Bengt Sjögren Humlarödshus fälad - Kulturens

8. Planer av möblernas placering omkring 1920 utifrån muntliga beskrivningar. T.v. Anders Nilssons hem. T.h. Familjen John Perssons hem.

Anders Nilssons första fru. Däröver hängde en tavla, föreställande pansarkryssaren Oscar Il, målad av Ingeborgs man, målarmästaren Johan Ekelund. Mellan byrån och kakelugnen med broderat spjällband, stod Anders Nilssons psalmodikon. Tunga, röda draperier upphängda med träringar i en mörkbetsad stång täckte delvis ingången till gårdsrummet. Till vänster därom på golvet stod en spottkopp av mässing med porslinsinsats. På andra sidan fanns en chiffonje i mörk valnöt med en ljusstake, där en "solfjäder" bildade en slags reflektor. Långa trasmattor täckte golvet. I fönstren stod blomsternässlor och pelargonier bak långa, vita blommiga trådgardiner.

Även gårdsrummet hade mörka tapeter. Här åt Anders Nils-

9. Anders Nilssons dotter Ingeborg med nybliven äkta man, målarmästaren Johan Ekelund. i gaturummet i brudens föräldrahem vid Adelgatan. År 1900.

son och hans tredje hustru Bengta. Matbordet, ett mörkpolerat slagbord, stod mitt för fönstret. Pinnstolarna hade runda perforerade sitsar. Till kakelugnen var kopplad en järnkamin med plan ovansida med spisringar. Den stora buffen hade glasförsedd överdel, som användes som bokskåp. Där stod böcker som Dickens Oliver Twist och Carnegies Arbetets Herravälde. På

gavelväggen stod dubbelsängen, högt uppbäddad, prydd med ett vitt virkat täcke med parets brudkort ovanför, och i rad med den en soffa. I hörnet mot gården hängde en hörnhylla med en lampa med fotogenhus av glas. Däröver var ett oljetryck av Karl XV. Någonstans tickade ett "dropsur", se bild 9. Förmodligen var golvet täckt med trasmattor även här. I fönstret satt en rullgardin i blått med en kanal med svanar, människor som fiskade, segelbåtar och roddbåtar.

I köket var fönster och dörrar mörkbruna, väggarna var målade i ljusgrönt. Bredvid den svarta järnspisen, som eldades med kol, fanns ett vaskbord med blommigt förhänge med hyllor för grytor. Ett högt skåp hade mässingsknoppar och ljusrött tyg bakom glasad dörr i överdelen. Under vattenkranen av mässing satt, fritt på väggen, en vitemaljerad vask. Vatten och avlopp hade förmodligen dragits in strax före 1900. På väggen hängde en fotogenlampa med en rund vertikal reflektor bakom ett cylindriskt lampglas. På golvet låg en trasmatta. Matkällaren var i bortre ändan av gårdshuset.

Grytor och kastruller var av koppar och matbesticken hade svarta skaft. Det porslin som bröderna Ekelund kommer ihåg användes förmodligen bara när det kom besök, flintporslin med glest lila mönster. Bengta serverade kaffet ur en nickelkanna och man drack ur kaffekoppar från Gustavsberg, vita med blommor i lavendelblå relief, " Blå Blom", som tillverkats på nytt i vår tid.

Utvändigt hade huset samma färg som nu, men fönster och dörrar var brunmålade. Plank och skjul var målade i gråvitt med en aning gult. Staketet var grönmålat. Närmast huset var gården kullerstensbelagd och vid bortre ändan av skjulen stod en väldig syrenbuske.

Tiden för bröderna Ekelunds beskrivning sammanfaller i stort sett med den period Georg Persson minns från sin barndom i Adelgatan. Han var son till John Persson, som var betongarbetare och göt valv och hans hustru lnez Maria, som tidvis städade hos studenter. När familjen 1923 flyttade därifrån var Georg knappt tio år och hade då två systrar, fem och tre år gamla. Trots att lägenheten var identisk med snickarens, fast spegelvänd, måste livet här ha tett sig mycket annorlunda.

Det stora rummet var finrum, bild 8. Mot gatan stod en lång, stoppad soffa och strax intill ett runt brunbetsat blomsterbord av den typ, där benen går ner snett och korsar varandra en bit ovanför golvet. Där växte pelargonier och sanseveria, men det fanns också prydnadssaker, någon vas och ett askfat med en hund. På en liten hylla, vilande i krysset, låg tidningar bl.a. Allers Familjejournal. Mitt på golvet stod ett runt bord i två halvor med sex svarvade ben. Runt om stod fyra stoppade stolar och ovanför i taket hängde fotogenlampan. Intill väggen mitt emot ingångsdörren fanns en mörk, blank chiffonje, liksom bordet tillverkat av Georgs farfar, som var snickare. Invid den runda, vita kakelugnen stod en korgstol och mellan kakelugnen och farstudörren en orgel. Georgs far älskade att spela på den "glad" musik, gamla valser och Rolfmelodier. Faster, som ibland kom på besök spelade bara koraler. Över orgeln hängde en sydd löpare.

