Svensk Byggtidning 3/2025

Byggtidning Svensk B

Fastigheter & Projekt

Möt lokalbristen med HYRESMODULER

Byggtidning Svensk B

ÅRETS

FASTIGHETSDAGAR

– Allmännyttan laddar för framtiden

FASTIGHETSENERGI

En programspäckad mässa

Fastigheter & Projekt

BOSTÄDER FÖR UNGA på parkeringsytor

KLIMATSMART TEKNIK

med trästomme i Luleå genom unik samverkan

SVERIGES SKYDDSRUM

kräver löpande tillsyn och upprustning

SMARTA BYGGNADER

kräver smart planering

Smarta laddboxar för framtiden

Alltid 100 % förnybar el

Alla fastigheter behöver jobba med 100 % förnybar

kraft.

Vi hjälper er att framtidssäkra er fastighet! skekraft.se/fastighet

Men det vet du säkert redan. En fastighet som drivs med 100 % förnybar el är en fastighet som håller för framtiden. Och inte är det krångligt heller. Vi hjälper dig!

Har du frågor eller funderingar?

Vi har svaren - förutsättningslöst och utan köpkrav. Låt oss guida dig till en smidig och hållbar lösning, med 100 % förnybar el.

Adrian Lundström 0910-77 27 91

adrian.lundstrom@skekraft.se

Andreas Wahlström 0910-71 65 43 andreas.wahlstrom@skekraft.se

VET DU VAR DU HAR DITT SKYDDSRUM?

Om Sverige ska kunna motstå hot och skydda sin civilbefolkning på ett bra sätt krävs det väl underhållna skyddsrum. Det är enligt lag bostadsrättsföreningarnas styrelser, liksom alla fastighetsägares ansvar att underhålla skyddsrummen. Detta så de kan utgöra ett fungerande skydd i ett krisläge. Om du får oväntat

Sverige har 65 000 skyddsrum, ett stort antal av dem förfaller idag. Många bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare är inte medvetna om att de enligt lag är skyldiga att underhålla sina skyddsrum. Skyddsrummen ska utgöra ett fungerande skydd i en krissituation.

Fastighetsägare ska årligen företa en kontroll av skyddsrummets funktion. Vid ändrings- och ombyggnadsarbeten i byggnad med skyddsrum är fastighetsägarna skyldiga att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tillfälle att yttra sig. MSB utför årligen inspektioner av skyddsrum.

Med Kåbe entrémattor kombineras hantverkstradition, kvalitet och tidlös design. Våra mattor skyddar effektivt mot smuts och fukt i alla offentliga rum och miljöer. Välkommen in på Kåbe du med.

FORMGE DIN VISION

Ge din fasad ett unikt uttryck med fasadskivan Steni Vision – tillverkad av stenkomposit. Skivan kan användas för exteriör eller interiör beklädnad för alla typer av byggnader. Steni Vision finns i 14 olika standardutföranden och kan även beställas med olika motiv och mönster enligt önskemål.

Stenis produkter är tillgängliga som nedladdningsbara BIM-objekt för Revit och Archicad på www.bimobject.com.

Läs mer om Steni Vision på steni.se – testa Steni designverktyg – lek med olika byggnadstyper, former och motiv.

SKAPA ILLUSIONER

TILLFÖR EN PERSONLIG TOUCH

DRÄNERANDE MARKSTEN FÖR KLIMATET

Pågående klimatförändringar skapar utmaningar för ett samhälle i utveckling. Genom att bygga dränerande markstensbeläggningar minskar vi risken för översvämningar och föroreningar i dagvattnet, samtidigt som vi gör miljön en stor tjänst.

EKONOMISKT OCH MILJÖMÄSSIGT HÅLLBARA

I Benders sortiment för VA-System hittar du beständiga lösningar och produkter inom vatten- och avloppssystem anpassade för framtidens långsiktiga och viktiga samhällsbyggande.

BYGGBRANSCHEN I RÄTT RIKTNING

– men jobbet är inte klart

DE SENASTE kontrollerna av byggarbetsplatser visar att det går åt rätt håll. Fler har rätt skyddsutrustning, giltiga ID06-kort och tillstånd att arbeta. Det är en tydlig signal om att branschen blir både sundare och säkrare. Men förbättringarna betyder inte att vi är i mål. Nästan var fjärde utstationerad är fortfarande felregistrerad, och det krävs fortsatt engagemang från alla aktörer – inte minst offentliga beställare – för att följa upp att krav faktiskt efterlevs.

