forskningsområdena, särskilt vid Högskolan i Borås och Lunds universitet. Pedagogik ingår inte de finländska utbildningarna. De studerandes uppfattning om Sveriges bibliotekarieutbildning liknar kritiken som hörs i Finland. Enligt studenterna är utbildningen alltför teore47 tisk i relation till det praktiska arbete den förbereder för. Många studenter önskar sig en mer gedigen utbildning i just pedagogik. De vill också se fler kurser i bemötande, källkritik och digitalisering. Ett genomgående tema i fackförbundet DIK:s och Svensk biblioteksförenings rapport från 2018 är att studenterna tycker att de lär sig lite om mycket, men saknar fördjupningen. Därmed kan man säga att den svenska utbildningen lyckats i sin målsättning att vara en generalistutbildning och ge överblick. Huruvida det är ändamålsenligt att bara ha en typ av biblioteksutbildning, med denna målsättning, kan man säkert ha olika åsikt om. Södertörns högskola verkar svara nej på den frågan, i och med att de startar upp sin något avvikande utbildning. I Finland har man som bekant försökt komma runt glappet mellan teori och praktik på två sätt: genom att låta en del utbildningar ha en mer uttalad (eller hundraprocentig) fokus på yrkespraktiken, dels genom att öppna rekryteringen för andra kompetenser än biblioteksutbildning. Enligt en utredning gjord 2018 av biblioteksutbildningarna i Sverige är åtminstone det senare helt fel väg att gå. Enligt utredningen innebär detta en snabb urholkning av professionen, som inte bara skulle minska bibliotekarieyrkets status utan också drabba förtroendet för biblioteket som samhällsin48 stitution. I stället efterlyser författarna en utvidgad informationsvetenskaplig forskning och en gemensam syn på hur utbildningen ska utformas – utvecklad i samarbete mellan utbildare och yrkespraktik – för att stärka bibliotekarieprofessionen. Bibliotekspersonalens livslånga lärande har på sistone fått mer rum i diskussionerna kring utbildningen i Sverige. I förslaget till den nya nationella biblioteksstrategin våren 2019 finns åtgärder för personalens kompetensutveckling nämnda. Förslaget är att inrätta ett oberoende fortbildningsinstitut enligt modell från andra yrkesgrupper.
47 48
Kompetensturnén 2018, s. 7 Hansson m.fl. 2018, s. 32
113
