Eva Nordenson Årets gång

7 Eva Nordenson Årets gång 18 Eva Nordenson Bengt Bengtsson in memoriam 20 Georg J :son Karlin Det stora äventyret. Efterskrift av Sigfrid Svensson 36 Holger Rasmussen Georg Karlin og Bernhard Olsen 49 Märta Lindström Konstslöjdanstalten och lotteriet 63 Gösta Berg Karlin och Hazelius 79 Ragnar Blomqvist Amanuens hos Karlin 91 Gustaf Trolle-Bonde När Vita Huset var privatbostad 103 Sigfrid Svensson Sven T. Kjellberg och Kulturens årsbok 109 Claes Wahlöö "Nyheter" i vapenutställningen 114 Bitte Wengert På bönders och borgares vis 123 Bengt Bengtsson Dramatiska förvärv 145 Bo Gyllensvärd Ställ av porslin i form av en trädgårdsklippa 152 Sigfrid Svensson Uppifrån och ner - eller tvärtom 160 Anders W. Mårtensson Några söljor och beslag i Lund från sen vikingatid 169 Nils Nilsson Allmogehallens utställningar

0 Arets gång inför jubileet

Till färgbilder I- IV Årsbokens pärmar prunkar av färg detta år och bilderna skildrar det glada livet på Kulturen, som det kunde te sig vid midsommartid under 1910-talet. Motiven återfinns på en stor kartong kallad Kulturtapeten, målad med tempera på väv av medarbetarna på Kulturens konstslöjdanstalt, Pär-Axel och Maria Olsson, efter ett utkast av museets intendent Georg J:son Karlin. Kartongen prydde Kulturens avdelning på Baltiska utställningen i Malmö 1914.

Det är en panoramaskildring av Kulturens friluftsmuseum, som det såg ut på det först förvärvade området. På kartongen i sin helhet syns till höger Herrehuset, ursprungligen ett enkelt empirehus, men av Karlin omgjort till ett barockpalats för att det bättre skulle illustrera herremannens bostad i serien om hur de fyra stånden byggt och bott i sydsverige. I detta syfte flyttade han också Blekingegården, bondens bostad, och Bosebo småländska träkyrka till Kulturens område. På bilden är dessa byggnader dolda av den blommande kastanjen och Borgarhuset och Berlingska huset i korsvirke.

I scenens fond syns en stadsutsikt -en miljö som var Karlins självständiga bidrag till friluftsmuseitanken. Stadsgatan är garnerad av husfasader, kopierade eller rekonstruerade efter byggnader i olika skånska städer. Husen bakom fasaderna är kulissartade, "halverade" på längden för att inte ta så stort utrymme! Gatan mynnar ut vid Ystadhuset, nu innehållande utställningar om skrå, hantverk, mått, mynt och värde och enligt denna bild också använt som handelsbod. På gräsplanen invid Lilla torg dansar i ring studenter, folkdräktsklädda ungdomar och flickor med svajande plymer på hattarna. Anslaget är glädje, sommar och blommande kultur.

1. " Kulturtapeten" , kartong på väv av Pär-Axel och Maria Olsson, Konstslöjdanstalten på Kulturen.

Friluftsmuseets grundide var den pedagogiska. Artur Hazelius satte mottot Känn Dig Själv över sin skapelse Nordiska museet och Skansen och Georg Karlin hyllade devisen ForntidFramtid. Att förvärva kunskap var inte liktydigt med att plugga torra fakta utan att med egna upptäckter och upplevelser vinna något berikande för fantasi och inlevelse. De gamla byggnaderna och "hur vi klädde oss själva och våra hem", som Karlin säger, trädgårdarna, utsikter, vyer - detta är möjligt att uppleva med alla sinnen på ett friluftsmuseum. Med den egna kroppen som mått kan proportioner och avstånd mätas. Man får böja

nacken vid den låga dörren till bondens dagligstuga, kan känna tjärdoften kring notbindarens sjöbod eller kanske stilla sig en stund i lantkyrkans frid. Som pedagogiskt hjälpmedel i förståelsen, både av det förflutna och samtiden, framstår alltjämt friluftsmuseet som oöverträffat, även om en del miljöer måste reduceras till det mest överskådliga och processer och förlopp av olika skäl framställas i ett förkortat perspektiv.

I de fyra hörnen på den stora kartongen finns runda fält med motiv, som ger ytterligare en fingervisning om hur Karlin ville att museet skulle fungera. I övre vänstra hörnet syns interiören

2. Detalj av " Kulturtapeten·» Georg J :son Karl in föreläser i Boseby kyrka.

av Bosebo kyrka. I predikstolen står intendenten själv, predikande eller rättare sagt föreläsande för en stor menighet, kanske om "Det lillas betydelse i kulturens tjänst" eller om favoritämnena skånsk textil eller keramikens historia. Folkbildning hade vid denna tid blivit ett levande begrepp och föreläsningsföreningar av olika slag startades över landet, där inspirerade föreläsare, inte minst från den lundensiska akademien, spred kunskap om populärvetenskapliga ämnen. Museet var för Karlin en bildningshärd och för honom hade både det talade och skrivna ordet sin stora betydelse.

Motivet i det övre högra hörnet berättar vidare om Karlins pedagogiska gärning i en tid av stora förändringar i samhället, inte minst för ungdomars möjligheter till utbildning, framförallt inom vissa hantverksyrken. Bilden visar en interiör från vävskolan, en del av den fackskola, kallad Konstslöjdanstalten, som Karlin grundade på Kulturen 1897. Märta Lindström, föreståndare för vår textilavdelning, beskriver i ett kapitel i årsboken Konstslöjdanstaltens uppkomst och verksamhet.

Det är påfallande hur lyhörd Karlin var för de ideer, som var aktuella på det internationella planet. När de stora museerna för

3. Detalj av .. Kulturtapeten ... Interiör från vävskolan på Konstslöjdanstalten.

konsthantverk och konstindustri grundades i Europa under 1800-talets andra hälft, var det i avsikten att i industrialismens tid skapa förlagesamlingar av äldre föremål av högsta kvalitet, som kunde tjäna som förebilder för dagens produktion. Men resultatet kunde bli ett slaviskt kopierande av äldre tiders stilar, en historism utan vilja till förnyelse. Karlins tanke med en skola inom museets väggar var att eleverna inte skulle kopiera utan uppöva sin känsla för kvalitet och inspireras av de mönster och former som fanns i museets stora skattkista, för att sedan gå vidare på egen hand.

Karlin lyssnade också på andra signaler om förnyelse av hantverk och konst i förening, som redan vid 1800-talets mitt hade sänts ut av framför allt William Morris i England. Det var därifrån kravet först kom att även bildkonstnärer borde medverka vid formgivning och mönsterskapande. Därigenom skulle hantverkets ära återupprättas och ett nytt samtida formspråk framträda. Många faktorer spelade in, men det kan konstateras att i skärningspunkten mellan bildkonsten och "den tillämpade konsten" - konsthantverket, uppstod ett helt spektrum av nya stilar vid 1800-talets slut. De kom att få olika namn, beroende

4. Detalj av .. Kulturtapeten'". Konservcringsatcljcn på Kulturen.

på var i Europa de hade uppstått ; L'Art Nouveau, Jugend, Wienerstil, Modern English osv. Gemensamt för dem alla var ett starkt dekorativt drag, ytmässighet, stilisering av motiv hämtade från naturen och ibland ett litterärt, symbolladdat innehåll. Anledningen att dröja vid detta är att Karlin, som framgår av Konstslöjdanstaltens produkter och lärarstab, i hög grad var öppen för dessa ideer och omsatte dem i praktiken.

Till Konstslöjdanstaltens verksamhet hör också den tredje bilden, som visar konserveringsateljen, där specialister inom KSA:s fackområden utförde arbeten för museets och allmänhetens behov. Kontakten mellan museet och allmänheten behandlas också i det fjärde motivet. Här gäller det rådfrågning angående föremåls ålder, härkomst, kvalitet osv. och möjligheten för museet till förvärv genom köp eller gåva. Denna service uppfattades som en pedagogisk insats och den var och är en viktig kontakt, inte minst för ett museum , ägt av en förening och dess medlemmar.

Det var som synes ett i samtiden levande och verkande museum, som här skapats. Men Karlin önskade också att i museets samlande vidga kulturbegreppet i sin helhet. Sydsverige och

5. Detalj av " Kulturtapeten" . Rådgivning åt allmänheten.

framför allt Skåne sågs som den stora slussporten ut mot kontinenten och det fanns anledning att lyfta blicken från lokalkulturen och se ut mot världen. Rötterna till kulturblomstren fanns hemmavid, men fröet till plantorna hade kanske kommit långt ifrån. Var fanns förebilderna till de inhemska mönstren eller ursprunget till kärlformer och verktyg, till teknik och material? För att framhäva betydelsen av de många influenserna från andra kulturkretsar skapade Karlin jämförande "kosmopolitiska" samlingar. Därav förekomsten på Kulturen av kinesiskt porslin, orientaliska vävnader och dräkter, persiskt glas, japanska vapen etc. Tanken är storartad och har fullföljts genom åren. Det vore angeläget att i framtiden göra separata utställningar för att definiera och klarare belysa influensernas väg i växlingen mellan det internationella och det lokala.

Man har anledning att erinra sig grundritningarna till museets verksamhet i det dagliga arbetet och särskilt aktuella blir de inför ett 100-årsjubileum. Det gångna året har givetvis varit fyllt av förberedelser till jubileet. Tre omfattande basutställningar har påbörjats och kommer att stå färdiga till våren 1982. Det gäller vapenutställningen i Vita huset och i samma byggnad en

I

Kulturhistoriska Museet

som med 300,000 föremål i 30 historiska byggnader belyser Lands- och Världskulturen

i slott och koja från förhistorisk till modern tid. -1-:-i--

Öppet alla dagar från kl. 10 till skymningen.

ObsJ Servering under sommaren.

Obs.I Ingång mitt emot Tegnt!rstoden.

6. Kulturens affisch från 1929, utförd av Gösta Adrian-Nilsson GAN.

medeltidsarkeologisk expose, kallad Lund, kyrkornas stad och vidare utställningen av bostad och bohag från 1500- och 1600talen i Borgarhusets första våning. En vägledning kommer under jubileumsåret.

Trots att blicken varit riktad mot 1982 har den ordinarie verksamheten varit livlig med en rad tillfälliga utställningar,

u:a

BISKOP THOMA"lD!J{S BOSEBO 'l89+ 954 HlJS '19Z4

7. Försättsblad i årsboken 1956 med några av Kulturens byggnader. Teckning av Sven T. Kjellberg.

regionala åtaganden, arkeologiska utgrävningar och en omfattande programverksamhet, både i Lund och Östarp. Detta behandlas utförligare i årsbokens redogörelse. Där finner man också organisationsplanen för museet, som utarbetats i samråd med personalen och godkänts av föreningens styrelse 1981.

På plussidan kan också antecknas att museet nu disponerar en