Page 1

Grönt Samhällsbyggande Miljöcertifieringar och Bedömningssystem

En bilaga till svensk byggtidning 4/2021

CEEQUAL

– för infrastruktur

EPD

– miljövarudeklaration

NOLLCO2

– för klimatneutralitet Bedömningssystemet

BYGGVARUBEDÖMNINGEN BREEAM

LEED

– INTERNATIONELLT SYSTEM MED ANPASSNING

– internationellt system med svensk version

KLIMATMÅL

och andra hållbarhetsmål


Hållbart brandskyddat trä Byggsverige står inför stora utmaningar Sverige står inför stora utmaningar – vi är i stort behov av att investera i fler bostäder och utbyggd infrastruktur och samtidigt snabbt minska klimat påverkande utsläppen. Bygg- och fastighetssektorn i Sverige står för en femtedel av Sveriges utsläpp och den totala klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige motsvarar utsläppen från samtliga svenska personbilar.

Vi måste alltså agera mycket snabbt och kraftfullt för att klara Sveriges klimatmål om klimatneutralitet till 2045. Ur det perspektivet kan vi inte ställa allt vårt hopp till framtidens fossilfria stål och gröna betong. Bygg- och fastighetsbranschen behöver i betydligt högre grad fokusera på de byggmaterial som är bäst för klimatet och som är tillgängliga här och nu.

Lösningen - Bygg mer i trä

En redan tillgänglig dellösning på klimatkrisen är att bygga mycket mer i trä än vad vi gör i dag. Industriellt trähusbyggande gör att såväl materialåtgång som energianvändning kan optimeras i hög grad. Dessutom är skogen en förnybar resurs som fungerar som en aktiv kolsänka och därför mycket viktig ur ett klimatperspektiv. I ett aktivt skogsbruk där avverkning och återplantering genomförs på ett ansvarsfullt sätt kan stora mängder koldioxid plockas ut från atmosfären och bindas i både byggnader och skog.

Att bygga brandskyddat kräver mer av beslutsfattarna

När allt fler byggherrar väljer att bygga med trä, oavsett det gäller en fasadbeklädnad eller hela konstruktionen ställs inblandade aktörer inför situationen att behöva välja träprodukter som uppfyller specifika brandkrav. Att bygga med trä är en sak, men att bygga med brandskyddat trä ställer högre krav på förståelse för hur träet kan användas för själva monteringsförhållandet i relation vad träprodukten uppnår för brandklass i tredjepart certifikat. Faktorer som monteringsförhållande, luftspalt, isolering, träets tjocklek och densitet har en direkt avgörande roll för beslutet att upphandla en lämplig produkt eller inte.

Hållbart brandskydd riskerar att prioriteras bort

Så bidrar Woodsafe till ett ökat trähusbyggande

Woodsafe bidrar till det ökande och hållbara trähusbyggandet genom att vi brandskyddsimpregnerar byggföretagens träråvara för ett långsiktigt skydd mot brand enligt gällande byggregler, men vi bidrar med mer än så. Vår produktion av brandskyddat trä genom impregnering framställs till hundra procent förnyelsebar biovärmeenergi och solkraft från vår egna solenergianläggning. Att vi hanterar kemikalier är ingen hemlighet och det är ingenting vi är rädda för eftersom vi uppfyller gällande lagkrav på gränsvärden för innehåll av ämnen i slutprodukten och det är därför byggherrarna känner sig trygga i sitt val av brandskyddad träprodukt när de väljer Woodsafe PRO eller Woodsafe Exterior WFX.

Möjligheterna är många

Genom att använda Woodsafe öppnas dörrarna för kreativa arkitekter och hållbara byggentreprenrörer och beställare som värnar om människor, djur, miljö, bioligisk mångfald, ekonomiska värden samt arbetar för en hållbar framtid enligt de globala målen 2030.

Woodsafe ser en trend där nedströmsanvändare värderar miljöbedömningssystem högre än själva syftet med brandsäkerhet. Att välja en brandklassad träprodukt som i miljöbedömningssystem anses bästa alternativet för hälsa och miljö är inte ett sakkunnigt bevis för ett hållbart brandskydd. En hållbar brandskyddad träprodukt handlar om att värna om biologisk mångfald, att resursbehovet i förädlingsprocessen utförs med förnyelsebar energi, att brandskyddsmedlet uppfyller gränsvärden om kemiskt innehåll enligt Reach. Det råder inga tvivel om att farliga ämnen skall fasas ut men det skall göras utifrån gällande lagkrav för kemikaliens gränsvärde, inte ideologiska värderingar i bedömningssystemet. Här måste branschen vara observanta så att t.ex. lämplighetsprovade egenskaper enligt EN16755 INT1, INT2 samt EXT inte faller utanför värdering av produkten bland annat eftersom denna egenskap inte ingår i miljöbedömningssystemen.

Öppna kameran för att läsa mer om hållbart brandskydd, eller surfa in på www.woodsafe.se Om vill prata, ring oss på 010-2067230


VI BYGGER HÅLLBARHET

RESAN MOT BÄTTRE LÖSNINGAR FÖR MÄNNISKA OCH MILJÖ

2045 Nettonollutsläpp av växthusgaser

2030 -40% utsläpp av växthusgaser **

2018

Förnybar el i hela verksamheten

2020

-25% utsläpp av växthusgaser *

2012

Första EPD:n introduceras

* Jämfört med 2010. Scope 1–2, ton CO2 e baserat på iso-produktion (relativa emissioner)

**Jämfört med 2017. Scope 1–3, ton CO2 e (absoluta emissioner)

Framsteg är inget som bara händer. Saint-Gobain Sweden arbetar hela tiden för att skapa innovativa och hållbara lösningar – för dig, för miljön, för framtiden. Vi bygger hållbarhet. Från golv till tak. För nybyggnation och renovering. I alla steg i livscykeln och för en cirkulär ekonomi. Resultaten är vi stolta över. Men vi nöjer oss inte – vi bygger vidare.


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

INNEHÅLL 4.......... Innehåll 5........... Ledare / Klimatneutralt samhällsbyggande är målet 6.......... Klimatmål och andra hållbarhetsmål 8.......... Detta medför införandet av klimatdeklarationer för byggnader från 1 januari 2022 10......... Lotta Werner Flyborg, vd, SGBC 12......... EPD – miljövarudeklaration 14......... NOLLCO2 – För klimatneutralitet 15......... GreenBuilding – certifiering av energiprestanda 16......... Hyllie Terrass blir en av landets första klimatneutrala byggnader 17......... Miljöbyggnad 19......... Miljöbyggnad iDrift 20........ Växjö befäster sin roll som föregångare inom hållbart byggande 22......... LEED – internationellt system med anpassning 24........ Vasakronan certifierar nästan allt med LEED 26........ Framgång för både ekonomi och miljö 28........ BREEAM – internationellt system med svensk version 30........ WELL fokuserar på människors hälsa och välmående i inomhusmiljön 31......... Tabellöversikt – certifieringssystem 32......... Nordens första WELL-certifierade fastighet 34........ Styrning av luft, belysning och solavskärmning – för optimerad energieffektivisering och komfort 36........ Svanenmärkning för byggnader 38........ CEEQUAL – för infrastruktur

REDAKTION OMSLAGSBILD: Uppsala Science Park profilbyggnad Hubben. Navet för innovation och möten sticker ut formmässigt med sin moderna arkitektur. Hållbarhetscertifiering: LEED Platinum. Bild:Vasakronan/Gustav Kaiser UTGIVARE: Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Växel: 08-501 08 71 ANSVARIG UTGIVARE/CHEFREDAKTÖR: Jan Åström jan.astrom@storkom.se ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se REDAKTION: Kjell-Arne Larsson Niclas Svensson MARKNAD: Noah Åström Marin noah@storkom.se TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2021 FÖLJ OSS PÅ: www.issuu.com Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer. Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

40........ Helsingborgs vattentorn – NCC och NSVA arbetade med CEEQUAL 41......... Pilotförsök med Citylab på Masthuggskajen i Göteborg 42........ Citylab – svenskt system för stadsdelar 44........ Kombination BREEAM/CEEQUAL – möjliga fördelar och synergier 48........ Huset Celsius – byggt med BIM fullt ut och för LEED-certifiering

Grönt Samhällsbyggande Miljöcertifieringar och Bedömningssystem

50........ Bedömningssystemet SundaHus Miljödata

En bilaga till svensk byggtidning 4/2021

52......... Ronneby kommun använder SundaHus Miljödata CEEQUAL

54........ Bedömningssystemet BASTA

– för infrastruktur

EPD

– miljövarudeklaration

NOLLCO2

58........ Bedömningssystemet BYGGVARUBEDÖMNINGEN 60........ Cellulosaisolering– klimatsmart på riktigt 62........ Netto noll utsläpp av koldioxid från Villazero 64........ Ett komplett digitalt verktyg för aktiva miljömedvetna val av produkter och material 66........ Prologis Park Arlanda DC6 kommer att byggas i enlighet med BREEAM ”Very Good”

4

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

– för klimatneutralitet Bedömningssystemet

BYGGVARUBEDÖMNINGEN

BREEAM

LEED

– INTERNATIONELLT SYSTEM MED VISS ANPASSNING

– internationellt system med svensk version

KLIMATMÅL

och andra hållbarhetsmål


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

KLIMATNEUTRALT SAMHÄLLSBYGGANDE ÄR MÅLET AV JAN ÅSTRÖM, KJELL-ARNE LARSSON, NICLAS SVENSSON DEN BYGGDA MILJÖN i Sverige och

globalt svarar för en betydande del av klimatproblematiken, men är märkligt nog mindre omdebatterad än exempelvis bil- och flygtrafiken. Nu, 2021 och framåt, måste klimat- och hållbarhetsfrågorna placeras i händelsernas mitt. Sverige ska uppnå klimatneutralitet senast år 2045. Som ett led i detta ska alla byggprojekt klimatdeklareras från 1 januari 2022. Det pågår ett ständigt förbättringsarbete avseende klimat- och miljöpåverkan. I detta sammanhang är miljöcertifiering ett nyckelbegrepp. Och floran av dessa certifieringar blir allt fler,

och dessutom sker kontinuerliga förbättringar. I vilken utsträckning används de och är de lätta att förstå och smidiga att tillämpa? Alla byggprojekt måste framöver ingå i en kontinuerlig process, där varje enskilt projekt bygger vidare på det föregående. Varje enskilt projekt prövas och utvärderas utifrån samhällets mål om klimatneutralitet samt hållbarhetens tre fundament; ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Varje projekt ska bidra till att successivt minska klimatpåverkan; det vill säga skapa lite bättre livsmiljöer och bli lite snålare med jordens resurser. När Rachel Carson i början av 1960-talet skrev sin uppmärksammade bok ”Tyst vår”

om miljöproblematiken växte det långsamt fram en slags väckelserörelse som tilltog i styrka. Men först ett stycke in på 2000-talet har klimat- och miljöfrågorna hamnat på alla politiska beslutsfattares bord. Med Parisavtalet 2015 konstaterades att alla länder och alla politiska beslut på alla nivåer måste leda till att vi gemensamt och radikalt reducerar koldioxidutsläppen de kommande decennierna. Hur vi använder naturresurser, byggmaterial, byggmetoder och energisystem är en central del av det hållbara samhällsbygget. Och miljöcertifieringar är ett av flera verktyg som kan användas. Vi försöker i denna publikation kartlägga, tydliggöra och presentera de certifieringssystem som används i Sverige i dag. Vår förhoppning är att du som läsare ska få en del råd, tips och vägledning.

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

5


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

KLIMATMÅL

och andra hållbarhetsmål Att motverka klimatförändringarna är ett av FN:s sjutton globala miljömål i Agenda 2030 som fastställdes 2015. De är en fortsättning på milleniemålen som världen arbetat för sedan år 2000. AV KJELL-ARNE LARSSON AV DE GLOBALA hållbarhetsmålen är det

framförallt följande som berör bygg- och fastighetssektorn: • Bekämpa klimatförändringarna • God hälsa och välbefinnande • Rent vatten och sanitet för alla • Hållbar energi för alla • Hållbar industri, innovationer och infrastruktur • Hållbara städer och samhällen • Hållbar konsumtion och produktion • Ekosystem och biologisk mångfald 6

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

När det gäller klimatförändringarna finns mål om utsläppsminskningar uppsatta både genom Parisavtalet (trädde i kraft 2016), av EU och av Sverige. Parisavtalet innebär att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 grader med sikte på högst 1,5 grader jämfört med nivån innan världen industrialiserades. Tanken är att vi ska vara klimatneutrala till 2050. EU-kommissionen uppger att vi behöver negativa utsläpp efter 2050, det vill säga de

kvarvarande utsläppen 2050 måste kompenseras genom att koldioxid aktivt tas bort och lagras. Sveriges gällande klimatmål beslutades 2017. Vi ska senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. För att nå dit krävs att utsläppen minskar med minst 85 procent jämfört med 1990 års nivå och att vi samtidigt åstadkommer negativa utsläpp av växthusgaser som balanserar för de som fortfarande släpps ut 2045. Sverige har också specifika delmål,


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

Bild: Kjell-Arne Larsson

bland annat att vi år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. År 2030 ska utsläppen från inrikes transporter (utom inrikesflyg) ha minskat med minst 70 procent jämfört med 2010. År 2040 ska elproduktionen vara till 100 procent förnybar. För att nå klimatmålen behövs radikala omställningar både av styrmedel och teknik. Bland annat måste fossila bränslen ersättas av andra energikällor. Hittills har omställningsarbetet gått alltför trögt. I en studie publicerad i tidskriften Climate Policy uppges att Sverige och Stor-

britannien har några av världens strängaste klimatlagar, men ländernas åtgärder räcker ändå inte för att klara deras bidrag till att hålla globala temperaturökningen till väl under 2 grader. Och FN:s miljöprogram UNEP räknar med att de åtaganden som världens länder hittills lagt fram under Parisavtalet, behöver öka i ambitionsnivå i medeltal ungefär tre gånger för att uppvärmningen ska hållas under 2 grader. Förutom hållbarhetsmålen enligt Agenda 2030 har Sverige nationella miljökvalitetsmål som fastslogs 1999. Bland dessa mål är det framförallt följande som bygg- och

fastighetssektorn bör ta fasta på: • Begränsad klimatpåverkan • God bebyggd miljö • Säker strålmiljö • Frisk luft • Giftfri miljö • Skyddande ozonskikt • Grundvatten av god kvalitet Certifiering av byggnader och användning av bedömningssystem för byggprodukter kan vara viktiga hjälpmedel för att bygg- och fastighetssektorn ska kunna lämna sitt bidrag i arbetet att nå nationella och internationella klimat- och miljömål.

Vill ni ha ett lågt CO CO2-e avtryck i era byggprojekt ? Välj hållbara PP-rör från Aquatherm till tappvatten/värme/kyla/sprinkler i stället för metallrör

Vi k

aC

ovis

ed an r

f O 2- e

ör a

lla r

ör

rö o ch

rde

lar

i PP

I en rapport av Ericsen Horgen från ett stort byggprojekt i Oslo konstateras det att man minskar CO2-e avtrycket med 65% om man ersätter föreskrivna rör med PP-rör! Ni finner rapporten i sin helhet på www.rethermkruge.se/hallbarhetsarbete Våra rörsystem är bedömda av Byggvarubedömningen och Sunda Hus. Man får också poäng i LEED och BREEM projekt om man väljer dessa produkter. Kontakta oss på teknik@rethermkruge.se

Tfn: 010-22 00 200

www.rethermkruge.se

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

7


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

DETTA MEDFÖR INFÖRANDET AV KLIMATDEKLARATIONER för byggnader från 1 januari 2022

Sverige blir ett av de första länderna i världen att införa klimatdeklaration för produktionsfasen – byggskedet – i byggprojekt. Det som föranleder kravet på klimatdeklarationer är förstås att bygg- och fastighetssektorn svarar för ungefär en femtedel av landets utsläpp av växthusgaser. Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren redogjorde vid bland annat ett riksdagsseminarium under våren för översiktligt innehåll och processen framåt avseende klimatdeklarationer för byggnader från och med 2022. Regeringen beslutade den 1 juli om att införa en ny lag om klimatdeklarationer samt beslutade om förordningen om klimatdeklaration för byggnader. AV NICLAS SVENSSON ATT KLIMATDEKLARERA alla byggnader är ett led i omställningen

till ett hållbart och helst klimatneutralt byggande till år 2045. Införandet av ett krav på redovisning av en klimatdeklaration är ett steg i statens styrning mot en minskad klimatpåverkan från byggnader vid uppförande. Bakgrunden är givetvis att bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets miljö- och klimatpåverkan. Enligt Boverkets senaste statistik från 2018 så svarade bygg och fastighetssektorn för 21 procent av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser. Det betyder ungefär 11,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Om utsläpp från importerade byggprodukter inkluderas uppskattas sektorns totala utsläpp av växthusgaser till cirka 18,1 miljoner ton. Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren redogjorde vid ett 8

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

webinarium i riksdagen den 9 april 2021 för övergripande innehåll kring klimatdeklarationer och den fortsatta processen. – De senaste decennierna har byggsektorns miljöarbete i stort sett handlat om den färdiga byggnadens energiprestanda, vilket förstås varit väldigt bra. Men vi vet att forskning visat att stora koldioxidemissioner också kommer från byggprocessen, det vill säga när byggnaden uppförs, säger Anders Sjelvgren. Från och med 1 januari är det de inledande skedena av en byggnads livscykel som ska klimatdeklareras. Det vill säga själva byggproduktionen eller byggskedet (se figur ”Byggnadens livscykel” A1–A5) från råvara till färdigställande av byggnad. Deklarationen omfattar de växthusgasutsläpp som uppstår under byggskedet: • Uttag av råvaror


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021 • Tillverkning av byggprodukter • Arbete på byggarbetsplatsen • Transporter Att upprätta och lämna in en klimatdeklaration blir ett villkor för att byggherren ska få slutbesked om bygglov. Underlaget för deklarationen ska också sparas i fem år. Följande konstruktionsdelar ingår från 1 januari 2022: • Bärande konstruktionsdelar • Klimatskärm • Innerväggar (icke bärande) Lagkrav på klimatdeklaration kommer att gälla för nya byggnader som uppförs och som söker bygglov från och med 1 januari 2022. Det är byggherren som har skyldighet att upprätta klimatdeklaration för byggnaden. Byggnader som undantas: • Byggnader med tillfälliga bygglov och som ska användas i maximalt två år • Byggnader för industri- och verkstads-ändamål • Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring • Byggnader med en maximal bruttoarea på 100 kvadratmeter • Byggnader för totalförsvaret • Byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet • Byggnader där byggherren är en privatperson och denne uppför byggnaden privat Därutöver är ett antal effekt- och projektmål uppsatta, avsedda att påskynda processen mot en mer klimatsnål bygg- och fastighetssektor:

Effektmål: • Öka kunskapen om byggnaders klimatpåverkan vid uppförande av byggnader. • Öka kunskapen om livscykelanalyser och hur man gör en livscykelanalys, den ligger till grund för en klimatdeklaration. • Förmedlad nytta till olika aktörer i byggprocessen om hur de kan bidra till att minska klimatpåverkan. • Minskade utsläpp av växthusgaser från byggnader som uppförs. • Ett digitalt stöd som minimerar tid och kostnader för alla inblandade aktörer (gäller särskilt klimatdatabas och klimatdeklarationsregister).

Projektmål: • Ta fram och utveckla en öppen databas med relevanta klimatdata som ska kunna användas för beräkning av klimatpåverkan från byggnader ur ett livscykelperspektiv. • Utveckla ett klimatdeklarationsregister som kan användas när kravet på klimatdeklaration för byggnader träder ikraft. • Tillhandahålla informations- och vägledningsunderlag. • En plan för den fortsatta utvecklingen av klimatdeklarationen för att inkludera hela livscykeln och omfatta gränsvärden för klimatpåverkan. – Från årsskiftet 2021/22 införs inga gränsvärden, de kommer först 2027, då dessa ska vara 20-30 procent lägre än 2022 års nivå, avseende byggskedet, säger Anders Sjelvgren. Då är planen också att inkludera fler inslag i byggprojekten som ska klimatdeklareras; såsom installationer, invändiga ytskikt och rumskompletteringar. Nya gränsvärden för byggskedet sätts enligt planen också 2035 (40 procent lägre än 2027 års nivå) och 2043 (80 procent lägre än 2027 års nivå) – allt i syfte att nå riksdagens klimatmål för 2045.

