2 minute read

GreenBuilding – certifiering av energiprestanda

Resterande växthusgasutsläpp balanseras genom klimatåtgärder. En NollCO2-certifierad byggnad har därför netto noll klimatpåverkan.

orsakas ska balanseras med klimatåtgärder. Som klimatåtgärder är det tillåtet att använda: • Installation och nätleverans av förnybar el, on- eller off-site, initierat av projektet • Energieffektivisering i befintligt bestånd • Klimatkompensation som klarar NollCO2:s kriterier för miljömässig och social hållbarhet

Byggnadens kvarvarande klimatpåverkan ska balanseras med klimatåtgärder ner till en netto noll klimatpåverkan. Idén med upplägget är därmed att arbeta parallellt med två strategier: 1. Pressa ner den direkta klimatpåverkan under byggnadens hela livscykel 2. Genomföra åtgärder för den kvarvarande klimatpåverkan

Den period som används i beräkningarna sträcker sig till och med 50 år efter idrifttagning.

Certifieringssystemet NollCO2 används som tillägg i ett annat certifieringssystem. Detta kan vara Miljöbyggnad, LEED, BREEAM eller Svanen.

När det gäller NollCO2 hanterar SGBC registrering, mottagning av underlag inklusive bevis, granskning och verifiering. SGBC svarar för de beräknings- och redovisningsverktyg och LCA-rapportmallar som behövs.

Vilka externa resurser i övrigt måste projektets huvudman använda för att klara hela certifieringsprocessen? Om byggnaden samtidigt ska certifieras enligt exempelvis BREEAM, kan då en BREEAM AP klara arbetet för NollCO2? Vi låter frågan gå till Pia Stoll, chef för GreenBuilding och NollCO2 hos SGBC: – Ja, vi har sett att det är en miljöbyggnadssamordnare, BREEAM AP, Svanen-samordnare eller motsvarande som tar på sig även arbetet med NollCO2. Alla NollCO2beräkningar görs i våra NollCO2-redovisningsverktyg automatiskt, så det är fullt görbart för en samordnare att samla in underlag för NollCO2 och föra in i redovisningsverktygen. Personen behöver dock ha

– Användningen av NollCO2 gör bland annat att leverantörer väljs utifrån deras produkters klimatpåverkan. Därmed ändras branschen en leverantör i taget, säger Pia Stoll, chef för GreenBuilding och NollCO2 hos SGBC. Bild: SGBC

gått vår NollCO2-baskurs för att få lämna in NollCO2-bevis för projektet.

Hur sätter ni gränsvärde på koldioxid för byggnadens energianvändning i drift? – B-klass enligt Boverkets definition av energiprestanda i energideklaration, fortsätter Pia Stoll.

Är CCS och/eller Bio-CCS som kolsänkor möjliga som balanserande klimatåtgärder? – GHG Protocol utvecklar just nu en beräkningsguide för kolsänkor, och ska släppa den i höst. Med hjälp av den guiden kommer vi att plocka in det som fungerar rörande kolsänkor för en svensk marknad i NollCO2, avslutar Pia Stoll.

GREENBUILDING

– certifiering av energiprestanda

För Sveriges del förvaltas och hanteras GreenBuilding sedan 2010 av SGBC. Från att tidigare ha varit avsett endast för lokaler, introducerades möjligheten att också certifiera bostäder.

AV KJELL-ARNE LARSSON

NUMERA HAR ALLA lokaler och flerbostadshus som ska energideklareras enligt Boverkets BEN, också möjlighet att certifieras, oavsett verksamhet. Huvudman – den som beställer certifieringen och innehar certifikatet – är alltid en fastighetsägare.

GreenBuilding är enbart inriktat på energiprestanda. För att klara kraven ska en ny byggnad ha prestanda minst 25 procent under BBR-kraven. En befintlig byggnad ska energieffektiviseras och då få en energiprestanda som är minst 25 procent lägre än tidigare.

För att registrera byggnaden och sedan skicka in ansökan med underlag används SGBC:s verktyg Building Green Online.

Ansökan kan skickas in när energiberäkningarna är klara. Granskningen av att kraven sedan uppfylls görs av SGBC. Återrapportering ska göras 2 år efter godkänd certifiering och därefter varje år.

This article is from: