Eva Nordenson Årets gång på Kulturen

7 Eva Nordenson Årets gång på Kulturen 19 Britta Hammar Georg Karlin och den skånska folkdräkten 36 Maj Fehrman Carl Malmsten på Kulturen 42 Maria Cinthio De första turerna 49 Bengt Bengtsson Vitalisering av proportionerna 65 Eva Sjölin Arbetareservisen - en servis för arbetarna? 81 Märta Lindström Kring några bildvävnader på Baltiska utställningen 93 Barbro Åstrand Adelgatan I b 113 Bengt Sjögren Humlarödshus fälad - Kulturens '' orkidereservat'' 125 Jan Gerber En finsnickares bildvärld 139 Christina Lindvall-Nordin Väntekläder 158 Nils Nilsson Traktorn 165 Anders W. Mårtensson Kulturens arkeologiska trädgård med ett lapidarium i förvandling 185 Redogörelser

0

Arets 0 gang 0 pa Kulturen

Till färgbilder I och Il Det ligger nära till hands att vid slutet av ett decennium se tillbaka på de gångna åren för att finna någon händelse, som varit av särskild vikt för verksamheten. Utan tvekan framstår år 1977 som betydelsefullt. Då fick Kulturen sitt utökade statsbidrag fastställt och därmed kunde man se framtiden an med ett större lugn. Statsanslaget tillsammans med bidragen från kommun och landsting och inte minst den stora summa som influtit i form av föreningsmedlemmarnas årsavgifter har gjort det möjligt att under 1979 förverkliga några av de upprustningsplaner som länge stått på vår önskelista.

Kulturen med sina många byggnader, sina trädgårdar, gårdsplaner och parkanläggningar är en ömtålig skapelse, som kräver ständig tillsyn och vård. Den hårda vintern som drabbade Skåne vid nyårstid tog också ett duktigt tag i de gamla taken av tegel, halm och plåt på Kulturens hus och läckagen och vattenskadorna var legio. Men resultatet blev trots allt positivt eftersom det ledde till en grundlig översyn av rör- och dräneringssystem. Enligt planerna har också genomgripande byggnadsreparationer kunnat fullföljas. " Locus Virtutum", där textilavdelningen har sina arbetslokaler, genomgick under året en inre men framför allt en yttre upprustning och pryder nu väl sin plats vid Lilla torg. Vid torget ligger också Ystadhuset med nyputsad grund och omlagda fackverk och torget begränsas mot rustmästarebostaden av en nyuppförd kopia av det gamla rödmålade gårdsplanket. Ett hus som länge vittnat om sin bräcklighet är Borgarhuset och det är glädjande att det omfattande reparationsarbetet av denna byggnads ytterväggar har kunnat påbörjas.

Är det svårt att hitta på Kulturen? Det är en fråga som man har anledning att ställa sig ganska ofta, när man ser villrådiga besökares försök att orientera sig inom det stora området. I somras mötte jag några fransmän, som hade gjort upprepade försök att nå fram till "de där pittoreska husen med gräs på taket", men som inte förstått att vägen dit går genom Vita husets entre för vidare promenad via "undergången", gångtunneln under Adelgatan, till det norra området, där den åsyftade Blekingegården ligger. Och man behöver inte vara fransman för att gå fel på Kulturen! För att i någon mån ge bättre orientering har kartor utplacerats på området och en enkel vägledning tryckts på olika språk med planer över byggnaderna och deras innehåll.

I entren i Vita huset har förändringar ägt rum för att bättre möta de krav som både besökare och personal kan ställa. Entrekassan har byggts om till sin dubbla storlek mot tidigare och den helt glasade "hytten" tillåter en översiktlig exponering av museets böcker, vykort och annat försäljningsmaterial. En garderob har inretts och olika förslag till bekväma sittplatser i entrehallen är under förberedande. Att kunna få sig en vilopaus och en kopp kaffe är ett viktigt inslag vid ett museibesök och Kulturen har därför genom ett avtal med restauratören på Glada Gåsen i Lund öppnat ett cafe i gillestugan i Vita huset, dit man kan komma direkt från entrehallen. Den välkända sommarserveringen på Kulturen har alltså kompletterats med servering även vintertid.

Föremålssamlingarna på Kulturen är stora och mångskiftande, det är ett välbekant faktum. De så kallade basutställningarna, där dessa samlingar exponeras, har i vissa fall blivit "utslitna" och måste förnyas i den mån det är möjligt. På våren kunde museet i Vita husets andra våning öppna basutställningen Leksaker, där särskilt de stora dockskåpen med sina många hundra inredningsdetaljer krävde ett stort mått av konserveringsarbete. Resultatet blev emellertid mycket lyckat och museet en attraktion rikare. Basutställningarna på samma våning - Musikinstrument och Folkkonst - har genomgått en översyn och kompletterats.