I gårdsrummet hade alla sina sängplatser. Föräldrarna sov i en utdragbar träsoffa med lock. Småflickorna hade barnsängar och Georg en tältsäng av säckväv och rundstavar, som sattes upp när det var tid att lägga sig. Vid fönstret stod ett matbord med klaffar. Vid kakelugnen " hade mor krukväxter" på ett åttkantigt pelarbord, som man alltid var tvungen att flytta så snart man skulle elda. Det fanns också ett väggur med lister och ornament och svarvade knoppar och spiror. Mitt på golvet låg en bit korkmatta, men i huset fanns också mattor, som Georgs mor sydde av trasor. Eftersom det var ont om fotogen under kriget, använde man under den tiden karbidlampor, som Georgs far själv hade tillverkat.

Köksspisen var dålig, men ovanpå den stod ett primuskök, som man också kunde använda. I köket tvättade man sig och där badade man i en zinkbalja, när det inte var sommar, så att man kunde bada i tvättstugan.

Familjen tycks ha haft många släktingar och vänner. Georg fick ofta presenter. En gång fick han en lastbil full med kex av en kusin. Faster Ida gav honom skridskor. För att lära sig åka tränade han med en skridsko i rännstenens is på Adelgatan. Faster Ida hade affär i grannskapet, till barnen sålde hon ibland knäck för en knapp.

10. Plan över möblernas placering i familjen Anderssons hem, från 1925 till omkring 1935, gjord utifrån muntlig beskrivning.

Sedan Georg och hans familj flyttat ut 1923 flyttade målaren Nils Andersson in med hustru Siri och deras sexmånaders son. Siri hade varit sömmerska. Som gift arbetade hon inte utanför hemmet, men hon sydde själv barnens kläder. Nils hade egentligen tänkt sig lärarbanan, men det blev av någon anledning inte av. Hans bokliga intressen satte emellertid sin prägel på hemmet. Liksom familjen Persson var Anderssons relativt nygifta, när de kom till Adelgatan. Deras hem kom med tiden att byta skepnad ganska markant. Vad angår målning och tapetsering lär förändringarna ha gjorts ganska så ofta. Så snart de flyttat in hade Nils tapetserat över de gamla mörka tapeterna i båda rummen och satt upp ljusa gyllenbeige tapeter. Snickerierna hade blivit målade i brutet vitt, bild 10.

Utdragsoffa och bord, som Nils hade köpt och målat i klart, grönaktigt blått, stod i gaturummet mitt emot farstudörren. På soffan låg ett mönstrat ylletäcke i övervägande rött och grönt,

bild 11. Mellan bordet och fönstret stod en korgstol. Strax till vänster om ingångsdörren fanns en, speciellt för platsen, avpassad bokhylla målad i svart. Skrivbordet, som var placerat mitt för fönstret var blåmålat som soffan. Framför det andra fönstret stod en hög, svart piedestal med en ormbunke. I hörnet bakom hängde en hög mahognyspegel med konsolbord och skurna ornament på krönet. Den fick ibland byta plats med bokhyllan mellan fönstren. Mellan dörren till gårdsrummet och ytterväggen fanns en garderob uppbyggd ända till taket. Där hängde en ryttarpistol, en värja, en florett, Siris fars kruthorn och ett hjorthorn. I hörnet invid garderoben fanns ytterligare en bokhylla med böcker av bl.a. Strindberg, Shaw och Wilde. En del av dem var inbundna av bokbindare Lorenz Larsson i Lund. Högst upp stod som prydnad en tekanna av majolika med dekor i lila, brunt, grönt och turkos. Till höger om ingångsdörren stod en fyrlådig byrå, också den målad i grönaktigt blått. Samma färg hade till en början ett par trästolar med tre spjälor i ryggstödet. Så länge rummet var uthyrt till studenter stod kommoden mellan kakelugnen och dörren till gårdsrummet. År 1930 byttes den ut mot ett bord, som Siri fått från sina föräldrar, bild 12. Vid dörren till gårdsrummet hängde ett par draperier i naturfärgat linne, broderade på 20-talet av Siri med ullgarn i lysande färger, färgbild XI. För fönsterna mot gatan hängde långa bomullsgardiner, randiga på tvären i mustigt gult och blått mot ljust beige botten. På skurgolvet låg en kokosmatta med en gångmatta rakt över. En bordslampa gav ett milt fotogenljus under dygnets mörka timmar. När elektricitet drogs in i huset 1926 blev den utbytt mot en bordslampa med grön glaskupa på en fotställning gjord av fyra järnband.