Byggföretagen välkomnar granskning. Seriösa aktörer gynnas när regler följs och svartarbete pressas tillbaka. Ett digitalt systemstöd, som nu är på gång via Migrationsverket, kommer bli ett viktigt verktyg i det arbetet. Det handlar ytterst om att bygga ett förtroende – inte bara för branschen, utan för hela samhället.

I aktuellt nummer kan du läsa mer om smarta byggnader, ”Var

proaktiv, det tjänar ni pengar på, konstaterar Martin Järbur, vd på Sveriges Lås & Säkerhetsleverantörers Riksförbund (SLR).

Årets Fastighetsdagar där Allmännyttan laddade för framtiden, ”Fastighetsenergi” som var en programspäckad mässa arrangerad av Nordbygg i samarbete med Installatörsföretagen.

Sveriges Skyddsrum kräver löpande tillsyn och upprustning och att standardvillkor ger rätt förutsättningar för snabb och trygg upphandling av hyresmoduler.

Stockholms första kajbad, ett multifunktionellt kulturhus i trä och kronan på verket när Jägersro bygger ny travarena. Några av många avslutade, pågående projekt som uppförs eller renoveras runt om i vårt land.

God läsning!

Jan Åström

Chefredaktör, Svensk Byggtidning

Vitvaror och

köksinredningar för proffs!

Sedan 1970 har vi levererat och installerar vitvaror, kompletta tvättstugor och köksinredningar till nöjda företagskunder i hela Sverige. Tryggt, leveranssäkert och med stor erfarenhet garanterar vi att du blir nöjd, oavsett storlek på ditt projekt! Kontakta oss idag för referens och offert.

www.kokscentrum.com/b2b

NÄR BYGGNADER MÅSTE BÖRJA BETE

SIG SOM SAMHÄLLET – FLEXIBELT

Samhällets behov förändras snabbt. Elevantal svänger, vårdtryck ökar och den gröna omställningen leder till omfattande demografiförändringar. Detta ställer krav på både social infrastruktur och bostäder i de orter där satsningarna sker – ofta innan detaljplaneringen har hunnit ikapp. Trots det bygger vi fortfarande som om allt vore konstant. Vi behöver lösningar som anpassar sig – inte låser fast oss.

TÄNK OM LOKALER kunde förändras i takt med verkligheten. Skalas upp, flyttas, anpassas – och återanvändas, gång på gång. Det är kärnan i ett modulärt och cirkulärt byggande: att se byggnader som resurser, inte förbrukningsvaror.

När varje kvadratmeter kan leva vidare i nya projekt minskar både avfall och utsläpp – samtidigt som investeringar utnyttjas mer effektivt. Det här är inte framtidsvisioner. Det är fullt genomförbart, och redan i bruk.

96 PROCENT LÄGRE KLIMATPÅVERKAN – SVART PÅ VITT

En livscykelanalys baserad på IVL:s riktlinjer visar att återanvända moduler kan minska klimatpåverkan per kvadratmeter med upp till 96 procent jämfört med traditionellt nybyggda lokaler.

Analysen har tagits fram av Adapteo, som länge arbetat med modulära byggnader i skolor, vård och tillfälliga bostäder runt om i norra Europa.

– Vi behöver bredda perspektivet på hur vi bygger. Genom att låta byggnader leva vidare efter varje projekt minskar vi klimatpåverkan, sparar resurser och ökar flexibiliteten. Det handlar inte bara om att bygga annorlunda

– det handlar om att tänka smartare, säger Ola Skogö, vd på Adapteo Sverige.

CIRKULÄRT PÅ RIKTIGT

När projekten är avslutade återställs modulerna och förbereds för nästa användning. Byggnaderna uppfyller samma krav på komfort, tillgänglighet och energieffektivitet som permanenta alternativ. När lokalbehovet förändras, flyttar modulerna vidare – till nästa plats där de behövs direkt. Det är verklig cirkularitet.

Kontakta oss om du vill veta mer om hur flexibla modullösningar kan hjälpa din verksamhet att växa hållbart.

– Det handlar inte bara om att bygga annorlunda, det handlar om att tänka smartare, säger Ola Skogö, vd på Adapteo Sverige.

