Artilleri & Luftvärn nr 4 2003

Artilleri & Luftvärn

Tema: Utbildning mot förändrad hotbild

Artilleri-Tidskrift Nr 4 • 2003

SECURES FREEDOM OF OPERATION by: • Creating battlespace awareness • Suppressing and documenting artillery activity • Co-operating in a Net Centric environment

Artilleri & Luftvärn

Artilleri-Tidskrift Tidskrift för artilleriet och luftvärnet Häfte 4 • 2003

Årgång 132

Carl Herlitz in memoriam ................................................................................. 4 Lave Malmgren Förmåga till väpnad strid ................................................................................... 6 Anders Cedergren Militärpedagogik och krigsvetenskap .................................................................. 8 Tomas Ronqvist Officersutbildning vid Militärhögskolan .......................................................... 15 Jan Svensson Utbildningen vid Luftvärnets stridsskola ........................................................... 20 Lennart Gustafsson Utbildning vid ArtSS ....................................................................................... 24 Arne Åsberg Förbandsövning avseende Peace Enforcement ................................................... 27

Form och layout: Marie Thelander

Sten-Olof Olsson Nordisk artilleriövning 04 – NFAX 04 ............................................................. 33 Stefan Jönsson Värnpliktsutbildningen vid Luftvärnsregementet .............................................. 37 Lennart Axelsson Förändrade tider – förändrade uppgifter .......................................................... 41 Medlemsavgiften 2004 ...................................................................................... 44 Hitta rätt i AT System ..................................................................................... 45 Omslagsbild: Artilleriet ser fram emot nästa generation av pjässystem.

Läs referatet av Artilleriklubbens höstmöten på sida 6-7!

ISSN 004 – 3788

1

Annons Bofors Excalibur

2

Saab Tech Systems

SYSTEMS Division Landsystem Systems

systems/

Carl Herlitz in memoriam Översten av första graden Carl Herlitz har avlidit i en ålder av nära 89 år. Hans närmaste är dottern Annika samt sönerna Nils, Örjan och Andreas med familjer.

Carl Herlitz föddes i Uppsala 1914, son till statsvetaren, professorn och riksdagsmannen Nils Herlitz och hans hustru Gurli.

riär inleddes med tjänstgöring i Västra Militärbefälsstaben, Arméstaben och Försvarsstaben. Carl övergick till Luftvärnet 1952 och tjänstgjorde då vid Karlsborgs Luftvärnsregemente. Hans karriär inom Luftvärnet fortsatte som chef för Luftvärnsskjutskolan 1964-1966 och som chef för Luleå luftvärnskår 1966-1968.

Carl blev officer och fänrik vid Smålands Artilleriregemente 1937. Efter Krigshögskolan 1944-1946 blev han generalstabsofficer och en mycket varierande kar-

Carl Herlitz tillträde som luftvärnsinspektör 1968. Han ingick då som sakkunnig i den pågående, mycket omfattande Luftförsvarsutredningen – LFU 67. I arbetet diskutera-

4

Artilleri & Luftvärn des avvägningsfrågor mellan flyg och luftvärn, men också inom luftvärnet.

Carl hade den svåra uppgiften att balansera mellan två mycket engagerade grupperingar med olika syn på den framtida beväpningen inom luftvärnet. Den ena gruppen ville satsa på att utveckla automatkanonsystemen med ny eldledningsutrustning och smartare ammunition. Den andra ville introducera ett lättrörligt luftvärnrobotsystem. Beslutet blev att det av Bofors utvecklade luftvärnsrobotsystemet RBS 70 skulle anskaffas, men också att bibehålla och i viss utsträckning utveckla de befintliga automatkanonsystemen.

Luftvärnet inledde därmed en mycket framgångsrik förnyelse och uppbyggnadsperiod som kom att fullbordas först sedan Carl 1975 lämnat över till sin efterträdare som inspektör.

Carls intresse för utbildningen var stort. Han införde Vandringspristävlingen mellan kompanier med värnpliktiga under utbildning vid de olika luftvärnsregementena. Det var en stimulans som låg rätt i tiden och kom att betyda stora utbildningsframsteg. Han lade också stor vikt vid utbildningen i luftförsvar vid arméns övriga truppslag. Särskilda utbildningsanvisningar utarbetades och förbandsinspektioner genomfördes.

1967 valdes Carl Herlitz in i Kungl. Krigsvetenskapsakademien, avdelning III,

luftkrigsvetenskap. Genom Carl fick akademien en mycket engagerad och flitig ledamot. Förutom aktiv medverkan i avdelningens arbete och med artiklar var han akademiens sekreterare 1972-1978 och redaktör för dess Handlingar och Tidskrift 1977-1981.

Carl var också engagerad i Artilleriklubben och medverkade med åtskilliga artiklar i Artilleri-Tidskrift under mer än 40 år. Han var ordförande i klubben 1965-1972 Carl var mycket intresserad av svenska arméns historia och traditioner. Han har publicerat många artiklar och även boken Svenska arméns regementen: Regementstraditioner om förbandens tillblivelse, utveckling och traditioner. Han ledde under tiden 1975-1980 det omfattande arbetet med utarbetandet av luftvärnets historia.

Carl fick förmånen att njuta sitt otium som pensionär under mycket lång tid. Det var ingalunda en passiv tillvaro utan i hög grad en aktiv sådan vilket hans omfattande författarskap vittnar om.

Carl Herlitz var en verklig vän i svåra situationer. Vi kommer att minnas honom och saknar honom.

Sven Sjölander

Porträttet hämtat ur Ulf Persson: Luftvärnets chefer.

5

Ledare

Lave Malmgren

Överstelöjtnant Lave Malmgren är redaktör för tidskriften.

Förmåga till väpnad strid

M

edan jag går och funderar över min spalt i årets sista nummer får jag ett ovanligt telefonsamtal. Det är en äldre gentleman, hör jag på rösten, som presenterar sig som Christer Erlandsson. Han frågar om jag minns honom och jag svarar litet diffust att det ringer en klocka medan jag febrilt letar i minnet efter någon Christer Erlandsson.

Han ger mig några ledtrådar och jag minns en kustartilleriofficer, som visade oss fasta batterier i Skåne när jag var kurschef på Artilleriets Regoffskola. Jag minns en officer, som med stor inlevelse och kunnighet berättade om kustartilleriets uppgifter och anläggningar på ett sätt som övertygade både mig och mina elever om att här skulle ingen komma iland så länge pjäserna kunde skjuta.

En människa som trodde på sin uppgift och förmedlade samma övertygelse till oss.

Under samtalet sökte jag utröna varför han nu efter 20 år ringde upp mig en fredagskväll. Ville denne hedersman egentligen bara beklaga sig över utvecklingen i Försvaret och samtidigt dela litet nostalgi från tiden, då han själv hade arbetat med det han trodde på?

6

D

et passade då ganska bra att jag just hade bevistat Artilleriklubbens höstmöten i Boden och Kristinehamn och kunde återge en del av Anders Carells information vid dessa möten.

Det är inte meningsfullt att tvista om det är det väpnade angreppet eller våra möjligheter att delta i internationella uppgifter som skall konstituera Försvarets förmåga. Det är förmågan till väpnad strid som är utslagsgivande. I bland passar polis, räddningstjänst eller sjukvård bättre för att lösa uppgifter både inom och utanför våra gränser. Men i några sammanhang kan det krävas en väpnad insats. Och då krävs militär trupp utbildad och med mandat för just detta.

För markstridsarenan gäller särskilda krav på den väpnade förmågan. Inte just för att det skulle vara svårare att upptäcka och lägesbestämma mål på marken än i luften eller på havet (vilket det på sätt och vis ändå är).

Utan därför att marken är där vi bor och verkar, där vi odlar vår mat och gömmer våra gerillaförband.

Artilleri & Luftvärn Det finns ett alldeles oavvisligt krav på att behärska alla funktionerna i markstriden för att kunna fylla en uppgift i den väpnade striden. Det krävs ledning, underrättelsetjänst, bekämpning, skydd, rörlighet, uthållighet och logistik.

I vår kompetens för den väpnade förmågan på markstridsarenan kan ingen av dessa komponenter undvaras.

Detta utgör således grunden för vad vi måste hävda i nästa års försvarsbeslut. Man får inte ”nischa” oss ur kravet på varken artilleri eller luftvärn eller någon annan bekämpningsförmåga för markstriden. Kompetensen måste finnas över hela bredden.

För att upprätthålla kompetensen krävs vidare grundutbildning som svarar mot bredden – i princip utbildning av alla typer av förband ingående i ”en brigad” varje år.

Handlingsutrymmet ligger i hur många förband av varje typ som vi behöver anskaffa och vidmakthålla över tiden.

V

ad finns det då för handlingsutrymme för förnyelse av vår förmåga till väpnad strid under försvarsbeslutsperioden 0408? Det nedslående svaret är att handlingsutrymmet i stort sett är intecknat – eller snarare överintecknat av redan gjorda åtagande.

Något kommer Artilleriet och Luftvärnet till godo men lejonparten är reserverad för JAS. Under försvarsbeslutsperioden 08-12 finns däremot rätt stort spelrum. Där finns utrymme för både nytt artilleripjässystem (15,5 cm dumperburet?) och utveckling, kanske även anskaffning av Excalibur till Artilleriet och BAMSE till Luftvärnet.

I

detta temanummer av tidskriften berättar författare med erfarenheter från både officers- och värnpliktsutbildning om hur den nya situationen har satt sin prägel på utbildningen.

Något förvånande – kanske – för den oinvigde har utbildningen påverkats mycket måttligt. Förmågan till väpnad strid ställer sina krav oavsett om en angreppsberedd fiende rustar sig vid våra gränser eller ej. Vad som tydligen har större genomslag är medvetenheten om att väpnade uppgifter kan komma att behöva lösas tillsammans med andra nationers förband.

Mindre förvånande – även för den oinvigde – är att så många av författarna pekar på kravet på moralisk resning hos officeren.

Särskilt betonas detta för hans förhållningssätt i internationella uppgifter. Etik och moral behöver sannerligen prägla den som skall hantera fredsbevarande uppgifter i länder med annan kultur.

I

nte vet jag om jag hade så mycket att säga till tröst åt Christer Erlandsson. Men till slut… Nya tider ställer nya krav. Christer och jag får väl glädja oss åt att Försvaret fyllde sin uppgift på vår tid och höll varje presumtiv angripare på avstånd. De nya hoten mot oss ser helt annorlunda ut och behöver kanske kunna mötas utanför landets gränser – i internationella missioner – eller inom våra gränser – om de uppträder i form av terrordåd.

Det är sannerligen inte någon enklare uppgift Försvaret har att tackla idag än under det kalla kriget!

7

Militärpedagogik

Anders Cedergren

Överstelöjtnant Anders Cedergren är chef vid Försvarshögskolans markoperativa avdelning.

Han har skrivit artiklar och deltagit som författare i böcker inom ämnesområdena militärpedagogik, militärteori och operationer.

Militärpedagogik och krigsvetenskap Denna artikel belyser sambandet mellan krigsvetenskap och militärpedagogik. Vad kan militärpedagogik åstadkomma på högskolenivå förutom att förmedla kunskap?

Två utgångspunkter Det som skiljer officerare och meniga från alla andra personalkategorier är att statsmakterna behöver dem för att kunna bruka militärt våld, och om uppgiften kräver det, bruka militärt våld för att döda. Officerare blir alltså en representant för statsmakten i den svåraste av situationer, som i första hand handlar om att leda militära förband och andra officerare. Uppgiften ställer emellertid även krav på att ta hand om medborgare som berörts av krigshandlingar.

Härav följer behovet av att utbildningen av officerare tar sikte på att ge dem en grund för att klara av väpnad strid.

8

Civil eller Militär Pedagogik?

Den svenska läroboken ”Pedagogiska grunder” definierar pedagogik såsom ”vetenskapen om utbildning, undervisning, lärande och personlig utveckling. Pedagogiken behandlar bland annat lärandets biologiska, sociala och psykologiska förutsättningar” 1.

Pedagogiken måste förhålla sig till verkligheten. Förhärskande kunskap, kultur, människosyn, etik och moral, mm påverkar pedagogiken, förutom den påtagliga tekniska utvecklingen. Beskrivningar av detta förhållande mellan pedagogik och samhälle kallas pedagogiska filosofier 2.

Carl von Clausewitz förde in de mänskliga faktorerna i sina studier av krig. Han ställde frågor om betydelsen av människans vilja, om mänskliga reaktioner i krig, om 1 2

Pedagogiska Grunder, s 373 Stensmo, s 17

Artilleri & Luftvärn faktorerna etik och moral, om härförarens betydelse mm. För honom var reflektion (Ty Betrachtung) en mycket viktig del av teoretiserandet. Reflektionens viktigaste uppgift var inte att lära ut ”Vad” eller ”Hur”, utan hade som ändamål att utveckla den militära omdömesförmågan.

Militärpedagogik förekommer inte som begrepp i alla länder. Däremot finns i de flesta länder behov av att utveckla människor i ett militärt system till värdefulla individer, både som officerare och meniga.

