Grönt Samhällsbyggande 2/2025

Grönt

Samhällsbyggande Miljöcertifieringar och Bedömningssystem

ÅRETS FASTIGHETSDAGAR – Allmännyttan laddar för framtiden

Nr 2 2025

LEED

– certifiering som inspirerar

BOVERKET

flyttar in i mönsterbyggnad Mångfasetterad

ANVÄNDNING AV AI SVERIGES STÖRSTA ÅTERBRUKSMARKNAD för byggprodukter i ny tappning

Första etappen av

GREENHOUSE STHLM på målrakan

ANVÄND STANDARD FRÅN BEAST

för att kommunicera miljödata!

MED AVSTAMP I HISTORIEN bygger Pembroke för framtiden

DE

IN SWE

D EN

30

MA

NYHET!

Ett fäste – många möjligheter » Fallskyddswire för alla tak » Snabb och flexibel montering » Wiren fixeras i fästet utan att skadas » Termineringsfri wire » Fallstopp på stegar

Scanna QR-koden för film på Weline ONE eller läs mer på welandstal.se

AN

IT

E

Weline ONE

Y

W

L

D QUA

L

FRAMTIDENS MOBILA VATTENRENING ÄR REDAN HÄR. Dynamiskt / Ekonomiskt / Miljövänligt Hyr vattenreningsutrustning utifrån ert behov Vi renar ert länsvatten, grundvatten, schaktvatten samt vatten från muddring och borrning.

• Kemisk flockning • Kemisk fällning • Lamellsedimentering • pH-justering • Slamförtjockning

• Mobila filterpressar • Kolfilter • Rening tungmetaller • Jonbytare • Onlinemätning

Kontaktuppgifter: 08-4497112 www.alverdens.se

• Övervakning • Loggning • Mobil vattenanalys • Recirkulering • Pumpar

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

INNEHÅLL 4

Innehåll

5

Ledare

54

Cirkulära absorbenter med bra hållbarhetsdata – Ecophon

6

Nyheter

56

Första etappen av Greenhouse Sthlm på målrakan

14

Nya kraftfulla projektlösningar från BIM.com

60

Sara Löfgren vald till ny ordförande för Svensk Betong

16

Med avstamp i historien bygger Pembroke för framtiden

61

Välkomnar positivt beslut för fortsatt kalkstensbrytning

19

Därför är limmet golvbranschens största hållbarhetsproblem

20

Världens största böjda dynamiska glasinstallation

62

Nordbygg och Installatörsföretagen bakom suverän mässa

i Boverkets nya huvudkontor

69

Återbruk och omvandling ger plats för konstelever

22

Boverket flyttar in i mönsterbyggnad

71

Med återbruk i fokus!

25

Skanska har lagt pusslet för sitt SÄBO-koncept

72

Årets Fastighetsdagar – Allmännyttan laddar för framtiden

26

Hotel J med fokus på återbruk och hållbar design

80

Munksjöstaden möter god efterfrågan på bostäder

27

Metrolit bygger för framtiden

28

LEED – certifiering som inspirerar och driver kraven på

82

Svindlande utsikt från Brf Utsikten i Skellefteå

leverantörer och entreprenörer

85

Ny- och ombyggnad för moderna laborationsbyggnader

levererar till Greenhouse Sthlm – Electrolux huvudkontor

i Slite, Gotland

i Jönköping

30

Heltäckande tjänster för hållbarhet och byggteknik

33

Pyrolysbehandling av slam gynnar både miljö och ekonomi

86

vid Norrlands Universitetssjukhus Optimal bygghandel med ökad tillgänglighet

34

Basta och visionen om obrutna datakedjor

88

Hyresbostäder med grön profil i Nacka

35

Nordens största event om hållbart byggande blir mer

90

Vård- och omsorgsboende uppförs i Nynäshamn

internationellt

91

Skånsk arkitektur i ny skola med hållbarhetsfokus

38

Debatt: Lokal elproduktion är avgörande

92

Nu startar bygget av Tenstaterrassen

40

Ge nytt liv åt ditt slitna golv – hållbart, smart och

93

Västernorrland bygger ut den rättspsykiatriska vården

ekonomiskt

94

Kombinerat äldreboende och förskola främjar hållbarhet

41

Lastbärare och emballage bränns upp i onödan

42

Så inspireras Lunds privata byggherrar att återbruka

95

i Roslags-Näsby S-huset omvandlas med höga återbruksambitioner

43

Pelle bygger framtiden med spill – så blev Återbygget ett

96

Falu lasaretts ombyggnad ger kortare väntetider och säkrare

nav för cirkulärt byggande 44 45

diagnostik

Sveriges största återbruksmarknad för byggprodukter

98

i ny tappning

100 Klimatfastigheter tar helhetsgrepp på energieffektivisering

Realy Bostad vill få sina hyresgäster att stanna

Hållbart återbruk kräver effektiv logistik – så skapar

102 Använd standard från BEAst för att kommunicera miljödata!

Wiklunds möjligheterna

106 HSB på Luthagen Strand – nära natursköna Fyrisån och nära

46

Bygghandeln i Umeå som säljer återbrukat material

48

Kristianstadsborna ska börja återbruka på Returum

108 Proptech 2025 – teknik är inte allt

centrum

50

Mångfasetterad användning av AI

114 Ny finansieringsmodell ska stöpa om bostadsmarknaden

16

62

69 4

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

41 22

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

REDAKTION UTGIVARE: Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 159 Växel: 08-501 08 71 ANSVARIG UTGIVARE/CHEFREDAKTÖR: Jan Åström jan.astrom@storkom.se REDAKTÖR: Kjell-Arne Larsson ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se MARKNAD: Noah Åström Marin noah@storkom.se

N VA

EN M ÄR

K

T

S

TRYCK: Exakta Print AB, Malmö 2025

Trycksak 3041 0417

OMSLAGSBILD: I korsningen Regeringsgatan/Mäster Samuelsgatan i Stockholm uppför Pembroke en fastighet med kontor, butiker, bostäder och restauranger.

Bild: Pembroke FÖLJ OSS PÅ: www.grontsamhallsbyggande.se www.issuu.com

AI PÅ FRAMMARSCH I LIKHE T MED andra branscher har bygg och fastighet också nåtts av AI. Omfattningen av möjliga tillämpningar är så stor att den är svår att överblicka. Inom vår bransch ligger Sverige ganska bra till med AI jämfört med andra länder. Staten satsar mycket riktigt också på att utveckla AI, bland annat genom AI Sweden.

AI kan visserligen betraktas som en teknik – ett nytt verktyg – men AI är mycket mer än så, och mycket mer än den chatbot vi använder till vardags.

Många bolag – även i vår bransch – har börjat jobba med AI som något isolerat som bara några teknikintresserade i företaget ägnar sig åt. I många fall har helt egna pilotprojekt startats upp, vilka oftast inte lett någonvart. I stället ska verksamhetsperspektivet komma först och AI därefter.

Varje företag ska initialt definiera sina största svårigheter och identifiera de viktigaste förbättringsområdena. Därefter fråga sig vilka som eventuellt kan lösas med AI. När väl problemen är formulerade och AI kandiderar för att lösa dem, är det viktigt att inte ”jobba i silos”, där varje aktör utvecklar sin tillämpning isolerad. Utbyt idéer

och erfarenheter med andra, även om de är konkurrenter!

Det andra argumentet för att beakta verksamhetsperspektivet innan en AI-lösning övervägs, är att AI så i grunden kan komma att förändra våra arbetssätt, att alla i organisationen berörs, från toppen till botten.

Och tillämpningarna är fler än vad var och en kanske inser till en början.

Att använda AI för prognosstyrning och energibesparande individuell fastighetsdrift är närmast självklart. Men AI kan hjälpa till att förbättra ekonomin och finanserna. Analysera felmeddelanden och kundkommunikation. Stödja hyresgästerna och erbjuda helt nya tjänster. Hjälpa oss bygga bättre hus.

Sist men inte minst, ha bra kvalitet på data, innan den matas till AI. Dåliga data kan stjälpa mer än hjälpa. I detta nummer återkommer AI i flera artiklar. Ta del av goda råd och exempel på lyckade case.

God läsning!

Jan Åström, Kjell−Arne Larsson Grönt Samhällsbyggande

Tillstånd av ansvarig utgivare fordras för återgivande av artiklar och illustrationer.

Tidningen ansvarar ej för insänt och ej beställt material. Tidningen får citeras med angivande av källa.

ISSN: 2004-3856

Grönt

Samhällsbyggande Miljöcertifieringar och Bedömningssystem

ÅRETS FASTIGHETSDAGAR – Allmännyttan laddar för framtiden

Nr 2 2025

LEED

VI ÄR MED PÅ OMSTÄLLNINGSRESAN! www.grontsamhallsbyggande.se

– certifiering som inspirerar

BOVERKET

flyttar in i mönsterbyggnad Mångfasetterad

ANVÄNDNING AV AI SVERIGES STÖRSTA ÅTERBRUKSMARKNAD

för byggprodukter i ny tappning Första etappen av

GREENHOUSE STHLM på målrakan

ANVÄND STANDARD FRÅN BEAST

för att kommunicera miljödata!

MED AVSTAMP I HISTORIEN

We bring projects to stories

bygger Pembroke för framtiden

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

5

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Ann Lindkvist ingår numera i BREEAM-rådet.

LERAN SOM KOM BORT LERA ÄR ETT av världens äldsta byggnadsmaterial. Men trots att människan har byggt bostäder av lera i tusentals år och att lera är helt cirkulärt så är det ett material som tappats bort i dagens moderna byggprocess.

Nu ska HSB, Peab och forskare från Malmö Universitet bygga lermoduler i HSB Living Lab i Göteborg för att testa olika metoder och utforska lera som ett hållbart byggmaterial.

Källa: HSB Living Lab

BREEAM VID BÄVERBÄCKEN

NY I BREEAM-RÅDET MVB:S hållbarhetsansvariga Ann Lindkvist är nu medlem i BREEAM-rådet.

Rådet ingår i Sweden Green Building Council och har till uppgift att stötta BREEAM:s utveckling i Sverige, särskilt inom marknadsrelaterade frågor och certifieringssystemets framtid.

Ann, hur ser du på utvecklingen av BREEAM som certifiering?

– Trots nya EU/CSRD-krav tror jag att det ökade intresset för certifieringar håller i sig.

Certifieringar är ofta enklare för marknaden att förstå än exempelvis hållbarhetsredovisningar, vilket gör certifieringar som

BREEAM fortsatt relevanta.

Vad ser du som rådets främsta uppgift under kommande år?– Att utveckla manualen och dess tolkningar mot högre ställda krav, samtidigt som hanteringen bör bli enklare.

Du har stor erfarenhet av BREEAM-certifieringar, vilka insikter tar du med dig till rådet?

– Jag hoppas kunna tillföra rådet min erfarenhet från såväl beställare- som konsultoch entreprenadsidan. Genom rådet vill jag verka för en smidigare och mer pragmatisk certifieringsprocess.

Källa: SGBC

I NORRA DELEN av Bollmora, mellan Tyresövägen och golfbanan, utvecklas ett nytt bostadsområde. Tre olika byggaktörer ska bygga bostäder vid Bäverbäcken och upplåtelseformen varierar med bostadsrätter och hyresrätter.

I den sydöstra delen av Bäverbäcken bygger Klövern fem bostadshus med cirka 100 lägenheter som får upplåtelseformen hyresrätt.

Bostäderna byggs kring fyra gårdar och en parkdel.

Husens höjd varierar mellan fyra till sex våningar och husen ska miljöcertifieras enligt BREEAM. Med optimering av väggar, tak och fönsterstorlekar ska energianvändningen minskas.

Källa: Tyresö Kommun

PEAB SKÄRPTA KRAV PÅ CEMENTEN BYGGSTARTAR för Svanenmärkning I RÅSUNDA UTSLÄPP FRÅN cementproduktion utgör 5 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.

Genom nya skärpta klimatkrav för cement i kemiska byggprodukter kan Nordens officiella miljömärkning Svanen bidra till en mer hållbar byggindustri.

Om all cement som årligen används i Sverige uppfyllde Svanens krav, så skulle det kunna spara in utsläpp av växthusgaser motsvarande 226000 bilars utsläpp.

Källa: Via TT 6

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Det är inte möjligt att Svanenmärka cement som råvara, då kraven ställs ur ett livscykelperspektiv på den färdiga byggprodukten. Men eftersom cement leder till stora klimatutsläpp så ställs klimatkrav på cementen.

PLATSEN FÖR gamla Råsunda Stadion i Solna är klassisk mark för många. Här har landskamper och allsvenska fotbollsmatcher avgjorts och världsartister spelat. Efter rivningen av Stadion har området bebyggts med nya bostäder. Nu är det dags för nästa kvarter.

På platsen har Peab satt spaden i marken för 141 nya lägenheter i bostadsprojektet Mittfältaren.

Fastigheten miljöcertifieras enligt Svanen och byggs med ECO-Betong och solceller.

Källa: Cision

ÄNNU LÄGRE AVTRYCK Våra mest populära akustiktak finns nu med extra låg klimatpåverkan

Tack vare hållbar innovation kan vi nu erbjuda ett komplett system av akustiktak med både absorbenter och bärverk som har ännu lägre koldioxidavtryck!

Med CarbonLow kan du minska CO₂-avtrycket för god akustik med upp till 50 % jämfört med våra standardsystem.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Den första modellen har 4 kW effekt.

VÄXTHUSGASUTSLÄPP FRÅN BYGGBRANSCHEN SOM BEKANT är det numera ett krav vid nybyggnation att lämna in klimatdeklaration för att redovisa vilken påverkan på klimatet den nya byggnaden har. ”Byggutsläppslistan” publicerar siffror över deklarerade utsläpp från nybyggnation, sorterade efter projekt, kommun eller byggherre.

Källa: Architect Climate Action Network

SOLNA LINK

Värmepump baserad på

TERMOAKUSTIK BLUEHEART ENERGY är ett nederländskt företag som har utvecklat en innovativ värmepump baserad på termoakustik, en teknik som använder ljudvågor för att generera värme och kyla.

BlueHearts värmepump använder heliumgas i ett slutet system där två linjära kolvar

skapar akustiska tryckvågor. Dessa vågor får gasen att expandera eller komprimeras i en slinga med värmeväxlare. Processen flyttar värme från en kall källa till en varm sida – utan att använda traditionella köldmedier eller faser som förångning och kondensering.

Källa: Blue Heart Energy

VETENSKAPLIG GRUND PROJEKTET ”Vetenskapliga klimatmål och klimatfärdplan för bostadsföretag” ska besvara frågorna hur snabbt bostadssektorns klimatomställning bör ske, vilka fällor som bör undvikas för att försäkra sig om att klimatomställningen blir verklig och vad en färdplan bör innehålla för att vara effektiv.

Projektet analyserar och lutar sig mot lagkrav och internationellt erkända standarder såsom CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), målformuleringar i SBTi (Science Based Targets initiative) och beräkningsgrunderna i GHGP (Greenhouse Gas Protocol).

Det är mycket på gång inom bostadssektorn och det gäller att försäkra sig om att 8

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

klimatomställningen inte tar onödiga omvägar och att planerandet och rapporterandet inte skymmer målet att sänka klimatpåverkan. Projektet görs i samverkan mellan IVL, Sveriges Allmännytta och Kommuninvest.

IVL leder projektet och ansvarar för innehåll och vetenskaplig grund. Fjorton bostadsföretag deltar aktivt för att säkra att underlagen blir användbara.

Sveriges Allmännytta kommer att använda projektresultaten för att utveckla sitt Klimatinitiativ där alla medlemsföretag bjuds in att delta. Totalt finns inom Sveriges Allmännyttas medlemmar kring 975 000 lägenheter. Kommuninvest avser att integ rera resultaten i sitt arbete för att vara ett verktyg och stöd för kommunsektorns omställning.

Källa: IVL

SKANSKA INVESTERAR cirka 1 miljard kronor i första etappen av kontorsfastigheten Solna Link vid Solna station i Arenastaden, Stockholm.

Byggkontraktet är värt cirka 480 miljoner kronor. Byggnaden LEED-certifieras med ambitionen att nå nivån Platinum och är även precertifierat enligt NollCO2 och WELL Gold.

Källa: Skanska

TREANO

bygger med hållbarhet UNDER 2024 och inpå 2025 har Treano fortsatt att stärka sitt hållbarhetsarbete i linje med CSRD och Agenda 2030. öretaget har tagit viktiga steg för att integrera hållbarhetsfrågorna ännu djupare i affärsmodellen och i det dagliga arbetet – alltid med fokus på långsiktig påverkan och värdeskapande.

Resultatet för 2024: Treano minskade sina utsläpp med 565 ton CO₂e jämfört med basår.

Mer än 90 procent av denna klimatförbättring initierades via Treano.

Källa: Treano

SKANSKA BYGGER MOTORVÄG i Nordlands län i Norge

SKANSKA HAR tecknat ett kontrakt med den norska vägmyndigheten om att bygga den nya motorvägen E6 mellan Sommerset och Megården i Nordlands län, Norge.

Kontraktet är värt 4,4 miljarder NOK. Projektet ska certifieras med BREEAM Infrastructure Design and Construction Phase.

Källa: Modular Finance

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

GÄSTRIKE VATTEN provar avsaltning

NU TAS ETT viktigt steg på väg mot ett framtida avsaltningsverk i Öregrund. Med hjälp av dykare läggs en lång intagsledning för havsvatten ut på botten utanför Öregrunds Båtvarv där avsaltning ska testas.

Det långsiktiga målet är att längre fram bygga ett fullskaligt avsaltningsverk på annan plats i Öregrund. Verket är en del i ett större utvecklingsprogram. Programmet startade efter beslut i Östhammars kommunfullmäktige 2022, och siktar på att öka dels tillgången på dricksvatten och dels kapaciteten att rena avloppsvatten i och kring Östhammar och Öregrund.

Källa: Cision

SOLCELLER OCH AI hos Familjebostäder

Kontorskomplexet Equilibrium, som består av två byggnader, har blivit ett landmärke i norra delen av Rumäniens huvudstad.

SKANSKA SÄLJER kontorsbyggnad i Bukarest

SKANSKA HAR SÅLT den första byggnaden i kontorskomplexet Equilibrium i Bukarest, Rumänien, till Gordiusz Private Equity Fund, under förvaltning av Gránit Asset Management, för 52 miljoner euro, cirka 570 miljoner kronor.

Transaktionen kommer att bokföras av Skanska Commercial Development Europe under det andra kvartalet 2025. Överlåtelsen av fastigheten är planerad till det andra kvartalet 2025. Komplexet erbjuder 3 500 kvadratmeter gröna ytor, hållbara lösningar och är utformat med fokus på flexibilitet. De miljövänliga funktionerna har fått sitt erkännande genom en LEED Platinum-certifiering.

Källa: Cision

EKOLOGISK HÅLLBARHET VARBERGS FASTIGHETS AB (VFAB), både bygger och förvaltar fastigheter på uppdrag av Varbergs kommun.

Som bygg- och fastighetsbolag har företaget ett ansvar att bidra till att minska utsläppen och man har stor möjlighet att arbeta för en minskad miljöpåverkan i samtliga skeden av en byggnads livscykel.

Utöver Sveriges nationella mål arbetar VFAB bland annat enligt kommunens ”Hållbarhetsmål 2017-2025 Inriktningar för hållbarhetsarbetet i Varbergs kommun". Hållbarhetsmålen är uppdelade i fyra inriktningar: Varberg visar vägen, Livskraftiga ekosystem, Hållbar resursanvändning och Välmående samhälle. Den överordnade inriktningen Varberg visar vägen anger Varbergs ambitionsnivå om att bli ett föredöme och en inspirationskälla i hållbarhetsarbetet.

Källa: VFAB

NÄR FAMILJEBOSTÄDER bygger nya hus så planerar man för att minst 20 procent av fastighetens elbehov ska komma från solceller.

Solcellerna producerar mellan 15-40 procent av fastigheternas elbehov.

När solen lyser som mest och solceller producerar mycket solel, så uppstår ibland solelöverskott som Familjebostäder då säljer till elnätet. Man säljer cirka 25 procent av solelproduktionen.

För att öka egenanvändningen av solel har man i två fastigheter skaffat batterier för att lagra elen när det uppstår överskott. Batterierna bidrar till att halvera överskottet. Mer solel går tillbaka direkt till fastigheten. Familjebostäder ser också över möjligheterna att med hjälp av artificiell intelligens styra så att energi sparas i husen. Med hjälp av AI kan man förutse energianvändning bättre och på så sätt också optimera driften.

Källa: Familjebostäder

VISION OM NETTONOLL INITIATIVET The Net Zero Carbon Buildings Commitment främjar ledarskap inom klimatarbete bland företag, organisationer, städer och myndigheter. Målet är att påskynda omställningen till nettonollutsläpp från den byggda miljön och inspirera fler att vidta åtgärder.

Bygg- och fastighetssektorn står globalt för 35 procent av energiförbrukningen, 38 procent av de energirelaterade koldioxidutsläppen och 50 procent av resursförbrukningen, och dess totala avtryck förväntas fördubblas till 2060. Genom att ansluta sig till initiativet kan aktörer bidra till att driva utvecklingen mot en framtid med nettonollutsläpp.

Källa: SGBC

CIRKULÄRT HOS WAVIN WAVIN TAKE BACK SERVICE är en ickevinstdrivande tjänst från Wavin för att underlätta genomförandet av cirkulär ekonomi i företagets del av Byggsektorn. Det är en tjänst som främst riktar sig till större entreprenörer och slutkunder för att implementera återvinning i slutna kretslopp och undvika att produkter hamnar i blandat byggavfall.

Målet är att rädda så mycket plaströr som möjligt.

Källa: Wavin STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

9

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

CATENA

Med starkt fokus på hållbara lösningar har Arcona varit en viktig samarbetspartner i arbetet med att skapa förutsättningarna för Swecos nya kontor.

uppför ny logistikanläggning DEN NYA logistikanläggningen uppförs på en befintlig byggrätt på Catenas fastighet Mappen 4 som ligger strax öster om Linköping med nära access till E4.

Byggnaden ska certifieras enligt BREEAM Excellent och blir drygt 9 800 kvadratmeter stor.

GRÖN OMSTÄLLNING i kulturhistoriska byggnader

ARCONA ANPASSAR SWECOS HUVUDKONTOR ARCONA HAR FÅTT i uppdrag att genomföra en omfattande anpassning av Swecos kontorslokaler i Tidningskvarteren som ursprungligen uppfördes av Svenska Dagbladet.

Kvarteret ligger i Marieberg i Stockholm.

Projektet genomförs i samverkan med beställaren Areim och hyresgästen Sweco.

Projektet omfattar cirka 20 000 kvadratmeter och beräknas vara färdigställt under 2026.

Kontraktsvolymen är på cirka 350 miljoner kronor.

Anpassningen genomförs för att möta Swecos förändrade behov och innebär en modernisering och framtidssäkring av lokalerna med fokus på hållbarhet och teknik.

Fastigheten är för närvarande certifierad enligt BREEAM In-Use Very Good och förbereds för att omcertifieras efter att projektet har avslutats. Sweco kommer att sitta kvar i angränsande ytor och intilliggande fastighet under hela projektet.

Källa: Arcona

ATT FÖRBÄTTRA energieffektiviteten och minska miljöpåverkan i byggnader med kulturhistoriskt värde är en investering för framtiden.

Sänkta energikostnader, minskad underhållsskuld och ökat fastighetsvärde är positiva effekter av grön omställning i gul-, grön- samt blåklassificerade fastigheter.

Källa: Ebab

SVANENMÄRKT byggande fortsätter att öka

TROTS LÅGKONJUNKTUR växer antalet Svanenmärkta bostadshus, förskolor och skolor i Norden. Det visar ny statistik från Nordisk Miljömärkning. I Norden står minsta landet, Island, för största ökningen 2024, 21 procent.

Flest byggnader finns i Sverige, både de som är färdigbyggda och pågående projekt.

Källa: Svanen

NY CERTIFIERING

SVERIGES FÖRSTA HYBRIDPARK EUROPEAN ENERGY färdigställde i slutet av 2024 bygget av Sveriges första storskaliga hybridpark med både vind- och solkraft och med samma nätanslutning.

65 000 solpaneler har satts upp på 42 10

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

hektar skogsmark intill vindkraftverken i Skåramåla utanför Ryd i Tingsryds kommun.

Solparken är Sveriges största solpark och en av de första som har byggts på skogsmark.

Källa: European Energy

NYLIGEN lanserades SGBC:s nya certifiering, Miljöbyggnad Ombyggnad, som erbjuder en efterfrågad flexibilitet och anpassningsmöjlighet för ombyggnadsprojekt.

Certifieringen kombinerar principerna från Miljöbyggnad Nybyggnad samt Miljöbyggnad iDrift och fokuserar på viktiga områden som energi, klimatpåverkan och cirkularitet. Med tre betygsnivåer – Brons, Silver och Guld – kan den hjälpa fastighetsägare att förbättra hållbarhetsprestandan, minska driftskostnader och öka marknadsvärdet.

Källa: SGBC

Greenwashing?

Nej tack, det behövs inte.

Eller vad sägs om ett GWP på

-1,21 kg CO2 helt utan klimatkompensation!

Blåsplatta för lösullsinstallation inom PREFAB-industrin ISOCELL har en lösning för PREFAB-industrin för att installera lösull i stället för skivor.

Nu finns möjligheten att se hur installationen går till på vårt träningscenter i Tibro.

Installationer ger en fast isoleringsmatta helt utan skarvar. Endast en produkt behöver lagerhållas för all isolering och inget spill vid installationen.

Ta kontakt för att få en demonstration!

Du kan läsa mer om våra produkter på ISOCELL.SE eller slå oss en signal på 010-130 25 00

Här hittar du EPD:n

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

MKB:S MEST HÅLLBARA NYBYGGE NÅGONSIN STÅR KLART MKB HAR FÄRDIGSTÄLLT sitt mest klimatmässigt hållbara projekt hittills, Rapsen på Limhamn. Med en stomme av korslimmat trä och starkt fokus på återbruk har nybygget den lägsta klimatpåverkan per kvadratmeter av alla MKB:s projekt.

– Vi har lyckats kapa våra klimatavtryck rejält, mycket tack vare materialval och återbruk, säger Elly Fagerström, projektledare hos MKB. För första gången har MKB byggt ett hus med en stomme i korslimmat trä vilket ger låg klimatpåverkan.

– Vi valde att testa korslimmat trä i ett läroprojekt för att kunna utvärdera byggmetoden. Med facit i hand kan vi konstatera att vi lyckades minska klimatpåverkan mer än någonsin tidigare, säger Jenny Holmquist, miljöstrateg på MKB. Rapsen är en del av MKB:s engagemang i klimatinitiativet ”Lokal färdplan för en klimatneutralt bygg- och anläggningssektor i Malmö 2030” – LFM30.

– Det är tuffa krav som vi möter och det visar att vi är på rätt väg, säger Jenny Holmquist.

Att använda återbrukat material för att ytterligare minska klimatavtrycken har varit ett genomgående fokus för hela projektet. Bland annat består en del av fasaden av tegel från den uttjänta förskola som stod på platsen tidigare. Dessutom har plattan från förskolan krossats och använts som utfyllnad i marken.

– Vi har återanvänt material i både det lilla och i det stora. Allt från fasad och markutfyllnad till att återanvända belysning och marksten, säger Elly Fagerström.

De 12 lägenheterna i Rapsen har varit eftertraktade, med upp till 300 intressenter per bostad. Dessutom får kunderna i det närliggande MKB-huset nu tillgång till en betydligt bättre innergård samt nya mobilitetstjänster.

– När vi bygger i anslutning till redan befintliga bostäder är det viktigt för oss att förbättra även för de kunder som redan bor i området, säger Elly Fagerström.

Rapsen klarar kriterierna för pilotprojekten enligt LFM30:s metod, version 1.7: • Krav på solvärmelast och värmeförlusttal

Trästomme i Rapsen. Bild från vindsplanet innan isolering och kanalisation kommit på plats.

• Understiga målgränsvärde för maxutsläpp av klimatpåverkan för flerbostadshus • Ha en återbetalningsplan som balanserar den återstående klimatpåverkan i enlighet med LFM30:s metod. Se mer information om kriterierna på LFM:s hemsida.

GEOTERMISK EL utvecklas av Jordkraft Energy AB

PLANETEN JORDEN består av den inre och den yttre kärnan, manteln och jordskorpan. Jordskorpan varierar i tjocklek och beräknas vara upp till 100 kilometer tjock.

På platser där jordskorpan är mycket tunn, som till exempel på Island och i Nya Zeeland, utvinns geotermisk energi för att producera värme och elektricitet. Men hur kommer man åt energin där jordskorpan är tjockare, som exempelvis i Sverige?

Jordkrafts metod bygger på att skapa torr ånga av vatten genom att låta det hettas upp en bit ner i jordskorpan. Den ideala temperaturen för detta är 300°C – 400°C, vilket går att finna på mellan 5 och 8 kilometers djup. För att en plats ska vara lämplig för Jordkrafts kraftverkskoncept bör jordskorpan inte vara tjockare än 50 kilometer.

Företagets första pilotprojekt startar på Gotland.

Källa: Jordkraft 12

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Jordkrafts geotermiska anläggning ska kunna producera 5 MW av förnybar, fossilfri el dygnet runt, året om, helt oberoende av väder och vind – tillräckligt för att försörja 4000 villor.

Leksand Bandreklam 2800x740mm FASTIGHETSAUTOMATION Vi på INU är en ledande aktör inom fastighetsautomation och skapar intelligenta, energieffektiva lösningar för alla typer av fastigheter. Med gedigen expertis och innovativa system optimerar vi drift, inomhusklimat och energianvändning.

Teamet består av erfarna och kunniga specialister som har bred erfarenhet av att arbeta med allt från mindre byggnader till större och mer komplexa anläggningar.

Vi säkerställer att din fastighet fungerar optimalt – idag och i framtiden.

Besök oss på www. inu.se

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

NYA KRAFTFULLA PROJEKTLÖSNINGAR FRÅN BIM.COM

– kopplar modellen och genererar en LCA direkt från REVIT, ingen IFC-export behövs Bim.com kompletterar sitt utbud av projektlösningar.

Nu har företaget lanserat en Designapplikation som länkar samman Revit och BIMobject med Prodikt. Detta medger att LCA för klimatpåverkan integreras i design- och konstruktionsarbetet. Valen som görs blir datadrivna och bidrar på riktigt till hållbarhet.

Dessutom finns nu en Dashboard som gör det möjligt att få en översikt över och analysera hela sin projektportfölj.

AV KJELL-ARNE LARSSON BIM.COM ERBJUDER verktyg som förenklar arbetet för arkitekter, konstruktörer och byggentreprenörer, men även för fastighetsutvecklare och förvaltare. Det är nu möjligt att jobba datadrivet med livscykelanalyser och produktval, med målet ett hållbart byggande som innebär låg klimatpåverkan.

Den nya Designapplikationen kopplar ihop Revit med BIMobject och hållbarhetsplattformen Prodikt. Designappen ger direkt tillgång till BIMobject-biblioteket inuti Revit.

Klimatdata hämtas från Prodikt som har en produktdatabas, där klimatdata finns i EPD:er eller i form av generiska data. Kopplingen gör det möjligt för en arkitekt, konstruktör eller annan projektör att se klimatpåverkan per byggnadsdel, per komponenttyp eller för hela huset. Förnyad klimatberäkning kan göras hur ofta som helst, för att gradvis genom 14

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Förutom Designapplikation finns nu en Dashboard som gör det möjligt att få en överblick över och analysera hela sin projektportfölj.

val av produkter och lösningar, arbeta sig fram mot allt lägre klimatpåverkan och mer optimal design.

– De olika plattformarna fungerar sömlöst, och jämfört med tidigare arbetssätt är det nu enkelt och smidigt att laborera med en mängd designalternativ på ett iterativt sätt, säger Johan Wall, BIM-specialist och projektledare på Bim.com.

Livscykelanalyserna täcker i dagsläget modul A1–A3, en omfattning som troligen

kommer att vidgas framgent. Det är möjligt att beräkna klimatpåverkan för exempelvis alla väggar i huset, en viss vägg, flera byggdelar tillsammans eller hela huset. För allt som har ritats i Revit går det att göra LCA. Klimatpåverkan redovisas som CO2e per produkt, CO2e per kvadratmeter eller på annat sätt. Det är möjligt att välja klimatberäkning för vilken eller vilka delar som helst av byggnaden.

– Designappen fungerar med BIM-

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 och Designappen att det underlättar för tillverkarna att sätta produkter på marknaden och möjlighet för projekten att snabbt ta fasta på nya innovationer, avslutar Johan Wall.

Bim.com:s kompetens och erfarenhet av byggprojekt och produktdata gör att man känner till branschens utmaningar. Företaget har knutit till sig några av de tyngsta aktörerna inom hållbarhet i Sverige och Europa.

Bim.com är ledande när det gäller kunnande om hållbarhetsstandarder, EU-taxonomin, CSRD och digitala produktpass.

FAKTA

PRODIKT

– I det BIM-baserade arbetsflödet som vi har skapat har arkitekten stora möjligheter att snabbt analysera projektets klimatprestanda och dess koppling till projektets hållbarhetsmål. Genom att integrera en omfattande produktdatabas direkt i BIM-modellen kan man genom hela projektprocessen – från tidiga till sena skeden – optimera val som minskar byggnadens klimatavtryck. För att detta ska vara effektivt krävs att både generiska klimatdata och specifika produktdata, såsom EPD-data, cirkularitetsprestanda och tekniska parametrar, är direkt integrerade i BIM-mjukvaran, berättar Johan Wall, BIM-specialist och projektledare på Bim.com.

modellen i alla faser av ett byggprojekt, allt från tidiga skeden, exempelvis då arkitekten skissar på olika alternativ, vid detaljprojektering, under byggproduktionen och efter färdigställande, fortsätter Johan Wall.

LCA kan göras för slutlig verifiering av byggnadens klimatpåverkan; detta som underlag för klimatdeklaration, CSRD och certifiering.

– Flera av våra befintliga kunder har provat Designappen, och gensvaret har varit mycket bra. Kunderna uppskattar att gränssnitt är likt Prodikt och därmed användarvänligt. Man behöver inte vara LCA-expert för att göra klimatberäkningar, menar Johan Wall. I stället går det mycket snabbt att få underlag för datadrivna beslut. Med Designappen har verkligen en tröskel eliminerats.

DASHBOARD SAMLAR ALLA PROJEKT

Från användarna av framförallt Prodikt har det funnits önskemål att få översikter omfattande hela projektportföljen. Detta är nu möjligt med Bim.com:s nya Projekt

Dashboard. Den är huvudsakligen avsedd för fastighetsutvecklare och förvaltare. Det går att göra portföljanalys av hela portföljen eller en del. En stor fastighetsutvecklare vill kanske avgränsa till en viss region eller viss stad, eller projekt som har viss gemensam egenskap.

För analyserna nyttjas den omfattande produktdata som finns i Prodikts produktdatabas. Analyserna kan därmed göras av olika typer av data, klimatpåverkan givetvis, men även exempelvis återvunnen andel material i produkterna i projekten eller tekniska egenskaper.

Företagsledning och hållbarhetschefer har stor nytta av Dashboarden. Den är bra för total summering av vissa hållbarhetsdata.

Data om portföljen kan sparas och användas även när byggnaderna förvaltas.

– Genom de projektlösningar som Bim. com erbjuder får både arkitekter, konstruktörer, byggare och beställare ett väldigt bra underlag för datadrivna hållbarhetsbeslut. Jag vill också understryka att för byggmaterialtillverkare som tar fram innovativa hållbara lösningar möjliggör också BIMobject, Prodikt

Prodikt är både en databas och ett projektverktyg.

Prodikt samlar hållbarhetsinformation och tekniska egenskaper om byggprodukterna; hundratals datapunkter på produktnivå.

Prodikt Projektverktyg gör automatisk sammanställning utifrån olika underlag, som kalkyl/materialunderlag och 3D-modeller samt analys och versionshantering av relevant och nödvändig produktdata. Detta möjliggör dynamisk och kontrollerad uppfyllnad och uppföljning av vad som byggs in utifrån definierade projektmål som teknisk prestanda, klimatpåverkan, cirkularitet, hälsa och certifiering.

Prodikt bidrar med beslutsunderlag och kostnadseffektivitet.

Prodikt.com

FAKTA

APPEN Design App for Revit – brygga mellan BIMobject, Revit och Prodikt.

Tack vare appen kan arkitekten fokusera på sin design och få handledning i sina design-, produkt- och materialbeslut.

Arkitekten kan lägga mer tid på att lösa designproblem medan BIMobject säkerställer att de kan koppla modellen till verkliga data i alla projektskeden – från tidig design och generiska data till operationer som innehåller tillverkarspecifika data.

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

15

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Som bedömningen är idag får byggnaden 18/18 poäng på energiindikatorn "Optimize energy performance" för LEED. Bild: Pembroke

MED AVSTAMP I HISTORIEN bygger Pembroke för framtiden

Drottning Kristinas kröningsväg gick längs Regeringsgatan i Stockholm. Pembroke tog fasta på detta och gav sitt projekt namnet RGNT eller Regent. Här i korsningen Regeringsgatan/Mäster Samuelsgatan uppförs en fastighet med kontor, butiker, bostäder och restauranger. Byggnaden certifieras med LEED. AV KJELL-ARNE LARSSON LÄGE T I STOCKHOLMS CIT Y är både hett och intressant. Fastigheten ligger vägg i vägg med NK, och flera parkeringsgarage finns alldeles i närheten. Likaså är det närhet till kollektivtrafik som spårvagn, och tågen från Stockholms Central finns inom promenadavstånd. Läget för kontor är särskilt hett, eftersom det i stadsdelen finns flera juridiska byråer och företag med finansverksamhet.

Kontorslokalerna i RGNT är redan uthyrda.

RGNT erbjuder både arbetsplatser, bostäder, service och upplevelser, som motsvarar dagens alla krav. Samtidigt byggs för att fastighetens värden ska bestå i flera generationer framöver. RGNT hämtar inspiration från Stockholms rika arkitektoniska arv 16

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

och blandar sömlöst gammalt och nytt. Med den genomtänkta designen, som är utformad av arkitektkontoret Schmidt Hammer Lassen, förvandlas ett av stadens mest centrala kvarter till en levande och tillgänglig plats som är välkomnande dygnet runt.

Sammanlagda lokalarean blir 36 000 kvadratmeter. Ytorna kommer att omfatta 6 000 kvadratmeter butiker i tre plan, kontor (med nära 3 meters takhöjd) i sju plan och 27 bostäder.

OMFATTANDE MILJÖORGANISATION

– Vår ambition är att RGNT ska vara den mest energieffektiva kontorsfastigheten i city, både när vi slår upp dörrarna och också fram-

över, säger Kristin Willerström, Nordenchef på Pembroke. Vi strävar hela tiden efter att minska vårt koldioxidavtryck utan att för den sakens skull tumma på inomhusmiljön, luftkvaliteten eller upplevelsen för våra hyresgäster. Vi tecknar gröna hyreskontrakt med dem och tillsammans arbetar vi aktivt för att minska vårt koldioxidavtryck.

Fastigheten ska certifieras med LEED för betyget Platinum. Stora satsningar görs för hållbarhet och omfattande personresurser läggs på miljöarbetet. För övergripande miljösamordning inklusive LEED och all relevant hållbarhetsstyrning svarar Piacon AB, med Sue Clark som har en ganska bred roll, innefattande bland annat LEED AP (Accredited

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 Professional). KMA-ansvariga hos Zengun är Caroline Hill samt David Sundberg.

Sue Clark hade rollen som LEED AP när Pembrokes fastighet Mästerhuset uppfördes 2012–2015 och certifierades med betyget Platinum. Därför är hon väl förtrogen med Pembrokes arbetssätt och rutiner för att hantera bland annat materialval.

Som miljöbedömningssystem används Byggvarubedömningen. Zengun är ansvarig för projektets loggbok. Piacon svarar för hantering av eventuella avvikelser från Byggvarubedömningen.

Som övergripande miljösamordnare i projektet är Sue Clark stöd för bland andra de KMA-ansvariga och entreprenadingenjören hos Zengun. Certifieringsarbetet inleddes tidigt för att hitta lösningar som kunde fångas upp i projekteringsarbetet. Nu under byggproduktionen är det viktigt med fortsatt stöd från LEED AP. När det gäller hållbarhetsfrågor sker återkommande kommunikation där AP som expertrådgivare, berörda konsulter och Zengun deltar.

– Det är viktigt att certifieringsarbetet inleds tidigt i projektet och att projektering och produktion arbetar för samma mål, säger Sue Clark.

Den version av LEED som används är v.4 och det är Core and Shell som certifieras, det vill säga väggar, stomme och allt som inte är hyresgästernas delar. För dessa svarar respektive hyresgäst.

– Vi arbetar också tillsammans med dem för att stödja dem i deras certifiering, säger Linn-Marie Nordh, projektansvarig hos Pembroke.

LEED Core and Shell – liksom andra uppsättningar av LEED – omfattar en lång rad indikatorer, där några är särskilt utmanande för bygget av RGNT, inom områdena ”Water efficiency” och ”Energy and atmosphere”.