Beräkningar Klimatdata för de olika material som ingår i de aktuella byggdelarna kan hämtas från Boverket som tillhandahåller generiska data, vilket betyder genomsnittsvärden för byggprodukter som används i Sverige. Ett bättre alternativ är att hämta klimatdata från

“De senaste decennierna har byggsektorns miljöarbete i stort sett handlat om den färdiga byggnadens energiprestanda, vilket förstås varit väldigt bra. Men vi vet att forskning visat att stora koldioxidemissioner också kommer från byggprocessen, det vill säga när byggnaden uppförs.” /Anders Sjelvgren, generaldirektör Boverket Bild: Charlotte Nilsson

leverantörernas miljövarudeklarationer (EPD – Environmental Product Declaration). För mängdberäkning av de olika material som ingår är det möjligt att ta hjälp av dataverktyget Bluebeam Revu eller något av dess motsvarigheter. Används ett kalkylprogram, som exempelvis Bidcon så kan materialmängderna beräknas utifrån kostnadskalkylen. För klimatkalkylen går det att använda BM 1.0 som är ett program utvecklat av IVL. Programmet har en inlagd databas med klimatdata för byggnadsmaterial. IVL inhämtar data direkt från Boverkets klimatdatabas. Programmet har också funktionen att kunna byta ut dessa generiska data mot specifika data hämtade från miljövarudeklarationer. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

9


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

– SGBC samlar och utmanar samhällsbyggnadsbranschen i omställningen till ett hållbart Sverige, säger Lotta Werner Flyborg, vd, SGBC. Bild: SGBC

LOTTA WERNER FLYBORG VD SGBC – Certifiering innebär att det byggda får en kvalitetsstämpel. Fastighetsägaren visar att man på riktigt är intresserad av hållbarhet och att fastigheterna klarar högt ställda krav, säger Lotta Werner Flyborg, vd för SGBC – Sweden Green Building Council. AV KJELL-ARNE LARSSON NUMERA STÄLLER hyresgäster, brukare

och andra intressenter ofta krav på hållbarhet. En certifierad fastighet är ett bevis på detta. Certifieringssystemen har slagit rot hos stora ägare med kommersiella fastigheter som måste uppvisa hållbarhet. Trenden 10 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

kommer allt mer inom andra sektorer, inte minst bostäder. – Certifiering kan också förbättra lånevillkoren för byggherrarna, fortsätter Lotta Werner Flyborg. Att använda exempelvis systemet Miljöbyggnad visar inte bara att

fastigheten är certifierad på ritning, utan även att systemets krav på beräknade värden följs upp genom certifiering av verifierade uppgifter efter att fastigheten tagits i bruk. Ett certifieringssystem täcker en större eller mindre bredd av alla hållbarhetspara-


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021 metrar (miljöområden/indikatorkategorier). Vilken betydelse får då systemen för själva miljön och i synnerhet för att motverka klimatförändringen? – Certifieringar har stor betydelse eftersom de svenska systemen är strängare än lagkraven. Och ganska nyligen har vi lanserat NollCO2, som inriktas på att få ner klimatpåverkan till netto noll, inte bara då huset byggs, utan under hela dess livslängd. NollCO2 är ett add-on system där det finns en annan bredare certifiering som Miljöbyggnad, BREEAM, LEED eller Svanen i botten. Att uppföra nya byggnader är vi bra på idag, men nybyggnaderna utgör bara en ringa del av beståndet. För miljöns och klimatets skull måste också miljöbelastningen från det befintliga beståndet minskas. Därför har SGBC tagit fram Miljöbyggnad iDrift som kompletterar Miljöbyggnad. En styrka med de svenska system som SGBC:s administrerar är att SGBC ställer högre krav än lagkraven, vilka i ett internationellt perspektiv redan är stränga. Sedan uppdateras certifieringssystemen återkommande och kraven skärps successivt. SGBC bevakar också den så kallade Taxonomin inom EU:s Gröna Giv som troligen får stort fokus på bland annat klimat och vatten-

resurser. Denna taxonomi ska styra investeringar för gröna omställningar. Detta får stor betydelse för framtida satsningar inte enbart på energieffektivisering, utan inom en rad miljöområden. Kraven på hållbarhet når därmed också finansiärerna.

“I stället för att riva och bygga nytt, måste fokus samtidigt läggas på att utveckla och certifiera befintliga fastigheter och öka deras nyttjandegrad.” /Lotta Werner Flyborg, vd, SGBC

Men just beträffande energiprestanda, kommer det för Sveriges del att bli aktuellt att all nyproduktion blir NollCO2, NäraNoll-Energihus eller Plus-Hus? – Jag tror det kommer att komma en mängd olika intressanta lösningar framöver, helt enkelt för att vi ska klara klimatmålet

till 2045, och här tar också byggherrarna egna och viktiga initiativ för att visa att de verkligen bidrar till hållbarhet, anser Lotta Werner Flyborg. Hur ska då byggherrar och andra aktörer välja i floran av certifieringssystem, svenska såväl som internationella? För de som är verksamma enbart i Sverige är kanske valet lätt. I de svenska systemen är alla miljöparametrar obligatoriska. De omfattar inte lika många parametrar som de internationella systemen BREEAM och LEED. Där väljer dock huvudmannen till viss del själv vilka parametrar som ska tas med. För internationellt verksamma aktörer har BREEAM och LEED fördelen att jämförelser mellan fastigheter i olika länder blir lättare. Svenska aktörer har tack vare SGBC en stor palett av certifieringssystem att välja bland, mot bakgrund av ambitionsnivå och marknadstäckning. Ett certifieringssystem får flera funktioner. Med systemet får byggherren en klar strategi att arbeta efter. ”Närvaron” av ett system är också innovationsdrivande. Efter godkänd certifiering har sedan byggherren bevis och betyg på vilken hållbarhet byggnaden lever upp till.

Rää verktyg förenklar cerrfieringsprocessen Har du en byggnad som ska cerrfieras enligt Miljöbyggnad eller är du ansvarig för cerrfieringen? Med den uppdaterade lläggsmodulen ll IDA ICE når ni lääare Silver och Guld i era projekt.

Kontakta oss idag så berääar vi mer! 08-546 20 110

En ny generaaon verktyg för byggsimulering EQUA Simulaaon AB, Råsundavägen 100, 169 57 Solna, www.equa.se, 08-546 20 110

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 11


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

EPD

– miljövarudeklaration I en EPD – Environmental Product Declaration – för en byggprodukt redovisas bland annat en livscykelanalys (LCA) för produktens miljöpåverkan. Analysen avser miljöpåverkan under produktens livscykel, helt eller delvis. AV KJELL-ARNE LARSSON EN EPD FÖR ingående byggdelar i en

byggnad är ett viktigt underlag om man vill redovisa faktisk miljöpåverkan. Den beskrivna miljöpåverkan visar bland annat klimatavtrycket – utsläppet av växthusgaser – som produkten orsakar. Därför är EPD viktig bland annat för att kunna göra de kommande klimatdeklarationerna för byggnader där specifika klimatdata (från EPD) som kan användas för att ersätta generiska data och på sätt erhålla ett resultat som ligger närmare verkligheten. Framtagningen av en EPD baseras på en internationellt tillämpad standard (SS-EN 15804) som kopplar till byggprodukt12 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

förordningen. Där krävs att EPD:n granskas av ett tredjepartsorgan. EPD:er kan användas för att jämföra olika produkter med varandra för att göra ett aktivt miljöval. Den tillverkare som önskar ta fram en EPD måste i allmänhet anlita en konsult som har kunskap om LCA och EPD. EPD:er för byggprodukter registreras och publiceras av en programoperatör såsom www.environdec.com. För byggprodukter och möbler är också en norsk programoperatör användbar www.epd-norge.no. Det vanligaste formatet är pdf men utvecklingen går mot att också erbjuda maskinläsbara filformat som kan importeras

till olika dataprogram. Digitala EPD:er för byggprodukter finns på www.eco-platform. org/epd-data.html. Fördelen för tillverkaren som tar fram EPD:er för sina produkter är att man kan tillgodose beställarens krav på dokumentation (i exempelvis Miljöbyggnad, LEED och BREEAM) och att man blir mer konkurrenskraftig vid grön upphandling och bidrar till hållbart byggande. Men observera att enbart det faktum att en produkt har en godkänd EPD inte innebär att produkten har liten miljöpåverkan. EPD ska inte förväxlas med en miljömärkning i dagligt tal.


1 TON TRÄ BINDER 2 TON KOLDIOXID* * DET VILL SÄGA, OM DU VÄLJER RÄTT PRODUKTER … Vi hjälper dig att göra hållbara val av byggskivor. BOA är en av Sveriges ledande skivleverantörer och vi går i spetsen för hållbarhetsfrågor i vår bransch. Vi har lyckats hitta ansvarsfulla tillverkare över hela världen som delar våra värderingar. Och det är med stolthet vi nu levererat hållbara byggskivor till svenska byggen i över 75 år. Läs mer om oss, våra produkter och vårt hållbarhetsarbete på boandren.se

HÅLLBART FRÅN SKOG TILL HEM För oss är hållbarhet ett vitt begrepp som handlar om ansvar och innefattar miljö, hälsa, kvalitet, ekonomi och sociala aspekter i hela värdekedjan från skog till hem.


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

NollCO2 inkluderar byggnadens hela livscykel, från utvinning av råvara till sluthantering av rivningsavfallet, och använder beräkningsperioden 50 år.

NOLLCO2 – FÖR KLIMATNEUTRALITET NollCO2 är ett certifieringssystem som tar sikte på klimatneutralitet 2045, det vill säga det år då Sverige enligt riksdagsbeslut ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Eftersom byggsektorn idag svarar för ungefär en femtedel av utsläppen är det viktigt att även denna sektor arbetar för det nationella målet. AV KJELL-ARNE LARSSON I S I N N U VA R A N D E version gäller

certifieringssystemet NollCO2 endast för nybyggnationer, men det finns planer på att utöka detta till genomgripande ombyggnationer. De verksamheter som kan komma i fråga är de som SGBC har tagit fram referensmodeller (baseline-modeller) för, nämligen kontor, äldreboende, butiker, industrihallar, 14 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

flerbostadshus och blandverksamhet. Huvudmän i certifieringar kan utgöras av bland andra entreprenörer, butiksägare, fastighetsägare och snart även småhustillverkare. Certifieringssystemet NollCO2 täcker in byggproduktionen och byggnadens hela livscykel, från produktion av byggdelar,

transporten av dessa, hela produktionen på byggplatsen och förvaltnings/driftsfas ända till sluthantering av den rivna byggnaden. Gränsvärden sätts för koldioxidutsläpp (tillsammans med andra växthusgaser) för byggproduktion och förvaltning inklusive energianvändning under byggnadens livstid. De utsläpp som trots alla åtgärder ändå


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

GREENBUILDING

– certifiering av energiprestanda Resterande växthusgasutsläpp balanseras genom klimatåtgärder. En NollCO2-certifierad byggnad har därför netto noll klimatpåverkan.

orsakas ska balanseras med klimatåtgärder. Som klimatåtgärder är det tillåtet att använda: • Installation och nätleverans av förnybar el, on- eller off-site, initierat av projektet • Energieffektivisering i befintligt bestånd • Klimatkompensation som klarar NollCO2:s kriterier för miljömässig och social hållbarhet Byggnadens kvarvarande klimatpåverkan ska balanseras med klimatåtgärder ner till en netto noll klimatpåverkan. Idén med upplägget är därmed att arbeta parallellt med två strategier: 1. Pressa ner den direkta klimatpåverkan under byggnadens hela livscykel 2. Genomföra åtgärder för den kvarvarande klimatpåverkan Den period som används i beräkningarna sträcker sig till och med 50 år efter idrifttagning. Certifieringssystemet NollCO2 används som tillägg i ett annat certifieringssystem. Detta kan vara Miljöbyggnad, LEED, BREEAM eller Svanen. När det gäller NollCO2 hanterar SGBC registrering, mottagning av underlag inklusive bevis, granskning och verifiering. SGBC svarar för de beräknings- och redovisningsverktyg och LCA-rapportmallar som behövs. Vilka externa resurser i övrigt måste projektets huvudman använda för att klara hela certifieringsprocessen? Om byggnaden samtidigt ska certifieras enligt exempelvis BREEAM, kan då en BREEAM AP klara arbetet för NollCO2? Vi låter frågan gå till Pia Stoll, chef för GreenBuilding och NollCO2 hos SGBC: – Ja, vi har sett att det är en miljöbyggnadssamordnare, BREEAM AP, Svanen-samordnare eller motsvarande som tar på sig även arbetet med NollCO2. Alla NollCO2beräkningar görs i våra NollCO2-redovisningsverktyg automatiskt, så det är fullt görbart för en samordnare att samla in underlag för NollCO2 och föra in i redovisningsverktygen. Personen behöver dock ha

För Sveriges del förvaltas och hanteras GreenBuilding sedan 2010 av SGBC. Från att tidigare ha varit avsett endast för lokaler, introducerades möjligheten att också certifiera bostäder. AV KJELL-ARNE LARSSON NUMERA HAR ALLA lokaler och fler-

– Användningen av NollCO2 gör bland annat att leverantörer väljs utifrån deras produkters klimatpåverkan. Därmed ändras branschen en leverantör i taget, säger Pia Stoll, chef för GreenBuilding och NollCO2 hos SGBC. Bild: SGBC

gått vår NollCO2-baskurs för att få lämna in NollCO2-bevis för projektet.

bostadshus som ska energideklareras enligt Boverkets BEN, också möjlighet att certifieras, oavsett verksamhet. Huvudman – den som beställer certifieringen och innehar certifikatet – är alltid en fastighetsägare. GreenBuilding är enbart inriktat på energiprestanda. För att klara kraven ska en ny byggnad ha prestanda minst 25 procent under BBR-kraven. En befintlig byggnad ska energieffektiviseras och då få en energiprestanda som är minst 25 procent lägre än tidigare. För att registrera byggnaden och sedan skicka in ansökan med underlag används SGBC:s verktyg Building Green Online. Ansökan kan skickas in när energiberäkningarna är klara. Granskningen av att kraven sedan uppfylls görs av SGBC. Återrapportering ska göras 2 år efter godkänd certifiering och därefter varje år.

Hur sätter ni gränsvärde på koldioxid för byggnadens energianvändning i drift? – B-klass enligt Boverkets definition av energiprestanda i energideklaration, fortsätter Pia Stoll. Är CCS och/eller Bio-CCS som kolsänkor möjliga som balanserande klimatåtgärder? – GHG Protocol utvecklar just nu en beräkningsguide för kolsänkor, och ska släppa den i höst. Med hjälp av den guiden kommer vi att plocka in det som fungerar rörande kolsänkor för en svensk marknad i NollCO2, avslutar Pia Stoll.

Egen produktion av sol-el bidrar till att balansera klimatpåverkan. Bild: Kjell-Arne Larsson

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 15


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

Hyllie Terrass blir en av Sveriges första klimatneutrala kontorsbyggnader. Bild: Skanska

Åsa Johansson, projektutvecklare hos Skanska. Bild: Skanska

HYLLIE TERRASS blir en av landets första klimatneutrala byggnader

Hyllie Terrass kommer att bli en av Sveriges första klimatneutrala kontorsbyggnader. Här kommer att finnas möjligheter för hyresgäster till en egen grön terrass. Kontorsbyggnaden blir i tolv våningar, placerad med två minuters gångavstånd till Hyllies station och med planerad inflyttning våren 2023. AV NICLAS SVENSSON H E L H E T S TÄ N K A N D E när det gäller hållbarhet är det starkaste intrycket av den planerade kontorsbyggnaden Hyllie Terrass i Malmö. Hyllie Terrass är byggd för att vara hållbart över tid och kunna anpassas till de olika behov som kan uppstå hos verksamheter och människor. Tack vare den flexibla grundstrukturen och en inbyggd överkapacitet i ventilationen är det enkelt att förändra lokalerna utan att hindras av låsande konstruktioner eller drabbas av orimligt stora ombyggnadskostnader. Hyllie Terrass ska uppnå netto noll klimatpåverkan under sin livstid och certifieras enligt NollCO2. Målsättningen att minimera klimatavtrycket har påverkat varenda utformning av alla detaljer i byggnaden. Den kommande kontorsfastigheten ska också hälsocertifieras enligt den internationella standarden WELL som utgår från forskning om inomhusmiljön – det vill säga hur byggda 16 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

miljöer kan påverka människors hälsa och välmående. Hyllie Terrass kommer också att miljöcertifieras enligt LEED Platinum, den högsta nivån. Den minimalistiska fasaden är vald för att den lämnar ett mindre klimatavtryck. De egna terrasserna inspirerar till utomhusvistelser men är också bra för den biologiska mångfalden; här samlas också upp regnvatten. Det är också maximerat i hela fastigheten att så mycket som möjligt av inredning och material är hållbart, återbrukat eller lokalt tillverkat. – Som en ledande samhällsbyggare har Skanska ett enormt ansvar att driva branschen framåt i hållbarhetsfrågor, säger Stefan Andersson, projektutvecklingschef, Skanska. Den största utmaningen i projektet är att balansera ofrånkomliga utsläpp av växthusgaser – främst från produktion av byggmaterial såsom betong – är att i förväg rigga för

Stefan Andersson, projektutvecklingschef hos Skanska. Bild: Skanska

en energi- och resurseffektiv drift av huset. Det sker bland annat genom att addera förnybar el, energieffektiviseringar med högt ställda mål etc. Betongen är normalt sett en av de mest klimatnegativa inslagen i alla konventionella byggprojekt. I Hyllie Terrass använder entreprenörer emellertid betong med bättre klimatprestanda. – Klimatförbättrad betong innebär en klimatbesparing med cirka 40 procent, säger Åsa Johansson, projektutvecklare, Skanska. All el i kontorsbyggnaden kommer att vara förnybar. Och el från solcellspaneler på taket kommer både att användas inom byggnaden och kunna lagras i ett lokalt batterilager för att, vid behov och möjlighet, bidra till att frekvensreglera elnätet. För att ytterligare optimera energiproduktionen och energianvändningen är fastigheten dessutom uppkopplad mot E.ON:s Smart Grid för möjlighet till fastighets- och kvartersbalansering. På så sätt samverkar Hyllie Terrass med andra energianvändare i Malmö, vilket i sin tur minskar vår tredje största stads totala klimatpåverkan.


HSB planerar att bygga 63 bostadsrättslägenheter i Luthagen, där Fyrisån möter Luthagsesplanaden. Projektet planeras för att uppnå certifieringen Miljöbyggnad Silver, bland annat genom att solceller installeras på taket. Bild: HSB

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

MILJÖBYGGNAD Miljöbyggnad är i särklass det mest använda miljöcertifieringssystemet för byggnader i Sverige. Mer än 1 900 byggnader i landet är certifierade i Sweden Green Building Councils system (SGBCs), där byggnadens miljöprestanda med tillhörande miljöarbete granskas. AV NICLAS SVENSSON MILJÖBYGGNAD grundar sig på svenska

lagar, krav från myndigheter och de förhållanden som gäller specifikt i Sverige. I april 2020 kom en version Miljöbyggnad 3.1 som är nu gällande, och uppgraderingen gör systemet mer lättarbetat och tydligt för brukarna. – Lyckas bygg- och fastighetsbranschen kraftsamla kring hållbart byggande och renoveringar finns enorma miljövinster att uppnå, säger Jimmy Möller, chef för Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift hos SGBC.

Enkelt att tillämpa För att enkelt beskriva Miljöbyggnad så bedöms byggnaden utifrån certifieringssystemets 15 kriterier som handlar om energiprestanda, inomhusmiljö och ingående material. En preliminär certifiering sker på ritning under eller efter projektering. Maximalt tre år efter att byggnaden tagits i drift (eller certifierats preliminärt) och värdena i

redovisningen verifierats i en uppföljande kontroll, så utfärdar SGBC slutcertifieringen. Avsikten med hela upplägget för Miljöbyggnad är att metoden ska vara lätt att til�lämpa och vara lämplig för en bredare och större numerär av användare. En process för att certifiera enligt Miljöbyggnad ska heller inte nödvändigtvis kräva extra omkostnader samt att en hel del av de uppgifter som används för bedömning ändå kommer att tas fram i flertalet projekt. Enkelheten i Miljöbyggnad är att de 15 indikatorerna som speglar byggnaden på ett metodiskt sätt kan jämföras med BBR (Boverkets Byggregler). BBR utgör som bekant minimikrav för alla byggnader som uppförs i Sverige. Den första manualen inom Miljöbyggnad lanserades 2010. Inom Miljöbyggnad finns olika generationer och versioner av manualer. I takt med att utveckling och kravställning förändrar bygg- och fastighetssektorn är

det grundläggande att Miljöbyggnad uppgraderas för att även fortsättningsvis hålla sin position i framkant av omställningsarbetet till en mer hållbar samhällsbyggnadssektor. Miljöbyggnad följer ett antal grundläggande principer. Här följer ett urval av dessa. • Omfattar det som fastighetsägaren kan påverka • Innehåller verifiering i färdig byggnad • Har enbart obligatoriska indikatorer • Ska vara kostnadseffektivt En Miljöbyggnad förväntas ha lägre energianvändning än en genomsnittsbyggnad. Utöver att byggnaden behöver mindre energi för att värmas upp under den kalla tiden på året, utformas och uppförs en Miljöbyggnad för att begränsa behovet av kyla under sommarens varmaste period. Den energi som byggnaden trots allt behöver för att fungera ska i så stor utsträckning som möjligt ha förnybart ursprung. Lokalt >> STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 17


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021 genererad energi premieras. En Miljöbyggnad ska ha ett gott dagsljusinsläpp och inomhusklimat både varma sommardagar och kalla vinternätter för att boende och brukare ska kunna trivas och verka. Ventilationen i en Miljöbyggnad ska vara tillräcklig för att ge en bra och hälsosam inomhusluft. Ljudmiljön i en Miljöbyggnad är uppmätt och ska klara godtagbara nivåer såväl vad gäller ljud mellan väggar som från tekniska installationer och trafik. Ingående byggnadsmaterial måste dokumenteras korrekt och de värsta kemikalierna får inte finnas vid nybyggnation. Om det i stället handlar om renovering ska det finnas vetskap om att de material som inte längre är tillåtna har tagits bort. I takt med att hus byggs allt tätare och består av många olika material ska brukaren fortfarande känna sig trygg i en Miljöbyggnad. Detta då det är dokumenterat att inbyggda material innehåller få farliga eller hormonstörande ämnen. När en Miljöbyggnad utformas görs en livscykelanalys avseende grund och stomme för att undersöka hur stort koldioxidekvivalentutsläpp den genererar.

