Miljöbyggnad

Miljöbyggnad är i särklass det mest använda miljöcertifieringssystemet för byggnader i Sverige. Mer än 1 900 byggnader i landet är certifierade i Sweden Green Building Councils system (SGBCs), där byggnadens miljöprestanda med tillhörande miljöarbete granskas.

AV NICLAS SVENSSON

MILJÖBYGGNAD grundar sig på svenska lagar, krav från myndigheter och de förhållanden som gäller specifikt i Sverige. I april 2020 kom en version Miljöbyggnad 3.1 som är nu gällande, och uppgraderingen gör systemet mer lättarbetat och tydligt för brukarna. – Lyckas bygg- och fastighetsbranschen kraftsamla kring hållbart byggande och renoveringar finns enorma miljövinster att uppnå, säger Jimmy Möller, chef för Miljöbyggnad och Miljöbyggnad iDrift hos SGBC.

Enkelt att tillämpa

För att enkelt beskriva Miljöbyggnad så bedöms byggnaden utifrån certifieringssystemets 15 kriterier som handlar om energiprestanda, inomhusmiljö och ingående material. En preliminär certifiering sker på ritning under eller efter projektering. Maximalt tre år efter att byggnaden tagits i drift (eller certifierats preliminärt) och värdena i redovisningen verifierats i en uppföljande kontroll, så utfärdar SGBC slutcertifieringen.

Avsikten med hela upplägget för Miljöbyggnad är att metoden ska vara lätt att tilllämpa och vara lämplig för en bredare och större numerär av användare. En process för att certifiera enligt Miljöbyggnad ska heller inte nödvändigtvis kräva extra omkostnader samt att en hel del av de uppgifter som används för bedömning ändå kommer att tas fram i flertalet projekt.

Enkelheten i Miljöbyggnad är att de 15 indikatorerna som speglar byggnaden på ett metodiskt sätt kan jämföras med BBR (Boverkets Byggregler). BBR utgör som bekant minimikrav för alla byggnader som uppförs i Sverige.

Den första manualen inom Miljöbyggnad lanserades 2010. Inom Miljöbyggnad finns olika generationer och versioner av manualer. I takt med att utveckling och kravställning förändrar bygg- och fastighetssektorn är det grundläggande att Miljöbyggnad uppgraderas för att även fortsättningsvis hålla sin position i framkant av omställningsarbetet till en mer hållbar samhällsbyggnadssektor.

Miljöbyggnad följer ett antal grundläggande principer. Här följer ett urval av dessa. • Omfattar det som fastighetsägaren kan påverka • Innehåller verifiering i färdig byggnad • Har enbart obligatoriska indikatorer • Ska vara kostnadseffektivt

En Miljöbyggnad förväntas ha lägre energianvändning än en genomsnittsbyggnad. Utöver att byggnaden behöver mindre energi för att värmas upp under den kalla tiden på året, utformas och uppförs en Miljöbyggnad för att begränsa behovet av kyla under sommarens varmaste period.

Den energi som byggnaden trots allt behöver för att fungera ska i så stor utsträckning som möjligt ha förnybart ursprung. Lokalt genererad energi premieras.

En Miljöbyggnad ska ha ett gott dagsljusinsläpp och inomhusklimat både varma sommardagar och kalla vinternätter för att boende och brukare ska kunna trivas och verka. Ventilationen i en Miljöbyggnad ska vara tillräcklig för att ge en bra och hälsosam >>

inomhusluft. Ljudmiljön i en Miljöbyggnad är uppmätt och ska klara godtagbara nivåer såväl vad gäller ljud mellan väggar som från tekniska installationer och trafik.

Ingående byggnadsmaterial måste dokumenteras korrekt och de värsta kemikalierna får inte finnas vid nybyggnation. Om det i stället handlar om renovering ska det finnas vetskap om att de material som inte längre är tillåtna har tagits bort.

I takt med att hus byggs allt tätare och består av många olika material ska brukaren fortfarande känna sig trygg i en Miljöbyggnad. Detta då det är dokumenterat att inbyggda material innehåller få farliga eller hormonstörande ämnen. När en Miljöbyggnad utformas görs en livscykelanalys avseende grund och stomme för att undersöka hur stort koldioxidekvivalentutsläpp den genererar.

Certifiering av en byggnad

En certifiering inleds med att byggnaden registreras i BGO, Building Green Online, som är SGBC:s digitala certifieringsverktyg. En registrering är giltig i tre år från registreringsdatumet. Det innebär att ansökan om certifiering ska inkomma till SGBC inom tre år.