Vid förvaltning av rikhaltiga kulturhistoriska samlingar kan det ibland kännas som att bära en mycket stor ryggsäck, vars

Kulturen,

i Lund

I. Runstenar

2. "Vic1 Huset" 3. Medellidshallen 4. Textilhallen 5. Vas1ra Vrams Priislgård 6. Allmogehallen 7. Hylla Smedja 8. G,\ng1unnel

9. ''Dackestug.an"

JO. Bosebo Kyrka 11. Lusthus 12. Måcke!orpsboden 13. Bosmåla!Orpel 14. Onsjöstugan 15. Blekingegårclen 16. "Borg.1fhuset" 17. Helsingborg-

Halmstad-Husel 18. Berlingska Huset 27. Lindfor.;ka Huse! 19. Thoniander.;ka Huset 28. "Locus Virtutum" 20. "Ystadhuset'' 29. Pccc•Horum'' 21. Schlyter.;ka Huset 30. Sancta Maria Minor 22. Wahlbomska Huse! 31. Servering 23. "Brahc-Husct" 32. "Lekloflct" 24. "Herrehuscl" 33. 25. 34. Wcibullska Huset 26. Dekanhuscl 35. Hökcric1

I. Kulturens nya affisch med plan över museet och dess byggnader. Efter ritning av Ragnar Blomqvist.

2. Dockskåp och lusthus på "Lilla Storgatan ., i den nya leksaksutställningen i Vita Huset.

tyngd gör att bäraren har en tendens att luta bakåt och får svårigheter att gå framåt med så raska steg som vore önskvärt. Innehållet i ryggsäcken pockar på att bli ordnat och uppmärksammat och inte minst - vårdat. Det är då frestande att göra på stället marsch och ägna innehållet den tid det kräver. Men sådant nödvändigt arbete i det tysta ser inte besökaren och museets personal måste fortsätta att fördela sina insatser mellan inre och yttre verksamhet så gott det går. En stegvis modernisering av basutställningarna är planerad liksom ett visst antal tillfälliga utställningar av varierande storlek per år.

Av årets tillfälliga utställningar kan här nämnas några som behandlat olika slags bildkonst med kulturhistorisk anknytning. En vandringsutställning som kommit hem för visning var Oljetryck - älskade bilder, innehållande ett litet urval av Kulturens stora samling av detta material, vidare utställdes skånemålaren Anders Montans oljeskisser under namnet Skånska bilder. Jean

3. Tenngjutning i samband med utställningen Tennfigurer.

Eric Rehn tecknar kallades en utställning baserad på verk av Rehn ur Bellinga-samlingen på Krageholm. I april öppnades Tennfigurer, utställningen gjord i samarbete med föreningen Husaren. Utställningen arrangerades i museets nytillverkade montrar och de välgjorda och utsökt bemålade figurerna väckte stort intresse.

Kulturens sommarutställning, Åke Holm-femtio år som keramiker, innebar att en gammal önskedröm realiserades - att få visa ett porträtt i helfigur av keramikern, skulptören och bildkonstnären Åke Holm, verksam ett halvt sekel i Höganäs. Gunilla Eriksson var kommissarie och katalogförfattare. I en tid då den enskilda konsthantverkaren har svårt att hävda sin ställning var det angeläget att få visa en så stor del av Åke Holms samlade keramiska produktion. Det blev en upplevelse att möta denna självständiga och vitala konstnär, som inte nöjer sig med en suverän hantverksskicklighet utan som ständigt är på väg mot nya experiment och nya uttrycksformer. Att Åke Holms konstnärliga register har en ovanlig bredd stod klart för alla intresserade, som på utställningen kunde följa de många variationerna i lerans behandling från det disciplinerade samspelet i kärlens form och glasyr till de med kraft och humor skulpterade figurerna, hämtade från Gamla Testamentets frodiga persongalleri.

Raden av tillfälliga utställningar avslutades i december med Jens Nielsens bondgård, utlånad av Herning museum i Danmark. Konstnärinnan Inge Aagaard Faurtoft har i ett femtital små tittskåp med hjälp av olika sorts material gestaltat sina barndomsupplevelser på en dansk bondgård under 1920-talet. Betraktaren får ta del av allt som händer under ett år på den fynska gården, där livet i arbete och fest följer årstidernas rytm. Besökare från Skåne intygade samstämmigt att "precis så där var det hemma också" och bättre betyg kan en dokumentärutställning väl inte få.