Certifiering av en byggnad En certifiering inleds med att byggnaden registreras i BGO, Building Green Online, som är SGBC:s digitala certifieringsverktyg. En registrering är giltig i tre år från registreringsdatumet. Det innebär att ansökan om certifiering ska inkomma till SGBC inom tre år. Nybyggnad och ombyggnation certifieras först preliminärt. Preliminär certifiering innebär kontroll av att projekteringen motsvarar betygskriterier för sökt betyg för respektive indikator. Den kan genomföras innan, under eller efter att byggnationen påbörjats. Granskning sker av beräkningar, beskrivningar, ritningar etc. När en ansökan är godkänd enligt sökt betyg erhåller byggnaden en preliminär certifiering, plakett och certifikat. Verifiering innebär kontroll av att färdig byggnad uppfyller sökt betyg för respektive indikator från preliminär certifiering. Verifieringen ska genomföras senast tre år efter att byggnaden tagits i drift. Granskning sker bland annat av verifikat på glas- och fönsteregenskaper, mätprotokoll, provningsprotokoll. Vanligtvis behöver underlaget från preliminär certifiering endast kompletteras med uppgifter om huruvida färdig byggnad överensstämmer med projekteringen i kombination med verifikat nämnda ovan. Om färdig byggnad inte överensstämmer med det som redovisats i den preliminära certifieringen kan beräkningar, simuleringar och liknande behöva uppdateras beroende 18 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

I början av september inledde medlemsägda OBOS försäljningen av 83 bostäder i Brf Prefekten i den framväxande stadsdelen Pedagogen Park i centrala Mölndals stad. Projektet kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad Silver. Bild: OBOS

på ändringarnas omfattning och om det samtidigt bedöms kunna påverka indikatorbetyget. Betyg kan både höjas och sänkas jämfört med preliminär certifiering. Om verifiering inte inkommer eller betyget brons inte uppnås för någon indikator återkallas certifikatet och plaketten. Byggnaden har därmed inte längre rätt att tituleras Miljöbyggnad. Indikatorer – dessa bedöms/räknas in vid betygssättning Energi: 1 Värmeeffektbehov 2 Solvärmelast 3 Energianvändning 4 Andel förnybar energi Innemiljö: 5 Ljud 6 Radon 7 Ventilation 8 Fuktsäkerhet 9 Termiskt klimat vinter 10 Termiskt klimat sommar 11 Dagsljus 12 Legionella Material: 13 Loggbok med byggvaror 14 Utfasning av farliga ämnen 15 Stommen och grundens klimatpåverkan

Gällande betygskriterier I Miljöbyggnad finns tre betygsnivåer för indikatorer, aspekter och för byggnad. Av varje indikator framgår syfte, vad som bedöms och betygskriterier samt vad som vanligen redovisas för att styrka sökt betyg. För att en ny byggnad ska uppnå de olika

betygsnivåerna ska olika indikatorer analyseras inom områdena energi, innemiljö och material. Utifrån dessa indikatorer sätts ett betyg med hjälp av Miljöbyggnads beräkningsverktyg. I Miljöbyggnad sker en viktning av de betyg som uppnås i respektive kategori; ett högre betyg kan med andra ord väga upp ett lägre.

Verifiering och publicering Sammanfattningsvis är kriterierna inom Miljöbyggnad formulerade som funktionskrav för att vara teknikneutrala och inte för att styra val av byggnadsteknik, installationstekniska system eller produkter i byggnaden. Det som utmärker Miljöbyggnad i jämförelse med övriga miljöcertifieringssystem – och som också är systemets styrka – är verifieringsskedet, där kontrollen av färdig byggnad genomförs. Vid preliminär certifiering ska bland annat BBR:s energikrav med eventuella korrigeringar samt indata till energiberäkning redovisas. Vid verifiering ska bland annat uppmätt energianvändning redovisas där exempelvis energideklaration kan användas (för att verifiera energianvändning) om den uppfyller redovisningskraven. Preliminärt certifierade och certifierade byggnader publiceras på SGBC:s hemsida. Hemsidan uppdateras varje dygn. Sweden Green Building Council har ensamrätt till det registrerade varumärket ”Miljöbyggnad”. Ensamrätten innebär att ingen annan än SGBC, utan SGBC:s tillstånd, får använda varumärket ”Miljöbyggnad” som ett varumärkestecken i näringsverksamhet.


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

“Miljöbyggnad iDrift ska driva arbetet för hållbarhet och vägleda fastighetsägaren till relevanta åtgärder.” /Jimmy Möller, chef, Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift, SGBC Bild: SGBC

MILJÖBYGGNAD IDRIFT Hela 90 procent av landets byggnader kommer att stå kvar år 2050. Av den anledningen är det viktigt att kunna certifiera även befintliga byggnader. SGBC introducerade därför certifieringssystemet Miljöbyggnad iDrift. AV KJELL-ARNE LARSSON MILJÖBYGGNAD IDRIF T baseras på

svenska lagar och regelverk och är anpassat till svenska förhållanden. – Certifieringssystemet inriktas både på själva byggnaden, dess förvaltning och drift. Certifieringsarbetet är inte lika ”tekniktungt” som vid certifiering för Miljöbyggnad. Det krävs inte alls lika mycket dokumentation av ingående material och byggprodukter exempelvis. Miljöbyggnad iDrift ska driva arbetet för hållbarhet och vägleda fastighetsägaren till relevanta åtgärder, berättar Jimmy Möller, chef för Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift hos SGBC. Miljöbyggnad iDrift kan användas för fastigheter oavsett verksamhet (bostäder, handel, kontor, hotell etc.) så länge de har Atemp-ytor. Om exempelvis en industribyggnad innehåller personalutrymmen kan hela fastigheten certifieras. Certifieringssystemet kan tillämpas oavsett storlek på fastighet eller ägandeform.

Miljöbyggnad iDrift använder 14 indikatorer för bedömning av fastigheten. Indikatorerna omfattar en rad kriterier, där vissa är obligatoriska. Ett par exempel är att VA-installationer måste följa branschreglerna Säker Vatten och att det ska finnas en underhållsplan för minst 30 år. – Alla fastighetsägare som vill certifiera enligt Miljöbyggnad iDrift måste därmed klara en lägsta nivå. Utöver denna används valfria kriterier för att samla poäng inför betygsättning, Brons, Silver eller Guld. Miljöbyggnad iDrift är en motor för att vässa byggnadens prestanda, bland annat genom gradvis förbättring av drift och förvaltning. Det finns krav på exempelvis digitalt system för felanmälan och andra krav på kommunikation med brukarna. Om byggnaden blir godkänd måste därefter en årlig bekräftelse skickas in varje år. Sedan måste byggnaden återcertifieras var tredje år för att kunna behålla certifikatet.

Återcertifiering görs enligt den manual som gäller då, en uppdaterad manual innebär skärpta krav och bidrar till att fastighetens miljöpåverkan minskar ytterligare. Detta är också en hjälp för fastighetsägaren att uppdatera gentemot nya lagkrav och branschregler. Den som vill certifiera sin byggnad måste ha en samordnare som ansvarar för arbetet med ansökan till SGBC. Samordnaren ska ha godkänt på en kurs som SGBC svarar för (detta gäller från 1 jan 2022). Hittills har ett trettiotal fastigheter certifierats med Miljöbyggnad iDrift och ett stort antal har inlett certifieringsarbetet. – Många fler är på gång och intresset är mycket stort. Vi hoppas att så många som möjligt tar chansen att förbättra byggnaderna, deras drift och förvaltning. Tillsammans kan vi sänka miljö- och klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn, avslutar Jimmy Möller. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 19


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

Växjös nya station och kommunhus i modern träbyggnadsteknik visar kommunens färdriktning mot hållbart och klimatneutralt byggande.

Växjö befäster sin roll som

FÖREGÅNGARE INOM HÅLLBART BYGGANDE Det nya kombinerade kommunhuset och stationen i Växjö har uppförts med exceptionellt höga hållbarhets- och miljökrav. Trästommen bidrar förstås till byggnadens låga klimatpåverkan och byggnaden med sin spännande arkitektur symboliserar Växjös roll som ledande kommun inom hållbart samhällsbyggande. AV NICLAS SVENSSON VÄXJÖ HAR GENOM sin ambitiösa och

mycket målmedvetna satsning på hållbarhet tilldelats utmärkelsen ”Europas grönaste stad” vid två tillfällen. Inte minst har kommunen uppmärksammats både i Sverige och internationellt för sin storsatsning på klimatsmarta träbyggnadslösningar. Den nya kombinerade kommunhus- och stationsbyggnaden är utformad av White Arkitekter och den klimatoptimerade trä20 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

byggnaden har spektakulär arkitektur med lutande fasader och uppseendeväckande glasade partier. Den har redan kommit att bli stans nya mötesplats och symbolbyggnad.

Ny märkesbyggnad i Växjö Den nya byggnaden kan sägas symbolisera Växjös höga profil inom grönt byggande och har nu tagit plats i norra stationsområdet. I Växjö har under lång tid funnits ett behov

av ett nytt kommunhus och en ny station. Det tidigare kommunhuset hade blivit omodernt och energikrävande och alternativet till en ny byggnad hade krävt en omfattande och kostsam upprustning och renovering. – Flera kostnadsbedömningar har genomförts som presenterat, och då kunde vi snabbt konstatera att det blev både mer kostnadseffektivt och klimatsmart att uppföra en ny byggnad, säger Tony Söderena, projektledare


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021 för Växjö station och kommunhus. Sedan februari 2021 har ett kombinerat kommunhus och station stått på sin centrala plats i stadsmiljön utefter Norra Järnvägsgatan. Med kommunen, Vöfab och Jernhusen som byggherre började projektet uppföras av entreprenören Skanska i april 2018 och i augusti 2021 öppnades stationen för resenärer. År 2015 kom Jernhusen med i bilden, eftersom man var i behov av en större station. Då uppkom tanken med en kombinerad byggnad med kommunhus och station. Ett resecentrum på platsen har nu ersatts av den nya byggnaden.

Högsta klass på miljöprofilen Med sina höga miljö- och hållbarhetsprestanda har byggnaden tilldelats den högsta klassen Guld inom certifieringssystemet Miljöbyggnad. – Vi har byggt enligt certifieringen Miljöbyggnad, nivå Guld, och i oktober 2020 blev

“Vi har byggt enligt certifieringen Miljöbyggnad, nivå Guld, och i oktober 2020 blev det klart att byggnaden fått certifieringen och det här är ett bevis på Växjö kommuns högt ställda hållbarhetskrav på energieffektiva byggnader med låg klimatpåverkan. Vi ska vara stolta över att vi bygger i trä.” /Anna Tenje, kommunstyrelsens ordförande det klart att byggnaden fått certifieringen och det här är ett bevis på Växjö kommuns högt ställda hållbarhetskrav på energieffektiva byggnader med låg klimatpåverkan. Vi ska vara stolta över att vi bygger i trä, säger Anna Tenje, kommunstyrelsens ordförande. Anna Tenje har även varit ordförande i den politiska styrgruppen för det nya stations- och kommunhuset. – Miljöbyggnad nivå Guld leder också till lägre driftskostnader och ger förutsättningar

för en väldigt bra inomhusmiljö för de som jobbar och vistas i huset, säger Tony Söderena. I projektet har Vöfab tillsammans med Skanska arbetat för den högsta miljöcertifieringen. För att nå Miljöbyggnad nivå Guld ställs krav på dagsljusinsläpp, radon, energiåtgång, fuktsäker byggnation, bra inneklimat och miljögodkända val av träbaserade moderna byggsystem. Allt detta förenas i Växjös nya station och kommunhus.

Ett stort antal besökare Under projektets gång har det under fyra fasta tider i veckan varit möjligt att besöka projektet. Mötestiderna har som regel varit fulltecknade för månader framåt. Inte minst storleken på träkonstruktionen

har varit av intresse för experter inom modernt träbyggande. Det har också genomförts ett besök från internationella grupper av träbyggnadsexperter, som deltog i Linnéuniversitetets konferens CompWood 2019. Samtliga studenter i första årskursen vid universitetets bygglinje har också haft möjlighet att besöka projektet och i synnerhet studera den träbyggnadsteknik som använts. Även lösningen med ett väderskydd i form av ett stort tält har varit intressant för besökare. Här har stora traverser som lyft allt byggmaterial på plats – varit unikt för projektet. Tältet ger ett skydd för både material och människor i alla väderförhållanden. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 21


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

LEED

– internationellt system med viss anpassning LEED betyder Leadership in Energy and Environmental Design. Certifieringssystemet utvecklades av U.S. Green Building Council och är ett av de största internationella certifieringssystemen. AV KJELL-ARNE LARSSON LEED FINNS I ett tjugotal olika anpass-

ningar och kan användas för allt från ombyggnationer till nybyggnationer av olika typer av byggnader och lokaler i projektering och under drift. Det går också att certifiera stadsdelar och även hela städer. Sweden Green Building Council är svensk partner till LEED och arbetar med att underlätta för svenska projekt i samarbete med U.S. Green Building Council. De olika systemanpassningarna fördelas på fem områden: 1. Projektering och byggproduktion som omfattar nybyggnationer och större ombyggnader av hela hus • Ny/ombyggnad inklusive inredning (Fully Fitted) • Ny/ombyggnad omfattande stomme och klimatskal (Core & Shell) • Ny/ombyggnad av sjukvårdsbyggnader • Ny/ombyggnad av datacenter • Ny/ombyggnad av hotell och motsvarande • Ny/ombyggnad av lager- och logistikbyggnader • Ny/ombyggnad av skolor • Ny/ombyggnad av handel 2. Projektering och byggproduktion för inredning/hyresgästanpassning som omfattar inredning/hyresgästanpassning av lokaler antingen i nya byggnader eller ombyggnad i befintliga • Kommersiella interiörer, andra än nedanstående • Hotell och motsvarande • Handel 3. Förvaltning och underhåll • Befintliga byggnader, som inte tillhör någon av nedanstående 22 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

• Hotell och motsvarande • Datacenter • Lager- och logistikbyggnader • Skolor • Handel 4. Bostäder 5. Stadsdelar När det gäller LEED är det GBCI (Green Business Certification Inc.) som granskar, det behövs ingen Assessor såsom i BREEAM. Den som låter LEED-certifiera ett projekt kan välja att ha en licensierad LEED AP (Accredited Professional) i projektet. I Sverige är det vanligen miljösamordnaren som är LEED AP, men det kan också vara någon annan i projekteringsgruppen. En LEED AP har genom sin certifiering visat att den har djupare kunskap om LEED. Det är inget krav att det finns en LEED AP i projektet, men en erfaren sådan underlättar. För ny- och ombyggnader krävs även att energimodellering görs mot ASHRAE:s energistandard. Det är därför en fördel om den som gör projektets energimodell har erfarenhet av ASHRAE. För ny- och ombyggnader krävs även en Commissioning Authority (kan översättas med samordnare för idrifttagning). Den personen måste ha erfarenhet av Commissioning sedan tidigare, det behöver dock inte vara erfarenhet från LEED-projekt. Är LEED-systemet då helt anpassat till svenska lagar och regelverk? Vi lät frågan gå till Pia Öhrling, licensierad LEED AP och tillförordnad chef för LEED hos SGBC: – Nej, men det har sedan starten blivit

mer och mer anpassat till internationella och europeiska standarder. Det finns dock ingen manual på svenska. Verifieringsprocessen är på engelska. Det är som nämnts GBCI som granskar. Granskningshandlingar måste därför vara översatta till engelska i sådan mån att de förstås. Finns det sedan möjlighet till en preliminär certifiering innan den slutliga certifieringen blir klar? – I LEED finns inte Design Stage-certifiering som exempelvis i BREEAM utan för ny- och ombyggnationer erhålls certifikat efter sista inskickning vilket vanligen görs strax efter besiktning, förklarar Pia Öhrling. Kraven är indelade i Design Credits respektive Construction Credits och man skickar oftast in Design Credits för granskning under projekteringsskedet (ungefär då bygghandling blir klar) men man får inget certifikat förrän även Construction Credits är inskickade och granskade. Det finns dock möjlighet att få en så kallad Pre-certifiering i tidigt skede. En viktig fråga är om LEED tillämpar återrapportering och om det är möjligt att återcertifiera en byggnad. – Det finns för närvarande inget krav på återcertifiering av ny- och ombyggnationer. Det rekommenderas dock att återcertifiera byggnaden när den tagits i drift. Den recertifieringen följer kraven för LEED for Existing Buildings, men redan certifierade byggnader behöver inte ta fram policys med mera utan behöver bara rapportera data över energi- och vattenanvändning, källsorterings-


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021 data för avfall under driftskede, resultat från resvaneenkät samt resultat av inomhusmiljöenkät och/eller mätning av inomhusluften.

KATEGORIER LEED-systemet omfattar följande miljöaspektområden när det gäller ny- och ombyggnationer: • Lokalisering och transporter Här bedöms bl.a. val av plats, närhet till kommunikationer och serviceåtgärder för att minska bilåkande till fastigheten • Hållbar plats Här bedöms bland annat dagvattenhantering, biodiversitet och ljusförorening • Hushållning med vattenresurser • Energi och atmosfär Här bedöms bland annat energianvändning, förnybar energi, val av köldmedier, uppföljning och kontroll av installationer • Material och övriga resurser Här bedöms material och materialanvändning, bland annat avfallshantering och livscykelpåverkan från material • Inneklimat Här bedöms bland annat termiskt klimat, ventilation, belysning, dagsljus och utsikt • Innovation

LOKAL ANPASSNING LEED är ett internationellt system. Det är en stor fördel eftersom byggnader kan jämföras över hela världen. Men ibland krävs anpassningar. Dessa hanteras i så kallade Alternative Compliance Paths. – ACP är ett alternativt sätt att uppfylla kraven eller alternativt sätt att bevisa att kraven uppfylls, berättar Pia Öhrling. Det finns ACP:er som alla projekt kan använda men det finns också ACP:er som gäller för europeiska projekt. Det kan också finnas svenska ACP:er. Sverige har till exempel tagit fram en ACP för dagsljus, detta eftersom kraven i LEED v4 inte var anpassade till byggnader så långt norrut som i Sverige. Ofta finns redan krav på att för byggprodukter använda Byggvarubedömningen, Basta eller Sunda Hus. Finns det då några rutiner som förenklar för koppling till och samordning mellan LEED och bedömningssystemen? – Nej, inte för närvarande, svarar Pia Öhrling. Men SGBC har skapat en materialgrupp där Sunda Hus, Byggvarubedömningen och BASTA deltar och där arbetar man tillsammans för att försöka göra det möjligt att använda systemen för vissa materialpoäng i LEED.

POÄNG OCH BETYG

“Det finns för närvarande inget krav på återcertifiering av ny- och ombyggnationer. Det rekommenderas dock att återcertifiera byggnaden när den tagits i drift.” /Pia Öhrling, tillförordnad chef för LEED, SGBC Bild: Falkuggla

Poängen som samlas under certifieringsarbetet fördelas på de olika miljöaspektområdena som har nämnts ovan. Hur poängfördelningen görs beror på system och tillämpning. Certifieringen delas ut på fyra nivåer: Certified, Silver, Gold eller Platinum. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 23


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

Vasakronan satte nytt utmanande klimatmål 2019, och det är att företaget ska bli klimatneutralt i hela värdekedjan till 2030. På bilden Sergelhuset i Stockholm.

VASAKRONAN

certifierar nästan allt med LEED För drygt tio år sedan började Vasakronan använda certifieringssystemet LEED. Alla nybyggnationer certifieras och när det gäller befintliga byggnader är idag mer än 90 procent av dem certifierade. AV KJELL-ARNE LARSSON – VI INSPIRERADES tidigt av det certifie-

ringsarbete som pågick i andra länder och tog fasta på LEED, berättar Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan. En viktig aspekt bakom valet var att vi såg en risk att det nya intresset för att använda miljöcertifieringssystem skulle driva på efterfrågan av 24 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

nya byggnader. Dessa skulle visserligen få bättre miljöprestanda än de befintliga, men det är förenat med stor resursförbrukning och är i grunden ohållbart att ersätta många befintliga byggnader med nya. LEED var tidigare än BREEAM att erbjuda certifiering både av nya och befintliga bygg-

nader. LEED for Existing Buildings lanserades innan BREEAM In-Use och här ligger LEED fortfarande före i utvecklingen. Detta är bakgrunden till Vasakronans val av LEED. – Vi såg tidigt att hyresgästerna uppskattade certifiering. De kunde skicka ut pressreleaser om detta till sina intressenter,


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

Beträffande befintliga hus borde energieffektiviseringskravet styra mot att alla byggnader successivt kommer närmare gränsen för nära-noll-energihus.