År 1927 eller 28 revs kakelugnen i gårdsrummet och ersattes med en "mitraljös". I det här rummet hade Siri sin symaskin. Vid fönstret stod ett rektangulärt vitmålat matbord med bl.a. en stol från 1880-talet med svängt ryggstöd. Även den var vitmålad, medan en bänk med hela rundade gavelstycken, där sonen Nils eller " Ninne" brukade sitta, var gråmålad. Som små hade barnen en barnstol. Den vita barnsängen hade spjälor och var invändigt klädd med tyg, blått för " Ninne" och rosa-, guloch grönblommigt för dottern Siv. Föräldrarna sov på en

11. Siri och Nils Andersson i den blå träsoffan och sonen " Ninne" på sin gunghäst. Omkring 1927.

utdragbar duschatell, som under dagen hade ett överdrag av kraftigt rött bomullstyg, mönstrat med stjärnor i "en massa färger". När familjen efter 1930 hade hela lägenheten själv, sov fadern i stora rummet tillsammans med "Ninne", som då hade en s.k. dragharmonika. Då ersatte man också garderoben i gaturummet med två mindre i gårdsrummet. Två bokhyllor hamnade också där. På det lackerade brädgolvet låg trasmattor och för fönsterna hängde långa, vitblommiga trådgardiner med en kappa upptill. Bordslampan för fotogen med blankpolerad mässingsfot byttes 1926 ut mot en elektrisk taklampa med strutformig glasskärm med virkad duk. Hemmet var alltid fullt av krukväxter, fuchsior, flamingos, kaktusar, pelargonier, cyklamen m.m. På väggen kom efter hand allt fler bilder. Där fanns fotografier av familjen och kyrkan i Gårdstånga, Nils barndomssocken, romantiska porträtt i enkla färgtryck men också oljemålningar och träsnitt.

Köksväggarna var blåmålade och fönstret vitt. Dörren liksom köksskåpen var målade i björkådring. Tidigt byggde man ett

12. Kakelugnshörnan i stora rummet med spelbordet från Siri Anderssons föräldrahem och en av de två stolar, som tidigare var blåmålade. Av bordets familjefoton att döma är bilden tagen omkring 1945.

vaskbord av trä kring en djup smal zinkvask. Den elektriska glödlampan satt naken i en porslinshållare över spisen. Omkring 1930 kom det gas i huset. Familjen hade ett gaskök med två lågor i stället för primuskök på järnspisen. Det skulle dröja till 1945 innan man fick gasspis. Pannor och kastruller, som var av koppar byttes efter hand ut mot emaljerade. Mjölkspannen i koppar hade man dock kvar så länge att " Ninne" skämdes litet för den, när han var i affären för att köpa mjölk.

Barnen hade skidor och sparkstötting, " Ninne" hade sin häst, bild 11 , tåg, buss och bilar av trä, senare ångmaskin, dolkar och mekano. Siv hade dockor, dockvagn, bollar och hopprep. Från 1931 hade man också akvarium. Omkring 1929 skaffade familjen sin första radio, en Zeipt med lös högtalare av

13. Siri och Nils Andersson i fåtöljer, placerade vid fönsterväggen mot gatan. Omkring 1945.

märket Aga Baltic. Men dessförinnan hade det funnits en liten kristallmottagare i huset.

Barnen växte upp, hemmet förändrades efter hand. Träsoffan blev flyttad upp på vinden redan på 30-talet. Vid mitten av 40-talet fanns korkmatta i gårdsrummet och nya blommiga gardiner täckte nästan fönsterväggen åt gatan. Man hade fåtöljer, låga bord, Wiltonmatta och radiogrammofon, bild 13. Hur hemmet i sin helhet såg ut under den här perioden har jag ännu inte haft möjlighet att ta reda på. Men en ny tid, med snabbare modeväxlingar också vad angår hemmens gestaltning, hade kommit till Adelgatan.

Otryckta Kulturens arkiv: Handlingar och kartor rörande Adegatan lb. Landsarkivet i Lund: Lunds stadsarkivs lagfartsprotokoll 1847-1848. Lunds stadsförsamlings husförhörslängder 1813-1897. Lunds Domkyrkoförsamlings arkiv: Lunds stadsförsamlings församlingsböcker 1897-1925.

Tryckta Blomqvist, R., Lunds Historia. Nyare tiden. 1979. Ek, S. B. , Nöden i Lund. 197 I. Kataloger och priskuranter över möbler. 1900-1945. Liedgren, R. , Så bodde vi. 1961. Lund för 100 år sedan. Red. av N. Rydenfelt. 196 1. Lunds stadsbild. 1968. Paulsson, G., Svensk stad. lll. 1953.

Samtal med: Folke Ekelund, Ö. Ströö. Torsten Ekelund, Ö. Ströö. Gustav Klinckert, Uppåkra. Georg Persson, Lund. Nils Ramslätt, Lund. Siri Ramslätt, Lund.

I,

r ' ...

IX Alma Andreasson-Wenchert en sommardag 1911. Skiss i akvarell, troligen av Sigrid Hjerten. KM 57.451

x a Mittfältet på " Jubmel vänder jorden" , bildvävnad komponerad av Ossian Elgström 1911. KM 58. 112.