föremålen skulle vid en eventuell upplösning av föreningen tillfalla de båda stiftarna. Utskottet beslöt att uppskjuta valet av ledamöter till dess det blev bekant om De Skånska Landskapens Historiska och Arkeologiska Förening antog de gjorda förslagen. Så blev enligt Weibull fallet följande dag, den 15 november, varvid de kommitterade valdes jämte kyrkoherden J. Härstedt i Fjelie (Weibuli 1894:XII). Redan den 16 november utsåg Allmänna Utskottet till ledamöter den mycket populäre inspe~torn för Smålands nation professor C.W. Blomstrand med 7 röster, kandidat Nils Olseni med 6 röster samt docent Axel Kock och studerande Georg Karlin med vardera 5 röster.
Föreningen inför offentligheten Den nybildade Kulturhistoriska föreningens styrelse sammanträdde första gången den 22 november 1882 och kompletterade sig då enligt stadgarna med en ledamot, greve C. Bonde i Lund, samt med tre suppleanter. Vid sammanträdet utsågs även Nils Olseni och Georg Karlin till amanuenser. För Föreningen gällde det nu att .träda fram inför offentligheten och vädja om stöd för sin verksamhet. Det skulle ske genom ett upprop till allmänheten. Protokollen visar att det fanns förarbeten till uppropet av de båda amanuenserna, något som förbigicks då texten publicerades i Skånska Samlingar (Weibull 1894:Xlll; Gustafson 1894:28). Uppropet är daterat i december 1882 men utsändes först den 1 mars 1883 (Karlin 1932:13). Anledningen till att de olika turerna kring föreningsbildningen skildrats så ingående har följande förklaring. När Martin Weibull år 1894 återupplivade Skånska Samlingar framställde han den nybildade föreningen som ett barn av Skånes historiska och arkeologiska förening. Han gjorde dessutom anspråk på att hans version var den »aktmässiga», d.v.s. korrekta. När Jörgen Weibull i sin tur skildrar Skånes historiska och arkeologiska förenings verksamhet 1966 bygger han på sin farfars framställning och hävdar att »grunden till Kulturhistoriska museets i Lund samlingar lades i själva verket redan under 1860- och 1870-talen genom den verksamhet De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening i detta avseende bedrev» Q. Weibull 1966 :10). I samma nummer av tidskriften Ale 34