Utgångspunkten väpnad strid och militärt våld ställer särskilda krav på moral och etik.

Det militära våldets konsekvenser är dramatiska. Ett etiskt förhållningssätt måste finnas med i officers- och förbandsutbildning. Det är främst därför motiverat att tala om militär pedagogik.

Vid väpnad strid står människan i centrum.

Människors kunskaper och insikter, sätt att tänka sätter nivån vad som är möjligt att åstadkomma. Det är kvaliteten i människans tänkande som avgör om operationer vinns eller förloras. Det viktiga i officersutbildningen är studier av krigskonst och utveckling av förmåga i krigskonst. I det sammanhanget är det viktigare än någonsin att officerare och meniga på alla nivåer kan TÄNKA. Förmågan att tänka och lära i svåra och dynamiska situationer, är unik för människan. Militärpedagogiken kan verksamt bidra till att officeren blir just ett tänkande vapen 5.

Militärpedagogikens andra viktiga uppgift bör då vara träna de studerande till att kunna AGERA, dvs att som militär chef kunna fatta lämpliga beslut och handla.

Att skapa gynnsamma förutsättningar till att

Militärpedagogikens roll I krig är det människan som bär på viljan till seger och som fattar beslut avseende att inleda, fullfölja och avsluta nyttjandet av militärt våld. Människans förmåga till att lära och tänka gör henne till den dominerande kraften vid bruk av militärt våld. När miljöerna, där väpnad strid förekommer blir mer komplexa och oförutsägbara, är behoven stora av självständighet och beredskap att agera. Carl von Clausewitz betonade att mänskliga faktorer är mycket svårare att studera (än tekniska, förf anm) på grund av att de är holistiska3 till sin natur. De kan inte brytas ut och bli enkla, mätbara parametrar4.

I officersutbildningen består lärandet till stor del av reflektion över det som upplevts i de praktiska momenten. I reflektionen jämförs upplevelserna med teorierna. och detta fördjupar och förstärker kompetensen. Utan denna reflektion och bearbetning

3

5

Holistisk (från grek. holos ”hel”). Teori som utgår från att helheten är större än summan av delarna. (Pedagogiska grunder, s 73) 4 von Clausewitz 1989, andra boken, femte kapitlet.

TÄNKA – AGERA – LÄRA är militärpedagogikens viktigaste funktion.

Jfr Mattsson, P. och Wijnbladh, C., Det tänkande vapnet.

En förstudie av militärpedagogik inom Försvarsmakten – ett pedagogiskt forskningsarbete på uppdrag av Högkvarteret hösten 1999.

9

Militärpedagogik av praktiska erfarenheter, kan sannolikt inte djup inlärning ske.

Innan detta avsnitt om militärpedagogikens roll avslutas behöver ytterligare en aspekt tas upp. Militärpedagogiken är verktyget för att fostra människor att verka i ett militärt system. Målet är att både bibringa kunskaper och färdigheter och att förmedla ett förhållningssätt till sitt yrke i det militära systemet. Vad som menas är närmast officersutbildning, men äger sin tilllämplighet även för utbildning av förband.

Militärpedagogiken vid förbandsutbildning skapar en gemensam referens- och begreppsapparat som måste finnas för att förbandet skall bli dugligt.

Genom väl avvägda övningar växer sammanhållning och förmåga i ett förband. Med förtroende för sina befäl och kamrater kommer så småningom en förbandsanda att utvecklas. Etiken som genomsyrat utbildningen kommer att vara tydligt spårbar i det sociala klimat och den förbandsanda som råder i ett förband.

Militärpedagogiken i operationskonst I officersutbildningen är det inte längre strävan att hitta ”rätt” scenario, ”rätt” motståndare, ”rätt” teknologi och ”rätt” tidpunkt för kommande konflikter som officerare och förband kommer att hamna i. Gör vi trots allt det kommer vi bara att tvingas konstatera att det blev annorlunda eller mycket annorlunda, än det vi förutsåg.

Den stora pedagogiska utmaningen handlar i stället om att hitta metoder för studier av militärteori och skapa kunskap om • vad krig är, • hur krig skall vinnas, • hur man bäst förbereder sig, • hur krig skall kunna förhindras och • hur krig skall kunna avslutas.6 Med denna förståelse bör nästa steg vara studier av doktriner.

• Vilka mål är satta nationellt och internationellt?

• Vad skall (kan) åstadkommas under den närmaste 5-års perioden?

• Vilka principer skall ligga till grund för nyttjandet av våra stridskrafter nu och under de närmast kommande åren?

Med militärteoretisk förståelse och doktrinär kunskap kan man sedan öva sig i att planera och genomföra operationer, dvs man övergår till tillämpning. Exempel på frågeställningar: • Hur skall tillgängliga resurser användas för att nå mål?

• Vilka operativa och taktiska principer äger sin tillämpning i den aktuella situationen?

• Vilka blir konsekvenserna av olika operativa och taktiska handlingsvägar?

• Hur skall kaos och osäkerheter kunna hanteras?

Med olika operativa principer och taktiska grunder som tema i tillämpningen ges möjligheter att öva sig i olika metoder för 6

10

Rekkedal, s 21-29.

Artilleri & Luftvärn att åstadkomma exempelvis överraskning, lokal överlägsenhet, handlingsfrihet mm.

Det viktiga i ett sådant här koncept är att man använder militärteorin som stöd för att tänka, doktrinen som stöd för att fatta övergripande beslut (agera) och operationen för att tillämpa.

Med denna pedagogik ligger utmaningen i tänkandet, i beslutsfattandet och i konsekvenshanterandet. Det vill säga att militärpedagogiken ger möjlighet att öva sig i att hålla en röd tråd från problem via lösning till inlärning.

Det är inte heller avsikten att försöka att avgöra vad som kan betraktas såsom rätt eller fel, kanske inte ens ändamålsenligt att leta fram lämplig eller olämplig lösning. Det som är viktigt är den röda och spårbara tråden i tänkandet – agerandet – lärandet.

Med detta synsätt har geografi, tidpunkt, organisation mm mindre betydelse. Man bör välja scenario utifrån de bästa militärpedagogiska förutsättningarna. Sådana förutsättningar kan vara kartunderlag, tillgänglighet, publicerat material, sekretessnivå på händelser (ifall det handlar om att studera militärteori utifrån ett krigshistoriskt scenario).

Denna pedagogik gäller inte bara de olika ämnena inom krigsvetenskap. Den röda tråden inom ett konfliktscenario bör fastmer binda ihop institutioner som ansvarar för olika ämnesområden. Likaså måste andra institutioners ämnesområden, såsom teknik, ledarskap och strategi, inkorporeras, integreras, i utbildningen och inte hanteras isolerat var för sig.

Lärandet är emellertid inte linjärt såsom textrutan på sida 9 kan ge sken av. Nedan-

11

Militärpedagogik stående modell återspeglar ett mer dynamiskt förlopp i lärandet.

Modellen omfattar således både det generella (teorier) och det specifika (empiri7). I lärandet är det emellertid reflektionen som har den dominerande rollen. Reflektion ger den direkta kopplingen mellan teori och praktik. Teori är utgångspunkt för tänkandet. Den kompletteras med praktisk erfarenhet efter att ha agerat och tillämpat teorin i praktiken. Erfarenheterna bearbetas sedan och jämförs med teorierna. Så fördjupas deltagarnas kunskap. Med duktiga deltagare och lämplig militärpedagogik, kan till och med ny kunskap upparbetas och återföras till teorin. Med denna metod kan militärpedagogik bidra till att ämnet krigsvetenskap utvecklas.

Med den ledningsfilosofi som är förhärskande inom Försvarsmakten, kallad uppdragstaktik, är det av stor vikt för en lyckad operation att det finns kompetenta och handlingskraftiga individer på alla nivåer.

Dessa måste kunna förstå vad som skall åstadkommas och fatta beslut som bär mot målen, även när läget är oklart eller kaotiskt.

Följaktligen är självständighet och handlingsberedskap övergripande mål för officersutbildning.

En tydlig koppling bör sökas mellan nyttjad militärpedagogik och uppställda mål.

Militärpedagogiska metoder En god pedagogik strävar mot en bra effekt eller ett bra resultat. Valet av militärpe7 Empirism efter grekiskans empeiria = erfarenhet. Kunskap kommer ur erfarenhet. Kunskap förvärvas genom observation av en yttre verklighet. Kunskap består av bearbetade sinnesdata; allt som är i förståndet har tidigare varit i sinnena. (Stensmo, s 30)

12

dagogiska metoder styrs inte bara av ämnesomfånget, utan i hög grad även av vilka militärpedagogiska syften som eftersträvas.

Militärpedagogik är heller aldrig ”tyst”.

Den talar sitt eget tydliga språk om förhållanden mellan individer, lärare och elever.

Den predikar budskap om individers värde, om de t ex är ersättbara eller unika. Valet av pedagogiska metoder kombinerat med etik påverkar i hög grad individers lärande, attityder och utveckling. Därmed sätts gränserna för vad som är möjligt att uppnå för elever i ett militärt utbildningssystem.

Metoderna kan skifta och bör väljas utifrån vissa kriterier. Sådana kriterier kan vara • Helhetsbaserad inlärning.

• Kombination av flera kunskapsområden/ ämnen.

• Tillvaratagande av erfarenheter och kunskaper hos de studerande.

• Dokumentation av särskilt bra resultat.

• Variation i valet av olika pedagogiska metoder, bl a teori/praktik.

• Självstudier och tid för reflektion.

• Tempo.

Allt i syfte att skapa • Stimulering av intresse hos studeranden och lärare.

• Möjligheter för intresserade och duktiga elever att själva gå vidare.

• Självständighet och handlingsberedskap.

• Utveckling av ämnesområdet – tillförande av ny kunskap Val av pedagogiska metoder är beroende av gällande utbildningsmål. Trots det kan

Artilleri & Luftvärn följande sammanfattning beskriva sammanhanget mellan metod8 och effekt.

Inriktning genom föreläsningar.

Människan bär på viljan och omdömesförmågan. Människan kan i ett dynamiskt våldsförlopp lära av sina erfarenheter. Det ger henne en unik och överordnad ställning i det militära systemet. Hon kan med fog kallas det tänkande vapnet. Militärpedagogiken har att förhålla sig till detta.

Bredd genom studier.

Djup genom seminarier.

Syntes genom fältövningar och krigsspel.

Sammanfattning och avslutning Även om pedagogiken vid en försvarshögskola har många beröringspunkter och gemensamma grunder med annan högskolepedagogik ger bruket av militärt våld och de etiska dimensioner som denna rätt och detta ansvar medför, skäl att utveckla metoder, analyser och förhållningsätt som sammantaget gör skäl för epitetet Militär Pedagogik.

En av militärpedagogikens viktigaste mål är att fostra individer till att fungera i ett militärt system. Härvid är en av de främsta uppgifterna att bidra till att skapa officerare med god självständighet och hög handlingsberedskap.

Vägen dit illustreras av figur på sidan 11.

Huvudingrediensen i att lära består av en återkoppling av tillämpningsmomenten till teori och doktrin, det vill säga reflektion.

8

Det finns fler pedagogiska metoder än de i figuren angivna.

Militärpedagogiken är inte neutral. Den skapar visserligen förutsättningar för lärande och som verktyg förmedlar den kunskap, men är samtidigt ett medium som bär på sina egna budskap. Val av militärpedagogiska metoder påverkar individers lärande, attityder och utveckling.

Referenslitteratur Cedergren, A. och Tirud, O.: Militär Pedagogik – behövs den?, PM, Försvarshögskolan, Operativa institutionen, 2002-0107.

Claesson M., Ericsson L. och Mattsson P. (red.): Manövertänkande. Essäer kring teori och praktisk tillämpning, ACTA C13, Försvarshögskolan, Operativa institutionen, Stockholm, 2001.

Clausewitz, C. Von: Om kriget, Bonniers, 1991.

Försvarsmakten: Pedagogiska Grunder, Högkvarteret, Stockholm, 2000.

Mattsson, P. och Wijnbladh, C.: Det tänkande vapnet. En förstudie av militärpedagogik inom Försvarsmakten – ett pedagogiskt forskningsarbete på uppdrag av Högkvarteret hösten 1999, Försvarshögskolan ACTA D4, Stockholm, 1999.

13

Militärpedagogik Pappila, O., och Mattsson, P.: Gruppexaminationsformer, en förstudie av individ och gruppexaminationsformer för Stabsprogrammet Armén 1998 under taktikmoment TA:4, Forsknings och utvecklingsrapport FHS/LI/ OPI 99:01.

Rekkedal, N-M.: Modern krigskonst, Militärmakt i förändring, Försvarshögskolan, Krigsvetenskapliga institutionen, 2002.

Stensmo, C.: Pedagogisk Filosofi, Studentlitteratur, Lund, 1994.

Toiskallio, J.: Military Pedagogy, Finska Försvarshögskolan, Helsingfors, 1998.

14

Toiskallio, J.: Military Pedagogy as a Practical Science, Finska Försvarshögskolan, Helsingfors, 2001.