INNE HÅLL

6

8

10

LÅS

18 Smarta byggnader kräver smart planering

20 Ny teknik revolutionerar passersystemen – ansiktet, mobilen – eller en QR-kod räcker

21 Lösningar som säkrar både utmaningar och möjligheter

24 Smarta lås för en digital framtid

FASTIGHETSDAGARNA

26 Årets Fastighetsdagar – Allmännyttan laddar för framtiden

31 Digital helhetslösning förenklar stambyten och renoveringar BAD

34 Stockholms första kajbad

TRÄ

37 Multifunktionellt kulturhus i trä

FASTIGHETSENERGI

38 Nordbygg och installatörsföretagen bakom suverän mässa

46 Klimatfastigheter tar helhetsgrepp på energieffektivisering

TRÄ

48 Klimatsmart teknik med trästomme i Luleå genom unik samverkan

49 Uppsalas nya NollCO2-certifierade bostadshus står klart

50 Carin Jämtin ny ordförande för Trästad Sverige

51 Öppet brev till trävaruhandeln och inköpare: Brandskyddat trä kräver kunskap – inte antaganden

AKUSTIK

54 Ljudmiljön bortglömd när vi bygger hus

SKYDDSRUM

54 Ny föreskrift ökar sannolikheten för likvärdig utrymningsplanering i hela Sverige

56 Få nya skyddsrum har byggts i Sverige sedan 2002

57 Skyddsrummen vi inte vet hur vi ska använda

58 Sveriges skyddsrum kräver löpande tillsyn och upprustning

59 Vänta inte med att uppdatera skyddsrum

60 Skyddsrum – nödvändig länk i en livräddande kedja

STÅL

62 Stål med lägre klimatavtryck

63 Satsa på småföretagen – inte bara på gröna jätteprojekt

64 HSB initierar storskaligt återbruksprojekt i Solna

SOLSKYDD

68 Visar vägen för hållbara, smarta skolor i svenskt utbildningsprojekt

70 Energirenovera Sverige – så når vi energimålen

RELINING

72 Allt fler reliningbeställare väljer företag som auktoriserats enligt Kvalitetsprogrammet 3Q

MODULER

74 Standardvillkor ger rätt förutsättningar för snabb och trygg upphandling av hyresmoduler

76 Bostäder för unga – på parkeringsytor

77 Möt lokalbristen med hyresmoduler

BOSTAD

78 Fågelbyn – SPG är med och skapar en helt ny stadsdel

80 Ny teknik och bevarad stil i Ersta torn

81 Studentkorridorer i Umeå byggs om till 508 egna små studentlägenheter

82 Ett nytt bostadshus uppförs i Karlstads expansiva stadsdel Jakobsberg

83 Lägenheter med skärgårdskänsla i kvarteret Nästås på Hönö

84 En omfattande stamrenovering av hyresbostäder i Eskilstuna

85 Nya radhuslägenheter på gång i Hönsarvet i Borlänge

86 Kvarteret Seminariet bidrar till tillväxten i den expansiva Uppsalastadsdelen Luthagen

87 Skövdebostäder bygger punkthus med energieffektiva krav

88 Nya bostäder växer fram i historiska regementsområdet i Ystad

89 Nya radhuslägenheter på gång i Hönsarvet i Borlänge

BRANDSKYDD

90 Fog- och Brandskyddsföretagen

SKOLA

92 Prästbols skola i Sunne totalrenoveras

94 Högstadieskola med idrottshallar och dansk tegelfasad i Kristianstad

95 Ytterbyskolan i Kungälv byggs om, renoveras och anpassas

96 Byggstart för cirkelformade nya Ekbergaskolan

97 Ny förskola i massivt trä

VÅRD & OMSORG

98 Borlänge kommun siktar mot ambitiösa miljömål när förskola byggs om till LSS-verksamhet

99 Blekingesjukhuset byggs om för ett nytt endoskopicentrum

100 Nya projekt för särskilda boenden i Luleå

101 Nytt gestaltat LSS-boende med hemkänsla i Aneby

102 Flera nybyggnader vid Hudiksvalls sjukhus

104 Utmanande ny- och ombyggnad för moderna laboratoriebyggnader vid Norrlands universitetssjukhus

105 Vård- och omsorgsboende med hållbarhetsfokus byggs i Torshälla utanför Eskilstuna

SPORT & FRITID

