Detta medför införandet av klimatdeklarationer för byggnader från

DETTA MEDFÖR INFÖRANDET AV KLIMATDEKLARATIONER

för byggnader från 1 januari 2022

Sverige blir ett av de första länderna i världen att införa klimatdeklaration för produktionsfasen – byggskedet – i byggprojekt. Det som föranleder kravet på klimatdeklarationer är förstås att bygg- och fastighetssektorn svarar för ungefär en femtedel av landets utsläpp av växthusgaser. Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren redogjorde vid bland annat ett riksdagsseminarium under våren för översiktligt innehåll och processen framåt avseende klimatdeklarationer för byggnader från och med 2022. Regeringen beslutade den 1 juli om att införa en ny lag om klimatdeklarationer samt beslutade om förordningen om klimatdeklaration för byggnader.

AV NICLAS SVENSSON

ATT KLIMATDEKLARERA alla byggnader är ett led i omställningen till ett hållbart och helst klimatneutralt byggande till år 2045. Införandet av ett krav på redovisning av en klimatdeklaration är ett steg i statens styrning mot en minskad klimatpåverkan från byggnader vid uppförande. Bakgrunden är givetvis att bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av samhällets miljö- och klimatpåverkan.

Enligt Boverkets senaste statistik från 2018 så svarade bygg och fastighetssektorn för 21 procent av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser. Det betyder ungefär 11,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Om utsläpp från importerade byggprodukter inkluderas uppskattas sektorns totala utsläpp av växthusgaser till cirka 18,1 miljoner ton.

Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren redogjorde vid ett webinarium i riksdagen den 9 april 2021 för övergripande innehåll kring klimatdeklarationer och den fortsatta processen. – De senaste decennierna har byggsektorns miljöarbete i stort sett handlat om den färdiga byggnadens energiprestanda, vilket förstås varit väldigt bra. Men vi vet att forskning visat att stora koldioxidemissioner också kommer från byggprocessen, det vill säga när byggnaden uppförs, säger Anders Sjelvgren.

Från och med 1 januari är det de inledande skedena av en byggnads livscykel som ska klimatdeklareras. Det vill säga själva byggproduktionen eller byggskedet (se figur ”Byggnadens livscykel” A1–A5) från råvara till färdigställande av byggnad. Deklarationen omfattar de växthusgasutsläpp som uppstår under byggskedet: • Uttag av råvaror

• Tillverkning av byggprodukter • Arbete på byggarbetsplatsen • Transporter

Att upprätta och lämna in en klimatdeklaration blir ett villkor för att byggherren ska få slutbesked om bygglov. Underlaget för deklarationen ska också sparas i fem år.

Följande konstruktionsdelar ingår från 1 januari 2022: • Bärande konstruktionsdelar • Klimatskärm • Innerväggar (icke bärande)

Lagkrav på klimatdeklaration kommer att gälla för nya byggnader som uppförs och som söker bygglov från och med 1 januari 2022. Det är byggherren som har skyldighet att upprätta klimatdeklaration för byggnaden.

Byggnader som undantas: • Byggnader med tillfälliga bygglov och som ska användas i maximalt två år • Byggnader för industri- och verkstads-ändamål • Ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring • Byggnader med en maximal bruttoarea på 100 kvadratmeter • Byggnader för totalförsvaret • Byggnader av betydelse för Sveriges säkerhet • Byggnader där byggherren är en privatperson och denne uppför byggnaden privat

Därutöver är ett antal effekt- och projektmål uppsatta, avsedda att påskynda processen mot en mer klimatsnål bygg- och fastighetssektor:

Effektmål:

• Öka kunskapen om byggnaders klimatpåverkan vid uppförande av byggnader. • Öka kunskapen om livscykelanalyser och hur man gör en livscykelanalys, den ligger till grund för en klimatdeklaration. • Förmedlad nytta till olika aktörer i byggprocessen om hur de kan bidra till att minska klimatpåverkan. • Minskade utsläpp av växthusgaser från byggnader som uppförs. • Ett digitalt stöd som minimerar tid och kostnader för alla inblandade aktörer (gäller särskilt klimatdatabas och klimatdeklarationsregister).

Projektmål:

• Ta fram och utveckla en öppen databas med relevanta klimatdata som ska kunna användas för beräkning av klimatpåverkan från byggnader ur ett livscykelperspektiv. • Utveckla ett klimatdeklarationsregister som kan användas när kravet på klimatdeklaration för byggnader träder ikraft. • Tillhandahålla informations- och vägledningsunderlag. • En plan för den fortsatta utvecklingen av klimatdeklarationen för att inkludera hela livscykeln och omfatta gränsvärden för klimatpåverkan. – Från årsskiftet 2021/22 införs inga gränsvärden, de kommer först 2027, då dessa ska vara 20-30 procent lägre än 2022 års nivå, avseende byggskedet, säger Anders Sjelvgren. Då är planen också att inkludera fler inslag i byggprojekten som ska klimatdeklareras; såsom installationer, invändiga ytskikt och rumskompletteringar.

Nya gränsvärden för byggskedet sätts enligt planen också 2035 (40 procent lägre än 2027 års nivå) och 2043 (80 procent lägre än 2027 års nivå) – allt i syfte att nå riksdagens klimatmål för 2045.

Beräkningar

Klimatdata för de olika material som ingår i de aktuella byggdelarna kan hämtas från Boverket som tillhandahåller generiska data, vilket betyder genomsnittsvärden för byggprodukter som används i Sverige. Ett bättre alternativ är att hämta klimatdata från “De senaste decennierna har byggsektorns miljöarbete i stort sett handlat om den färdiga byggnadens energiprestanda, vilket förstås varit väldigt bra. Men vi vet att forskning visat att stora koldioxidemissioner också kommer från byggprocessen, det vill säga när byggnaden uppförs.”

/Anders Sjelvgren, generaldirektör Boverket Bild: Charlotte Nilsson

leverantörernas miljövarudeklarationer (EPD – Environmental Product Declaration).

För mängdberäkning av de olika material som ingår är det möjligt att ta hjälp av dataverktyget Bluebeam Revu eller något av dess motsvarigheter. Används ett kalkylprogram, som exempelvis Bidcon så kan materialmängderna beräknas utifrån kostnadskalkylen.

För klimatkalkylen går det att använda BM 1.0 som är ett program utvecklat av IVL. Programmet har en inlagd databas med klimatdata för byggnadsmaterial. IVL inhämtar data direkt från Boverkets klimatdatabas. Programmet har också funktionen att kunna byta ut dessa generiska data mot specifika data hämtade från miljövarudeklarationer.