Märta Lindström Konstslöjdanstalten och lotteriet

gravede Karlin påny i Falsterbo, hvor han ved gravningen på de gamle fed i 1887 havde indbudt Bernhard Olsen til at bes0ge sig "här på vår klassiska medeltidsmark" . Han regnede dengang med at få resultater, der kunne blive til en "mördande kritik af Prof. Schäfers förläggande af de danska fiten ute på Falsterbo refvel och Skanörs hafö".6 Ved den genoptagne gravning var flere pramme kommet for dagen ved kajen til Falsterbohus, og Karlin havde tilbudt direkt0ren for det danske Nationalmuseum, dr. Mollerup, en af dem: "Han tycktes vara intresserad för saken och trodde att medel skulle kunna erhållas ur Karlsbergsfonden. Huvudfrågan blef, hvar man skulle uppställa fartyget, och till slut hann han till det resultat, att detta bäst låte sig göra ute hos dig i Lyngby. Altså har du blifvit part i målet ... " Der blev dog intet af planen.

I denne korte redeg0relse er det umuligt at udnytte alt, der kan belyse forholdet mellem de to museumsgrundlreggere. Jeg vil afrunde skildringen med et brev, som Bernhard Olsen sendte Karlin fra Rouen. Brevet er udateret, men må vrere skrevet som en hilsen til Karlins 50 års dag: "Krere Yen! Du skulde til din H0jtidsdag have havt et Diplom paa Pergament med vedhrengende Segt, men du maa paa Grund af Forholdene n0jes med et Stykke Hotelpapir, men hvad der staar derpaa, er godt ment, hvor ringe Stoffet end er.

Jeg 0nsker dig til Lykke for den kommende Tid og takker for de Dage, der er svundne siden vi den 8de September 1892 fejrede dit Museums Aabningsfest. Du kan med Stolthed se tilbage paa det, du har udrettet for og efter den Dag. Du er ung endnu og har Muligheder for dig. Det g0r mig ondt, at jeg ikke kan vrere til Stede hos dig. Det var saa mindevrerdige Dage, jeg den Gang havde sammen med dig og dit Museums Venner og dine Kolleger, at jeg ikke har glemt dem, og de dukker op nu paa ny.

Den gang stod du ved en Begyndelse eller rettere paa en Station efter et Arbejde, som havde strakt sig over en Aarrrekke. Godt og ve! 10 Aar i Forvejen havde vi jo knyttet vor forste Forbindelse og ved den Tid var jeg for f0rste Gang i Lund for at se, hvad der var samlet i det forste Lokale. Senere har jeg vreret der ve! hundreder af Gange og de Forbindelser og Venskaber,

jeg sluttede i de Tider, har h0rt til mit Livs gode Erhvervelser og er det fasteste Baand, jeg har knyttet, naar jeg undtager mine nrermeste Krere.

Tak derfor, krere Ven, for de mange Aar, der er gaaet og mine bedste 0nsker for den Tid, dit Museum med dig gaar ind i. En krerlig Hilsen til Hustru din.

Din hengivne Ven Bernhard Olsen

Noter

I. Holger Rasmussen: Bernhard Olsen. Virke og vrerker. Nationalmuseets forlag, 1979, 132. 2. I en hilsen til Poul N0rlund 1948 bed0mmer Gösta Berg dette bidrag som "kanske värdefullare än något annat, som skrivits i detta ämne''. 3. Sophus Miiller: Museum og Interi0r (Tilskueren 1897). I et brev fra Karlin til

Bernhard Olsen af 20/l 1893 nrevnes opf0relsen af folkefester i museumshaven, hvorefter der fortsrettes: "Jag har tänkt att, sedan jag här med nu gjort början, genomgå de för olika årstider och märkesdagar egendomliga lekar och folkbruk. Hvad jag däremot icke kommer att göra är att anordna "fosterländska" komedier med drabanter och folketåg a la Nordiska Museum." 4. Bernhard Olsen: De gamle Huse i Kongens Have. K0benhavn 1897. 5. Bernhard Olsen: Stedsevarende kalendere i Lunds kulturhistoriske museum (Kulturhistoriska Meddelanden. I, 1: 69-85, 94- 108. I, 2: 7-28, 51-69.

Lund 1894-1911. 6. Brev af 2717 1887. Karlin skriver, at prof. Schäfer på for ham uforklarlig vis havde fået nys om udgravningen og nu tilb0d at vejlede ved unders0gningen.

Vår på Östarp. I bakgrunden ligger vattenmöllan och Gamlegården. Il Onsjöstugan på Kulturen i försommartid.

III Höststämning på Kulturen. IV Vinterbild från Östarp med bron över Röddeå.