Kulturens fasta evenemang har ägt rum i sedvanlig ordning med tillägget av ännu en "stor visningsdag" . På visningsdagarna, en per termin, har museet fri entre, förlängd öppettid och visningar av valda delar av museet varje halvtimme. Tillsammans med Folkmusikens dag på våren, Östarpsdagen i augusti, Julstöket, Trettondagsvespern, sportlovsprogrammet Kul på Kulturen, bildar dessa visningsdagar länkar i en kedja kring året, som innebär en levande kontakt mellan museum och besökare. Det bör påpekas att de flesta av dessa arrangemang sker i samarbete med organisationer, föreningar eller intresserade enskilda.

4. Åke Holm i sin verkstad. I förgrunden skulpturen Jerikos murar.

Under året har en del omfattande inventeringar av regionalt material påbörjats. Ett av dessa projekt bedrivs under benämningen Av sydsvensk lera och är inriktat på att inventera och dokumentera krukmakerihantverket i Skåne från 1800-talets början till nutid. Syftet är att undersöka vad som finns i

5. Julstök i Thomanderska husets kök med glättning och strykning.

museernas, hantverksföreningarnas, hembygdsgårdarnas och arkivens ägo av traditionsmaterial, handlingar och föremål. Man har också vänt sig till allmänheten för att få uppgifter om de skånska krukmakerierna idag och i gången tid och därvid bl.a. efterlyst äldre fotografier som visar krukmakare, försäljning av krukmakargods, köksbilder, dukade bord med lergods o.dyl. Tanken att i samarbete med övriga skånska museer genomföra en inventering av museernas lergodsinnehav och en dokumentering av ännu i fält åtkomligt material uppstod redan i samband med utställningen Kryntor och krus på Östarp sommaren 1968. Projektet kom att aktualiseras vid olika tillfällen under 70-talet och ventilerades i ytterligare utställningar, i fältundersökningar, vid symposier etc. Kulturen, övriga skånska museer, Folklivsarkivet och Skånes hembygdsförbund beslöt i år att gå samman och fortsätta arbetet inom ett fastställt program, en lednings-

6. Samling " under kastanjen" efter årsmötesförhandlingarna den 12 juni 1979.

grupp tillsattes liksom en projektsekreterare. Malmöhus läns landsting beviljade 30.000 kronor för att bestrida en del av kostnaderna förenade med projektets genomförande i en första etapp.

Föreningen har under året fått mottaga två stora donationer. "Greta och Sven T. Kjellbergs fond" på 100.000 kronor bär stiftarnas namn och har som ändamål inköp till samlingarna eller resebidrag till anställda för studieresor. Framlidne lantbrukaren Nils Nils son, Säljeröd, Vollsjö testamenterade sin efterlämnade kvarlåtenskap på omkring en halv miljon till Kulturen för att bilda en fond vars avkastning skulle disponeras efter beslut av styrelsen. Donationerna kungjordes på årsmötet, som detta år kunde avhållas i vackert väder' 'under kastanjen''. Vid årsmötet höll ordföranden landshövding Nils Hörjel en parentation över framlidne intendenten fil. dr Sven T. Kjellberg. Det Assarsson-

7. Lergods från Kvidinge i Skåne, 1800-talets slut och 1900-talets början. Nyförvärv.

ska kulturpriset utdelades till docent Ragnar Blomqvist för hans gärning inom skånskt kulturliv, detta år fokuserat i hans nyutgivna andra del av verket Lunds historia.

Kulturens mecenatkonto har varit till glädje och nytta även detta år. Femhundrafyrtioåtta mecenater har bidragit med belopp av varierande storlek och sammantaget har 41.207:82 influtit. Museets har härigenom kunnat göra några nyförvärv av hög kvalitet. Kulturens glassamling är betydande och består huvudsakligen av äldre europeiskt glas. Men där fanns en lucka när det gällde exempel från den för svensk glastillverkning " klassiska" perioden, åren kring Hemutställningen 1917 och in på 20-talet. Det var därför med intresse museet mottog ett anbud om förvärv av en samling glas utförda i olika tekniker och för olika funktioner, ritade av Simon Gate, Edward Hald, Edvin Ollers m.fl. under den aktuella tiden, färgbilder Il a och b. Samtliga kan hänföras till den konstnärligt genomtänkta grupp,