Toiskallio, J.: Cyborgs and Humans – Two Paradigms of Military Pedagogy, (Draft), Finska Försvarshögskolan, Helsingfors, 2001.

Trowald, N.: Råd och idéer för examinationen inom högskolan, Högskoleverkets examinationsprojekt, december 1977.

Artilleri & Luftvärn

Tomas Ronqvist Major Tomas Ronqvist tjänstgör f n vid Militärhögskolan Karlberg som huvudlärare teknik och taktik. Han tillhörde ursprungligen Lv 3 och bytte till S 1 i samband med nedläggningen av Lv 3. Från årskiftet återgår han till luftvärnet med placering vid LvSS. Utöver militära skolor har Ronqvist en kandidatexamen i statskunskap omfattande globaliseringsfrågor, internationella relationer och krishantering.

Officersutbildning vid Militärhögskolan Officersutbildningen vid Militärhögskolan har förändrats under en följd av år i syfte att möta den nya hotbilden, eller bristen på en tydlig och konkret sådan. Jag ger här en beskrivning, som är baserad på min personliga erfarenhet och mina reflektioner under den tid jag varit ansvarig för taktik- och teknikutbildningen vid Militärhögskolan Karlberg (MHS-K). Utöver detta har jag under två år studerat vid Uppsala Universitet och bedömer att jag väl känner till det civila skolsystemet på motsvarande nivå.

Den grundläggande officersutbildningen börjar egentligen först nu finna sin form och struktur. Att formen ändrades beror till stor del på den utredning som genomfördes för ungefär tio år sedan. Den slog bl a fast att kadetterna måste få en större ”allmänbildning” omfattande även andra försvarsgrenar än deras egen. Den bild av försvaret som baserades på genomförd värnplikt ansågs

otillräcklig i deras officersroll. Detta medförde i sin tur att utbildningen vid de truppslagsvisa officersskolorna begränsades till termin tre och fyra vad gäller den grundläggande officersutbildningen.

När det gäller termin ett och två beslutades att dessa skulle genomföras försvarsgemensamt. Inom ramen för detta skapades tre militärhögskolor belägna i Östersund, Stockholm och Halmstad. Under innevarande utbildningsår (2003/04) är det första gången som de tre skolorna har elever från alla försvarsgrenarna. Däremot finns inte samtliga arméns truppslag företrädda vid alla skolor.

Vilka krav ställs på officeren?

Bristen på en tydlig hotbild ställer en rad olika krav på officeren och hur han eller hon utbildas.

Först och främst ställer den ett ökat krav på 15

OffUtb MHS en mer allmänbildad officer, som har förmågan att dra egna slutsatser i olika situationer, som han kan komma att hamna i.

Förr kunde officeren på den lägre nivån ofta handla på ett givet sätt i en rad delvis stereotypa situationer. Det sätt man agerade på framkom genom en noggrann analys av fienden och dennes sätt att uppträda. Utifrån detta hade man utvecklat en svensk taktik och stridsteknik, som var väl anpassad för att möta just denna fiende. För att sedan kvalitetssäkra att rätt beslut fattades, genomfördes tillämpningsövningar där fiendens agerande var givet, och som i sin tur gav ett mer eller mindre rätt sätt att lösa den givna uppgiften.

Utbildningen vid de olika officersskolorna gick oftast ut på att utbilda eleven i den taktik som mötte det specificerade hotet, vilket medförde att detaljeringsgraden och tydligheten var mycket hög. En positiv konsekvens av detta blev att taktikutbildningen kunde bedrivas utifrån fasta normer och regler inom ramen för tydliga hotscenarier.

De större kraven på att kunna bedöma ett mer mångfacetterat hot, och hur detta skall mötas, har medfört ökade krav på officerens allmänbildning och förmåga att se sin roll i ett större sammanhang.

En vaktinstruktion till en grupp soldater i en internationell insats kan få säkerhetspolitiska konsekvenser om den inte är anpassad till mandatet för insatsen. Detta medför att den chef som ger instruktionen måste kunna förstå konsekvenserna av sitt handlade och se sin roll i ett större perspektiv än vad som krävdes tidigare. (Reflektionen! Jfr föregående artikel).

16

Förutom att hotbilden har blivit mycket mer abstrakt och mångskiftande, har den tekniska utvecklingen medfört en revolution. I princip alla system som ingår i försvaret är mycket avancerade och det är svårt att göra skillnad på tekniska och icke tekniska truppslag. Detta har medfört att det ställs ytterligare krav på att officeren omfattar den grundläggande tekniken på ett bra sätt.

Den nya tekniken har också medfört ett nytt sätt att leda förband. Det s k NBF1-konceptet har som målsättning att alla, oberoende av ledningsnivå, skall kunna få tillgång till det aktuella ”läget”. Det har ytterligare förstärkt behovet att förstå helheten för den strid som genomförs, då man inte alltid har handlingsfrihet med det egna förbandets resurser.

Slutligen har Sveriges internationella åtaganden medfört att vi redan som unga officerare måste vara beredda att kunna genomföra våra uppgifter i en internationell miljö.

Det ställer krav på goda språkkunskaper och förståelse för hur andra länders försvarsmakter arbetar och agerar internationellt.

Kontaktytan mot medborgarna i de olika länderna finns oftast mot de yngre officerarna, då dessa ingår i de förband som genomför själva verksamheten på plats.

Hur ser den grundläggande officersutbildningen ut?

Beskrivningen av de olika ämnena koncentreras här bara till den gemensamma delen av officersutbildningen som sker under termin ett och två.

1

NätverksBaserat Försvar

Artilleri & Luftvärn

Sveriges internationella åtaganden återspeglas i utbildningen vid MHS. För att möta de nya kraven på kunskap och förmåga har man skapat en annan modell för studier vid Militärhögskolan än tidigare.

Det som har skett är en anpassning till den akademiska världen, där grunden för kunskapen har ett mera vetenskapligt perspektiv, vilket innebär att det som lärs ut skall kunna beläggas via forskning eller väl beprövad erfarenhet. Vidare skall det som studeras och lärs ut kunna mätas och dokumenteras.

Studierna kan bli ganska abstrakta och ett ”rätt” svar på en uppgift kan ibland vara svårt att bestämma. Istället måste lösningar diskuteras från olika perspektiv, där argumentationen utifrån forskning är det som oftast gäller för att fatta riktiga beslut och få gehör för dessa.

De studier som genomförs inledningsvis är av relativt allmän karaktär. Utifrån olika uppkomna situation skall man kunna använda kunskaperna på ett lämpligt sätt.

Detta har medfört att förberedda mallar och standardlösningar inte kan användas som förr. Elevens egen kreativitet och personliga kunskap är gränssättande.

De ämnen som studeras under Militärhögskolan första två terminer är språk, statsveten-

skap, idrott och hälsa, teknik, taktik, ledarskap och något som benämns ”officersrollen”.

Språkutbildningen omfattar främst militärengelska som läses med inriktningen på olika typer av termologi inom det militära området. Tyvärr har de allmänna svenska språkkunskaperna sjunkit så en del av kadetterna är tvungna att genomföra extra utbildning i svenska för att kunna bli godkända. Det finns ett fåtal kadetter som lyckas tenta av engelskan och därmed få möjlighet att läsa franska eller tyska under året.

Statsvetskapen läses med syfte att dels förstå hur Sverige styrs och fungerar ur ett förvaltningsperspektiv, dels hur vår säkerhetspolitik formas utifrån de världsordningsmodeller som beskriver hur länder och stater agerar mot varandra. Vidare försöker man att skapa förståelse för hur Försvarsmakten är en del av vårt säkerhetspolitiska agerande och hur respektive officer är en kugge i detta internationella system.

Idrott och hälsa omfattar egen träning, kunskaper om fysisk träning och hur den skall läggs upp, genomföras och utvärderas. Allt i syfte att skapa en god hälsa och bra stridsvärde för aspirantens framtida soldater och elever. Mycket av genomförandet handlar 17

OffUtb MHS om praktisk tilllämpning av de teoretiska kunskaper som förvärvas under kursen.

Minst tre obligatoriska träningspass i veckan genomförs.

truppslagstaktiken sker den vid truppslagsskorna under termin tre och fyra. Den taktiska utbildningen är uppdelad i tre stora skeden (gäller MHS-K).

Ledarskapsutbildningen under de första terminerna omfattar främst utveckling som individ, ökad medvetenhet om hur grupper fungerar och hur mitt eget agerande uppfattas av omgivningen. Utbildningen i truppföring och trupputbildning är mycket begränsad under de två första terminerna.

Den genomförs till huvuddel vid de olika truppslagsskolorna under termin tre och fyra.

Inledningsvis läser eleven militärteori och lär sig de grundläggande taktiska begreppen samt taktikens och stridens grunder.

Vi använder kända militära slag och operationer för att belysa dessa begrepp. Utifrån resultatet av det genomförda slaget/ operationen, som har en känd lösning, försöker vi se olika samband mellan nyttjandet av de olika principerna och uppnått resultat för striden.

”Officersrollen” är ett nytt ämne som tillkommit i syfte att sätta ett namn på vad som ingår i att vara officer, men som inte kan inrymmas inom de övriga ämnena. Exempel är utbildning som rör etik, värdegrunder och olika självkännedomsövningar. Totalt omfattar ämnet hela tio veckor under de första två terminerna.

Denna del är relativt teoretisk och syftar till att eleverna skall nå en förståelse för hur högre chef agerar och hur helheten i striden påverkar resultatet. De skall också se sin del och roll i striden så att de kan agera enligt manöverteorin, vilken utgör en av våra ledstjärnor när det gäller taktiskt agerande.

Teknik och taktik Tekniken omfattar ca fem veckor under de två första terminerna och är av allmän karaktär. Det innebär att utbildningsnivån blir ganska låg, då man är tvungen att anpassa sig efter lägsta nivån för att alla skall kunna vara delaktiga. Detta drabbar främst elever från de ”tekniska” truppslagen och försvarsgrenarna, eftersom dessa oftast under sin grundutbildning har arbetat med tilllämpningar på en relativt hög teknisk nivå.

Taktiken är en relativt stor del av utbildningen under de första terminerna.

Den omfattar endast allmän taktik och försvarsgrenstaktik i stort. När det gäller 18

Därefter erhåller kadetterna utbildning i grundläggande stabstjänst, bedömande och orderskrivning. Då spännvidden mellan eleverna och deras kunskaper är mycket stor blir utbildningen med automatik ganska grundläggande. Syftet med denna del är att eleverna skall lära sig att tala och skriva samma ”språk” och att man tidigt ska överbrygga olika försvarsgrenslösningar på saker och ting. Vi använder både den aktuella PUT-modellen2 för bedömande och den NATO-standardiserade fempunktsordern för att skriva order, vilket på sikt 2

Planering Under Tidspress är en bedömandemetodik utvecklad vid FHS av övlt Peter Thunholm. Doktorsavhandling: Military Decision Making and Planning: Towards a New Prescriptive Model, Stockholms Universitet 2003.

Artilleri & Luftvärn borde leda till en gemensam bedömandeoch orderstruktur inom Försvarsmakten.

Slutligen genomför kadetterna utbildning i mer specifik försvarsgrenstaktik. Utbildningen är mycket olika beroende på vilken försvarsgren de tillhör. Förenklat kan sägas att flottans och flygvapnets kadetter gör ett taktisk bedömande utifrån ett operatörsperspektiv, där det gäller att optimera system och deras prestanda. Många skulle kanske kalla detta stridsteknik, men vi benämner det taktik.

För arméns och amfibiekårens kadetter handlar mycket av taktiken om att hitta lösningar på hur man skall få sitt förband (plutonsnivå) på rätt plats, vid rätt tid och med rätt stridsuppgift för att kunna lösa uppgiften på ett så bra sätt som möjligt.

Konsekvenser för Artilleriet och Luftvärnet Efter min korta beskrivning av framför allt utbildningen under de två första terminerna kan man reflektera och konstatera att utbildningen av officersaspiranter för luftvärnet och artilleriet skiljer sig betydligt mot när jag genomförde motsvarande utbildning under mitten av åttiotalet. Om den är bättre eller sämre i slutändan är ännu svårt att avgöra, då de som genomfört utbildningen inte har kommit så långt i karriärsystemet.

Enligt min uppfattning är det synd att man inte direkt bygger vidare på den kunskap som erhållits under grundutbildningen vid respektive truppslag, då det ofta var själva

huvudtjänsten som fick eleven att fortsätta till officersyrket. Nu finns en avsevärd risk att man inte finner yrket lika intressant, eftersom man inte får utöva det under en relativt lång tid.

Inom de tekniska truppslagen har vi ofta god kunskap inom såväl teknik som taktik. Våra elever skall ju i allmänhet agera på en högre taktisk nivå än eleverna från de förband, som vi skall understödja. Vi har tekniskt komplexa system, vilka kräver högt skattade värnpliktiga i sin bemanning. Många av våra kadetter uppfattar det första året som ett år av väntan på att få börja på riktigt.

