Att »Samarbetet» med Karlin kunde fortgå dag för dag, år för år var snarare Blomqvists än Karlins förtjänst. Ragnar Blomqvist var ingen fighter med behov att sätta sig till motvärn, allra minst för att försvara sig själv. Det är emellertid förklarligt om han kunde känna lättnad vid Karlins avgång. Ett tecken härpå är att Blomqvist då börjar föra en särskild »Dagbok för Lundaundersökningar». I fortsättningen blev han ansvarig för de antikvariska undersökningarna, från 1961 med titeln »Stadsantikvarie». Som den främste kännaren av staden Lund skulle han göra en ovärderlig insats och rent praktiskt som ordförande under många år i »Föreningen Gamla Lund». Sin vetenskapliga upprättelse fick Ragnar Blomqvist sent omsider tack vare att professor Aron Borelius krävde en ny bedömning a'.' hans doktorsavhandling och vetenskapliga kompetens. Den resulterade 1960 i att Blomqvist blev docent i konsthistoria med konstteori. Ragnar Blomqvist är bl.a. porträtterad i den postuma skriften »Stadsvallen i Lund» (1985). Där är även hans skrifter förtecknade av hans hustru Karin Landergren Blomqvist.
Karlin som personlighet Georg Karlin var i yngre dagar en uppskattad sällskapsbroder. Utanför kretsen av »landsmålare» fick han redan hösten 1879 en vän för livet i Johan C.W. Thyren. Som Karlin .nämner i sina minnesord om Thyren vid årsmötet 1933 deltog de båda friskt i studentlivets glada upptåg. De upplevde bl.a. tillsammans i Köpenhamn Nordenskiölds triumfartade återkomst med Vega den 14 april 1880 efter den lyckligt genomförda nordostpassagefärden. Efter en glad afton med danska studenter på »Rydbergs kreller>> fann de båda lundensarna efter återkomsten till Malmö att resterande pengar endast räckte till en tredjeklassbiljett till Lund. »På den tiden kunde emellertid en student med självaktning icke begagna den vagnsklassen, vadan vi på Thyrens förslag beslöto att gå till Åkarp och därifrån taga andra klass till Lund, vilket också skedde» (Mårtensson 1983). I »Acta Christianstadensia» har Georg Karlin själv givit glimtar från festerna på Akademiska Föreningen och Hotell Skandinavien, där man både sjöng danska visor och på skånskt landsmål, såsom Malmövisan och Eslövsvisan: 95