“När det gäller nyproduktion är en brist både med LEED och BREEAM att ingen återcertifiering krävs. Men vi kommer att återcertifiera på så sätt att byggnaderna ska certifieras enligt LEED for Existing Buildings när de varit i drift några år.” /Anna Denell, hållbarhetschef, Vasakronan Bild: Gustav Kaiser

berättar Anna Denell. Men numera är certifiering en fråga om mycket mer än goodwill. Hyresgästerna efterfrågar certifiering, ibland uttalat såsom LEED eller ibland BREEAM. Kan då fastighetsägaren få ut högre hyra för kontorslokaler, något som ofta har nämnts internationellt? – Jag tror inte man kan ta ut högre hyra, varken i nybyggda eller befintliga kontorshus, säger Anna Denell. Det är andra mekanismer som sätter hyresnivån. Men det är viktigt att beakta fastighetens totala intäkter. Med certifiering kan vi få hyresgäster att stanna kvar längre och behålla en hög uthyrningsgrad.

Ibland hörs kritik som går ut på att LEED och BREEAM inte gör någon större nytta för miljön, utan är mest till för goodwill. Men båda systemen ställer krav inom många miljöområden vilket är bra. Sedan är det fråga om hur svårt eller lätt det är att ta poäng inom de olika områdena. – Certifiering gör definitivt att vissa frågor lyfts som annars inte får så mycket uppmärksamhet, fortsätter Anna Denell. Biologisk mångfald är ett exempel. Kanske kan det tyckas att det inte går att öka den biologiska mångfalden inne i en stenstad, men vår erfarenhet är att det är fullt möjligt.

Vasakronan har byggt om Sergelhuset vid Sergels torg. Bakgrunden var att den största hyresgästen SEB skulle flytta. Fastighetsägaren valde ombyggnad framför att jämna huset med marken och bygga nytt. Projektet kom att omfatta återanvändning av 60 000 kvadratmeter betongstomme, mycket begränsad rivning och viss påbyggnad. Hela 40 ton inredning i form av bland annat dörrar, glaspartier och undertak återanvändes, liksom granit på fasaden. Biologiska mångfalden förbättrades tack vare takpark med växter som blommar olika delar av säsongen, från tidiga vårkrokusar till stenkyndel sent in på hösten. Dagvatten samlas in på taket, lagras i tunnor i det före detta bankvalvet och används för toaletterna i en del av kvarteret samt för bevattning takparken. Byggnaden har energieffektiviserats och prestandan ligger idag på ungefär hälften jämfört med BBR-kraven. Sergelhuset har certifierats enligt LEED Core and Shell och fått betyget Platinum. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 25


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

FRAMGÅNG FÖR BÅDE EKONOMI OCH MILJÖ Platzer drar flera fördelar av att certifiera sitt fastighetsbestånd. I dag noterar företaget vinster som ingen anade när certifieringsarbetet inleddes för ett tiotal år sedan. AV KJELL-ARNE LARSSON DET VAR 2010 som Platzer bestämde sig för att certifiera alla bygg-

nader. Då var GreenBuilding aktuellt, ett system som enbart tar med energiprestanda i bedömningen. – Då var idén att certifiera för att spara energi och därmed kostnader, berättar Pelle Arve, områdeschef hos Platzer. Vi hoppades att det i framtiden skulle vara en konkurrensfördel för våra hyresgäster att kunna visa att huset man verkade i var energieffektivt. Snart nog vidgades perspektiven till mycket mer än energiaspekterna. Under åren har Platzer använt Miljöbyggnad, BREEAM (såväl för nyproduktion som för befintliga fastigheter) och LEED.

Oberoende granskning År 2020 uppdrog Platzer åt Cicero Shades of Green att göra en total granskning av respektive fastighets gröna värden, både certifierade och icke-certifierade fastigheter. Analysen omfattade energiprestanda, växthusgasutsläpp och ett tiotal andra indikatorer. Hela 91 procent av intäkterna var gröna och 98 procent av investeringarna. Resultatet presenterat i form av ett cirkeldiagram visade hur stor andel av beståndet som inte var grönt, respektive grönt. Cicero Shades of Green redovisade här dessutom tre nyanser av grönt, där mörkgrönt var högst rankat. Platzer arbetar vidare för att så stor andel som möjligt ska bli mörkgrön. Platzer var det andra företaget i världen som analyserades på detta sätt, efter K2A Fastigheter. – Certifieringen har fått direkt betydelse för vår ekonomi och möjligheterna att få finansiering, fortsätter Pelle Arve. Vi kan kapitalisera mer på redan gjorda investeringar. Vi är glada att vi startade certifieringsarbetet tidigt och kan nu flera gånger om räkna hem de kostnader som det innebar att certifiera. – I synnerhet som kapitalmarknaden i dag är helt annorlunda än för bara några år sedan i och med att långivarna ställer miljökrav och andra hållbarhetskrav, så får vi ytterligare fördelar av de gjorda certifieringarna. I och med att vi är gröna – helst mörkgröna – kan vi låna till lägre räntor, berättar Pelle Arve. 26 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

– Vi är glada att vi startade certifieringsarbetet tidigt och kan nu flera gånger om räkna hem de kostnader som det innebar att certifiera, säger Pelle Arve som är områdeschef hos Platzer. Bild: Marie Ullnert

Platzer har hela tiden använt konsulter för certifieringsarbetet. För att underlätta detta har dock egna checklistor tagits fram som används under olika skeden av arbetet. – De svårigheter jag ser är att kompetensen riskerar att bli kvar hos konsulterna. Efter avslutad certifiering ska ju husen förvaltas enligt intentionerna hos certifieringssystemet och då måste vi själva vara insatta i kraven. Detta hänger ihop med frågan om återrapportering. Bland annat är det viktigt att kontrollera verklig energiförbrukning och jämföra med kalkylen som gjorde huset godkänt, menar Pelle Arve. Om LEED har använts som system kan rekommendationen vara att använda LEED for Existing Building i förvaltningsfas. Trovärdigheten för systemen är viktig, både i närtid och på sikt. Hos de internationella systemen är det ibland lätt att kamma hem många poäng, så länge husen klarar de svenska (hårda) lagkraven. Detta tillsammans med obefintlig eller bristande uppföljning hotar på sikt att urholka trovärdigheten. Ur detta perspektiv är de svenska certifieringssystemen med hårdare krav ett bättre alternativ. – Hittills har vi dock sett många fördelar, flera som vi inte anade från början. Vår satsning för tio år sedan var ett lyckokast. Nu går vi vidare med inneklimatet tillsammans med annat som påverkar välbefinnandet och här ska vi använda certifieringssystemet WELL, avslutar Pelle Arve, områdeschef hos Platzer.


D E N N A A RT I K E L P R E S E N T E R A S AV S L U TA G R ÄV • 2021

SLUTA GRÄV

FÖR FUNDAMENT OCH GRUND

– använd i stället markskruv från Sluta Gräv Markskruven har snabbt vunnit terräng, både i Norden och på andra marknader. Allt från stolpar och vägskyltar till uterum och trävillor kan grundläggas med markskruv. Ofta är dessa bättre än betongplintar. Så sluta gräv och skruva i stället! ATT BASERA fundamentet på markskruv i stället för betong är

enklare, snabbare och bättre. Dessutom är det skonsamt både för närmiljön och för klimatet. – Markskruv har många applikationer, allt från att förankra stolpar och skyltar, till att skapa fundament för carport och solcells-anläggningar. Även Attefallshus och till och med tvåvåningshus i trä kan använda markskruv, berättar Richard Alm, vd för Sluta Gräv AB. Markskruv från Sluta Gräv har en rad fördelar: • Kan monteras året runt, går även att borra genom asfalt • Monteras snabbt av auktoriserade montörer • Skadar inte marken på det sätt som betongplintar/grunder gör • Rostar inte eftersom de är galvaniserade • Går att återanvända och återvinna • Är noggrant konstruerade och testade – Med markskruv slipper du de omständliga arbetsmomenten att gjuta fundament eller gräva ner betongplintar. Du behöver inte vänta på att betongen ska härda utan kan börja bygga direkt så snart vi har monterat det färdiga byggfundamentet baserat på markskruvar, fortsätter Richard Alm. Markskruvar går att montera i nästan alla typer av jordar, från lera till sand och stenig mark. Hållbarheten mot tryck-, drag- och sidokrafter är noggrant utprovad. Montörerna använder särskilda maskiner för att skapa en säker förankring och hög måttnoggrannhet. Konceptet används för: • Trädäck, uterum och trappor • Carport, förråd, miljöhus, växthus och lekstugor

Vd Richard Alm berättar att Sluta Gräv har 140 partners världen runt, därav ett femtiotal i Sverige. Deras montörer – som är auktoriserade av oss – borrar, skruvar och levererar alltid ett färdigt byggfundament, direkt klart att börja bygga på. Och med 25 års garanti. Sluta Gräv är certifierat enligt ISO 9001 och 14001. Våra produkter rekommenderas av Byggvarubedömningen.

• Skyltar, staket, papperskorgar, lekutrustning med mera • Byggbodar och andra temporära byggnader • Attefallshus, Friggebodar och trävillor • Solcellsanläggningar och annan teknisk utrustning – Våra markskruvar går att återanvända och återvinna, vi främjar därför cirkulär ekonomi, poängterar Richard Alm. Med markskruv blir koldioxidutsläppet minst 60 procent lägre än med betongplint. Om vi jämför en betongplatta med markskruvar, släpper betongvarianten ut ungefär tio gånger mer koldioxid. – Med markskruv undviks det transport-arbete som är förenat med grävning och betonggjutning, då både massor och betong måste köras. Dessutom slipper man grävmaskiner som ger markskador. Markskruvar är därför mycket skonsamma även mot närmiljön, förklarar Elisabeth Lodin, marknadschef hos Sluta Gräv. Företaget vinner allt mer mark och har en fördubblad omsättning på årsbasis. Byggare som var skeptiska i början insåg snart fördelarna. – Vår reflexion är att de som börjat använda markskruv fortsätter och vi ser allt flera applikationer hos våra kunder, avslutar Richard Alm, vd för Sluta Gräv AB.

®

www.slutagrav.se STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 27


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

BREEAM tar hänsyn även till närmiljö, markanvändning och ekologi. Bild: Kjell-Arne Larsson

BREEAM

– internationellt system med svensk version Det brittiska centrat för byggnadsvetenskap BRE – Building Research Establishment – har utvecklat BREEAM – BRE Environmental Assessment Method. BREEAM kan användas för att certifiera bostadshus, kommersiella lokaler, kontor, industrier, logistikanläggningar, offentliga fastigheter med flera byggnadstyper. AV KJELL-ARNE LARSSON CERTIFIERING ENLIGT BREEAM görs

med avseende på många olika aspekter (indikatorkategorier), främst energianvändning, materialval, avfallshantering, vattenhushållning, ekologi, emissioner (föroreningar), inneklimat och hälsa, samt närhet till kommunikationer och tillämpning av innovationer. BREEAM beaktar därmed en lång rad hållbarhetsfrågor. Betyget som slutligen ges är antingen unclassified, pass, good, very good, excellent eller outstanding. Certifieringssystemet är internationellt, men en version för Sverige togs fram 2013. Den 28 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

senaste versionen heter BREEAM-SE 2017 1.1. Anpassningen innebar dels referenser till svenska lagar och standarder, exempelvis baseras energikriterier på BBR. Dels togs ett antal svenska indikatorer fram som harmoniserar med certifieringssystemet Miljöbyggnad. Detta gäller bland annat fuktsäkerhet och farliga ämnen. De certifierade projekten går ändå att jämföra internationellt. – För de som använder BREEAM kan det vara en fördel att systemet är känt internationellt, säger Sabina Jonestrand, chef för BREEAM hos SGBC. Fastighetsägare,

hyresgäster och andra som verkar på en internationell marknad känner till BREEAM och vad det innebär, medan nationella certifieringssystem är mindre kända. För fastighetsägare med framförallt ett befintligt fastighetsbestånd kan det vara en fördel att certifiera fastigheter med samma system oavsett vilket land certifieringssystemet finns i, för att kunna jämföra byggnader mellan varandra och optimera dem. Den byggherre eller annan aktör som vill ha sitt projekt BREEAM-certifierat måste anlita en licensierad BREEAM-SE assessor.


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

BREEAM tar även med sociala värden i bedömningen. Bild: Kjell-Arne Larsson

Dessutom rekommenderas att använda sig av en BREEAM AP (Accredited Professional) som bland annat kan göra förstudier och stödja byggherren genom processen. Varje projekt måste registreras i BGO – Building Green Online – som är SGBC:s verktyg för certifieringsarbetet. Assessorn sköter registrering och certifiering. En lång rad svenska företag har personal utbildade till assessor och/eller AP. Arbetet med att samla bevisdokument och därmed poäng i systemet och hantera all information är omfattande. Det är berättigat att ställa frågan om det finns rutiner i BREEAM-SE för koppling till och samordning med bedömningssystemen Sunda Hus, Basta och Byggvarubedömningen samt till EPD:er? – Ja, svarar Sabina Jonestrand. Det finns kriterier kopplade till dessa bedömningssystem genom att indikatorerna exempelvis har kriterier kopplade till innehåll av farliga ämnen och emissioner och har krav på loggbok. Dessutom finns indikatorer som premierar EPD:er för byggvaror och livscykelanalyser baserade på dessa, som ett verktyg i certifieringsarbetet. – Kostnaden för att certifiera med BREEAM förefaller högre än för exempelvis Miljöbyggnad. BREEAM är mer omfattande, vilket kan påverka kostnaden. En möjlig konsekvens kan vara att andra system som exempelvis Miljöbyggnad väljs istället för

“Kraven verifieras i färdig byggnad, därefter görs i nuläget enligt BREEAM-SE ingen uppföljning, utan för att hålla certifieringen aktuell kan man certifiera enligt BREEAM In-Use.” /Sabina Jonestrand, chef BREEAM, SGBC Bild: SGBC

BREEAM, men systemen är olika och tilltalar kanske olika typer av kunder, menar Sabina Jonestrand. BREEAM:s fördelar är att det är mer holistiskt och beaktar fler hållbarhetsfrågor. Många kunder uppger dessutom att merkostnaden inte blir så stor, då BREEAM genererar ett högre fastighetsvärde, högre uthyrningsgrad och lägre driftkostnader. Om byggherren önskar är det möjligt att certifiera i projekteringsskedet och efter godkännande erhålls ett preliminärt betyg och preliminärt certifikat. Detta kan ha betydelse för den byggherre som vill flagga med sitt hållbarhetsarbete. När byggnationen står klar kan den slutliga certifieringen genomföras. – Kraven verifieras i färdig byggnad, därefter görs i nuläget enligt BREEAM-SE ingen uppföljning, utan för att hålla certifieringen aktuell kan man certifiera enligt BREEAM In-Use, berättar Sabina Jonestrand. Däremot finns det indikatorer i BREEAM-SE som ställer krav på att mätning av energi med mera ska göras i förvaltningsskedet. För den som önskar finns ända sedan 2009 BREEAM In-Use som används i just förvaltningsskedet – i viss mån en parallell till Miljöbyggnad iDrift. Ett stort antal svenska aktörer använder redan BREEAM In-Use. SGBC har ett nytt samarbetsavtal med BRE beträffande BREEAM In-Use och kommer att bistå dem med bland annat utbildningar i Sverige. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 29


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

WELL fokuserar på människors

HÄLSA OCH VÄLMÅENDE I INOMHUSMILJÖN Forskningsstudier visar att människor tillbringar ungefär 90 procent av sin tid inomhus och vetenskapliga studier har fastlagt att den fysiska miljön har en stor inverkan på människors hälsa och välmående. WELL Building Standard är en certifiering som ska fungera som ett verktyg för att förbättra hälsa och välmående för de som lever och vistas i olika former av bebyggda miljöer. AV NICLAS SVENSSON WELL-CERTIFIERINGEN används enkelt

uttryckt för byggnader, kommersiella interiörer och stadsdelar. Det är ett globalt certifieringssystem som även är tillgängligt med anpassning för den svenska marknaden. Ägare till WELL är den amerikanska icke-vinstdrivande organisationen International WELL Building Institute (IWBI). I USA finns The International WELL Building Institute, som lanserade sin WELL-certifiering 2014 efter sex års forskning. Målet är kort och gott att globalt omvandla våra byggnader och samhällen på sätt som hjälper människor att trivas och må bra. Fokus är exempelvis hur byggnader kan förbättra vår komfort på framtidens kontor, skapa förutsättningar för att göra bättre val och generellt förbättra, inte kompromissa, kring vår hälsa och vårt välbefinnande. WELL-systemet innehåller olika kategorier 30 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

och framför allt indikatorer med inriktning mot såväl hårda som mjuka värden i syfte att förbättra människors hälsa och välmående. Det handlar om allt ifrån luftkvalitet och dagsljus till näring och psykosocial hälsa. Här ingår olika former av kriterier och krav för luft, vatten, näring, ljus, rörelse, termisk komfort, akustik, material, mental hälsa och samhälle. Den första versionen av systemet, WELL version 1, lanserades år 2014, efter mångårig forskning och utveckling. År 2018 vidareutvecklades systemet och mynnade ut i WELL version 2, som lanserades hösten 2020 – och som är nu gällande.

SGBC har central roll När det gäller WELL är det således inte Sweden Green Building Council (SGBC) som tillhandahåller certifieringen, utan det gör IWBI genom certifieringsorganet GBCI

(Green Business Certification Inc). Men ändå intar SGBC en central roll när det gäller utveckling och stöd för WELLcertifiering i Sverige. SGBC hanterar två huvudområden avseende WELL och det handlar om teknisk utveckling av systemet och därutöver också utbildningar. Som officiell utbildningspartner i Sverige anordnar SGBC heldagsutbildningar för baskurser i WELL, och även förberedelsekurser inför tentamensskrivningar gällande WELL. SGBC agerar också för att stödja svenska WELL-projekt, genom kontinuerlig utveckling av svenska anpassningar av WELL. Här ingår också ett pågående arbete med Crosswalks som syftar till att bistå projekt som vill dubbelcertifiera sina byggnader med en kombination av WELL och en annan miljöcertifiering, exempelvis Miljöbyggnad eller BREEAM-SE.


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

Certifieringssystemen använder olika uppsättningar av indikatorkategorier. Vissa system är bredare, andra smalare. Observera att NollCO2 används som ett tillägg i ett annat certifieringssystem. Detta kan vara Miljöbyggnad, LEED, BREEAM eller Svanen.

SMARTA BYGGPROFFS VÄLJER BORGA Vi har snabb leverans av måttanpassad kvalitetsplåt. Plåten produceras på fem arbetsdagar i vår anläggning i Skara. Våra plåtprodukter finns bedömda hos BvB och Sunda Hus.

0511-34 77 11

|

www.borga.se

Missa inga nyheter! Håll dig uppdaterad på allt som händer i Byggsverige!

• •

www.byggastockholm.se www.svenskfastighetsutveckling.se

Leksand Bandreklam 2800x740mm

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 31


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

Eminent i Hyllie i Malmö är en av landets första kontorsbyggnader som har WELL-certifierats. Bild: Kanozi Arkitekter

Castellums kontorsbyggnad i Malmö är

NORDENS FÖRSTA WELL-CERTIFIERADE FASTIGHET WELL är det enda certifieringssystem där fokus ligger på människors välbefinnande i arbetslivet. Det var under våren 2019 som Castellums nya kontorsfastighet Eminent stod klar. Arkitektbyrån Kanozi har stått för utformningen. AV NICLAS SVENSSON – FÖR OSS PÅ Kanozi Arkitekter är det just

en av våra drivkrafter – att skapa kreativ och formstark arkitektur som påverkar människor positivt, säger Åsa Jentsch, arkitekt SAR/ MSA på Kanozi Arkitekter. Den 14 000 kvadratmeter stora kontorsbyggnaden i Hyllie, med sin placering mellan citykärnan i Malmö och den ståtliga 32 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Öresundsbron, färdigställdes våren 2019. Byggnaden är certifierad enligt The WELL Building Standard som utvecklats av WELL Building Institute (IWBI) i USA. Uppförandet av Eminent i Malmö kom att bli Nordens första WELL-registrerade fastighet. Castellums kontorsbyggnad är också certifierad enligt Miljöbyggnad nivå

Guld, som är den högsta klassningen inom det svenska miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. WELL tar sin utgångspunkt från olika parametrar eller koncept som inverkar på människors hälsa såsom luft, vatten, ljus, ljud, kost, motion och välbefinnande. Det är framför allt de tre senare parametrarna som


På den gemensamma takterrassen erbjuds möjligheter till yoga och det finns odlingslådor.