– Indoor water use reduction och Optimize energy performance är komplexa att arbeta med då de till stor del påverkas av hyresgästerna och deras förbrukning, fortsätter Linn-Marie Nordh. Dock vet vi att vi kommer att spara cirka 35 procent vatten med olika åtgärder, jämfört med LEED's baseline.

– Tidigare har branschen i Sverige inte haft fokus på vattenhushållning, men intresset för denna har ökat, mycket tack vare att LEED med sitt internationella perspektiv har förbättrat medvetenheten om vatten som begränsad resurs. En aspekt här är också att det går åt energi att pumpa vatten och att värma vatten. Hushållning med vatten minskar därför samtidigt energianvändningen, förklarar Sue Clark.

Fastigheten kommer att värmas med bergvärme som kompletteras med fjärr-

elnätet är hårt belastat, kan byggnaden tillfälligt sänka sin elförbrukning, till exempel minska ventilation, kyla eller belysning. Det är inte klarlagt ännu om RGNT kommer att kunna ha det systemet.

– Building Life Cycle impact reduction en svår indikator, säger Linn-Marie Nordh. Vi har valt produkter i stomme och fasad med lågt LCA för att minska vår miljöbelastning så mycket som möjligt.

INNOVATIONSPOÄNG KOPPLADE TILL LEED

– På Pembroke utvecklar vi fastigheter som är framtidsanpassade. Våra fastigheter möter framtidens krav på hållbarhet och erbjuder en hälsosam arbetsplats som bidrar till hållbara städer, säger Kristin Willerström, Nordenchef hos Pembroke. Bild: Pembroke

– Inom hållbarhet är vi mest stolta över att stommen är designad för att maximera framtida flexibilitet.

Den här byggnaden ska tåla att kunna förändras och möta nya behov över tid, berättar Linn-Marie Nordh, projektansvarig hos Pembroke. Bild: Pembroke

värme och fjärrkyla. Modern ventilationsteknik ökar flexibiliteten och maximerar effektiviteten.

– Projektet har idag en teoretisk förbrukning på 39,7 kWh/kvm och år, i gällande läge mot BBR:s krav på 70,2 kWh/kvm och år. Vi fortsätter att arbeta för att sänka den ytterligare. Nivån 39,7 motsvarar en besparing på 43,45 procent mot BBR. Som det ser ut nu får vi 18/18 poäng på energiindikatorn "Optimize energy performance" för LEED, berättar Linn-Marie Nordh.

Demand and response är en mycket svår poäng att ta. Kortfattat innebär det att när

Flera svenska standarder anses redan vara innovativa enligt LEED:s perspektiv.

Hos Pembroke används en strategi som heter Social Equity in the Supply Chain, som främjar hållbara leverantörskedjor –en nyckelfråga i projekt ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Under den här poängen väljs produkter som har robust dokumentation av byggvaror inklusive utvinning av råmaterial hela vägen genom tillverkning och leverans. Ett konkret exempel är en av projektets fasadleverantörer, som har en tredjepartscertifiering för ansvarsfull anskaffning av aluminium.

– Genom att vi jobbar med att följa upp leveranskedjor så hjälper vi till att belysa när det finns brister. Det i sin tur stöttar en förändring för många produktkategorier, vilket gynnar utvecklingen i branschen för mer transparens.

Vidare har projektet genomfört flera åtgärder som – även om de inte faller inom LEED:s innovationskriterier – är värda att lyfta ur ett miljöperspektiv: • Återbruk av smide: Smidesdetaljer från den befintliga byggnaden har demonterats och återanvänts som provisorier på byggarbetsplatsen, exempelvis till ramper och entréer. (Det hör till omständigheterna att rivning ingick i projektet.)

• Materialåterbruk i etablering: Flera delar från den tidigare byggnaden har återbrukats i byggetableringen. Några exempel är duschar och blandare, undertaksplattor och ståldörrar.

• Återbruk av textilmattor: Samtliga textilmattor har rivits ut och skänkts till företaget Recarpet, som har återvunnit och sålt dem vidare. Detta har minskat mängden avfall och förlängt materialens livslängd.

Hela projektet genomsyras av ett starkt fokus på hållbarhet. Man arbetar aktivt med flera initiativ för att minska projektets totala miljöbelastning.

– Vi undersöker möjligheten att välja undertaksleverantörer som kan ta tillbaka sitt spill för att återanvända det i produktionen av nya undertaksplattor, istället för att materialet går till deponi, berättar Linn-Marie Nordh. >> STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

17

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 Den sistnämnda innovationen kanske i själva verket är en möjliggörare?

– Det är absolut en möjliggörare. Det händer mycket inom hållbarhet i vår bransch och nya tillvägagångssätt och lösningar utvecklas hela tiden. I projekt som vårt är vi en del av denna utveckling för att arbeta än mer miljöeffektivt.

Vilka hållbarhetslösningar är då Pembroke mest stolt över i projekt RGNT? – Att stommen är designad för att maximera framtida flexibilitet – den här byggnaden ska tåla att kunna förändras och möta nya behov över tid. Vi är även stolta över energilösningarna – vår målsättning är att ta samtliga energipoäng, avslutar Linn-Marie Nordh.

ÄVEN BIOLOGISK MÅNGFALD

Projektet kommer att få poäng inom ytterligare kategorier, bland annat ”Location and transportation”. RGNT har utmärkta kommunikationsmöjligheter med spårvagn och busslinjer nära inpå, och promenadavstånd till Stockholms Central. Sedan hade Pembroke tidigt som mål i projektet att skapa världsklass End-of-Trip för hyresgäster som cyklar. Det blir cykelparkeringar i en lägre våning. Dessutom omklädningsrum med dusch, där inredningen får prägel av lyx. De estetiska värdena och trivseln har kombinerats med krav på lågemitterande produkter.

– Det är skönt att cykla till jobbet och det ska vara tryggt. Stockholm har numera bra cykelvägar, säger Sue Clark. Det har varit viktigt för Pembroke att också kommunicera att park i form av Kungsträdgården och strandpromenader finns inom räckhåll. Även Stockholms City har därmed blå-gröna värden.

RGNT:s närhet till butiker och olika tjänster, gör att man kan uträtta ärenden på lunchrasten, och detta bidrar också till kunna få poäng i LEED. Förutsättningarna är goda att få max poäng inom ”Location and transportation”.

Inom kategorin ”Sustainable sites” håller sig RGNT väl framme bland annat genom den takterrass som iordningsställs. Här blir det vegetation med växter som tål inte minst den vindpåverkan som kan bli kraftig på Stockholms tak.

Planteringarna får inte enbart blommor eftersom växterna ska ge liv åt taket en stor del av året. I dagvattenhanteringen ingår ”groddammar” där vatten kan sparas en tid, för bevattning av växterna och därmed bidra till att minska användningen av färskvatten.

På taket kommer det bland annat att finnas en pollinatörsträdgård som gynnar insektslivet och därmed växtlivet. En gångväg med 18

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Pembroke strävar hela tiden efter att minska sitt koldioxidavtryck utan att för den sakens skull tumma på inomhusmiljön, luftkvaliteten eller upplevelsen för hyresgästerna. Bild: Pembroke

trätrall ska slingra sig genom takterrassen, och bänkar ska göra det möjligt att slå sig ner och njuta av miljön uppe på taket.

CERTIFERINGENS MÅL

För att nå målet att skapa en hållbar byggnad, är det viktigt med fortsatt stöd från certifieringsexperter nu under byggskedet.

Det gäller att säkra att det som har projekterats också byggs.

Inom kort lämnar projektet in certifieringsansökan gällande Design Stage, innefattande bland annat energimodell och planritningar. Exempelvis data om avfallshantering och installationsmaterial kan inte ingå i den aktuella ansökan, utan får vänta tills efter Construction Stage då andra inlämningen görs. Projektet tar sikte på betyget Platinum, vilket kräver 80 poäng. En preliminär sammanräkning pekar på att betyget kommer att uppnås.

CERTIFIERING AV INTERIÖRERNA

Som nämnts certifieras byggnaden med LEED Core and Shell, det vill säga väggar, stomme och allt som inte är hyresgästernas delar. Pembroke stöder dessutom hyresgästerna i deras ambition att certifiera interiörerna. Den första hyresgästen använder LEED ID + C Commercial Interiors för certifiering. Även här har Piacon AB rollen som LEED AP. Hyresgästerna i RGNT har höga ambitioner och förhoppningsvis kommer alla att certifiera sina lokaler. Beträffade butikerna finns en särskild version av LEED – nämligen LEED ID + C Retail – som skulle kunna tillämpas.

FAKTA

FACILITETER i RGNT • Conciergeservice • Säkerhetsvakter dygnet runt • Takterrass på 2 300 kvadratmeter med 360-gradersvy • Cykelrum, laddningsskåp och cykelservice • Omklädningsrum med duschar och handduksservice • Hyresgästevent • Dedikerade fastighetsförvaltare och personal från Pembroke

FAKTA

PEMBROKE

Pembroke är en långsiktig fastighetsutvecklare som finns på 14 marknader i världen.

I Stockholm förvaltar företaget fastigheter med hög kvalitet och hög gestaltning: RGNT, Mästerhuset, PK-Huset samt Sveavägen 14.

FAKTA RGNT, nybyggnad av kontor, butiker och bostäder, Stockholm City Byggtid: hösten 2022–hösten 2026 Byggherre: Pembroke Real Estate LLC Byggentreprenörer: Zengun AB Arkitekt: Schmidt Hammer Lassen Architects Bygghandlingsarkitekt: BAU Konstruktör: Tyréns Sverige AB Miljökonsult: Piacon AB

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV RECARPET

Därför är limmet

GOLVBRANSCHENS STÖRSTA HÅLLBARHETSPROBLEM Många vill återbruka textilgolv – men få vet hur svårt det faktiskt är. På ReCarpet har man hittat en lösning som möjliggör cirkulära flöden på riktigt. Nyckeln? Kvalitet, kunskap och limfria installationer.

I TAK T MED att återbruk blir ett allt viktigare inslag i hållbart byggande, ökar också intresset för att återanvända textilgolv. Men enligt ReCarpets grundare Jonas Hallman är verkligheten ofta komplex.

– Det är en vanlig missuppfattning att man bara kan lyfta upp gamla textilplattor och lägga dem på nytt. Men det fungerar sällan. Golven är ofta nedslitna, felmonterade eller felaktigt specificerade från början, säger han.

Med över 15 års erfarenhet från golvbranschen startade han ReCarpet för att erbjuda något annat än slit-och-släng. I dag arbetar företaget med både demontering, sortering och installation av återbrukbara textilplattor – och med att vägleda fastighetsägare och arkitekter mot långsiktiga och hållbara val.

Ett av de största hindren för återbruk är, enligt Jonas Hallman, just monteringen.

Många textilgolv limmas fortfarande fast direkt i underlaget – vilket innebär att de förstörs när de rivs upp. Då försvinner hela idén med återbruk.

– Lim är den största boven. Inte bara för att det gör demonteringen svår, utan också för att det är en onödig klimatbelastning.

Dessutom gör limresterna det svårt att kvalitetssäkra återbrukat material.

För att kunna öka andelen återbruk krävs därför tre saker: slitstarka produkter, rätt underhåll och framför allt en limfri montering. Det är här ReCarpets lösning för det framtida återbruket kommer in: en textilplatta från Milliken Floors med den självhäftande baksidan TractionBack.

– Med TractionBack kan vi garantera att plattorna är återbrukbara – och att de faktiskt går att lyfta upp i framtiden. Det gör stor skillnad för våra kunder, särskilt vid hyresgästanpassningar och omflyttningar.

Kvaliteten på det golv som demonteras för återbruk spelar också stor roll.

– Ingen vill flytta in på ett kontor med smutsigt eller utslitet golv, hur hållbart det än är. Därför gör vi alltid en noggrann sortering för att hålla en hög nivå och kunna leverera material som känns fräscht och professionellt, säger Jonas Hallman. Ändå slutar många ambitioner med återbruk i avfallsrummet. För att en textilplatta verkligen ska klassas som återbrukad krävs att den monteras på nytt – vilket ställer krav på logistik, kvalitetssäkring och nätverk.

– Vi brukar säga att återbruk inte sker vid demonteringen utan vid nästa installation.

Därför är det så viktigt att arbetet hanteras av aktörer som vet vad de gör – från sortering till projektering.

I dag säljs och monteras cirka 1,5 miljoner kvadratmeter textilplattor i Sverige varje år. Ytterligare 1,5 miljoner kvadratmeter heltäckningsmatta limmas in – och går rakt till förbränning vid renovering.

Varje kvadratmeter som eldas upp genererar i snitt 7 kg CO₂. Ändå är bara 25–30 procent

av dagens textilplattor möjliga att återbruka.

– Vi måste bli bättre på att planera för återbruk redan i dag. Det handlar om allt från materialval och montering till hur demonteringen upphandlas. Gör man rätt från början kan återbruk vara både lönsamt och klimatsmart, säger Jonas Hallman.

Tack vare Millikens limfria montering kan ReCarpet erbjuda sina kunder cirkulära avtal som säkerställer demontering och återbruk. En framtidssäkrad lösning för cirkulära golvflöden.

– Vår modell bygger på långsiktighet. Det är den enda vägen framåt om vi vill att återbruk ska bli norm – inte undantag – i svensk byggbransch.

www.recarpet.se STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

19

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV CHROMOGENICS

Boverkets nya huvudkontor i Karlskrona med böjt dynamiskt glas från ChromoGenics.

Fasaden rymmer världens största installation i sitt slag.

VÄRLDENS STÖRSTA BÖJDA

DYNAMISKA GLASINSTALLATION i Boverkets nya huvudkontor

ChromoGenics levererar världens största installation av böjt dynamiskt glas – till Boverkets nya klimatcertifierade huvudkontor i Karlskrona. Företagets fasadlösning kombinerar avancerad solavskärmning med arkitektonisk frihet och bidrar samtidigt till att minska byggnadens klimatavtryck. Byggnaden har uppförts av Skanska och ritats av Sandell Sandberg på uppdrag av Vacse, och sätter nu en ny standard för framtidens hållbara kontor.

D E N VÄ LV D A G L A S FA S A D E N består av stora rundade sektioner – en teknisk utmaning i sig. ChromoGenics utvecklade en lösning baserad på sin elektrokroma teknologi ConverLight®, integrerad i specialdesignade, böjda glaskassetter.

Böjda glaskassetter med mörk toning står uppradade i en produktionsmiljö.

Glaspanelerna är färdiga för leverans och 20

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

installation i fasaden till Boverkets nya huvudkontor.

– ConverLight® anpassar sig efter solinstrålningen, vilket förbättrar inomhusklimatet och energieffektiviteten – samtidigt som arkitekter kan behålla sin designfrihet.

Att lyckas med dynamiskt böjt glas i denna skala är ett tydligt tekniskt genombrott, säger Fredrik Fränding, vd för ChromoGenics.

MÅLBILD: FRAMTIDENS HÅLLBARA KONTOR

Boverkets nya huvudkontor är ett pilotprojekt med högt satta klimatmål. Tidiga beräkningar visade att fasadglaset stod för en betydande del av byggnadens koldioxidavtryck. För att minska det valdes i stället för en planerad dubbelfasad en enkelglaslösning med ConverLight® – vilket reducerade både

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV CHROMOGENICS

Böjda glaskassetter med integrerad ConverLight®-teknologi i Uppsala inför leverans till Boverkets nya huvudkontor.

materialåtgång och utsläpp, samtidigt som energieffektiviteten ökade.

Teknologin reglerar solinstrålning i realtid och minskar kylbehovet på sommaren, samtidigt som den släpper in värmande ljus under vintermånaderna.

SMIDIG INSTALLATION OCH INTEGRATION

Fastigheten omfattar fyra våningar, med ett karakteristiskt glasband på tredje våningen som förstärker byggnadens böjda arkitektur. Skanskas underentreprenör UBA ansvarade för installationen, där ConverLight® integrerades i Schücos Structural Glazing-system.

– Att arbeta med ConverLight® har varit smidigt. Varje enhet integreras enkelt i byggnadens styrsystem, vilket ger optimal solkontroll utan att påverka installationen, säger Fredrik Liliedahl, vd på UBA.

KLAR FÖR INFLYTTNING

Nycklarna har nu överlämnats av Vacse till Boverket.

Det nya kontoret kommer att rymma

Insidan av Boverkets nya huvudkontor i Karlskrona, med böjt dynamiskt glas från ChromoGenics. Glaset reglerar ljusinsläpp i realtid och skapar en behaglig inomhusmiljö.

över 250 medarbetare och är utformat för att bli en förebild för framtidens hållbara kontorsfastigheter.

Läs mer om projektet och tekniken på, https:/// converlight.com

www.converlight.com STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

21

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

I projektets startskede genomfördes en noggrann klimatanalys där det konstaterades att de största koldioxidutsläppen kom från pålning och grundläggning, stommen och glaset i fasaden. De stod tillsammans för hela 85 procent av utsläppen. Bild: Skanska/Anders Bobert

BOVERKET flyttar in i mönsterbyggnad

Nya kontoret för Boverket är kanske byggbranschens viktigaste hus. Det erbjuder bästa arbetsmiljö, men är så mycket mer, som ett bibliotek av smarta lösningar för branschens alla discipliner, dessutom med ändamålsenlig estetik. Intresset är stort för att komma hit på studiebesök och se smarta lösningar på olika utmaningar.

AV KJELL-ARNE LARSSON B A KG R U N D E N T I L L behov av nytt kontor var att de befintliga lokalerna i kvarteret Sparre var för stora, inte anpassade till dagens sätt att jobba på kontor och var dessutom i dåligt skick. I valet mellan att flytta till andra lokaler eller efterfråga nya, föll valet på det senare.

Skanska kom att få uppdraget som byggherre och totalentreprenör. Ägande av den färdiga byggnaden skulle sedan övergå till Vacse.

Ett av Boverkets krav var att med tanke på innemiljön certifiera med WELL. Det är en tilläggscertifiering som kräver en annan certifiering i grunden.

– Vi certifierar nyproduktioner med BREEAM. Eftersom vi och Skanska utvecklat elva projekt tillsammans har vi rutinen inne, så valet föll naturligt på BREEAM, berättar Sara Jägermo, fastighetsoch hållbarhetschef hos Vacse.

En förstudie visade att bygget skulle klara betygsnivån Excellent.

Skanska hade önskemål att certifiera även med NollCO2, och prekvalificering visade att det var möjligt. Detta rimmade väl med att Vacse ville att byggnaden skulle klara Energiklass A. 22

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Under projektets gång kunde betygsambitionen för WELL höjas från Bronze till Platinum, och beträffande BREEAM från Excellent till Outstanding.

– De tre certifieringssystemen kompletterar varandra, och det finns inga målkonflikter så de stöttar också varandra, menar Sara Jägermo. Resultatet har blivit ett fantastiskt hus som uppvisar många smarta lösningar.

Projektet har också levt upp till Skanskas egna koncept Gröna Kartan, och energikalkyler visar att det också klarar energiklass A.

INTE ALLT

Samtliga miljöambitioner var dock inte möjliga att realisera.

En tanke var att bygga med trästomme. För att klara akustikkrav behövde dock väggar och bjälklag vara så tjocka att det inte gick att möta andra krav, exempelvis den maxhöjd som detaljplanen til�lät. Klimatberäkningar visade också att betong plus stål – med de specifikationer som valdes – skulle ge lägre klimatpåverkan än trä

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 (se längre ner i artikeln). En idé var också att byggnaden skulle ha delad vattenförsörjning, kommunalt vatten respektive gråvatten (havsvatten), men detta visade sig inte möjligt.

– Absoluta merparten av hållbarhetsambitionerna har dock kunnat förverkligas. Byggnaden är bra bevis på att mycket går om man vill. I projektet har man vågat ta stora kliv. Resultatet har blivit ett mönsterhus som uppvisar en rad intressanta lösningar och dessutom är otroligt vackert, avslutar Sara Jägermo.

Byggnaden är nu överlämnad till Vacse som kommer att förvalta den helt i linje med hållbarhetsambitionerna.

KLIMATSMARTA LÖSNINGAR

Ambitionen att nå energiklass A och dessutom certifiera med NollCO2, innebär mycket stränga krav, och alla engagerade har fått arbeta hårt för smarta lösningar som ger energisnål drift och låg klimatpåverkan både under byggskede och förvaltningsskede.

För att minska klimatavtrycket från grundläggningen valdes betongpålar i stället för stålrörspålar. Med stenblock i marken och en kaj med svag bärighet var detta en geoteknisk utmaning.

Vibrationsövervakning användes under pålningen. Av ett hundratal pålar behövdes stålrörspålar enbart i två positioner.

– Jämfört med stålpålar innebär betong en stor besparing i koldioxid och i pengar. Här vill jag se en förflyttning i metodval för hela branschen, säger Andreas Liljefors, projektchef hos Skanska Sverige AB Region Hus Sydost.

Betongpålarna är tillverkade av klimatförbättrad betong med 24 procent lägre klimatavtryck än vanlig betong.

I husets platta används klimatförbättrad betong nivå 4. Sedan när det gällde överbyggnaden övervägdes att använda stomme i KL-trä.

– Vi certifierar nyproduktioner med BREEAM. Eftersom vi och Skanska utvecklat elva projekt tillsammans har vi rutinen inne, så valet föll naturligt på BREEAM, berättar Sara Jägermo, fastighets- och hållbarhetschef hos Vacse.

Men höga akustikkrav gjorde att träbjälklagen då skulle bli mycket tjocka. Huset skulle inte klara den höjd som detaljplanen tillät, och dessutom skulle interiören få ett stort antal pelare som inkräktade på flexibiliteten i planlösningen. Klimatkalkyler visade dessutom att klimatpåverkan skulle bli lägre med betongstomme kompletterad med optimerat stål. För det senare valdes Deltabeam Green med 50 procent lägre klimatavtryck.

ÅTERBRUK

Bygget präglas av återbruk i stor omfattning. Det gäller även betong. Ikano Bostad höll på att riva ett 35 år gammalt kontorshus i Lund och erbjöd HDF-bjälklagen för återbruk. >>

Vi kör från Ystad i söder till Kiruna i norr

Tack Vacse och Skanska Sverige för ett bra samarbete!

Viktor Hansson, 0709-99 43 46 Dan Johansson, 0705-45 24 41 www.dantech.nu

Blekinge Rot AB 045 77 85 30 • info@blekingerot.se STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

23

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 användes även här klimatförbättrad betong.

För att minska klimatavtrycket från glasfasaderna valdes elektrocroma-glas som stänger ute solstrålning sommartid och därmed minskar kylbehovet.

För det invändiga glaset i husets entré har återbrukat glas använts.

En hel del möbler återbrukas också.

För uppvärmning och komfortkyla tillämpas Skanskas koncept Deep Green Energy, där värmen kommer från biobränsleeldat värmeverk och kylan utgörs av frikyla med Skanskas patenterade lösning. Solcellsanläggning med effekten 100 kWp på taket bidrar till fastighetselen.

Byggetableringen och byggarbetsplatsen har varit fossilfria tack vare användning av HVO och el. El har producerats i Skanskas mobila solcellsanläggning vid bodetableringen.

Alla lösningar sammantagna gör att klimatpåverkan från byggskedet (A1–A5) är endast 287 kWh/kvm BTA. Initiala beräkningar visade 495 kWh/kvm BTA. Energianvändningen under drift hamnar på 37,5 kWh/kvm och år. Därmed klarar byggnaden energiklass A. Dessutom kommer den att över livscykeln leva upp till de hårda kraven i NollCO2-certifieringen.

UTVECKLARE OCH ENTREPRENÖR

Huset erbjuder både exceptionellt bra arbetsmiljö och väl utvecklade byggtekniska lösningar. Bild: Skanska/Anders Bobert

– Vi tog fasta på erbjudandet och var beredda att testa. Vi betalade bara för demonteringen och transporten, fortsätter Andreas Liljefors.

Skanska lät RISE testa hållfasthet och beständighet hos HDF:erna.

Dessa kapades till rätt längd och spillbitarna kom att användas av Lunds kommun som markplattor.

Sammanlagt blev det 350 kvadratmeter återbrukat bjälklag i Boverkets kontor. Besparingen blev 21 ton CO2e. För resten av betongen i stomme slimmandes konstruktionerna och sedan

info@sodrasverigesgolvarbete.com 24

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Projektutvecklare är Skanska PU kommersiellt och entreprenör Skanska Sverige AB Region Hus Sydost.

– För oss i Skanska är hållbarhet viktigt och det präglar inriktningen på alla projekt. Att använda NollCO2-certifiering är ett sätt att skärpa målen. Här har vi mycket gemensamt med Vasce, säger Kristin Kallebo Ydrén, projektchef hos Skanska PU Kommersiellt.

Skanska har tidigare tillämpat NollCO2, nämligen i Hyllie Terrass i Malmö.

– I bygget av Boverkets kontor har vi sett att det går att göra mycket genom återbruk och andra grepp för att sänka klimatpåverkan.

Optimering av material sparar både miljö och ekonomi, menar Kristin Kallebo Ydrén.

Som tillägger att företaget också bygger långsiktigt, med tanke på underhåll och förvaltning av fastigheterna.

FAKTA Boverkets nya kontor, Karlskrona Tidplan: maj 2023–maj 2025 Byggherre: Skanska Kommersiell Utveckling Norden AB Totalentreprenör: Skanska Sverige AB Region Hus Sydost Arkitekt: SandellSandberg

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV SKANSKA

SKANSKA HAR LAGT PUSSLET för sitt SÄBO-koncept

Hälsa, trivsel och trygghet kommer i första rummet i Skanska SÄBO, konceptet för särskilda boenden för äldre. Skanska har – bokstavligen – lagt pusslet och kommit fram till de tre grundpelarna.

JA, DE T ÄR VERKLIGEN ett pussel som illustrerar SÄBO-konceptet.

Med sju bitar, som alla är lika viktiga.

– Alla bitarna ska hamna i symbios, säger Markus Hammarström, affärsutvecklingsansvarig inom området på Skanska.

På bitarna står det livslust, erfarenhet, koncept, bostad, verksamhet, vård och omvärld. Sju fokusområden som bildar ett pussel och som inför ett nytt boende läggs tillsammans med verksamheten och beställare.

– Vi har utvecklat och byggt särskilda boende för äldre i många år, ett 50-tal bara sedan 2010, och tittar vi framåt finns det ett jättebehov. Så vi började fundera och ville hitta ett sätt att samla all den erfarenhet vi har. Det blev Skanska SÄBO – Ett tryggt val, berättar Markus Hammarström.

HÄLSOFRÄMJANDE TRÄDGÅRDAR

Pusselbitarna och de tre grundpelarna – lösningarna och tankesätten – finns självklart där för de boendes bästa, men också för verksamheten och personalens. Konkurrensen om vårdpersonalen hårdnar och våra SÄBOn måste vara attraktiva även som arbetsplatser.

– Med hälsa menar vi ljus, rymd och grönskande utsikter för psykiskt välmående och en inre och yttre miljö som erbjuder aktiviteter för att hålla i gång kroppen, förklarar Markus Hammarström och fortsätter: – Vi lägger också mycket kraft på trädgården och utemiljön, den ska man kunna njuta av inifrån också.

Trädgården ska vara hälsofrämjande. Markus Hammarström berättar om en zonindelad utemiljö där man kan gå runt och få olika intryck, genom exempelvis underlaget och de många olika växterna.

Utemiljön är en del som skapar trivsel, den andra grundpelaren.

PLANLÖSNINGAR SOM SKAPAR TRYGGHET

Skanskas strävan är att skapa en innemiljö som har en hemlik känsla och ger goda möjligheter till social gemenskap.

– Vi försöker alltid minimera korridorer och istället bygga öppna ytor med mycket ljusinsläpp. Man ska alltid ha möjlighet att titta ut på omvärlden.

Trygghet skapas också genom de planlösningar Skanska SÄBO utgår från i konceptet. Såväl boende som personal ger en bra överblick samtidigt som inredning och rumsutformning ger stöd, orientering och harmoni.

– Vi vill bygga något som skapar trygghet, det är grunden. Mycket handlar om att bygga något attraktivt för de som ska lämna sin nuvarande bostad bakom sig.

– Vår ambition är att utveckla och bygga Sveriges bästa SÄBO och vi tycker faktiskt att vi har kommit långt, säger Markus Hammarström.

Markus Hammarström pratar om evidensbaserad utformning av SÄBOn. Skanskas koncept bygger på standardiserade planlösningar som är flexibla och går att projektanpassa efter behov. De har olika,

färdiga, modeller av hus som går att placera in på olika tomter.

Beskrivningar är standardiserade och arkitekter och konsulter är utsedda och redo för nya byggnationer. Det mesta är paketerat och klart, men samtidigt fortgår utvecklingen av konceptet.

– Vi är väldigt noga med att följa upp det som vi har bakom oss och det gör att vi hela tiden blir bättre och bättre, säger han och fyller i: – Men startsträckan blir förstås kort eftersom så mycket är klart.

Vi har en specialiserad enhet för byggande, dedikerade affärsutvecklare och så har vi en fokusgrupp som ser till att vi hela tiden håller oss uppdaterade, utvecklar och bygger bra boenden.

FAKTA

Skanska SÄBO • Sedan 2010 har Skanska utvecklat och byggt cirka 50 särskilda boenden, vilket innefattar 3 200 särskilda boendeplatser och arbetsplatser för 3 000 medarbetare.

• I konceptet Skanska SÄBO – Ett tryggt val samlas all den erfarenhet, kunskap och förståelse som tidigare projekt gett.

• Grundpelarna hälsa, trivsel och trygghet är viktiga aspekter för alla som har ett SÄBO i sin vardag, de boende, deras anhöriga, och för personalen. Men också för alla Skanskas kunder, samarbetspartners och medarbetare som är involverade i att utveckla och bygga särskilda boenden.

• Skanska utvecklar, bygger och hyr ut SÄBOn till kommuner och privata operatörer, men bygger också särskilda boenden genom entreprenadwww.skanska.se uppdrag.

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

25

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

HOTEL J

med fokus på återbruk och hållbar design Hotel J i Nacka Strand tar ett tydligt kliv mot att bli en av Sveriges mest inspirerande mötesdestinationer. I en naturskön miljö vid Stockholms inlopp skapas nu ett nytt helhetskoncept för möten och events där well-being, natur och skandinavisk design möts.

Med flera nya lokaler och upplevelser – såsom Panoramabastun, Paviljongen, Terassen och gastronomiskt koncept med lokal förankring – får möten på J en helt ny innebörd.

– V I H A R S K A PAT en plats där möten inte bara handlar om att fatta beslut, utan också om att hämta kraft, tänka klart och skapa tillsammans. Det handlar om en ny sorts möteskultur där well-being spelar en avgörande roll, säger Alla Sokolova, vd för Hotel J. Under 2025 färdigställs flera nya faciliteter som sätter en ny standard för hur möten kan genomföras. Paviljongen, belägen med vidsträckt utsikt över vattnet, invigs i juli och erbjuder en unik plats för möten, events och well-being upplevelser. Samtidigt öppnar den nya Panoramabastun också i juli, som är en plats för rekreation eller ett oväntat möteselement i sig.

I augusti invigs också Trädgårdshuset som är en mötes- och eventlokal med tillhörande trädgård som erbjuder en avskild, exklusiv atmosfär med boende och eventytor under samma tak. Redan i juli öppnar också Terrassen som under sommaren serverar à la carte – en plats som knyter samman hotellets sociala ytor med omgivningens natur.

ÅTERBRUK

Satsningen är kulmen på en flera år lång förnyelseresa. Första stegen togs genom en 26

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Många söker efter något mer idag – ett sammanhang, en känsla. Bild: Nobis

totalrenovering av hotellets 158 rum i samarbete med Wingårdhs arkitektbyrå, där fokus låg på återbruk och hållbar design.

All ek från tidigare inredning återanvändes i de nya rummen, vars naturnära färgpalett och materialval skapar en lugn, inbjudande atmosfär.

Under 2025 färdigställs även hotellets nya reception och trädgård, med tillhörande örtträdgård, som omsluter hela hotellet. En levande symbol för platsens nära koppling till naturen, men också en resurs för köket och de nya menyupplevelserna.

WELL-BEING

Well-being är en röd tråd genom hela

Hotel J's utveckling. De nya konferenspaketen inkluderar inslag som guidade örtvandringar, breathwork, yoga och basturitualer – samt måltider där smak och näring samverkar. Även om den fullständiga lanseringen sker efter sommaren är flera av de nya mötes- och eventfaciliteterna tillgängliga för bokning redan nu. Hotel J är en plats där närvaro, natur och nytänkande formar morgondagens mötesformat.

– Många söker efter något mer idag – ett sammanhang, en känsla. Vi erbjuder mer än lokaler och logi. Vi erbjuder ett andrum, där idéer får utrymme och människor får energi att skapa nästa steg, säger Alla Sokolova.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV METROLIT

METROLIT bygger för framtiden På Metrolit står hållbarhet i centrum. Genom cirkulära byggprocesser, återbruk och kvalitativt hantverk skapas lösningar som bevarar det gamla, minskar avfall och lever upp till framtidens krav.

AT T ANLITA ME TROLIT innebär att få ett engagerat team med öga för både detaljer och helhet. Medarbetarna ser varje uppdrag som en möjlighet att skapa något med bestående värde – från första spadtaget till sista skruven.

GRILLSKA HUSET – HISTORIA I MODERN TAPPNING

Ett tydligt exempel på Metrolits arbete är projektet Grillska Huset i Gamla stan. Den historiska fastigheten, en sammansättning av fyra äldre byggnader i kvarteret Cepheus, bär på seklers historia – från Stockholms blodbad till nutid.

Tillsammans med en engagerad beställare och antikvarisk expertis renoveras huset varsamt men målmedvetet. Ursprungliga material som tegel och trä bevaras och återbrukas. Originaldörrar som inte längre uppfyller dagens krav modifieras varsamt för att fortsatt få plats i byggnadens helhet. Allt sker med syfte att förena kulturarv med modern funktion.

Att projektet ligger precis vid Stortorget, en av Stockholms mest besökta platser, kräver logistisk precision. En ny hiss installeras i en av byggnadens delar, vilket inneburit stora mängder schaktmassor och teknisk samordning. Samtidigt har moderna el-, ventilations- och rörsystem integrerats i den kulturhistoriska miljön – utan att kompromissa med byggnadens karaktär.

SOLENERGI OCH SMART STYRNING

I ett annat projekt – fastigheten Kv Eken 12 på Karlavägen/Villagatan – har Metrolit fokuserat på energieffektivisering. Huset från 1960-talet har genomgått en totalrenovering där taket försetts med solceller och fasaden demonterats, isolerats med högpresterande PIR-isolering och sedan återmonterats.

Det gamla ventilationssystemet har kompletterats med smart styrning, vilket optimerar luftflöden och förbättrar inomhusmiljön. Även tätskikt och isolering på gårdsbjälklaget har uppgraderats, och invändigt har elinstallationer bytts ut till moderna och energisnåla lösningar. Återbruk har varit ett ledord även här. Möbler och inredning som passade in i den nya planlösningen återanvändes, medan annat donerades eller såldes vidare.

Dörrar, armaturer och byggnadsdetaljer demonterades och återinstallerades på nya platser. På så sätt har fastigheten fått ett nytt liv – utan att förlora sin själ.

EN BYGGBRANSCH I FÖRÄNDRING

Metrolit ser återbruk som en självklarhet i framtidens byggande. Men för att det ska bli norm i branschen krävs tydligare regelverk, ökad tillgång till kvalitetsmaterial, och framför allt – samverkan i hela värdekedjan. Attitydförändringar och incitament från både beställare och myndigheter spelar en avgörande roll.

Med kombinationen av hantverksskicklighet, moderna metoder och ett genuint engagemang vill Metrolit fortsätta driva byggbranschen mot en mer hållbar framtid. Målet är tydligt: att skapa byggnader med omtanke om både historia, människor www.metrolit.se och miljö.

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

27

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Vid Birger Jarlsgatan i Stockholm har renoverings- och påbyggnadsprojektet Sperlingens Backe 47 certifierats med LEED Building Design and Construction betyg Platinum.

Projektet tog hem segern i Årets Bygge 2025 och vann HållNollans arbetsmiljöpris 2025. Projektet visar att även ett antikvariskt hus går att certifiera. Bild: Gustav Kaiser

LEED

– certifiering som inspirerar och driver kraven på leverantörer och entreprenörer Sperlingens Backe 47 med anor från 1935 har lokaler med kontor, butiker och restauranger.

Huset har certifierats med LEED och fått betyget Platinum, ett bevis på den breda användningen av certifieringssystemet. Detta går därmed att tillämpa även vid renovering och påbyggnad av ett K-märkt hus.

AV KJELL-ARNE LARSSON SPERLINGENS BACKE 47 ligger där Grev Turegatan möter Birger Jarlsgatan på Östermalm i Stockholm. Huset uppfördes 1935 och har både historisk charm och modern funktionalitet med fasader i abstrakt klassicerande stil. Med sina strikta linjer skiljer sig huset från sina rikt dekorerade grannar från 1800-talet.

28

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Delar av Sperlingens Backe 47 är K-märkta. Ägaren Vasakronan har nu investerat mer än 600 miljoner kronor i en omfattande renovering och påbyggnad som berör cirka 8 000 kvadratmeter. Vissa delar har restaurerats, som exempelvis den fina fasaden i Ekebergsmarmor.

De vackra fönstren har renoverats och fått nya glas. Stommen har

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 togs poäng för att stomme och fasad behölls. Poäng togs också inom innovationsindikatorn, för att man uppvisade hållbara leveranskedjor (Social Equity Supply Chain). Bevisen var tredjepartsgranskade produkter med olika typer av certifikat såsom certifierat trä eller Cradle-To-Cradle.

Totalt fick projektet 84 poäng, och klarade därmed betyget Platinum med marginal.

HÅLLBARHET INKLUDERAD RESPEKTIVE EXKLUDERAD I LEED

Vasakronan har en uttalad miljöinriktning och ett eget hållbarhetsprogram som varje projekt måste följa. Alla nybyggnationer och stora renoveringar certifieras med LEED nivå Platinum. Bild: Vasakronan,

kompletterats med ett ytterligare bjälklag och därmed har en våning tillkommit. Samtliga installationer har förnyats.

Vasakronan har en uttalad miljöinriktning och ett eget hållbarhetsprogram som varje projekt måste följa. Alla nybyggnationer och stora renoveringar certifieras med LEED nivå Platinum. Som LEED-konsult anlitades inledningsvis Sandra Holmström från Bengt Dahlgren. Uppdraget kom under systemhandlingsskedet att övergå till Piacon, där Sue Clark haft rollen som LEED AP ända tills certifieringen blev klar och godkänd. Kollegan Rebecka Nero har framförallt arbetat med miljöronder och varit stöd för dokumentationen i anslutning till Byggvarubedömningen.

Den variant av certifieringssystem som använts är LEED Building Design and Construction version 4.0 kompletterad med några kriterier från version 4.1. Huset har certifierats Core & Shell, vilket innebär att bashuset och gemensamma ytor såsom lobbyn ingår i certifieringen, men inredning för hyresgästanpassningar har inte inkluderats. Respektive hyresgäst kan använda LEED Interior Design and Construction, och här ger Vasakronan stöd för detta till sina hyresgäster.

LÄTTA OCH SVÅRA LEED-POÄNG

Inom flera av LEED-indikatorerna har det varit relativt lätt att få poäng. Gällande energi har projektet tagit 18 av 18 poäng.

Energianvändning jämförs med ett amerikanskt referensvärde, och svenska renoveringsprojekt brukar i allmänhet prestera bra, i detta fall 67 procent under. Även indikatorn vatteneffektivitet var lätt att arbeta med.

Beträffande Indoor water use reduction, har Vasakronan redan genom tidigare projekt valt ut besparande armaturer och i det aktuella projektet hänvisades projektörerna till dessa. Inom Water efficiency fick projektet 11 av 11 möjliga poäng, och full pott även inom Location and transportation.

Beträffande Indoor Environmental Quality krävdes stora ansträngningar för att hitta produkter med tillräckligt låga emissioner och att få fram de certifikat och den dokumentation som krävdes, för emissionsgränser och beskrivning av kemiskt innehåll.

Inom projektet arbetade man med återbruk i många avseenden, men det var svårt att ta LEED-poäng för återbruk då material som sparas i samma funktion inte får räknas som återbruk. Däremot

– LEED uppmuntrar till nya lösningar och skärpta krav, samt sätter press på tillverkarna att ta fram mer hållbara produkter, säger Sue Clark. Här handlar det inte bara om att klara certifieringen och få många poäng. Beställaren Vasakronan är angelägen att jobba med hållbarhetsaspekter även om de inte kan ge poäng eller inte gett poäng i just detta projekt.

Detta gäller exempelvis dagsljus, termisk komfort och fuktsäkerhet.

Piacon hjälpte också Vasakronan att sammanställa projektets hållbarhetsdata avsedda för företagets hållbarhetsrapport enligt CRSD.