Det finns visserligen fördelar med denna helhet under det första året, då det ger en gemensam värdegrund, en samsyn på olika lösningar och en informell orientering om hur Försvarsmakten är sammansatt och fungerar. Frågan är bara om det som diskuteras utifrån kadettperspektiv är tillräckligt underbyggt då elevernas erfarenheterna är tämligen begränsade.

Vi som lärare vid skolan uppfattar ibland att våra kunder, förbandscheferna, inte är riktigt nöjda med den produkt vi producerar, eftersom kadetten blir tämligen teoretisk och inte speciellt duktig i den dagliga tjänstens praktiska genomförande. Men samtidigt är han eller hon mer medveten om sin roll i helheten ur ett försvarsmakts- och säkerhetspolitiskt perspektiv. Om det är rätt eller fel får framtiden utvisa, kanske är det så att alla inte kan lösa alla uppgifter, en del kanske är mer lämpade för det praktiska och tvärtom.

19

OffUtb LvSS

Jan Svensson

Överstelöjtnant Jan Svensson är chef för Luftvärnets stridsskola. I sin tidigare tjänstgöring har han erfarenheter både som utbildningsledare vid regemente och avdelningschef vid Försvarshögskolans chefsprogram.

Utbildningen vid Luftvärnets stridsskola Grunden för det militära försvaret är att kunna genomföra väpnad strid. Försvarsmakten skall ha sådan duglighet att försvar mot väpnat angrepp eller medverkan i omfattande fredsframtvingande insats kan göras.

Försvarsmakten skall även kunna hävda den territoriella integriteten samt stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar.

Vår roll förändras med samhällsutvecklingen och skolans verksamhet och utbildning måste anpassas efter bästa förmåga.

Luftvärnets Stridsskola flyttade år 2000 från Norrtälje till Halmstad. Vi kan först nu se att verksamheten vid skolan har fått den omfattningen som var tänkt. Vi har nyligen flyttat in i ändamålsenliga lokaler i det nyrenoverade skolhuset. Lektionssalarna har kompletterats med ett gemensamt utrymme 20

i form av ett ”kunskapstorg” (Karlsborg).

Lärarkadern har fått erfarenhet och kunskap om luftvärnets utbildningsbehov av yrkesoch reservofficerare men också goda kontakter med övriga militära och civila skolor.

En förutsättning för att nå ett gott utbildningsresultat är en bra samverkan med Luftvärnsregementet och luftvärnsbataljonen i Boden. Skolan deltar i stor omfattning med olika kurser i den årliga övningsserien.

Det är utifrån dessa uppgifter och förhållanden som vi skall se den fortsatta utvecklingen av skolan.

Internationella insatser Enligt PARP-avtal (Planning And Review Process) ingångna av Sverige skall svenska förband som deltar i internationella insat-

Artilleri & Luftvärn ser ledda av NATO kunna svara för sitt eget skydd mot bl a luftangrepp.

Detta medför att det redan på mycket kort sikt är nödvändigt att öka kompetensen och förmågan inom truppslaget avseende vilka krav som ställs på luftvärnsförband i den internationella miljön.

Skolan har därför som inriktning att utbildningen skall skapa förutsättningar och kompetens för skolans elever, att inom ramen för olika program eller kurser kunna delta i internationella övningar eller insatser inom eller i anslutning till aktuell utbildning. Vi ser den fortsatta befattningsutbildningen som ett bra exempel på detta.

I år deltog luftvärnsofficerare, både från regementet och luftvärnsbataljonen i Boden, i övning ELITE. Syftet med deltagandet i övning ELITE var att före och under övningen påbörja kompetensuppbyggnad på stor bredd för svenska luftvärnsofficerares • förmåga att genomföra planering för svenska luftvärnsförbands deltagande i internationella övningar och • förmåga att leda svenska luftvärnsförband vid samverkan med andra nationers luftvärn. Övningen var upplagd som en dubbelsidig övning. Ändamålet för flygsidan var främst att öva SEAD-företag (Suppression of Enemy Air Defence) mot luftvärnsförband.

Helikopterflygningar med bl a AH-64 förekom också.

Vi ser deltagande från skolans sida som en naturlig och nödvändig del i luftvärnsofficerens utbildning.

Deltaganade i internationella övningar är en både naturlig och nödvändig del av luftvärnsofficerens utbildning.

Utbildning i Stridsträningsanläggning Luftvärn Elever vid Taktiska Programmet, Yrkesofficersprogrammet och Reservofficersprogrammet utbildas i luftvärnets stridsträningsanläggning i Halmstad för att ha förmåga att både på svenska och engelska leda luftvärnsstrid och kunna samverka med sidoförband. Målet är att kunna agera som biträdande övningsledare (på olika nivåer) vid stridsträningsanläggningen och i aktuell befattning.

Eleven använder STANAG-uttryck (Standarduttryck i NATO) i luftvärnstjänst såsom eld-, beredskaps- och samverkanskommandon. Här är det viktigt att eleven lär sig NATO-strukturen.

Utbildning i stabsarbetsmetodik I samband med uppstarten av luftvärnsregementets övningsserie 2002 sammanställdes de för året gällande styrdokumenten.

Utbildning i ny ordermall enligt NATO: s fem punkter påbörjades.

21

OffUtb LvSS Arbetet inriktades på att ta fram en ”punkt 1-5-mall” som kunde användas av både bataljons- och kompanistab. Efterhand har förslag på bilaga ”Luftstrid” i divisions- och brigadordrar utarbetats.

Parallellt med arbetet med utveckling av mallar har det Taktiska programmet 20022003 genomfört utbildning i militärteori inklusive manövertänkande. Lärare vid skolan med erfarenheter från skolor i både USA och i Norge, har kunnat ge ökad insikt om ordermallens utformning kopplat till manövertänkande. Denna kompetens gav mallarna en ytterligare förklaring och innebörd.

Efter genomförda stabstjänstövningar hösten 2002 genomfördes en besöksresa till Örlands flygstasion, Norge NATO, i syfte att bland annat utröna hur norskt luftvärn tillämpar sin orderskrivning till luftvärnsförband. Valet av resmål motiverades av att vid Örlands flygstasion utbildas de luftvärnsförband som från 2004 kommer att ingå i NATO:s HRF (High Readiness Forces) koncept.

Resan gav många intryck och nya uppslag.

Exempel på hur order för en förbandsövning kan skrivas i fempunktsformat inhämtades. Dessutom erhölls ett stort underlag i form av ”Field Manuals” som tillämpas i USA:s luftvärn. Dessa handlingar är öppna och finns att hämta på bland annat Internet. Det inhämtade underlaget kommer att användas i det fortsatta arbetet att utveckla luftvärnets ordermallar för att ge en ytterligare spårbarhet och internationell anpassning.

22

Utvecklingen av ordermallar har fortsatt under övningsserien. I början av 2003 erhöll elever vid den fortsatta befattningsutbildningen (FB 6) utbildning i att ge order på plutonsnivå. Yrkesofficersprogrammet och Reservofficersprogrammet använder strukturen på troppnivå. Detta innebär att hela orderkedjan för luftvärnsförband från division ner till och med enskild tropp har genomförts. Ordrarna har praktiskt används vid regementets övningsserie för att därefter kunna utvärderas. Nu påbörjas arbetet med att ta fram mallar för samtliga nivåer som skall fastställas för tillämpning under nästkommande övningsserie 03-04.

Ambitionen är att gå vidare med en konceptuell tillnärmning för att fokusera på utbildning av officerare mot användandet av manöverteori inom luftvärnet.

Omsättning av framtagna mallar till engelsk rubricering kommer att ske för att på så sätt bädda för framtida internationella övningar och eventuella insatser.

Utbildning i Totalförsvaret De Taktiska programmen ur flertalet av funktionsskolorna deltar i Totalförsvarsövningen (TFÖ) vid Räddningsskolan på Rosersbergs slott. För att kunna levandegöra utbildningen kräver Totalförsvarsövningen duktiga medarbetare från andra myndigheter. Polisen ställer upp med föreläsare och rutinerade polisinsatschefer, räddningstjänsten med räddningsledare, sjukvården med akutsjukvårdare och ledningsläkare, HKV deltar med experter som kan ge Försvarsmaktens syn på den fjärde uppgiften samt Hemvärnet med utbildade militära insatschefer (MIC).

Artilleri & Luftvärn

I totalförsvarsövningar vid Rosersberg deltar – utöver försvarsmakten – polis, räddningstjänst och sjukvård.

Från media har vi under årens lopp haft representanter från TV 4, SVT, SR, lokalradion och dags- och kvällstidningar.

som gäller under fredsförhållanden samt • kunskap om de juridiska aspekterna vid Försvarsmaktens stöd till samhället.

Den studerande skall efter genomförd utbildning ha • kunskap och förståelse för de mekanismer som aktiveras vid en katastrof av sådan omfattning eller karaktär, att de civila resurserna behöver kompletteras med militära, • god förståelse för sin egen roll i sammanhanget och förståelse för de regler som gäller för insatser, med militära enheter under fredsförhållanden, • förståelse för olika aktörers roller samt vilka befäls- och lydnadsförhållanden,

LvSS har hitintills varit ansvariga för övningen men HkpSS tar över stafettpinnen nästa år.

Slutord Vi ser en positiv utveckling på skolans verksamhet trots höstens turbulens i tilldelning av ekonomiska resurser. Arbetsuppgifterna är skiftande och utmanande. Vi ser också goda möjligheter att påverka framtidens utbildningssystem utifrån betänkandet ”Ett reformerat skolsystem för Försvarsmakten”.

Det kommer att bli en intressant uppgift!

23

OffUtb ArtSS

Lennart Gustafsson

Överstelöjtnant Lennart Gustafsson är chef för ArtSS och från 2004-01-01 tidskriftens redaktör.

Utbildning vid ArtSS – anpassad till förändrad hotbild och internationellt perspektiv?

Vilken verksamhet genomförs egentligen vid vår skola, Artilleriets Stridsskola? Utbildar vi enligt högskolelagen och är utbildningen anpassad efter den nya hotbilden och Försvarsmaktens nya uppgifter? Detta var några av de frågor jag hade i bakhuvudet när jag 2001 återvände till ”nya lilla akademiska ArtSS” efter att tidigare ha tjänstgjort tre år på ”stora gamla ArtSS” där utbildning och övningar drevs med invasionsförsvarets krav som bakgrund.

Men är det så stor skillnad egentligen att utbilda mot invasionsförsvarets krav eller mot insatsorganisationens krav? Det är ju inget tvivel om att vårt existensberättigande är vår förmåga att föra väpnad strid. Dock har en ytterligare dimension tillkommit i 24

och med att FM internationella insatser ställs i fokus där svensk trupp kan komma att agera i såväl låga som höga konfliktnivåer. Det är naturligt att verksamheten vid FM skolor efter hand anpassas till detta faktum.

Förändrad hotbild ArtSS uppgift är i första hand att utbilda fullt kompetenta artilleriofficerare men även officerare från andra truppslag vilka avses placeras inom funktionen indirekt eld. Det har bland annat inneburit, främst vid Taktiska Programmet (TaP), att individuella studieplaner riktade mot avsedda befattningar genomförs och att de studerande har, beroende på nivå, stor inverkan på studieomfånget.

Artilleri & Luftvärn Våra officerare ska kunna verka effektivt i väpnad strid både i insatsorganisationen och vid internationella insatser. Eftersom förband som i framtiden uppträder internationellt organisatoriskt och stridstekniskt inte torde skilja sig från förband som uppträder nationellt borde det framledes inte heller bli någon större skillnad i befattningsutbildningen, förutom avseende stabstjänst där utbildningen främst i taktik vid TaP efterhand förändras mot att nyttja internationella metoder. Dessutom måste officerarnas förmåga att leda flexibelt sammansatta förband ytterligare utvecklas.

Internationell tjänst Swedint genomför ju utbildning före varje mission, men funktionsskolorna borde kunna ge de blivande fänrikarna och kaptenerna en grund att stå på. Det föreligger naturligtvis olika utbildningsbehov beroende av på vilket program utbildningen sker.

En nivå 6-officer torde vid internationella insatser tjänstgöra som chef i gruppnivå varvid hans/hennes truppföringsförmåga, specialkompetens, förmåga i strid och språkkunskaper är viktigast medan en nivå 5-officer kan hamna i en mer komplex situation där även förmåga att kunna formulera och ge order, samverka med andra internationella enheter och civila myndigheter måste föreligga, dvs förmåga att tilllämpa internationell stabsarbetsmetodik måste finnas. Dessutom tillkommer materiella skillnader mellan svenska och ickesvenska förband, t ex skjutmetoder, men detta behandlas inte här.

Gemensamt för alla är ett mera ”mjukt” utbildningsbehov; officerare som uppträder i

ett internationellt perspektiv bör ha en rätt utvecklad etik och moral för att kunna verka effektivt och undvika konflikter i en miljö där värderingar, människosyn och religion är helt andra än vad vi är vana vid.1 En stilla undran, vad vet och visste de västerländska soldaterna under Irakkriget om det Irakiska folket, deras seder, religionens inflytande på vardagslivet mm? Detta utbildningsbehov torde vara lika viktigt som de ”hårda” utbildningsbehoven beskrivna i stycket ovan.