är unika inslag i den relativt nya certifieringsmetoden. – Well-certifieringen fångar upp mjuka värden som vi arkitekter alltid lägger stort fokus på. Tack vare certifieringen blir dessa värden tydliga och mätbara för kunden, hyresgästerna och övriga aktörer i projektgruppen. Och vi vet genom forskningsstudier både i Sverige och internationellt, att individer som mår bra också presterar bättre, säger Åsa Jentsch. – Vi har arbetat med Well genom hela designprocessen och har till exempel ägnat placeringen och utformningen av trapphuset stor omsorg för att få dem som arbetar på

G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

kontoret att välja trappan före hissen. En väl tilltagen rumshöjd och väl tilltagna ljusinsläpp bidrar till en positiv upplevelse av kontoret. Därtill ska till exempel hälsomagasin om kost och motion vara lättillgängliga i entréplanet för alla som vistas i byggnaden. – På den gemensamma takterrassen erbjuds möjligheter till yoga och odlingslådor och utöver det finns också cykelgarage med omklädningsrum och reparationsmöjligheter som uppmuntrar till fysisk aktivitet, säger Åsa Jentsch. Eminents bottenvåning erbjuder en välkomnande atmosfär för såväl hyresgäster

som besökare. Husets café och bistro erbjuder hälsosamma frukostar, arbetsluncher och After Work. Det finns också möjlighet att anordna event i byggnadens gemensamma konferens- och möteslokaler – för alltifrån sex personer upp till 50 personer uppe i husets Penthouse. Kanozi har varit med i alla delar av projektet, från de första skisserna till bygghandlingar och även tagit fram inredningskoncept till flera av hyresgästerna. Att få vara delaktig i hela processen tycker Åsa Jentsch bidrar till att helheten hålls ihop vilket påverkar slutresultatet positivt.

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 33


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

Lindinvent bidrar till hög prestanda på ventilation och låg energianvändning.

STYRNING AV LUFT, BELYSNING OCH SOLAVSKÄRMNING – för optimerad energieffektivisering och komfort

Lindinvent har sedan hösten 2020 kunnat leverera en ny serie aktiva tilluftsdon. Ventilation och energihushållning kan därmed vässas ytterligare. Samtidigt kan företagets produkter inom ventilation och styrning användas för att behovsanpassa belysningen och styra solavskärmningen för bästa energieffektivitet. AV KJELL-ARNE LARSSON F L E R A C E RT I F I E R I N G S S Y S T E M för

byggnader ställer krav på både låg energianvändning och en rad andra miljökrav, bland annat bra och hälsosamt inomhusklimat. Luft34 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

flödet ska vara det rätta och anpassat till hur respektive rum används, alternativt anpassat till att det för tillfället står tomt. Kraven på luftkvalitet är höga oavsett om det handlar

om ett kontor, en skola eller ett sjukhus. Företaget Lindinvent har utvecklats från en bakgrund inom ventilation till laboratorier och renrum. Man lärde sig verkligen


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021 Hos INSQAIR är den extremt låg. – Vår nya serie har mottagits väl hos fastighetsägare, konsulter och entreprenörer. Vi kommer att lansera flera utföranden, bland annat för väggmontage och frihängande, berättar Andreas Backland. Donen från Lindinvent fungerar självständigt och behovsanpassar luftflödet till respektive rum eller zon. För analys av värden, statistik och optimering används det centrala gränssnittet LINDINSPECT. Där kan alla don övervakas, deras placering visas i 3D-bild för hela fastigheten och de har flera andra funktioner. Givarna i de aktiva tilluftsdonen ger data som är användbara även för att styra belysningen. Via en gateway sker kommunikation med belysningens DALI – nätverket som styr belysningen i en byggnad. Därmed behövs inga separata givare för belysningen. På ett liknande sätt kan solavskärmningen styras. Vi är vana att styra solavskärmning för att skugga solen så snart den lyser. Men om det är kallt i rummet och ingen vistas där, kan solen i stället få lysa in och därmed ge ett värmetillskott. Detta tillskott ska inte underskattas och det kan bidra till husets totala energieffektivitet.

vad luftkvalitet är och lade grunden till hur flöde och luftkvalitet styrs, behovsanpassat till respektive rum. Kompetens som används idag när Lindinvent kommunicerar tekniska lösningar med fastighetsägare, konsulter och entreprenörer. Och kompetens som används när företaget utvecklar nya produkter för lokaler av olika slag. Lindinvent svarar för aktiva och passiva tilluftsdon, givare, spjäll, regulatorer med mera. Under hösten 2020 lanserades en ny serie tilluftsdon – INSQAIR. – Det geniala med dessa är bland annat den låga ljudnivån, den höga trycktåligheten och att alla givare är integrerade i donen, berättar Andreas Backland, KAM gruppchef försäljning hos Lindinvent. Givarna mäter som standard rums- och kanaltemperatur, luftflöde, närvaro, öppningsgrad och ljusnivå. Även koldioxid och luftfuktighet kan inkluderas på ett mycket enkelt sätt.

Allt som behövs för att reglera luften till rummet finns i donet. Givarna är inkluderade och Lindinvent kommer framöver att bygga in fler givare för ännu fler mätvärden. Förutom kommunikation till ett centralt gränssnitt är alla don utrustade med Bluetooth för lokal åtkomst. De aktiva donen är flexibla, i de fall rum och planlösning behöver byggas om, eftersom det endast är inställningar som behöver ändras och inga fysiska justeringar behövs. I de fall då donen flyttas, följer allt med och montagetid sparas in. – Donen klarar också mycket stora tryckfall. Det gör dem lämpliga vid sådana ombyggnationer och renoveringar då man låter befintligt kanalsystem finnas kvar, förklarar Andreas Backland. Eftersom allt som behövs finns i donet, minimeras mängden kabeldragning och övriga installationer. En stor fördel med donen från Lindinvent är den låga ljudnivån.

“Ventilation är grunden i vår kompetens, men genom att ta med även belysning och solavskärmning hjälper vi våra kunder att göra samordningsvinster.” /Andreas Backland, KAM gruppchef försäljning, Lindinvent

– Vi tar alltid ett helhetsgrepp på energihushållningen och inomhuskomforten. Ventilation är grunden i vår kompetens, men genom att ta med även belysning och solavskärmning hjälper vi våra kunder att göra samordningsvinster, avslutar Andreas Backland. Lindinvent deltar gärna tidigt i projekten, genom kontakter med fastighetsägare, konsulter och entreprenörer. Vilka lösningar företaget kan erbjuda visas inte minst i den långa raden av referenser, med först laboratorier och renrum, och idag huvudsakligen kontor, skolor och sjukhus. Lindinvent har under åren upparbetat goda relationer med en stor del av landets fastighetsägare. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 35


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

Stefan Björling, affärsområdeschef för Hus och Renovering hos Svanen.

SVANENMÄRKNING för byggnader

Svanenmärkning av byggnader är möjlig sedan ett par år tillbaka och omfattar småhus, flerbostadshus och byggnader för skolor och förskolor. Största ökningen sker bland flerbostadshus. AV NICLAS SVENSSON DEN VÄLKÄNDA SVANEN har under trettio år som bekant haft

betydelse för branscher, organisationer och företag – avseende den allt viktigare omställningen till en mer miljöriktig produktion och därigenom lämna bidrag till en mer hållbar utveckling. Det omfattar minskade utsläpp av växthusgaser och skydd av våra ekosystem från farliga kemikalier. Därtill för att minska vår konsumtion och resursanvändning. När det gäller byggnader innebär en Svanenlicens krav på energianvändning, kemiska produkter, byggprodukter/-varor och en rad innemiljöfaktorer som är relevanta för miljön och människors hälsa, både för de som bygger och de som ska leva, verka och bo i dessa byggnader. Svanenmärkta byggnader är värderade med livscykelperspektiv och har följande huvudkriterier: • Låg energianvändning • Uppfyller höga miljö- och hälsokrav på byggprodukter, material och kemiska produkter • Säkerställer en god innemiljö och låga emissioner Dessutom ställer Svanen krav på kvalitetsstyrning i byggprocessen och på överlämnandet av byggnaden till de boende och förvaltning/drift. De senaste åren så har antalet byggbolag som kan bygga Svanenmärkt tredubblats. Kontinuerligt kommer företag till Miljömärkning Sverige, som är det statligt ägda bolaget bakom Svanen och EU-Blomman, för att erhålla licens för Svanenmärkt byggande. – Den största ökningen har varit inom flerbostadshus. Det vi hoppas på är att flera ägare och beställare av skolor får upp ögonen för Svanen. Jag själv anser att de krav vi ställer som säkerställer innemiljön, exempelvis emissioner och dagsljus, är superviktiga för våra barn och unga och deras möjlighet till lärande, säger Stefan Björling, affärsområdeschef, Hus och Renovering. – Det är av olika anledningar dessa företag visar intresse, säger Stefan Björling. Antingen vill de ha hjälp med sina egna ambitioner att bygga hållbara byggnader och/eller vill de ha råd för att marknadsföra sig mot konsument och beställare – exempelvis 36 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

kommuner – med dessa hållbara byggnader. Inom vissa produktkategorier sker en stadig ökning av användningen av Svanenmärkta byggprodukter vid Svanenmärkt byggande. Det är exempelvis mycket vanligt att det används Svanemärkta garderober, lim, inomhusfärger, utomhusfärger, kök, fönster, fogmassor och golv i dessa projekt. En studie från Örebro universitet visar att de Svanenmärkta förskolorna erbjöd en mer giftfri miljö än de som inte är miljömärkta. Under 2022 kommer nya uppdaterade kriterier för Svanenmärkta byggnader att lanseras. Alla kriterier ses över kontinuerligt; det ingår i det arbetssätt som utmärker en Typ 1 miljömärkning. De större nyheterna i de nya kriterierna kommer bland annat vara ökat fokus på cirkulär ekonomi och att det i dessa kriterier utökas med en ny byggnadskategori, kontor. Att Svanen utökar med kontor beror på att ägare och utvecklare av kontor i Norden efterfrågat denna möjlighet. – Vi tycker det är mycket roligt att få dessa samtal från byggare som vill ha hjälp med att bygga hållbart. Den stora ökningen vi haft de senaste åren känns fantastiskt kul. Jag ser det som ett kvitto på att det hållbara byggandet fått det fokus som krävs för att vi ska bygga ett framtida hållbart byggnadsbestånd, säger Stefan Björling.

FAKTA OM SVANENMÄRKTA BYGGNADER Processen för att erhålla en Svanenlicens: 1. Sänd in en ansökan för en Svanenlicens till Miljömärkning Sverige. 2. Efter att ansökan inkommit tilldelas projektägaren/beställaren en rådgivare. 3. Projektägare/beställare blir kallade till ett uppstartsmöte. 4. Tillsammans med rådgivare påbörjas ett arbete för att få en planerad byggnad Svanenmärkt. 5. När godkännande skett kan Svanen användas i marknadsföring – men för att få göra det krävs en giltig Svanenlicens.


Byt till ett bättre system!

Nordsjö Tinova Primer Exterior är nu miljömärkt med Svanen och övermålningsbar efter 4 timmar. I kombination med Svanenmärkta Nordsjö One Super Tech grundar du och målar klart på en och samma dag. Bättre för dig och bättre för miljön helt enkelt.


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

CEEQUAL kan användas för alla typer av infrastrukturprojekt. Bild: Kjell-Arne Larsson

CEEQUAL – för infrastruktur CEEQUAL betyder The Civil Engineering Environmental Quality Assessment and Award Scheme. Det är ursprungligen ett brittiskt system som används internationellt för infrastrukturprojekt, mark, anläggning, landskapsutformning, offentliga miljöer med mera. Det administreras av brittiska BRE (Building Research Establishment) – som också står bakom BREEAM. AV KJELL-ARNE LARSSON CEEQUAL KAN TILLÄMPAS i många

typer av projekt, exempelvis för motorvägar, tunnlar, flygplatser, reningsverk, järnvägar, sportanläggningar och vindkraftparker. Hittills har ungefär fyrtio projekt i Sverige certifierats. Det är normalt en beställare eller en entreprenör som är den huvudman som låter certifiera sitt projekt, och då kan man välja mellan att certifiera hela eller delar 38 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

av projektet. Beställare kan vara en kommun, ett statligt eller regionalt bolag eller en privat byggherre.

Både miljö och klimat Målet med CEEQUAL är att tillgodose miljö- och klimatkrav, ge minskad miljöpåverkan av det som byggs och att bygga för resiliens, det vill säga motståndskraft mot förändringar i miljö och klimat.

Certifieringssystemet är ett verktyg för att arbeta för bland annat FN:s miljömål, Parisavtalet och de svenska Färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft. Certifieringsarbetet inriktas på ett eller flera av projektets skeden: strategi – projektering – produktion. Certifieringen kan inkludera ett, två eller alla tre skeden. Den som klarar samtliga får Whole Team Award. Under certifieringsarbetet samlas bland


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021 annat bevis som granskas i slutfasen av processen. Totalt antal möjliga poäng är 5 000 och de fördelas inom åtta olika kapitel. Poängen fördelas lite olika beroende på kapitel: • Projektledning 11 % • Resiliens 12 % • Lokalsamhälle och intressenter 11 % • Markanvändning och ekologi 12 % • Landskapsutformning och kulturhistorisk miljö 9 % • Föroreningar 8 % • Resurser 29 % • Transporter 8 % Under certifieringsarbetet används 30 indikatorer där var och en består av ett antal kriterier. CEEQUAL-registreringar och certifieringar görs med hjälp av BRE:s digitala plattform CEEQUAL Online Tool på BREEAM Projects. Några särskilda mallar för att strukturera bevisen behövs inte, eftersom bevis läggs upp på plattformen, under respektive indikator. För certifieringsarbetet krävs en utbildad CEEQUAL assessor och en oberoende certifierare som BRE står till tjänst med. – Att dedikera en CEEQUAL Assessor eller en person med ordentliga kunskaper om CEEQUAL i tidigt skede som har kännedom om projektet och deltar aktivt i det är viktigt. Det är även en stor fördel att projektledaren stöttar i arbetet och signalerar för samtliga projektmedlemmar att certifieringsarbetet är viktigt och att det prioriteras, säger Sabina Jonestrand, chef för BREEAM och Hållbar infrastruktur, hos SGBC. Assessorns arbete ska inledas i tidigt skede i projektet för att kunna vara med och påverka så bra som möjligt och säkerställa att beslut dokumenteras och att frågor tas upp i rätt skede. Assessorn ska även tidigt

CEEQUAL är avsett för infrastruktur och används för bland annat Stockholms spårvägar. Bild: Kjell-Arne Larsson

göra en avgränsning av certifieringen, vad som ingår samt vilka indikatorer som ej är relevanta. – Verifieraren ska i tidigt skede hjälpa assessorn då denna gör avgränsningen av vilka indikatorer som är relevanta för projektet, fortsätter Sabina Jonestrand. Är systemet då anpassat till svenska lagar och regelverk? – Nej, systemet är inte anpassat till svenska lagar och regelverk. Framöver är målsättningen att SGBC kommer att arbeta med att ta fram en guide för hur systemet kopplar mot svensk lagstiftning, standarder och praxis, berättar Sabina Jonestrand. Manualen är på engelska, men det finns planer på att SGBC ska göra en översättning till svenska. Veriferingsprocessen är inte heller svensk. Just nu är det av BRE anlitade verifierare

som utför verifieringen på engelska, men SGBC:s målsättning är att utbilda svenska verifierare. Tillämpar CEEQUAL-systemet uppföljning och återrapportering? Finns möjlighet att uppdatera certifieringen under förvaltningsfasen? – CEEQUAL är ett hållbarhetscertifieringssystem som tittar på projektet och dess processer, och det är projektet i sig som certifieras, inte själva den bestående anläggningen. Därför är uppföljning eller återrapportering för att behålla en certifiering inte aktuellt för detta system. Det finns dock möjlighet att certifiera drift- och underhållsprojekt, med den för detta anpassade manualen, avslutar Sabina Jonestrand. Resultatet av CEEQUAL-certifieringen graderas enligt skalan Pass – Good – Very good – Excellent – Outstanding. Bild: Kjell-Arne Larsson

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 39


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

HELSINGBORGS VATTENTORN – NCC och NSVA arbetade med CEEQUAL NCC och Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) arbetade med CEEQUAL då nya vattentornet i Helsingborg byggdes. När NCC skulle presentera sitt anbud för NSVA visade NCC samtidigt på möjligheterna att använda CEEQUAL som ett instrument för hållbarhet. AV KJELL-ARNE LARSSON – BESTÄLLAREN HADE INTE hört ta-

las om CEEQUAL och tyckte förslaget var toppen, berättar Maria Åberg som är KMAsamordnare på NCC. Vi fick sedan uppdraget och har använt certifieringssystemet genom hela projektet, under både projektering och produktion. Idag känns det nästan som att CEEQUAL var en förutsättning för att leva upp till de höga hållbarhetsambitionerna hos NSVA. Projekteringen utfördes under 2017 och produktionen inleddes i början av 2018. Vattentornet med sin lågdel, högdel och omgivande mark innefattande bland annat en damm och skyddsplantering är nu färdigbyggt och certifieringen är helt klar. I certifieringsarbetet har NCC arbetat med egen personal. Förutom att Maria Åberg varit samordnare har Ragnhild Karlsson från NCC Teknik varit assessor. För en naturvärdesinventering anlitades en ekolog, som också kom från NCC Teknik. Den enda externa personresurs som krävdes var verifieraren. Denna kommer alltid från CEEQUAL:s organisation i Storbritannien. Arbetet med CEEQUAL baseras huvudsakligen på att samla bevis för att kunna få poäng för punkterna i de olika kapitlen i CEEQUAL. Version 5 av certifieringssystemet användes och här finns nio kapitel, där det första (projektstrategi) är frivilligt. – Det var bra att vi introducerade certifieringsarbetet redan inför projekteringen, menar Maria Åberg. Då kunde vi ta fram alternativ som gynnade hållbarhet och tidigt samla på oss bevis. Det skulle ha varit mycket svårare att börja i ett senare skede. Först samlades bevisen in och översattes. Dessa lades i NCC:s Projektportal. Sedan matades bevisen in i verktyget CEEQUAL Online Tool. Arbetet med bevisen för respektive kapitel redovisades pedagogiskt på en anslagstavla i byggetableringens matsal, där grönt betydde ett fullständigt bevis. 40 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Verifieraren från Storbritannien deltog först i tidig projekteringsfas. NCC fick hjälp att avföra vissa icke relevanta krav från listorna (Scope Out), fick hjälp med tolkningar och svarade på frågor. Verifieraren kom tillbaka mot slutet av produktionstiden för att gå igenom bevisen. När detta skrivs har NCC just fått besked från CEEQUAL att projektet nått nivå Excellent även avseende Projektets hållbarhetsstrategi – avsnitt 1. – CEEQUAL-manualen som fanns på både svenska och engelska och Online Tool fungerade bra, fortsätter Maria Åberg. Däremot skulle det underlätta med en svensk verifierare som vet hur det byggs i Sverige. Vi har annorlunda produktionsmetoder, andra regelsystem och annorlunda offentlig hantering med exempelvis detaljplaner. Hon efterfrågar också exempel på utformning av bevis för motsvarande projekttyper som tidigare certifierats. De kan vara vägledning bland annat för hur omfattande respektive bevis bör vara, dvs. hur mycket som bör skrivas om varje bevis. – Certifieringar är bra verktyg när vi och våra uppdragsgivare ska genomföra livscy-

– Det skulle underlätta med en svensk verifierare som vet hur det byggs i Sverige. Vi har annorlunda produktionsmetoder, andra regelsystem och annorlunda offentlig hantering med exempelvis detaljplaner, säger Maria Åberg, KMA-samordnare hos NCC. Bild: NCC Arkivbild

kelanalyser inför ett projekt, för att ingående kunna titta på utrustning, kostnader för underhåll och förvaltning av byggnaderna till exempel. Men det finns även andra fördelar för oss som är svåra att mäta i pengar, som erfarenheter, goodwill, mer mera, avslutar Maria Åberg, KMA-samordnare hos NCC. Under byggproduktionen beaktade NCC transporter, klimatavtryck och avfallsreduktioner, detta på ett mer målmedvetet sätt än företaget kanske hade gjort utan certifieringssystemet. För beställaren NSVA innebar certifieringen bland annat att det finns information samlad om vilka hållbarhetspoäng som uppnåtts och bevisen för dessa. Resultat och betyg: CEEQUAL Whole Team Award med betyg Excellent.

När NCC skulle presentera sitt anbud för Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB visade NCC på möjligheterna att använda CEEQUAL som ett instrument för hållbarhet. Bild: Joakim Kröger


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

PILOTFÖRSÖK MED CITYLAB på Masthuggskajen i Göteborg

– Vi hade aldrig nått så långt med hållbarhetsarbetet utan att arbeta med Citylab. Det säger Erica Svantesson från FOG Innovation som haft uppdraget som Citylab-samordnare för stadsdelsutvecklingen av Masthuggskajen. AV KJELL-ARNE LARSSON MASTHUGGSKAJEN ingår i Södra Älvstranden, som är

ett av sju delområden i Älvstaden. De fysiska byggarbetena är nu igång på Masthuggskajen och stadsdelen ska enligt plan färdigställas till 2030. Förutom att Citylab används för hela stadsdelen har de byggherrar som fått markanvisning ambitionen att certifiera sina delprojekt enligt andra certifieringssystem som då är avsedda för byggnader. Masthuggkajen har varit ett av pilotprojekten under den utvecklingsfas av Citylab som har pågått nästan tio år, detta tack vare ett modigt beslut i projektets tidiga skede. Huvudmännen bakom stadsdelsutvecklingen av Masthuggskajen är NCC, Riksbyggen, Elof Hansson Fastigheter, Stena Fastigheter, Balder och Älvstranden Utveckling som är en del av Göteborgs stad. Stadsdelsutvecklingen sker i samarbete med stadens förvaltningar. Redan tidigt i utvecklingsprocessen var ambitionen att arbeta strategiskt med hållbarhet och Erica Svantesson föreslog då att ansluta till det arbete som pågick med utveckling av ett certifieringssystem för stadsdelar, det som senare blev Citylab och som idag administreras och hanteras av SGBC. Erica Svantesson betonar betydelsen av att integrera hållbarhetsarbetet på högsta nivå i projektledningen, både hos byggaktörer och i stadens plangrupp. Den separata hållbarhetsgrupp som fanns i tidigt skede lades ner och projektet organiserades om för att i stället implementera hållbarhet i projektets ledande och styrande forum. I den skarpa versionen av Citylab som senare lanserades av SGBC finns fyra typer av certifieringar, där den första avser ”Certifiering av hållbarhetsprogram för stadsutvecklingsprojekt”. I hållbarhetsprogrammet ska ett projekt precisera nulägesanalys, vision, projektmål, strategier, övergripande åtgärder och processtyrningen för hållbarhetsarbetet. Manualen ”Citylab Guide – Hållbar stadsutveckling i planering och genomförande” tar sikte på att centrala hållbarhetsaspekter beaktas i hållbarhetsprogrammet, samt att hållbarhetsarbetets processtyrning planeras, följs och utvärderas. För Masthuggskajen blev hållbarhetsprogrammet klart 2017. År 2018 utfördes formell ”Certifiering av hållbarhetsprogram för stadsutvecklingsprojekt”. Nu pågår diskussion om huvudmännen ska gå vidare med andra steget ”Certifiering av handlingsplan för stadsutvecklingsprojekt”. – För Masthuggskajen var det viktigt att få med många fler grupper av intressenter och aktörer än vad som är vanligt vid stadsdelsutveckling, säger Erica Svantesson. Exempelvis inom Göteborgs stad engagerades inte bara tekniska förvaltningar.

– För Masthuggskajen var det viktigt att få med många fler grupper av intressenter och aktörer än vad som är vanligt vid stadsdelsutveckling, säger Erica Svantesson, Citylab-samordnare från FOG Innovation. Bild: Thanner/Elmrin

Huvudmännen anlitade ett stort antal experter och för att organisera kompetensen smidigt inrättades nio olika temagrupper som var fördelade på bland annat resursfrågor, dagvatten, ljud, ljus och grönytor. I organisationen fanns också en grupp som koordinerade alla expertinsatser. Det framtagna hållbarhetsprogrammet fungerar som ett strategiskt styrdokument. Detta omfattar hållbarhetsmål och riktlinjer för processtyrning och är kopplat till avtal. Byggaktörer och förvaltningar har brutit ned det till handlingsplaner för respektive projekt. – Att certifiera med Citylab ger bland annat pedagogiska effekter och ökar motivationen hos alla delaktiga i projektet, anser Erica Svantesson. Utvecklingen av Masthuggskajen hade aldrig kommit så långt utan att använda sig av Citylab. FOG Innovation som står för Friends of Gothenburg Innovation AB arbetar med innovationsprocesser för hållbar stadsutveckling och är inriktat bland annat på organisation och ledning i samverkan. Företaget leder gärna komplexa samverkansprocesser. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 41


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

I Citylabguiden – som beskriver program- och plandelarna av certifieringssystemet – uppges att systemet uppmuntrar och lägger en grund för andra certifieringar och då av byggnader och infrastruktur. Bild: Kjell-Arne Larsson

CITYLAB

– svenskt system för stadsdelar Citylab är certifieringssystemet för stadsdelar. Under nästan tio års tid utvecklades systemet av svenska aktörer och institutioner – för svenska förhållanden. Bakom utvecklingen står bland annat KTH, SLU, C/O City, Södertörnsmodellen och Nordic Urban Development. AV KJELL-ARNE LARSSON CERTIFIERINGSSYSTEMET kan användas

av kommuner, kommunala bolag, privata stadsutvecklare, fastighetsägare, konsortier med flera. Citylab går att tillämpa i stadsdelens alla utvecklingsfaser, från tidig planering och in i förvaltningsskede, för uppföljning av hållbarheten och dess vidare utveckling. Det finns fyra typer av certifieringar: • Certifiering av hållbarhetsprogram för stadsutvecklingsprojekt • Certifiering av handlingsplan för stadsutvecklingsprojekt • Certifiering av handlingsplan för delprojekt 42 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

• Certifiering av en stadsdels hållbarhet Handlingsplanen för stadsutvecklingsprojekt respektive för delprojekt följs upp årligen. Certifiering av en stadsdels hållbarhet ska uppdateras var femte år. Certifieringsarbetet görs mot bakgrund av tio övergripande hållbarhetsmål: • God hälsa och välbefinnande • Jämlikhet, jämställdhet och social sammanhållning • Delaktighet och inflytande • Trygg och säker livsmiljö • Goda försörjningsvillkor

• Tillgängligt och inkluderande stadsliv • Resurshushållning • Ingen negativ klimatpåverkan • Ingen negativ miljöpåverkan • Resiliens och flexibilitet

Processtyrning Beträffande certifiering av hållbarhetsprogram omfattas här bland annat processstyrning för hållbarhetsarbete. Det är en relevant fråga hur länge processtyrningen sedan följs och utvärderas. Vi lät Sigrid Walve, chef för Citylab hos SGBC, svara på detta:


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021 – Vid certifiering av hållbarhetsprogram följs inte processtyrningen upp av SGBC. Det görs först när man certifierar sin handlingsplan. Vid certifiering av en stadsdels hållbarhet ska uppföljning genomföras var femte år, för att certifieringen ska behållas. Görs detta mot bakgrund av tidigare hållbarhetsprogram och handlingsplaner? Uppföljningen förefaller att behöva göras nästan lika omfattande som den ursprungliga certifieringen. – Certifieringen av prestandan är en nulägesbild, förklarar Sigrid Walve. Man behöver inte ha använt Citylab i planering och genomförande, utan prestandacertifieringen kan användas på vilket byggt område som helst. Det kan vara att man vill mäta det faktiska resultatet av ett ambitiöst hållbarhetsarbete, eller så vill man se hur ett gammalt område presterar inför att man ska göra förbättringar inom området och kanske så ska man utveckla områden intill och vill få ett nuläge på det man har. Åtskilliga åtgärder sker hela tiden i områden och man behöver därför uppdatera/återcertifiera.

Resursåtgång Vilka personresurser krävs för den som vill certifiera? Räcker det att engagera en Citylab-samordnare för alla externa insatser, förutom den granskning som görs av SGBC eller experter knutna till SGBC? – För beställaren krävs en Citylab-samordnare som håller ihop arbetet, samt specialister i vissa fall. Ibland räcker det med enbart Citylab-samordnaren men inte alltid. Det beror på Citylab-samordnarens expertkompetens. Ytterligare experter kan behövas, fortsätter Sigrid Walve. Citylab-samordnaren håller ihop arbetet fram tills att man skickar Bild: Kjell-Arne Larsson

in för granskning, berättar Sigrid Walve. För den som är van att arbeta enligt BIMkoncept är det intressant att veta ifall metodiken i Citylab har något stöd för att arbeta efter detta koncept? Ja, en viss anpassning har skett så till vida att SGBC har id-kodat alla indikatorer så att de ska vara enkla att använda i andra digitala verktyg.

“När det gäller Citylabs certifieringar i planeringsskedet, är det så att genom att jobba brett med systemets 17 fokusområden i tidig planering lägger man grunden till att uppnå smarta energilösningar, hållbara transporter, klimatanpassning, ta tillvara ekosystemtjänster, delningstjänster med mera.” /Sigrid Walve, chef, Citylab SGBC Bild: SGBC

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 43


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

Taket till NCC:s nya kontor. Biologisk mångfald gynnades genom takterrasser med grönska, fladdermusholkar och bihotell. Dessutom ordnades växtbäddar, som omhändertar dagvatten på taket. Bild: Joakim Kröger

KOMBINATION BREEAM/CEEQUAL

– möjliga fördelar och synergier SGBC arrangerade ett webinarium om BREEAM och CEEQUAL. Frågan var om ett projekt kan vinna på att kombinera de två certifieringssystemen och om detta innebär samordningseffekter. AV KJELL-ARNE LARSSON SABINA JONESTRAND som är chef för

BREEAM och Hållbar infrastruktur hos SGBC, inledde med att berätta att webinariet tar upp två case med erfarenheter av att använda BREEAM och CEEQUAL parallellt. 44 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Hon påminde om att BREEAM är världens första hållbarhetssystem för byggnader och att systemet är holistiskt och baserat på vetenskap. Det främjar innovationer och den svenska versionen är anpassad till svensk

lagstiftning och praxis. BREEAM finns i en variant för nybyggnationer och en för byggnader i förvaltningsfasen – BREEAM In-Use samt även för ombyggnader och stadsdelar. Både BREEAM och CEEQUAL sorterar


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021 internationellt numera under organisationen BRE – Building Research Establishment i Storbritannien. CEEQUAL är det internationellt ledande certifieringssystemet för mark och anläggning, infrastruktur, landskapsutformning och offentliga miljöer. Det finns en version för projekt och en för drift och underhåll. Precis som för BREEAM är CEEQUAL holistiskt och baserat på vetenskap. Sabina Jonestrand pekade på möjliga kopplingar och synergier mellan de två systemen. Deras indikatorkategorier har i vissa fall samma rubrik och påminner i många andra fall om varandra. Exempelvis har ”Materials” hos BREEAM kopplingar till ”Materials, including waste” hos det andra systemet och ”Land use and ecology” hos BREEAM har kopplingar till ”Landscape and historic environment” hos det andra systemet. ”Resilience” hos CEEQUAL har beröringspunkter med både ”Materials”, ”Waste” och ”Pollution” hos BREEAM. – Synergierna kommer att bli allt större i och med nya versioner av de två certifieringssystemen, spådde Sabina Jonestrand.

Återbruk och ekologiska värden Webinariets första case handlade om kvartersstaden Järva Krog/Herrjärva, närmare bestämt Herrjärva K11 K12, beläget vid norra utfarten från Stockholm.

“Det var en stor fördel för certifieringen, särskilt gällande CEEQUAL, att byggherre, konsult och utförare samverkade. I samverkansentreprenaden kunde alla hjälpas åt och det gjorde att vi fick höga poäng.” /Anders Moberg, konsult, PE Teknik & Arkitektur

– Vi på NCC utvecklar området, berättade Louise Wall, hållbarhetsspecialist på NCC som varit BREEAM Accredited Professional i projektet. Det handlade om att nyttja platsen mer effektivt och samtidigt skapa en levande blandstad i Järva Krog. Projektet har använt sig av NCC:s koncept ”socialt hållbart pro-

Anders Moberg, konsult, PE Teknik & Arkitektur.

jekt” och produktionen drivs enligt NCC:s ”Hållbar arbetsplats” med fokus på bland annat energieffektivisering och återvinning av byggavfall. Tidigare dominerades området av parkeringsytor ovan jord. Nu får man tre kontorsfastigheter, mer än fem hundra lägenheter, förskola och service. Utemiljön får samtidigt

mycket högre kvaliteter. BREEAM-SE 2013 användes från projekteringsstart 2015 och CEEQUAL ver 5.2 inkluderades 2017. Målet var att nå betyget Excellent i BREEAM för handel och kontor samt Very Good i CEEQUAL vilket utförs som Whole Team Award för anläggningsarbetena. Exempel på lösningar för ökad hållbarhet: STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 45

>>


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

• Biologisk mångfald. Takterrasser med grönska, fladdermusholkar och bihotell. • Växtbäddar på taket, vilka omhändertar och renar dagvatten. • Energilösningar. Bergvärme och solceller ger energi till byggnaderna. De använder 50 % mindre energi än lagkrav. • Återbruk av tegel, natursten och fast inredning. • Återbruk av betong. En del av gamla stommen krossades och användes på plats. Stadsdelen hade ursprungligen låga ekologiska värden. Dessa förbättrades med vegetationstak på minst 40 procent av takytorna (biotoptak), fågel- och insektsholkar, blommor som blommar hela säsongen och med färger som attraherar pollinerare. Varför använde då NCC både BREEAM och CEEQUAL? En anledning var att BREEAM har kommit längre i kravställandet och att utarbetade metoder kanske kunde användas även inom anläggning. Men det fanns flera orsaker, bland annat: • Få möjlighet att utveckla arbetssätt för Hållbarhetsstyrning i anläggningsprojekt. • Få inspiration om arbetssätt, mallar och strukturer samt arbeta fram liknande metoder 46 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Swedavia valde BREEAM för ombyggnationen av centralbyggnaden medan CEEQUAL valdes för hela byggområdet på driftområdet vid Arlanda. Bild: Tim Meier

för CEEQUAL som förenklar certifieringsarbetet. • Det fanns tidigt vetskap om att FUT (Förvaltning Utbyggd Tunnelbana) undersökte möjlighet att använda CEEQUAL – förberedelse för kommande upphandlingar. – Vi drog nytta av att BREEAM kommit längre, kommenterade Marie Kruså, specialist inom mark- och vattenmiljö hos NCC, och som varit CEEQUAL assessor i projektet. Hållbarhetsarbetet har blivit mer heltäckande när båda certifieringssystemen används, men det är viktigt att CEEQUAL efterfrågas i förfrågningsunderlagen och kravställs i tidigt skede.

Utmaningar och möjligheter En utmaning var förstås att BREEAM fanns med från 2015 och att CEEQUAL inkluderades två år senare, samt att markarbetena redan var i produktion när husen höll på att projekteras. Några andra utmaningar var bland annat: • Projektet pågår under lång tid. Ta höjd för personalomsättning och här är det viktigt med process och struktur. • Olika gränsdragning och omfattning för projekten. Viktigt att hitta synergier i början.

Om man kan synkronisera de bevis som behövs så sparas tid. Däremot lyfter NCC fram fördelarna med CEEQUAL Online Tool som ger överblick och gör att assessor och verifierare lätt kan kommunicera. – Överhuvudtaget är det bra att inkludera alla i projektet. Bygga tillsammans ger bättre resultat, menar Louise Wall och Marie Kruså på NCC. Som nämndes tidigare finns det indikatorskategorier som liknar varandra hos BREEAM och CEEQUAL. NCC:s erfarenhet är att vissa liknar varandra mycket: • Hantering av tredje man • Transporter • Material (BVB, loggbok) • Klimat & energi Medan vissa kategorier skiljer sig: • Vatten – insamlande och nyttiggörande • Krissituationer i framtiden, exempelvis hackerattacker • Ekologi värderas olika NCC levererar också några andra reflektioner och framtidsspaningar: • Hållbarhetsarbetet blir mer heltäckande när både BREEAM och CEEQUAL används


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021 • Skulle man kunna inkludera en valbar ”anläggningsdel” i BREEAM för att slippa två system? • Förhoppning finns om framtida svenska verifierare då fler certifieringar utförs. • Norge har kommit längre än Sverige med att kravställa CEEQUAL i större anläggningsprojekt, till exempel Nye Veier och Statens Vegvesen. Bybanen i Bergen kommer också med stor sannolikhet att certifieras enligt CEEQUAL.

Höga miljöambitioner hos Swedavia Dagens andra case handlade om nya driftområdet vid Stockholm Arlanda Airport. Presentationen gjordes av Anders Moberg från PE Teknik & Arkitektur. I Swedavias projekt Nytt Driftområde hade han rollen som certifieringssamordnare samt BREEAM Accredited Professional. Projektförutsättningarna var goda tack vare samverkan mellan byggherre, projektör och byggentreprenör, närmare bestämt Swedavia, Tengbom, Ramböll och JM Entreprenad. Bakgrunden till projektet, som genomfördes 2016–2019, var att det gamla driftområdet vid Arlanda behövde flyttas för att göra plats för ytterligare en pir – för flygplanen. Projektet omfattade 14 nya byggnader,

en befintlig som byggdes om, markberedning av 150000 kvadratmeter och ny försörjning av VVS, el, tele och data. – Certifieringsarbetet underlättades mycket genom att Swedavia har ett ambitiöst och omfattande miljöprogram, berättade Anders Moberg. Det bestämdes att BREEAM skulle användas för ombyggnationen av centralbyggnaden medan CEEQUAL valdes för hela byggområdet. Följande miljömål ställdes upp inför projektet: • CEEQUAL betyg Very good • BREEAM betyg Very good • 25 procent bättre energiprestanda än BBR, vilket är ett generellt krav för nybyggnader hos Swedavia • Sedum-tak på merparten av byggnaderna • Omhändertagande av spillvatten och dagvatten • Nollenergibyggnad • Kompensation för biologisk mångfald. Borttagna grönytor ersätts med Sedum-tak, gabioner, insektshotell m.m. – Det var en stor fördel för certifieringen, särskilt gällande CEEQUAL, att byggherre, konsult och utförare samverkade, fortsatte Anders Moberg. I samverkansentreprenaden kunde alla hjälpas åt och det gjorde att

Kalla radiatorer?

vi fick höga poäng. Det finns flera delar – indikatorkategorier – av certifieringssystemen som är gemensamma för BREEAM och CEEQUAL. Det medgav att samma bevisunderlag i många fall kunde användas i båda systemen. Här arbetade BREEAM Accredited Professional med som en ”CEEQUAL AP”. Bevisunderlag för CEEQUAL ”Land use and landscape” kunde användas för BREEAM ”Pollution” översvämningsrisk och minimering av förorening i vattendrag. Flera poängområden såsom ”Återanvändning av mark”, ”Förorenad mark”, ”Platsens ekologiska värde” och ”Påverkan på ekologiska värden” i BREEAM:s kategori ”Land use & ecology” kunde tillämpas på CEEQUAL ”Land use and landscape”. – I CEEQUAL drog vi därmed stor nytta av de ekologiska utredningar som gjordes för BREEAM, berättade Anders Moberg. Motsvarande gällde bevisinsamlingen gällande ”Transporter”. Det bör noteras att varken Swedavia eller Anders Moberg hade tidigare erfarenhet av CEEQUAL. Däremot hade båda parter tidigare använt BREEAM. – Det var intressant och givande att jobba parallellt med systemen, avslutade Anders Moberg.

Enklaste vägen till problemfria värmesystem! - två knapptryck räcker!

Vanligaste orsaken till felanmälningar! Visste du att den vanligaste felanmälan hos fastighetsägare är kalla radiatorer? Installera en TTM NoXygen® undertrycksavgasare och bli av med luften i värmesystemet, så slipper du som fastighetsägare onödiga felanmälningar. Med TTM NoXygen® får du både nöjdare hyresgäster och ett värmesystem som håller längre. TTM NoXygen® är enklaste vägen till problemfria värmesystem! - två knapptryck räcker!

Vanligaste orsaken till felanmälningar... www.ttmenergi.se | 0480-41 77 40

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 47


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

HUSET CELSIUS

– byggt med BIM fullt ut och för LEED-certifiering I Uppsala Science Park finns Vasakronans nya hus med laboratorier och kontor, huvudsakligen inrett för Livsmedelsverket. Under projektering och även produktion användes BIM där arbetssättet baserades på en gemensam 3D-modell. Huset Celsius ska certifieras för LEED med betyget Platinum. AV KJELL-ARNE LARSSON VASAKRONAN BESTÄMDE sig för BIM-

konceptet och att använda detta fullt ut, det vill säga även under produktionen. Alla ritningar i 2D ersattes av en 3D-modell. Den innehöll alla mått och all annan information för konsulter och för produktionspersonal. När något ändrades i modellen uppdaterades alla på förändringen. Ingen har gått omkring på bygget med pappersritningar. Modellen har varit tillgänglig för alla via mobiler och surfplattor. Fördelen har blivit färre felhanteringar och högre kvalitet på bygget. För val av byggprodukter har Byggvarubedömningen använts. BVB-id har lagts in i modellen vilket underlättat hanteringen. Detta sätt att använda BIM har gett hållbar informationshantering hela linan ut. Dessutom är ju hela byggnationen hållbar. Precis som för alla nybyggen har Vasakronan byggt för LEED Platinum. Som miljösamordnare och LEED AP anlitades Pia Öhrling från Piacon. Huset Celsius har erhållit poäng inom samtliga av LEED-systemets miljöaspektområden, ibland full pott. Till energilösningarna hör solceller på taket och värmeutvinning från kylmaskiner. Klimatskalet har U-medelvärde 0,3. Köpt fjärrvärme utgör endast 9 kWh/kvm • år. Energiprestanda är 65 % under BBR-kravet. Beträffande el planeras laststyrning som kapar effekttoppar när elnätet är hårt belastat.* – En stor påverkan som LEED hade var just laststyrningen som Vasakronan började titta på i arbetet med Celsius och även med Sergelhuset, berättar Pia Öhrling. Vasakronan implementerar nu laststyrning i flera fastigheter. LEED driver fram innovativa lösningar. Takvatten samlas och används i snålspolande toaletter. Totalt efter alla åtgärder är vattenbesparingen 57 %. 48 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Vasakronan LEED-certifierar all nyproduktion, däribland huset Celsius i Uppsala. Bild: Aksel Alvarez Jurgueson/White

Krav ställdes på betongleverantören att ta fram en EPD och leverera prefab med lägre klimatavtryck än vad Svensk Betongs standard-EPD anger. – Vi gjorde i tidigt skede livscykelanalys och ställde krav på att Strängbetong skulle ta fram en EPD, berättar Pia Öhrling. – Eftersom flera beställare hade efterfrågat EPD:er var vi redan på gång. Vi började med HDF-element och tog sedan fram tredjepartscertifierade EPD:er även för ytterligare produkter. EPD:er och kalkyler över klimatpåverkan baserade på livscykelanalyser är viktiga för förståelsen och för att driva utvecklingen, säger Marcus Gunnarsson Skoog, miljö- och hållbarhetsansvarig på Strängbetong. Användningen av BIM har bland annat underlättat för att hålla nere avfallsmängderna, med 32 % under bygget, detta främst

tack vare större andel måttbeställt material. Avfallstransporter har skett med biobränslen. Samarbete med gipsleverantören Gyproc bidrog till att få ner avfallsmängderna. – Vi lärde oss mycket av livscykelanalyser och något vi insåg var att vi behöver få LCA/ klimatkalkyl närmare projekten och göra dem i ännu tidigare skede – så det tar vi och Vasakronan med oss. Deras mål är att bli klimatneutrala till 2030 så vi måste bli mycket bättre på att arbeta med klimatkalkyler och även med återbruk för att lyckas med det, avslutar Pia Öhrling. Vasakronan har nu tack vare LEED-certifieringen bevis på miljöprestanda att visa för hyresgäster och andra intressenter. * Laststyrning gör att man kan sänka toppeffekten om det t.ex. är effektbrist i elnätet. Så minskas behovet av smutsig spetslastel.


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

SundaHus Miljödata bidrar stort inte minst till hälsosam innemiljö. Bilder: Kjell-Arne Larsson

BEDÖMNINGSSYSTEMET SUNDAHUS MILJÖDATA SundaHus Miljödata är ett system för medvetna materialval. Under processen för att certifiera ett projekt eller en byggnad kan användandet av SundaHus Miljödata utgöra en del av arbetet för att nå godkänd certifiering i ett system för certifiering av byggnader. AV KJELL-ARNE LARSSON SUNDAHUS MILJÖDATA används som

beslutsstöd vid val av produkter för att undvika farliga ämnen men framförallt för att dokumentera produkter i byggnader inklusive deras kemiska innehåll. SundaHus kan anpassas efter certifieringssystemens olika kriterier och genom olika funktioner kan ganska komplicerade kriterier oftast sammanfattas i en enkel symbol: tumme upp om produkten uppfyller kriterierna eller tumme ner om produkten inte uppfyller kriterierna för den aktuella certifieringen. Byggprodukter som är Svanenmärkta uppfyller automatiskt kraven för Svanenmärkning av hus. Även icke Svanenmärkta produkter kan användas om leverantören av dem intygar – till Svanen – att deras produkter uppfyller vissa grundkrav. Sådana produkter listas sedan av Svanen i deras Husproduktsportal. 50 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

SundaHus har en integration med Svanens system och produkterna där kopplas ihop med de som finns i SundaHus Miljödata. En del kopplas automatiskt med hjälp av GTIN men det stora flertalet saknar GTIN och kopplas därför manuellt av SundaHus´ personal. Tack var detta finns följande stöd för Svanencertifiering av byggnader i SundaHus Miljödata: 1. Symboler visas för produkter som är Svanenmärkta och därmed godkända att använda i Svanenprojekt. 2. Symboler visas för produkter som finns i Svanens Husproduktsportal och därmed är godkända att använda i Svanenprojekt. 3. Symboler visas för produkter som inte uppfyller Svanens kriterier avseende farliga ämnen och emissioner. 4. Symboler visas för produkter som troligtvis undantas kemikaliekraven i Svanens kriterier och därmed inte behöver vara listade i Hus-

produktsportalen. 5. Tack vare koppling mellan produkterna i SundaHus Miljödata och de som finns i Svanens Husproduktsportal behöver endast SundaHus Miljödata användas för både dokumentation av listade produkter och för loggbok.

Miljöbyggnad Miljöbyggnad ställer krav på att vissa ämneskategorier inte får finnas i produkterna samt att de ska dokumenteras i en loggbok. SundaHus Miljödata har följande stöd för Miljöbyggnad: 1. Symbol visas om produktens kemiska innehåll kan förhindra önskad nivå (brons, silver eller guld) på indikator 14 (Utfasning av farliga ämnen). 2. Symbol visas om produktens dokumentation inte uppfyller kraven för önskad nivå (silver eller guld) på indikator 13 (Dokumentation och deklaration av byggvaror).


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021 3. Symbol visas om produkten äventyrar silver eller guld på indikator 15 (Byggmaterialets miljöpåverkan). Om produkten inte finns i SundaHus Miljödata kan byggherren/leverantören beställa en bedömning av SundaHus för att kontrollera om produkten ändå klarar kriterierna. SundaHus Miljödata används också för att skapa den loggbok som Miljöbyggnad kräver enligt indikator 13.

BREEAM-SE För den byggherre som använder BREEAM-SE är tillvägagångssättet ungefär detsamma som för Miljöbyggnad. När internationella BREEAM anpassades till svenska BREEAM-SE användes krav och formuleringar från Miljöbyggnad. För Svanen, Miljöbyggnad och BREEAM-SE kan användaren utnyttja stödfunktioner i SundaHus Miljödata och där lägga in ytterligare miljökrav utöver de som respektive certifieringssystem ställer samt skapa den loggbok som krävs.

LEED Det finns exempel på att SundaHus Miljödata har använts då projekt har certifierats enligt LEED, men de är ganska få. LEED har inte så mycket fokus på kemiskt ämnesinnehåll, men dock på emissioner och på återbruk och visst stöd kan fås i systemet baserat på dessa kriterier.

CEEQUAL För vissa indikatorer i CEEQUAL kan SundaHus Miljödata användas. För ”Environmental impact of construction products” är det viktigt att redovisa klimatavtryck. Detta baseras på livscykelanalyser som finns redovisade i EPD:er. SundaHus samlar in EPD:er för de produkter som har sådana och lägger även in data från dem i systemet vilket gör det lätt att räkna ut klimatavtrycket. För ”Hazardous materials” anger CEEQUAL att produkter med giftiga ämnen ska ersättas med bättre alternativ och detta kan man göra med hjälp av SundaHus Miljödata.

Citylab Citylab används för att certifiera stadsdelar. Dessa kan i sin tur innehålla byggnader som certifieras enligt exempelvis Miljöbyggnad, BREEAM eller LEED, så även här kan SundaHus användas. – Oavsett system och typ av projekt är det viktigt att få med ambitionen på certifiering och miljökrav redan i förfrågningsunderlaget. Exempelvis att en byggnad ska certifieras för Miljöbyggnad Silver och där kravet är Guld för indikator 13 och Silver för indikator 14, säger Jan Boström, teknikutvecklingschef hos SundaHus. Indikator 13 gäller Dokumentation och deklaration av byggvaror, dvs. att en loggbok skapas, och 14 Utfasning av farliga ämnen. Den indikator som SundaHus i övrigt framförallt inriktas på är 15 Byggmaterialens miljöpåverkan. Svanen och Miljöbyggnad har krav på loggbok, och SundaHus baseras på att en loggbok upprättas, där data för alla i byggnaden ingående produkter förs in. Loggboken är en självklar del av arbetssättet med SundaHus. Vanligen börjar man använda loggboken under entreprenadskedet allteftersom leverantörer kontrakteras. – I vissa projekt börjar loggboken användas redan under projekteringen. När alla data så småningom är inlagda ser vi gärna att loggboken följer med hela projektet och ända in i förvaltningsskedet, fortsätter Jan Boström. Vår grundtanke är att erhålla en obruten kedja av digital information. Informationen i SundaHus Miljödata blir en del i en potentiell digital tvilling. Det innebär att informationen kan och bör uppdateras i takt med att fastighetsägaren förvaltar fastigheten. En vacker dag ska denna byggas om eller rivas och då är det bra att veta vilka material och ämnen som finns inbyggda. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 51


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

När fabriken görs om till skola används bedömningssystemet SundaHus. Därmed undviks att farliga kemikalier byggs in. Bild: Fogelberg Arkitekter

Ronneby kommun använder

SUNDAHUS MILJÖDATA

I Ronneby pågår en radikal omvandling. Orbit One´s tidigare fabriksanläggning som huserade i en fastighet från 1960-talet byggs om till skola – Parkdalaskolan. Stommen behålls medan allt annat blir nytt. AV KJELL-ARNE LARSSON FÖR BEDÖMNING av kemiskt innehåll

och miljöpåverkan hos byggmaterial- och produkter används bedömningssystemet SundaHus. Det har använts av kommunen sedan 2013 i alla stora byggprojekt. – I förfrågningsunderlagen kräver vi att SundaHus Miljödata följs och klarar klass A eller B. För produkter som inte når upp till kraven måste valen hanteras enligt 52 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

SundaHus´ avvikelsehantering, berättar Martina Adenholm, hållbarhetsutvecklare på kommunen. Martina Adenholm håller utbildningar inom kommunen för entreprenörer och konsulter. Det handlar om kemikaliefrågor, hållbart byggande och hur SundaHus används. – Från början valde vi SundaHus för deras fokus på giftfritt, att systemet omfattade

många produkter och hög kvalitet på data. SundaHus har egna kemister och bra granskningsprocedurer för den information som finns i Miljödata, fortsätter Martina Adenholm. SundaHus var tidiga med inriktning på bland annat nanopartiklar samt på avfallsfrågor under hela livscykeln. De digitala verktygen i SundaHus Miljödata är smidiga att använda och


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

“Från början valde vi SundaHus för deras fokus på giftfritt, att systemet omfattade många produkter och hög kvalitet på data. SundaHus har egna kemister och bra granskningsprocedurer för den information som finns i Miljödata, /Martina Adenholm, hållbarhetsutvecklare, Ronneby kommun

projektets gång, exempelvis under avvikelsehantering. Från loggboken går det att ta ut rapporter som visar vad som byggts in i huset. Loggboken möjliggör registrering av materialmängder samt var i byggnaden produkterna byggs in. Denna funktion används dock inte för Parkdalaskolan. – Loggboken finns sparad on-line. Vi

R

dataflödet är bra från början till slut i ett projekt. Avvikelsehantering för de produkter som inte klarar A eller B, är säker och robust. När bygget står klart är också SundaHus´ loggbok klar. Den fungerar som en databas, där man kan gå tillbaka till all information som har matats in, vare sig den kommer från formella källor som exempelvis EPD:er eller produktdatablad, eller arbetats in under

ser över möjligheten att kunna knyta den till vårt fastighetssystem och sedan förvalta loggboken parallellt med fastigheten, berättar Martina Adenholm. Användning av SundaHus driver på den hållbara utvecklingen och både vid undervisningstillfällen och skarp användning visar konsulter och entreprenörer stort intresse och tycker systemet är bra att jobba med.

behovsstyrning av kontor, skolor & sjukhus med fokus på människan. Siktar du på att hållbarhetscertifiera din fastighet? Då ska du välja en lösning från oss! Hör av dig så berättar vi mer om våra smarta behovsstyrda lösningar för inneklimat, belysning och solskydd! info@lindinvent.se • www.lindinvent.se • 046 15 85 50

®

lund | göteborg | Stockholm | linköping | umeå

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 53


Vad finns bakom och inne i fasaden? G RÖ NavT Basta SAM Hatt Ä Lbyggherren L S BYG G A N D E Användningen gör får koll på materialens miljöprestanda. Bild: Kjell-Arne Larsson

• 2021

BEDÖMNINGSSYSTEMET

BASTA

För projekt som dels använder ett av bedömningssystemen Basta, Byggvarubedömningen eller Sunda Hus, dels samtidigt certifierar sitt projekt, bör användningen av bedömningssystemet utgöra delmoment av certifieringsprocessen. Finns då kopplingar mellan de båda och rutiner som underlättar så att byggherren slipper dubbelarbete? AV KJELL-ARNE LARSSON BEDÖMNINGSSYSTEMEN handlar om

byggmaterial, byggprodukter och kemikalier med avseende på deras innehåll. Certifieringssystemen tar ett mycket brett grepp 54 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

på hållbarhetsfrågorna, medan bedömningssystemen berör bara vissa aspekter (indikatorkategorier), främst direkt påverkan på miljö och hälsa, vissa materialegenskaper samt

emissioner och därmed innemiljö och giftfri miljö. Bedömningssystemet Basta handlar om kemiskt innehåll där utfasningsämnen och >>


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

riskminskningsämnen är i fokus. Målet är att undvika farligt kemiskt innehåll. Basta är ett bra stöd då certifieringssystemen Miljöbyggnad och Svanen används. Både Miljöbyggnad och Svanen har nämligen krav på digital loggbok där alla produkter som ingår i byggnaden är dokumenterade. Bastas databas omfattar 170 000 artiklar. Allt eftersom byggherren väljer produkter till sitt projekt går det att kontrollera deras status hos Basta. Om den tilltänkta produkten inte finns med är det ändå möjligt att använda den om leverantören tar fram rätt dokumentation. Basta utvecklar nu systemet för att användaren lätt ska kunna se om en produkt är godkänd för Miljöbyggnad respektive Svanen. För den byggherre som använder sig av digital tvilling går det att importera data från loggboken. Informationen går lätt att exportera via Excel. Bastas plattform baseras på API:er vilket öppnar för digital överföring. För att slippa mata in samma data flera gånger under byggprocessen är det givetvis önskvärt med ett obrutet digitalt flöde, från projektstart och ända fram till att data finns i den slutliga loggboken/tvillingen. För att underlätta detta används lämpligen produktens GTIN, dvs. streckkoden. I byggprocessen brister emellertid ofta hanteringen på grund av att aktörerna i processen har 56 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Bedömningssystemet Basta handlar om byggmaterial, byggprodukter och kemikalier med avseende på deras innehåll. Bild: Kjell-Arne Larsson

“Vi på Basta tror på öppna data och ett system som är transparent för alla. Vi jobbar för ett obrutet digitalt flöde och kommer att fortsätta utveckla ett arbetssätt som gör det smidigt även för dem som använder Miljöbyggnad och Svanen som certifieringssystem.” /Sussi Wetterlin, vd, Basta

egna system för id på produkter eller för att produkterna saknar en unik identitet. – Sedan är det viktigt att de data om innehållet i produkterna som läggs in från början är kvalitetssäkrat, påpekar Sussi Wetterlin, vd för Basta. Dåliga data in innebär dåliga data ut. Den som bygger måste också försäkra sig om att den produkt man avsåg att köpa in och använda i byggnaden också blir den som hamnar där. När byggnaden står klar är branschen van att den besiktas gentemot tekniska och funktionella krav, men man är

kanske mer överseende med miljökraven och det kemiska innehållet. Om produkten är en annan än vad som har loggförts så kanske någon typ av sanktion skulle tillämpas. De krav som från början ställs på produkter måste kommuniceras till alla leverantörer och underleverantörer, för att säkerställa att alla är medvetna om uppsatta krav och för att hindra alternativa produkter från att byggas in i byggnaden.

Spårbarhet Material och produkter som finns i loggboken ska därmed stämma överens med de som finns i huset, måste vara spårbara bakåt till producent och den innehållsdeklaration producenten lämnat. Om en digital byggvarudeklaration (eBVD) finns ska denna följa med i hela den digitala kedjan. – Vi på Basta tror på öppna data och ett system som är transparent för alla. Vi jobbar för ett obrutet digitalt flöde och kommer att fortsätta utveckla ett arbetssätt som gör det smidigt även för dem som använder Miljöbyggnad och Svanen som certifieringssystem, avslutar Sussi Wetterlin. Basta är användbart även för relevanta indikatorkategorier i LEED och BREEAM, men här finns inte lika mycket erfarenheter som när det gäller Miljöbyggnad och Svanen.


EXCELLENCE IN SOLUTIONS

100% SEPARERADE LUFTFLÖDEN

0%

RISK FÖR KORSKONTAMINERING

DET RÅDER DELADE MENINGAR I BRANSCHEN...

Det pratas mycket nu om vad som är rätt och fel när det gäller smittspridning via våra byggnaders ventilationssystem MEN VAD VET VI EGENTLIGEN? OCH VAD VET VI INTE? Två saker vet vi med säkerhet. Det ena är att alla enhetsaggregat läcker mer eller mindre. Det andra vi vet är att aggregattyper som Econet, i och med dess skilda luftströmmar, är helt riskfritt för så kallad korskontaminering. Kontakta oss så berättar vi gärna mer om hur FläktGroup ser på saken!

www.flaktgroup.se


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

– Vårt system och arbetssätt gör det lättare för byggaren att göra medvetna val, sägerHannes Morger, vd, Byggvarubedömningen Bild: Pavel Maira

BEDÖMNINGSSYSTEMET BYGGVARUBEDÖMNINGEN Byggvarubedömningen erbjuder främst en databas med utförlig information om cirka 260 000 artiklar och en loggbok där byggaren loggar de produkter som används. Byggvarubedömningen hjälper er att göra hållbara produktval som skonar miljö och hälsa. AV KJELL-ARNE LARSSON MEDLEMMAR I Byggvarubedömningen

är sextio fastighetsbolag, byggentreprenörer, kommuner och regioner. Som ekonomisk förening har Byggvarubedömningens medlemmar rådighet över sin databas och loggböckerna, idag och framgent. Kemi är svårt och miljökemi ännu svårare. Byggvarubedömningen har en kriteriegrupp som ansvarar för att ta fram kriterier vilka ligger till grund för bedömningar av det kemiska innehållet i byggmaterial/produkter. 58 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

Bedömningen tar sin grund i EU-direktiv som REACH och CLP, samt svenska regelverk, och framförallt Kemikalieinspektionens guide PRIO för utfasning av farliga ämnen. Informationen som Byggvarubedömningen lägger i sin databas tas fram mot bakgrund av ämnens inneboende egenskaper vilka skulle kunna leda till gift- och skadeverkningar, förhöjd risk för allergier, cancer, mutationer, reproduktions- och hormonstörningar. Dessutom beaktas miljöpåverkan.

– Miljön och människan ska skyddas mot riskfyllt innehåll. Bra val bidrar också till god innemiljö i bostäder och på arbetsplatser. Vi tillsammans med branschen vill förebygga framtida problem av den typ som tidigare användning av asbest och PCB gett upphov till, säger Hannes Morger, vd för Byggvarubedömningen. Även produkternas livscykel beaktas, dvs. påverkan på miljö och människa från råvara, genom byggproduktion och förvaltningsfas


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021 till och med rivning. Det kan gälla utsläpp till luft och vatten samt farligt avfall. – Databasen uppdateras kontinuerligt mot bakgrund av till exempel ny lagstiftning och kunskap, fortsätter Hannes Morger.

Smidigt verktyg Den som väljer att tillämpa Byggvarubedömningen går in i databasen och kontrollerar den produkt man tänker använda. Ett ”trafikljus” svarar då med grönt (rekommenderas), gult (accepteras) eller rött (undviks). Valda produkter registreras sedan i en digital loggbok, som är systemets verktyg. Den kan användas från förstudie och genom hela projektet. När bygget är klart är loggboken färdig som ”As Built”, ett levande dokument som kan förvaltas parallellt med förvaltningen av byggnaden under driftsfas. Loggboken har en automatisk funktion för avvikelsehantering av till exempel de produkter som ”lyser rött” men som av andra orsaker måste väljas för bygget. Här kan personal hos Byggvarubedömningen hjälpa till med råd. – Många byggherrar har efterlyst information om hållbarhet i leveranskedjan (sociala kriterier). Vi har nu tagit fram ett arbetssätt och genomför pilotprojekt. Det blir fråga om

“Många byggherrar har efterlyst information om social hållbarhet i leveranskedjan. Vi har nu tagit fram ett arbetssätt och genomför pilotprojekt. Det blir fråga om en revision av producenternas kontroll på social hållbarhet hos dem själva och deras underleverantörer.” /Hannes Morger, vd, Byggvarubedömningen

en revision av producenternas kontroll på social hållbarhet hos dem själva och deras underleverantörer, berättar Hannes Morger.

Samordning med certifieringssystem De som Svanenmärker sina byggnationer har nytta av att Svanenmärkta produkter

är synkade med Byggvarubedömningens system. Även de som använder Miljöbyggnad, BREEAM, LEED, CEEQUAL eller annat vanligt certifieringssystem har systemstöd i Byggvarubedömningens loggbok. När bygget står klart är loggboken en självklar del av dokumentationen för byggnaden. Vissa projekt som har använt BIM och 3D-modell har knutit data från Byggvarubedömningen till 3D-modellen. Byggvarubedömningen ska utveckla rutiner för att underlätta detta. Beträffande de grundläggande funktionerna i loggboken lanseras en ny version som blir ännu smidigare. Samtidigt jobbar man på hjälpmedel för byggarna att lättare upprätta den kemikalieförteckning som är obligatorisk. Sedan uppdaterar Byggvarubedömningen sina kriterier för kemiskt innehåll. Nu är fokus på allergiframkallande ämnen, fluorerade växthusgaser och PFAS. – Vårt system och arbetssätt gör det i slutänden lättare för byggaren att göra medvetna val och tack vare loggboken får de också ett smidigt verktyg för både arbetet under projektet och för den slutliga dokumentationen, avslutar Hannes Morger, vd för Byggvarubedömningen.