DELAD ENTREPRENAD

Projektet Sperlingens Backe 47 hade ett Construction Managementupplägg, det vill säga med delade entreprenader. För CM-samordning och projekteringsledning svarade Byggstyrning. Detta företag arbetar helt digitalt och använder plattformen StreamBIM. Den användes bland annat för att hantera projektets 3D-modell. Till modellen importerades projektörernas bidrag som IFC-filer.

StreamBIM hanterade all information, bilder och andra dokument, något helt nödvändigt på denna digitala byggarbetsplats utan pappersritningar.

– StreamBIM samlade dokument och alla underlag för alla entreprenörer, samlade även protokoll exempelvis fuktrondsprotokoll, berättar Rebecka Nero. Det var ett smidigt och bra verktyg. Under miljöronderna skickade jag protokoll med noteringar och foton direkt till StreamBIM. Därifrån hanterades sedan kvittering av åtgärder och påminnelser. Bra att ha alla funktioner samlade.

Rebecka Nero hade i övrigt rollen som stöd för arbetet i anslutning till Byggvarubedömningen och dess loggbok. Projektörer och entreprenörer behövde ibland support vid avvikelsehanteringar, dessa kunde gälla Byggvarubedömningen eller Vasakronans hållbarhetsprogram. Hjälp behövdes för att exempelvis begära in kompletterande information från leverantörer.

Rebecka Nero och Sue Clark berömmer hela projektets upplägg med delade entreprenader, Byggstyrning för samordning och strategiska partners. En smidig organisation som uppnådde väldigt höga resultat, och som man gärna ser även i andra projekt framöver.

Sperlingens Backe 47 vann totalpriset i Byggindustrins Årets Bygge 2025. Dessutom tog man hem HållNollans arbetsmiljöpris 2025.

– För oss på Piacon känns det bra att återigen ha kunnat bidra till att ett av Vasakronans projekt kunnat certifieras och dessutom fått högsta betyg. Här visas att LEED inte är begränsat till vissa byggnadstyper, utan går att tillämpa även på en stor renovering av ett hus med höga kulturvärden. Dessutom en tillgång att det har ett välkänt läge nära Stureplan, avslutar Sue Clark.

Som också nämner att Piacon arbetat med flertalet Vasakronanfastigheter inklusive systerfastigheten Sperlingens backe 45, Sergelhuset och Hötorgshusen vid Sergels torg, samt Lumi, Celsius och Hubben i Uppsala, med flera. Piacon arbetar också med Byggstyrning i projektet Nobel Center där Sue Clark är engagerad som hållbarhetskonsult.

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

29

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

HELTÄCKANDE TJÄNSTER för hållbarhet och byggteknik

PE Teknik & Arkitektur är ett tvärdisciplinärt konsultföretag som täcker in alla teknikområden inom bygg och anläggning. Mot bakgrund av att efterfrågan på tjänster för certifiering och hållbarhet i övrigt efterfrågas allt mer har denna verksamhet utvecklats starkt och hör nu till företagets sektion Energi & Miljö.

AV KJELL-ARNE LARSSON F Ö R E T T bygg- eller anläggningsprojekt med höga hållbarhetsambitioner behövs många yrkesroller med specifik inriktning på hållbarhet. En övergripande miljösamordnare ska koordinera kraven från flera håll: certifieringssystem, kommunens krav, beställarens hållbarhetspolicy etc.

För certifieringar som till exempel Miljöbyggnad, Svanen, BREEAM och LEED är det alltid rekommenderat att ha en licensierad samordnare som aktivt deltar i projektet. För NollCO2-certifiering som är en tilläggscertifiering måste en certifierad NollCO2-samordnare 30

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

anlitas. För ett lyckat miljöarbete krävs det att i stort sett att hela projekteringsgruppen i form av arkitekt, akustiker, el-konsult energikonsult, fuktsakkunnig, landskapsarkitekt, konstruktör och VVS-konsult är engagerade och har förståelse för certifieringsprocessen och ställda krav.

TVÄRDISCIPLINÄRT

PE har konsulter för samtliga tekniska områden som är aktuella inom bygg och anläggning. Dessutom personal för certifiering enligt

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 Miljöbyggnad, Miljöbyggnad iDrift, NollCO2, Svanen, BREEAM-SE, BREEAM In-Use, WELL och LEED. Den tekniska bredden hos företaget innebär att de som arbetar med certifiering eller hållbarhet i övrigt, har lätt att konsultera kollegor som exempelvis energiexperter, VVS-experter, akustiksakkunniga och ekologer, samt möjlighet att sätta ihop ett hållbarhetsteam eller en hel projekteringsgrupp.

Företaget ställer gärna upp som miljösamordnare i projekt och har bred erfarenhet av en variation av byggnadstyper, i samtliga skeden och för både nyproduktioner och befintliga bestånd. Gemensamt för certifieringssystem och miljökrav är att börja i ett tidigt skede, och i samverkan med beställaren se över vilka hållbarhetsambitioner som är möjliga och rimliga samt att ta beslut om ambitionsnivå. Frågorna är om ett certifieringssystem ska användas och i så fall vilket, med vilket betyg i sikte, samt ta ställning till andra miljökrav. Val av certifieringssystem väljs ofta av förvaltaren, beroende på verksamhet, vilka brukarna är, syftet med byggnationen och inte minst deras interna miljöpolicy och krav.

– Vi börjar alltid vårt arbete med att ha en dialog med beställaren för att tillsammans fastställa projektets målsättningar och ambitionsnivå med avseende på miljö- och hållbarhetskrav. Vill de certifiera byggnaden? I så fall med vilket system och vilket betyg eftersträvar de? Finns det interna krav att ta hänsyn till utöver certifieringskrav?

Detta är ett bra forum för att tydliggöra krav i projektet, förväntansbild, tidplan, prioriterade krav och risker, säger Sandra Marques, sektionschef Energi & Miljö på PE. – Därefter tar vi tar fram en så kallad kontrollplan där projektets miljö- och hållbarhetskrav samlas och ger en lättöverskådlig bild på krav, var kravet kommer ifrån, ansvarsfördelning och status.

Kontrollplanens syfte är att samla samtliga krav (certifieringskrav och interna krav) och få en översikt om hur de relaterar till varandra, vad som är obligatoriska respektive frivilliga krav och vilka krav som är strängast styrande inom sitt område.

– Att börja arbeta tidigt med certifiering och hållbarhet är avgörande, för att slippa dyra omtag under projektering och produktion.

Målen bör definieras och delvis vara inarbetade innan det blir dags för projektering.

PROJEKTERINGSGRUPP

Under projekteringen är det viktigt att sätta ihop ett team där alla drar åt samma håll och hållbarhetstänket planteras i hela organisationen. Gör certifieringsarbetet till en integrerad del av projekteringen och projektet.

Projekteringsgruppen ska sikta på de gemensamma målen.

Varje medarbetare måste tänka på helheten med projektet och inte begränsa sig till sin ”disciplinbubbla”. PE Teknik & Arkitektur kan skräddarsy en projekteringsgrupp eller del av en projekteringsgrupp för ett visst projekt.

– Vi har alltid en workshop i samband med till exempel ett startmöte när utsedda konsulter deltar, säger Sandra Marques. I detta skede måste vi som miljösamordnare vara tydliga och sätta upp målen för alla och vad som förväntas av var och en för att uppnå målen samt hur kraven kan verifieras med hjälp av tekniska beskrivningar, ritningar, beräkningar och så vidare.

Hållbarhetsaspekterna måste definitivt få ta plats. Sedan är man mycket aktiva i projekteringsskedet där man verkar för att stötta projektledare och projektörer.

– En av våra viktigaste uppgifter i rollen som miljösamordnare är att ge berörda projektörer tillräcklig vägledning i sin roll för att ta fram gedigna handlingar vars syfte delvis är att verifiera certifieringskrav. Väl utarbetade och tydliga handlingar minimerar risker för

Hållbarhetsaspekterna måste definitivt få ta plats. PE är mycket aktiva i projekteringsskedet där man stöttar projektledare och projektörer.

att krav inte uppfylls eller inte kan verifieras. Det minimerar också risken för kostsamma omtag för projekteringsgruppen.

PRODUKTION

Miljösamordnare och andra roller i hållbarhetsarbetet deltar med fördel på ett startmöte med byggentreprenören, på byggmöten och utför miljöronder. Det är viktigt att följa upp att byggnaden utförs enligt bygghandlingar och att övervaka rutiner så att de efterlevs, som exempelvis loggbok och avvikelsehantering.

Vid driftsatt byggnad verifieras byggnad, och verifieringsunderlag sänds in till certifieringssystem för att bekräfta att byggnaden byggts som man projekterat och uppfyller kraven.

AVGRÄNSADE INSATSER

På PE Teknik & Arkitektur, sektion Energi & Miljö, finns det ett trettiotal medarbetare stationerade på kontor ute i landet, som arbetar med certifieringar och miljökrav i olika roller.

– Vi är främst med som en helhet i rollerna som energi- och miljösamordnare samt miljökonsult. I rollen som energisamordnare görs främst utredningar och beräkningar för energianvändning, solcellsanläggning, dagsljus och termiskt klimat sommar/vinter. I rollen som miljökonsult utför vi klimatberäkning, LCC-analys, klimat- och >> STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

31

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

sårbarhetsanalys, utredningar för demonterbarhet med mera. In house finns bland annat även akustiker, fuktsakkunniga, ekologer och energikartläggare som kan bistå med expertkunskap i projektet.

MÅNGFASETTERAD KUNDKRETS

PE Teknik & Arkitektur har flera uppdragsgivare med mycket höga miljöambitioner, där en uppdragsgivare är Wihlborgs Fastigheter.

Ett projekt som PE har haft ett stort engagemang i är fastighetsutvecklarens kontorshus Vista i Hyllie som är trippelcertifierad i Miljöbyggnad, WELL och NollCO2 där PE drivit samtliga certifieringar. Utmärkande för projektet är att Wihlborgs Fastigheter genom certifieringar byggt en byggnad som är robust, tar hänsyn till brukarens välbefinnande samt reducerar klimatpåverkan.

Utöver detta har även interna miljökrav och mål enligt LFM30 – Lokal färdplan för en klimatneutral bygg- och anläggningssektor

I rollen som energisamordnare görs främst utredningar och beräkningar för energianvändning, solcellsanläggningar, dagsljus och termiskt klimat sommar/vinter.

32

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

PE åtar sig alla typer av tjänster vad gäller hållbarhet för bygg och anläggning.

i Malmö 2030 – implementerats i projektet. År 2024 tog Vista hem priset i Sweden Green Building Awards som årets Miljöbyggnad.

Vista är den första byggnaden att certifieras enligt Miljöbyggnad 4.0 med betyget Guld.

Just nu arbetar PE Teknik & Arkitektur i ett intressant samverkansprojekt med Tyresö kommun som byggherre. Det handlar om ett nytt vård- och omsorgsboende där avsikten är certifiering, enligt Miljöbyggnad 4.0 Guld, NollCO2 samt interna miljökrav.

Projektet håller för tillfället på att ta fram bygghandlingar och projektets största utmaning är energianvändning där målsättningen är Guld. Sandra Marques har rollen som miljösamordnare och ett flertal kollegor är med i projektet som intern miljösamordnare, som följer upp kommunens interna krav, energisamordnare samt el- och landskaps-konsult. I övrigt är PE engagerat för klimatberäkning, klimatrisk- och sårbarhetsanalys, GYF-beräkning med mera.

Till de mer udda, men icke desto mindre intressanta, projekten hör Nässjö kommuns nya badhus, som ska stå klart vid årsskiftet 2027–2028.

– Detta är Nässjö Kommuns första byggnad där man valt att arbeta i enlighet med Miljöbyggnad 4.0 Silver. Prioriterade områden är energianvändning, akustik, fukt, termiskt klimat och en låg klimatpåverkan. I projektet har man utfört ett flertal LCC-analyser för att jämföra olika systemlösningar och som legat till grund för beslutsfattande i projektet. Förhoppningsvis kommer detta att bli Nässjö Kommuns standardambitionsnivå för kommande projekt, berättar Sandra Marques.

I samband med förvärv av fastigheter utför PE Teknik & Arkitektur även DD-ESG som är väldigt spännande. Det är intensiva projekt med en kort tidplan som engagerar ett flertal konsulter.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV ROSLAGSVATTEN

PYROLYSBEHANDLING AV SLAM gynnar både miljö och ekonomi

Roslagsvattens nya reningsverk i Margretelund blir det första reningsverket i Sverige med pyrolys i stor skala. Avloppsslammet förvandlas till biokol som binder koldioxid och kan användas som gödsel och jordförbättringsmedel. Reningsverket slipper dålig lukt och dyra slamtransporter samtidigt som Roslagsvatten kan få en inkomst från biokolet och även sälja kolkrediter.

BIOKOL SOM tillverkas från avloppsslam innehåller näringsämnen som fosfor, kväve, kalium och kalcium. Biokol är väldigt stabilt och binder koldioxid när det sprids på åkermark. Det höjer kolhalten i jorden, vilket ökar bördigheten och ger en bättre vattenhållande förmåga i jorden.

Vid bygget av Margretelunds avloppsreningsverk valde Roslagsvatten pyrolys för slambehandlingen för att det är en hållbar metod, där fosfor kan återvinnas på ett säkrare sätt än att bara sprida slammet på åkermark. Biokolet är dessutom en väldigt ren produkt.

– Mikroplaster och organiska föroreningar som läkemedelsrester, PFAS, PAH med mera som finns i slammet bryts ner tack vare den höga temperaturen i pyrolysen.

Jämfört med vanlig slambehandling minskar även utsläppen av metan och lustgas, säger Aleksandra Lazic, projektledare och utvecklingsingenjör vid Roslagsvatten.

Aleksandra Lazic, projektledare och utvecklingsingenjör vid Roslagsvatten.

MINSKAR DYRA TRANSPORTER

De viktigaste målen när Roslagsvatten skulle välja teknik för slambehandlingen var att minska lukten från anläggningen och att minska transporterna av slammet.

– Slamtransporterna är den största kostnaden vi har på reningsverket. Genom att med pyrolys omvandla slammet till biokol minskar vi transporterna med 90 procent. I dag betalar vi för att bli av med slammet, även om det sprids på åkrar. Med den nya tekniken kan vi sälja biokolet och få en inkomst.

Omvandlingen av slam till biokol görs i två steg. Först torkas det avvattnade slammet i en temperatur på 200 grader under två timmar. Nästa steg är att slammet läggs i en ugn som håller 650 grader i 20 minuter. Det här är själva pyrolysen.

– Ugnen är helt syrefri vilket gör att slammet inte bränns utan det pyroliseras till biokol. En del koldioxid försvinner till atmosfären som biogent koldioxidutsläpp, men upp till 50 procent blir hårt bundet till biokolet, förklarar Aleksandra Lazic.

GYNNAR MILJÖ OCH EKONOMI

Det finns i dag en osäkerhet om slam får spridas på åkermark i framtiden och om det kommer ytterligare krav på slambehandlingen.

– Därför valde vi pyrolys, som är en teknik som kan möta eventuella framtida krav på hygienisering och termisk behandling samt krav på fosforåtervinning.

Att slammet omvandlas till biokol har både miljömässiga och ekonomiska fördelar. När biokolet plöjs ner i åkermark uppstår en kolsänka och koldioxiden hindras från att återgå till atmosfären i tusentals år.

– Då kan vi antingen använda kolsänkan för att sänka Roslagsvattens klimatavtryck eller så kan vi sälja kolkrediter och få en inkomst så att vi kan hålla nere VA-avgifterna, konstaterar Aleksandra Lazic.

www. roslagsvatten.se STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

33

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

– Obrutna kedjor av digitala data är önskvärt, både med tanke på själva byggprojektet och att data ska förvaltas efter att byggnaden står klar, säger Pehr Hård, vd för Basta.

BASTA och visionen om obrutna datakedjor

Flera led av aktörer i ett byggprojekt behöver klimatdata och annan miljödata. Att en aktör ”för hand” på nytt lägger in data, är tidsödande och ineffektivt samtidigt som kvalitetsförlust på data riskeras. Att skapa obrutna kedjor av digitala data är önskvärt, även med tanke på att data ska förvaltas efter att byggnaden står klar. Den obrutna kedjan bör nå in även i underhållssystemen.

E N B R A grundförsättning är att – i likhet med stora byggaktörer – använda digitala följesedlar enligt BEAst standard, för material och produkter som anländer till byggplatserna. Följesedlarna bär på information om artikelidentiteter och artiklarnas mängder.

– Denna information kan kombineras med de data som miljöbedömningssystemet BASTA erbjuder, och därmed lägga grunden för allt som behövs för en total översikt över vad som byggs in i byggnaden, säger Pehr Hård, vd för BASTA. I BASTA finns för varje artikel, bedömda miljö- och hälsorisker, BASTA-betyg, information om linjering med Taxonomin, 34

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Miljöbyggnad med mera. Klimatdata är frivilligt och finns idag inte för alla artiklar.

Artikelkorten i BASTA har länkar till artiklarnas eBVD:er och EPD:er (där sådana existerar och har lämnats). All information är öppen och går att tanka ner med ett API. Informationen kan kombineras med data från digitala följesedlar för att skapa en loggbok, skickas till byggprojektets BIM-modell, läggas in i fastighetsägarens förvaltningssystem eller tillämpas på annat sätt. Exempelvis en loggbok borde kunna genereras automatiskt.

– Det är upp till varje part i byggprocessen att bestämma hur informationen från

BASTA och från de digitala följesedlarna ska användas. Jag tror också att det kommer nya aktörer som utvecklar tillämpningar, fortsätter Pehr Hård. Även i förvaltningsskedet kan rätt urval av kvalitetssäkrade data göra stor nytta, om underhållssystemet (eller husets digitala tvilling) förses med samma data som en loggbok. Detta kan underlätta driften, men vara till stor nytta även vid framtida ombyggnader och hyresgästanpassningar.

När byggdelar avvecklas och återvinning eller återbruk övervägs, är det bra att ha sparat även eBVD:er för att ha koll på kemiskt innehåll och EPD:er för att ha koll på LCA-data.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 Building Green Köpenhamn 2024.

NORDENS STÖRSTA EVENT OM HÅLLBART BYGGANDE BLIR MER INTERNATIONELLT – och sätter fokus på när ”tillräckligt” är tillräckligt I Danmark råder det varje år stor förväntan kring temat för Building Green Köpenhamn – och nu har årets tema avslöjats: ”Scaling for Enough”. Med temat vill arrangörerna belysa hur byggbranschen kan möta framtidens behov utan att använda fler resurser än absolut nödvändigt. Samtidigt tar evenemanget ett stort internationellt kliv med fler engelskspråkiga talare och debatter.

ENLIGT BUILDING GREEN står byggbranschen inför ett stort och avgörande dilemma: Vi måste kraftigt minska vårt klimat- och miljöavtryck, samtidigt som vi ska möta samhällets behov av nya bostäder, infrastruktur och utveckling. Varje år samlar Building Green Köpenhamn över 10 000 deltagare

för att diskutera branschens mest aktuella hållbarhetsfrågor och driva på den gröna omställningen. I år äger evenemanget rum den 29–30 oktober i Lokomotivværkstedet i Köpenhamn – och det är just detta dilemma som lyfts i årets tema ”Scaling for Enough”: – Vi måste både trycka på gaspedalen

och trampa på bromsen. Ett byggstopp kan vara nödvändigt i stora delar av den danska byggbranschen, samtidigt som det i andra delar – särskilt internationellt – är avgörande att skala upp både byggande och material.

Med årets tema vill vi utforska hur branschen kan styras av annat än bara vinst och >> STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

35

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 Sarah Elhauge, direktör, Building Green.

tillväxt – som tillräcklighet, omtanke och långsiktighet. Vi vill därför undersöka vad som behöver skalas upp – och samtidigt ställa frågan: När är tillräckligt tillräckligt? säger Sarah Elhauge, direktör för Building Green.

ETT TEMA I TAKT MED TIDEN

Temat är som alltid ambitiöst och ligger i linje med branschens utveckling. En av årets talare är Søren Nielsen, arkitekt och professor vid Arkitektskolan i Århus, som välkomnar årets fokus: – Att Building Green sätter måttfullhet

Søren Nielsen, arkitekt och professor, Arkitektskolan i Århus.

36

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

på agendan är ett viktigt steg. Det visar att byggbranschen är redo för verklig omställning. Det är också ett tydligt budskap till våra tillväxtfixerade politiker om att det är dags att omvärdera många av de stora och utsläppstunga utvecklingsprojekten. Vi måste hushålla med resurserna och ta bättre hand om det vi redan har. För var ska alla nya planeter komma ifrån?

INTERNATIONELLT INTRESSE OCH NY PLATS

Building Green Köpenhamn är Nordens största mötesplats för hållbart byggande – och i år höjer arrangörerna ambitionsnivån ytterligare. På grund av ökat internationellt intresse får årets program ett större engelskspråkigt innehåll, och flera nya internationella huvudtalare står på scen. Temat ”Scaling for Enough” inbjuder dessutom till ökad kunskapsdelning över nationsgränserna: – Under de senaste åren har vi märkt ett ökat intresse från internationella besökare som vill ta del av de många scenerna. Flera länder tittar på Danmark och vill inspireras av våra lösningar. Därför kommer de två största scenerna i år att ha betydligt fler engelskspråkiga inslag, vilket också passar perfekt till årets tema, där vi just utforskar vad som behöver skalas upp – även utanför

Danmarks gränser. Vi hoppas kunna skapa ännu starkare nätverk och sprida kunskap som kan bidra till utvecklingen i fler länder, säger Sarah Elhauge.

FAKTA

Om Building Green och Building Green Köpenhamn 2025 Building Green är Danmarks ledande arrangör av konferenser, mässor och kurser med fokus på hållbarhet i bygg- och arkitektursektorn.

Bland arrangemangen finns Danmarks största hållbarhetsevent för byggbranschen – Building Green Köpenhamn och Building Green Aarhus – som årligen samlar över 10 000 yrkesverksamma.

Sedan 2011 har Building Green varit en central aktör i att samla byggbranschen till viktiga samtal om hållbarhet och omställning.

Building Green äger rum den 29–30 oktober 2025 i Lokomotivværkstedet, Otto Busses Vej 5A, 2450 Köpenhamn SV

+ CO2 + CO2

+ CO2 Vi taktar för långsamt...

Kör vi verkligen fulla lass?

Vill absolut inte behöva lägga till fler transporter...

+ CO2

+1

+ CO2 +1

+ CO2

? +1 +1

! ?

!

!

-1

Vi gissar inte här. Vi nyttjar våra transporter till max - och sparar körningar, utsläpp och pengar!

-1 95 - 98%

Efficient Load Out (ELO) är en digital tjänst för bygg- och anläggningsprojekt. Med ELO får du bättre koll hela vägen – från schakt till slutmottagare. Mindre papper, färre onödiga körningar och digitala följesedlar enligt BEAst-standarden. Det sparar tid, pengar och en hel del CO₂.

Bra för projektet. Bättre för planeten. Varje ton räknas!

LÄS MER PÅ VÅR HEMSIDA!

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Debatt:

LOKAL ELPRODUKTION ÄR AVGÖRANDE Sverige kan inte bygga ett robust och motståndskraftigt energisystem utan att utnyttja potentialen i lokalproducerad solel och energigemenskaper. Det skriver Anders Holmestig, Fastighetsägarnas vd, och Anna Werner, vd för Svensk Solenergi.

F Ö R AT T U T V E C K L I N G E N av energigemenskaper ska ta fart i Sverige krävs konkreta politiska beslut och långsiktigt hållbara villkor. Fastighetsägarna och Svensk Solenergi föreslår därför fem åtgärder: • Slopa energiskatten på egenanvänd förnybar el. Det är orimligt att beskatta el som produceras och konsumeras av en och samma aktör. Skatten hämmar investeringar i decentraliserad elproduktion som är viktig för Sveriges energiberedskap.

• Möjliggör delning av el inom energigemenskaper utan energiskatt. Fastighetsägare och boende inom en och samma

38

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Anna Werner, vd för Svensk Solenergi. Bild: Svensk Solenergi

Anders Holmestig, Fastighetsägarnas vd. Bild: Fastighetsägarna

energigemenskap bör kunna dela el mellan sig utan att drabbas av dagens elskatt på 43,9 öre per kWh exklusive moms, när elöverföringen inte belastar det allmänna elnätet.

• Tillåt virtuell delning av egenproducerad el. Fastighetsägare och andra aktörer ska kunna dela sin egenproducerade el på ekonomiskt hållbara villkor utan att drabbas av orimliga avgifter. Både kollektivt använd el och andelsägd el från solceller bör räknas som egenanvänd om den konsumeras samtidigt som den produceras.

• Inför ett tvåtariffsystem. Elanvändare bör ha lägre elnätsavgift när de använder el samtidigt som den produceras lokalt. Dessutom bör den

som äger en andel i en kraftpark och använder el samtidigt som anläggningen producerar el slippa elskatten. Det minskar trycket på stamnätet och ökar incitamenten för lokal produktion.

• Inför tydliga regler för energigemenskaper. Energimyndighetens förslag om att definiera energigemenskaper är bra men måste kompletteras med regler som gör det enklare att ansluta sig och dela el i praktiken.

Sverige kan inte bygga ett robust och motståndskraftigt energisystem utan att utnyttja potentialen i lokalproducerad solel och energigemenskaper. Nu efterlyser vi tydliga besked från regeringen: När får elproducenter och konsumenter de verktyg som krävs?

En trygg solenergilösning för dig i Gävleborg AstraSol finns för er som vill ha solceller i Gävleregionen.

Vi är bara ett stenkast bort – oavsett om ni representerar en bostadsrättsförening, offentlig verksamhet eller ett företag så hjälper vi er på er resa att producera er egen el och stärka er hållbarhetsprofil.

Vi erbjuder expertis från start till mål oavsett projektets storlek och komplexitet.

026-10 10 24 • info@astrasol.se • www.astrasol.se STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

39

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • DENNA ARTIKEL PRESENTERAS GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV ÅNGT VÄTTBILEN AV ÅNGT VÄTTBILEN

GE NYTT LIV ÅT DITT SLITNA GOLV – hållbart, smart och ekonomiskt I en värld där hållbarhet blir allt viktigare är det dags att tänka om när det är dags att byta golv. I stället för att riva ut slitna golv och ersätta dem med nya, erbjuder Ångtvättbilen en lösning som både sparar pengar och värnar om miljön.

MED ÅNGTVÄTTBILENS specialiserade golvrenoveringstjänster för PVC, vinyl, gummi, LVT och linoleum visar de att hållbarhet och estetik kan gå hand i hand.

Att renovera i stället för att byta ut är kärnan i Ångtvättbilens filosofi. Genom att återställa och förnya befintliga golv bidrar du till ett cirkulärt kretslopp där resurser används smartare. För kunden innebär det inte bara en betydande kostnadsbesparing – upp till 50 procent jämfört med att lägga nya golv – dessutom är processen betydligt snabbare.

– Många golv som ser utslitna ut har egentligen mycket kvar att ge. Med rätt teknik och behandling kan vi få dem att se som nya ut igen. Det är ett enkelt sätt att göra något bra för både plånboken och planeten, säger Jens Wilsgaard, partner, Ångtvättbilen AB. Ångtvättbilens golvrenoveringstjänster passar särskilt bra för offentliga miljöer där golv ofta utsätts för hårt slitage. Företagets metoder ger ett hållbart resultat.

Den snabbare renoveringsprocessen är en annan stor fördel för offentliga miljöer.

I stället för att behöva stänga verksamheten under flera dagar för en fullständig golvrenovering kan Ångtvättbilen slutföra sitt arbete på betydligt kortare tid.

Utöver att specialisera sig på PVC, vinyl, gummi, LVT och linoleum har Ångtvättbilen

40

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

lång erfarenhet av andra golvtyper. Företaget tvättar mattor, slipar trägolv och renoverar naturstensgolv – alltid med samma fokus på hållbarhet och kvalitet.

Genom en kombination av noggrann rengöring och ytbehandling återställer Ångtvättbilen golvens ursprungliga skick och ökar deras livslängd. Det gör golven både lättare att hålla rena och mer motståndskraftiga mot framtida slitage. För företag och organisationer är Ångtvättbilens tjänster en investering som snabbt betalar sig. Att renovera ett golv i stället för att byta ut det kan innebära stora besparingar, både i direkta kostnader och i minskade driftstopp.

Dessutom är valet att renovera i stället för att köpa nytt ett sätt att stärka sitt hållbarhetsarbete – något som blir allt viktigare för kunder, anställda och samarbetspartners.

– Att våra tjänster är hållbara är något vi är väldigt stolta över. Våra kunder ser ofta en direkt effekt, både på miljön och på sin ekonomi, förklarar Jens Wilsgaard.

I takt med att fler upptäcker fördelarna med att renovera i stället för att byta ut, fortsätter Ångtvättbilen att utveckla sina

metoder. Med en kombination av teknisk expertis, kundfokus och en stark tro på hållbarhet, är företaget en självklar partner för den som vill förnya sina golv utan att belasta miljön i onödan.

Nästa gång du funderar på att byta ut ett golv – tänk om. Låt Ångtvättbilen visa hur ditt golv kan få nytt liv, både hållbart och ekonomiskt.

FAKTA

Ångtvättbilen

• Finns i hela Sverige samt i Oslo • 4,7 av 5 i kundnöjdhet enligt RECO • Främsta kunderna finns inom bygg och fastighet

www.angtvattbilen.se STORDÅH D KOMMUNIKAT IO N

37

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

En byggpall som ingår i Retursystem Byggpall cirkulerar och repareras cirka 50 gånger innan allt trä i pallen är utbytt.

LASTBÄRARE OCH EMBALLAGE bränns upp i onödan

Det talas mycket om återbruk av byggmaterial, men de lastbärare och emballage som används för att frakta byggmaterialet till byggarbetsplatsen används ofta bara en gång. Returlogistik, som organiserar Retursystem Byggpall vill se ändring på detta.

AV MARTINA STRAND NYHLIN – DE T HÄR PROBLEME T behöver uppmärksammas för att saker och ting ska börja hända på riktigt, säger Niclas Carlsson, systemutvecklare på Returlogistik, som samordnar Retursystem Byggpall i Sverige.

I 20 år har Sverige haft ett system med cirkulerande träpallar för byggmaterial.

Främst handlar det om EUR-pallar med måtten 1 200 gånger 800 millimeter. Innan en sådan pall börjar snurra på byggmaterialmarknaden har den oftast använts 20-30 gånger i annan bransch, till exempel inom dagligvaruhandel, där den inte utsatts för väta och slitage på samma sätt.

– När den inte klarar de högsta kraven men ändå lever upp till de tuffa krav som ställs på en pall i Retusystem Byggpall kan den gå in i retursystemet. Där kan den sedan användas upp till 50 gånger, säger Niclas Carlsson.

Just nu är det Norrlandspall som kontrollerar, levererar och hämtar pallar till aktö-

rerna från sina olika centraler landet över.

– Är pallen trasig renoveras den, men den kasseras ytterst sällan, säger Niclas Carlsson.

Efter ungefär 50 användningar har oftast allt trä bytts ut i pallen, så den är ny, fast ändå inte.

Med tiden har det också tillkommit en halvpall i retursystemet.

Retursystem Byggpall blev 2023 godkänt av Naturvårdsverket som marknadsdrivet system för återanvändning av förpackningar.

– Det innebär att det inte är några förpackningsavgifter förknippade med att använda pallen för företagen som ingår i systemet, säger Niclas Carlsson.

Men det finns fortfarande många lastbärare och även emballage som inte återvinns.

Det handlar främst om underslag/mellanlägg vid leveranser av gipsskivor eller virke.

– Underslag av gips kan i bästa fall materialåtervinnas men mycket går till deponi. De av trä eller träspån eldas som

Niclas Carlsson, systemutvecklare på Returlogistik.

energi – och det är ganska stora volymer vi pratar om här, säger Niclas Carlsson.

De många lastpallar med lite udda mått som används bränns också ofta upp efter användning.

– Vissa aktörer säger att de har egna retursystem men då handlar det ofta om några få returrundor per pall, säger Niclas Carlsson.

Ungefär 1,1 miljoner pallar cirkulerar just nu i Retursystem Byggpall. Nu borde det kunna komma fler liknande cirkulära lösningar för emballage och lastbärare. Men då behövs tydliga krav på dessa lösningar.

– Kraven måste komma från myndigheter, certifieringsprogram, referensverk och beställare av olika slag för att det ska få större genomslag, säger Niclas Carlsson.

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

41

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

SÅ INSPIRERAS LUNDS PRIVATA BYGGHERRAR att återbruka

Privata fastighetsägare och små byggherrar i Sverige står sällan i fokus när det gäller hållbart byggande. Men tillsammans påverkar utsläppen från allt de bygger klimatet mycket.

AV MARTINA STRAND NYHLIN I LUND BLE V en klassisk pappersbroschyr ett sätt att få fler små fastighetsägare att vilja återbruka byggmaterial.

– Vi tänkte att det tryckta materialet kan sticka ut i flödet med mycket digital information. Det blir ett sätt att nå fram, säger Åsa Nyberg, planarkitekt på Lunds kommun som jobbar med ett projekt för att öka det cirkulära byggandet i Lund.

Poesin finns i patinan, skriver Lunds kommun. Människor har historiskt sett återbrukat både miljöer och material. Främst förstås av ekonomiska skäl, men även av andra anledningar. ”Vår byggda miljö och de föremål som omger oss är värdefulla. Genom att återbruka en byggnad eller infoga äldre material i vår nutida miljö skapas kollektiva minnen och berättelser för kommande generationer”, står det.

I broschyren fokuserar Lunds kommun på

tak, vägg, fönster, detaljer och mark och ger råd både om hur materialen kan återbrukas och var de går att köpa in.

Målgruppen med broschyren är främst privatpersoner och bostadsrättsföreningar.

– Vi har utgått mest från vad som kan vara relevant för den enskilde, som att byta ett kök, eller att välja återbrukat material för nyproduktion när man bygger ett nytt hus, säger Åsa Nyberg.

Broschyren sprids nu på kommunens olika mötesplatser och reaktionerna har varit positiva.

– Den går åt, och det var meningen. Vi har fått förfrågningar från andra kommuner i landet som är både intresserade och uppmuntrande när de fått den lilla foldern. Vi har även fått frågor från leverantörer av åter42

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

brukat byggmaterial, som vill ha egna exemplar. Nu har vi digitaliserat broschyren för att lättare kunna dela den, säger Åsa Nyberg.

I broschyren fokuseras mycket på värdet i att bevara äldre material och hur vackert äldre material kan vara. Men det finns förstås stora vinster ur koldioxidperspektiv med att även små fastighetsägare börjar återbruka byggmaterial. Att köpa återbrukade fönster eller renovera befintliga kan till exempel spara nästan hundra procent av utsläppen som ett nytt fönster skulle ha genererat.

– Medborgarna i kommunen är intresserade av hållbarhetsfrågor; detta var ett sätt att försöka nå de som står inför förändringar i sin bostad – större eller mindre ombyggnader, underhåll eller reparationer och stötta i att göra mer hållbara val, säger Åsa Nyberg.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV ÅTERBYGGET

PELLE BYGGER FRAMTIDEN MED SPILL – så blev Återbygget ett nav för cirkulärt byggande Från återbrukat byggmaterial till nya möjligheter för människor.

I Västerås visar Återbygget att det går att kombinera miljönytta, social hållbarhet och ekonomisk lönsamhet. Grundaren Pelle Holst har byggt mer än bara ett lager – han har byggt ett system som fungerar.

PÅ ÅTERBYGGE T i Västerås samsas stora partier lamellglas med fynd för fotbollslag – ena dagen lossas lastbilar till Göteborgsbyggen, nästa dag hittar ett knattelag en tvättmaskin till sina matchtröjor. Det är en plats där spill blir till resurs och där varje bit material får ett nytt sammanhang. Här har Återbygget sin lagerbutik – hjärtat i en affärsmodell som är lika delar cirkulär som social.

Bakom verksamheten står Per "Pelle" Holst, en av grundarna. Med rötterna i cirkus och teater, och med ett långt engagemang i att arbeta med människor i utanförskap, halkade han för drygt tio år sedan in i bygg-

Grundaren Pelle Holst har byggt mer än bara ett lager – han har byggt ett system som fungerar.

Bild: Björn Falkevik

branschen via ett renoveringsprojekt av det egna torpet. Tillsammans med kollegan Johan Hamrin började han arbeta med återbruk och såg snart ett tomrum i branschen.

– Startskottet för Återbygget var att vi saknade aktörer som tog ett helhetsansvar för de cirkulära frågorna, säger Pelle. Återbygget är ett icke vinstutdelande, arbetsintegrerande socialt företag där Agenda 2030 genomsyrar allt. Deras affärsidé är att hjälpa byggherrar och entreprenörer att planera för återbruk, utföra demontering och sedan ta ansvar för att materialet faktiskt kommer till ny användning.

– Vi tar hand om hela processen, från inventering till leverans. Det gör att vi slipper kostsamma överlämningar och kan erbjuda trygghet för våra kunder. Sedan 2024 köper vi även upp material för externt återbruk, vilket eliminerar osäkerheten kring vidareförsäljning.

Resultatet? Försäljningsrekord tre månader i rad – men också konkreta klimatbesparingar. Genom samarbetet med PEAB erbjuder Återbygget gratis upphämtning av överskottsmaterial i Mälardalen och rapporterar tillbaka koldioxidbesparing i kilo.

– Det är lönsamt att sälja samma sak om och om igen, konstaterar Pelle.

Men verksamheten handlar om mer än bara byggmaterial. Pelle lyfter det sociala perspektivet som lika centralt.

– I vår verksamhet kan var och en av våra medarbetare jobba på 100 procent av sin egen förmåga och ser till att vi alla har ett tydligt svar på frågan ”varför ska jag gå till jobbet på morgonen?"

Genom att rekonditionera material, hålla lagret prydligt och skapa struktur på flödena skapas arbetstillfällen och mening. Och enligt Pelle är det just kopplingen mellan miljönytta, arbetsgemenskap och ekonomi som gör modellen så robust.

– Det är inte alltid lätt att ställa om, men vi ser att det fungerar – i praktiken. Vi vill sänka tröskeln och höja lägstanivån i hela byggsektorn.

Han ser dock med viss oro på framtiden – särskilt om politiken inte vågar driva på omställningen.

– I oroliga tider behöver vi bli mindre beroende av långväga leverantörer. Nu är det viktigare än någonsin att bygga resilienta, cirkulära system. Återbyggets mål är tydligt – de ska fortsätta växa, hållbart och i samverkan.

– Vi vill vara en möjliggörare.

För branschen, för klimatet – och för människor, avslutar Pelle.

www.aterbygget.se STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

43

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

SVERIGES STÖRSTA ÅTERBRUKSMARKNAD för byggprodukter i ny tappning

Centrum för cirkulärt byggande, CCBuild, har vidareutvecklat Sveriges största återbruksmarknad för byggprodukter. Marknadsplatsen har nu blivit ännu mer användarvänlig, vilket underlättar för alla aktörer inom byggsektorn – från enskilda hantverkare till stora byggföretag att köpa och sälja återbrukade produkter på ett effektivt sätt.

– V I H A R U T V E C K L AT marknadsplatsen i nära dialog med våra användare, med fokus på att skapa en smidig process kring återbruk – oavsett om produkterna är redo för leverans direkt eller om de först blir tillgängliga efter att de har monterats ner och sorterats, säger Armin Taheri på IVL som arbetar med utveckling av plattformen.

FÖRENKLAD KÖPPROCESS MED NYA FUNKTIONER

De nya funktionerna gör det enklare att reservera och köpa produkter direkt på marknadsplatsen.

Med en effektivare och automatiserad process – från förfrågan till orderbekräftelse – minimeras antalet manuella moment och värdefull tid sparas. Ett nytt automatiskt lagersaldo säkerställer dessutom att 44

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

informationen på marknadsplatsen alltid är aktuell. Återbruk har den största enskilda effekten för att minska byggbranschens klimatpåverkan. Enligt en uppskattning baserad på det material som finns i CCBuild:s produktbank innebär återbruket av dessa produkter en klimatbesparing på cirka 40 000 ton koldioxidekvivalenter, jämfört med om man istället skulle köpa nytt. Det motsvarar 5 000 svenskars årliga konsumtionsbaserade utsläpp.

– Vi har skapat mer än bara en marknadsplats – vi har byggt infrastrukturen för ett helt nytt sätt att tänka kring byggprodukter.

Tillsammans med våra användare kommer vi fortsätta utveckla nya funktioner som stöttar branschen med återbruk, säger Carina Loh Lindholm, vd för CCBuild.

Carina Loh Lindholm, vd för CCBuild. Bild: IVL

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • DENNA ARTIKEL PRESENTERAS AV WIKLUNDS

HÅLLBART ÅTERBRUK KRÄVER EFFEKTIV LOGISTIK – så skapar Wiklunds möjligheterna Att återbruka byggmaterial är en central del av en hållbar byggbransch, men utan rätt logistik blir processen ineffektiv. Wiklunds ser till att material får en andra chans genom mellanlagring och fossilfria transporter.

B YG G B R A N S C H E N B E H Ö V E R minska avfall och maximera återbruk, men en av de största utmaningarna är logistiken. Material måste flyttas, skyddas och mellanlagras för att kunna användas igen.