106 Partille centrum utvecklas med simhallskvarter och bostäder

107 Angeredsvinkelns idrottshall ska bidra till att aktivera Angeredsborna

108 Kronan på verket när Jägersro bygger ny travarena

110 Fortsatt hopptradition när Nobelbadet är färdigbyggt

111 Nytt badhus i Götene

112 Restaurang Sadeln uppförs nära en populär lift i Åre

113 Ny semesterstuga på faluröda Främby Udde, Sjösidan Falun

AI

114 Mångfasetterad användning av AI

LEED

118 Med avstamp i historien bygger Pembroke för framtiden

121 Avtal med Alecta Fastigheter AB

HANDEL

122 Max etablerar en tredje restaurang i Kalmar i slutet av året

123 En total ombyggnad för nya butikslokaler åt ICA Maxi i Gävle

RÄDDNINGSSTATION

124 Ny räddningsstation med bevarat brandtorn i Hestra Gislaved

INDUSTRILOKALER

125 Storskalig nybyggnation för industribolaget Aquajet blir ett lyft för Vetlanda

126 Ny industribyggnad för tillverkning av större båtar i Västerviks hamn

128 VI BYGGER SVERIGE

BASTA

130 BASTA och visionen om obrutna datakedjor

REDAKTION

ISSN 2000-8880 Nr 3/2025

UTGIVARE: Stordåhd Kommunikation AB Box 451 30, 104 30 Stockholm Sveavägen 159 08-501 08 710

ANSVARIG UTGIVARE, CHEFREDAKTÖR & PROJEKTLEDNING: Jan Åström jan.astrom@storkom.se

ART DIRECTOR: Anneli Markström anneli.markstrom@storkom.se

PRENUMERATION: Benjamin Jonsson benjamin.jonsson@storkom.se

TRYCK OCH BOKBINDERI: Exakta Print AB, Malmö 2025

OMSLAGSBILD: Real Estate/Construction. Bild: Yakobchuk

BESÖK OSS ÄVEN PÅ: www.svenskbyggtidning.se Facebook: @svenskbyggtidning.se www.issuu.com/b2bnyheter.se/stacks www.ocast.com/se/stordahd-kommunikation/ www.mynewsdesk.com/se/stordaahdkommunikation-ab

BYGG NYTT

VINNARE UTSEDDA I ARKITEKTTÄVLINGEN FÖR GULDTORGET

EN JURY HAR gått igenom alla 46 godkända bidrag som kom in till den öppna arkitekttävlingen för Guldtorget och utsett vinnare. Bidraget ”Mellan berget och älven” vinner första pris. Tävlingen har genomförts av Skellefteå kommun i samarbete med Sveriges Arkitekter. Juryn har bestått av tjänstepersoner från Skellefteå kommun, representanter från näringslivet samt två ledamöter utsedda av Sveriges Arkitekter.

NY UNIK STUDIE: ”SPRÄNGNINGAR GER FALLANDE BOSTADSPRISER”

”I EN NY UNIK STUDIE över 147 sprängningar i Stockholmsområdet under åren 2021–2024 uppskattar vi prisfallet till 2–8 procent för halvåret efter sprängningen.”

Det skriver Robert Boije, chefsekonom, SBAB och doktor i nationalekonomi, David Stenvall doktor i nationalekonomi vid Linköpings universitet och Mats Wilhelmsson professor på institutionen för fastighetsekonomi och finans, Kungliga tekniska högskolan i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

FÖRÄNDRAR KLIMATET SVENSKARNAS BOSTADSDRÖMMAR?

Klimatförändringarna påverkar redan nu hur vi bor och var vi vill bo. När stigande havsnivåer, ökad nederbörd och värmeböljor blir vanligare, väcks nya frågor om trygghet, tillgänglighet och framtidens attraktiva bostadslägen. Kommer vi om tio år kunna bo och bygga på samma platser som i dag, och vad händer med bostäder i områden som drabbas av ett förändrat klimat?

Läs mer på www.svenskbyggtidning.se

BANDET KLIPPT

för Willhems nya bostäder i Halmstad

I SLUTET AV MAJ invigdes Willhems nyproduktion på Krusbäret i centrala Halmstad. Med bandklippning, rundvandring och tal markerades starten för 165 nya klimatsmarta hem i Willhems största egenutvecklade nyproduktion sedan bolaget startades.

