Karlin och »landsmålarna» I Lunds Veckoblad den 11 januari 1865 fanns en annons införd som inbjöd intresserade personer till ett sammanträde i Akademiska Föreningens societetsrum torsdagen den 12 januari kl. 11 förmiddagen för att överlägga om, grunda och antaga stadgar för en förening för Skånes fornminnen . Annonsen var undertecknad av J.E. Rietz, kontraktsprost i Tygelsjö och känd dialektforskare, N.G. Bruzelius, rektor i Ystad och tidigare docent i arkeologi vid Lunds universitet samt Gustaf Ljunggren, professor i estetik och senare Lunds universitets rektor. Vid sammanträdet utsågs Rietz att föra ordet, uppenbarligen emedan initiativet till föreningen var hans. Utöver de tre nämnda invaldes även professorerna G.J. Tornberg, N. Tengberg och C.W. Blomstrand varjämte biskop J.H. Thomander anmodades ingå i interimsstyrelsen. Ett förslag till stadgar förelades av. ordföranden, i vilket föreningens verksamhet angavs omfatta fem områden: .--'.
I. Fasta fornlämningar ute på marken: ättehögar, stenkummel, alla slags uråldriga stensättningar, runstenar, bauta'stenar, tings- och valplatser, gamla borgar, ringmurar, offerkällor, kvarlevor av kloster, kyrkor och andra märkliga byggnader från medeltiden. Il. Rörliga fornlämningar: vapen och redskap av sten, ben, brons, järn och ädlare metaller, mynt, prydnader och andra jordfynd från äldre tider, tomklockor, dopfuntar, kalkar, rökelser, vigvattenskärl och annat märkligt kyrkornas bohag samt husgeråd och konstsaker. III. Gamla handskrivna böcker, pärmbrev och andra ·(landets politiska eller kyrkliga historia upplysande) handlingar som upplysa Skånes politiska, kyrkliga och kulturhistoriska förhållanden. IV. Folkspråket: ordlistor, upptagande från varje härad de för Skånemålet egendomliga orden, såsom bidrag till ett skånskt dialektlexikon; vidare ordspråk, folkvisor, vallsånger, vaggvisor, sagor, sägner och gåtor. V . Folklivet: skildring av gamla plägseder och husbruk, egenheter i klädedräkt, vidskepliga bruk och fördomar, skrock, signerier, märkesdagar och lekar.
Forminnen var som synes vid denna tid ett vitt begrepp och programmet stod i överenstämmelse med tidigare bildade fornminnesföreningars . Vad som inte framgår av protokollet men väl av mötesreferatet i Lunds Weckoblad den 14 januari är att den skånska föreningen skulle »mindre avse att bilda ett provinsmuseum, enär ett 25
