LEED – internationellt system med viss anpassning

LEED

– internationellt system med viss anpassning

LEED betyder Leadership in Energy and Environmental Design. Certifieringssystemet utvecklades av U.S. Green Building Council och är ett av de största internationella certifieringssystemen.

AV KJELL-ARNE LARSSON

LEED FINNS I ett tjugotal olika anpassningar och kan användas för allt från ombyggnationer till nybyggnationer av olika typer av byggnader och lokaler i projektering och under drift. Det går också att certifiera stadsdelar och även hela städer. Sweden Green Building Council är svensk partner till LEED och arbetar med att underlätta för svenska projekt i samarbete med U.S. Green Building Council.

De olika systemanpassningarna fördelas på fem områden:

1. Projektering och byggproduktion som omfattar nybyggnationer och större ombyggnader av hela hus

• Ny/ombyggnad inklusive inredning (Fully Fitted) • Ny/ombyggnad omfattande stomme och klimatskal (Core & Shell) • Ny/ombyggnad av sjukvårdsbyggnader • Ny/ombyggnad av datacenter • Ny/ombyggnad av hotell och motsvarande • Ny/ombyggnad av lager- och logistikbyggnader • Ny/ombyggnad av skolor • Ny/ombyggnad av handel

2. Projektering och byggproduktion för inredning/hyresgästanpassning som omfattar inredning/hyresgästanpassning av lokaler antingen i nya byggnader eller ombyggnad i befintliga

• Kommersiella interiörer, andra än nedanstående • Hotell och motsvarande • Handel

3. Förvaltning och underhåll

• Befintliga byggnader, som inte tillhör någon av nedanstående • Hotell och motsvarande • Datacenter • Lager- och logistikbyggnader • Skolor • Handel

4. Bostäder 5. Stadsdelar

När det gäller LEED är det GBCI (Green Business Certification Inc.) som granskar, det behövs ingen Assessor såsom i BREEAM. Den som låter LEED-certifiera ett projekt kan välja att ha en licensierad LEED AP (Accredited Professional) i projektet. I Sverige är det vanligen miljösamordnaren som är LEED AP, men det kan också vara någon annan i projekteringsgruppen. En LEED AP har genom sin certifiering visat att den har djupare kunskap om LEED. Det är inget krav att det finns en LEED AP i projektet, men en erfaren sådan underlättar.

För ny- och ombyggnader krävs även att energimodellering görs mot ASHRAE:s energistandard. Det är därför en fördel om den som gör projektets energimodell har erfarenhet av ASHRAE. För ny- och ombyggnader krävs även en Commissioning Authority (kan översättas med samordnare för idrifttagning). Den personen måste ha erfarenhet av Commissioning sedan tidigare, det behöver dock inte vara erfarenhet från LEED-projekt.

Är LEED-systemet då helt anpassat till svenska lagar och regelverk? Vi lät frågan gå till Pia Öhrling, licensierad LEED AP och tillförordnad chef för LEED hos SGBC: – Nej, men det har sedan starten blivit mer och mer anpassat till internationella och europeiska standarder. Det finns dock ingen manual på svenska.

Verifieringsprocessen är på engelska. Det är som nämnts GBCI som granskar. Granskningshandlingar måste därför vara översatta till engelska i sådan mån att de förstås.

Finns det sedan möjlighet till en preliminär certifiering innan den slutliga certifieringen blir klar? – I LEED finns inte Design Stage-certifiering som exempelvis i BREEAM utan för ny- och ombyggnationer erhålls certifikat efter sista inskickning vilket vanligen görs strax efter besiktning, förklarar Pia Öhrling. Kraven är indelade i Design Credits respektive Construction Credits och man skickar oftast in Design Credits för granskning under projekteringsskedet (ungefär då bygghandling blir klar) men man får inget certifikat förrän även Construction Credits är inskickade och granskade.

Det finns dock möjlighet att få en så kallad Pre-certifiering i tidigt skede.

En viktig fråga är om LEED tillämpar återrapportering och om det är möjligt att återcertifiera en byggnad. – Det finns för närvarande inget krav på återcertifiering av ny- och ombyggnationer. Det rekommenderas dock att återcertifiera byggnaden när den tagits i drift. Den recertifieringen följer kraven för LEED for Existing Buildings, men redan certifierade byggnader behöver inte ta fram policys med mera utan behöver bara rapportera data över energi- och vattenanvändning, källsorterings-

data för avfall under driftskede, resultat från resvaneenkät samt resultat av inomhusmiljöenkät och/eller mätning av inomhusluften.

KATEGORIER

LEED-systemet omfattar följande miljöaspektområden när det gäller ny- och ombyggnationer: • Lokalisering och transporter

Här bedöms bl.a. val av plats, närhet till kommunikationer och serviceåtgärder för att minska bilåkande till fastigheten • Hållbar plats

Här bedöms bland annat dagvattenhantering, biodiversitet och ljusförorening • Hushållning med vattenresurser • Energi och atmosfär

Här bedöms bland annat energianvändning, förnybar energi, val av köldmedier, uppföljning och kontroll av installationer • Material och övriga resurser

Här bedöms material och materialanvändning, bland annat avfallshantering och livscykelpåverkan från material • Inneklimat

Här bedöms bland annat termiskt klimat, ventilation, belysning, dagsljus och utsikt • Innovation

LOKAL ANPASSNING

LEED är ett internationellt system. Det är en stor fördel eftersom byggnader kan jämföras över hela världen. Men ibland krävs anpassningar. Dessa hanteras i så kallade Alternative Compliance Paths. – ACP är ett alternativt sätt att uppfylla kraven eller alternativt sätt att bevisa att kraven uppfylls, berättar Pia Öhrling. Det finns ACP:er som alla projekt kan använda men det finns också ACP:er som gäller för europeiska projekt. Det kan också finnas svenska ACP:er. Sverige har till exempel tagit fram en ACP för dagsljus, detta eftersom kraven i LEED v4 inte var anpassade till byggnader så långt norrut som i Sverige.

Ofta finns redan krav på att för byggprodukter använda Byggvarubedömningen, Basta eller Sunda Hus. Finns det då några rutiner som förenklar för koppling till och samordning mellan LEED och bedömningssystemen? – Nej, inte för närvarande, svarar Pia Öhrling. Men SGBC har skapat en materialgrupp där Sunda Hus, Byggvarubedömningen och BASTA deltar och där arbetar man tillsammans för att försöka göra det möjligt att använda systemen för vissa materialpoäng i LEED.

POÄNG OCH BETYG

Poängen som samlas under certifieringsarbetet fördelas på de olika miljöaspektområdena som har nämnts ovan. Hur poängfördelningen görs beror på system och tillämpning. Certifieringen delas ut på fyra nivåer: Certified, Silver, Gold eller Platinum. “Det finns för närvarande inget krav på återcertifiering av ny- och ombyggnationer. Det rekommenderas dock att återcertifiera byggnaden när den tagits i drift.”

/Pia Öhrling, tillförordnad chef för LEED, SGBC Bild: Falkuggla