ArtSS möjligheter att tillgodose utbildningsbehov Språkkunskaper är inte allena saliggörande men, främst för nivå 5-officerare och högre, en förutsättning för att kunna verka internationellt. För närvarande genomför YOP två veckors språkutbildning och TaP en vecka jämte två veckors utbildning i internationell tjänst som MHS leder. Språkutbildningen hittills har varit mycket uppskattad främst för att lärarna är före detta engelska officerare som vet vad målgruppen har för behov.

För att utveckla språkkunskaperna ytterligare kan man integrera engelska mer i del av utbildningen, såväl i tal som i skrift (ex taktik och teknik) samt utöka den över hela studietiden.

Internationell stabsmetodik ingår i taktikutbildningen och tillämpas under ledningsträningsövningar och förbandsövningar där de studerande deltar. Ett exempel på detta är den ”Systemövning division” med internationellt upplägg som regemen1

Jfr Cedergrens artikel sida 9!

25

OffUtb ArtSS tet genomförde vintern 20032 och som förhoppningsvis upprepas kommande vinter.

kes konflikthärdar, bakgrund, etniska och religiösa problem, kulturella olikheter osv.

Artilleriregementet planerar också en nordisk artilleriövning vilket är en möjlighet i framtiden för både TaP och YOP/ROP3 att träna praktisk tillämpning av internationella metoder både på grupp- och kompaninivå och som stabsmedlemmar.

Slutligen bör de av HKV inställda utlandsresorna med TaP återupptas och det informationsutbyte som skett med danska artilleriskolan fortsätta, gärna även utökas i Norge-riktningen.

Fältövningar bör också genomföras avseende strid i urban miljö, både med TaP och YOP/ROP. Vidare bör sådana inslag med internationellt ”stuk” som genomfördes under YOP slutövning 20034 – grupps agerande vid brott mot folkrätten vid utrikes mission – ytterligare utvecklas.

Mjuka utbildningsbehov De ”mjuka” utbildningsbehoven tillgodoses både under officerens skoltid och hans/hennes praktiska tjänstgöring. Tyvärr finns det exempel på att officersrollen med dess etik har misstolkats vilket vi i tyvärr har kunnat läsa om i pressen, både avseende officerare tjänstgörande nationellt och internationellt.

Vid ArtSS pågår ett projekt i militärhistoria vilket är integrerat med taktikutbildningen.

Detta borde kunna utökas, alternativt förändras, med fokus på det internationella perspektivet. Man kanske ska försöka vidga de studerandes perspektiv genom att kraftsamla militärhistorieprojektet på de grundläggande orsakerna till konflikter, sätta in skeendet i ett större sammanhang – utri2

Förutsättning och genomförande beskrivs i Arne Åsbergs artikel ”Förbandsövning avseende Peace Inforcement”.

3 Yrkes/ReservOfficersprogrammet.

4 Se nästa artikel!

26

Referensbibliotek Under hela sin skoltid bör de studerande uppmanas och uppmuntras att använda de storartade informationsmöjligheter som finns vid skolans referensbibliotek som tillhandahåller internationella och nationella facktidskrifter och litteratur, dels med egna resurser, dels genom lån från andra bibliotek.

Informationsförsörjningen kan även ske via de databaser vi prenumererar på samt via Internet.

Internationell plattform Sammanfattningsvis vill jag påstå att den förändrade hotbilden egentligen bara har marginella effekter på utbildningen vid ArtSS eftersom den väpnade striden för ett artilleriförband i grunden inte skiljer sig särskilt mycket från om man strider i ett ”invasionsförsvar” eller i en ”insatsorganisation”. Däremot borde alla funktionsskolor lägga mer kraft på att förbereda de studerande för tjänstgöring internationellt, ge dem en grundplatta att stå på inför kommande utlandstjänstgöringar.

Artilleri & Luftvärn

Arne Åsberg

Major Arne Åsberg är är stf chef vid Artilleriets Stridsskola och deltog under systemövning division 2003 som stabschef i övningsledningens stab.

Förbandsövning avseende Peace Enforcement Den nya säkerhetspolitiska situationen i Europa efter Berlinmurens fall har ställt krav på att Försvarsmakten skall kunna möta en förändrad hotbild. Internationella insatser inom och utom Europa har också fått ökad betydelse. Bland insatsorganisationens officerare och värnpliktiga skall förband till internationella insatser rekryteras.

Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar innebär nya sätt att leda och genomföra insatser. För att utbilda förband till insatsorganisationen krävs att övningarna anpassas till den förändrade hotbilden. Kalla krigets scenario kan inte längre användas som förutsättning för förbandsövningar.

Systemövning Division Vecka 310-311 genomfördes en förbandsövning, systemövning division, på Älvdalens skjutfält med förband ur • Artilleriregementet, • I 19 (artilleribataljon), • K 3, • K 4 och • Flygvapnet,

i syfte att tillämpa och utveckla metoder för utnyttjande av kvalificerade sensorer och bekämpningsenheter med stöd av befintligt ledningssystem.

Metoderna skall leda till att tiden från målupptäckt till verkan minimeras och så långt som möjligt närma sig realtid.

Under övningen skulle Close Air Support (CAS) övas. Detta kunde dock inte genomföras praktiskt på grund av dåligt flygväder.

En förevisning genomfördes, för att praktiskt visa bekämpningsinsatser inom ett nätverksbaserat försvar (NBF).

Övningens ändamål Utdrag ur syfte och mål: • Uppdragsrelaterad organisation innehållande sensor, ledningsorgan och bekämpningsenhet skall kunna sammansättas för uppgiftens lösande oavsett organisationstillhörighet.

• Målrapport skall formuleras så att bekämpning kan utföras utan tidsförlust i cykeln från målupptäckt till bekämpning.

27

Systemövn Division

Militär trupp i internationella insatser motiveras av att väpnad insats i yttersta fall kan behöva tillgripas. I systemövningen var användningen av artillerield delegerad till artilleriregementschefen.

• Bekämpningsenheter skall ledas så att flera uppdrag kan hanteras och lösas samtidigt.

• Metoder för beslutsfattning kopplat till uppdragsfördelning skall prövas och utvecklas.

• Samverkan mellan olika sensorsystem skall nyttjas.

• Förevisning skall genomföras. Denna skall belysa bekämpning på djupet, med en uppdragsrelaterad organisation innehållande sensor, ledningsorgan och bekämpningsenhet och visa att metoden fungerar oavsett förbandstillhörighet för ingående enheter. Den skall också på ett överskådligt sätt belysa de olika processer som ingår i ”bekämpnings konceptet” i NBF. Övningens förutsättning var att en tillfälligt sammansatt stridsgrupp skulle genomföra en fredsframtvingande operation (peace enforcement, PE) enligt FN-mandat.

1

Regler för ingripanden – ROE.

28

Rules of Engagement Inför övningen hade Rules of Engagement1 utarbetas, med Provutgåva av Försvarsmaktens Handbok Rules of Engagement som underlag. ROE kan sägas ha tre syften: • Ett politiskt syfte, att säkerställa att militära operationer genomförs så att de understödjer den politiska ledningens vilja och policy.

• Ett militärt syfte, att ge chefer anvisningar för hur de skall lösa sina uppgifter.

• Ett legalt syfte, att säkerställa att miltära operationer genomförs inom ramen för nationella, internationella, folkrättsliga och sedvanerättsliga grunder. Övningens ROE framtogs med inriktning att på förbandsnivå reglera utnyttjande av artillerield och på soldatnivå kunna tilldela ett s k ROE-card för soldaten att ha i fickan.

Användning av artillerield var delegerad till artilleriregementschef.

Artilleri & Luftvärn Taktisk order för övningen Utdrag.

Orientering Svenska förband har av FN fått uppgift att upprätta den av FN beslutade ZOS (zone of separation) mellan NORDLAND och SYDLAND i TRÄNGSLET-området.

Zonen löper med sin södra och västra del längs nuvarande nationsgränsen mellan NORDLAND och SYDLAND (i ÖSTERDALÄLVEN). Zonen löper med sin norra del längs den tidigare nationsgränsen mellan NORDLAND och SYDLAND (länsgränsen mellan DALARNAS och JÄMTLANDS län).

framtvingande operationer med STF, enligt givna FN-resolutioner och fredsöverenskommelse mellan NORDLAND och SYDLAND, för att upprätthålla eld upphör mellan parterna och ge skydd och stöd till civila och humanitära organisationer.

Högre chefs önskvärda slutläge Slutläget är att parterna skall hållas åtskilda söder respektive norr om ZOS. Inga delar av parternas förband skall finnas kvar inom ZOS.

FN-missionen är en peace enforcementuppgift (PE).

Våra förband skall vara grupperade inom ZOS, på sådant sätt att inga ytterligare gränsöverskridanden kan ske av någon av parterna, utan att detta skall kunna förhindras. Uranfyndigheten skall vara intakt.

Inom ZOS finns en uranfyndighet.

Högre chefs framgångsfaktorer

AR 9 regementsstab 1. och 2. mekaniserade bataljonerna /90 (utom granatkastarkompanier), VJ resp VL (spelade) 26. divisionshaubitsbataljonen/77A, ZE 93. divisionshaubitsbataljonen/ny, ZI 1. UAV-plutonen2, JG 922. artillerilokaliseringsradarplutonen, SS Fyra jägargrupper ur 6. jägarbataljonen, VG 1. TACP-gruppen3, FL

Goda förberedelser skall vidtas, bland annat skall • kaderövning genomföras, innan våra förband går in i ZOS, • viktig terräng tidigt säkras i centralområdet RIVSJÖN–MOSSIBERG för att möjliggöra handlingsfrihet, • sensorer tidigt utgångsgrupperas för övervakning och lägesbestämning av parternas förband inom ZOS, • tilltransportmöjligheter säkerställas för att säkerställa vår rörelsefrihet till och genom ZOS.

Egen uppgift

Indelning, gruppering och uppgifter

På order skall chefen för 1. mekaniserade divivisionen ta befälet över den svenska insatsstyrkan STF och verkställa freds-

Utdrag.

Svenska styrkans sammansättning, STF (Swedish Task Force):

2 3

Unmanned Aerial Vehicle.

Tactical Air Control Party.

26. divisionshaubitsbataljonen, ZE, understödjer stridsgruppens strid, utbildar på ROE, förövar strid omfattande PE i 29

Systemövn Division grupperingsområde 191, eldområde RIVSJÖN. Eldberedskap: 12:H4 från 051000 mot eldområde RIVSJÖN. Beredd …

ZE sensorer upprättar observationsplatser mot LÅNANS dalgång mellan linjerna y 84 och y 92 och lokaliserar parternas enheter i syfte att hindra utnyttjande och förstöring av uranfyndigheten från 051700 minst intill 072200.

Beredd …

93. divisionshaubitsbataljonen, ZI, understödjer stridsgruppens strid, utbildar på ROE, förövar strid omfattande PE i bataljonsstridsställningsområde enligt bilaga C 1. i TRÄNGSLETS lägerområde, grupperar ZI i område 192.

Beredd …

6. jägarbaljonen, VG, understödjer 9. artilleriregementet med fyra insatsenheter/ jägarbekämpningsgrupper samt en främre bataljonsledningsgrupp (FBL) från 041500 intill 121300 för insats i ZOS, STF Area of Responsibility (AOR) nordost TRÄNGSLET. Bataljonen verkställer underrättelsesammanställning från bekämpningsgrupperna till 9. artreg, viasignalerar eld- och bekämpningssignalering till 9. artreg.

922. artillerilokaliseringsradarplutonen, SS, utbildar på ROE, förövar strid omfattande PE5 i grupperingsområde TRÄNGSLET, planen 200 m S vaktlokalen.

Beredd framrycka från TRÄNGSLET, och utgångsgruppera i grupperingsområde A,

Sambandsvägar vid systemövning div UAV

jägargrp

Jägargrupper Ra UK och Ra KV jägarbat

TS 9000 Älvdalens Skjutfält Artlokradar

KV RAP till K4 Arvidsjaur

Skjutande förband

TS över FTN

TS över FTN • All signalering från jägargrupper till L3 o skjutande förband går via Arvidsjaur - Kristinehamn

bekcell

L3 Und/Bek LTA Kristinehamn

4

12 pjäser med högsta eldberedskap.

30

5

Peace Enforcement.

Artilleri & Luftvärn beredd lägesbestämma fiendens artilleri inom LBO6 LÅNGSJÖN, 1. UAV-plutonen, JG, framrycker 03-06 från slutpunkt TRÄNGSLET med huvuddel till grupperingsområde RIVSJÖN. Landningsområden: RIVSJÖN alternativt myren 2 km V FONOTJÄRNÅSEN. Plutonen utbildar på ROE, förövar strid omfattande PE. Plutonen understödjer stridsgruppen med underrättelseinhämtning och lokalisering av fientliga mål, beredd leda målbekämpning med indirekt eld inom UBO7 DASÅSEN. Beredd…

1. TACP-gruppen, FL underställs STF TRÄNGSLET 03031800.

Beredd visa närvaro med flyginsatser längs vägen TRÄNGSLET, ÄLVDALEN 03041300 - 03061500.

Beredd genomföra styrkedemonstration i LÅNANS dalgång 03070900 - 03071500.

Beredd genomföra målbekämpning i LÅNANS dalgång från 03100800.

räng i syfte att utgångsgruppera sensorer för övervakning och möjliggöra för artilleriförbanden att gruppera i centralt i området.

Jägargrupperna övervakade området kring LÅNAN med uranfyndigheten.

Artillerilokaliseringsradarplutonen övervakade områden där parterna grupperat artilleri- och granatkastarförband.

UAV-förbandet hade uppgift att spana inom ett större område.

TACP-gruppen förövade insatser med flygförband.

De skjutande förbanden understödde inledningsvis de mekaniserad förbanden från grupperingsområden väster ZOS, framgrupperade därefter in i zonen.

PE-uppgiften genomfördes på hög konfliktnivå med med insatser av spränggranater. Eskalering av insatser övades inte.

Sambandsvägarna framgår av bild på föregående sida.

Erfarenheter Genomförandet Övningen inleddes med utgångsgruppering av förbanden i Trängslet-området, där förövning i form av kaderövning och utbildning i ROE genomfördes.

Därefter anföll de mekaniserade förbanden (spelade) in i ZOS med uppgift att ta ter6 7

Lägesbestämningsområde.

Underrättelse- och bekämpningsområde.

Denna övning var ett första steg i att öva i ett internationellt scenario. För att utveckla det internationella scenariot krävs dock större resurser vad avser planering och genomförande, t ex bör en sådan övning föregås av befälsutbildning och en stabsövning.

En B-sida erfordras över tiden för att spela parterna i terrängen, och tvinga förbanden till eskorttjänst, genomföra förhandlingar mm.

31

Systemövn Division Principer för eskalering med artilleri- och granatkastarförband bör utarbetas och övas. Granatkastarförband bör delta för att möjliggöra eskalering i de lägre konfliktnivåerna genom skjutning med lys-och rökammunition samt STRIX. Skjutmetoder kommer att utvecklas för precisionsbekämpning med målsökande ammunition typ BONUS8.

Metoder bör också utvecklas för att kunna genomföra insatser med indirekta bekämpningssystem där risk finns att skada tredje part (collateral damage). Alla åtgärder i syfte att kunna utnyttja indirekta bekämpnings8

Jfr artikel om Excalibur AT nr 3 2003.

32

system i olika konfliktnivåer, både vid väpnat angrepp mot Sverige och vid internationella insatser, behöver genomlysas.

Tyngdpunkten på övningen låg dock på att öva sensorer och bekämpning i nära realtid samt att belysa NBF med nuvarande teknik. Övningen visade, bland annat genom den väl genomförda förevisningen, att vi är på rätt väg, och att ledning av bekämpningsinsatser kan ske över stora avstånd med korta tidsförhållanden på ett bra och fungerande sätt.

Artilleri & Luftvärn

Sten-Olof Olsson

Överstelöjtnant Sten-Olof Olsson är chef planavdelning och ställföreträdande stabschef i regementsstaben vid Artilleriregementet och utsedd till biträdande övningsledare för NFAX 04.

Nordisk artilleriövning 04 – NFAX 04 Svenska artilleriets deltagande i internationella övningar har hittills varit mycket begränsat. Men ett trendbrott är på gång genom Nordisk Artilleriövning 04 eller Nordic Field Artillery Exercise 04 (NFAX 04). Jag skall beskriva processen och syftet med övningen. Idén föddes under Nordiskt Artilleriinspektörsmöte 00 (Artinspmöte).

De Nordiska ländernas skulle genomföra en gemensam Artilleriövning. Målet blev att genomföra denna övning 2004 och ramverket skulle vara NORDCAPS med Nordisk brigad.

(lead nation) för artilleriet i Nordisk brigad. Vid mötet skissades en stabsarbetsplan för framtagande av övningen.

Svensk projektgrupp Ett möte i Norge senare under 01 med samtliga länder kom aldrig till stånd, eftersom Norge då befann sig i en liknade process som vi gjorde i Sverige 99-00.

Ett första arbetsmöte

Hos oss konstituerades den svenska gruppen; med undertecknad som sammanhållande, överstelöjtnant Hugo Nystrand som sekreterare och major Rolf Henriksson som den tredje ledamoten.

Dåvarande chefen för Artilleriregementet överste Anders Carell började diskutera övningen under hösten 00 och jag fick sedan uppgiften att skapa en arbetsgrupp.

Det första arbetsmötet för NFAX 04 genomfördes våren 01 och då bara med Norge, eftersom man i Norge är ansvarig

Under Artinspmöte 02 beslöts att arbetet skulle återupptas. Ett nytt möte planerades till hösten 02 i Norge. Detta genomfördes med samtliga nordiska länder på Hasslemoen. Under mötet fastställdes skjutmetod, den återkommer jag till. Mål33

NFAX 04 bild skapades för övningen: Varje sensor (eldledningsgrupp, artillerilokaliseringsradar osv), skall oavsett nationalitet kunna skjuta med hela bataljonen på tid, och eld skall ligga rätt. Detta hade enligt Norge NATO inte lyckats åstadkomma med denna typ av multinationella förband.

streck på varvet (6000, 6300 eller 6400).

Sverige använder en annan eldregleringsmetod, vi talar om var skottens medelträff punkt ligger i förhållande till målet. De andra länderna eldreglerar genom att tala om vilka koordinater skjutande enhet skall ”sikta på” för att träffa målet.

Från dansk sida anmäldes att man inte visste om eller med hur mycket man kunde delta. Den danska armén är inriktad mot den Danska, Polska och Tyska divisionen och ekonomin är begränsad. Därför lämnades det öppet för Danmark att deltaga i övningsframtagandet och under övning med observatör eller upp till kompanienhet. (Deltagandet kommer möjligen att vara med observatör).

Även nivå i organisationen, på vilken länderna kalkylerar sina skjutelement, är olika.

Men minsta gemensamma nämnare för en eldsignalering är målkoordinater, ammunitionsinsats (lag/verkanseld) och klockslag.

Hanterar man sedan eldreglering som en ny målkoordinat kan vi svenskar genomföra eldregleringen med viss handpåläggning.

Metoden bygger på att nationell eldledningsgrupp skjuter via eget ”samskjutningsbatteri” till en Liaison Officer (LO) som överlämnar koordinater UTM, antal granater och ev tid i ett call fore fire format (cfff) till Fire Direktion Center (FDC). I FDC kontrolleras att koordinaterna ligger innanför respektive lands skjutgränser innan de överlämnas till övriga länders LO som skickar eldsignalering i respektive ledningssystem.

För att skapa en samhållen bataljon krävs att varje nation skjuter in sina egna korrektioner mot en säker punkt.

Tidsplan Tidsplanen sågs över, ett möte i Finland och en Command Post Exercise (CPX), ledningsövning, planlades under våren 03. Fyra övningsveckor under 04 togs fram, vilka skulle passa ländernas olika övningstrappor.

Vecka 302 genomfördes nästa planmöte i Helsingfors. Mötet syftade till att presentera Villingsberg som skjutfält inför övningen och att göra utkastet till CPX plan på Hasslemoen v 320.

Metodik-krockar Skjutförfarande/metodik som den nordiska arbetsgruppen valde är en NATO-metod, det första steget i en ev fortsatt metodutveckling för skjutreglemente i Nordisk brigad.

De länder som skall delta i NFAX 04 har olika system och metoder, olika koordinatsystem (UTM/RT 90) och olika antal mils/ 34

Skjutmetoder En analys av skjutmetoden visar på svagheter, den största är att det blir omöjligt att dra erfarenheter av genomförda skjutningar, för att förbättra det eldtekniska underlaget. Viktigt är att komma ihåg att metoden är första steget för att hitta en framtida skjutmetod.

Artilleri & Luftvärn

Sambandsväg vid skjutning med bataljon, länderna använder egen ledning/sbmtrl från sensor till batt och LO och från LO till batt.

Detta gör att man slipper mixa olika system.

Nedan följer två exempel på eldsignalering.

1. Svensk sensor fyller i ett eldsignaleringsformat, RT, i PC-dart/dart adresserar till svenska skjutande enheter, en eller flera pjäsplutoner (autonoma eldenheter) och svensk LO. Har de svenska förbanden haft ett felläge vid inskjutningen används ”tillhör/tag-ändring UP”. På skjutande enhet skickas eldsignalering in i SKER och hos LO in i PC-dart. LO omvandlar koordinater i RT till UTM med hjälp av Position Handler (PosH), men använder inte svensk korrektion tillhör/tag-ändring UP; ett cfff fylls i och lämnas till FDC. Från FDC skickas eldsignalering vidare via LO till ländernas skjutande enheter.

Sensorn eldreglerar på vanligt sätt och adresserar enligt ovan. LO räknar om svensk träffpunkt till nya målkoordinater (riktpunkt) för att träffa det ursprungliga måluttaget och ett nytt cfff fylls i och lämnas till FDC. 2. LO erhåller cfff från FDC. Koordinaterna räknas om till RT i PosH och ett eldsignaleringsformat matas in i PC-dart.

Har det svenska förbandet haft ett felläge vid inskjutningen används tillhör/tag ändring UP förutsatt att skjutning sker i samma område. Eldreglering blir ett nytt cfff och behandlas enligt ovan.

1 2

Swedish rapid reaktion, senare SR 01.

Serieversion.

35

NFAX 04 Varför använder vi då RT och inte UTM? SWERAPP1 SKERens programvara baserar sig på SV2 05 och det fanns inte tid att säkerhetsgodkänna mer än granatkastarballistiken när SWERAPP skulle sättas in.

Idag står vi med endast RT-versioner till haub 77. Med 77-systemet kan vi inte skjuta på någon annan plats än inom Sverige.

Innan vi i framtiden får PC-SKER, finns det inte någon planlagd förändring av denna oförmåga hos det svenska artilleriet.

fastställa batteriplatser och observationsplatsterräng. Då skall även utkastet till order för övningen skrivas.

NFAX 04 genomförs med en kaderbataljon med gemensamt FDC, ett finskt, ett norskt och ett svenskt batteri, vardera med 2-4 pjäser, samt en logistikfunktion.

Övningsinnehåll:

Skjutmetoden prövades under CPX där det svenska artilleriet deltog med nio officerare.

För att kontrollera metoden jämfördes skjutelementen under serierna, så att de följde varandra vid eldreglering (alla pjäser hade samma pjäsposition).

Måndag: tilltransport.

Tisdag: materielförevisning, utgångsgruppering och nationella förberedelser/ skjutningar.

Onsdag: skjutdag.

Torsdag: skjutdag, kontroll måluppfyllnad och besöksdag.

Fredag: avtransport.

Skjutsäkerhet

Vart leder detta oss i framtiden?

Under veckan genomfördes en skjutsäkerhetsberedning med Danmark, Finland, Norge och Sverige där skjutsäkerheten jämfördes: riskområden, eldtillstånd, säkerhetsorganisation, sjukvårdsberedskap mm.

Trots att vi har lite olika metoder fanns inga stötestenar. Intressant är att vi efter ändring av Säkerhetsinstruktionen har det längsta säkerhetsavståndet, värt att notera i dessa NATO-anpassningstider.

Reglementsarbetet kan påverkas av NATOmetoder. Den begränsade utvecklande konkurrens, som vi idag har mellan svenska förband, kompletteras av de andra nordiska länderna vilket leder till kompetensutveckling. Tanken i gruppen är att genomföra NFAX jämna år och CPX ojämna för att utveckla våra förmågor.

Planerna tar form Rapporten från CPX till Artinspmöte 03 var att metoden fungerade. Gruppen föreslog att NFAX 04 skall genomföras ve 419 och presenterade ett stomprogram.

Nästa steg i processen är nu att genomföra rekognonsering i Villingsberg ve 338 för att

36

Vad framtiden bär i sitt sköte vet vi inte idag.

Personligen är jag tveksam till en organisation av haubitsbataljonen med skjutande enheter från olika länder. Det kommer att ställa stora krav på logistiken vid en internationell insats. Men den valda organisationen främjar kompetensutveckling.

Artilleri & Luftvärn

Stefan Jönsson

Överstelöjtnant Stefan Jönsson är chef för Grundutbildningsbataljonen på Luftvärnsregementet och har tidigare bl a arbetat med taktikutveckling vid LvSS och tjänstgjort på FHS med inriktning mot militärteori, operationer och taktik.

Värnpliktsutbildning vid Luftvärnsregementet Grundutbildningsbataljonen (Gu-bat) på Luftvärnsregementet ansvarar för att utbilda två luftvärnskompanier och ett stabskompani (division alt brigad) till regementets fältbataljon varje år. Gu-bat är organiserad med 5 utbildningskompanier: • Livkompani, • Hawkkompani, • Mekaniserat luftvärnskompani, • Stabskompani och • Trosskomp.

Luftvärnssystemen som vi utbildar på i år är RBS 97 (Hawk), RBS 90 och RBS 70 (transporterat i pansarbandvagn 401). Varje år är strävan att genomföra utbildning på alla systemen för att bibehålla kompetensen hos officerarna. Nästa utbildningsår kommer även RBS 23 (BAMSE) att införas i utbildningen.

Hotbildsförändring – nya krav Erfarenheterna från de luftkrig som genomförts från början av 90-talet till det nyss avslutade Irakkriget tillsammans med hotet från terrornätverk med tillgång till avancerade fjärrstridsmedel utgör idag den dimensionerande hotbilden. För att överleva den första anfallsvågen i luftkriget kan man generellt säga att det krävs förmåga att: • under mörker strida i svår telekrigmiljö, • ha en samlad bild av luftläget över stora områden där flera olika luftvärnsförband är grupperade och verkar, • kunna agera i mycket snabba stridsförlopp med hög mättnadsgrad, • med flera olika luftvårnsförband/system inom ett område genomföra en samordnad strid mot luftmål och • bekämpa små mål.

37

VplUtb Lv

Nya utbildningsprinciper Sedan 90-talets början har taktiken att nyttja luftvärnsförbanden genomgått stora förändringar. Nya lednings- och informationssystem har gjort det möjligt att i realtid agera med våra radarstationer för att ge våra robotsystem en sån tydlig luftbild så möjligt.

Kvalitén på förvarning och invisning är av stor betydelse för att komma till verkan mot kvalificerade mål. Taktikutbildningen genomförs i första hand under officersutbildningen men även våra befälsuttagna värnpliktiga genomgår taktikutbildning för att förstå helheten. För att kunna utnyttja de nya möjligheter som informationsnätverket ger måste våra befälselever förstå vad deras enheter bidrar med och vilken information de kan erhålla ur nätverket. Nedan följer en övergripande redovisning av ut38

bildningen med utgångspunkt från de fem grundelementen.

Bekämpning Utbildningen av våra skyttar har, sedan robotsystemen infördes, haft som slutmål att klara av små snabba manövrerande mål med kort förvarning. Grunden läggs med simulatorträning och övning i STA Lv (stridsträningsanläggning Luftvärn).

Simulatorerna i våra nya system är integrerade i systemen vilket innebär hög tillgänglighet även i fält. Skyttarnas utbildning avslutas med tillämpningsövning med flygvapnet där de har goda möjligheter att träna mot verkligt kvalificerat flyg. Träningen mot små mål genomförs i simulator.

Underrättelser Våra underrättelsetroppar (UndE 23, PS

Artilleri & Luftvärn 90 och PS 70) ansvarar tillsammans för att lämna underlag till en sammanställd luftlägesbild. I de lägre funktionsalternativen svarar dessutom underrättelsetroppen för att delge underrättelser till våra eldenheter.

I våra nya system är graden av automatisering hög. Utbildningen av radaroperatörerna har alltmer övergått till att stödja systemen i svår telekrigmiljö samt att genomföra samordnad strid med andra underrälseenheter. Mycket utbildningstid läggs på att kunna verka inom ramen för ett radarnätverk, där underrättelsetroppens uppgifter hela tiden förändras. Operatörerna tränas på att snabbt övergå mellan olika drift- och beredskapslägen som styrs i realtid av ILLv (InsatsLedning Luftvärn).

Utbildningen genomförs på motsvarande sätt som med skyttarna och under den avslutande övningen med Flygvapnet kraftsamlas både Flygvapnets och Nyge Air:s störresurser för att ge en så svår telekrigmiljö som det överhuvudtaget är möjligt.

Skyttarnas förmåga att verka beror i hög grad på kvalitén på underrättelserna.

Ledning Sedan mitten av 90-talet har luftvärnet utbildat på de lednings- och informationssystem som nyttjas idag. Systemen kräver ett stort spektrum av spetskompetens och för att klara av den mest kvalificerade utbildningen genomför vi en del av utbildningen tillsammans med andra förband.

Detta är rationellt och ger bra stadga och utvecklingspotential. En viktig del i utbildningen är att delta i de gemensamma övningar som leds av chefen S 1. I dessa övningar tränas soldaterna att bygga

ledningsnätverk mellan olika förbandsenheter.

Rörlighet Efterhand som nya system tillförs och luftvärnsbataljonerna omorganiseras har fordonsantalet ökat väsentligt. Idag ingår ca 300 fordon fördelat på 8 olika fordonsgrupper i våra kompanier. Detta innebär att motorutbildningen pågår under lång tid.

Nya bestämmelser för att öka trafiksäkerheten ställer krav på längre körutbildning.

Ett utbildningspaket omfattar 3 veckors körutbildning och en veckas vårdutbildning.

Utbildningen fortsätter under de tillämpade övningarna och de vårdpass som ligger i anslutning till övningarna.

Uthållighet För att klara funktionen uthållighet drivs utbildningen i förplägnadstjänst och sjukvårdstjänst bataljonssamordnat under befattningsutbildningen. Vi organiserar en regional mekanikerskola som förutom att utbilda våra egna soldater svarar för utbild39

VplUtb Lv ningen av soldater från andra förband. ATS svarar för den mest kvalificerade tekniska utbildningen för våra systemtekniker. Utbildningen fortsätter tillämpat under våra förbandsövningar med att betjäna bataljonens enheter.

Grundläggande soldatutbildning För att klara kravet för tjänst i utlandsstyrkan har HKV utarbetat ett utbildningspaket i grundläggande soldatutbildning som omfattar ca 10 veckor. För luftvärnets del innebär det att soldaterna når längre i soldatutbildningen och får större erfarenhet att använda förstärkningsvapen.

Civilt meritvärde Sedan ett par år tillbaka har regementet samverkat med Högskolan i Halmstad.

Detta har resulterat i två utbildningar där soldaterna erhåller Högskolepoäng efter genomförd grundutbildning. Utbildningen av våra sjukvårdare och ledarskapsutbildningen för våra befälselever ger 10 högskolepoäng. Regementet ger också möjlighet för fordonsförare som kör tung lastbil att ta C-körkort samt att förare av olika specialmaskiner erhåller civil förarbok. Våra bevakningssoldater genomgår en civil väktarutbildning.

Sammanfattning Nya hot och ny teknik har i stor utsträckning förändrat taktiken för luftvärnsförbanden. Det ställs nya krav på de befälsuttagna vpl som tjänstgör i befattningar som finns i gränssnittet mellan nätverk och verkansdel. Det krävs förståelse för hur nätverket fungerar och hur underrättelserna skall nyttjas optimalt för att komma till verkan mot de mest kvalificerade målen.

På soldat/operatörsnivån har behovet av spetskompetens inom olika områden ökat i omfattning och för att kunna genomföra rationell utbildning drivs flera utbildningslinjer som centrala eller regionala kurser.

Skyttar och operatörer tränas för att stödja de alltmer automatiserade systemen i svåra miljöer men fortfarande gäller den grundläggande principen att snabbhet, hög precision och mängdträning utgör grunden för att lyckas.

Arbetet med att ge vår utbildning ett civilt meritvärde ger oss inte bara välmotiverade soldater utan även en kvalitétssäkring av utbildningen. Utvecklingsarbetet fortsätter…

Bli medlem i Artilleriklubben!

På sid 44 finns mer att läsa om medlemskap.

40

Artilleri & Luftvärn

Lennart Axelsson

Överstelöjtnant Lennart Axelsson är bataljonschef vid Artilleriregementet.

Förändrade tider – förändrade uppgifter Allt sedan murens fall har Försvarsmakten genomgått en period av förändrade förutsättningar. Det av många förkättrade Invasionsförsvaret har rullat ut och håller så sakteliga på att ersättas av en ny Försvarsmakt. Genom en bredare uppgiftsskrivning har även Försvarsmaktens uppgifter utökats från att omfatta främst väpnad strid och territoriell integritet till att även inkludera internationella insatser och stöd till civila samhället.

Internationella uppgifter i fokus Den radikalt minskade hotbilden mot Sverige har också medfört att våra internationella uppgifter hamnat i fokus på ett helt annat sätt än tidigare. Ett av flera tecken på detta är de insatsförband som med hjälp av stora ansträngningar upprättats. Men trots att intresset således flyttats mot främst internationella insatser så löper utbildningen i stort sett i samma gamla hjulspår med det storskaliga kriget som grund.

Dags att ändra kurs således?

Förändrad utbildning?

Låt oss först betänka några faktorer: Vad talar för en förändring av utbildningen: • Eftersom uppgifterna utökats och förtydligats avseende internationella insatser borde rimligen utbildningen spegla detta.

• I det nya anpassningsförsvaret är poängen med utbildning inte bara att skapa kompetenta krigsförband anpassade för strikt definierade sammanhang uttryckta i taktiska och tekniska målsättningar. Minst lika viktig är den kompetens som därvid skapas och vidmakthålles. Det ligger då nära till hands att prioritera en mångfald av utbildningssituationer för att ytterligare stimulera denna kompetensuppbyggnad.

Vad talar mot en sådan förändring: • Värnpliktstiden är för kort för att hinna med både höga och låga konfliktnivåer med godtagbara utbildningsresultat. Genom att sprida utbildningsinsatserna nås inga högre målsättningar och kunskaperna blir inte befästa.

41

VplUtb Art • Givet att ett val mellan konfliktnivåer måste göras verkar det rimligt att prioritera den svåraste uppgiften – insats vid höga konfliktnivåer.

Svensk trupp ute i världen Vunna erfarenheter från Försvarsmaktens internationella insatser visar att svensk trupp lyckats jämförelsevis väl. Hur kan det komma sig när den formella utbildningen för lågintensiva konflikter i stort inskränkt sig till några veckors missionsutbildning?

Svaren är sannolikt flera: • Den grundläggande svenska mentaliteten präglad av kompromissvilja och samförstånd passar nog relativt väl i de lägre konfliktnivåer där svenska trupper varit insatta.

• Det utbredda svenska bruket av uppdragstaktik har gett chefen på plats goda möjligheter att finna samlande lösningar utifrån rådande lokala förutsättningar.

• Hög personlig kompetens hos insatt personal framför allt beroende på värnpliktssystemets goda möjligheter till en allsidig kompetensförsörjning där inte enbart militär kompetens tillgodoses. Värdet av att ha en mängd fullödiga hantverkare i förbandet kan knappast överskattas i de relativt karga miljöer där förbanden har varit insatta. Även om dessa faktorer kanske inte är hela förklaringen till de svenska framgångarna så är de säkert i hög grad bidragande därtill.

En första granskning av dem ger också vid handen att det viktigaste inte verkar vara vad som övas utan snarare hur övningarna genomförs och vilken ledarstil som används vid insats. Så… för att även framdeles lyckas 42

väl i lågintensiva konflikter verkar det rimligt att fortsätta på den inslagna vägen.

Något vi inte kan vara säkra på är att vi skulle vara lika lyckosamma vid insats i höga konfliktnivåer. Svensk trupp har inte satts in i regelrätta strider sedan FN-insatsen i Kongo och även om resultatet då förefaller ha varit övervägande gott så är dagens förutsättningar så förändrade att inga tillförlitliga slutsatser kan dras av detta. Det verkar dock troligt att svårighetsgraden ökar med ökande konfliktnivå. Därför känns det helt naturligt att först och främst öva det svåraste d v s insatser vid höga konfliktnivåer (fullskaligt krig).

Övningar med internationellt stuk Att huvudsakligen öva observations- och bevakningstjänst är således ingen väg framåt.

Däremot kan våra övningar mycket väl hållas i en mer internationell atmosfär. Ingen räknar längre med att Sverige skulle stå helt ensamt i en framtida konflikt och därför skulle en taktisk/operativ ram med förbandsmassa från främst EU-länderna ge ökad trovärdighet och komplexitet åt övningen.

När det gäller stabsarbetsmetodik så verkar den gradvisa övergång till NATO-standard, som redan har påbörjats, att vara ett steg i rätt riktning.

Vad händer då vid Artilleriregementet. Redan förra utbildningsåret genomfördes divisionsunderstödsövningen i en internationell inramning. Övad personal ingick i en FN-styrka mellan de två länderna Nordland och Syd-land. (Se även separat artikel sida 27 ff av Arne Åsberg!)

Inför och under övningen genomfördes en

Artilleri & Luftvärn Även innevarande utbildningsår kommer vi att genomföra någon/några övningar på ett motsvarande sätt. Att däremot ändra inriktning på en hel övning och genomföra den i ett lågkonfliktscenario är inte möjligt utifrån tillgänglig utbildningstid där uppdraget att utbilda bataljonen mot traditionella understödsuppgifter måste prioriteras.

Rätt väg framåt!

Sammanfattningsvis kommer sannolikt ingen stor förändring att inträffa avseende utbildning för internationell tjänst eller stöd till samhället, främst för att uppdraget fortfarande är tydligt inriktat mot högkonflikt-insatser och att utbildningstiden inte medger så mycket därutöver.

Chefen för Göta Artilleribataljon, major Högrell, i aktion under divisionsunderstödsövning i Älvdalen. mycket förenklad missionsutbildning innehållande bland annat ROE (Rules of Engagement), tjänst vid postering, eskortering etc. Erfarenheterna från övningen blev i huvudsak goda. Sammanfattningsvis upplevdes den internationella förutsättningen och de nya momenten som intressanta och stimulerande. Däremot uppfattades utvecklingen av konflikten från Peace Keeping till Peace Enforcement som orealistisk när övningen hastigt skiftade till mer klassisk understödskaraktär.

www.sporrong.se Box1701, 183 17 Täby Telefon 08-446 54 50 Telefax 08-622 66 72

43

Redaktören

Nytt år – dags att förnya medlemskapet i Artilleriklubben – eller etablera helt nytt medlemskap!

Snart nytt år! Redaktören har anledning att tacka för det gångna året och önska ett gott nytt.

Jag har ytterligare anledning att tacka för alla de sex år jag har haft äran och nöjet att vara redaktör för tidskriften. Vid årsskiftet lämnar jag med förtroende över ansvaret till min efterträdare Lennart Gustafsson, intill nu chef ArtSS. Adress och e-post hittar du på sida 48. Och jag vet – han är lika tacksam för alla bidrag till tidskriften som jag har varit.

Under hösten har vi haft två möten med Artilleriklubben: i Boden och i Kristinehamn. Synnerligen glädjande har varit att nya medlemmar har anmält sig vid dessa två möten, 11 i Boden och 7 i Kristinehamn. Vi hälsar de nya medlemmarna välkomna!

Klubben räknar nu omkring 550 medlemmar. Och fler kan vi bli! Vi hoppas på god anslutning bland reservofficerarna.

Detta temanummer går ut till reservofficerare vid Artilleri- och Luftvärnsregementena. Lösnummer till detta ändamål har köpts upp av regementena. Artilleriklubben är tacksam för detta och önskar samtidigt att väcka intresse för klubbens 44

verksamhet hos våra reservofficerare. Som medlem får du fyra nummer av ArtilleriTidskrift per år och möjlighet att delta i våra klubbmöten i Stockholmsområdet samt i Boden, Kristinehamn och Halmstad.

Samtidigt stöder du våra truppslag och bidrar till att göra vår röst hörd i försvarsdebatten.

Och det behövs skall du veta! Efter vårt senaste klubbmöte i Kristinehamn, då föredragshållaren Anders Carell hade gett en del dystra besked om hur planeringen ser ut (se artikel på sida 6-7); då fann en av våra poetiskt lagda medlemmar – Lennart Axelsson – sig föranlåten att försöka lätta upp stämningen vid samkvämet: I mitt enkla tycke Vi skrotar för mycke’: 10,5:a och fralla har nu blivit kalla.

Det blir bara värre – jag lever i tron, I framtiden får jag nog själv bli kanon.

Postgiroblankett för inbetalning av medlemsavgift bifogas detta nummer att användas av både gamla och nya medlemmar.

Välkommen du också som medlem!

Artilleri & Luftvärn

Hitta rätt i AT System!

I AT 3/03 fanns fem frågor för att testa läsarnas förmåga att hitta rätt i AT System på nätet! Svaren skulle man ta reda på genom att leta i filen på www. artreg.mil.se under ”Om Artreg”, ”Tidskrifter”, ”Artilleri-Tidskrift”.

Här följer frågorna och de rätta svaren med kommentarer.

1. J Olof Nyhlén var flitig att utnyttja Artilleri-Tidskrift för debatt. Hur många artiklar har han haft införda?

Leta i kolumn B på Nyhlén. Där finns 16 rader. En avser en artikel av Sven-Åke Nyhlén.

En artikel är dubbelklassad och förkommer på två rader. Rätt svar: Olle Nyhlén har haft 14 artiklar införda.

2. Om man skulle villa skriva en avhandling om artilleribekämpning finns det tillgång till material i Artilleri-Tidskrift. Hur många artiklar i ämnet kan du hitta?

Leta i fliken ”Klassning”. Där kan man hitta Abek dels i TA/Tta/Abek, dels i TE/Ie/Abek.

Enklast är alltså att söka i kolumn K ”Sekt inom avd” på Abek. Då får man både artiklar hänförbara till TA och TE. Man hittar 22 rader. Två av artiklarna har dubbla författare och förekommer således på vardera två rader. Rätt svar: Det har förekommit 20 artiklar om artilleribekämpning.

En icke avsedd svårighet är att artiklarna under TE har hänförts till avdelning Art, en beteckning som jag lämnade under arbetet med klassificeringen men missade att ändra överallt.

3. Vem har skrivit en nekrolog över den gamle Luftvärnsinspektören Göran Persson? Vilket år?

Leta t ex på orden ”Göran Persson” i kolumn D (markera kolumn D, redigera, sök, skriv Göran Persson, sök nästa). På rad 5676 hittar man då ”Göran Persson in memoriam”.

Rätt svar: Sven Sjölander 2001.

4. Vem har skrivit om Warzawapakten i ArtilleriTidskrift?

Leta i kolumn L (tilläggsbeteckning, land) på Wp. Rätt svar: Raimo Jakola.

5. En författare skrev under Första världskriget en serie artiklar om kriget. Vad hette författaren och hur många artiklar blev det sammanlagt?

Det finns flera vägar att leta. Enklast är kanske att gå in i kolumn N (tilläggsbeteckning, tid) och leta på ett årtal under första världskriget, t ex 1914. Där finns en artikel ”Från världskriget 1914-1915…” av Sune Bergelin. Då kan man leta efter Sune i kolumn A och Bergelin i kolumn B. Rätt svar: Sune Bergelin skrev 15 artiklar under rubriken Från världskriget… och dessutom en artikel med rubriken Ett och annat om tyska arméns krigsorganisation.

Rätta svar har inkommit från Mikael Andersson, Christer Lagert och Sven-Erik Hedgren, till vilka belöningen Ett års gratis medlemskap i Artilleriklubben utgår.

Grattis!

Redaktören

45

)+ %' / 5PPGRADERING GER MER

&( " UPPGRADERAS TILL &( "$ , 'ENOM UPP GRADERINGEN LIVSTIDSF RLÛNGS PJÛSEN TILL JÛMF RT MED UTAN UPPGRADERING 0JÛ SENS TAKTISKA OCH TEKNISKA PRESTANDA KOMMER ATT F R BÛTTRAS I SË STOR OMFATT NING ATT DEN BLIR EN TOPPMODERN ARTILLERI PJÛS VID INF RANDET CA

.ËGRA EGENSKAPER 3KOTTVIDDEN ÛR KM MED DAGENS AM MUNITION OCH KM MED - %XCALI BUR #A MEDF RDA SKOTT VARAV CA STYCKEN I HELAUTOMATISKA MAGASIN !LL PERSONAL BElNNER SIG I PANSAR SKYDD I STRID "ESÛTTNINGEN KAN MINSKAS FRËN MAN TILL MAN BEROENDE PË AUTOMATISERINGEN OCH FORDONSMONTE RINGEN 0JÛSEN KAN K RAS PË VÛG UPP TILL KM H OCH mYGTRANSPORTERAS I DET NYA ! - mYGPLANET v%UROPAS (ERCULESv (UVUDDELEN AV &( " BElNTLIGA VAPENSYSTEM TILLVARATAS VILKET REDUCERAR ANSKAFFNINGSPRISET TILL CA AV VAD EN NY MODERN BANDGËENDE PJÛS KOSTAR

ZZZ ERIRUVGHIHQFH FRP

46

47

Artilleriklubben Artilleri-Tidskrift Tidskrift för Artilleriet och Luftvärnet • Utgiven av Artilleriklubben Artilleriklubbens medlemmar erhåller Artilleri-Tidskrift utan kostnad.

Redaktör, ansvarig utgivare och annonsansvarig: Överstelöjtnant Lave Malmgren, Säter Änggården, 541 91 SKÖVDE Tel: 0500–461 761 E-post: lave.malmgren@swipnet.se Biträdande redaktör (fr o m 2004-01-01 redaktör): Överstelöjtnant Lennart Gustafsson, Gulsippevägen 8, 589 35 LINKÖPING, tel 013-15 43 12 E-post: len_gus@hotmail.com Ekonomichef både i klubben och tidskriften: Överstelöjtnant Bo Arvidsson, Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN Tel: 0550–141 71 (bost) 352 06 (arb). Fax: 0550–350 31. E-post: bo.arvidsson@artreg.mil.se Redaktionskommitté: Redaktör, bitr redaktör, ekonomichef samt representanter för Art öv Göran Mårtensson, Artilleriregementet, 681 82 KRISTINEHAMN tel 0550–350 14 och Lv övlt Björn Jacobsson, Lv-regementet, Box 1515, 301 80 HALMSTAD tel 035–266 38 01 Redaktionsadress: Post adresseras till redaktören enligt ovan, i ekonomi- och prenumerationsärenden till ekonomichefen enligt ovan.

Artilleriklubben

Ordförande: Överste Jan-Erik Jakobsson, Luftvärnsregementet, Box 55 301 80 HALMSTAD Tel: 035–266 30 01 Sekreterare RO major Andreas Herlitz, Åkra Gård, 611 93 NYKÖPING Tel: 0155–24 12 26.

E-post: andreas_herlitz@hotmail.com Medlemsavgifter: Årsavgift Ständigt medlemskap

postgiro 19 09 19-1 bankgiro 833-4278

Prenumerationspriser: Inom Europa Utom Europa

180 kr per år 240 kr per år

Lösnummerpriser: Enkelnummer

70 kr

vid köp av minst 10 ex 50 kr Dubbel-/Temanummer 90 kr vid köp av minst 10 ex 70 kr

125 kr 1 000 kr

Medlemsavgifter betalas till Artilleriklubbens postgiro 5 47 31–5

48

Artilleri-Tidskrift

©2003 Artilleri-Tidskrift Utdrag ur tidskriften får göras med angivande av källa.

ROLF TRYCKERI AB, SKÖVDE 2003

Adress: Artilleriregementet, Att: Övlt Bo Arvidsson 681 82 KRISTINEHAMN

"!-3%

!32!$ 2

!LLTID RËTT EFFEKT 3AAB "OFORS $YNAMICS HAR UTVECKLAT LUFTVÊRNSSYSTEM SOM KAN BEKÊMPA HOT FRÌN HÚG HÚJD TILL MARKNIVÌ I HELA HASTIG HETSSPEKTRET OCH I ALLA VÊDER 2OBOTEN "/,)$% KAN ANVÊNDAS I 2"3 2"3 OCH I !32!$ 2 $EN HAR KM RÊCKVIDD OCH KM HÚJDTÊCKNING %FFEKTEN ÊR HÚG ÊVEN MOT SMÌ MÌL

"/,)$%

$EN E GENERATIONEN AV 2"3 ÊR DET MODERNASTE PÌ MARKNADEN INOM SIN KLASS MED NYTT MÚRKERSIKTE "/2#

OCH 0# BASERAD SIMULATOR UNDER UTVECKLING SAMT MODERN DIGITAL )&&

2"3

!32!$ 2 ETT AUTONOMT SYSTEM I m ERA FORDONSAPPLIKA TIONER ÊR VÊL LÊMPAT FÚR INTERNATIONELLA INSATSER 3YSTEMET HAR AUTOMATISK MÌLFÚLJNING OCH KORT REAKTIONSTID "!-3% ÊR LUFTVÊRNSSYSTEMET MED MÚRKER OCH ALLMÌLS KAPACITET -ED EN RÊCKVIDD SOM GÚR DET KVALIl CERAT FÚR ATT SKYDDA OMRÌDEN AV SÊRSKILD BETYDELSE

3!!" "/&/23 $9.!-)#3 3AAB "OFORS $YNAMICS !" q +ARLSKOGA 4EL q &AX s WWW SAAB SE AIR DEFENCE

DYNAMICS SAAB SE

Posttidning B Artilleri-Tidskrift, c/o Bo Arvidsson Bjurtjärnsgatan 7, 681 33 KRISTINEHAMN

®

www.jps-mainos.fi

AMOS Advanced MOrtar System

AMOS gives higher rate of fire, greater mobility and better ballistic protection than any other mortar system.

• • • • • • • •

Twin-barrel 120 mm concept High rate of fire Direct fire capability Rapid deployment Ballistic & NBC protection Low chassis loads Large amount of ammo on board Suitability for all standard 120 mm ammo • Full 360° traverse

Patria Hägglunds Oy • Naulakatu 3, FIN-33100 Tampere, FINLAND Tel. +358 3 3137 0040 • Fax. +358 3 3137 0041 www.patriahagglunds.fi • Email: patriahagglunds@patria.fi

Combining Forces Patria Hägglunds Oy is jointly owned by the Finnish Patria Industries Oyj and the Swedish Hägglunds Vehicle AB. Patria Hägglunds strengthens the capabilities of both Patria and Hägglunds to better meet customers´ requirements.