Finland behöver nytänkande och större risktagningsförmåga Med en nästan livslång erfarenhet av ekonomifrågor - som avdelningschef på Finlands Bank, understatssekreterare på finansministeriet, generalsekreterare för European Bank for Reconstruction and Development i London samt VD för Nordiska investeringsbanken - är det ingen överdrift att hävda att Johnny Åkerholm vet vad han talar om när han analyserar Finlands ekonomi och förutspår utvecklingen efter ett år med en pandemi. Text: Anna Sand • Foto: Anna Sand
P
andemin har, precis som för alla andra, inverkat även på Johnny Åkerholms liv det senaste året. Sedan sin pensionering 2012 delar han normalt sin tillvaro mellan hemmet i huvudstaden, bostaden i Vasa och förtroendeuppdragen han har här samt sommarstugan i Petsmo skärgård i Korsholm. Därtill – under normala förhållanden – regelbundet också gärna på resa. – Merparten av året som gått har vi tillbringat i Österbotten av förekommen anledning, berättar Åkerholm. Han beskriver pandemin som ”en oväntad störning”. – Den har drabbat näringar som normalt är ganska okänsliga för störningar, vilket varit unikt i sig. Den viktigaste lärdomen är att vi aldrig kan kontrollera och planera allt och att vi måste ha en beredskap också för osannolikheter, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt, menar Åkerholm. Men. De problem vi har i Finland och som är orsaken till de finansiella siffror som nu uppvisas, fanns redan innan och kan inte skyllas på någon pandemi.
Johnny Åkerholm, ursprungligen hemma från Korsholm, delar idag sin tid mellan Helsingfors, Vasa och sommarstugan i Petsmo. För framtiden och de strukturella problem Finland har idag lyfter han fram utbildning och forskning, innovatörer och entreprenörer med större privat risktagningsförmåga.
12