Nybyggnad och ombyggnation certifieras först preliminärt. Preliminär certifiering innebär kontroll av att projekteringen motsvarar betygskriterier för sökt betyg för respektive indikator. Den kan genomföras innan, under eller efter att byggnationen påbörjats.

Granskning sker av beräkningar, beskrivningar, ritningar etc. När en ansökan är godkänd enligt sökt betyg erhåller byggnaden en preliminär certifiering, plakett och certifikat.

Verifiering innebär kontroll av att färdig byggnad uppfyller sökt betyg för respektive indikator från preliminär certifiering. Verifieringen ska genomföras senast tre år efter att byggnaden tagits i drift. Granskning sker bland annat av verifikat på glas- och fönsteregenskaper, mätprotokoll, provningsprotokoll. Vanligtvis behöver underlaget från preliminär certifiering endast kompletteras med uppgifter om huruvida färdig byggnad överensstämmer med projekteringen i kombination med verifikat nämnda ovan.

Om färdig byggnad inte överensstämmer med det som redovisats i den preliminära certifieringen kan beräkningar, simuleringar och liknande behöva uppdateras beroende på ändringarnas omfattning och om det samtidigt bedöms kunna påverka indikatorbetyget. Betyg kan både höjas och sänkas jämfört med preliminär certifiering.

Om verifiering inte inkommer eller betyget brons inte uppnås för någon indikator återkallas certifikatet och plaketten. Byggnaden har därmed inte längre rätt att tituleras Miljöbyggnad.

Indikatorer – dessa bedöms/räknas in vid betygssättning

Energi: 1 Värmeeffektbehov 2 Solvärmelast 3 Energianvändning 4 Andel förnybar energi

Innemiljö: 5 Ljud 6 Radon 7 Ventilation 8 Fuktsäkerhet 9 Termiskt klimat vinter 10 Termiskt klimat sommar 11 Dagsljus 12 Legionella

Material: 13 Loggbok med byggvaror 14 Utfasning av farliga ämnen 15 Stommen och grundens klimatpåverkan

Gällande betygskriterier

I Miljöbyggnad finns tre betygsnivåer för indikatorer, aspekter och för byggnad. Av varje indikator framgår syfte, vad som bedöms och betygskriterier samt vad som vanligen redovisas för att styrka sökt betyg. Figur 1 nedan visar ett exempel på en betygsmatris för en byggnad. Projektet har i sin ansökan angett vilken betygsnivå de eftersträvar på respektive indikator, till exempel betygsnivå Brons på indikator 6 (Radon). Byggnadsbetyget baseras på indikatorbetygen som aggregeras i tre eller fyra steg beroende på om indikatorn är en rums- eller byggnadsindikator.

För att en ny byggnad ska uppnå de olika betygsnivåerna ska olika indikatorer analyseras inom områdena energi, innemiljö och material. Utifrån dessa indikatorer sätts ett betyg med hjälp av Miljöbyggnads beräkningsverktyg. I Miljöbyggnad sker en viktning av de betyg som uppnås i respektive kategori; ett högre betyg kan med andra ord väga upp ett lägre.

Verifiering och publicering

Sammanfattningsvis så är kriterierna inom Miljöbyggnad formulerade som funktionskrav för att vara teknikneutrala och inte för att styra val av byggnadsteknik, installationstekniska system eller produkter i byggnaden.

Det som utmärker Miljöbyggnad i jämförelse med övriga miljöcertifieringssystem – och som också är systemets styrka – är verifieringsskedet, där kontrollen av färdig byggnad genomförs. Vid preliminär certifiering ska bland annat BBR:s energikrav med eventuella korrigeringar samt indata till energiberäkning redovisas. Vid verifiering ska bland annat uppmätt energianvändning redovisas där exempelvis energideklaration kan användas (för att verifiera energianvändning) om den uppfyller redovisningskraven.

Preliminärt certifierade och certifierade byggnader publiceras på SGBC:s hemsida. Hemsidan uppdateras varje dygn. Sweden Green Building Council har ensamrätt till det registrerade varumärket ”Miljöbyggnad”. Ensamrätten innebär att ingen annan än SGBC, utan SGBC:s tillstånd, får använda varumärket ”Miljöbyggnad” som ett varumärkestecken i näringsverksamhet.