– I nästan alla återbruksprojekt uppstår behovet av att flytta material från byggplatsen för att det inte ska bli avfall. Genom att mellanlagra materialet i en kontrollerad miljö skyddar vi det från skador och ser till att det kan återanvändas i nya projekt, säger Niklas Blomberg, Marknads & Försäljningschef på Wiklunds. Återbruksprocessen följer en tydlig kedja: först inventeras byggmaterial för att identifiera vad som kan återanvändas. Sedan demonteras det varsamt och transporteras till mellanlagring. Därefter kan materialen rekonditioneras eller förvaras tills de behövs i ett nytt projekt.

– Genom att ha kontroll på hela kedjan säkerställer vi att materialet verkligen kommer till användning och rapporterar CO2-nytta till våra kunder, säger Magnus Rödin, Återbruksansvarig på Wiklunds Dörrar, glaspartier, undertak och stenmaterial är mest efterfrågade, men även tekniska installationer och stommaterial har stor återbrukspotential. För att säkerställa kvaliteten hanteras materialen varsamt vid demontering och skyddas under mellanlagringen.

– Kvalitetssäkringen börjar redan vid inventering och demontering. Under mellanlagringen skyddas materialen för att undvika skador som kan göra att de måste kasseras, förklarar Magnus Rödin.

Han förklarar vidare att en fungerande logistiklösning är avgörande för att återbruk ska bli ekonomiskt och praktiskt genomförbart.

Byggbranschen behöver minska avfall och maximera återbruk tycker man på Wiklunds.

– Våra logistikcenter och vår koordineringsroll säkerställer att material flyttas, skyddas och hittar en ny användare. Det gör återbruk både enklare och mer kostnadseffektivt för alla parter.

Till skillnad från nyproducerat material, som ofta levereras färdigemballerat, kräver återbrukat material mer hantering. Wiklunds använder fossilfria transporter och biogasdrivna fordon för att göra processen hållbar.

Samarbetet med fastighetsägare och byggherrar är avgörande för att maximera återbruket. Genom att identifiera vilka material som har störst efterfrågan och hantera dem rätt blir processen enklare och mer lönsam.

– Vi fungerar som en möjliggörare genom att koppla ihop tillgång och efterfrågan. Fastighetsägare och byggherrar har

materialen, men det krävs en strukturerad logistiklösning för att se till att de verkligen återanvänds, säger Niklas Blomberg.

För att skala upp återbruk behövs samverkan mellan alla aktörer i branschen. Ökad flexibilitet i byggprojekten, standarder för kvalitetssäkring och tydligare incitament i upphandlingar är viktiga steg framåt.

– Ingen aktör kan lösa detta ensam. Vi ser att branschen går åt rätt håll, men det behövs fler initiativ för att göra återbruk till en självklar del av byggprocessen, avslutar Niklas Blomberg.

www.wiklunds.se STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

45 59

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

BYGGHANDELN I UMEÅ som säljer återbrukat material

I Umeå finns numera en ny bygghandel som säljer återbrukat material. Det handlar både om överblivet material från byggprojekt och om rivningsmaterial.

– Vi får in och säljer en salig blandning av varor, säger Emelie Johansson, projektledare för Byggåterbruket.

AV MARTINA STRAND NYHLIN BUTIKEN SOM öppnade i januari i år är en bygghandel som organiseras av ett ABC Umeå – ett nätverk med företag och Umeå kommun.

ABC Umeå är en ekonomisk förening där 20 aktörer tillsammans tar ett krafttag för att skapa en mer cirkulär och hållbar framtid och Byggåterbruket, är deras första gemensamma initiativ för en cirkulär framtid.

Materialet som säljs i butiken kommer från nätverkets olika medlemmar och det kan vara både demonterat material och spillmaterial från byggprojekt. Butiken har öppet fyra dagar i veckan.

– Jag skulle säga att vi säljer väldigt bra, vi har många besökare. Det vi ser högst efterfrågan på är virke, men vi har även sålt massor med fönster, lister, dörrar, vitvaror, marksten, tegel takpannor, säger Emelie Johansson.

Den typiske kunden är idag hemmafixaren och stugfixaren.

– Vi har också ett en hel del branschvana personer som är nyfikna och har supermycket kompetens, som botaniserar här och gör fynd, säger Emelie Johansson.

Emelie Johansson, projektledare för Byggåterbruket.

Bild: Byggåterbruket

46

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Drönarbild över Byggåterbruket i Umeå. Bild: Byggåterbruket

För fynd ska man kunna göra i butiken.

Men det är svårt att sätta priser på materialet och en hel del tid går åt för personalen att googla och göra research för att ta fram rimliga priser.

– Priserna varierar jättemycket beroende på om materialet är demonterat, nytt, vad som är nypriset, hur efterfrågan ser ut. Men man ska helt klart kunna komma hit och göra fynd och det gör man, säger Emelie Johansson.

Ett problem med att köpa återbrukat material i stället för nytt är att tillgången kan kännas väldigt osäker. I dag jobbar Byggåterbruket med Instagram för att visa vilket material som finns.

– Men vi har så snabba flöden så det är svårt att lägga upp nåt på nätet. Det är inte roligt om någon åker långt och så hinner det bli sålt innan de kommer hit. På sikt hade det varit kul att ha en digital lösning där man lättare kan se vad som finns inne, säger Emelie Johansson.

Alla möjliga kunder hittar till Byggåterbruket.

Bild: Byggåterbruket

Första året med Byggåterbruket kommer att bli en testfas, med löpande utvärderingar.

– Vi får nya inspel och idéer hela tiden.

Det här är ett superkul jobb, jag älskar det.

Man vet inte vad som händer i morgon, vad det kommer för grejer. Och så har vi fått jättepositiv respons. Alla som kommer hit är imponerade och tycker det är så bra att vi finns!

REMONDIS visar vägen för återvinning av solpaneler Under påskveckan 2025 skrevs ett nytt kapitel i svensk återvinning när det första lasset med uttjänta solcellspaneler lämnade REMONDIS anläggning i Hovmantorp för vidare materialåtervinning.

Destinationen är Eindhoven i Nederländerna, där REMONDIS-koncernen driver MIREC, en av Europas mest avancerade anläggningar för återvinning av solpaneler.

Högteknologisk återvinning i hjärtat av Europa Vid anläggningen återvinns solcellspaneler enligt EU:s elavfallsdirektiv, som kräver minst 80 % materialåtervinningsgrad.

Glas är det material som dominerar återvinningsprocessen, men också metallkomponenterna tas noggrant tillvara. Utmaningen som återstår är att utveckla en effektiv och kostnadsmässig återvinning av kisel. Initiativet har stöd av producentansvarsorganisationen El-Kretsen och är ett viktigt resultat av forskningsprojektet CircSolar, där näringsliv, forskare och myndigheter samarbetar för att optimera solcellspanelernas livscykel.

“Vi tar ett stort kliv mot en cirkulär ekonomi och visar att tekniken redan finns.”

Framtidens kretslopp byggs i Hovmantorp – Hos oss på REMONDIS ser vi fram emot att starta återvinning även i Hovmantorp så snart volymerna tillåter det, säger Per Sundbom, Head of Business Area WEEE på REMONDIS. Vi ser också att återbruk av hela paneler kommer att bli en aktuell lösning. Redan nu har vi etablerat kanaler för detta, men än så länge saknas de ekonomiska förutsättningarna för att det ska kunna ske i större skala.

Tekniken är redo Solcellsåtervinning är tveklöst en viktig framtidsfråga. Även om volymerna i Sverige ännu är små, råder det stark optimism och stor potential i att skapa ett fungerande kretslopp för solpaneler.

– Vi tar ett stort kliv mot en cirkulär ekonomi och visar att tek niken redan finns, säger Sundbom. Nu handlar det om att skala upp insatsen och säkerställa hållbara lösningar för framtidens ökande volymer. Den här utvecklingen går hand i hand med regeringens ambitioner i Tidöavtalet, som betonar behovet av att utveckla effektiva återvinningsmetoder för solcellspaneler. REMONDIS initiativ i Eindhoven blir därmed en viktig pusselbit i det gröna samhällsbygget, som både Sverige och Europa strävar efter att uppnå.

Solpaneler är bara början Solcellspaneler är bara en del av REMONDIS breda arbete med hållbar innovation. Företaget driver flera specialiserade återvinningsanläggningar för WEEE (elektronik), batterier och vitvaror där varje komponent tas om hand på ett miljövänligt sätt. Genom att kontinuerligt utveckla nya tekniker och metoder strävar REMONDIS efter att höja återvinningsgraden och bidra till en verkligt cirkulär ekonomi.

Design för återvinning – Vi är i dialog med flera producenter för att designa produkter med återvinning i åtanke redan från början, säger Sundbom. Genom att samarbeta i produktdesignfasen kan vi tillsammans höja återvinningsgraden mot målet att nå 100 %.

Nästa steg Även framtidens “take-back-system”, där produkter lämnas tillbaka för återvinning och återanvändning, finns på REMONDIS agenda.

– Vi är redo att investera i system som möjliggör ett effektivt återtagande av produkter. Detta är en viktig pusselbit för att skapa verklig cirkulär ekonomi, avslutar Sundbom.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Kristianstadsborna ska börja

ÅTERBRUKA PÅ RETURUM Först byggde Kristianstads Renhållning en ny återvinningscentral, Returum. Nu kommer nästa viktiga steg: en återbruksmottagning för Kristianstadsborna. I samarbetet med entreprenören Treano Bygg lyckades de dessutom banta ner utsläppen från byggprojektet rejält.

AV MARTINA STRAND NYHLIN – JAG TROR DE T här kommer att bli jättebra, säger Fredrik Holmer, avfallsingenjör på Kristianstads Renhållnings AB. Returum öppnade upp 2020 och ersatte den äldre återvinningscentralen som fanns på en annan plats några kilometer bort. Nu kommer även återbruksdelen Returen.

– Här ska man lämna in alla saker som fortfarande funkar eller med enkla medel går att fixa till så de kan användas igen. Först efter det kör man vidare till själva återvinningscentralen och slänger det som inte ska återanvändas, säger Fredrik Holmer.

Det som ska återbrukas kommer sedan att säljas i butiken på Returen. Inspirationen kommer bland annat från Återbruket Kikås i Mölndal, där det finns en liknande anläggning.

Treano Bygg upphandlades som entreprenör i projektet. De föreslog åtgärder som kunde minska utsläppen från den nya byggnaden. Byggnaden var redan från början tänkt att uppföras med en huvudstomme i limträ, men Treano ville försöka hållbarhetsoptimera projektet ytterligare. Tillsammans med Kristianstads Renhållning tog de fram lösningen med ännu mer limträ och innerväggar och bjälklag av KL-trä.

48

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

KL-trä i närbild. Bild: Kristianstads Renhållnings AB

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 – Vi sparar in 35 Thailandsresor genom att byta till annat material jämfört med att bygga på traditionellt vis med stålbalkar, och det var helt kostnadsneutralt, säger Anders Servin, projektchef på Treano Bygg.

En annan förändring som Treano Bygg och Kristianstads Renhållning kom fram till var att byta ut OSB-skivor till Recomaskivor.

Dessa är gjorda av förpackningsmaterial av kartong och plast, alltså avfall.

– För oss som jobbar med avfall blir det en extra touch när materialet är gjort av avfall, säger Fredrik Holmer.

– Recomaskivor har bra egenskaper. Det är en tung skiva med bra skruvhållfasthet, säger Anders Servin.

Projektet har nu kommit så långt att man har tätt hus och jobbar med stomkomplettering, rumskomplettering, installationer och markarbeten.

Man har även förberett för solceller, men i dagsläget finns det vissa problem med infrastrukturen för att ta emot överskottsel.

– Men vi kommer ha en del solceller, säger Fredrik Holmer.

FAKTA Returum, etapp 2 Stupröret 1, Nybyggnad av återbruksbyggnad, Kristianstad (”Returen”) Byggtid: april 2024 - november 2025 Byggherre: Kristianstads Renhållnings AB Generalentreprenör Treano Bygg AB Arkitekt: Tyréns Sverige AB Kostnad: 47 Mkr

Fredrik Holmér, avfallsingenjör på avfallsingenjör på Kristianstads Renhållnings AB framför en av träväggarna i Returum. Bild: Kristianstads Renhållnings AB

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

49

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

MÅNGFASETTERAD ANVÄNDNING AV AI AI har gjort sitt intåg även i bygg- och fastighetsbranschen. Hos vissa bolag har tillämpningarna kommit långt, medan andra inte har börjat. Kommentarer från användare och konsulter är samstämmiga – för att bli framgångsrik ska AI inte enbart betraktas som en teknik-fråga. Det är en verksamhetsfråga som inbegriper stora delar av organisationen, från högsta ledning till fastighetsskötare.

AV KJELL-ARNE LARSSON GENER ATIV AI i vardagen för informationssökning, bearbetning av texter, skapande av bilder med mera är bara en del av AI. Den här grenen får användning av hyresvärdar bland annat som chatboter i kundportaler.

50

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Idag ser vi en explosion av skräddarsydda chatboter i alla möjliga sektorer. En annan del av AI är dess användning i styrsystem, för att ”lära sig husens egenskaper” och därefter se trender, reagera på felindikationer och skicka larm. AI kan vara till stor hjälp för

Det finns stora möjligheter att förbättra fastighetsförvaltning och fastighetsskötsel genom att automatisera rutinuppgifter, optimera energianvändning och underhåll

att tillsammans med driftpersonal optimera exempelvis energianvändning. Det finns en hel rad tillämpningar som går utanför vad en generativ AI klarar av.

Efter att ha lyssnat in erfarenheter från fastighetsbolag och konsulter inom AI-området står det klart att införandet av AI inte ska ses som en separat fråga om teknik. Det är en verksamhetsfråga, där affären och verksamhetsmålen ska tas med i första vändan, för att senare välja tillämpningar och tekniska lösningar. Det är bra att börja i bolagets topp och arbeta sig neråt. Samtidigt ska varje nytt teknikinförande motiveras i relation till målen.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

“

Framtiden för AI inom fastighetsförvaltning ser lovande ut med många potentiella utvecklingar vid horisonten.

Vi kan förvänta oss att tekniken blir mer integrerad vilket skapar nya möjligheter för fastighetsägare att optimera sin fastighetsdrift och förbättra hyresgästernas upplevelser. /Magnus Unemyr, AI-strateg och konsult

KONSULTENS PERSPEKTIV

Magnus Unemyr som är AI-strateg och konsult, har bakgrund inom datateknik och marknadsföring. Han har både fastighetsbolag och andra företag som kunder. Till tjänsterna hör att utveckla chatboter, ta fram lösningar för att samla data från IoT-produkter och utveckla modeller. När det handlar om fastighetsförvaltning och hyresgästservice nämner han en rad tillämpningar för AI. – Det finns stora möjligheter att förbättra fastighetsförvaltning och fastighetsskötsel genom att automatisera rutinuppgifter, optimera energianvändning och underhåll. Det går att förbättra för hyresgästerna, ge dem bättre service och höja säkerheten.

Fastighetsägare kan skapa mer effektiva, hållbara och attraktiva

miljöer för hyresgäster och medarbetare. Med rätt strategi och övervägande av integritet och säkerhet kan AI bidra till en mer lönsam och hållbar verksamhet, menar Magnus Unemyr.

Vanligen baseras fastighetsunderhåll på ronder, schemalagda insatser och reaktiva åtgärder vid fel. Med sensorer, AI och dataanalys kan behovet av underhåll förutses och därmed bli prediktivt.

Sensorer och IoT kan övervaka bland annat HVAC i realtid. Tänk på att det även går att förebygga vattenskador eller minska brandrisk tack vare AI-lösningar. Allt detta kan också bidra till längre livslängd på byggnader och installationer. >> STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

51

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 och upptäcker ovanliga beteenden, AI-baserade tillträdeskontrollsystem med ansiktsigenkänning och analys av incidentdata där data samlas in från tidigare incidenter för att identifiera mönster och potentiella risker.

AUTOMATISERAD FASTIGHETSSKÖTSEL

Det finns ett antal tillämpningar som kanske inte alla reflekterar över, nämligen att AI kan bidra till att automatisera rutinmässiga arbeten.

• AI-drivna robotar kan användas för att klippa gräsmattor, skotta snö eller städa golv i stora byggnader, kontinuerligt och effektivt.

• Drönare utrustade med kameror och AI kan inspektera tak, hängrännor, fasader och andra byggdelar som är svåra och riskfyllda att komma åt.

• Kameror och AI kan övervaka gemensamma utrymmen som parkeringsplatser, trapphus och tvättstugor, och identifiera områden som behöver städas eller underhållas. Det gör skötseln mer proaktiv och minskar risk att problem eskalerar.

Ett alternativ är att använda kameror tillsammans med AI för inspektion av tomställda lägenheter och lokaler.

FÖRSIKTIGHETSMÅTT

– Inför investeringar i AI-lösningar måste det finnas medvetenhet om utmaningar och överväganden som ska göras, fortsätter Magnus Unemyr. Det gäller att se över integritet, dataskydd och lagstiftning.

Sedan beräkna initiala investeringar och return of investment.

För att dra full nytta av tekniken behöver personal i förvaltning och fastighetsskötsel särskild utbildning. Det är avgörande för framgång.

– Förändringsarbetet ska förankras i organisationen och företagets ledning måste med i detta. Jag hjälper ledningar att lägga upp vägvinnande strategier, avslutar Magnus Unemyr.

Som också håller kurser i AI och digitalisering, samt ger ut böcker inom både AI och marknadsföring.

Den tillämpning av AI vi kanske främst tänker på är som stöd för energieffektivisering och fastighetsdrift.

Men observera att för att AI ska ”lära sig huset” och identifiera illavarslande avvikelser, måste historiska data finnas för några år bakåt.

Att sådan data är kvalitetssäkrad är förstås avgörande för utfallet.

Många fastighetsägare har redan inlett arbete med intelligent styrning av värme, ventilation och belysning. Konceptet ger högre hållbarhetsprestanda, kostnadsminskningar och bättre inomhusklimat.

För de hus som har en digital tvilling i vilken det går att öva scenarier, finns också möjligheten att integrera AI i tvillingen.

MJUKA FRÅGOR

AI kan också bidra till ”mjuka” frågor, som rör exempelvis hyresgästkontakter och kundvård. AI-drivna chatboter kan hantera hyresgästernas frågor dygnet runt, och sortera exempelvis felanmälningar och fakturafrågor så de kommer till rätt ställe. Förutom att vidareutveckla hyresvärdens portal, kan AI användas i röststyrda boendeappar. Samtidigt med introduktion av självservice är det viktigt med balans mellan denna och personliga bemötanden från hyresvärden. AI kan sedan användas för att analysera hyresgästundersökningar och annan feedback.

Vidare kan AI komma till sin rätt för att öka personsäkerheten, genom smart videoövervakning som analyserar videoflöden i realtid 52

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

KRAFTSAMLING

På industrins och regeringens initiativ startades 2019 AI Sweden – Nationellt centrum för tillämpad AI – för att accelerera användningen av AI till nytta för samhälle, konkurrenskraft och välbefinnande. Staten finansierar verksamheten till hälften, medan den andra hälften finansieras av medlemmarna.

Både privata företag, det offentliga och forskningsvärlden är representerade bland medlemmarna. Centret riktas till alla sektorer i samhället, agerar neutralt och har inget vinstintresse.

– Vår roll är att stötta och accelerera användningen av AI, berättar Filip Kjellgren, ansvarig för energisektorn hos AI Sweden. Just nu jobbar vi bland annat med att få ihop ett team som verkar för en nationell kraftsamling, där energisektorn och fastighetssektorn möts i tillämpningen av AI. AI Swedens satsning på energisektorn, engagerar redan en del av landets elbolag och på fastighetssidan finns tunga aktörer som Stena Fastigheter och Akademiska Hus. AI Sweden efterlyser fler fastighetsbolag som är angelägna att engagera sig i detta.

– Vad vi ser både i fastighetsbranschen och andra branscher, är att aktörerna jobbar i ”stuprör”, där var och en utvecklar egna lösningar och kör pilotprojekt som tyvärr alltför sällan leder någon vart. Vi vill stödja med det som ger stor effekt och det är att utveckla gemensamma horisontella lösningar som alla aktörer kan nyttja, utan att känna att de mister sin konkurrenskraft.

STÖD FÖR DRIFTEN

Den tillämpning vi kanske främst tänker på är AI som stöd för

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

“

Börja med att kartlägga bolagets behov och identifiera tre utmaningsområden i verksamheten. Förankra i ledningen och fundera på om och hur AI skulle kunna användas för att möta bolagets behov. /Filip Kjellgren, ansvarig för energisektorn hos AI Sweden

energieffektivisering och fastighetsdrift. För att skapa öppna gemensamma lösningar bland annat här behöver utvecklare använda Open Source.

AI Sweden hämtar inspiration från vårdsektorn som var tidig i sin digitala mognad. Problemet med att träna en AI-modell inom sektorn är att data från olika regioner inte får delas och matas till en gemensam modell. Lösningen blev att modellen tränas separat inom region A, sedan region B och slutligen har data från alla 21 regioner trimmat modellen. Detta federala arbetssätt har även använts inom fordonsbranschen samt finanssektorn, och då med gott resultat.

Open Source tillsammans med detta federala arbetssätt kan användas även för fastighetssektorn. Exempelvis kan data från olika fastighetsbolag få träna en modell; bolag för bolag. Filip Kjellgren möter företrädare för många energibolag och fastighetsbolag.

Gensvaret är positivt från flertalet, medan de kommersiella aktörerna är mer avvaktande.

I sammanhanget kan nämnas att AI Sweden tillsammans med partners bygger en interaktiv simulering av hela det svenska energisystem.

BÖRJA I RÄTT ÄNDE

På AI Sweden ser man fram mot att stödja och inspirera, och att bolagen börjar i rätt ände.

– Börja med att kartlägga bolagets behov och identifiera tre utmaningsområden i verksamheten. Förankra i ledningen och fundera på om och hur AI skulle kunna användas för att möta bolagets behov, fortsätter Filip Kjellgren.

AI i samverkan med erfaren personal i fastighetsdriften kan ge rejäla energieffektiviseringar. Genom maskininlärning kan AI lära sig ”beteendet” – inklusive exempelvis värmetröghet – hos varje

individuellt hus. Med sensordata och väderprognos som bakgrund kan uppvärmningen regleras betydligt bättre. Energi sparas och inomhusklimatet förbättras.

Vi kommer att se alltmer av energigemenskaper med flera fastigheter där var och en förutom att konsumera el kanske också producerar el. De kan dela el med varandra för att jämna ut toppar och dalar i elbehovet, och samtidigt minska kostnaderna. En optimerad sådan tillämpning förutsätter AI-modell som klarar aggregerade funktioner.

WORK SHOP-SERIE

– Just nu har vi i energiteamet mestadels bilaterala möten med fastighetsbolag och andra aktörer fram till sommaren. I höst planerar vi att ordna en serie Work Shops där flera bolag deltar under flera dagar. Sedan är tanken att sätta igång projekt som ska ta fram ett antal horisontella lösningar som är öppna för alla som bidrar och deltar. Detta för att motverka att var och en jobbar i stuprör.

Vi fokuserar på sådant som ger stor effekt för hela sektorerna, avslutar Filip Kjellgren.

Planen är att bland annat ta fram modeller som kan användas med ett federalt arbetssätt och att inom energi- och fastighetssektorerna ta tillvara de erfarenheter som finns från bland annat vårdsektorn.

AI HOS UPPSALAHEM

Uppsalahem har inlett ett stort projekt med att byta styrsystem för samtliga fastigheter. Temperaturgivare placeras i alla lägenheter.

Det installeras ny teknik i undercentraler, nya pumpar och annan hårdvara. Planen är att så småningom koppla upp alla hus till en central kontrollfunktion. Nytt styrsystem kommer att underlätta bland annat värmestyrningen och spara energi.

– I första hand blir inriktningen att optimera driften, men jag tror att AI senare kommer att få en roll, säger Åsa Engström, IT- och digitaliseringschef.

Här hämtar Uppsalahem en del inspiration från Jonas Tannerstad hos Öbo.

När det gäller generativ AI har Uppsalahem låtit utveckla en AI-Agent baserad på Copilot. Agenten fungerar som en handbok för Uppsalahems kontorspersonal, och hjälper till bland annat att snabbt hitta dokument och anvisningar.

Man tar också fram ett AI-verktyg som analyserar samtal med kunderna (givetvis efter att kunden gett sin tillåtelse). Det går att identifiera trender och ta fram statistik. På motsvarande sätt är det möjligt att analysera fritextsvar i kundenkäter.

INGÅR I UPPHANDLINGEN

Uppsalahem står i begrepp att byta ut sina gamla system, allt från underhållssystem till affärssystem. Vid förfrågan ställs krav på ”smartness”, vilket innebär att det kommer erbjudanden på system exempelvis med inbyggd AI. Ett önskemål är att också använda system som möjliggör analys av bestämda parametrar i hela fastighetsbeståndet, för att därmed fatta övergripande och kostnadsbesparande beslut.

– Några allmänna råd för fastighetsbolag som överväger att börja med AI är att se upp med att generativ AI kan hallucinera, killgissa och ge helt felaktig information. AI använd för exempelvis styrning kan också driva iväg från det optimala eller normala, och vad detta beror på vet man inte, berättar Åsa Engström.

AI kombinerad med mänsklig kompetens ger ofta bra utfall. Och betrakta inte AI som något separat som kan lösa allehanda problem.

Det är en teknik och ett koncept bland många. Börja med att formulera ditt problem eller önskemål. Undersök sedan om AI kan hjälpa till med lösningen.

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

53

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

CIRKULÄRA ABSORBENTER MED BRA HÅLLBARHETSDATA – Ecophon levererar till Greenhouse Sthlm – Electrolux huvudkontor

Ecophon fick förmånen att svara för ljudabsorbenter till Electrolux huvudkontor. Ecophon kunde i tidig projektfas redovisa klimatpåverkan, emissionscertifikat GOLD från Eurofins och ta fram estimat på koldioxidbesparing genom återtagande av spill. Detta informationsunderlag tillsammans med tekniska prestanda och lång livslängd på produkterna låg bakom valet av Ecophon. Det är meriterande att vara engagerad i detta projekt som certifieras med både BREEAM och NollCO2.

AV KJELL-ARNE LARSSON GOD LJUDMILJÖ i kontor förbättrar arbetsmiljön och prestationsförmågan. Ljudmiljön har stor betydelse för hälsa och välmående.

Detta gäller även i skolor, sjukhus och i alla andra utrymmen inomhus där människor vistas. Vägen till hållbar och bra akustik är rätt projektering och rätt valda akustiklösningar i tak och på väggar.

BRETT STÖD

Ecophon är ett innovativt företag med omfattande forskning och utveckling som bas för sina produkter, vilka inkluderar 54

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

tak- och väggabsorbenter, bärverk och tillbehör, men även akustikputs, bafflar, tyg och skärmar. Ecophon erbjuder kompletta lösningar. Man svarar inte bara för utveckling och tillverkning av ljudabsorbenter. Ecophon ger bland annat support till sina kunder, kundernas arkitekter, akustiker och andra konsulter, liksom till undertaksentreprenörerna. Ambitionen är också att ge brett stöd, och dessutom sprida kunskap om akustik.

En stor målgrupp är slutanvändarna, det vill säga alla från kontorsanställda till elever, lärare, sjuksköterskor och biobesökare. Alla

gynnas av en god akustik, inte bara de mest utsatta med hörselnedsättning eller annat modersmål än det som talas.

HÅLLBARHETSINRIKTNING

Ecophon har ett mycket tydligt fokus på hållbarhet, bland annat uttryckt i kvantifierade mål. Produkterna är bedömda i Basta, Byggvarubedömningen och SundaHus, samt finns med i Prodikts databas. Emissioner av TVOC och formaldehyd anges i certifikat nivå GOLD från Eurofins Indoor Air Comfort, vilket säkerställer bra inomhusluftkvalité.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 Beträffande klimatdata finns bland annat dessa redovisade i produktspecifika tredjepartsgranskade EPD:er. Företagets produktionsanläggningar är certifierade enligt ISO 14001.

Företaget strävar också efter att använda hög andel återvunnet material i aborbenterna, att ge produkterna lång livslängd som medger återbruk och att de slutligen går att återvinna. (Glasullskärnan innehåller ca 70 % återvunnet material från bl.a. glasflaskor.) Företagets koncept SoundCircularity omfattar både återbruk (Reuse) och återvinning (Recycling).

GREENHOUSE STHLM

Electrolux nya huvudkontor och det övergripande byggprojekt det ingår i – Greenhouse Sthlm – har också höga miljöambitioner. Kontorsdelen certifieras med BREEAM och bostadsdelen med Svanen.

Dessutom certifieras båda delarna med NollCO2 som innebär netto noll utsläpp av växthusgaser. Projektet hade rollen som pilot i SGBC:s utveckling av NollCO2 och nu certifieras det i full skala.

– Tidigt i projektet kunde vi redovisa klimatdata från EPD:er och emissionsdata för de av våra produkter som beställaren efterfrågade. Dessutom gjorde vi en uppskattning på vilken mängd installationsspill som skulle uppstå och hur stort utsläpp som skulle undvikas när detta återvanns, berättar Erika Edlund, hållbarhetsspecialist på Ecophon.

Pålitliga och tydliga data som grund för bland annat beställarens klimatkalkyl, bra miljöprestanda, hög andel återvunnet innehåll och tekniska egenskaper gjorde att byggentreprenören Skanska tillsammans med Electrolux valde Ecophon som leverantör.

Leveransen omfattade 1 068 kvadratmeter Focus Ds (54 procent återvunnet material efter konsumentled), 2 565 kvadratmeter Master Ds (63 procent återvunnet) och 218 kvadratmeter Hygiene Performance A (47 procent återvunnet).

KLIMATBESPARING

I tidigt skede gjordes som nämnts ett estimat på hur stor klimatbesparingen skulle bli genom att återvinna installationsspillet. Detta återtas av Ecophon och återvinns – en del av företagets cirkularitetslösning SoundCircularity. Efter färdig installation konstaterades att 1922 kilogram spill hade tagits tillvara, vilket innebär att utsläpp av 1570 kilogram CO2e har undvikits.

Cirkularitetslösningen omfattar även återbruk. Absorbenterna är beständiga över tid med bibehållen prestanda. Kontors-

Absorbenterna har certifikat som garanterar mycket låga emissioner. Tillsammans med tekniska prestanda ger produkterna en inomhusmiljö med god akustik och hälsosamma arbetsplatser.

lokaler byggs oftast om och hyresgästanpassas med mycket kortare intervall än absorbenternas livslängd. Därför är det möjligt att demontera och återbruka absorbenterna flera gånger. När de till slut är uttjänta kan de återvinnas i nya produkter.

– Det optimala är att använda dem så länge som möjligt. Alla våra produkter är möjliga att återbruka och återvinna. Inom SoundCircularity finns utvecklade logistiklösningar för hantering och transport, fortsätter Erika Edlund.

FRAMTIDEN REDAN HÄR

– Vår leverans till Electrolux huvudkontor har inneburit att vi bidragit till ett intressant och uppmärksammat projekt som har många hållbarhetsaspekter. Vi är nöjda över att få ha varit med från tidigt i projektet och till färdigställandet, särskilt med tanke på att det var ett pilotprojekt vid utvecklingen av NollCO2, och certifieras med både BREEAM och NollCO2.

Byggprojektet är också ett exempel på att rätt krav från beställaren verkligen ger ett bra resultat.

– Miljödata, certifikat och cirkulära lösningar efterfrågas allt mer. Beställarna har blivit mer miljömedvetna. Detta innebär många utmaningar, men vi är väl förberedda att möta dessa. Framtida krav som diskuterades för några år sedan, är sådana vi redan idag kan tillgodose, avslutar Erika Edlund, hållbarhetsspecialist på Ecophon.

Med andra ord, framtiden är redan här.

Tilläggas bör att Ecophon i själva verket var tidiga i miljöutvecklingen med både EPD:er och olika certifikat.

Projektet att bygga Electrolux huvud-

kontor kan till del jämföras med Hyllie Terrass i Malmö, ett kontorsbygge som också certifierades med NollCO2, och även där var Ecophon leverantör.

FAKTA

Beställarens reflexioner Personalen i Skanskas byggproduktion uppskattar Ecophons dokumentation vad gäller klimatpåverkan och emissioner.

– För alla de Ecophon-produkter som valts har företaget kunnat visa EPD:er och dessutom tagit fram transportdata med klimatpåverkan för klimatkalkylen inom modul A4, berättar Cornelia Kesti, projektingenjör hos Skanska.

Uppgifter har också behövts om produkternas emissioner; detta särskilt viktigt i kontorsdelarna som certifieras med BREEAM Outstanding. Ecophon har lämnat Eurofins GOLD-certifikat som visar emissioner av TVOC, cancerogena ämnen och formaldehyd. GOLD-nivån tillgodoser mycket höga krav.

– Vi uppskattar också Ecophons återvinningstjänst SoundCircularity.

Företaget har hämtat installationsspill hos oss, för återvinning, vilket minskar klimatpåverkan projektet orsakar, berättar Cornelia Kesti.

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

55

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

FÖRSTA ETAPPEN AV GREENHOUSE STHLM PÅ MÅLRAKAN Huvudkontoret för Electrolux Group på Kungsholmen har byggts ut med ytterligare kontorsytor, dessutom lokaler för olika verksamheter samt ett hundratal bostäder. Projektet har arbetat med ett brett perspektiv på hållbarhet, som går utanför det som inryms i de certifieringssystem som har använts, nämligen BREEAM, Svanen och NollCO2.

AV KJELL-ARNE LARSSON PROJEK TE T, SOM sträcker sig längs S:t Göransgatan, har innefattat ombyggnad samt en tillbyggnad med cirka 8 000 kvadratmeter kontor som också inkluderar coworking-ytor, café, restaurang, fitness-anläggning med pool, en gård ovanpå kontorets låghusdels tak samt butikslokaler. Dessutom omfattade projektet 6 000 nya kvadratmetrar med 114 bostadsrättslägenheter. Allt detta stod klart i maj då entreprenören Skanska överlämnade till Electrolux.

I projektet ingår också ett nytt torg i korsningen S:t Göransgatan/ Kellgrensgatan. Detta kommer att invigas i oktober då företaget även inviger sin nya huvudentré och reception. Det hela utgör första etappen i Greenhouse Sthlm, en fastighetsutveckling som förnyar denna del av Stadshagen.

VIDARE PERSPEKTIV ÄN ENBART MILJÖ

Hållbarhetstänket uttrycks även i en strävan att åstadkomma behaglig och trivsam innemiljö. Bild: Johan Eldrot

56

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

– Vi anlade ett mycket brett perspektiv på hållbarhetsfrågorna, vilket utmanade både oss själva och entreprenören, säger Ulrika Kågström, fastighetschef på Electrolux Group och övergripande ansvarig för Greenhouse Sthlm. Projektet är unikt genom att husen inte bara har byggts hållbart och med så litet klimatavtryck som möjligt vad gäller byggproduktion och drift. Vi har tagit ett helhetsgrepp som omfattar allt från möjligheten att leva mer lokalt, dela på resurser, använda cirkulära lösningar, tillföra biologisk mångfald, möjliggöra lokal odling och klimatsmarta val av mat. Listan är lång.

Kvarteret kommer att erbjuda lösningar inom alla de områden där man som individ faktiskt kan göra skillnad i ett klimatperspektiv: • Boende. Hur huset är byggt och dess energiförbrukning, där återvinning, återbruk och cirkulära lösningar är viktiga inslag.

• Better eating – vad vi äter och hur vi kan göra för att minska matsvinn.

• Medvetna inköp – spårbarhet, återbruk och cirkulära lösningar.

• Transportbehov – här är bil- och cykelpooler, närhet till kollektivtrafik och det lokala tänket viktigt.

Hållbarhetstänket finner vi även på den nya gården, med planteringar som sköts ekologiskt och med långsiktigt tänk och växter som gynnar den biologiska mångfalden. Fågelholkar, vattenbad för fåglar, insekter och fjärilar och död ved som gynnar insekter. Mossor och lavar går också att finna på gården.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 Kvarteret kommer att ha tillgång till det viktigaste inom en 15 minuters promenad. Detta minskar behovet av transporter över lag och behovet av egen bil.

Ett grepp för att minska koldioxidutsläppen från bygget är att bygga husen med stomme i trä. KL-trä och limträ användes både i kontorsdelen och i bostadsdelen.

Kravet på återbruk, återvunnet och förnybart material i byggprodukterna var med redan i upphandlingsprocessen, där anbudsgivarna uppmanades att föreslå sätt att få ner den totala klimatpåverkan.

Electrolux och Skanska hade inköpsmöten där man tillsammans värderade anbuden med avseende på kostnad, kvalitet, klimat och miljö. Här kan exempelvis nämnas att det blev ett glasfasadsystem i trä på de två nedre våningsplanen i kontorstillbyggnaden, och genom att ändra glasindelningen på den övriga glasfasaden kunde spillet minska. Installationsgolvet är återbrukat och betongen är klimatförbättrad. Tegel från den gamla fasaden återbrukades lokalt.

Det användes i den nya fasaden som flyttades ut närmare trottoaren.

Därmed sparades utsläpp av cirka 80 ton CO2e.

CERTIFIERINGAR OCH KLIMATPÅVERKAN

För att certifiera de nya delarna av fastigheten används tre olika system. Kontorsytorna certifieras med BREEAM och de klarar betyget ”Outstanding”. Bostäderna certifieras med Svanen. Allt certifieras i enlighet med NollCO2, där kravet är netto noll utsläpp av växthusgaser. För att klara certifieringen måste växthusgasutsläppen först ner till en referensnivå, därefter ska återstående utsläpp balanseras ner till noll. I det aktuella projektet tillämpas energieffektivisering i befintligt bestånd samt egen energiproduktion från solceller och solfångare för att balansera ner.

– Vår upphandlingsmodell och vårt sätt att jobba för att möta alla hållbarhetskrav har varit helt rätt och framgångsrikt, anser Tom Herlin, Skanskas projektchef.

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

57

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

KL-trä och limträ används både i kontorsdelen och i bostadsdelen. Bild: Johan Eldrot

I sammanhanget är det intressant hur stor klimatpåverkan byggproduktionen orsakar. Preliminära beräkningar pekar på 184 kg CO2e/kvm för modul A1–A3 och 55 kg CO2e/kvm för A4–A5. När detta skrivs är inte den slutliga klimatkalkylen klar.

EGNA SOLCELLSPANELER

Solcellspanelerna är av Electrolux varumärke, är tillverkade på licens och har ursprungsmärkning och EPD. Solcellspanelerna har installerats på en del av taken, en anläggning med 42 kWp på kontoret och en med 36 kWp på bostäderna.

Produktionen räcker till en del av fastighetselen. Dessutom har paneler för solvärme installerats. Värmen – med energimängden 60 MWh per år – används för värmning av tappvarmvatten för bostäderna.

Panelerna behövs för att kunna få ner bostädernas energi-primärtal till 75 procent av BBR-kraven för nybyggnationer.

LYCKLIGT SLUT

Nya kontorsdelarna och bostäderna är nu överlämnade till Electrolux och det är dags att knyta ihop säcken.

– Det har varit fantastiskt roligt och givande att jobba med Skanska och deras proffsiga team, som liksom vi har höga ambitioner när det 58

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

– Vi har inte bara byggt de nya husen så hållbart och med så litet klimatavtryck som möjligt vad gäller byggproduktion och drift. Vi har även tagit ett helhetsgrepp som omfattar allt från möjligheten att leva mer lokalt, delade resurser, cirkulära lösningar, biologisk mångfald, lokal odling och energiproduktion samt klimatsmart val av mat, berättar Ulrika Kågström, fastighetschef på Electrolux Group. Bild: Kimberly Hero

handlar om klimatpåverkan, återbruk och hållbarhet i övrigt. Vi är mycket nöjda med vårt samarbete och är glada för att den kunskap som arbetats upp i projektet genom Skanska har alla förutsättningar att kunna skapa miljönytta i andra projekt och bidra till ett mer hållbart byggande i framtiden. Just nu har vi många studiebesök – det är väldigt roligt att det är många som är intresserade av att veta mer om vad vi gjort och hur vi jobbat – och uppleva allt på plats, avslutar Ulrika Kågström.

MÖNSTERPROJEKT FÖR ANDRA

När nu projektet är klart kan Skanska sammanfatta arbetet med att minska klimatpåverkan, tillämpa återbruk och samtidigt certifiera med både BREEAM, Svanen och NollCO2. Vad gäller klimatpåverkan var kravet i avtalet 219 kg CO2e/kvm (A1–A3).

Den slutliga kalkylen kommer att hamna en bra bit under 200 kg CO2e/kvm. Återbrukat tegel har bidragit till resultatet, liksom konstruktionen av glaspartier, och en rad med andra åtgärder, eftersom klimatpåverkan har beaktats i varje val. Samtidigt har projektet lyckats klara de tre certifieringssystemen, vars krav delvis går hand i hand.

– Målsättningarna har funnits med redan i upphandlingarna av konsulter och underentreprenörer, och här är det viktigt bland

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 annat att certifieringsarbetet startar tidigt. I upphandlingsskedet har vi inte specificerat precisa lösningar, utan de har vuxit fram stegvis under projektets gång, berättar Tom Herlin, Skanskas projektchef.

För att lyckas har det krävts nytänkande och uppfinningsrikedom.

Vissa initialt lovande idéer har senare förkastats när hållbarhet på sikt och livscykelkostnad visat sig ofördelaktiga, och därefter har nya grepp tagits. Samtidigt har det hela tiden varit avvägning mellan klimatpåverkan, kostnader och tid.

– Projektet har varit ytterst komplext och krävande, men vår upphandlingsmodell och vårt sätt att jobba för att möta alla krav har varit helt rätt och framgångsrikt, fortsätter Tom Herlin. Både vi som totalentreprenör, konsulterna och underentreprenörerna har utvecklats otroligt under resans gång.

Bygget har tagit emot många studiebesök och fler intresserade strömmar till. Projektledningen visar upp konkreta lösningar och berättar om sitt arbetssätt.

– Projektets goda resultat i sig handlar inte bara om Greenhouse Sthlm. Resultaten bidrar till en förflyttning i byggbranschen, vad gäller upphandlingsform och process för att under ett projekt hitta allt bättre lösningar, avslutar Tom Herlin.

Greenhouse Sthlm etapp 1 är därmed ett referensprojekt för hela byggbranschen. Utvecklingen i Greenhouse Sthlm fortsätter nu med en andra etapp längs Kellgrensgatan. Här är Besqab byggherre och byggentreprenör för ett bostadsprojekt.

ABSORBENTER

Ljudabsorbenter har levererats av Ecophon som är ett företag med stark hållbarhetsprofil.

– Det är glädjande att vi fått leverera och att Skanska och Electrolux har högt uppsatta hållbarhetsmål och certifieringar där våra EPD:er, certifikat och SoundCircularity bidragit till att nå målen. Vi ser en ökad efterfrågan på specifik hållbarhetsdata som vi jobbat med länge, vilket nu marknaden är redo för, säger Erika Edlund, hållbarhetsspecialist på Ecophon.

Lindner LOOP Prime spara upp till 70 % CO2 med återanvända installationsgolv för att stödja ditt NOLLCO2-projekt. www.Lindner-Group.com www.linscan.se

FAKTA Greenhouse Sthlm, om- och utbyggnad, tillbyggnad av Electrolux Group’s huvudkontorsfastighet; nya kontor, bostäder med mera; Stockholm Byggtid: Q1 2022–Q2 2025 Byggherre: Fastighets AB Gångaren 13 Totalentreprenör i samverkan: Skanska Sverige AB Arkitekt, generalkonsult: Archus AB Kostnad: ca 700 Mkr

073-992 00 46 • mkvab.com

Tack för ett bra samarbete med Electrolux och Skanska Sverige.

Mats Jensen, 0767-60 68 26 • Markus Jensen, 0700-49 70 15 STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

59

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

– Det känns fantastiskt roligt att få möjligheten att bli ordförande för Svensk Betong.

Som branschorganisation har vi en viktig uppgift att agera lok för våra medlemmars prioriterade frågor, säger Sara Löfgren, ordförande för Svensk Betong. Bild: Svensk Betong

Sara Löfgren vald till ny ordförande för

SVENSK BETONG Vid Svensk Betongs stämma 14 maj valdes Sara Löfgren (Skanska Industrial Solutions) till ny ordförande för branschorganisationen Svensk Betong. Sara Löfgren ersätter avgående ordförande Stefan Ohlsson (Strängbetong) som lämnar Svensk Betongs styrelse, varav två senaste åren som ordförande.

VID STÄMMAN avtackades Stefan Ohlsson och Anders Knutsson (Heidelberg Materials Betong Sverige) som båda lämnar styrelsen.

– Det känns fantastiskt roligt att få möjligheten att bli ordförande för Svensk Betong. Som branschorganisation har vi en viktig uppgift att agera lok för våra medlemmars prioriterade frågor. Nu ser jag framemot att jobba tillsammans med alla i föreningen för att stärka Svensk Betongs övergripande arbete med fokus på betongens viktiga roll för samhällsutveckling och klimatomställning, säger Sara Löfgren, ordförande för Svensk Betong.

60

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

FAKTA

Ledamotsförändringar i styrelsen • Styrelsen för Svensk Betong utökas till nio ledamöter jämte ordförande.

• Vid stämman valdes Henrik Vinell (Strängbetong), Karin Comstedt Webb (Heidelberg Materials Betong Sverige) och Stefan Paulsson (K-Prefab) in som nya ledamöter i styrelsen till 2027 års stämma.

• Filip Sten (Heidelberg Materials Precast Abetong) och Viktor Sundberg (Swerock) omvaldes som ledamöter till 2027 års stämma.

• Anders Knutsson och Stefan Ohlsson lämnar styrelsen.

• Ledamöter valda fram till 2026 års stämma är Joakim Bjelkstam (Thomas Betong), Jan Lagerstedt (Heidelberg Materials Precast Contiga), Sofia Utsi (LKAB Berg och Betong) samt Johan Kettil (Tranemo Prefab).

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 Malin Löfsjögård, vd för Svensk Betong. Bild: svensk Betong

Välkomnar positivt beslut för

FORTSATT KALKSTENSBRYTNING I SLITE, GOTLAND Svensk Betong välkomnar Mark- och miljödomstolens besked att bevilja Heidelberg Materials täkttillstånd för fortsatt kalkstensbrytning i Slite på Gotland. Tillgången till inhemsk cement är en förutsättning för hela samhällsbyggnadssektorn i Sverige.

– DE T HÄR ÄR ett viktigt domstolsbeslut, inte bara för betongbranschen utan för hela samhället. Tillgången på cement är en förutsättning för att tillverka betong som behövs för att bygga bostäder, vägar, broar och klimatanpassad infrastruktur med mera. Cement från Slite står för en majoritet av den cement som tillverkas och används i Sverige, vilket gör den central för vår försörjning. Den är också viktig kopplat till den geopolitiska frågan för när vi behöver stärka och rusta Sverige kommer det att behövas mycket betong.

Då är det centralt att vi har kontroll över en samhällskritisk råvara som cement som vi behöver för att producera betong, säger Malin Löfsjögård, vd för Svensk Betong.

Ett långsiktigt tillstånd för kalkstensbrytning i Slite handlar inte bara om tillgången till cement, det är också en viktig del av betongbranschens klimatarbete genom etableringen av en CCS-anläggning i Slite för att kunna framställa klimatneutral cement i Sverige.

Industriell stombyggnation Vi levererar kompletta prefabstommar för alla slags hus och tar helhetsansvar – från projektering och produktion till montage och besiktning.

Komponenterna tillverkas vid våra egna fabriker. Kontakta oss! precastcontiga.heidelbergmaterials.se

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

61

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Arctic Center of Energy, som byggs i Skellefteå är avsett för forskning och utveckling inom elektrifiering.

NORDBYGG OCH INSTALLATÖRSFÖRETAGEN

bakom suverän mässa

”Fastighetsenergi” var en programspäckad mässa arrangerad av Nordbygg i samarbete med Installatörsföretagen. Presentationer och paneldiskussioner täckte in hela bredden av komplexiteten när det gäller energieffektivisering. Mässans styrka var att den belyste hela spektrat av utmaningar, från ny teknik till beteendeförändringar, från finansiering till nya affärsmodeller.

AV KJELL-ARNE LARSSON DE T FINNS UPPENBARLIGEN oerhört många sätt att se på energi och energieffektivisering, inte enbart i form av siffror. Vi blev också uppdaterade på hur EU-direktiv och andra regleringar påverkar bygg- och fastighetsbranschen nu och framöver.

NYA AFFÄRSMODELLER

Skärpta energikrav, digitalisering och ökad hållbarhet förändrar bygg- och fastighetsbranschen. Moderatorn Caroline Szyber från Visionsbyggande ledde en panel bestående av Anton Sjöstrand från Rebel Light (belysning för byggda miljöer), David Frydlinger från Cirio Law Firm och Mikael Anjou från Nordic Climate Group, 62

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

som diskuterade affärsmodeller för framtiden. Hur kan branschen anpassa sig till nya krav?

Det stod klart att vi måste tänka annorlunda. Inte längre ”kränga” enbart produkter och tjänster, utan erbjuda hela lösningar som håller på sikt och i flera steg. Det krävs nya modeller. Men varför ska leverantören anstränga sig extra för något som ger fördelar för en helt annan aktör mycket längre bort i kedjan? Jo, göra erbjudandet attraktivt med en hållbar lösning som över tid ger lägre kostnader för kunden. Detta är en bättre strategi än att lägga på en grön premie på priset för att produkten har högre livslängd.

Anton Sjöstrand berättade om den cirkulära affärsmodell som

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 företaget utvecklat. Reservdelar ska finnas tillgängliga i 20 år.

Företaget tar tillbaka och reparerar upp. Reparerad produkt har samma värde och samma garanti som ny. Mikael Anjou hänvisade till hur mycket restenergi från kylanläggningar som inte tas tillvara. Inom så kallade energigemenskaper – lokala nätverk som gör lokala affärer – kan restenergi säljas till den som behöver.

David Frydlinger menade att vi måste vidga oss, från bilaterala till multilaterala affärsrelationer.

GRÖN FINANSIERING

Hur ska den gröna finansieringen för energieffektivisering maximeras? Frågan diskuterades av Ebba Ramel som är senior hållbarhetsanalytiker på Nordea, Terese Kuldkepp som är expert hållbarhet hos Installatörsföretagen, Peter Önnby som är team leader hos Ramboll och Åsa Bergström, vice vd och finanschef på Fabege.

Nära samverkan behövs mellan teknik och finans. Det gäller att utveckla modeller som attraherar finansiärer och främjar långsiktig miljönytta. Åsa Bergström pekade på fastighetsägarnas stora kostnad för energi. Fabege har redan nått långt i energieffektivisering. Alla fastigheter är gröna, men omvärldens krav ökar på vad som är grönt. Även fastigheter som inte definieras som gröna måste effektiviseras. Ebba Ramel uttryckte sin oro för detta och menade att man behöver titta även på gynnsamma finansieringslösningar för övrigt bestånd. Det är inte bara de 15 procent bästa som ska beaktas. Denna synpunkt rimmade delvis med Terese Kuldkepps att hållbarhetsprojekt som uppmärksammats har varit spjutspetsprojekt. Vi måste få till en förflyttning av de övriga ”vanliga husen”.

Peter Önnby pekade på andra aspekter som klimatrisker och social hållbarhet som bransch och finans bör ta höjd för. Det stod klart att bankerna måste vara alerta gentemot vidgade krav och delvis använda nya och förfinade mätetal som underlag för finansiering.

ENERGY PERFORMANCE OF BUILDINGS DIRECTIVE

Som en inledning till en paneldebatt om ifall Sverige kommer att hålla rätt renoveringstakt – där Boverket sätter ribban – gav Installatörsföretagens energiexpert Helen Magnusson en bakgrund. (Debatten ordnades i samverkan med Eneff, Energieffektiviseringsföreningen.) EPBD har omarbetats som en del av EU:s lagstiftningspaket Fit for 55 som syftar till att EU:s klimatutsläpp minskar med minst 55 procent till 2030 och att EU ska bli klimatneutralt 2050. Direktivet har trätt i kraft och ska implementeras som nationell lagstiftning 29 maj nästa år. På kort tid utför Boverket fem regeringsuppdrag: metoder och definitioner, energideklarationer, hållbar mobilitet, byggnadsrenoveringsplan och solenergi.

– Installatörsföretagens medlemmar energieffektiviserar fastigheter och verksamheter, installerar förnybar energi och hjälper till att elektrifiera transporter. Allt detta är delar av direktivet, poängterar Helen Magnusson.

EPBD kommer att driva på bland annat installation av laddstolpar och solenergi. Solenergianläggning kommer att krävas på alla nya hus från 2026, på alla offentliga byggnader och lokalbyggnader och från 2029 på alla bostadsbyggnader.

Vilken ribba kommer då Boverket att ge som ska driva energieffektivisering? Begreppet ”nära-noll-energibyggnader” ersätts med ”noll-utsläpps-byggnader”. Den nationella byggnadsrenoveringsplanens syfte är att pressa på rörelsen mot noll-utsläpps-byggnader.

Nybyggda hus ska ha 10 procent bättre prestanda än nuvarande krav.

Vilken nivån blir för befintliga hus är för närvarande oklart. Klart är dock att de 16 procent sämsta enligt lag måste renoveras till 2030. De 26 procent sämsta måste renoveras till 2033. Sammantaget behöver 3300 fastigheter renoveras varje år under 7 år. Fastighetsägare som

“

Installatörsföretagens medlemmar energieffektiviserar fastigheter och verksamheter, installerar förnybar energi och hjälper till att elektrifiera transporter. Allt detta är delar av direktivet. /Helen Magnusson, energiexpert Installatörsföretagen

inte klarar den stipulerade takten att renovera de sämsta husen kommer att få någon typ av sanktion. De exakta sanktionerna i Sverige är ännu inte fastställda. Vi vet inte om det kommer bli som i Frankrike där det inte möjligt att hyra ut lokaler och bostäder i byggnader som inte har åtgärdats. Eller om fastighetsägare med lokaler blir skyldiga att betala vite.

BÄTTRE NYTTJANDE AV VÄRME OCH KYLA

Flera av presentatörerna under konferensen pekade på den energieffektivisering som kan göras genom att utnyttja energiflöden mer effektivt, optimera ventilationssystem och ta vara på restvärme som ofta går rakt ut i skyn. Ett av de företag som tagit fasta på detta är schweiziska Konvekta.

– Vi har hört idag att man ska helhetsansvaret och titta på hela >> STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

63

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

“

Det går att kombinera ett stort antal frånluftsaggregat med värmebatterier.

Batterierna har tåliga lameller som går att rengöra med högtrycksspolning. /Peter Ljubetic, Konvekta AG

processen, och där bidrar vi stort, säger Peter Ljubetic från Konvekta AG. Företagets fokus är att återvinna värme, men även kyla. Tekniken kan användas där det är stora flöden i ventilations- och luftkonditioneringssystem, exempelvis i industrier och sjukhus. Bostadshus är inte aktuella.

– Det går att kombinera ett stort antal frånluftsaggregat med värmebatterier. Batterierna har tåliga lameller som går att rengöra med högtrycksspolning.

Värmeväxlarna är egenutvecklade, liksom konstruktionen av skid och mjukvaran Konvekta Controller. Alla anläggningar är framtagna för den specifika kunden. Driften baseras på meteorologiska data och mätvärden från ett års drift.

– Konceptet medger energibesparingar på upp till 75–95 procent.

Vi lämnar garantier på en viss energibesparing och betalar avgifter om anläggningen inte når vad vi kontrakterat, avslutar Peter Ljubetic.

Konvekta bygger anläggningar för kunder på flera kontinenter, från Kanada med -38 graders utetemperatur till Saudi Arabien med femtio plusgrader.

NATURLIGA KÖLDMEDIER

Hittills har i huvudsak F-gaser använts som köldmedier. De påverkar ozonlagret, och därför avvecklades de värsta. F-gaserna driver också på växthuseffekten. Alla F-gaser ska därför avvecklas, och enligt förordning till 2028. Under 2027 kommer det inte att f innas tillräckligt med F-gaser för att fylla på befintliga system. Så byt så snart det går.

64

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Erik Randén som är vd för Labkyl berättade att sedan 2005 har företaget haft fullt fokus på koldioxid som köldmedium. Denna koldioxid är en restprodukt från biogasproduktion, är därmed biogen och ökar inte växthuseffekten. I Sverige ställde tidigt ICA och Konsum om till koldioxid. Tekniken är således väl utvecklad. Nu behöver värmepumpar, komfortkyla och stora kylanläggningar konverteras.

Kylgruppens vd Anders Linders tog upp möjligheter med ammoniak som köldmedium. Gasen är lämplig framförallt i större system för logistikcenter och stora kyl- och fryslager. Ammoniak är toxisk och brandfarlig, men tekniken är väl utvecklad och riskerna är fullt hanterbara. Maskiner ska konstrueras i stål och inte i koppar.

Anläggningar kan specialbyggas för alla fastigheter och behov från 100 kW. Stora energibesparingar kan göras.

Andreas Bäckäng från Enrad berättade om köldmediet R290, som är propan, en renare form av gasol. Propan fungerar i många sammanhang: komfortkyla, processkyla, processvärme och värmepumpar. Bäckäng visade bilder från flera leveranser. Den största gick till DNV:s stora anläggning, där värmepumpar tar både värme och kyla från havsvatten.

Presentatörerna var överens om det angelägna att snarast möjligt börja ersätta F-gaser med naturliga köldmedier. Då förbättras hållbarhetsnyckeltalen och energinotan kan minska rejält.

HUSETS ROLL I ELEKTRIFIERINGEN

Tobias Vahlne, verksamhetsansvarig vid Arctic Center of Energy, berättade om det center som byggs upp för samarbete, forskning och utvecklingsfrågor inom elektrifiering. Centret får sitt säte i en byggnad i Skellefteå som ska stå klar 2027. I sin presentation berörde Tobias Vahlne elbilsladdning, förnybar energiproduktion, energilagring och energigemenskaper i anslutning till fastigheter. Samhället går från ett läge där energi produceras i ett fåtal punkter och distribueras till en mängd punkter, till ett läge där mikroproducenter kompletterar produktionen och skapar helt nya affärsmodeller och samarbetsformer. Samtidigt får vi distribuerade möjligheter att lagra el. Presentationen tog upp möjligheter med ö-drift (mikrogridar) för att klara sig när den stora griden slås ut, V2G (vehicle to grid), batterilagring (i hus och bilar) samt vätgas.

ARCTIC CENTER OF ENERGY

Under en annan sektion av konferensen berättade Sanna Orellano, som är processledare för ACE, om själva byggnaden och Christer Åhlund, professor of pervasive and mobile computing vid LTU, om verksamheten cybersäkerhet i anslutning till centret.

Själva byggnaden uppförs med höga hållbarhetsambitioner och certifieras med Miljöbyggnad och NollCO2. Det blir mycket trä och många cirkulära material. Ansvarig för installationer av el, VVS och automation är Bravida. Huset kommer att ha kontor, ytor för co-working, flexibla läromiljöer, konferens och laboratorier. En avsikt är att tillgängliggöra huset som testmiljö, både fysiskt och digitalt, bland annat genom att erbjuda data från fastighetssystemet. Den senare tillämpningen ställer höga krav på cybersäkerhet.

Christer Åhlund tog upp frågor just om cybersäkerhet. I centrat ska andra aktörer kunna testa olika säkerhetslösningar och studera denna typ av hightech-fastigheter. Labbmiljöer ska skapas för dessa aktörer.

Om kopplingar finns från fastigheter till molnplattformar ökar attackytan och därmed sårbarheten. Ju flera fastigheter vi kopplar upp, desto mer sårbara blir de. Det behövs övervakning som följer vissa parametrar och upptäcker anomalier som kan indikera attacker. Det amerikanska företaget Crownstrike, som arbetar med IT-säkerhet, har visat vilka samhällssektorer som är mest drabbade.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 Det är teknikföretag och konsultföretag, men även finanssektorn och sjukvården är ofta utsatta.

Ett par allmänna råd för att minska risken för attacker på fastighetssystem är förstås att kryptera och att använda flerfaktorsautentisering. Forskningen vid ACE kommer att leda till ytterligare goda råd.

ATT MÄTA TILL ATT GÖRA SÅ MYCKET MER

Att mäta är att veta brukar sägas. Men antalet steg är flera än så.

Data ska omformas till information innan analyser kan göras och åtgärder genomföras. Effektiv energieffektivisering förutsätter bra mätningar och digital transformation av arbetssätten. Men hur kan detta fungera i praktiken?

Erica Eriksson som är energispecialist på Skandia Fastigheter gav en bakgrund. Företaget har ett ganska heterogent bestånd som innebär utmaningar i sig. Mätning och datahantering utvecklas, från att exempelvis fastighetsskötaren Olle har all information i en pärm till att data samlas i en gemensam databas.

Erica Eriksson visade hur den digitala förmågan hos ett bolag kan utvecklas, från att fastigheten överhuvudtaget är ansluten till ett nät, via flera steg till uppkopplad fastighet med system integrerade i en central plattform, till möjlighet att göra analyser och diagnoser med exempelvis Business Intelligens, tillämpning av AI och slutligen den autonoma fastigheten. Skandiafastigheter har kommit ganska långt och del av beståndet är långt upp i utvecklingstrappan.

– Målet är att fortsätta utvecklas i en stor digital transformation, av byggnader, system och personal. Kompetensen måste lyftas, på installatörer och oss själva som ska kvalitetssäkra och analysera, – Målet är att fortsätta utvecklas i en stor digital transformation. Kompetensen måste >> lyftas, säger Erica Eriksson, energispecialist på Skandia Fastigheter. säger Erica Eriksson.

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

65

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

“ “

Regleringarna driver verkligen innovation. Från 2009 och framåt har vi bevakat ekodesignförordningarna och vi kan konstatera att fläktars verkningsgrad verkligen har förbättrats. /Britta Permats, vd för Svensk Ventilation

Jonathan Marstorp, energi- och VVS-konsult hos Incoord, och Jakob Morelius, energiingenjör på Caverion, anslöt till en panel som debatterade vidare om hur det fungerar i praktiken. Det stod klart att ambitionerna varierar stort mellan fastighetsägare, liksom avståndet till målet om mätningar och digitaliseringar som avgjort bidrar till effektivare energi- och resursanvändning. Ett bra tips är, att först lära känna ditt hus i grunden innan du satsar på komplex teknik. Finn ett sätt att nyttja data du redan har för att prioritera bland tänkbara effektiviseringsåtgärder. När det gäller i synnerhet nybyggnation eller installation av nytt styr, kan man överväga ett grepp som används i utlandet, nämligen ”Commissioning”. Vid uppstart ser man till att det som projekterats (av bland annat installationskonsulterna) också har byggts och verkligen fungerar.

CYBERSÄKERHET

Vid varje konferens av rang förekommer inslag om säkerhet, och ”Fastighetsenergi” var inget undantag. Och varje gång lyckas presentatören skrämma upp besökarna, så även under denna konferens. Det var kriminalkommissarie Jan Olsson från Polisen som stod för presentationen. Inga sätt att skydda sig är helt säkra, men tänk som vid förebyggande av stöld, gör det så svårt som möjligt för tjuven. Cyberattacker tenderar att riktas mot lättare mål, men undantag finns förstås.

Presentationen följdes av en paneldebatt med Magnus Löfgren, IT- och digitaliseringschef Stockholmshem, Joakim Carlsson som arbetar med kommunikations- och säkerhetsteknik hos Installatörsföretagen, samt Michael Dufva, cyber security officer hos Siemens.

STOR NYTTA AV EKODESIGNDIREKTIVET

EU:s energianvändning minskar bland annat tack vare att Ekodesigndirektivet driver på utveckling och innovation.

66

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Andra samhällssektorer har jobbat länge med AI, men proptech ligger efter, samtidigt som den teknik man kan bygga på har fantastisk förmåga, menar Filip Kjellgren. Utmaningen ligger i att förstå hur AI kan skapa nytta och sedan införa det i den existerande organisationen. /Filip Kjellgren, strategic initiative developer hos AI Sweden

– Direktivet ska göra att de sämsta produkterna tas bort. Det ger stor effekt på bland annat energianvändningen, säger Britta Permats, vd för Svensk Ventilation.

Femtio förordningar som träffar ett trettiotal produktgrupper har stor betydelse. De reglerade produkterna svarar för 51 procent av EU:s energianvändning. Ekodesigndirektivet väntas medge stora besparingar till 2030. Den produktgrupp där besparingarna är mest betydande är ”Indoor climate” produkter, som står för cirka 30 procent av energibesparingarna. Direktivet ger fler fördelar: • Minskar miljöbelastning, t.ex. vattenanvändning och luftföroreningar • Ökar materialeffektivitet • Främjar innovation Även energimärkning bidrar till lägre energianvändning.

Sammantaget bedöms besparingarna av el till 526 TWh årligen från 2030. Positivt blir också 172 tusen nya jobb.

– Regleringarna driver verkligen innovation. Från 2009 och framåt har vi bevakat ekodesignförordningarna och vi kan konstatera att fläktars verkningsgrad verkligen har förbättrats. Sedan har vi också fått bättre värmeåtervinning exempelvis ny rotorteknologi med hög prestanda vilket ger större energibesparing. Dessutom har den senaste ”Tekniktävlingen” inom ventilationsområdet bidragit till innovationen adaptiv avfrostning av värmeväxlare, berättar Britta Permats.

Med dessa innovationer har det gjorts tekniksprång.

AI OCH PROPTECH

En session om ”Framtidssäkrade byggnader med AI” startade

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Uppsalahem befinner sig i pilotstadium för AI och ser fram mot att skala upp.

med inledande tankar från Filip Kjellgren, som är strategic initiative developer hos AI Sweden. Det är ett neutralt och ickevinstdrivande nationellt center för tillämpad AI, där energi är ett av många verksamhetsområden. Centret arbetar för att lyfta värdet av datadelning och data, användning av AI för att optimera, prognosticera, stötta användare/organisationer och generera lösningar som kanske människan inte kommer på. Centrets målgrupper är näringsliv, akademi och offentlig sektor.

– Det har hänt tre fantastiska saker kopplade till AI och maskininlärning, säger Filip Kjellgren. Mängden data har exploderat.

Datatillgången är mycket viktig för potentialen hos AI. Antalet datorer och deras prestanda har ökat vilket ger oss enorm beräkningskraft.

En beräkning som tidigare skulle tagit 5 000 år kan gå på 0,1 sekund.

Dessutom har det gjorts stora algoritmiska framsteg.

AI utvecklar nya förmågor, den ena efter den andra. Förmågan att tyda handskrift utvecklades från 1998 och ungefär 15 år senare överskreds den mänskliga förmågan. AI:s förmåga att känna igen bilder, tog på allvar fart 2009 och ungefär fem år senare var den bättre än människans. Framgångskurvorna tycks bli allt brantare.

AI har en rad förmågor: känna av världen (se, höra och läsa språk), kontrollera världen (robot), förstå världen (upptäcka, prediktera och optimera) samt skapa världen (optimera, skapa såsom i generativ AI). Svenska företag ligger efter i att tillämpa AI. På frågan, exempelvis ”Under de kommande 12 månaderna kommer generativ AI att öka mitt företags förmåga att bygga förtroende med intressenter?” svarar bara 26 procent jakande, medan den siffran i andra länder är 48 procent.

AI Sweden arbetar bland annat med frågor kring att samla in data om energianvändning och nyttiggöra data. För vår samhällssektor är det betecknande att 59 procent av elanvändningen går till fastig-

heter och service. Energi knuten till byggnader skulle kunna användas smartare. Varje fastighet är i själva verket ett batteri. Vi skulle kunna flexa mycket mer med energianvändningen och dela den.

– Andra samhällssektorer har jobbat länge med AI, men proptech ligger efter, samtidigt som den teknik man kan bygga på har fantastisk förmåga, menar Filip Kjellgren. Utmaningen ligger i att förstå hur AI kan skapa nytta och sedan införa det i den existerande organisationen.

Om AI-arbetet är toppen av isberget så finns 20 procent därunder bestående av data och 70 procent bestående av organisation.

Att implementera i organisationen är således 70 procent av arbetet.

– Det finns bra exempel på AI-tillämpningar i fastighetsvärlden, men tänk på att vi som nation inte har råd att göra om alla piloter från början. De flesta blir inte uppskalade och spridda, säger Filip Kjellgren.

Vi bör springa för att hinna med AI-tåget och sedan tänka på att dra nytta av andras erfarenheter istället för att börja från början med varje tillämpning.

FRÅN PILOT TILL SKARPT LÄGE

Därefter följde en panel bestående av Filip Kjellgren, Åsa Engström som är IT- och digitaliseringschef hos Uppsalahem och Stefan Wisborg som är operativ chef för automation hos Bravida. Man diskuterade möjligheterna med AI. Uppsalahem befinner sig i pilotstadium och ser fram mot att skala upp. Det gäller att ha data av god kvalitet och därefter lägga på lager med olika funktioner. Det allmännyttiga bolaget provar olika AI-förmågor exempelvis för kundkommunikation.

Stefan Wisborg påminde om att vi ofta styr på den kallaste >> STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

67

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 lägenheten. Om vi inte sätter in sensorer finns inga bra data för att optimera energianvändningen med hänsyn till varje lägenhet. Det kan finnas motstånd hos hyresgästerna för att installera sensorer av olika slag i lägenheterna. Därför är det viktigt att kommunicera syftet och nyttan. Om båda parter vinner på det, för hyresgästen i form av bättre inneklimat, kan vi hoppas på acceptans.

Sensorer, data och analys/optimering med hjälp av AI kan eventuellt användas för att utreda problemhus där många klagomål förekommer och där energi slösas. Och därmed i slutänden både få nöjdare hyresgäster och skörda lågt hängande frukter i energieffektiviseringen.

Filip Kjellgren menade att vi jobbar alldeles för mycket i ”stuprör”, det gäller både privata fastighetsägare och kommunala bolag.

Sveriges Allmännytta består av fler än 300 allmännyttiga kommunala och privata bolag, som kunde samarbeta. Åsa Engström hänvisade till att Allmännyttan har ett Digitaliseringsråd. Hon är ledamot i detta och ser stora möjligheter att stärka branschen genom helt nya arbetssätt och datadrivna beslut.

Filip Kjellgren ansåg att även sakkunniga från andra sektorer måste komma in i arbetet. Det finns mycket att lära i sådan korsbefruktning.

SYSTEM I SAMVERKAN

Avsnittet om AI fick en ganska logisk fortsättning i ett följande avsnitt under rubriken ”Fastighetens system i samverkan – Hur får vi fastighetens olika system att samverka och interagera med varandra på ett optimalt sätt?” Joakim Carlsson, Kommunikationsoch säkerhetsteknik Installatörsföretagen, påminde inledningsvis om de tre megatrender som påverkar bygg- och fastighetssektorn: klimatfrågan, energiomställningen och digitaliseringen. Dessutom påverkar givetvis ekonomin i omvärlden med osäkra intäkter och fluktuerande priser. Samtidigt höjs förväntningarna på fastighetsägarna. Av moderna fastigheter förväntas bättre prestanda: • Ökad resurseffektivitet • Ökad flexibilitet • Ökad trygghet/säkerhet • Ökad bekvämlighet • Nya tjänster • Förenklad drift/driftsäkerhet För att svara upp bland annat mot det sistnämnda krävs mer samverkan än idag.

– Vi har massor av tekniska system. Det kan finnas 50–100 system. De kan jobba i ”stuprör”. Inte mycket samverkan. Ibland till och med motverkar de varann. Mer infoutbyte och samverkan krävs, menade Joakim Carlsson.

Joakim Carlsson, kommunikations- och säkerhetsteknik, Installatörsföretagen, visade bland annat hur komplex kommunikationsinfrastrukturen kan vara i och kring en fastighet.

Genom att bygga upp lager av i tur och ordning: fysisk infrastruktur, logisk infrastruktur, system (plattform) och funktioner, går det att erhålla struktur. Men det är inte lätt att få alla befintliga tekniska system i fastigheten att kommunicera. Olika språk och olika interface måste samverka genom skilda kommunikationstekniker. Exempel på delar som ska med är bokningssystem, passersystem och inneklimatsystem. Dessa tillhör inre system som kan vara lättare att hantera. Dessutom kan data komma från enheter med Internet of Things. Sedan behövs externa data som väderprognoser. Joakim Carlsson visade avslutningsvis en (något skrämmande) bild över en kommunikationsinfrastruktur där en del av allt detta ingick i nätverket.

FRAMTIDENS TVÄTTSTUGA

Det avgjort trevligaste inslaget under ”Fastighetsenergi” var när Peter Sundqvist, key account manager på Electrolux, visade en animation på framtidens tvättstuga, en trevlig inrättning som ligger på bottenplan och kallas First Floor Lounge. Den har en välkomnande entré och möbler som i en lägenhet, ytor för co-working, rum för cykelservice, lekrum där barnen leker medan man tvättar, café och möjligtvis gym. Den trygga integritetsskyddade tvättstugan fungerar både för tvätt, för väntan och diverse göromål. Och genom att installera lågenergiprodukter används mindre med energi, både jämfört med en vanlig tvättstuga och tvättning hemma. Genom att använda mindre med el för tvätt kan kapacitet frigöras för att ladda elbilar. En First Floor Lounge är dessutom trivsam och bidragande till den sociala hållbarheten. Inte dumt alls.

Tillsammans för en grönare framtid!

Läs alla våra tidningar på www.issuu.com/b2bnyheter.se

Byggtidning Svensk

Fastigheter & Projekt

68

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Genom att omvandla Kasern III har Kungl Konsthögskolan nu fått plats med all sin verksamhet.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

ÅTERBRUK OCH OMVANDLING ger plats för konstelever

2016 utbröt en brand i en av de byggnader som hyste Kungl. Konsthögskolan.

Att skolan förlorade 20 procent av sin totala lokalyta i branden blev startskottet för ett mäktigt återbruksprojekt på Skeppsholmen i Stockholm.

AV MARTINA STRAND NYHLIN – G E N O M AT T BYG G A om och använda huvudbyggnaden mer effektivt kan vi lösa högskolans lokalbehov, säger Vanja Knocke, projektutvecklare på Statens Fastighetsverk.

Kungliga konsthögskolan flyttade in i Kasern III för 30 år sedan och sedan dess har mycket hänt. Skolans verksamhet har utveck-

lats, kraven på arbetsmiljö och tillgänglighet uppfylldes inte helt, och det finns ny teknik som gör att det går att spara mycket energi.

– Det fanns ett visst renoveringsbehov i byggnaden, men i huvudsak handlar det här projektet om att anpassa byggnaden så man får plats med de funktioner som behövs, säger Vanja Knocke. >> STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

69

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Genom att flytta ner biblioteket som tidigare fanns på vinden till entréplanet frigör man plats för nya ateljéer.

– Dessutom gör vi det offentliga biblioteket mer tillgängligt för allmänheten och vi har även skapat bättre utrymmen för utställningar, säger Vanja Knocke.

Ytterligare rum har omvandlats till ateljéer. En hel del energieffektiviseringsåtgärder har också gjorts.

Tankarna om återbruk kom i programskedet och det gjordes en återbruksinventering. Detta hus var lite speciellt. Ursprungshuset från 1700-talet utökades på 1990-talet med en ny del för bland annat verkstäder.

– Endast det äldre huset är byggnadsminne. Men vi valde att återbruka i båda delarna, för att använda så lite nytt material som möjligt, säger Vanja Knocke.

I projektet återbrukas bland mycket annat gipsskivor, isolering, lösull, dörrar, pentryn, elstegar, ventilationskanaler och apparatskåp. Även lös inredning som hyresgästen äger och som specialritades när Kungl. Konsthögskolan flyttade in i lokalerna behålls.

– Vi har verkligen med oss hyresgästen på återbruket. De sympatiserar med inställningen att allt inte behöver vara nytt och fräscht, det finns ett värde i återbruk, säger Vanja Knocke.

Projektet har pågått sedan mitten på juni 2024 och är nu på väg att slutföras. Det har bestått av två etapper. Projektet har varit i princip helt papperslöst. Arcona har varit entreprenör, de valdes ut för att de hade både erfarenhet och stort engagemang för återbruk.

70

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

De flesta fönsterpartier i Kungl. Konsthögskolan har återbrukats och uppdaterats för att uppfylla dagens krav.

I juni inleddes slutbesiktningar och nu pågår kompletterande bygg- och installationsarbeten, målning med mera.

Arcona hade kort tid på sig att etablera och förbereda underentreprenörer för etapp 1, en produktion som sedan skulle slutföras under 40 arbetsdagar.

– Vi fick göra en detaljerad tidplan men som också hade flexibilitet i arbetsmomenten så att vi kunde omfördela resurser om så krävdes, säger Fredrik Holgerman, projektchef på Arcona. Återbruket har också ställt stora krav på entreprenörens kompetens.

– Vi har sett över alla tänkbara material och utvärderat om de är möjliga att återbruka eller ej. Det ställer också högre krav vid demontering så att material inte skadas i demontaget, eller i lagerhållningen för den delen.

FAKTA Konsthögskolan, Kasern 3 Flaggmannen 1, lokalanpassningar, skola, Stockholm Byggtid: januari 2013–augusti 2025 Byggherre: Statens fastighetsverk Byggentreprenör: Arcona AB Arkitekt: A & P Arkitektkontor AB Kostnad: ca 98 Mkr

Med återbruk i fokus!

När Arcona, på uppdrag av fastighetsägaren Areim, fick uppdraget att genomföra en omfattande hyresgästanpassning för Sweco, gick ventilationsuppdraget till Windefalk Ventilation och Energi.

Uppdraget gäller Trängkåren 6 – som är Swecos huvudkontor i Tidningskvarteren – en ikonisk fastighet på Kungsholmen i Stockholm. Byggnaden omfattar totalt cirka 40 000 kvadratmeter och består av både en högdel och en lågdel. Den aktuella hyresgästanpassningen omfattar lågdelen på 20 000 kvadratmeter som nu ska omvandlas till Swecos nya kontorslokaler. Samtidigt som ombyggnationen pågår kommer befintliga verksamheter såsom butiker och restauranger i bygg­ naden att hålla öppet som vanligt.

Windefalks ventilationsuppdrag omfattar både energieffektivisering och återbruk – två nyckelbegrepp i dagens hållbara byggande.

Ventilationssystemet kommer att uppgraderas med Swegons smarta Super WISE­ system, som automatiskt styr luftflöden baserat på koldioxidhalt, temperatur och antal personer i ett rum. Det gör inomhusklimatet både energieffektivt och behovsstyrt – ett viktigt steg mot ökad komfort och minskad energiförbrukning. Återbruksdelen av projektet fokuserar på att ta tillvara så mycket av det befintliga ventilationsmaterialet som möjligt. Windefalk kommer exempelvis att återanvända kylbafflar och ventilationskanaler. De senare genom att rengöra, täta och kvalitets­ säkra dem för fortsatt bruk.

– Den här typen av cirkulära lösningar är inget nytt för oss på Windefalk.

Tidigare har vi med framgång genomför liknande återbruksprojekt i bland annat Sundbybergs Stadshus och Kungliga Konsthögskolan på Skeppsholmen, säger Mikael Windefalk, vd på Windefalk Ventilation och Energi.

Installations­ och återbruksarbetet startar i slutet av juni 2025 och projektet beräknas stå klart under 2026.

Fastigheten är idag certifierad enligt BREEAM In­Use med betyget Very Good.

Målsättningen är att omcertifiera byggnaden efter projektets slutförande – med samma eller högre hållbarhetsprofil.

För mer information, kontakta Windefalk Ventilation & Energi AB. Mobil: +46 70 723 23 41, växel:+46 8 82 08 15, windefalk.com · comfort.se

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Kravet enligt Uppsala Klimatprotokoll var 225 kg CO2e/kvm BTA. Aktuell kalkyl för Takryttaren pekar på att värdet hamnar på 194 kg CO2e/kvm BTA. Bild: Arcum

ÅRETS FASTIGHETSDAGAR – Allmännyttan laddar för framtiden

Dagens läge är osäkert och oroligt på många sätt. Till råga på allt förekommer en del vakanser i företagens lägenhetsbestånd. Detta medan andra fortfarande har långa köer. Det gäller att samtidigt hantera både överskott och brist. Lika delad är inte relationen till den tekniska utvecklingen med digitalisering och AI. Här gäller det bara att satsa, men helst i samarbete med flera medlemsföretag, för att inte minst undvika att hoppa i galen tunna.

AV KJELL-ARNE LARSSON KONFERENS moderator Sofia Hansdotter, fastighetsutvecklingsexpert hos Sveriges Allmännytta, redogjorde för resultatet av 72

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

den hyresmarknadsenkät som har utförts.

Stora förändringar har skett i utbudet och efterfrågan av bostäder på marknaden, mel-

lan 2017 och 2024. Förändringarna var stora även mellan 2023 och 2024.

Antalet vakanser ökade kraftigt, vilket

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 uppmärksammades stort i media. Från att varit en icke-fråga under högkonjunktur är vakanser nu en realitet för många medlemsföretag, även i värdstaden Eskilstuna. Men bilden sett över landet är tudelad, något vi måste leva med. Inom många kommuner är det överskott, medan det fortfarande är långa köer i andra kommuner.

Mellan 2023 och 2024 minskade vakanserna i storstäderna, medan de ökade något i de storstadsnära kommunerna. I de större städerna – samt mindre städer och landsbygd – skedde ungefär en fördubbling av vakanserna.

Vakanser i befintligt bestånd beror mest på att de tomma lägenheterna finns i ickeattraktiva områden. För nya lägenheter är i huvudsak höga hyror orsaken.

SCB har bedömt befolkningsutvecklingen till 2030, något som allmännyttan också måste ta i beaktande. Exempelvis väntas åldersgruppen 25–39 minska med 5 procent medan åldersgruppen 81+ väntas öka med 30 procent.

Kötiderna till en lägenhet har givetvis också förändrats. I häften av de allmännyttiga företagen går det att få en lägenhet inom ett år. Efterfrågan och kötid beror också på vilken kategori de sökande tillhör.

I nästan alla kommuner saknas trygghetsbostäder och andra bostäder för äldre, något som kommer att tillta. Bilden är alltså mycket delad, vilket också framkom i den efterföljande paneldebatten, där Kfast (Eskilstuna), Tibrobyggen (Tibro), Kopparstaden (Falun) och Skebo (Skellefteå) deltog. Eller som Sofia Hansdotter sa: ”Vi måste erkänna två

parallella verkligheter. Både bostadsbrist och bostadsöverskott.”

KLIMATMÅL GÅR ATT NÅ

Frida Hansson som är projektledare hos Sveriges Allmännytta berättade om uppdateringen ”Agenda för Sveriges Allmännytta kapitel 1. Grön omställning: Genomföra och utveckla Allmännyttans klimatinitiativ.”

En av förutsättningarna för uppdateringen

– Vi ger stöd till medlemsföretagen i hur klimatberäkningar ska göras och hur man ska rapportera till Klimatinitiativet hos oss, berättade Frida Hansson, projektledare hos Sveriges Allmännytta.

“

Vi måste erkänna två parallella verkligheter.

Både bostadsbrist och bostadsöverskott. /Sofia Hansdotter, fastighetsutvecklingsexpert hos Sveriges Allmännytta

(som utförts tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet) var att målen ska ha utgångspunkt i: • Greenhouse Gas Protocol – en global beräkningsstandard • Science Based Targets Initiative – internationell metod för målformulering • Europeiska standarder för hållbarhetsrapportering ESRS – lagkrav Målen som satts upp är att Allmännyttan ska halvera klimatpåverkan från 2025 till 2035 genom att bygga/renovera med låg klimatpåverkan, ha fossilbränslefri fastighetsdrift och fordonsflotta, samt minska mängderna restavfall som går till förbränning. Ett av de kvantifierade målen är att nyproduktion vid byggstart får ha klimatpåverkan på högst 140 kg CO2e/kvm BTA. Klimatprestandakrav för nyproduktion beskriver baseline för respektive år från 2025 till 2035 där kraven skärps lite för varje >> STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

73

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

John Söderquist och Åsa Pallin, båda Uppsalahem, berättade om klimatarbetet i det aktuella bygget Takryttaren.

Bild: Uppsalahem

år. Baseline vid 2035 är det nämnda värdet 140 kg CO2e/kvm BTA. Sveriges Allmännytta ger stöd till medlemsföretagen i hur beräkningarna ska göras och hur man ska rapportera till Klimatinitiativet hos Sveriges Allmännytta.

TAKRYTTAREN

Därefter fick vi höra om verkliga case hos Uppsalahem, som är anslutet till Uppsala Klimatprotokoll. Målet här var att klimatutsläppen skulle minska med 40 procent jämfört med det traditionella byggandet 2020.

Nuvarande beräkning visar att Uppsalahem når en halvering av klimatutsläppen redan nu. Till 2030 är ambitionen att alla projekt som omfattas av Uppsala Klimatprotokolls gränsvärden ska nå en besparing på 70 procent.

Bland annat för att skapa sig en uppfattning om utsläppen från nyproduktion räknade Uppsalahem på projekt Brillinge som byggdes 2017, där hamnade klimatpåverkan på cirka 380 kg CO2e/kvm BTA. Spexaren som byggs just nu har ett värde på cirka 210 kg CO2e/kvm BTA. Åsa Pallin, hållbarhetsspecialist hos Uppsalahem, och John Söderquist, projektledare nyproduktion på samma företag, berättade om klimatarbetet för Takryttaren, ett nu pågående bygge som omfattar vanliga hyresrätter, delningsbostäder och LSSboende. Konstruktionen baseras på 74

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

betongstomme. Kravet enligt Uppsala Klimatprotokoll var 225 kg CO2e/kvm BTA. Aktuell kalkyl pekar på att Takryttaren hamnar på 194 kg CO2e/kvm BTA, där stommen har störst klimatpåverkan, följt av invändiga ytskikt (omfattar byggdel 2-8).

Koncept för att pressa ner klimatpåverkan: • Optimera mängder och material (slimma konstruktioner, minska betongvolymer, satsa på mobilitet i stället för att bygga garage etc.)

• Använd rätt materialkvalitet (rätt kvalitet/ klass av betong etc.)

• Använda rätt material på rätt plats • Arbeta med klimatförbättrade material (klimatförbättrad betong både i prefab och platsgjutet etc.)

• Minimera spill (rester omvandlas till produkter som kan säljas) • Återbruk Presentatörerna visade med utgångspunkt från Boverkets referensnivå 375 kg CO2e/kvm BTA hur påverkan minskade med olika åtgärder. Av de åtgärder som har genomförts bidrog optimering av stommen till att minska värdet med 28 och klimatförbättrad färskbetong nivå 4 minskade värdet med 36.

Den kalkylerade klimatpåverkan 194 kg CO2e/kvm BTA räcker för att klara Klimatprotokollets gränsvärde för 2025, men inte 2026. Så arbetet måste fortsätta inför framtida nyproduktioner. Och för Takryttaren kan ytterligare förbättringar förhoppningsvis ske under byggtiden, genom

att hitta fler smarta lösningar samt minimera spill och svinn.

Presentatörerna poängterade mjuka frågor som upphandling, projektstyrning och mentalitet som faktorer för att lyckas med klimatsmarta byggprojekt.

– Takryttaren har halverat klimatutsläppen utan att göra avkall på kvalitet eller ekonomi. Framgången baseras på samverkan och målstyrning. Takryttaren visar att vi kan lyckas, avslutade John Söderquist.

Han menade också att klimatfrågan framåt behöver beaktas tidigare i byggprocessen och genom hela processen från översiktsplaner till färdigställt projekt och vidare in i förvaltningsskedet.

ÅTERBRUK AV BETONG

Fokuset på betong fortsatte när Helena Westerlind, arkitekt och forskare på KTH, gav en översikt över hur betong kan återbrukas, och här gällde det prefab.

– Att återbruka prefab är jämfört med platsgjutet en lågt hängande frukt, säger Helena Westerlind.

Allt mer betong används i världen, vilket förstås är problematiskt mot bakgrund av hög energiförbrukning och stor klimatpåverkan. Att reducera betongens miljöpåverkan är utmanande, men möjligt. Ett sätt är återbruk, vilket som koncept är långt ifrån nytt.

Allmännyttan har varit mer eller mindre en föregångare inom området.

Ett exempel är flerbostadshus i Norra

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

– Att återbruka prefab är jämfört med platsgjutet en lågt hängande frukt, säger Helena Westerlind, arkitekt och forskare på KTH. Det är fullt möjligt att återbruka HDF:er, efter testning och viss måttanpassning. Bild: H22-piloten the ReCreate project

Bergsjön (byggår 1969) där betongelement demonterades 1984–86 för användning i fyra andra projekt, därav tre flerbostadshus och ett radhusområde. År 1998 användes bjälklag, väggar och volymelement från ett flerbostadshus i Hammarkullen till parhus i samma stadsdel.

Från senare år (2022) har vi bland annat Fabeges ”Hållbarhetshuset”, en temporär kontorsbyggnad i Solna, som använde cirka

1 000 kvadratmeter HDF:er från en bilhall.

Helena Westerlind deltar med sin forskning i ReCreate, ett projekt där Sverige, Finland, Tyskland och Nederländerna ingår.

I ReCreate studeras effekter av återbruk på miljö, ekonomi och social acceptans samt relationen till regelverk.

Varje ingående medlemsland står för ett

pilotprojekt, och ett av dessa genomfördes i Helsingborg där pelare och balkar från en industrihall återbrukades i en temporär paviljong.

Prefabelement är mer eller mindre svåra att demontera. Lättast kanske när hakfästen har använts för att koppla ihop elementen, då är det ”bara att haka loss”. Ibland går >>

Alusol solskydd ”man märker skillnaden”

www.alusol.se STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

75

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Johan Jönsson som bland annat är utvecklingschef hos Bruksspecialisten, visar några lågprocessade byggmaterial, nämligen (från vänster) två av de många naturliga kulörerna som finns på lerputs, komprimerade halmelement och skivmaterial i lera/hampa-komposit som ersätter gipsskivor.

Bild: Kjell-Arne Larsson

det att använda samma lyftöglor som när elementen var nya.

– Problemen att demontera har visat sig mindre än att integrera återbrukade element i nya byggnader. Ibland kan dessa vara av helt annan typ än donatorsbyggnaden. Element som har svårt att passa in någonstans kan användas i bottenplattor, berättar Helena Westerlind.

Standard för kvalitetssäkring av element för återbruk är under utveckling och det borde också tas fram manualer för demontering. En digitaliserad tjänst för att matcha donatorbyggnader med målbyggnader är också nödvändig för att möjliggöra uppskalning. Transporter av betongdelar ger liten klimatbelastning jämfört med vinsterna. Miljonprogramsområden är tack76

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

samma med tanke på återbruk, eftersom de ger skalfördelar.

Nästa steg är att återbruka även platsgjutet. Det genomfördes för första gången i Sverige i slutet av 1990-talet, och mer nyligen finns värdefulla erfarenheter från Schweiz att ta till vara på.

BYGG I LERA OCH HALM!

Johan Jönsson är utvecklingschef på Bruksspecialisten och ordförande för den tekniska kommitté på Svenska Institutet för Standarder (SIS) som arbetar med obränd lera, murverk och puts. Han berättade om fördelar och möjligheter med biobaserade material och med obränd lera.

Exempel på biobaserat är halm, hampa, vass, lin, trä och kork. Tänk på att kork har

ungefär samma egenskaper som EPS-plast och kan ofta ersätta denna.

Biobaserade material har fördelarna att de är förnybara, förbrukar lite energi, är cirkulära, isolerar termiskt och har låg densitet.

Generellt fungerar de bra för små hus, men på grund av att de tekniska kraven är högre i storskalig produktion blir de svårare att använda där.

Låg densitet ligger de biobaserade i fatet, liksom brandskydd, fuktegenskaper och konvektionstätning. Här kan den obrända leran komplettera de biobaserade genom att ge skydd för brand och fukt och samtidigt tillföra en tyngd som hjälper till med både vindlaster och akustik.

Tillverkningen av lerprodukter har en låg energiåtgång och materialet möjliggör

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 cirkularitet för både de biobaserade och mineraliska byggmaterialen.

KORSVIRKESHUS

Tänk på hur korsvirkeshus kan fungera trots att de har trä i fasaden under flera hundra år. Detta därför att leran i fackfyllnaden naturligt har en lägre fukthalt än de biobaserade materialen och bidrar därför till att torka ut och skydda dessa från fuktskador.

Den obrända leran buffrar även fukt från luften i exempelvis ett badrum och jobbar för att hålla en relativ fuktighet i rummet på runt 50 procent. Det är hälsosamt för oss, och försämrar samtidigt grogrunden för virus, bakterier, svamp och kvalster.

Johan Jönsson berättade om användning av lerputsbruk, lermurbruk, lersten, lerstensmurverk och lerskivor. Intressanta case finns bland annat i form av exklusiva butiker, lägenheter, kontor och i museer. Tysk standard har tagits fram för alla nämnda material. Hos oss finns SIS/TS 28947:2025 för lerputsbruk. Inom kort publiceras standarden SIS/TS 28946 för lermurbruk.

Lermurbruk har bland annat fördelen att i murverk uppförda med lerbruk är tegelstenarna lätta att demontera och återanvända samt lermurbruket går att återanvända. Tänk förresten på att tegel är bränd lera!

Bland referenserna nämnde Johan Jönsson Östra Salabacke i Uppsala. Där planeras att använda ett träskelett som stomme, ytterväggar av komprimerade halmelement samt lerskivor och lerputs på alla innerväggar. Klimatpåverkan är beräknad till 134 kg CO2e/kvm BTA, vilket är mycket lågt.

val och datakvalitet. Konferensbesökarna fick dessutom svara på frågor via Mentimeter.

Det var betecknande att för påståendet ”Vi har implementerat principer för att säkerställa datakvalitet” svarade 16 procent Ja och 72 procent Nej, medan 12 procent inte förstod frågan. ”Har ni en tydlig ansvarig för datakvalitet?” var nästa fråga. Här svarade 43 procent Ja. En absolut rekommendation är att använda en standard för datakvalitet, ISO 8000 eller annan standard. På sikt sparas kanske 90 procent av arbetet. För att få data till CSRD korrekt brukar krävas mycket handpåläggning. Om datakvaliteten är låg blir det inte så mycket av hållbarhetsredovisning.

Tänk också på att CSRD kräver spårbarhet på data.

AI REDAN NU!

Alexandra Halfya är grundare av och COO för Combify, ett företag som samlar, strukturerar och tillgängliggör fastighetsrelaterade data som bygglov, detaljplaner, demografi och miljörisker, med hjälp av AI. Combify hjälper fastighetsägare och fastighetsutvecklare att fatta datadrivna beslut och hitta utvecklingsmöjligheter tidigare i processen.

Hon berättade att redan idag kan bostadsbolagen tillämpa AI på flera sätt, och inledde genom ett mycket brett perspektiv på data och AI. Användning av data och AI kan ge nyttor på tre nivåer. Att fastigheterna och deras ägare sitter på en massa data är självklart. Vi reflekterar kanske sedan inte över data på områdesnivå, all extern data runt fastigheten som exempelvis kollektivtrafik, >>

Alexandra Halfyas tips för att komma igång med AI.

DATAKVALITET FRAMFÖRALLT

I flera sammanhang nämns betydelsen av datakvalitet, för att skapa användbar information och ta bra beslut. Inte minst är datakvalitet avgörande vid användning av AI. Det duger inte att mata en digital tvilling eller en AI-modell med flera års driftdata som inte går att lita på. Experter som kritiskt granskat data har funnit att så elementära uppgifter som antalet kvadratmetrar i en byggnad sällan är samstämmiga. Enligt kontrakt hyrs ett visst antal kvadratmetrar ut, men i verkligheten är arean en annan.

Under Fastighetsdagarna fick vi höra Edgar Luczak, partner Epicenter och processledare för tankesmedjan REDI.city, tala om datakvalitet som en förutsättning för AI och CSRD-rapportering. (CSRD = Corporate Sustainability Reporting Directive.) Men först hade han och Carl Ståhle, digitaliseringsexpert på Allmännyttan, en dialog om system-

Alexandra Halfya illustrerade den gradvisa utvecklingen av AI-tillämpningar, i form av AI-trappan. Målet efter att ha klarat flera steg är att tillämpa preskriptiv analys.

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

77

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Alexandra Halfya hjälper fastighetsägare och fastighetsutvecklare att hitta utvecklingsmöjligheter tidigt i byggprocessen.

miljörisker och planerade skolor. Dessutom finns en övergripande nivå – marknaden – med trender, konkurrenter och demografiska förändringar.

Alexandra Halfya illustrerade den gradvisa utvecklingen av AI-tillämpningar, i form av AI-trappan, där kvalitetssäkrade data finns på första steget. Därifrån kan tillämpningarna ta stegen upp till optimering, som AI-styrd värme eller felanmälningar. Betydligt mer avancerat blir det när prediktiv analys förutsäger vad som kommer att hända. Målet är att sedan kunna tillämpa preskriptivt, då AI både förutser vad som kommer att hända och ger dessutom rekommendationer på åtgärder.

För bostadsbolag som inte kommit igång ännu finns några tips för hur man börjar: • Datakartläggning • Sätt tydliga mål • Börja med ett pilotprojekt (t.ex. AI-styrd värme) • Jobba med rätt partners • Säkerställ datakvalitet – Att satsa på AI är ingen kostnad, utan en nödvändig investering, avslutade Alexandra Halfya.

HUR KOMMA IGÅNG MED AI?

Vi fick höra exempel på tillämpning av AI hos tre medlemsföretag.

Först ut var Mohamed Messaoud, IT- och digitaliseringsansvarig hos Sollentunahem. Han började se över kostnader för IT och upptäckte att man hanterade ungefär 500 fakturor per år och att licenskostnaderna var höga. För att kunna analysera fakturorna strukturerat frågade han Chat GPT om hjälp att göra ett script. Målet var att automatisera jämförelsen mellan fakturor och avtal. Lösningen bestod av tre delar: • OCR-teknik för att läsa pdf-fakturor • AI-modeller för att strukturera och tolka informationen • Matchningsalgoritm Tack vare detta gick det att spåra avvikelser. Ett fel hittades där en 78

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

tjänst som skulle kosta 1,60 kr per GB var felfakturerad med 16 kr per GB. Det var överdebitering på sammanlagt 4 miljoner kronor över tid. Utöver detta har Sollentunahem lyckats sänka sina IT-kostnader med 1 miljon kronor per år.

– Framöver kommer vi att bygga en struktur som håller oss uppdaterade på alla våra fasta kostnader. Inom ett år ska vi ha stenkoll på alla IT-leverantörer, och långsiktigt även i andra delar av verksamheten, säger Mohamed Messaoud.

Christoffer Greijer, IT- och digitaliseringsansvarig hos Enköpings Hyresbostäder, berättade om hur de analyserar och önskar analysera vakanser. Företaget arbetar mycket med grafik för att illustrera exempelvis i vilka stadsdelar och områden det finns vakanser, samt hur antalet lediga och spärrade lägenheter varierar över tid. Det är viktigt att beakta ”processen” när en lägenhet byter hyresgäst.

Lägenheten ska besiktas, hyras ut och eventuellt renoveras. Målet är givetvis att minimera tiden lägenheten står tom. Christoffer Greijer berättade om utvärderingen av hela processen. Frågan är om det finns signaler i data som visar att en uppsägning är på gång. Där kanske AI kan hjälpa till.

Alicia Åhlfeldt, hållbarhetschef på Fastighets AB Förvaltaren, lyfte hur strukturerad och tillgänglig data kan göra hållbarhetsarbetet både träffsäkert och affärsnära. Genom att koppla samman öppna datakällor, som exempelvis SMHI, MSB och SGI med förvaltningskännedom och fastighetsdata, blir det möjligt att identifiera klimatrisker och sårbarheter i det befintliga beståndet.

I stället för att lägga tid på att samla in och kvalitetssäkra data, kan resurser riktas mot analys och åtgärder där de gör störst skillnad. Målet är att integrera hållbarhetsfrågor i den dagliga styrningen, inte som ett sidospår, utan som en naturlig del av det långsiktiga fastighetsägaransvaret.

ALLMÄNNYTTANS BÄSTA RENOVERING

Tävlingsjuryn under ledning av Martin Ingvarson, lokalexpert på Sveriges Allmännytta, höll ihop presentationen av årets tre finalister. Först ut var den gamla Spritfabriken i Eslöv, som byggs om av Eslövs Bostads AB. Husen görs om till bostäder och kontor med fokus på återbruk. Tegel återanvänds i stor skala, både i fasader och som golv, vilket minskar klimatavtrycket med cirka 400 ton CO2e.

Den kulturmärkta fabriken från 1904 bevaras delvis och får moderna tillägg och helt nytt inkrom. Totalt byggs 55 lägenheter, kontor och garage. Projektet präglas av tekniska utmaningar, nära dialog och underhandsprojektering. Det ses som ett mönsterprojekt för både hållbart byggande och stadsutveckling.

Nästa bidrag var Peder Holmsgatan i Ronneby med Ronnebyhus AB som byggherre. Det rör sig om de så kallade Flygarbostäderna – flerbostadshus från 1950-talet. Projektet, som omfattar 27 lägenheter, fokuserar på återbruk av ursprungliga material såsom köksskåp och fönster, samtidigt som ny teknik installeras, inklusive FTX-ventilation och solceller. Analyser visade att det blev bättre ekonomi att renovera än att riva och bygga nytt. Projektet blev det första i Sverige att certifieras med Svanen för renoveringar.

– Miljöcertifiering är bra för att ha koll på byggprocess och materialval, säger Ida Karlsson, företagets fastighetschef.

Intensionen var samtidigt att behålla mycket av 1950-talskänslan.

Många hantverkare tog fasta på detta och engagerade sig för att renovera på rätt sätt.

Sara Hamon, fastighetsutvecklingschef hos Familjebostäder, och Jonas Lindal, ombyggnadschef på samma företag, presenterade renoveringen av Gråberget i Majorna, Göteborg. Generellt har Familjebostäder som mål att utveckla ny renoveringsrutin som blir det nya normala. Renoveringarna ska kännetecknas av

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Hos Enköpings Hyresbostäder frågar man sig om det finns signaler i data som visar att en uppsägning är på gång.

Här kanske AI kan hjälpa till. Bild: Kjell-Arne Larsson

energieffektivisering, minskad klimatpåverkan och antikvariskt återskapande. Till grund ligger bland annat företagets återbruksplan.

De fem lamellhusen på Gråberget fick ny fasad med bättre isolering, och nya energieffektiva fönster. Hela 51 gamla fönster fick nya ägare, liksom 100 kvadratmeter fasadskivor. Ventilationen renoverades. Taket byttes från betongtegel till 3000 kvadratmeter återbrukat lertegel.

Energianvändningen minskade med 20 procent, från 106 till 84 kWh/kvm • år. Tack vare återbruk minskade byggavfallet med 100 ton och man undvek utsläpp av 32 ton CO2e.

Presentatörerna betonade vikten av hyresgästdialog kring planerade

och önskade åtgärder. Vidare fick Familjebostäder jobba en del med byggentreprenören, som inte hade någon större erfarenhet av återbruk. De entreprenörer som inte börjat, måste nog ta till sig tänket kring återbruk om de även i fortsättningen ska kunna göra affärer.

Som vinnare av Allmännyttans Bästa Renovering korades Spritfabriken och priset delades ut på första konferensdagens kväll. Juryn motiverade priset till Spritfabriken och fällde dessutom omdöme om alla tre bidragen.

– Gemensamt för alla finalister är återbruk, varsamhet med befintlig bebyggelse, nytänkande lösningar, stort engagemang, modiga projektledare och hög replikerbarhet, sammanfattade juryn.

Tillsammans för en grönare framtid!

Läs alla våra tidningar på www.issuu.com/b2bnyheter.se

Byggtidning Svensk

Fastigheter & Projekt

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

79

Arkitekturen hämtar inspiration från omgivande industrikaraktär.

Gavelspetsarna är en spegling av den intilliggande säckfabriken.

Sockelvåningarna präglas av matrisgjuten betong.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

MUNKSJÖSTADEN möter god efterfrågan på bostäder i Jönköping

Tosito bidrar stort när Munksjöstaden vidareutvecklas. Det tidigare industriområdet omvandlas till ett attraktivt bostadsområde. Förvandlingen har drivits av bland andra Tosito och Lustgården som förvärvade mark här 2007. Sedan skedde första byggstarten 2014.

AV KJELL-ARNE LARSSON VISIONEN FÖR MUNKSJÖSTADEN rymde och rymmer mycket, bland annat ett torg vid de gamla Munksjömagasinen och en vacker strandpromenad längs kajen in till city. Enligt plan bygger Tosito och Lustgården ungefär 800 bostäder och cirka 15 000 kvadratmeter kommersiella lokaler. Totalt ska stadsdelen erbjuda 1 700 lägenheter.

Ungefär 800 är redan inflyttade. Det är hyresrätter, bostadsrätter och studentlägenheter.

Ett nu pågående bygge är Arket som består av 197 lägenheter, 1–2 rum och kök på 22–63 kvadratmeter. Dessutom några lokaler i bottenplan.

– Genom att staden har högskola och lockar många studenter ser vi bra efterfrågan på hyresrätter för studenter och för de som letar sin första lägenhet. Vi erbjuder därför uteslutande hyresrätter, berättar Kristofer Snarberg, projektutvecklare hos Tosito.

80

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Det finns också möjlighet att hyra lägenhet som är möblerad. Även företag kan få hyra, detta med tanke på anställda eller samarbetspartners som behöver bostad en kortare tid i staden.

– Läget är supercentralt med närhet till all tänkbar service.

Dessutom nära till Munksjökajen och vattnet och med fin utsikt från husen.

Bostadshusen i sig erbjuder också bra resurser, i form av bland annat gym och en bilpool. Det blir cykelvänligt, med cykelparkering både ute och inne, samt möjlighet att ladda sin elcykel.

CERTIFIERAS

Själva husen blir också miljövänliga, inte minst genom att de certifieras med Miljöbyggnad nivå Silver.

– I alla våra projekt satsar vi på hållbart byggande och låg klimat-

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 påverkan. Certifiering görs alltid och i detta fall valde vi Miljöbyggnad.

För att minska klimatpåverkan under byggproduktionen tillämpas noggrann dimensionering av konstruktionerna och grön betong används. För att reducera energianvändningen under drift och pressa ner klimatpåverkan kommer AI att tillämpas för att optimera värme och ventilation. Husen ska värmas med ursprungsmärkt fjärrvärme.

VIDAREUTVECKLING AV STADSDELEN

– Det finns ytterligare detaljplanelagd mark att bygga på. Vi kommer att bidra med fler bostäder, och de befintliga byggnaderna Munksjömagasinet, Panncentralen och Snickeriet kommer att bevaras, rustas upp och fyllas med verksamheter, avslutar Kristofer Snarberg.

PROJEKTERING OCH BYGGPRODUKTION

Tosito har som projektledare anlitat Projektsamverkan i Jönköping AB som svarar för samordning av både projektering och byggproduktion. Projektet har ett upplägg med delade entreprenader där Projektsamverkan har hjälpt Tosito att handla upp konsulter och entreprenörer.

Husens grundläggning är pålad och källarvåningen har prefabstomme. Överbyggnadens ingjutna prefabväggar består av tegel och betongmatris. I och med färdiga fasader behövs inga byggnadsställningar runt husen. Bjälklagen utgörs av HDF:er med 80 mm pågjutning. Grön klimatförbättrad betong används i grundkonstruktionen.

– Byggproduktionen innebär inga särskilda utmaningar. Den enda är kanske att det är trångt i området med flera pågående byggen hos grannarna. Vi har möten nästan dagligen för att stämma av

logistiken med varandra, berättar Rickard Wackt, projektledare från Projektsamverkan.

Projektsamverkan svarar också för det övergripande miljöarbetet. Som Miljöbyggnadssamordnare anlitas BSV Arkitekter och Ingenjörer AB.

FAKTA Arket, nybyggnad, bostäder, Jönköping Byggtid: aug 2024–dec 2025 Byggherre: Tosito Projektledning: Projektsamverkan i Jönköping AB Arkitekt: Enter Arkitektur AB

Svensk

Byggtidning B Fastigheter & Projekt

Svensk

Byggtidning B Fastigheter & Projekt

UTVECKLAS OCH INSPIRERAS! Läs våra tidningar på www.issuu.com/b2bnyheter.se

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

81

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

SVINDLANDE UTSIKT från Brf Utsikten i Skellefteå

2019 bildades fastighetsbolaget Byggrätt Norr med målet att öka bostadsbyggandet i Skellefteå.

Snart står ett nytt bostadsområde klart på det som kallas Getberget. Bostadsrättsföreningen Utsikten blir en av de sista pusselbitarna på plats.

AV MARTINA STRAND NYHLIN – DE T ROLIGASTE med det här projektet är att se hur dessa hus smälter in med de befintliga punkthusen som funnits på platsen i flera decennier och att namnet ”Utsikten” faktiskt är ett väldigt passande namn då det är milsvidd utsikt från dessa bostäder, säger Sandra Söderström projektledare på Riksbyggen.

Bostäderna byggs i skogsbrynet ovanför hyres- och bostadsrättshus från femtio- till sjuttiotalet. Totalt byggs 75 bostadsrätter i storleken 2-4 rum, med inglasad balkong.

Hållbarhet har varit i fokus i projektet. Det finns solceller på taket, laddstolpar och ett cykelförråd. Dessutom finns en gemensam solterass som alla får njuta av.

– Vi har arbetat med hållbarhet från start tillsammans med våra interna hållbarhetsexperter på Riksbyggen, säger Sandra Söderström.

82

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Husen har konstruerats med en blandning av bärande stomme i betong och utfackningsväggar i trä. Betong med lägre klimatpåverkan har använts. Fasadmaterialet är en blandning av tegel samt av värmebehandlad träpanel som ska hålla länge och ge ett varierat estetiskt uttryck.

– Vi har även valt att glasa in samtliga balkonger för att boende ska kunna njuta extra länge av våra ljusa månader, säger Sandra Söderström.

Lite motgångar har det också varit i projektet. Detaljplanen blev överklagad vilket innebar en tidsförskjutning på över 1 år innan vi kunde komma igång med byggnationen.

– Under tiden har förutom bostadsmarknaden i stort även lokala marknaden påverkats med Northvolts händelser som

>>

Smarta laddboxar för framtiden

Alltid 100 % förnybar el

Alla fastigheter behöver jobba med 100 % förnybar kraft.

Vi hjälper er att framtidssäkra er fastighet! skekraft.se/fastighet

Men det vet du säkert redan. En fastighet som drivs med 100 % förnybar el är en fastighet som håller för framtiden. Och inte är det krångligt heller. Vi hjälper dig!

Har du frågor eller funderingar?

Vi har svaren - förutsättningslöst och utan köpkrav. Låt oss guida dig till en smidig och hållbar lösning, med 100 % förnybar el.

Adrian Lundström 0910-77 27 91 adrian.lundstrom@skekraft.se

Andreas Wahlström 0910-71 65 43 andreas.wahlstrom@skekraft.se

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

påverkar Skellefteås bostadsmarknad, säger Sandra Söderström.

Men nu pågår inflyttning och färdigställande av yttre miljön och man säljer de kvarvarande lägenheterna.

Sandra Söderström är glad över att detta varit ett projekt där man haft förmånen att de flesta som varit inblandade har fått vara med från start till mål så att kommunikationen och målbilden har varit ömsesidig hos både Riksbyggen och entreprenörerna.

– Sedan är det ju fantastiskt roligt att se de som flyttar in och hur glada och nöjda de är med sin nya bostad, säger hon.

FAKTA

0912-58 28 88 • www.legosvets.com

Brf Utsikten, nybyggnad, flerbostadshus, Skellefteå Byggtid: mars 2023–Q2 2025 Byggherre: Riksbyggen ekonomisk förening Totalentreprenörer: NCC Sverige AB Arkitekt: Arkinova Arkitekter KB Kostnad: ca 175 Mkr

Din lokala maskinuthyrare Skellefteå 0916-53 20 49

84

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

En omfattande ny- och ombyggnad med sikte på drygt 25 000 kvadratmeter nya laborationslokaler pågår fram till slutet av 2028 vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Bild: Region Västerbotten

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Ny- och ombyggnad för moderna laborationsbyggnader vid

NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS Efter utredning, planering och projektering – i ett partnering samarbete mellan byggherren Region Västerbotten och totalentreprenören Peab – startade med rivning av befintliga lokaler våren 2025 en ny- och ombyggnad av laborationslokaler vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

AV THOMAS ANDERSSON D E B E F I N T L I G A laborationsbyggnaderna vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå uppfördes på 1960-talet och är idag varken tillräckligt stora eller ändamålsenliga.

– Verksamheten har förändrats genom åren. De gamla lokalerna stödjer inte längre verksamheten på det sätt som de behöver göra, förklarar projektledare Malin Viklands, Region Västerbotten.

Det nu pågående byggprojektet för nya laborationslokaler omfattar både ombyggnad av befintliga lokaler och cirka 18 000 kvadratmeter nybyggnad.

– Vi river cirka 10 000 kvadratmeter och ska bygga om ungefär 8 000 kvadrat, tillägger Malin Viklands.

Projektets nybyggnad görs först och påbörjas när rivningsarbetena är avslutade, förmodligen någon gång sent hösten 2025. Här handlar det om en nio våningar hög huskropp med betongstomme och någon form av gul tegelfasad.

– Här siktar vi mot Miljöbyggnad Silver.

Ombyggnadsdelen som sedan tar vid omfattar två befintliga och skilda huskroppar.

I den ena byggnaden är ombyggnaden verksamhetsanpassningar – som rumslösningar och inredning – på grund av att en verksamhet ska flytta ut och en annan ska flytta in.

– Den andra delen som byggs om blir en helrenovering. Där vi går ner till stomrent och bygger upp igen, inklusive fasad och tak.

Ny – och ombyggnaden vid Norrlands Universitetssjukhus omfattar totalt laborationslokaler med en sammanlagd bruttoyta på över 25 000 kvadratmeter. Kommande moderniserade och nybyggda lokaler med automatiserade labbsystem för en analysverksamhet med ökad kvalitet och effektivitet dygnet runt.

Hög grundvattennivå, nära pågående sjukhusverksamhet med vibrationskänslig utrustning, befintligt skyddsrum som måste ersättas, bergtunnel under nybyggnad, detaljplanen…

Byggprojektet nya laborationslokaler vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå saknar inte utmaningar, konstaterar avslutningsvis Region Västerbottens projektledare Malin Viklands.

– Det är två tankar i huvudet precis hela tiden!

FAKTA

0935-399 60 • www.kajs.se

Ny- och ombyggnad lokaler laborativa verksamheter, Umeå Tidplan: april 2025–december 2028 Byggherre: Region Västerbotten Totalentreprenör: Peab Sverige AB Arkitekt: SWECO Sverige AB Kostnad: 950 Mkr STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

85

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

I september invigs den nya Optimera byggvaruhandel på Sallerupsvägen i Malmö. Inget av den brandskadade byggnaden har kunnat räddas när allt brann ner till grunden i maj 2023. Men nu med den nya byggnaden blir det en modern trävaruhandel med butiksdel, listlager, drive-in-yta och lagerhall. Bild: Sagax

OPTIMAL BYGGVARUHANDEL med ökad tillgänglighet

När trävaruhandeln Optimera på Sallerupsvägen brann ner till grunden i maj 2023, väcktes många frågor bland Malmöborna. Byggnaden var helt övertänd, och branden misstänks ha varit anlagd.

Under saneringen och återuppbyggnaden öppnade en tillfällig butik – och nu närmar sig invigningen av det nya Optimera. I september 2025 slår portarna upp.

AV KIM HALL DE T NYA OPTIMERA blir en modern trävaruhandel med tre byggnader på fastigheten: ett kontor på cirka 1 000 kvadratmeter, ett kallager på 12 000 kvadratmeter samt en kombinerad butik- och lagerbyggnad på cirka 5 000 kvadratmeter.

– Det var butik- och lagerbyggnaden som totalförstördes i 86

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

branden. Den utgjorde ungefär 30 procent av den uthyrningsbara ytan. Inget kunde räddas, säger Therése Hääger på Sagax.

I återuppbyggnaden satsar man stort på förbättrad tillgänglighet – i butiken, i listlagret, i den nya drive-in-ytan och i lagerhallen.

– Vi kom in i projektet i juni 2024, när rivning och sanering var

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Rockcycle – ger mindre avfall i byggbranschen

Rockcycle är en service där vi återvinner överbliven stenull från byggarbetsplatser. Eftersom all stenull är återvinningsbar kan vi smälta ner spillet och låta det bli till helt ny isolering.

Rockcycle är en del av vårt arbete för en mer hållbar byggbransch. Vi hoppas du vill vara med på resan!

klar. Därefter ritade vi klart butiken enligt Sagax önskemål, projekterade färdigt och kunde påbörja bygget, berättar Marcus Minnarén, arbetschef på MVB Syd, som har totalentreprenaden.

Byggnaden är i två plan, med butik, lager och drive-in under tak i markplan. På andra våningen finns personalutrymmen och ett stort antal kontor där säljarna får sin arbetsplats.

För att förstärka kontakten med kunderna har man valt en öppen lösning i butiken. Själva byggnaden är uppförd med platta på mark, stålstomme och sandwichväggar i plåt, kompletterade med betongväggar. Fasaden kläs i plåt och taket täcks med papp.

Tillgängligheten förbättras även genom flera entréer för kunder och ett flertal portar som förenklar godsmottagning.

– Nu är vi nära målet. Överlämningen sker den första augusti, och sedan börjar inflyttningen av varor. Det har varit ett fint projekt, inte minst för att vi fått fortsätta vårt samarbete med Optimera – både som entreprenör och som tidigare kund. Vi har själva handlat mycket byggmaterial där, så det känns extra givande att få ge något tillbaka, säger Marcus Minnarén.

 Läs mer om Rockcycle – och ser hur Optimera gjorde när de byggde ny butik i Malmö.

FAKTA Återuppbyggnad av butik efter brand i Malmö Tidplan: juni 2024–augusti 2025 Byggherre: Sagax Optimera AB Totalentreprenör: MVB Syd AB Arkitekt: Nesso Arkitektur AB Kostnad: 60-70 Mkr STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

87

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Sveafastigheters hyresbostäder i Orminge Nacka uppförs med varierade våningshöjder, skiftande fasadkulörer och en uttalad grön profil. Bild: Sveafastigheter Bostad AB

HYRESBOSTÄDER med grön profil i Nacka

I Orminge i Nacka uppför byggherren Sveafastigheter Solhusen. Ett nybyggnadsprojekt för bostäder med grön profil som totalentreprenören Hanssons Hus Entreprenad startade med markarbeten, pålning och grundläggning hösten 2024.

AV THOMAS ANDERSSON FA S T I G H E T S ÄG A R E N, fastighetsutvecklaren och byggherren Sveafastigheters nyproduktion i Orminge Nacka äger närmare bestämt rum i kvarteret Sarvträsk. Alldeles intill ett grönt område med träsk och ett rikt natur- och djurliv.

Efter inledande markarbeten fortsatte här totalentreprenören Hanssons Hus Entreprenad vintern 2025 nybyggnadsprojektet Solhusen. Med sikte på en kommande U-formad huskropp med betongstomme och en i skilda kulörer putsad fasad. Ett flerbostadshus som med varierade våningshöjder upp till sju våningar och en gemensam takterrass kommer att omge en grönskande innergård.

– Sedan blir det solceller på taket och vi certifierar enligt Miljöbyggnad Silver, tillägger byggherren Sveafastigheters projektchef Suzan Amin.

Allt som allt handlar det om ett flerbostadshus med sammanlagt 147 hyreslägenheter, varav 30 lägenheter i form av trygghetsbostäder för 65+, där de boende även har en gemensamhetslokal i bottenvåningen. Ett nybyggnadsprojekt som Sveafastigheter tillsammans med Hanssons Hus Entreprenad genomför med en uttalad grön profil.

Ambitionen är att i enlighet med hållbarhetsforumet Hållbart Stockholm 2030 (HS30) stegvis sänka koldioxidutsläppen i byggprocessen.

För byggherren och tillika fastighetsägaren Sveafastigheter är hållbarhetsmålen högt upp på agendan även efter avslutat byggande, när fastighetsförvaltning tar vid.

– Vad vi kan göra för att hyresgästen ska minska sin energiförbrukning. Typ föreslå klimatsmarta val för bättre belysning och 88

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

att vi isolerar samman vissa rör, så att det inte blir för mycket värmeförluster. Samt informera hyresgästerna om konsekvenserna av för hög el- och vattenförbrukning.

Att Solhusen i Orminge dessutom uppförs strax intill den djurrika träskmarken Sarvträsk med sin biologiska mångfald ger detta byggprojekt en särskild grön profil.

– Träsket har grodorna och hackspettarna som vi ska tänka på.

Så vi får inte bygga när som helst under året, men vi har projekterat och planerat ordentligt så att det här inte ska vara något problem.

Att vi under byggprocessen inte släpper ut smutsigt vatten i träsket.

Det är väldigt viktigt för oss och för Nacka kommun, avslutar projektchefen Suzan Amin, Sveafastigheter.

Sveafastigheter äger, förvaltar och utvecklar runt 14 500 hyreslägenheter, från Malmö i söder upp till Boden i norr. En byggherre i nyproduktion med fokus på att ”minska klimatpåverkan” och att testa ”nya klimat- och miljövänliga material”.

FAKTA Nybyggnad bostäder, Nacka Tidplan: oktober 2024–juni 2026 Byggherre: Sveafastigheter Bostad AB Totalentreprenör: Hanssons Hus Entreprenad AB Arkitekt: Cream Arkitekter AB Kostnad: 200-250 Mkr

Bli en del av vårt framgångsrika byggteam! Är du passionerad inom byggbranschen och söker en arbetsplats där du kan växa och utvecklas? Som ett väletablerat byggföretag med stor erfarenhet söker vi nu nya talanger som vill vara med och forma framtiden tillsammans med oss.

Vi erbjuder en stimulerande arbetsmiljö där kvalitet, säkerhet och hållbarhet alltid sätts i första rummet. Hos oss får du chansen att arbeta med spännande projekt inom nybyggnation och vara en del av ett dedikerat team. Om du är redo att ta nästa steg i din karriär och vill bidra till vår vision av byggande, ser vi fram emot din ansökan!

LÄS MER OCH ANSÖK PÅ:

jobb.h2entreprenad.se

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE uppförs i Nynäshamn RO-Gruppen uppför på uppdrag av Sehlhall ett vård- och omsorgsboende i centrala Nynäshamn. Boendet kommer att rymma 50 lägenheter samt en LSS-gruppbostad.

AV KJELL-ARNE LARSSON BAKGRUNDEN TILL BYGGE T – som uppförs på Bryggargatan – är ökade behov av vård- och omsorgsboenden. Bryggargatan har närhet till havet och till service i Nynäshamn. Aktören Vardaga ska driva verksamheten och erbjuder lägenheter med modern välfärdsteknik, där de boende får en trygg och hemliknande boendemiljö tillsammans med gemensamhetsytor som främjar inkludering och samvaro.

Ett av projektets fokusområden är trivsam och lättillgänglig utomhusmiljö. Det kommer att finnas tillgång till takterrass med utsikt över hav och stad, där det planeras för biodling och odlingslådor. Takterrassen gränsar till festsalen. Det iordningställs även en omsorgsfullt utformad gård med en damm som har gångbro.

Dessutom utomhusgym och sittgrupper. Gården kommer också att förses med en uppvärmd vinterträdgård för utevistelse året om.

De boende har tillgång till aktivitetsrum, gym/rehabilitering, andaktsrum och salong med hår- och fotvård. Alla avdelningar har gemensamma kök, matsalar och vardagsrum.

I huset inrättas även en LSS-gruppbostad med sex lägenheter.

Gruppboendet får egen avskild gård med grillplats för gemensamma aktiviteter.

Projektet certifieras med Miljöbyggnad Silver. Till miljövänligheten bidrar bland annat solcellspaneler och biotoptak, samt bästa tänkbara inneklimat. Fasaden kommer till viss del att bestå av återbrukat tegel.

Totalentreprenör är RO-Gruppen Stockholm AB. Företaget kom in tidigt i projektet – mot slutet av programskedet – vilket var en fördel, för att jobba strategiskt med miljöcertifieringen och alla hållbarhetskrav från kommunen, som ställde stränga krav på bland annat låg klimatpåverkan, utemiljö med biologisk mångfald och att solcellspaneler skulle installeras.

– Att vi kom in tidigt var en nyckelfaktor för att göra bra val

De boende får tillgång till en fantastisk takterrass med utsikt över havet och en vacker och rofylld innergård med sittplatser och grönska.

som gjorde att bygget kunde svara upp till alla krav, säger Annika Grönberg, tillförordnad affärsområdeschef och arbetschef för det aktuella projektet.

Valen av lösningar för att erhålla låg klimatpåverkan blev en balansgång mellan koldioxidutsläpp, kostnad och tidåtgång.

Bottenplatta och merparten av källarvåningen är platsgjuten med klimatförbättrad betong nivå 3. I överbyggnaden är det prefab, med bland annat HDF:er för att reducera betongvolymerna. I stommen används även stålpelare. Utfackningsväggarna är byggda med träreglar.

För att kunna följa torkningen i fabriksbetongen gjöts sensorer in.

Klimatberäkningar för bygget utfördes i flera skeden av RO-Gruppen, som också svarade för övergripande miljösamordning samt hantering i anslutning till Byggvarubedömningen.

Energikalkyler gjordes av Kamtech, som också agerade Miljöbyggnadssamordnare.

– Vi kunde tidigt ta höjd för certifieringens krav, även här var tidigt engagemang en nyckelfaktor, fortsätter Annika Grönberg.

Byggnaden har nu förcertifieringen på plats.

Kamtech räknade också på solvärmelasten. Alla involverade var måna om att skapa bra innemiljö för de som kommer att bo i Vardagas vårdboende. RO-Gruppen arbetade mycket med både värme, komfortkyla, ventilation och lämplig belysning.

Hela byggprojektet klarade den tuffa tidplanen och blev klart med marginal innan slutbesiktning.

– Projektet levde också upp till samtliga krav, detta tack vare mycket bra samarbete och dialog med kommunen, med ägaren Sehlhall och vårdbolaget, avslutar Annika Grönberg.

FAKTA

"Engagerade elkonsulter i Stockholm och Malmö med expertis inom el-, telesystem."

08 - 688 28 50 | info@electro.se | www.electro.se

90

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Telegrafen 13, nybyggnad, vård- och omsorgsboende, LSS-boende, Nynäshamn Byggtid: nov 2023–sep 2025 Byggherre: Sehlhall Totalentreprenör: RO-Gruppen Stockholm AB Arkitekt: Scott Rasmusson Källander AB Kostnad: ca 130 Mkr

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

SKÅNSK ARKITEKTUR i ny skola med hållbarhetsfokus Den nya Henriksdalskolan i Höllviken uppförs i traditionell skånsk arkitekturstil, med fasader i tegel, trä och plåt samt sadeltak.

Slutbesiktningarna inleds i augusti och pågår fram till den 3 oktober, då skolan officiellt överlämnas. Verksamheten planeras flytta in under vecka 45.

AV KIM HALL SKOLAN BLIR tvåparallellig och byggs i två plan för årskurserna F–9, med plats för cirka 550 elever. Skolområdet omfattar totalt 21 000 kvadratmeter, varav skolbyggnaden utgör 12 300 kvadratmeter.

Byggnaden rymmer ett tillagningskök med kapacitet för 750 portioner, där en del av maten levereras till andra kommunala verksamheter. I lokalerna finns även matsal samt specialutrymmen för slöjd, musik, kemi, fysik, hemkunskap och en idrottshall.

– Det blir en trivsam och modern skola. Behovet har funnits länge, och även om detaljplanen tog tid att få på plats så är vi snart i mål, säger Robert Seremet, projektchef på Vellinge kommun.

Skolan uppförs enligt miljöcertifieringen Miljöbyggnad Silver, med hållbara materialval och energieffektiva lösningar.

Konstruktionen består av betongstomme bestående av platsgjutna väggar med ekobetong levererat av Peabs systerbolag Swerock.

Fasaderna är klädda med sandfärgat fasadtegel som bidrar till minskat koldioxidavtryck. På taket installeras solceller som beräknas producera cirka 260 000 kWh el per år.

Projektet drivs som en generalentreprenad, där bygg- och anläggningsföretaget Peab ansvarar för vissa delar som totalentreprenör.

Skolbyggnaden och idrottshallen har ritats av Tengbom arkitekter,

Byggnationen av Henriksdalskolan i Höllviken närmar sig slutet med slutbesiktningar från augusti fram till oktober då verksamheten tar över lokalerna under höstlovet vecka 45. Bild: Peab

medan Vellinge kommun är byggherre. Peab har även ansvarat för markarbeten utanför skolområdet.

– Vi har två huvuddelar i projektet: skolbyggnaden och sporthallen utgör den ena, och den andra omfattar infrastruktur som cykelvägar, tillfartsvägar, en park samt teknisk försörjning. En ny nätstation har också installerats i området av EON, berättar Björn Elowsson, projektchef på Peab.

Peab arbetar aktivt med miljöcertifierade byggprojekt och lägger stor vikt vid miljökontroller genom hela processen.

– Vi har uppnått goda resultat vad gäller återvinning och avfallshantering. I detta projekt har vi sorterat ut cirka 87 procent av allt byggavfall för miljöåtervinning, jämfört med kravet på minst 80 procent. Mängden avfall per BTA (bruttoarea) ligger på 23 kilo – under gränsvärdet på 25 kilo, säger Björn Elowsson.

Byggadministration Harald Olsson AB har haft uppdraget att fungera som länk mellan kommunen och entreprenören under hela byggtiden.

– Vi har följt produktionen på plats, hållit tidsplanen och förmedlat beställarens ändringar och mål. Samarbetet mellan Vellinge kommun och Peab har fungerat mycket bra, säger Daniela Meza Reyes, byggledare hos Byggadministration Harald Olsson.

FAKTA Nybyggnad f-9 skola, Höllviken, Vellinge kommun Tidplan: augusti 2023–oktober 2025 Byggherre: Vellinge kommun Generalentreprenör: Peab Sverige AB Arkitekt: Tengbom arkitekter AB Kontraktssumma skola: 280 Mkr Kontraktssumma infrastruktur: 16 Mkr STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

91

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 Visionsbilder av Miriamgårdens nya terrass. Bilder: SBB

Nu startar bygget av

TENSTATERASSEN Ett fint bostadsområde, en ljudbarriär för trafikbuller och en skön övergång från Tensta till Järvafältet. Det är visionen med nyligen byggstartade Tenstaterassen. På överdäckningen av Hjulstavägen och E18 ska det bli bostäder plus vård- och omsorgsboende. SBB och Cobab har nu påbörjat bygget av vård- och omsorgsboendet med 80 platser.

AV MARTINA STRAND NYHLIN – GENOM AT T PLACER A boendet ovanpå tunneln tar vi tillvara på tidigare outnyttjad mark och skapar en trygg, aktiv och levande plats. Det är även spännande att knyta samman stadsdelar och på så sätt skapa nya mötesplatser, säger Sofia Lilja, projektchef på SBB. Planerna för att bygga på Tenstaterassen har funnits länge.

2009 tilldelade staden mark i Tensta för bostadsbyggande ovanpå överdäckningen, och planeringsarbetet för området kunde inledas.

Svenska Stadsbyggen vann en av markanvisningarna 2015/2016.

Men när Stockholms stad valde att börja med att bygga närliggande Rinkebyterrassen hoppade entreprenören och en ny process inleddes för att hitta en ny byggare.

– Under 2021 förvärvade vi fastigheterna från Svenska Stadsbyggen för att driva projektet vidare, säger Sofia Lilja.

Hösten 2024 påbörjades bygget av vårdboendet som kommer att heta Miriamhemmet. Utöver vårdboendet ska det också byggas

500 nya bostäder på terrassen, varav även Byggvesta bygger en stor del. Projektet kommer att certifieras enligt Miljöbyggnad Silver och utöver det även linjera till EU:s taxonomi.

– Det innebär att det struktureras och genomförs i enlighet med de EU-kriterier som definierar vad som är miljömässigt hållbart, säger Sofia Lilja.

Att konstruktionen vilar på en tunnel ställer höga krav på stabilitet och hållfasthet. Tillgång för underhåll av tunneln måste säkerställas trots att byggnaden är belägen ovanför. Entreprenören har precis avslutat grundläggningen, med pålning, gjutning av grundbalkar ovanpå Hjulstatunnelns väggar, gjutning av valv och väggar på entréplanet. Grundläggningen kräver att den största delen av husets laster ska föras ned i pålarna som är placerade utanför tunnelns väggar vilket medför att hela grundläggningen, entréplanets valv och väggar behövt utföras som platsgjuten konstruktion.

– Det är så klart utmanande att grundlägga en byggnad direkt ovanpå en befintlig konstruktion, allra helst när konstruktionen består av en vägtunnel. Detta ställer höga krav på alla inblandade parter att säkerställa att allt stämmer med det underlag vi haft samt att det utförs enligt plan. Grundläggningen tog något längre tid än planerat men nu är vi äntligen igång med stommontaget, säger Andreas Wallén, platschef på Cobab.

FAKTA Tenstaterrassen, etapp 1 Akalla 4:1, nybyggnad, vårdbostad m.m, Stockholm.

Byggtid: December 2024–september 2026 Byggherre: SBB i Norden AB Totalentreprenör: COBAB Sverige AB Arkitekt: Arkitekterna Krook & Tjäder i Stockholm AB 92

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

VÄSTERNORRLAND BYGGER UT den rättspsykiatriska vården

Behovet av rättspsykiatrisk vård ökar i Sverige. Just nu bygger Region Västernorrland om och ut Rättspsykiatriska regionkliniken med totalt 10 000 kvadratmeter.

AV MARTINA STRAND NYHLIN NYLIGEN LARMADE Sveriges Kommuner och Regioner SKR om att behovet av platser inom rättspsykiatrin kommer att öka och beskrivs som en akut utmaning för regionerna. Under perioden 2017–2024 har antalet inskrivna inom rättspsykiatrin ökat med 24 procent, vilket lett till överbeläggningar i nästan samtliga rättspsykiatriska verksamheter.

– Läget är mycket ansträngt inom rättspsykiatrin. Överbeläggningar medför säkerhetsrisker och undanträngningseffekter samt svårigheter att bedriva en jämlik och patientsäker rättspsykiatrisk vård, säger Kerstin Evelius i ett pressmeddelande på SKR’s hemsida.

SVT skriver att anledningen till de långa väntetiderna bedöms vara de långa vårdtiderna som gör att patienter inte skrivs ut i samma takt som de skrivs in, samtidigt som fler generellt sett lagförs i Sverige, vilket även påverkar rättspsykiatrin.

– Det ansamlas mer och mer patienter, säger Katarina Howner, överläkare på Rättsmedicinalverket och forskare på Karolinska institutet till SVT.

I Nacksta i Sundsvall byggs nu kliniken som beräknas vara inflyttningsklar under 2025. Projektet miljöcertifieras i Miljöbyggnad Silver.

Planen är att kliniken i Nacksta i framtiden även ska inrymma de tre vårdavdelningar som nu finns på sjukhuset i Sundsvall samt 34 nya vårdplatser.

– Sundsvall har idag 105 platser, en utökning med 34 platser är ju en 30-procentig ökning och varje ökning av vårdplatser är angelägen och välkommen, säger Mikael Malm på SKR till SVT. Detaljerade arkitektritningar om projektet har enligt Sundsvalls tidning inte fått visas offentligt eftersom hela bygget troligen blir säkerhetsklassat. Men enligt Sundsvalls tidning visar översiktskartorna i planen över projektet att lokalytan ska bli ungefär dubbelt så stor och byggas ut med flera nya byggnader, nya rastgårdar, en stor bilparkering och en utvidgad mur runt området.

Bakom beslutet att genomföra utökningen av kliniken finns flera aspekter.

– Förutom effektivisering handlar det om möjlighet att erbjuda platser åt patienter från andra regioner, vilket ger inkomster för Region Västernorrland, säger Magnus Kristiansson, områdesdirektör rättspsykiatrin i Region Västernorrland i ett pressmeddelande.

Den rättspsykiatriska vården beräknas också ha förutsättningar att bli mer högspecialiserad när alla resurser är samlade på ett och samma ställe.

FAKTA Rättspsykiatriska kliniken Högom, om- och tillbyggnad av vårdlokaler, Sundsvall Byggtid: september 2022–februari 2026 Byggherre: Region Västernorrland Totalentreprenör: Rekab Entreprenad AB Arkitekt: arconi design & projektering KB Kostnad: ca 610 Mkr STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

93

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Ett stenkast från Roslags Näsbys station på Roslagsbanan stod en vinkelformad fastighet som kombinerar en förskola med 120 platser samt ett vårdboende med 95 lägenheter och en kafélokal färdig våren 2024. Bild: Kod Arkitekter

KOMBINERAT ÄLDREBOENDE OCH FÖRSKOLA främjar hållbarhet i Roslags-Näsby

I området väster om Roslags Näsby station i Täby växer en helt ny stadsdel fram. Här stod en vinkelformad fastighet med träfasad som kombinerar en förskola med 120 platser samt ett vårdboende med 95 lägenheter och en kafélokal färdig i juni 2024. Kvarteret är utformat för att skapa möten över generationsgränserna och samtidigt bidra till en hälsofrämjande miljö för såväl gammal som ung.

AV ANNIKA WIHLBORG I TÄ BY KO M M U N S stadsutvecklingsprojekt Roslags-Näsby och kommer totalt 1 400 bostäder att byggas och vårdboende, förskola, handel och kontor etableras. Hela nitton olika exploatörer är involverade i stadsutvecklingen på en yta av sammanlagt nio hektar. Täby kommun har högt satta mål för Roslags-Näsby när det kommer till hållbar stadsutveckling, såväl socialt som ekonomiskt och miljömässigt.

Första spadtaget till den innovativa fastigheten på 10 000 kvadratmeter som utvecklats av Svenska Stadsbyggen, togs 2020. Fastigheten, som ritats av Kod Arkitekter, har en fasad av cederträ och inslag av stålplåt som kommer att få en vacker patina med åren. Hållbarhet

har gått som en röd tråd i hela projektet, där man lagt stort fokus på att åstadkomma en låg energianvändning och klimatpåverkan samt materialval som både är bra att leva med, arbeta i och leka i.

Byggnaden har utrustats med solceller och hela fastigheten är hållbarhetscertifierad enligt Miljöbyggnad Silver. Ambitionen från Kod Arkitekter, som stod för den arkitektoniska utformningen, var att skapa ett socialt kvarter med goda möjligheter till möten över generationsgränserna samt en aktiv och social vardag.

GRÖNA LÄNKAR OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER

De hälsofrämjande aspekterna stärks bland annat av riklig grönska och ekosystemtjänster i kvarteret. Arkitekterna har bland annat valt att använda sig av ”gröna länkar”, klätterväxter som letar sig upp längs växtvajrar mellan mark och tak och erbjuda de boende goda möjligheter till odling. De gröna länkarna bidrar till ett varierat fasaduttryck och stärker samtidigt den biologiska mångfalden och byggnadens vertikala indelning. Äldreboendet är utrustat med fina gemensamma utrymmen för gemenskap samt två gemensamma takterrasser.

FAKTA Nybyggnad av vårdboende och förskola i Roslags-Näsby, Täby Tidplan: november 2022–juni 2024 Byggherre: Svenska Stadsbyggen Projektledare: Erfator Projektledning Arkitekt: Kod Arkitekter 94

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

IA

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

S-huset är från 90-talet och har många vackra detaljer som arkitekterna velat bevara. Bilder: Carlstedt arkitekter

S-HUSET OMVANDLAS med höga återbruksambitioner

I Västerås pågår ett innovativt projekt. Omvandlingen av Mälardalens universitets S-huset siktar på att bli det första projektet att nå Miljöbyggnad Guld ombyggnad. Dessutom är återbruksambitionerna i projektet något alldeles extra.

– DE T FINNS MÅNGA karaktärsskapande komponenter man vill bevara i S-huset. Vi har vackra dörrar och träpartier, undertak med träribbor av furu i olika utföranden. Arkitekturen känns lite japanskt inspirerad. Det här vill man inte förstöra, säger Elin Grönberg, arkitekt på Carlstedt Arkitekter.

Hon jobbar i projektet i partnering med NCC, Hemsö, Mälardalens universitet, Carlstedt Arkitekter, och andra inblandade konsulter och entreprenörer.

S-huset är ritat av Nyréns Arkitektkontor och färdigställdes år 1994. Byggnaden består av tre våningsplan och en källare om cirka 6 000 kvadratmeter. Huset byggdes för högskolan men har varit gymnasium och grundskola under ett antal år. Nu ska det ställas om till kontor och eventytor för Mälardalens Universitet.

– Det är otroligt fint genomfört, verkligen genomtänkt. Det har väldigt fina detaljer och rumsligheter med mycket ljusinsläpp.

CARLSTEDT BJÖRN

Från 90-talet finns det ju förstås bättre och sämre arkitektur. Nu är 90-talets arkitektur i ålder att renovera. Vi ska ta hand om det vi producerat och bekostat, säger Elin Grönberg.

Alla parter har arbetat i samverkan och bedömt vilka material som kan återanvändas – med fokus på att materialen som återbrukas ska ha tillräcklig livslängd. Man utgår från avfallstrappan och försöker i första hand bevara så mycket som möjligt. Befintliga linoleumgolv och kalkstensgolv renoveras, delar av installationssystem har bevarats, vitmålade träpartier och dörrar ska skrapas trärena igen, en hel del fönster ska bevaras och renoveras och dörrar har kompletterats för att hålla ljudkraven.

— Vi byter gångjärn, så att dörren hängs på ett annat sätt och därmed får ett större fritt öppningsmått. Många dörrar kompletteras med en extra skiva för akustikens skull, säger Elin Grönberg.

Att återbruka så mycket och samtidigt ha målet att uppnå Miljöbyggnad Guld för ombyggnad innebär att hela tiden göra olika avvägningar i arbetet.

– Ska vi prioritera återbruk, energi, eller arbetsmiljö, hur kan vi få ihop dem? Att uppnå Miljöbyggnad Guld för ombyggnad är en jättestor sak, vi siktar att nå dit, säger Elin Grönberg.

FAKTA Gustavsborg, ombyggnad av universitet i Västerås Byggtid: januari 2025–juni 2026 Byggherre: Hemsö Vreten AB Totalentreprenör: NCC Sverige AB Arkitekt: Carlstedt Arkitekter AB Kostnad: ca 150 Mkr KOMMUNIKAT 95 STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N 101

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Med större kapacitet kan Falu lasarett möta framtida vårdbehov och har nu en modern högteknologisk vård även för kritiskt sjuka patienter.

Miljöbyggnad Guld på

FALU LASARETT Intensivvårdsavdelningen vid Falu lasarett har byggts ut. Samtidigt har röntgen, laboratoriemedicin och onkologi fått nya lokaler. Allt detta genom en sju våningars påbyggnad på akutmottagningen. Region Dalarna certifierar sina nyproduktioner och det aktuella projektet har klarat Miljöbyggnad nivå Guld.

AV KJELL-ARNE LARSSON FLER A AV VERKSAMHE TERNA vid Falu lasarett behövde större och nya lokaler. Behovet har nu tillgodosetts, framförallt genom att Hus 09 i vilket akutmottagningen ligger, har byggts på. Ökad kapacitet möter framtida vårdbehov och sjukhuset har nu en modern högteknologisk vård även för kritiskt sjuka patienter.

Projektet omfattar 10 500 kvadratmeter nybyggnation och 2 000 kvadratmeter ombyggnation. Byggproduktionen har pågått sedan hösten 2022 och nybyggnadsdelarna stod klara i juni i år. Intensivvårdsavdelningen (IVA) har fått fördubblad yta och disponerar nu två plan. De nya byggnadsdelarna ovanpå befintlig akutmottagning, har röntgen på plan 1, laboratoriemedicin och kvinnoklinik på plan 2, IVA på plan 3–4 och onkologi på plan 5. På 96

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

röntgenavdelningen finns nu fyra magnetkameror. Nedre planet och plan 6 utgörs av teknikrum för fastigheten, som för övrigt är mycket installationstät.

FACKVERKSKONSTRUKTION

Att bygga på med flera våningar ovanpå det befintliga huset med akutmottagningen har varit en utmaning. Först pålades i befintligt hus, hela 198 pålar ner till berg, för att stabilisera grunden. Överbyggnadens stomme har ett stålfackverk som likt ett ok omsluter det gamla huset. Detta behöver därmed inte ta ytterligare last.

Stommen i övrigt i påbyggnaden utgörs av prefab betong och pågjuten betong. Bjälklagen består av massiva element. I röntgenavdelningen

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 har de 220 mm tjocka elementen pågjutits med cirka 200 mm.

– Stabilitet krävs för magnetkamerorna som är känsliga för vibrationer och svängningar, förklarar Martin Ullgren, projektchef hos Region Dalarna.

Byggproduktionen sattes verkligen på prov genom att all övrig verksamhet på sjukhuset, även i Hus 09, pågick hela tiden. Det gällde att ta hänsyn till anställda och patienter, flöden av personer och material i akutmottagningen, samt trafik inte bara av ambulanser till mottagningen, utan även helikoptrar till och från sjukhuset.

– Tack vare återkommande möten och samverkan mellan beställare, verksamhetsansvarig och byggledning, kunde projektet gå iland med utmaningen, säger Niklas Nilsson, projektchef hos totalentreprenören Bygg Dialog AB. Hela byggproduktionen var ett samspel där vi under tiden lärde mycket av varandra, ett riktigt team work.

OMBYGGNADER OCH KOMMUNIKATIONSSTRÅK

I höst påbörjas en ombyggnad omfattande cirka 2000 kvadratmeter i Hus 08. Till projektet hör också en förbindelsegång från Hus 10. Nybyggnads- och ombyggnadsprojektet har tillsammans både ökat sjukhusets kapacitet och förbättrat kommunikationsstråken och flödena i sjukhuset.

Konsulterna som projekterade tillämpade BIM-arbetssätt och skapade en 3D-modell som underlättade stort för alla.

– Digitalisering och 3D-modell var till stor nytta både under projektering och byggproduktion, menar Niklas Nilsson.

– Att byggproduktionen sedan förlöpte så bra var tack vare samverkan mellan sjukhuset, vi som beställare, totalentreprenören och övriga parter. Engagemanget var stort och det skapade en lösningsorienterad kultur, avslutar Martin Ullgren.

Nybyggnadsdelen certifieras med Miljöbyggnad nivå Guld. Intec har rollen som Miljöbyggnadssamordnare. Region Dalarna har tidigare certifierat flera nyproduktioner, bland annat ett par ambulanscentraler. Som miljöbedömningssystem i det aktuella projektet användes SundaHus.

FAKTA Hus 09, IVA, röntgen, laboratoriemedicin, onkolog, ny- och ombyggnad, Falu lasarett Tidplan: okt 2022–juni 2025 Byggherre: Region Dalarna Totalentreprenör: Bygg Dialog AB Arkitekt: Arkitema AB Konstruktör: Kadesjös Ingenjörsbyrå AB Kostnad exkl ny utrustning: cirka 700 Mkr

070-640 53 83

dalafogfriagolv.com

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N

97

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Lite varmare färger och ljusare golv ska få Realys bostäder att kännas extra fina. Bild: Realy Bostad AB

REALY BOSTAD vill få sina hyresgäster att stanna

Realy Bostads mål är att utveckla hyresrätter där människor vill bo länge. Gröna lösningar, hemtrevlig inredning och socialt hållbara grannskap är några exempel på hur de jobbar.

Nyligen påbörjade de kvarteret Tornérparken i Jakobsberg.

AV MARTINA STRAND NYHLIN – V I V I L L G Ö R A hyresrätten fin på riktigt, säger Andreas Falk, projektchef på Realy Bostad.

I Tornérparken byggs 247 hyreslägenheter och två kommersiella lokaler. Det kommer också att byggas en gemensamhetslokal för fester och barnkalas.

– Vi gör det som en investering i social hållbarhet och för att ge ökad livskvalitet, säger Andreas Falk Platsen för projektet är noga utvald. Realy Bostad bygger helst i Stockholm och Göteborg med omnejd, på strategiskt utvalda platser.

Jakobsberg, där de nu är på gång att färdigställa sitt femte projekt, har ett väldigt bra läge, tycker Andreas Falk.

– Det är navet i Järfälla, med bra kollektivtrafik och bra avstånd till Stockholm, men också till Arlanda, säger Andreas Falk.

Tornérparken certifieras i Miljöbyggnad Silver 4.0. Bärande väggar är av betong, men inåt gården är det utfackningsväggar i trä. Även taket är i trä.

Projektet innehåller solceller och värms delvis med energi från spillvatten.

– Det gör att vi köper in betydligt mindre fjärrvärme säger Andreas Falk.

Realy Bostad lägger mycket tid och kärlek på materialval och design i sina lägenheter. Laminatbänkskivor är utbytta mot kvartskomposit, kvartskompositsbänkskivor stället för laminat, de vita väggarna har bytts ut mot varmare toner och de lägger in ljusa askgolv för att skapa ljusa lägenheter. Dessutom tittar man på att potentiellt kunna lämna över ett hus som är helt nyckelfritt från stålnycklar.

– Vi håller på att ta fram ett eget helt mobilt passagesystem och också kunna leverera helt sömlös förvaltning, säger Andreas Falk.

Projektet har en total produktionstid på endast 24 månader, än så länge har man påbörjat arbete med tätskikt, grundsula och innergård. Efter sommaren börjar takarbeten och utfackningsväggar och sedan invändiga arbeten.

Lite utmaningar har det varit i projektet. När marken skulle schaktas ut, stötte man på gamla fjärrvärmeledningar från 70 och 90-talet som inte fanns med på ledningskollen eller i annan utredning. Detta påverkade både tidsmässigt och ekonomiskt och miljömässigt. Saneringen, rivningen, kapningen och utredningar och väntan på labbsvar tog nästan två veckor.

– Men i övrigt har vi lyckats med precis som vi önskade. Så bortsett från den surdegen är vi väldigt nöjda men hur projektet löpt framåt, säger Andreas Falk.

FAKTA Tornérparken, nybyggnad, flerbostadshus, Järfälla Byggtid: januari 2025–Q4 2026 Byggherre Realy Bostad AB Totalentreprenör: Hanssons Hus Entreprenad AB 98

STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Bli en del av vårt framgångsrika byggteam! Är du passionerad inom byggbranschen och söker en arbetsplats där du kan växa och utvecklas? Som ett väletablerat byggföretag med stor erfarenhet söker vi nu nya talanger som vill vara med och forma framtiden tillsammans med oss.

Vi erbjuder en stimulerande arbetsmiljö där kvalitet, säkerhet och hållbarhet alltid sätts i första rummet. Hos oss får du chansen att arbeta med spännande projekt inom nybyggnation och vara en del av ett dedikerat team. Om du är redo att ta nästa steg i din karriär och vill bidra till vår vision av byggande, ser vi fram emot din ansökan!

LÄS MER OCH ANSÖK PÅ:

jobb.h2entreprenad.se

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Martin Wikman ät ofta anlitad som talare. Här vid konferensen Sustainable Built Environment and Urban Transition 2023 vid Linnéuniversitetet i Växjö.

KLIMATFASTIGHETER tar helhetsgrepp på energieffektivisering

När Martin Wikman skulle energieffektivisera sitt nyköpta hus hittade han ingen entreprenör som ville ta ett helhetsgrepp över projektet. Han fick göra det själv och erfarenheten ledde till att han startade Klimatfastigheter. Företaget hjälper fastighetsägare genom hela projektet med planering, val av energieffektiva åtgärder, finansiering och samordning av entreprenörer. När jobbet är klart stöder Klimatfastigheter kunden med uppföljningar och redovisning av energibesparingar.

AV LARS-OLOF TANDBERG HISTORIEN OM KLIMATFASTIGHE TER började 2017 när Martin Wikman köpte en gammal prästgård utanför Växjö som var i behov av en omfattande renovering.

Han ville bland annat byta taket, tilläggsisolera, installera värmepump och sätta upp solceller. Problemet vara bara att han inte kunde hitta en entreprenör som var beredd att ta ett helhetsgrepp över projektet.

– Då beslöt jag att göra det själv. Jag ringde entreprenörer, tog referenser, valde de jag ansåg bäst, planerade och tog fram underlag för alla arbeten. Resultatet blev en fastighet med energiklass A. Det är det inte många fastigheter från början av 1900-talet som har, konstaterar Martin, inte utan stolthet.

100 STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Under arbetet med den egna fastigheten kontaktade han Linnéuniversitetet och frågade varför ingen samordnade renoveringar och energieffektiviseringar i deras område.

– Jag fick svaret att varje hantverkare är expert på sitt eget område, där de tjänar sina pengar. Det finns ingen tid att projektleda andra delar än sina egna eller ta ett helhetsansvar om förtjänsten blir mindre.

SAMORDNAR HELA PROJEKTET

I slutet av 2019 när prästgården var färdigrenoverad tog Martin sina erfarenheter och startade Klimatfastigheter. Företaget fungerar som en oberoende samordnande partner genom hela projektet så att

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 fastighetsägaren ska slippa upphandla och koordinera olika leverantörer. Det innefattar analys av nuläget och förslag på lämpliga energieffektiviserande åtgärder, kontakt med banker och att skriva avtal.

– Vi ser även till att alla krav och klimatmål uppfylls, att hantverkarna gör det de ska, till rätt pris, i rätt tid och på rätt sätt. Vi följer upp, kontrollerar och rapporterar. Kunderna kan även få hjälp med finansieringsmodeller som gör att energibesparingarna i pengar blir större än kostnaderna för investeringen, redan från driftsättningen, berättar Martin Wikman.

UTVECKLADE ENERGIEFFEKTIVISERING

Klimatfastigheter började med renovering och energieffektivisering av småhus, eftersom det var det Martin kunde bäst. Han började samarbeta med elnätsägaren Eon och hjälpte till att utveckla deras koncept för energieffektivisering.

Tillsammans med EON och via EU-projektet Stronghouse genomförde Klimatfastigheter under två år närmare 700 energieffektiviseringar av småhus.

Under tiden utvecklade Martin sitt företag. Nu med Eon som underentreprenör för sol och batterier, och andra starka entreprenörer som Skanska, Bravida och stabila lokala utförare för övriga arbeten.

– Det är en trygghet för kunderna att veta att arbetet utförs av företag som kommer att finnas kvar över tid. Det blir en garanti för att beräkningarna i ett projekt kommer att hålla, påpekar Martin Wikman.

SLÄPPER INTE KUNDEN

Klimatfastigheter släpper inte kunden när renoveringen är färdig.

Det är viktigt att visa att de ursprungliga kalkylerna för energibesparing verkligen stämmer.

– Vår roll är att se till att kalkylerna håller, inte bara på pappret.

Därför följer vi upp resultaten över tid och stödjer kunden även efter genomförandet. Det är först då man ser den verkliga effekten, både i energiförbrukning och kassaflöde.

Det jobbet innebär en hel del arbete med datainsamling, uppföljningar, att jobba vidare med banker för att få ner räntesatser med mera. Det är ett tidsödande arbete som inte ger några direkta stora ekonomiska vinster. Det tror jag är en anledning till att många stora energikonsultbolag lämnar kunden när ett projekt är färdigt.

De senaste två åren har Klimatfastigheter skalat upp sitt koncept från småhusprojekt till att omfatta flerbostadshus, bostadsrättsföreningar och större kommersiella fastigheter.

– Att i stället för att energieffektivisera ett hus på 100 kvadratmeter göra det på en fastighet på 10 000 kvadratmeter ger större klimatnytta på kortare tid, säger Martin Wikman.

Han berättar att en viktig lärdom från Klimatfastigheters arbete är att åtgärder som minskar energiförbrukningen är riktigt lönsamma när man ser till helheten.

– De sänker inte bara driftnettot, utan kan möjliggöra gröna lån och höjer fastighetens värde rejält. Det finns även många förmånliga finansieringsmodeller när det kommer till just energieffektivisering och minskad klimatpåverkan.

VILL SPRIDA KUNSKAPERNA

Martins idéer och sätt att arbeta har rönt stort intresse. Strax efter att han var klar med renoveringen av prästgården blev han inbjuden till Holland för att representera Sverige i EU-projektet Horizon 2020, om hållbarhet och energieffektivitet. Där presenterade han sitt arbetssätt och samarbetet med Linnéuniversitetet.

Som utbildad lärare i matematik, NO och teknik och insåg Martin snart att det saknades ett engagemang kring energieffektivisering

– Jag vill få fler att anamma det här arbetssättet, där man jobbar som en one stop-shop som hjälper kunden hela vägen, med alla delar. Det behövs många fler företag som oss om vi ska nå klimatmålen, säger Martin Wikman, grundare av Klimatfastigheter.

i undervisningen. I dag arbetar han vid sidan av jobbet med Klimatfastigheter även på Linnéuniversitetet där han utbildar i energiteknik och samordnar forskningsprojekt.

Han föreläser även om hur man genomför energiprojekt från början till slut, för att utbilda och engagera flera företag i energiomställningen.

– Jag vill få fler att anamma det här arbetssättet, där man jobbar som en one stop-shop som hjälper kunden hela vägen, med alla delar. Det behövs många fler företag som oss om vi ska nå klimatmålen, så vi behöver inte vara rädda för konkurrens. Jag har även visat konceptet för de stora byggföretagen men de visar svalt intresse.

De verkar trygga med att göra som de alltid gjort. Det händer att mindre företag ger sig in i detta men de blir ofta uppköpta av större företag, som sedan tyvärr inte alltid utnyttjar deras kunnande, berättar Martin Wikman.

INVESTERING I FRAMTIDEN

Han är övertygad om att Klimatfastigheters koncept för energieffektivisering kan skynda på energiomställningen, men är samtidigt besviken på att det inte går snabbare än vad det gör i dag.

– Vi måste göra mer för att nå klimatmålen, och energieffektivisering är en pusselbit som verkligen kan göra skillnad. Jag önskar att fler kunde se vårt sätt att arbeta som en investering i framtiden.

Det är inte många fastighetsägare som sätter i gång ett renoveringsprojekt för att minska sitt klimatavtryck. Men oavsett vad de har för anledning är varje projekt som leder till minskade koldioxidutsläpp bra för klimatet, understryker Martin Wikman.

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N 101

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Alla köpare av entreprenader, varor och tjänster kan ha nytta av BEAst följesedel.

ANVÄND STANDARD FRÅN BEAST för att kommunicera miljödata!

BEAst började utveckla standard för att underlätta upphandling, inköp, logistik och fakturering.

Genom projektet Miljödata Nu vidareutvecklas nu BEAst för att hantera även data om klimatpåverkan och andra miljöparametrar. Idén baseras på att digitala följesedlar utformade enligt BEAst blir användbara i alla aktörsled, utan att information behöver läggas in på nytt.

AV KJELL-ARNE LARSSON BEAST HAR UT VECKLATS sedan 1980-talet och varit inriktat på att förenkla hanteringen för affärer inom bygg- och fastighetsbranschen.

Förkortningen står för Byggbranschens Elektroniska Affärsstandard.

BEAst är en ideell förening som bland annat skapar standarder.

102 STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N 106

BEAst digitala följesedel ska kunna användas för att följa upp alla slags leveranser av varor såsom material, produkter och bulkvaror.

Vidare tjänster som transport-, maskin- och deponitjänster. Detta oavsett om det gäller köp eller hyra.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 Följesedeln kan antingen användas som en leveransavisering eller som en traditionell följesedel.

Principen är att avsändaren samlar in information enligt fördefinierade moduler (kravpaket) och skickar den information som avsändaren har. Mottagaren får sedan, via sitt systemstöd, själv filtrera ut den information som önskas. Avsändaren (leverantören) behöver inte anpassa sin följesedel i detalj för varje kund.

Strukturen i följesedeln och koden den är skriven i gör att informationen kan läsas och bearbetas av mottagare med olika tekniska systemstöd. Många stora aktörer i byggbranschen har redan gjort anpassningar för att hantera BEAst följesedlar.

Leverantörer ska således kunna skapa och skicka digitala följesedlar till sina kunder och entreprenörerna ska kunna ta emot följesedlarna, och sedan skicka vidare till sina beställare.

NÄTVERKET PEPPOL

BEAst var i behov av ett smidigt nätverk för att kunna sända meddelanden, innehållande bland annat följesedlar. En bra lösning kom 2008 när EU-kommissionen introducerade Peppol för att skicka meddelanden. Idag används det inom hela EU och dessutom på flera andra kontinenter.

Svenska myndigheter ställer sedan 2019 krav på att använda Peppol för att skicka fakturor som utfärdas till följd av offentlig upphandling. Många aktörer i byggbranschen är således redan vana vid Peppol.

BEAst Supply följesedel är anpassad till Peppol och är ett branschspecifikt implementeringsstöd av Peppol. Notera att BEAst är en standard, inte ett datorprogram.

Peppol är väldigt finurligt. Så snart en användare kopplat upp sig når man samtliga i nätverket. Jämför med Swish där pengarna skickas oavsett vilken bank användaren har. (Det är dock möjligt att skicka BEAst-följesedlarna via andra kanaler än Peppol.)

MILJÖDATA NU

En bärande idé för att vidareutveckla användningen av BEAst följesedel, var att den skulle kunna användas för så mycket mer än att kommunicera det som normalt uppges på en följesedel. Detta blev aktuellt inte minst när Boverket mot bakgrund av kravet på klimatdeklarationer önskade att angivna klimatdata verifierades på något sätt.

Boverkets krav är att minst 50 procent av klimatpåverkan ska verifieras, och där följesedlar kan godkännas som underlag om de har ett visst innehåll. Varför då inte använda en följesedel som också preciserade klimatpåverkan eller i alla fall hade hänvisning till ett lämpligt dokument, exempelvis en EPD? Mängden finns redan angiven på följesedeln, och eftersom mängd x specifik klimatpåverkan = klimatpåverkan, var tillämpningen given.

Data om mängd och specifik klimatpåverkan behövs i många sammanhang, exempelvis för att beräkna byggproduktionens klimatpåverkan (A1–A5), husets LCA eller som underlag till certifieringar som Miljöbyggnad och NollCO2. Följesedeln är nyckeln för att komma åt information om mängder och kan vara budbärare för en lång rad miljödata. År 2021 startade projektet Miljödata Nu, som drivs av BEAst och IVL, på uppdrag av Byggföretagen. I projektets styrgrupp ingår Byggföretagen, Byggmaterialindustrin, Byggmaterialhandeln, NCC, Peab, Skanska och Trafikverket.

Miljödata Nu strävar efter att uppnå ett gemensamt arbetssätt i branschen för att efterfråga och överföra miljöinformation. Målet är en branschgemensam implementering av digitala följesedlar i formatet BEAst Supply som skickas via Peppol. Följesedlar kan skickas

Allt som ankommer till en byggarbetsplats bör följas åt av digital följesedel.

vidare till berörda aktörer i alla led i bygg- och fastighetsbranschens värdekedjor. Data behöver inte skrivas in ”för hand” varje gång.

Obrutna digitala datakedjor med pålitlig och säker information blir en realitet. Därför är det viktigt att beställarna kravställer på följesedlar enligt BEAst. – Att digitalisera hela kedjan genom att beställaren ställer krav på uppföljningsdata som ska skickas via digitala följesedlar förenklar administrationen och möjliggör uppföljning av klimatavtryck i entreprenaden, säger Rikard Larsson, vd för BEAst. – Följesedlarna börjar verkligen slå igenom. Trafikverket, NCC, Peab, Skanska och alla andra stora använder dem redan, liksom deras underentreprenörer. Även de stora materialleverantörerna har kommit långt, fortsätter Rikard Larsson.

