Utbildning vid ArtSS

OffUtb ArtSS Lennart Gustafsson

Överstelöjtnant Lennart Gustafsson är chef för ArtSS och från 2004-01-01 tidskriftens redaktör.

Utbildning vid ArtSS – anpassad till förändrad hotbild och internationellt perspektiv?

Vilken verksamhet genomförs egentligen vid vår skola, Artilleriets Stridsskola? Utbildar vi enligt högskolelagen och är utbildningen anpassad efter den nya hotbilden och Försvarsmaktens nya uppgifter? Detta var några av de frågor jag hade i bakhuvudet när jag 2001 återvände till ”nya lilla akademiska ArtSS” efter att tidigare ha tjänstgjort tre år på ”stora gamla ArtSS” där utbildning och övningar drevs med invasionsförsvarets krav som bakgrund.

Men är det så stor skillnad egentligen att utbilda mot invasionsförsvarets krav eller mot insatsorganisationens krav? Det är ju inget tvivel om att vårt existensberättigande är vår förmåga att föra väpnad strid. Dock har en ytterligare dimension tillkommit i och med att FM internationella insatser ställs i fokus där svensk trupp kan komma att agera i såväl låga som höga konfliktnivåer. Det är naturligt att verksamheten vid FM skolor efter hand anpassas till detta faktum.

Förändrad hotbild

ArtSS uppgift är i första hand att utbilda fullt kompetenta artilleriofficerare men även officerare från andra truppslag vilka avses placeras inom funktionen indirekt eld. Det har bland annat inneburit, främst vid Taktiska Programmet (TaP), att individuella studieplaner riktade mot avsedda befattningar genomförs och att de studerande har, beroende på nivå, stor inverkan på studieomfånget.

Våra officerare ska kunna verka effektivt i väpnad strid både i insatsorganisationen och vid internationella insatser. Eftersom förband som i framtiden uppträder internationellt organisatoriskt och stridstekniskt inte torde skilja sig från förband som uppträder nationellt borde det framledes inte heller bli någon större skillnad i befattningsutbildningen, förutom avseende stabstjänst där utbildningen främst i taktik vid TaP efterhand förändras mot att nyttja internationella metoder. Dessutom måste officerarnas förmåga att leda flexibelt sammansatta förband ytterligare utvecklas.

Internationell tjänst

Swedint genomför ju utbildning före varje mission, men funktionsskolorna borde kunna ge de blivande fänrikarna och kaptenerna en grund att stå på. Det föreligger naturligtvis olika utbildningsbehov beroende av på vilket program utbildningen sker.

En nivå 6-officer torde vid internationella insatser tjänstgöra som chef i gruppnivå varvid hans/hennes truppföringsförmåga, specialkompetens, förmåga i strid och språkkunskaper är viktigast medan en nivå 5-officer kan hamna i en mer komplex situation där även förmåga att kunna formulera och ge order, samverka med andra internationella enheter och civila myndigheter måste föreligga, dvs förmåga att tilllämpa internationell stabsarbetsmetodik måste finnas. Dessutom tillkommer materiella skillnader mellan svenska och ickesvenska förband, t ex skjutmetoder, men detta behandlas inte här.

Gemensamt för alla är ett mera ”mjukt” utbildningsbehov; officerare som uppträder i ett internationellt perspektiv bör ha en rätt utvecklad etik och moral för att kunna verka effektivt och undvika konflikter i en miljö där värderingar, människosyn och religion är helt andra än vad vi är vana vid.1

En stilla undran, vad vet och visste de västerländska soldaterna under Irakkriget om det Irakiska folket, deras seder, religionens inflytande på vardagslivet mm? Detta utbildningsbehov torde vara lika viktigt som de ”hårda” utbildningsbehoven beskrivna i stycket ovan.

ArtSS möjligheter att tillgodose utbildningsbehov

Språkkunskaper är inte allena saliggörande men, främst för nivå 5-officerare och högre,en förutsättning för att kunna verka internationellt. För närvarande genomför YOP två veckors språkutbildning och TaP en vecka jämte två veckors utbildning i internationell tjänst som MHS leder. Språkutbildningen hittills har varit mycket uppskattad främst för att lärarna är före detta engelska officerare som vet vad målgruppen har för behov.

För att utveckla språkkunskaperna ytterligare kan man integrera engelska mer i del av utbildningen, såväl i tal som i skrift (ex taktik och teknik) samt utöka den över hela studietiden.

Internationell stabsmetodik ingår i taktikutbildningen och tillämpas under ledningsträningsövningar och förbandsövningar där de studerande deltar. Ett exempel på detta är den ”Systemövning division” med internationellt upplägg som regemen-

1 Jfr Cedergrens artikel sida 9!

tet genomförde vintern 20032 och som förhoppningsvis upprepas kommande vinter.

Artilleriregementet planerar också en nordisk artilleriövning vilket är en möjlighet i framtiden för både TaP och YOP/ROP3 att träna praktisk tillämpning av internationella metoder både på grupp- och kompaninivå och som stabsmedlemmar.

Fältövningar bör också genomföras avseende strid i urban miljö, både med TaP och YOP/ROP. Vidare bör sådana inslag med internationellt ”stuk” som genomfördes under YOP slutövning 20034 – grupps agerande vid brott mot folkrätten vid utrikes mission – ytterligare utvecklas.

Mjuka utbildningsbehov

De ”mjuka” utbildningsbehoven tillgodoses både under officerens skoltid och hans/hennes praktiska tjänstgöring. Tyvärr finns det exempel på att officersrollen med dess etik har misstolkats vilket vi i tyvärr har kunnat läsa om i pressen, både avseende officerare tjänstgörande nationellt och internationellt.

Vid ArtSS pågår ett projekt i militärhistoria vilket är integrerat med taktikutbildningen. Detta borde kunna utökas, alternativt förändras, med fokus på det internationella perspektivet. Man kanske ska försöka vidga de studerandes perspektiv genom att kraftsamla militärhistorieprojektet på de grundläggande orsakerna till konflikter, sätta in skeendet i ett större sammanhang – utrikes konflikthärdar, bakgrund, etniska och religiösa problem, kulturella olikheter osv.

2 Förutsättning och genomförande beskrivs i Arne Åsbergs artikel ”Förbandsövning avseende Peace Inforcement”. 3 Yrkes/ReservOfficersprogrammet. 4 Se nästa artikel! Slutligen bör de av HKV inställda utlandsresorna med TaP återupptas och det informationsutbyte som skett med danska artilleriskolan fortsätta, gärna även utökas i Norge-riktningen.

Referensbibliotek

Under hela sin skoltid bör de studerande uppmanas och uppmuntras att använda de storartade informationsmöjligheter som finns vid skolans referensbibliotek som tillhandahåller internationella och nationella facktidskrifter och litteratur, dels med egna resurser, dels genom lån från andra bibliotek.

Informationsförsörjningen kan även ske via de databaser vi prenumererar på samt via Internet.

Internationell plattform

Sammanfattningsvis vill jag påstå att den förändrade hotbilden egentligen bara har marginella effekter på utbildningen vid ArtSS eftersom den väpnade striden för ett artilleriförband i grunden inte skiljer sig särskilt mycket från om man strider i ett ”invasionsförsvar” eller i en ”insatsorganisation”. Däremot borde alla funktionsskolor lägga mer kraft på att förbereda de studerande för tjänstgöring internationellt, ge dem en grundplatta att stå på inför kommande utlandstjänstgöringar.