I . - Att rade n aldrig tar slut , - sa Truls till Jeppa i rovorn a. Fo to Ro land Bond esson.
ens sina riktiga namn fi ck de behåll a . D e byttes ut mot 1800talsnamn som Pette r , Truts, Karn a, Mette och Bolla o .s.v. D e fi ck också lämn a ifrån sig sin a klockor. Nu gällde det att lära sig avläsa tide n med hj älp av sole ns gå ng och a ndra tecke n i naturen . Barne n och fritidsledarna indelades i tre grupper , som växlade sinse me ll an . En grupp växtfä rgade, kardade och spann , e n annan skö tte mat och hushåll och den tredj e hade hand o m djuren och utesysslo rna på gårde n . Efte r e n rundvandring på G amlegården och i dess o mgivningar var de t tid fö r lekstuga , 1800-talets di scote k . Inkall ade spe lmän spe lade upp och fo lkdansare försö kte lära ut några enkl a danssteg . I börj a n gick det inte bra . Pojkarn a busade och kände sig gene rade inför flick o rn a. Men mot slutet kunde all a ta några va lssteg . " Jag vägra r" sa J eppa , när han vid kvällsmate n fi ck se ölsupan , so m all a skull e äta med träsked ur ett gemensamt fa t. När han hade sma kat , påsto d han , att de n smakade lite som Oboy. Ölsupa är en bl andning av varm välling, svagdricka , sirap och gamm alt , grovt rivet bröd . 115