BLYFRIA

KULVENTILER Altech – ett av Sveriges ledande varumärken för installationsprodukter inom vvs, kyla och industri, breddar nu ytterligare sortimentet med blyfria kulventiler i mässing. De nya ventilerna är godkända för tappvattenapplikationer och har ett blyinnehåll under 0,1 procent. Läs mer på www.altech.nu

STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 59


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

CELLULOSAISOLERING – klimatsmart på riktigt

Att motverka klimatförändringarna är hela samhällets angelägenhet, därmed också byggbranschens. Byggande i trä hjälper till att binda koldioxid och minska mängden i atmosfären. Trä i stället för stål och betong ligger verkligen i tiden. AV KJELL-ARNE LARSSON O M T R Ä M A T E R I A L väljs i stomme,

interiör eller exteriör, varför inte använda träbaserat material även som isolering? På marknaden finns sedan länge cellulosaisolering, där råvaran kan vara sågspån, returpapper eller andra träbaserade sekundära material, återvinningsråvara som får nytt liv. Cellulosaisolering kan givetvis användas även i en byggnad med stål- eller betongstomme. Det är få omständigheter som kan hindra applikationer med cellulosaisolering och ofta är det så att ju mer trä desto bättre. Det märkliga är bara att så få har upptäckt fördelarna med cellulosaisolering.

Klimatpositiv på allvar Skogen med träden tar upp koldioxid ur luften och kolet kommer att vara bundet så länge träet inte bryts ner. Byggande i trä skapar därför en utmärkt kolsänka. Och exempelvis tillverkning av cellulosaisolering förbrukar väldigt lite energi och ger ringa koldioxidutsläpp, som vida understiger mängden kol som binds i träet. Träprodukter är klimatpositiva på riktigt redan från början, inte genom någon klimatkompensation i efterhand. Och hur väl isolerar då cellulosa? Lika bra eller till och med bättre än konventionella material, har forskning visat. – Vi som är aktörer inom cellulosaisolering har sett att det behövdes en neutral spelare på marknaden och därför bildade vi förra året Svensk Isolering, berättar Håkan Schön, ordförande för den nya föreningen och till vardags vd för Isocell Sverige AB. – Föreningen driver frågor kring isolering och vill öka kunskapen för att använda cellulosabaserade produkter. Vi vill bland annat nå ut med fördelarna med att bygga diffusionsöppna konstruktioner och använda cellulosaisolering. I kombination med ett diffusionsöppet klimatskal innebär det att byggnaden hanterar fukt bra. Cellulosa är hygroskopisk så under den fuktiga årstiden buffrar isoleringsmaterialet 60 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

fukt och under sommaren släpper det ifrån sig fukt. Med andra ord: huset lever och bevarar hälsan i takt med väder och årstider. Cellulosaisolering har många fördelar: • Förnybar råvara • Fungerar som kolsänka • Hygroskopiskt • Isolering med hög densitet fungerar som värmebuffert • Isolering med hög densitet i tak, väggar och bjälklag absorberar ljud • Motverkar brand tack vare tillsats av salter • Lätt att installera cellulosaisolering, som lösull eller i skivor Att det är lätt att hantera innebär inte att vem som helst kan isolera en byggnad. För lösullsinstallation krävs rätt utrustning och att isoleringen installeras med korrekt densitet. – Att få isoleringen på plats är ett hantverk. Så det är viktigt att anlita en hantverkare som har gott renommé och erfarenhet av lösullsisolering. Medlemmar i lösullsinstallatörernas branschorganisation har anpassad utrustning och följer instruktionerna för respektive produkt, berättar Håkan Schön.

Fysiska egenskaper Många tror att cellulosaisolering sätter sig och sjunker ihop. Detta sker inte om installationen görs rätt. Det råder också missuppfattningar kring brandrisk och byggmaterial i trä. Konstruktioner med cellulosaisolering ger bra brandmotstånd som kan ge den extra lilla tid som krävs för utrymning vid brand. Eftersom cellulosa är ett träbaserat material så kolar det liksom trä. Tester har visat att detta fördröjer tiden innan elden påverkar bärande delar i huset. Det finns konstruktioner klassade för t.ex. REI 60 och REI 90. På marknaden finns både lösullsprodukter och cellulosaskivor. Råvara är sågspån och liknande material med cellulosa, alternativt tidningspapper. Processen för att tillverka lösull är kall och energieffektiv. Vid tillverkning av skivor från träspån används

“Cellulosaisolering bidrar till ett hållbart byggande samtidigt som den har många andra fördelar, jämfört med den traditionella mineralullsisoleringen.” /Håkan Schön, ordförande, Svensk Isolering

bindemedel och massan pressas till skivor. Då tidningspapper görs till skivor används också bindemedel varefter skivorna formas i en ugn. – Energiåtgången vid tillverkning är låg och i övrigt är produkterna baserade på trä eller returpapper, vilket ger en låg inverkan på klimatet. Eftersom cellulosa binder koldioxid så behövs ingen CO2-kompensation för att få en koldioxidneutral isolering. Vi har ett minusvärde redan från början, avslutar Håkan Schön.


eCom

Expo

Välkommen till framtidens fossilfria transporter Omställningen till eldrift av vår nyttotrafik har tagit fart på allvar. Nu öppnar arrangören av den framgångsrika elbilsmässan eCarExpo en mötesplats även för omställningen av de kommersiella fordonen. Den 6–7 april 2022 är det dags för premiär för eComExpo i Arlandastads nybyggda mässhallar.

eComExpo.se


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021 NollCO2-konceptet innebär att koldioxidutsläppen under hela livscykeln beaktas, från tillverkning av byggmaterial/ komponenter till och med 50 års livslängd för själva villan.

NETTO NOLL UTSLÄPP av koldioxid från Villazero

I Borlänge inleds snart bygget av en villa som kommer att ha netto noll klimatpåverkan. Villan projekteras för att klara certifieringen NollCO2 (enligt Sweden Green Building Council) samt Svanens kriterier. Bygget är samtidigt ett pilot- och forskningsprojekt, främst beträffande miljömålen klimatpåverkan och social hållbarhet. AV KJELL-ARNE LARSSON BAKOM PROJEKTET står Fiskarhedenvillan,

Mondo Arkitekter och Structor Byggteknik AB. Villazero rimmar mycket väl med företagens övergripande hållbarhetsplaner. – Vårt mål är att företagets verksamhet ska vara klimatneutral 2030. Och de produkter vi säljer ska utvecklas för att minska sina koldioxidutsläpp med ett ton varje år, från ett utgångsvärde på ungefär 20 ton per år för en normal villa, berättar Helena Tallberg, 62 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

projektledare hos Fiskarhedenvillan. Vi har inga egna fabriker för tillverkning av villorna, men vill genom hållbarhetsmål påverka våra leverantörer.

Materialval och konstruktion Villazero blir en yteffektiv 1-plansvilla på 104 kvadratmeter. NollCO2-konceptet innebär att koldioxidutsläppen under hela livscykeln beaktas, från tillverkning av byggmaterial/

komponenter till och med 50 års livslängd för själva villan. Materialval görs utifrån respektive produkts specifika klimatpåverkan. Konstruktionen utförs så att materialbehoven hålls nere – Form Follow Footprint. På så vis minimeras totala klimatpåverkan. Att villan görs energieffektiv bidrar också till låg påverkan. För att klara kraven i NollCO2 måste en byggnad ha åtminstone 30


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

Villazero är ett samverkansprojekt mellan Fiskarhedenvillan, Mondo Arkitekter och Structor Byggteknik. Projektet kommer att följas av akademien, med allt från mätning av fysikaliska parametrar i husgrunden till attitydundersökningar. Bygget kommer bland mycket annat att exponera en aspekt på social hållbarhet, så till vida att yrkesarbetarna kommer att utgöras av kvinnor.

procent lägre klimatpåverkan från ingående byggmaterial jämfört med en konventionellt utformad motsvarande byggnad. Villazero lever upp till detta krav. Gällande energiförbrukning under drifttiden ska byggnaden klara kraven för Energiklass B enligt BBR. För att sedan komma ner till netto noll, måste återstående koldioxidutsläpp/klimatpåverkan balanseras ner till noll. Här ska detta göras genom att taket förses med solceller som ska leverera el både till huset och nätet. Betong har valts bort till förmån för trä. Bottenplattan kommer att bestå av massivt KL-trä. Stomme och mellanväggar samt tak utförs också i trä. Det är framförallt den utvändiga gipsskivan som bytts ut mot en träbaserad skiva, invändigt kommer det vara en form av fibergips på väggar och i plantak.

Svanen-märkning Certifiering enligt NollCO2 får tillämpas enbart som ett tillägg till ett övergripande certifieringssystem: Miljöbyggnad, LEED, BREEAM eller Svanen. – Vi valde Svanen, eftersom allmänheten känner till den märkningen och har något att relatera till. Dessutom erhåller man certifieringen ganska direkt efter att huset står klart och det behöver inte vara bebott en tid först, fortsätter Helena Tallberg. – Personalen på Svanen har varit mycket

hjälpsamma med att ta fram data på produkter och när vi har valt produkter som inte är Svanen-märkta har de hjälp oss mycket med handläggningen, berättar Helena Tallberg. Miljösamordnare för NollCO2 är Erik Jäderbrink, verksamhetsutvecklare hos Fiskarhedenvillan, och miljösamordnare för Svanen är Johan Grundström, tf hållbarhetsansvarig hos Mondo Arkitekter. För byggproduktion och projekteringsledning svarar Byggpartner i Dalarna AB.

Grund i trä – Byggpartner har tidigare erfarenhet av miljöcertifieringar och livscykelanalyser, så vi i byggproduktionen känner oss trygga med projekteringen av villan, berättar Emma Eriksdotter, platschef hos Byggpartner. Den stora utmaningen för oss blir att även grunden ska utföras i trä. Grunden görs klar på fabrik med bottenkonstruktion i trä som är tätad med en fukttät duk. Det är viktigt att allt är torrt när grunden lyfts på plats. Grundläggningen i övrigt är konventionell med grus och cellplast. – Med en villa som klarar kraven både enligt Svanen och Noll CO2 kommer Villazero att bli en mycket bra referens för oss. Träbyggande satsar vi mycket på nu, avslutar Emma Eriksdotter. För övrigt ansvarar Lotta Renheim och Kristian Haglund på Byggpartner för projekteringsledningen.

“Vårt mål är att företagets verksamhet ska vara klimatneutral 2030. Och de produkter vi säljer ska utvecklas för att minska sina koldioxidutsläpp med ett ton varje år, från ett utgångsvärde på ungefär 20 ton per år för en normal villa.” /Helena Tallberg, projektledare, Fiskarhedenvillan

FAKTA Villazero, klimatneutral villa i Borlänge Tidplan: sep 2021–dec 2022 Byggherre: Fiskarhedenvillan AB Byggentreprenör, projekteringsledning: Byggpartner i Dalarna AB Konstruktör: Structor Byggteknik AB, Fiskarhedenvillan AB Arkitekt: Mondo Arkitekter Dalarna AB STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 63


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021

Eftersom mängderna av varje produkt läggs in i ett projekt så beräknar Prodikt summerade miljödata för varje produkt respektive för hela byggnaden; klimatavtryck, emissioner, mängden återvunnet material, andel återanvändningsbart med mera.

ETT KOMPLETT DIGITALT VERKTYG

för aktiva miljömedvetna val Alla vill välja produkter som är bra för klimatet, miljön och hälsan. Svårigheten – fram till nu – har varit att ta in och hantera den nödvändiga miljöinformation som finns fördelad i en lång rad databaser och dokument. Prodikt gör nu leverantörernas information tillgänglig, tydlig och digital. Dessutom erbjuds ett digitalt verktyg som hjälper dig genom hela projektet, från programhandling till att byggnationen står klar. AV KJELL-ARNE LARSSON FRAM TILL NU har det varit svårt bara att

orientera sig bland alla produktdatablad, miljövarudeklarationer och andra dokument som behövs för aktiva val av byggprodukter och material. Att det finns flera olika bedömningssystem gör inte alltid saken lättare för marknadens aktörer. Den digitala hållbarhetsplattformen Prodikt samlar information från bland annat EPD:er (Environmental Product Declarations) och andra miljövarudeklarationer. Varje vecka uppdateras Prodikts plattform, för att hålla 64 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

jämna steg med kraven enligt REACH-direktivet och enligt SIN-listan (Substitute It Now). Detta för att vara à jour med nya lagar och skärpta krav avseende bland annat ämnen som kan vara cancerframkallande, påverka arvsanlagen eller orsaka skadliga utsläpp. – Vi samlar all nödvändig information. Och det bästa av allt, vi strukturerar och tydliggör de data som är viktiga för användarna, berättar Rasmus Ekberg, vd för Carbonzero AB som har utvecklat Prodikt. Exempelvis är en EPD alldeles för svår

och tidskrävande att sätta sig in i och tolka. Prodikt väljer ut just den data som kan användas för att i siffror redovisa den tänkta byggnadens miljöpåverkan, exempelvis klimatavtrycket. – Den EPD som en leverantör tillhandahåller gäller ofta för en hel produktfamilj. Vi på Prodikt delar upp informationen, produkt för produkt. Användaren kan söka på exempelvis artikelnummer och direkt få upp ett produktkort för just den produkt man överväger att använda, fortsätter Rasmus Ekberg.


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021 Prodikt beaktar inte bara klimatavtryck. Den digitala plattformen och verktyget tar hänsyn till både: • Klimatavtryck • Cirkularitet, t.ex. återvunnet innehåll och återvinning • Materialets påverkan Därmed omfattar Prodikt fler miljöparametrar än de som används inom bland andra Basta, Byggvarubedömningen och SundaHus Miljödata. Prodikt gör ingen bedömning av produkter, utan redovisar objektiv information från andra källor, nationella och internationella databaser. Prodikt är en plattform för samverkan och flera samarbeten är på gång. Bland annat har man idag en digital koppling till Basta, så att användaren kan se om produkten finns i Basta och vilken klassning den har där. För Prodikt är det viktigt att byggarna ska kunna jämföra sina möjliga val. Men för att detta ska bli rättvist och relevant så inkluderas även produkternas tekniska prestanda vid urval och jämförelser. – All information som en arkitekt, byggherre eller entreprenör behöver gör vi tillgänglig på ett enkelt och pedagogiskt sätt. Det fina blir sedan när användaren hanterar sitt projekt i Prodikt. Detta är möjligt ända från programskedet, via projektering och produktion tills att byggnaden förvaltas. Eftersom mängderna av varje produkt läggs in i ett projekt så beräknar Prodikt summerade miljödata för varje produkt respektive för hela byggnaden; klimatavtryck, emissioner, mängden återvunnet material, andel återanvändningsbart med mera. Prodikt är dynamiskt, om användaren ändrar sitt val uppdateras samtliga relevanta siffror. Varje miljöparameter redovisas fortfarande för varje produkt och dessutom summeras siffrorna för hela byggnaden. – Alternativa val kan snabbt jämföras eftersom verktyget förnyar sin analys och redovisning av miljöparametrar, som kan kontrolleras mot budget. Detta spar enormt mycket tid för användaren som hittills varit tvungen till omfattande manuella beräkningar. – Vi är först i världen att lansera ett verktyg som gör att byggherrarna på riktigt kan göra aktiva val av produkter på systemnivån, säger Rasmus Ekberg. De kan välja produkter mot bakgrund av miljöprestanda och naturligtvis med hänsyn till tekniska prestanda. De aktörer som använder Prodikt får goda förutsättningar att leda utvecklingen inom byggande. Samtidigt får de leverantörer som hoppar på tåget och kan redovisa sin miljöprestanda ett försprång på marknaden. Aktörer som arbetar med BIM och 3D-

– Prodikt är bland annat en plats där marknaden lätt kan hitta de produkter som möter ens krav och kan se varje produkts hållbarhetsprofil och den totala påverkan på sitt projekt, säger Rasmus Ekberg, vd för Carbonzero. Hållbarhet blir tydlig och fullt inkorporerad i besluts- och byggprocessen. Bild: Carlmagnus Johansson

modeller kommer att kunna exportera data direkt från modellen till Prodikt. Annars går det att mängda manuellt. I båda fallen kommer en klimatdeklaration och en loggbok att kunna genereras automatiskt. Ett projekt upplagt i Prodikt har därmed ett obrutet digitalt flöde. För den som vill prova är det kostnadsfritt att skapa ett konto på www.prodikt.com och jämföra data på olika produktkort eller lägga upp ett projekt. Alla vill uppföra byggnader som uppfyller både tekniska prestanda och miljöprestanda, och då i alla byggdelar och samtliga produkter. Därför kommer Prodikt att inkludera även möbler. För att byggbranschen ska klara utma-

ningarna med miljö och hälsa, är digitalisering A och O. Genom anpassning till olika initiativ och standarder inom identifiering, till exempel CoClass är målet att vara en accelerator för digitalisering av branschen. – Prodikt lanserades före sommaren och vi har fått ett överväldigande gensvar. Verktyget är avsett för både små, medelstora och stora aktörer. Fram till nu är det främst de största aktörerna som haft möjlighet att avsätta resurser för aktivt miljöarbete. Med vårt verktyg blir det lika lätt och billigt för de små som för de stora, avslutar Rasmus Ekberg, som förutom vd för Carbonzero är medgrundare av företaget, som nu lanserat det digitala verktyget Prodikt. STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N 65


G RÖ N T S A M H Ä L L S BYG G A N D E • 2021 Arlanda Stad. Bild: Prologis

PROLOGIS PARK ARLANDA DC6

byggs i enlighet med BREEAM ”Very Good” Logistikfastighetsföretaget Prologis har utökat sin närvaro i Arlanda stad genom att förvärva den sista kvarvarande tomten om 24 000 kvadratmeter. Bolaget planerar att starta konstruktionen av en ny logistikbyggnad på minst 12 000 kvadratmeter på området senare i år. Projektet planeras för att möta kundernas höga efterfrågan på attraktiva logistikytor på en marknad där vakansgraden är extremt låg. O M R Å D E T I N R Y M M E R redan nära

130 000 kvadratmeter logistikyta fördelat på fem byggnader som ägs och förvaltas av Prologis. Runt årsskiftet kommer också utbyggnad av Arlanda stad DC1 om 7 500 kvadratmeter att stå klar. Området är i och med detta helt utvecklat. – Vi är i dagsläget fullt uthyrda, säger Gunnar Gillholm, nordenchef på Prologis. Med det här projektet kan vi tillgodose en del av den efterfrågan som vi har på moderna logistikytor i det här attraktiva området. Prologis Park Arlanda är strategiskt 66 STO R DÅ H D KO M M U N I K AT I O N

beläget ett stenkast från Arlanda flygplats, ett perfekt logistikläge endast 30 minuter från city. Närheten till E4:an, järnvägsnätet och flygplatsen är nyckelfaktorer till områdets attraktivitet.

Hållbarhet i fokus Prologis strävar alltid efter att ligga i framkant kring hållbar utveckling från byggdesign och minimering av avfall till att få ner förbrukningen av energi och vatten. Prologis Park Arlanda DC6 kommer att byggas i enlighet med BREEAM ”Very Good”.

Projektet klimatkompenseras därutöver via organisationen Cool Earth som skyddar hotad regnskog. – Tillsammans med våra kunder vill vi fortsätta att stärka både kundernas och vårt eget hållbarhetsarbete, säger Gunnar Gillholm. Hållbarhet finns med som en central del i allt vi gör, både nationellt och globalt, vilket även avspeglas i att vi finns med på listan över världens 100 mest hållbara företag. Juridisk rådgivare har varit DLA Piper i Sverige.


HÅLL KOLL PÅ MATERIALETS MILJÖPÅVERKAN Nu är alla våra produktkategorier miljödeklarerade enligt EPD, Enviromental Product Declaration. Så att du vet precis vilken miljöpåverkan varje produktgrupp har – hela vägen från råvaruframställning till att det lämnar våra lager. Även leverantörernas utsläpp vägs in samt all energi som har använts i framställningen av produkten. Våra EPD:er är tredjepartsgranskade och registrerade i det internationella EPD®systemet, för att ge dig pålitlig och jämförbar information om våra produkters miljöpåverkan. Håll koll på produktens klimatpåverkan och gör kloka val för framtiden.

Ladda ner våra EPDer från www.ssab.se/downloadcenter

ssab.se


POSTTIDNING B Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm

Framtiden har en lång historia. Hos oss handlar allt om framtiden, byggd på en historia av lärdomar. Det har lärt oss vikten av giftfritt innehåll, social hållbarhet och liten miljöpåverkan från produktens livscykel. På byggvarubedomningen.se får du rätt verktyg för att möta ert projekts uppsatta miljömål. Tillsammans formar vi en hållbar och bättre byggbransch.

Byggvarubedömningen är en icke vinstdrivande ekonomisk förening som jobbar på uppdrag av 60 stora branschaktörer i Sverige. Vi bedömer och tillhandahåller information och tjänster kring hållbarhetsbedömda varor samt främjar produktutvecklingen mot en giftfri och god bebyggd miljö.

Vi gör det enklare att bygga hållbart

Profile for Stordåhd Kommunikation AB

Grönt Samhällsbyggande 2021  

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded