Nordisk artilleriövning 04 – NFAX 04

Sten-Olof Olsson

Överstelöjtnant Sten-Olof Olsson är chef planavdelning och ställföreträdande stabschef i regementsstaben vid Artilleriregementet och utsedd till biträdande övningsledare för NFAX 04.

Nordisk artilleriövning 04 – NFAX 04

Svenska artilleriets deltagande i internationella övningar har hittills varit mycket begränsat. Men ett trendbrott är på gång genom Nordisk Artilleriövning 04 eller Nordic Field Artillery Exercise 04 (NFAX 04). Jag skall beskriva processen och syftet med övningen. Idén föddes under Nordiskt Artilleriinspektörsmöte 00 (Artinspmöte). De Nordiska ländernas skulle genomföra en gemensam Artilleriövning. Målet blev att genomföra denna övning 2004 och ramverket skulle vara NORDCAPS med Nordisk brigad.

Ett första arbetsmöte

Dåvarande chefen för Artilleriregementet överste Anders Carell började diskutera övningen under hösten 00 och jag fick sedan uppgiften att skapa en arbetsgrupp. Det första arbetsmötet för NFAX 04 genomfördes våren 01 och då bara med Norge, eftersom man i Norge är ansvarig (lead nation) för artilleriet i Nordisk brigad. Vid mötet skissades en stabsarbetsplan för framtagande av övningen.

Svensk projektgrupp

Ett möte i Norge senare under 01 med samtliga länder kom aldrig till stånd, eftersom Norge då befann sig i en liknade process som vi gjorde i Sverige 99-00.

Hos oss konstituerades den svenska gruppen; med undertecknad som sammanhållande, överstelöjtnant Hugo Nystrand som sekreterare och major Rolf Henriksson som den tredje ledamoten.

Under Artinspmöte 02 beslöts att arbetet skulle återupptas. Ett nytt möte planerades till hösten 02 i Norge. Detta genomfördes med samtliga nordiska länder på Hasslemoen. Under mötet fastställdes skjutmetod, den återkommer jag till. Mål-

bild skapades för övningen: Varje sensor (eldledningsgrupp, artillerilokaliseringsradar osv), skall oavsett nationalitet kunna skjuta med hela bataljonen på tid, och eld skall ligga rätt. Detta hade enligt Norge NATO inte lyckats åstadkomma med denna typ av multinationella förband.

Från dansk sida anmäldes att man inte visste om eller med hur mycket man kunde delta. Den danska armén är inriktad mot den Danska, Polska och Tyska divisionen och ekonomin är begränsad. Därför lämnades det öppet för Danmark att deltaga i övningsframtagandet och under övning med observatör eller upp till kompanienhet. (Deltagandet kommer möjligen att vara med observatör).

Tidsplan

Tidsplanen sågs över, ett möte i Finland och en Command Post Exercise (CPX), ledningsövning, planlades under våren 03. Fyra övningsveckor under 04 togs fram, vilka skulle passa ländernas olika övningstrappor.

Vecka 302 genomfördes nästa planmöte i Helsingfors. Mötet syftade till att presentera Villingsberg som skjutfält inför övningen och att göra utkastet till CPX plan på Hasslemoen v 320.

Metodik-krockar

Skjutförfarande/metodik som den nordiska arbetsgruppen valde är en NATO-metod, det första steget i en ev fortsatt metodutveckling för skjutreglemente i Nordisk brigad.

De länder som skall delta i NFAX 04 har olika system och metoder, olika koordinatsystem (UTM/RT 90) och olika antal mils/ streck på varvet (6000, 6300 eller 6400). Sverige använder en annan eldregleringsmetod, vi talar om var skottens medelträff punkt ligger i förhållande till målet. De andra länderna eldreglerar genom att tala om vilka koordinater skjutande enhet skall ”sikta på” för att träffa målet.

Även nivå i organisationen, på vilken länderna kalkylerar sina skjutelement, är olika. Men minsta gemensamma nämnare för en eldsignalering är målkoordinater, ammunitionsinsats (lag/verkanseld) och klockslag. Hanterar man sedan eldreglering som en ny målkoordinat kan vi svenskar genomföra eldregleringen med viss handpåläggning. Metoden bygger på att nationell eldledningsgrupp skjuter via eget ”samskjutningsbatteri” till en Liaison Officer (LO) som överlämnar koordinater UTM, antal granater och ev tid i ett call fore fire format (cfff) till Fire Direktion Center (FDC). I FDC kontrolleras att koordinaterna ligger innanför respektive lands skjutgränser innan de överlämnas till övriga länders LO som skickar eldsignalering i respektive ledningssystem. För att skapa en samhållen bataljon krävs att varje nation skjuter in sina egna korrektioner mot en säker punkt.

Skjutmetoder

En analys av skjutmetoden visar på svagheter, den största är att det blir omöjligt att dra erfarenheter av genomförda skjutningar, för att förbättra det eldtekniska underlaget. Viktigt är att komma ihåg att metoden är första steget för att hitta en framtida skjutmetod.

Sambandsväg vid skjutning med bataljon, länderna använder egen ledning/sbmtrl från sensor till batt och LO och från LO till batt. Detta gör att man slipper mixa olika system.

Nedan följer två exempel på eldsignalering.

1.Svensk sensor fyller i ett eldsignaleringsformat, RT, i PC-dart/dart adresserar till svenska skjutande enheter, en eller flera pjäsplutoner (autonoma eldenheter) och svensk LO. Har de svenska förbanden haft ett felläge vid inskjutningen används ”tillhör/tag-ändring UP”. På skjutande enhet skickas eldsignalering in i SKER och hos LO in i PC-dart. LO omvandlar koordinater i RT till UTM med hjälp av Position Handler (PosH), men använder inte svensk korrektion tillhör/tag-ändring UP; ett cfff fylls i och lämnas till FDC. Från FDC skickas eldsignalering vidare via LO till ländernas skjutande enheter. Sensorn eldreglerar på vanligt sätt och adresserar enligt ovan. LO räknar om svensk träffpunkt till nya målkoordinater (riktpunkt) för att träffa det ursprungliga måluttaget och ett nytt cfff fylls i och lämnas till FDC.

2.LO erhåller cfff från FDC. Koordinaterna räknas om till RT i PosH och ett eldsignaleringsformat matas in i PC-dart.

Har det svenska förbandet haft ett felläge vid inskjutningen används tillhör/tag ändring UP förutsatt att skjutning sker i samma område. Eldreglering blir ett nytt cfff och behandlas enligt ovan.

1 Swedish rapid reaktion, senare SR 01. 2 Serieversion.

Varför använder vi då RT och inte UTM? SWERAPP1 SKERens programvara baserar sig på SV2 05 och det fanns inte tid att säkerhetsgodkänna mer än granatkastarballistiken när SWERAPP skulle sättas in. Idag står vi med endast RT-versioner till haub 77. Med 77-systemet kan vi inte skjuta på någon annan plats än inom Sverige. Innan vi i framtiden får PC-SKER, finns det inte någon planlagd förändring av denna oförmåga hos det svenska artilleriet.

Skjutmetoden prövades under CPX där det svenska artilleriet deltog med nio officerare. För att kontrollera metoden jämfördes skjutelementen under serierna, så att de följde varandra vid eldreglering (alla pjäser hade samma pjäsposition).

Skjutsäkerhet

Under veckan genomfördes en skjutsäkerhetsberedning med Danmark, Finland, Norge och Sverige där skjutsäkerheten jämfördes: riskområden, eldtillstånd, säkerhetsorganisation, sjukvårdsberedskap mm. Trots att vi har lite olika metoder fanns inga stötestenar. Intressant är att vi efter ändring av Säkerhetsinstruktionen har det längsta säkerhetsavståndet, värt att notera i dessa NATO-anpassningstider.

Planerna tar form

Rapporten från CPX till Artinspmöte 03 var att metoden fungerade. Gruppen föreslog att NFAX 04 skall genomföras ve 419 och presenterade ett stomprogram.

Nästa steg i processen är nu att genomföra rekognonsering i Villingsberg ve 338 för att fastställa batteriplatser och observationsplatsterräng. Då skall även utkastet till order för övningen skrivas.

NFAX 04 genomförs med en kaderbataljon med gemensamt FDC, ett finskt, ett norskt och ett svenskt batteri, vardera med 2-4 pjäser, samt en logistikfunktion.

Övningsinnehåll:

Måndag: tilltransport. Tisdag: materielförevisning, utgångsgruppering och nationella förberedelser/ skjutningar. Onsdag: skjutdag. Torsdag: skjutdag, kontroll måluppfyllnad och besöksdag. Fredag: avtransport.

Vart leder detta oss i framtiden?

Reglementsarbetet kan påverkas av NATOmetoder. Den begränsade utvecklande konkurrens, som vi idag har mellan svenska förband, kompletteras av de andra nordiska länderna vilket leder till kompetensutveckling. Tanken i gruppen är att genomföra NFAX jämna år och CPX ojämna för att utveckla våra förmågor.

Vad framtiden bär i sitt sköte vet vi inte idag. Personligen är jag tveksam till en organisation av haubitsbataljonen med skjutande enheter från olika länder. Det kommer att ställa stora krav på logistiken vid en internationell insats. Men den valda organisationen främjar kompetensutveckling.