Som nämnts inriktades utvecklingsarbetet initialt på Boverkets klimatdeklarationer. Användandet drevs på av Byggföretagen och Trafikverket. Arbetssättet rullades ut för valda materialkategorier, där betong, gips, stål och bygghandel prioriterades.

Med början från mars 2023 införde Trafikverket successivt krav på klimatrapportering via digital följesedel enligt formatet BEAst Supply. Trafikverket kräver nu i sina upphandlingar digital miljörapportering.

FÖLJESEDELNS UPPBYGGNAD

BEAst har tagit fram tolv typexempel (Use Cases) på följesedlar, som täcker alla behov i byggbranschen. Exempelvis finns ”Följesedel som avser varor eller material, inkl. transport” och ”Följesedel som avser mobil maskintjänst”. Varje följesedel innehåller moduler (kravpaket), upp till 14 stycken. Exempelvis finns ”Serienummer” och ”Produktklimatdata”. Vissa moduler är obligatoriska och vissa valfria.

Varje modul kan fyllas med flera element som bär på information. Det finns också fritextfält och möjligheter att hänvisa till andra dokument, som exempelvis EPD:er.

För klimatberäkning på transporter finns möjlighet att uppge information om fordon, drivmedel, transportsträcka med mera.

Typexemplen (Use Cases) med sina moduler utgör en uppsättning >> 103 KOM MUNIKAT IO N 107 STORDÅH D KOMMUNIKAT

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Byggföretagen rekommenderar sina medlemmar att tillämpa branschstandarden BEAst Supply 4.0.4, som styrgruppen till Miljödata Nu (Byggföretagen m.fl.) står bakom.

följesedlar där användaren hämtar den som är relevant.

I BEAst Supply finns stöd för: • CO2-utsläpp per leverans eller produkt • stöd för Boverkets resurs-id för att fånga generisk produktklimatdata • EPD-referenser • Transportemissioner (WTT/TTW – well to tank resp. tank to wheel) BEAst Supply utvecklas vidare, för närvarande för beläggning samt för avfall. Det är möjligt att man går vidare med standarden och kompletterar med ytterligare miljödata.

Det finns i princip inget som hindrar att avsändaren skickar mer information än som efterfrågas. Är mottagaren inte intresserad av den extra informationen kan mottagaren välja att inte läsa in den.

Det går att skicka en följesedel som innehåller extra element, om avsändaren till exempel tagit fram arbetssätt och systemstöd för automatisk datainsamling som rapporterar mer information än vad mottagaren önskar.

– Nu pågår ett projekt för att förenkla för underentreprenörer.

Om exempelvis en installationsentreprenör köper produkter från en tillverkare, ska det räcka att entreprenören meddelar produkttyp och mängd till tillverkaren och denne sedan skickar följesedel direkt till totalentreprenören.

Digitala följesedlar inspirerar till flera vinnande idéer. För att skapa en loggbok för en byggnad kombineras data om produkter108 STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N 104

nas kemiska egenskaper med mängd, och mängderna tillsammans med produkt ID (GTIN) skulle kunna komma från följesedlarna.

En annan idé är att under projekteringsfas och leveransplanering, ta ut data om produkt och mängd från en BIM-modell där sedan följesedlarna står för verkligt utfall av mängder levererade till arbetsplatsen. (Minus eventuellt spill i byggproduktionen.) Digitala följesedlar kan alltså erbjuda helt nya möjligheter.

– Med vår lösning för digital följesedel siktar vi främst på att etablera arbetssättet bland byggföretagen och de stora beställarna.

Sedan sprider sig rutinerna till andra aktörer i kedjan, avslutar Rikard Larsson.

Ett tips till de som inte börjat än; gå en webb-kurs hos Miljödata Nu. Skaffa en accesspunkt i Peppol. Med tillgång till Peppol får man också tillgång till BEAst Supply. Se till att ha ett eget systemstöd som klarar BEAst och starta med följesedlar som har begränsad mängd information. Börja med fokus på enkelhet. Långsiktigt innebär digitala följesedlar att allt blir smidigare, snabbare och säkrare.

KVALITETSSÄKRADE DATA

BEAst kan alltså bidra till att åstadkomma obrutna digitala flöden av data och därmed förbättra samspelet mellan aktörerna i kedjan.

En grundförutsättning är givetvis att leverantören tar fram kvalitetssäkrade data på sina produkter. Allra bäst är om det finns EPD:er på

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

“

De digitala följesedlarna börjar verkligen slå igenom. Trafikverket, NCC, Peab, Skanska och alla andra stora använder dem redan, liksom deras underentreprenörer.

– Robusta sådana data är också användbara för indikator 13 Cirkulära materialflöden, menar Carolina Larsson. Loggboken med dess information ska sparas och förvaltas av fastighetsägaren, och finnas till hands när huset i framtiden ska demonteras. För att då bedöma möjligheterna till återbruk och återvinning är uppgifterna i loggboken, om produkternas kemiska sammansättning, till stor nytta.

Kvalitetssäkrade och pålitliga data underlättar också för den som granskar ansökan om exempelvis Miljöbyggnads-certifiering, eller assessorn i ett BREEAM-projekt, och kan samtidigt höja kvaliteten på certifieringen.

FÖR ATT KLARA EU:S KRAV

Robusta data är givetvis viktiga när andra certifieringssystem används, såsom LEED, eller tilläggssystemen WELL eller NollCO2, liksom exempelvis för de företag som enligt CSRD måste rapportera med standarden ESRS. Generellt, oavsett vad man arbetar med inom hållbarhet, så bidrar obrutna dataflöden till minskad administration och minskade manuella insatser. Datahanteringen blir effektivare. I och med att data inte behöver skrivas in manuellt i flera steg, bibehålls också kvaliteten på data.

– Idén bakom BEAst och dess ambition att underlätta dataflödet är definitivt bra. Mitt råd till alla som inte börjat är att prova att skapa digitala datakedjor, det är bra för alla parter och ger ökad trygghet, avslutar Carolina Larsson.

/Rikard Larsson, vd, BEAst

samtliga artiklar. För leverantörer med många produkter kan det bli dyrt att ta fram EPD:erna. Om enbart klimatdata efterfrågas är det i många fall tillräckligt att låta en konsult kalkylera klimatpåverkan enligt Greenhouse Gas Protocol. Leverantören måste hitta en rimlig nivå i ambitionen att visa hållbarhetsdata, men hellre ta fram enbart klimatdata än inga hållbarhetsdata alls.

För byggprojektet räcker givetvis inte EPD-data eller separat data om klimatpåverkan. Det behövs information även om mängderna av respektive produkt för att kunna lägga in i projektets loggbok.

Dessutom data om transportsträckor och använt bränsle för att kalkylera klimatpåverkan i modul A4. Och det är här som BEAst kan göra stor nytta.

Ett bra alternativ när man för ett byggprojekt önskar ett smidigt dataflöde är att beställaren kravställer på digitala följesedlar enligt BEAst Supply standard. Med följesedlarna följer klimatdata och andra data som leverantören väljer att skicka med.

MILJÖBYGGNAD

– Jag tror mycket på digitalisering för att få tillgång till den data som behövs. Målet är obrutna dataflöden genom byggprojektet. Här är BEAst ett bra initiativ, säger Carolina Larsson, avdelningschef certifiering och chef Miljöbyggnad & Miljöbyggnad iDrift hos SGBC. Om vi tänker på certifiering med Miljöbyggnad så har produktdata en avgörande betydelse för flera av de femton indikatorerna, givetvis för indikator 4 Klimatpåverkan och indikator 15 Loggbok med byggvaror. Pålitliga data om mängder är betydelsefullt för en pålitlig loggbok. För bedömning av indikator 9 Utfasning av farliga ämnen, behövs både specifika data om innehåll i respektive produkt och mängder.

FAKTA

FÖRDELAR MED ATT INKLUDERA KLIMATDATA I EN DIGITAL FÖLJESEDEL:

• Automatisk och korrekt rapportering av varje enskild leverans • Underlättar klimatdeklaration enligt Boverkets krav • Ger underlag till miljöcertifiering • Gör det möjligt att jämföra leverantörer utifrån klimatprestanda AKTUELL VERSION Standarder från BEAst är gratis att ladda ner. Den senaste versionen är BEAst Supply 4.0.4

FAKTA

KOLLIETIKETTER UNDERLÄTTAR LOGISTIKEN PÅ BYGGARBETSPLATSEN BEAst Label är en särskild standard för kollietiketter, avsedda för leveranser till byggarbetsplatser. Gods som är märkt med etiketten när det anländer till byggarbetsplatsen kan tas omhand direkt och levereras till exakt den positionen där det anlända materialet ska användas.

En förutsättning för märkningen är att entreprenören skickar ordermeddelandet enligt standarden BEAst Supply Material för att leverantören ska få tillgång till de data som krävs för märkningen.

109 STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N 105

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Vid Luthagsleden uppförs nu ett lamellhus med 64 lägenheter. Två av lägenheterna på vindsplan blir på mer än 180 kvadratmeter, och kommer att tillhöra de största lägenheterna som går att finna i Uppsala.

HSB PÅ LUTHAGEN STRAND

– nära natursköna Fyrisån och nära centrum Där Luthagsleden korsar Fyrisån finns exklusiva tomter som följdriktigt har höga markpriser.

HSB tog tillfället i akt att skaffa mark och utveckla exklusiva bostäder i området. En första etapp – Luthagen strand 1 – följs nu av Luthagen strand 2.

AV KJELL-ARNE LARSSON NÄRMAST ÅN STÅR den första etappen sedan en tid färdig med 63 lägenheter i två huskroppar som karaktäriseras av mönstermurade tegelfasader med stenar i smakfullt blandade nedtonade nyanser, lagda i reliefer. Närmast Luthagsleden uppförs nu andra etappen i form av ett lamellhus med 64 lägenheter. Det blir ettor till sexor, på 32 till 186 kvadratmeter. Två av de på vindsplan blir på mer än 180 kvadratmeter, och kommer att tillhöra de största lägenheterna som går att finna i Uppsala. Många lägenheter får köksö med häll och ho, vinkyl och frihängande fläkt.

– Projektet är intressant genom sitt fina läge nära ån och med stadens centrum alldeles inom räckhåll. Här möter vi efterfrågan från de som är ute efter ett boende med vardagslyx, säger Erik Gunnarsson, projektchef hos HSB Uppsala. Lägenheterna erbjuder höga boendekvaliteter. Hälften av lägenheterna har bastu och flera av dem har balkonger åt två håll. Eftermiddags- och kvällssolen når stora delar av huset.

Mottagandet från bostadsrättsmarknaden var bra för etapp 1. HSB tog fasta på detta för fortsatt byggande. Just nu är mer än häften av 106 STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

lägenheterna i etapp 2 sålda. De har mycket hög grundstandard. Det finns stora möjligheter att kostnadsfritt göra val för inredningen, som färg på luckor, olika bänkskivor, kakel och klinker. Dessutom erbjuds ytterligare val till extrakostnad.

Luthagen strand 2 skiljer sig till det yttre från den första etappen.

Fasaderna blir putsade.

– Putsen möter upp stilen på den befintliga bebyggelsen i Luthagen, som mestadels är utförd med puts, fortsätter Erik Gunnarsson. Samtidigt kombinerar vi gammalt med nytt. Luthagen strand 2 får stora fönster och stora förråd, en viss anpassning för de som flyttar från villa till lägenhet.

Gården kommer att erbjuda resurser tillgängliga för alla boende i Luthagen strand. Den mest udda resursen är kanske ett förråd med kanoter för de som vill ta en paddeltur på Fyrisån. Ett växthus ger odlingsmöjligheter och samtidigt tillfällen att träffa grannar. På gården finns också pergola och lekytor. Till det gemensamma hör även relaxavdelning med bastu. After work-aktiviteter har redan kommit igång här.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 Båda etapperna certifieras med Miljöbyggnad nivå Silver och för att kontrollera produktval används Byggvarubedömningen. Bland miljöaspekter kan nämnas att taken får solcellspaneler som delvis försörjer huset med el. Alla 50 platser i parkeringsplan under huset förses med ladduttag, liksom tre platser utomhus.

FORTSATT SAMARBETE

Totalentreprenör för projektet är Peab Sverige AB. Tidigare har företaget bland annat byggt brf Börjetull och brf Normann åt HSB Uppsala. Parterna har upparbetat ett gott samarbete.

– Starten på Luthagen strand 2 blev lite speciell, eftersom källarvåningen sedan tidigare var färdigställd av en annan aktör, berättar Martin Bengtsson, projektchef hos Peab. Efter att avropet gjorts blev det en mycket snabb start på projektet, vilket var utmanande för att hinna göra beställningar för allt som behövdes i första skedet.

Lamellhuset byggs med plattbärlag och skalväggar. Betongen är ekobetong, förutom i betongtrapporna. Fasaden får en ventilerad 2-stegstätad lösning (Peab-krav) och kommer att putsas. För yttertak används färdiga takelement, detta var bäst med tanke på att vindsvåningen inreds med lägenheter.

– En fördel är också att man snabbt får tätt hus, fortsätter Martin Bengtsson.

Som betonar det stimulerande i att bygga exklusiva bostäder med hög standard. Det kräver en del tid att hantera alla individuella val, men tack vare tidigare uppdrag från HSB finns rutinerna på plats.

– När man bygger med hög kvalitetsnivå är det viktigt att från början få med sig alla underentreprenörer i ambitionen, att jobba med kvalitet som mål. Och att vi och alla andra är noggranna även

Bostäderna i Luthagen strand erbjuder vardagslyx som tilltalar de lite mer köpstarka.

mot slutet av projektet då den slutliga finishen kommer på plats, avslutar Martin Bengtsson.

I linje med hållbarhetsprofilen använde Peab i stor utsträckning egna yrkesarbetare och lokala underentreprenörer.

FAKTA Luthagen Strand 2, nybyggnad, bostäder, Uppsala Tidplan: apr 2025–dec 2026 Byggherre: HSB Luthagen 31 Esplanaden Totalentreprenör: Peab Sverige AB Arkitekt: Tyréns Sverige AB Kostnad: cirka 220 Mkr

070-634 17 96 • www.norbergstrappan.se

STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N 107

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

I framtida Stockholms Central, med en möjlig byggstart 2029 och klart 2045, planeras bland annat att installera sensorer som över tid mäter hållfasthet i delar av byggkonstruktionerna.

Ett exempel på att den nya stationen ger fantastiska möjligheter att digitalisera. Bild: Tmrw

PROPTECH 2025 – teknik är inte allt

Årets upplaga av Dagens Industris konferens om Proptech präglades av inslag om digitalisering och AI. I många fall är de tekniska lösningarna redan tillgängliga på marknaden. Implementeringen återstår. Men flera av dagens presentatörer betonade vikten av att inte enbart jobba med tekniken.

Förändringen i själva verksamheten, från bolagsledning ner till fastighetsskötare är det som kräver mest jobb och omsorg. Flera av presentatörerna betonade också att i synnerhet när AI tillämpas är kvaliteten på indata avgörande. Dagens program spände brett, över båda hårda och mjuka frågor, där vi kunde konstatera att fastighetsbranschen visserligen ligger efter flera andra sektorer, men att en lovande utveckling nu sker i en accelererande takt. En utmärkt moderator för att hålla ihop de vitt skilda perspektiven var Andreas Johansson som till vardags är reporter på Dagens Industri.

AV KJELL-ARNE LARSSON DAG E N I N L E D D E S av en vd-panel som diskuterade de viktigaste frågorna just nu, med tanke på Sveriges ekonomiska läge och oron i omvärlden. Panelen bestod av Erik Ranje vd Stendörren Fastigheter, Ylva Sarby Westman vd Neobo och Rickard Langerfors vd Klövern. Hur drabbade företagen är av inflation och hög ränta beror på graden av belåning och till vilka sektorer hyresgästerna 108 STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

hör. Ett påpekande var att ekonomin kanske är mer sund nu än när det var noll ränta. En märklig omständighet i dessa oroliga tider är att säljarna av fastigheter ligger ganska lågt och är avvaktande.

Vad gäller nybyggnationer utgörs ett hinder av kommunernas långa handläggningstider. Här behövs reformer. Kanske också ny teknik kan hjälpa till att korta tiderna.

Därmed växlade vi över från ekonomi till teknik, i nästa presentation under Proptech blev det nämligen betydligt mer teknik.

TEKNIKENS ROLL I TAXONOMILINJERADE FASTIGHETER

Peter Lindström som är strategiansvarig energi hos Vasakronan pekade på samspelet mellan människa och teknik för att nå

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 sonal förutsättningar att leverera bästa möjliga kundupplevelse med minsta möjliga energianvändning.

FÄRDPLAN HOS JERNHUSEN

Markus Lund, CIO och CTO hos Jernhusen, berättade om företagets digitala färdplan 2030.

framgång. Företaget har sedan bildandet 2008 varit inriktat på hållbarhet, i synnerhet energihushållning. Idag drivs dessutom hållbarhetsarbetet på genom EU:s Fit for 55 innefattande Taxonomin med mera.

Vasakronan bestämde sig för att halvera specifika energianvändningen. Den gick ner från 215 kWh/kvm 2008 till 100 kWh/kvm 2017. Därefter togs beslut att halvera igen och nu är energianvändningen under 70, vilket innebär att vi kommit mer än halva vägen mot det målet.

Krav på energiprestanda ställs i Taxonomin och i direktivet EPBD. – Vi får frågan från presumtiva hyresgäster och befintliga hyresgäster om huset är Taxonomi-linjerat. Med rätt erbjudande från oss går hyresintäkterna upp. Även bättre energiprestanda bidrar till högre driftnetto.

Så att spara energi är självklart, säger Peter Lindström.

Han refererade bland annat till mönsterbygget Magasin X i Uppsala, ett kontorshus som snabbt attraherade hyresgäster.

Byggnaden ligger givetvis långt under Taxonomikraven, men för övrigt, vilka byggnader kan kvala in som de 15 procent bästa bland lokalbyggnader? För kontor är gränsen 80 kWh/kvm och år i primärenergital.

Nybyggda Abbedissan i Malmö har primärenergital 24 kWh/kvm och år. Huset har mycket solceller och hälften av energi-

behovet täcks med dessa. Men är det enbart nya byggnader som kan klara kraven? Nej, inte alls. Ett hus från 1934, nämligen Klara C i Stockholm, totalrenoverades 2016. Efter renoveringen har energianvändningen minskats med ytterligare 40 procent med optimering och mindre energiåtgärder ner till ett primärenergital på 44. Meethshuset i Göteborg som byggdes 1910, har renoverats löpande, ner till primärenergital 46. I många fall är det ventilationen som har störst potential att bidra till lägre värde. Samtidigt kan inneklimatet förbättras.

– Vad är hemligheten med att kapa energianvändningen? frågade sig Peter Lindström.

Jo, driftstrategin är nyckeln till framgång! Det handlar om att genom åtgärder, där många av dem är små, spara onödig energi. Jämför med ett nybyggt hus, energiprestanda är inte på topp när det är nytt, men efter några år har driften lärt sig att trimma, och sparar sedan mycket.

Det står också klart att AI kan stödja för att optimera driften, men inte ersätta människan. Samverkan ger bäst resultat och fokus bör skifta från automatisk optimering mot mer automatisk analys. AI kan vara bra för att lära sig exempelvis värmetrögheten i varje individuell byggnad och snabbt identifiera driftavvikelser, men i slutänden är det människor som möter kunder. AI:s viktigaste uppgift är att ge Vasakronans per-

Tack vare digital transformation och innovativa lösningar skapar Jernhusen effektiva transportnoder. Markus Lund som är CIO och CTO hos Jernhusen berättade om företagets digitala färdplan mot 2030. Jernhusen äger, förvaltar och utvecklar fastigheter nära järnvägen, däribland stationshus som är några av Sveriges mest besökta platser, men även underhållsdepåer på 13 orter och kombiterminaler i Malmö, Helsingborg, Nässjö, Västerås och Stockholm.

Resandet med järnväg ökar – enligt prognos med 46 procent till 2045 – och Jernhusen växer därmed. All nyproduktion sker med grön finansiering.

Den digitala färdplanen omfattar målområden och styrande principer till 2030.

Målformuleringar visar vad som ska uppnås på ett övergripande plan. Några exempel på vad som förväntas av Jernhusen är leverans av data till fastigheternas hyresgäster (butiker med mera) för att de ska ta bättre affärsmässiga beslut i sin vardag. Tågoperatörer önskar bättre redundans (dubbla fibernät) och hög datasäkerhet.

Markus Lund nämnde några exempel på användning av digital teknik. Hela fastighetsbeståndet är laserskannat. I det pågående byggprojektet Göteborg Grand Central skannas stommen nu under byggskedet.

Digitala modeller kommer att stödja drift och underhåll av denna och andra fastigheter.

Fastighetsdriften ska helt eller delvis automatiseras. Självlärande AI-modeller används.

Jernhusen har investerat mycket i digitala lösningar i sitt fastighetsbestånd. Exempelvis i depåerna finns RFID-sensorer installerade i spåren. Alla lok och vagnar är försedda med RFID-tagg och med hjälp av sensorerna och ett digitalt system går det att hålla reda på allt rullande materiel. Jernhusens plan är att under sommaren publicera sin digitala färdplan offentligt.

Markus Lund visade också några visionsbilder på framtida Stockholms Central, fem nya kvarter med en möjlig byggstart 2029 som planeras stå klara 2045. Här planeras bland annat att installera sensorer som över tid mäter hållfasthet i delar av byggkonstruktionerna. Bara ett exempel på att den nya stationen ger fantastiska möjligheter att digitalisera.

PROPTECH OCH FINTECH

Proptech-konferensen hade också ett inslag om skattefrågor, presenterat av Emma >> STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N 109

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Afrodite Panagos, CIO/CDO, Humlegården, gav exempel på hållbara fastigheter, bland annat Greenhouse på Solna Strand, som certifieras med BREEAM In-Use. Bild: Emil Fagander.

Rudenstam, vice vd för Causey Westling Consulting, som är rådgivare i alla skattefrågor hos företag, bland annat inom byggoch fastighet.

Bakgrunden är att vår skattelagstiftning är komplicerad, vilket gör att många bolag antingen betalar för lite skatt eller för mycket.

Dagens exempel hade bäring på det senare, och bland annat här hjälper Causey Westling Consulting till.

Fastighetssektorn är inne i en intensiv digitalisering. Samtidigt har finanssektorns digitaliserats. Men mellan dem är mer eller mindre täta skott.

– Vi har en lösning där vi binder ihop Proptech- och Fintech-lösningar med varandra, för att vi ska kunna ge er skatteteknisk optimering, säger Emma Rudenstam.

Det handlar bland annat om att ge olika komponenter (byggdelar) i ett bygge rätt avskrivningsklass. Hon illustrerade med en dörr. En dörr till exempelvis ett kontorsrum skrivs av på fem år, medan huset i sig skrivs av på femtio år. Men i praktiken är det svårt att hålla reda på ett byggprojekts tusentals följesedlar och fakturor. Det är lätt hänt att dörren klumpas i en post som avskrivs på 50 i stället för på 5 år. Causey Westling Consulting har en lösning som hittar fakturan, hittar kostnaden och lokaliserar dörrens placering.

Detta var bara en dörr; det finns en mängd övriga komponenter såsom ventilation och utrustning där omklassificering kan bli aktuell. Stora besparingar finns att göra.

110 STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

HÖJD KUNDUPPLEVELSE OCH AFFÄRSTILLVÄXT

Afrodite Panagos som är CIO/CDO hos Humlegården Fastigheter höll en presentation med titeln ”Så stärker vi kundupplevelsen och affären i framtidens fastighetsbolag”.

Humlegården äger 60 fastigheter, som alla är miljöcertifierade.

– Hållbarhet är inte längre ett alternativ som går att välja eller välja bort, det är en central del i verksamheten och en stark drivkraft för förändring. Kunder efterfrågar hållbara lokaler och energieffektiva lösningar. Vi arbetar med miljöcertifieringar som är ett bra verktyg för att skapa en långsiktig förvaltning och tydlig målstyrning.

Fastigheternas miljöprestanda förbättras och vi minskar vår miljöpåverkan. Det är också en konkurrensfördel då miljöcertifieringar ofta efterfrågas av våra kunder. Även ur ett finansiellt perspektiv finns det fördelar, då certifieringar ger bättre lånevillkor och ökar värdet på fastigheten. Vi ser också att hållbarhetsarbetet stärker varumärket och attraherar talang, säger Afrodite Panagos.

Hon gav ett par exempel på hållbara fastigheter i form av Greenhouse (Solna Strand) som certifieras enligt BREEAM In-Use och nybygget Origo (Solna-Sundbyberg) som certifieras med Miljöbyggnad.

Digitalisering kan bidra både till högre hållbarhetsprestanda, bättre affärer och värdefulla erbjudanden till hyresgäster. De

efterfrågar i högre grad flexibla lösningar och tillgång till service som förenklar vardagen.

Humlegården har en digital roadmap med fyra fokusområden: • Datadrivet arbetssätt. Det finns en enorm mängd data. Genom att samla in och bearbeta dessa kan företagets verksamhet bli snabbare och smartare.

• Smarta fastigheter. Ett strategiskt viktigt område. Här går det att hitta även nya intäktsströmmar genom att analysera användningsdata.

• Självbetjäning. Hyresgästerna kan göra en del själva. Med till exempel en bra kundportal spar både hyresvärdar och hyresgäster tid. Men det krävs balans mellan digitalt och personligt bemötande för att uppnå hög servicenivå.

• Digital kompetens. Genom att satsa på digital kompetens skapas en organisation som kan ta vara på ny teknik, arbeta smartare och är anpassningsbar inför framtida förändringar.

När det handlar om digitalisering för affärstillväxt arbetar Humlegården med flera spår: sensordata (IoT) och prediktivt underhåll, fastighetsautomation, digitala tvillingar och BIM, intern digital kompetens och kompetenslyft, samt datakvalitet.

– Genom att koppla upp våra fastigheter får vi full kontroll över energiförbrukningen, inomhusklimatet och minskar driftkostnaderna. Det ger även möjlighet till gröna certifieringar som höjer fastighetsvärdet.

Vi använder BIM i några av våra projekt och även i delar av vår förvaltning, berättar Afrodite Panagos.

Man utforskar hur företaget och persona-

– Genom att koppla upp våra fastigheter får vi full kontroll över energiförbrukningen och inomhusklimatet och minskar driftkostnaderna, berättar Afrodite Panagos, CIO/CDO, Humlegården. Bild: Emil Fagander.

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025

Harmoniserad data från en mängd olika källor, som fastighetsdata, sensorer, IoT-data, energianvändning, felanmälningar och klimatberäkningar, möjliggör korsfunktionell analys med AI. En pedagogisk bild från Hemsö.

len kan bli effektivare genom användning av AI. Hög datakvalitet är alltid grunden till bra beslut, och är nödvändig i AI-användning.

I sina avslutade medskick pekade hon bland annat på vikten av datakvalitet, och betonade även att digitalisering är en affärsstrategi.

– Börja med kundresan och bygg tekniken runt den, avslutade Afrodite Panagos.

DIGITALA TVILLINGAR, UPPKOPPLAD FÖRVALTNING OCH SMARTA FASTIGHETER

Två medarbetare från Hemsö, nämligen Fredrik Hörnsten som är chief digital officer och Moa Eriksson som är ansvarig för data och analys, berättade om visioner, nuläge och erfarenheter, samt visade var teknik kan göra mest nytta. Hemsö arbetar i tre dimensioner: • Smarta och uppkopplade byggnader • Digitala tvillingar och integrerade digitala tjänster • Harmoniserad data När de tre börjar verka tillsammans ger det en mängd fördelar och vinster.

Utmaningarna har varit många. Fastigheterna och deras utrustning följer en brokig uppsättning standarder. Hur ska ett gemensamt språk användas i den digitala kommunikationen? Det gäller att strukturera data från många olika källor för att kunna göra en korsfunktionell analys.

Hemsö drar stor nytta av digitala tvillingar. Fastigheter kopplas upp till Hemsö Hubben där de är representerade i tvilling-

form. Bakom bygget av varje tvilling finns ritningar, BIM-modeller, foton, pdf-dokument med mera. Underhållsplaner förbättras med hjälp av digitala tvillingar. Harmoniserad data från en mängd olika källor, som fastighetsdata, sensorer, IoT-data, energianvändning, felanmälningar och klimatberäkningar, möjliggör korsfunktionell analys med AI. Vi fick presentation av ett laborativt case med AI, efter att en förskola återkommande felanmälde lokaler med ojämn temperatur och dålig luftkvalitet. Sensordata visade temperaturvariationer på upp till 7 grader

mellan olika rum, CO2-nivåer över 1200 ppm när alla barn var närvarande och luftfuktighet under 30 procent på vintern. Det testades att låta AI rekommendera förslag på åtgärder.

Företaget kopplar utfallet av sitt digitaliseringsarbete till tydliga resultat i kWh och kronor. Att fastighetsskötarna kan lösa en del fel på distans i stället för att åka ut, sparar mycket. Ett bättre och jämnare inneklimat ger besparingar på många andra sätt.

Hemsö har bedömt att genom nya arbetssätt sparas årligen 50 kr/kvadratmeter år 2030. Detta bland annat tack vare smartare uppvärmning, processeffektivisering och minskade transporter.

Det gäller att etablera arbetssättet hos fastighetsskötarna och få dem att tro på de digitala tvillingarna. När företaget nu börjar använda digitala underhållsplaner blir det lättare att förstå.

DIGITALISERING INOM OCH MELLAN FASTIGHETERNAS LIVSCYKLER

– Vi genomförde ett laborativt test där vi utforskade möjligheter med att låta AI rekommendera förslag på åtgärder i en förskola med bristande inneklimat, berättar Fredrik Hörnsten, chief digital officer, Hemsö.

Bild: Hemsö

Hur kan digitalisering och teknik omforma fastighetsbranschens värdekedja – inte som separata silos, utan som en sammanflätad helhet där effektivitet, hållbarhet och lönsamhet samverkar? frågade sig Michael Moyell Juul som är EVP Construction & Property hos EG Software. En frågeställning var om det förekommer för mycket digitalisering. Hans slutsatser var att: • Det fortfarande finns stor potential kvar för >> digitalisering i branschen STORDÅH D KOM MUNIKAT IO N 111

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 • Det är inte för mycket digitalisering, men se upp med siloeffekter när applikationer introduceras • EG Software tror på små integrerade ekosystem längs fastigheternas livscykel Michael Moyell Juul hoppas mycket på AI-agenter, men inte att AI kan lösa alla problem.

NÄSTA GENERATION DIGITALA FASTIGHETER

Vid KTH finns Dig-It Lab, ett kompetenscentrum som har målet att genom digitalisering göra fastigheter mer effektiva och mer hållbara. Centrat är en mötesplats där akademi, industri och beslutsfattare samarbetar.

Genom att använda digitala testbäddar där allt från digitala tvillingar till data öppnas upp, går det att skörda frukterna av bland annat AI, för forskning och tjänsteutveckling.

Jonas Anund Vogel som är föreståndare för Dig-It Lab nämnde flera omständigheter som är viktiga för den vidare digitaliseringen i branschen. Det behövs enighet om ontologi och standarder. Här samarbetar Dig-It Lab med BIM Alliance för en gemensam terminologi. Framöver kan vi tänka oss en fastighetsbranschens app-store, där appen fungerar på varje hus som följer en viss struktur/ standard.

Det är viktigt att branschens beställare ställer rätt krav på den digitala lösning som önskas, och även här har ontologin betydelse.

– Sedan kan fastighetstekniken bli del av ett nätverk, där olika delar ägs av olika aktörer. Att fastighetssektorn går mot nätverksekonomi kräver tillit, betonade Jonas Anund Vogel och uppehöll sig kring flera aspekter på etik.

Bygg- och fastighetsbranschens kontraktsformer räcker inte till. Tänk på att stora partier i regelverken ägnas åt hur tvister ska lösas. Kanske behövs i stället en etik-bilaga som kompletterar varje kontrakt.

Dig-IT Lab blickar långt framåt, men testar även befintliga system. I digitala och verkliga testbäddar, provas och jämförs exempelvis olika (kommersiellt tillgängliga) produkter för styrning och optimering av fastigheter.

Vilka algoritmer fungerar bäst i en verklig byggnad?

Samarbete sker med bygg- och fastighetsbolag som Einar Mattsson, Akademiska Hus, Sisab, Castellum, Vasakronan med flera.

– Det är alltid bra för varje företag att ha en digital strategi. Men jobba också gärna tillsammans och sprid era resultat! Och samarbeta gärna med oss. Det kan öppna upp för bland annat tjänsteutveckling hos er, avslutade Jonas Anund Vogel.

112 STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

– Fastighetstekniken kan bli del av ett nätverk, där olika delar ägs av olika aktörer. Att fastighetssektorn går mot nätverksekonomi kräver tillit, betonade Jonas Anund Vogel, föreståndare för Dig-It Lab vid KTH. Bild: Fredrik Persson.

DIGITALISERING I TUFFA TIDER

Omvärldsläget är tufft för alla, även de allmännyttiga bolagen. Magnus Löfgren som är IT- och digitaliseringschef hos Stockholmshem, gjorde en exposé över hur digitalisering kan skapa bättre tjänster och högre boendekvalitet, även om ingen stor budget finns. Man samarbetar med tre andra allmännyttiga bolag för att gemensamt hålla takten i utvecklingen.

Magnus Löfgren illustrerade den hittillsvarande utvecklingen och den önskade i ett jättelikt stapeldiagram, där staplarnas gröna del (repetitiva uppgifter) med tiden ersätts med rött (automatiserade uppgifter) och det samtidigt skapas allt mer gult (uppgifter med högt värde) i staplarna. Det röda sväller tack vare bland annat integration, AI, ML, chatboter och smarta enheter. De höga värden som blir resultatet utgörs av hållbarhet, lägre kostnader, nya intäkter, snabbare service för hyresgästerna, förbättringar för medarbetarna och mindre avfall.

Längs tidsaxeln utvecklas ett fastighetsbolag genom att först införa ett fastighetssystem, som andra åtgärd att automatisera affärsprocesser och som tredje den digitala transformationen. Småningom uppnås det intelligenta fastighetsbolaget. Nuläget för Stockholmshem är mellan första och andra steget. Önskan inför 2030 är att nästan nå det intelligenta fastighetsbolaget.

Hur svår digitalisering kan vara visade sig bland annat genom att de fyra bolagen upphandlade fastighetssystemet Fast2 – som en monolit – alla moduler i systemet kommer från Fast2.

– Med tanke på behovet av säkerhet, ny funktionalitet och samtidigt alla andra krav i en omvärld med snabb förändringstakt är det i princip omöjligt att driva digital transformation inom ramen för ett monolitsystem, berättar Magnus Löfgren. Därför börjar vi nu jobba enligt strategin ”Best of Breed” där man använder olika leverantörer för olika funktionalitet i fastighetssystemet. I dagsläget har man börjat använda GreenView och Homepal i tillägg till Fast2.

I driften tillämpas AI till viss del. I 22 000 av företagets 28 220 lägenheter sitter en dosa med sensorer som mäter inneklimatet.

Optimering ser till att temperaturen blir jämnare och behagligare, samtidigt som husens energiprestanda förbättras.

Tidigare under konferensen har vi blivit påminda om att teknik inte är allt; långt därifrån, människan och juridiken måste också tas i beräkningen. Man är även på väg att lansera en AI-assistent för kundtjänsten och för Stockholmshem har det kostat dubbelt så mycket att göra en konsekvens-bedömning samt andra åtgärder enligt GDPR, som att köpa licensen för lösningen.

Detta var fastighetsunderhållet och driften. Samtidigt ska Stockholmshem fortsätta den digitala kundresan. Här visar det sig minsann inte så lätt att utforma portal och gränssnitt för att passa såväl gamla som unga hyresgäster.

– De yngre hyresgästerna ställer helt andra krav på gränssnitt och funktioner än de äldre och detta går tydligt att mäta i kundnöjdhetsundersökningar, avslutar Magnus Löfgren från Stockholmshem.

Sveriges största mötesplats för utemiljöer Tre dagar av möten, utställningar, affärsmöjligheter och framtidsvisioner.

Välkommen till Elmia Park Jönköping | 23−25 september 2025

elmia.se/park

GRÖNT SAMHÄLLSBYGGANDE • 2025 Lottie Löf, vd för Bostadskreditfonden.

NY FINANSIERINGSMODELL ska stöpa om bostadsmarknaden

Dagens finansieringsmodell för nyproduktion av bostadsrätter bygger till stor del på förhandsförsäljning, vilket bromsar in marknaden eftersom risken i nybyggnationsprojekt läggs på hushållen.

Därför går Bostadskreditfonden i bräschen för en förändrad finansieringsmodell som är baserad på en försäkringsgaranti för att minska hushållens roll som riskbärare. Modellen rullas nu ut under namnet “fullteckningsgaranti” och syftet är att stimulera nybyggnation och omforma hela marknaden.

GARANTIN ÄR FRAMTAGEN tillsammans med produktutvecklaren FRF Partners, försäkringsagenturen Gallagher samt försäkringsbolaget HDI Global Specialty och innebär att ett försäkringsbolag med hög kreditvärdighet går i borgen för bostadsutvecklarens skyldigheter, vilket garanterar att föreningens insatser och upplåtelseavgifter blir inbetalda enligt ekonomisk plan. Det gör i sin tur att kravet på förhandsförsäljning kan minska och att bostadsköparen avlastas från prisfallsrisk under byggtiden. Den risken sprids istället till fler och starkare aktörer och det blir lättare för hushållen att köpa när byggnationen väl är igång.

– Dagens finansieringsmodell fungerar inte. Bankerna lever kvar i en marknad med evigt stigande priser och kräver att 70 procent av lägenheterna i nybyggnationsprojekt ska vara sålda innan byggstart. Under räntehöjningarna föll antalet byggstarter med 60 procent. Stora värden har gått förlorade och både byggföretag, hushåll och bostadsrättsföreningar har drabbats. Enligt Boverket behövs 523 000 nya bostäder fram till 2033, vilket innebär drygt 50 000 per år.

2024 byggstartades mindre än hälften av det. Det är hög tid att agera för en bättre marknad, säger Lottie Löf, vd för Bostadskreditfonden.

114 STORDÅ HD KOM MU NIK AT IO N

Modellen har testats i pilotprojekt där beräkningar visar att projektvinsten har kunnat öka med cirka 25 procent medan genomförandetiden har kunnat förkortas med sex till åtta månader. Det positiva resultatet beror på att bygget kommer igång tidigare, medan antalet bostäder som kan säljas efter byggstart ökar – en fyrdubbling om förhandsförsäljningen minskar från 80 procent till 20 procent.

Det är mer attraktivt för köparen att binda upp sig efter byggstart och då blir betalningsviljan högre. Den ökade lönsamheten gör att fler bostadsprojekt kan genomföras. Garantin underlättar även flyttkedjor på bostadsmarknaden, eftersom köpare kan köpa närmare inflyttning och samtidigt sälja sitt befintliga boende.

– Vårt mål är att påskynda och förbättra bostadsbyggandet med hjälp av tryggare och enklare finansieringsalternativ. Den här modellen skapar en mer stabil marknad för alla parter genom att flytta risken från hushållen till fler aktörer som delar på risken.

Enligt våra beräkningar skulle modellen kunna göra det möjligt att nå upp till de mål som Boverket har satt upp för att marknaden ska balanseras. Det är en nödvändig anpassning för att säkerställa den bostadsproduktion Sverige behöver, säger Lottie Löf.

NYHET!

IN SWE

D

DE

EN

AN

IT

E

L

Y

W

För oss är funktion och säkerhet alltid i fokus. Vårt nya system för låglutande solpaneler på släta tak passar alla typer av solpaneler. Fästena monteras på skena vilket ger ett sammankopplat system med få infästningspunkter. Våra infästningssystem är utvecklade för att klara det tuffa nordiska klimatet med både snö och hårda vindar. På vår hemsida hittar du mer information om alla våra produkter och en återförsäljare nära dig.

MA

Tanken bakom varje solpanel

D QUA

L

welandstal.se

Cirkulärt byggande börjar med kunskap ”Varför ha en loggbok om vi inte ska certifiera byggnaden?”

En loggbok ger struktur och kontroll över vilka material som används i en byggnad – information som kan behövas för att visa att projektet uppfyller till exempel miljörelaterade krav i EU-taxonomin eller enligt olika certifieringssystem.

Men loggboken är också ett strategiskt verktyg för framtiden.

Tydlig dokumentation av innehåll

och ökad spårbarhet kan ge er stöd för framtida beslut och underlätta återbruk, särskilt när informationen finns kvar även långt efter att byggnaden uppförts.

Vi tror på kraften i transparens och utvecklar SundaHus loggbok som ett digitalt stöd för mer medvetna och resurseffektiva materialval – idag och i framtiden.

Nyfiken på loggboken i praktiken?

Skanna QR-kod för artikel och introduktionserbjudande. support@sundahus.se