ALLMÄ 'N.\ SYOSVLNSKA KON. TSLÖJDUTSTÄLLNINO I liALM 'TAD '!os.>r.t - 9Jhl H)OI

!litmstad 28/9 lgOI.

V Affischen till den tredje Sydsvenska Konstslöjdutställningen i Halmstad 1901 är som en festlig fanfar. Tecknad av den mångsidige konsthantverkaren Jöns Mårtensson.

VI VII VIII Bildvävnader som flera gånger utfördes som vinster till lotteriet. Ovan: del av kartong till "Prinsessan och de elva svanarna'', tecknad av Märta Måås-Fjetterström 1897. T.v. "Primulor" och "Prästkragar" efter kartonger av Maja Hallen-Fjaestad 1898- 1900. "Prästkragar" var en av tre bildvävnader från KSA, som var med på Nordiska museets utställning av vävda tapeter 1902. Båda konstnärinnorna deltog i den första konstslöjdutställningen i Lund 1897 och fortsatte samarbetet med Kulturen som free-lance-konstnärer. 1902- 1905 verkade MMF som textil facklärare på KSA.

IX X XI XII Elevarbeten från Konstslöjdanstaltens fackskola, utförda på 1920talet. Från vänster, övre raden, kuddstycke i finnvävnad och del av vävnad med blommotiv i HY-teknik, skrivbordsmatta med silkebroderi i plattsöm och stjälkstygn, längd med bårder i dukagång och halvkrabba med mellanbårder i helkrabba. Föremålen inlånade från f.d. elever.

XIII Vinster till lotteriet, utförda på Konstslöjdanstaltens textilverkstad. Bl.a. ses här exempel på hur man tillämpat allmogemönster och -tekniker för modernt bruk. Lotteriet lades ned 1932, varefter en stor del av vinstlagret såldes på tio auktioner i Sydsverige. Några föremål på bilden finns i privat ägo.

XIV "Gnistre spår hertig Magnus", bildvävnad i liksidig rölakan och en matsalsstol i polerad björk, ritade av amanuensen vid Kulturen Pär-Axel Olsson, 1906 resp. 1907. Han har bl.a. följt Georg Karlins ideer och vid bildens uppbyggnad utgått från rölakansteknikens rakt avgränsade färgplan. Stol KM 59.889.

Konstslöjdanstalten och Lotteriet

Till färgbilder V- XIV

" .. . och skall verka som en kraftig häfstång för konstskicklighetens höjande i södra Sverige."

Konstslöjdanstalten på Kulturen grundades 1897. Det var namnet på en fackskola med verkstäder som genom teknisk och konstnärlig handledning åsyftade att "så långt möjligt är, väcka och utbilda befintliga anlag och därigenom arbeta för skapandet af en individuell, personlig konstslöjd".

Redan i Kulturhistoriska föreningens redogörelse 1889- 1890 nämns bland andra önskemål en skola för konstslöjd - om man bara hade pengar. I Meddelanden från Svenska Slöjdföreningen 1890 beskriver Georg Karlin sina planer på en konstslöjdanstalt, dess mål och organisation och dess möjlighet till förverkligande genom ett lotteri. Redan 1882 förebådas den, i den då nybildade Kulturhistoriska föreningens upprop, när man skriver att en kulturhistorisk museisamling "ej häller torde sakna sin betydelse för konstflitens och hemslöjdens fortgående utveckling".

År 1889 beviljades föreningen tillstånd av Kungl. Maj:t att starta ett konst-, industri- och hemslöjdslotteri för inköp av en museibyggnad. Det ekonomiska resultatet av detta lotteri blev över förväntan och man beslöt att söka tillstånd till ett permanent sydsvenskt konstindustrilotteri. Styrelsen gick i borgen mot att museet ställde all lös och fast egendom som säkerhet. Den eventuella vinsten skulle gå till konstslöjdens främjande i södra Sverige och delas i tre lika delar avseende resor och stipendier, en fackskola och inköp till samlingarna. Lotteriet organiserades som ett andelslotteri för de fyra södra landskapen med fördel-

I. I närmare tjugo år, innan Malmöhus läns hemslöjdsförening bildades 1905, fungerade Kulturen som förläggare och försäljare åt den skånska hemslöjden och gjorde den känd på utställningar. Karna Bengtsson i Bjeresjö, Skånes skickligaste rölakansväverska, representerar här den tradition och det kunnande som fördes vidare genom Konstslöjdanstaltens verksamhet.

ning av inköpen efter den försäljning av lotter, som uppnåddes i varje län. Om man i Karlskrona med omnejd sålt lotter för 6.000 kronor, gjordes inköp av konstslöjd för 4.500 kronor. Alla vinster, även de minsta, måste vara alster av individuellt arbete. Det var fyra dragningar om året och vinst på var femte lott. Lotteriet annonserades som det liberalaste i landet. Vinster på mer än 300 kronor var s.k. anvisningslotter, som gav rättighet att välja föremål för motsvarande summa efter en lista.

Bakom arbetet med lotteriorganisationen låg en vilja att "försöka rycka konstslöjdsyrkena upp ur den slentrian och dvala, i hvilken den historiska stilismen, fabriksindustrin och det tekniska ritarväldet bragt dem" .

Sc 1·. 2 UJ\)5 . 09'27(l:

2. Lotterna till det Sydsvenska Konstindustrilotteriet tecknades av dekorationsmålaren Svante Thulin. På de första serierna, 1894-96, finns Kulturens emblem, olika hantverkssymboler och de fyra sydsvenska landskapsvapnen omramade av blommor, lager och band. I fortsättningen fick lotterna en betydligt förenklad utformning.

Man måste få med sig hantverksföreningarna för att denna målsättning skulle bli verklighet. På styrelsens uppdrag gjorde Karlin i november 1893 en föreläsnings- och propagandaresa till städerna i sydsverige för att få hantverks- och industriföreningarna intresserade av fackskoleiden. Föredragets titel var: "Hvad hafva vi att göra för att höja våra yrken och vår konstindustri?". Det gick i korthet ut på att reformera utbildningen och förlägga den på Kulturen i Lund. Talaren beskrev situationen så här: När skråväsendet upphävdes - här i Sverige 1846 - förkastades en lång utbildningstradition, där verkstaden varit en lärorik skola och gesällvandringarna givit erfarenhet. Hantverket kan nu ofta ersättas av maskinindustrin - och förfaller. För att råda bot har inrättats tekniska skolor för mönsterritare, som aldrig stått på ett verkstadsgolv, men som duktigt kan kopiera alla historiska stilar. Nej , bort med ritarväldet och det "stereotyperande tröskandet i de historiska stilarnas långhalm". Ute i Europa har man börjat inrätta skolverkstäder, där eleverna får utföra individuellt arbete efter sina egna mönsterritningar. Skulle inte vi i Sverige kunna omplantera dess ideer till fromma för vårt hantverk? Rörelsekapitalet kan anskaffas genom ett lotteri. Lärare skall

anställas som behärskar yrkets formella och materiella krav. " Levande" modeller skall användas så att snickaren tecknar möbler efter möbler o.s.v. Den dyrbara. nästan allenastående samling af konstslöjdsalster som det kulturhistoriska museet i Lund eger får ej vara obegagnad.

Sjutton hantverksföreningar stödde iden och var villiga att satsa sina egna produkter som vinster i lotteriet. År 1896 gav lotteriet en vinst på 3.000 kronor, som för första gången kunde användas till de uppgivna ändamålen, stipendier, fackskolan och inköp. Stipendierna annonserades ut i dagspressen. Bland åtta sökande (en av dem ornamentbildhuggaren Carl Milles i Paris) valdes två sydsvenska konstslöjdare, som under tre månader kunde studera intarsiaarbeten i Tyskland respektive broderi i England. Sjutton stipendier delades ut t.o.m. år 1904 för studier i utlandet av gobeläng, glasmålning och bildhuggeri. Sex av stipendiaterna fick resa till världsutställningen i Paris år 1900. 250 kronor delades ut till var och en för två veckors vistelse. Reseberättelse måste alltid skrivas.

Under 1896 organiserades också den blivande konstslöjdanstalten. Den skulle arbeta efter två linjer; dels skolan med två fack, ett textilt med kurser i konstvävnad, broderi och gobeläng och ett för trä- och metallarbeten med bildhuggeri och inläggning, konstsmide och drivning och dels själva "anstalten" med fast anställda "konstslöjdare", som fått sin utbildning på skolan och efter givna förlagor skulle utföra vinsterna för lotteriet. Konstnärligt utbildade facklärare skulle ge undervisning och handledning.

Kulturens intendent var föreståndare för konstslöjdanstalten, KSA, och tillika direktör för lotteriet och ansvarig för de båda verksamheterna inför styrelsen. De var ekonomiskt fristående med egen revision och betalade hyra, eldbrand och lyse för sina lokaler på Kulturens område: Lindforsska huset och "Locus virtutum". Detta gav museet en liten men säker inkomst, som delvis täckte tjänstemännens löner. Allt som rör KSA och lotteriet finns redovisat och arkiverat.

Konstslöjdanstalten startade, som tidigare sagts, december 1897, först i liten skala som en textil fackskola med tolv elever. Kurserna kom att fyllas ut under de närmaste åren. Ett regle-