Kulturens årsbok 1980

generad över sitt gravida tillstånd. Man kände sig skamsen över sin stora mage även om det väntade barnet både var planerat och önskat. Jag har bara funnit ett fåtal amatörfoton på kvinnor med barn i magen. De bilderna hör hemma i sent fyrtiotal och tiden framöver. De konstnärer som har förevigat havande kvinnor är underligt nog inte heller många. Man kunde ju tänka sig att konstnärshustrur fått stå modell åt sina målande eller skulpterande män.

Man får tolka de få porträtt som finns med stor försiktighet , eftersom tidens mode inte bara ligger i klädedräkten utan även i attityd och kroppshållning. Vissa perioder var det modernt att ha en stor, utskjutande mage och under andra perioder skulle kvinnans barm accentueras och så vidare. Hertiginnan av York väntade sitt första barn 1793 och det påstås att det inspirerade de engelska damerna till ett mode med markerad mage. De som ingen mage hade placerade små kuddar, s.k. ventres-postiches nedanför skärpet, som då kom att flyttas upp under bysten.

Vissa dräktmoder, t.ex. under empiren, vid 1800-talets början, var utmärkta för blivande mödrar eftersom midjan låg alldeles under bysten och korsetter ansågs obehövliga. 1920-talets midjelösa, vida klänningar var också bra "väntekläder". Under andra perioder snörde man sig med hårda korsetter för att man skulle få den åtråvärda modesiluetten. Det måste ha varit en pina att vänta barn när det var modernt med getingsmal midja.

Det är säkert inte utan orsak som läkare och annan expertis under både 1700- och 1800-talen varnar havande kvinnor för att använda snörliv. År 1748 skriver Balthasar Trallas bl.a. att "snörlif är skadeligt, det hindrar fostrets tillväxt och välståndiga skapnad" och vidare "gifwer tillfälle till missfall och en svår förlossning". Andra regler av samme författare lyder: "klackar, låga och breda tjäna bäst för hafwande kvinnor" och "gående , sakta på jämn mark är nyttigt" . I Kulturens samlingar finns en kvinnodräkt från 1730-40-talen, som möjligen är tänkt för en blivande mor (se Kulturens årsbok 1974), men i de modejournaler som trycktes under 1700-talet eller första hälften av 1800talet finns inga plagg för väntande kvinnor avbildade.

I den medicinska litteraturen fortsätter 1800-talsförfattarna att dela ut goda råd till havande kvinnor. Det poängterades, då som 140