– Vi är stolta över att idag inviga Krusbäret. Det känns roligt att kunna erbjuda Halmstads-

EN MODERN PUSSELBIT i en klassisk stadsbild

VISIONEN OM BRANTEN, en modern pusselbit som varsamt integreras i Västra Kungsholmens stadsbild, tar nu form. Med hög ambitionsnivå både vad gäller arkitektur och design är Branten ritat av det välrenommerade arkitektkontoret Kjellander Sjöberg. Branten beskrivs som en arkitektonisk solitär med imponerande sjöutsikt och i vår öppnar möjligheten att teckna förhandsavtal för de 36 eleganta bostadsrätterna. Wallins vd Erik Wallin säger:

Från vänster: Beatrice Fredriksson, projektchef på Peab, Joel Ström, platschef på Peab, Lisa Angelin, fastighetschef på Willhem Halmstad, Anders Kupsu, tf vd på Willhem och Mikael Möller, projektchef på Willhem. Bild: Willhem

borna yteffektiva och hållbara hyresrätter med bra standard i ett attraktivt centralt läge, något vi vet efterfrågas, säger Mikael Möller, projektchef på Willhem. Byggnaderna är en del av Willhems satsning på hållbara och trygga boendemiljöer och är certifierade enligt Miljöbyggnad Silver.

Till vänster syns huset skjuta fram ur berget och sträcka sig upp mot himlen med den västra fasaden i fokus. Till höger syns huset rakt framifrån, sett från Mariedal/Karlbergssjön. Den vågformade fasaden ger ett nästintill textilt uttryck och passar Bild: Wallin

– Läget är oslagbart, och det är med stor glädje vi skapar en ny stadsfront så nära vattnet. Branten uppfyller alla våra ambitioner om att utveckla projekt med stark lokal förankring och hög kvalitet.

Balkonger för livskvalitet

– året runt!

Våra balkonger står starka genom år och årstider, väder och vind. I sortimentet hittar du underhållsfria produkter som präglas av hållbarhet, enkelhet och flexibilitet. welandaluminium.se

Byggstart för

KRIMINALVÅRDENS HUS

ÄNTLIGEN HAR spaden satts i marken för det så kallade Kriminalvårdens hus i Västerås. Ett samverkansprojekt mellan fastighetsägaren Intea, Kriminalvården och totalentreprenören ByggDialog.

Det 40 000 kvadratmeter stora Kriminalvårdens hus ska rymma 200 häktesplatser, nationella transportenheten, frivården och utbildningslokaler för medarbetarna.

– Ett utmanande projekt som det är riktigt kul att vara i gång med, säger Joakim Staaf, arbetschef på ByggDialog.

Första spadtaget för

DJULÖ VÅTMARK

SPADTAGET TOGS av kommunstyrelsens ordförande Johan Söderberg (S) och Fredrik Ahlman (M) som är förste vice ordförande i service- och tekniknämnden, som tillsammans med representanter från Katrineholms kommun, Amazon Web Services (AWS) och Sörmland Vatten deltog i den högtidliga pressträffen vid Djulö gärde.

– Djulö våtmark kommer att bli fantastiskt bra, dels utifrån de två huvuduppdragen som är fördröjning och rening av dagvatten, men det blir också ett fantastiskt besöksmål för kunskapspåfyllning och rekreation. Det här är ytterligare ett exempel på hur bra saker blir när vi gör saker tillsammans och jag är

– Många har jobbat både länge och hårt för att kunna få till ett avtal och nu få göra detta symboliska spadtag. Det är speciellt roligt att genomföra detta projekt när samhället är i stort behov av fler platser för häktade personer. ByggDialog strävar efter att bidra till ett bättre samhälle genom sina byggprojekt och Kriminalvårdens hus är ett tydligt bevis för detta, säger Johan Jernberg, projektchef på ByggDialog.

Kriminalvårdens hus förväntas stå klart 2028.

jätteglad att vi har med oss Sörmland Vatten och Amazon Web Services i det här arbetet, säger Johan Söderberg (S) och fortsätter: Byggarbetet är nu i gång och intensifieras under sommaren 2025. Hela anläggningen, inklusive planteringar och rekreationsytor, beräknas stå färdig till sommaren 2026.

FLEXIBLA BOENDEN OCH LEVANDE STADSLIV

– Vander och Mannersons stärker Inre Hamnen i Norrköping

MANNERSONS FASTIGHETER har varit drivande i utvecklingen av Inre Hamnen i Norrköping sedan 2014 och har idag fem projekt varav tre redan är färdigställda.

Nu fördjupar Mannersons sitt samarbete med den nordiska företagshotelloperatören Vander, för att ytterligare stärka stadsdelens attraktionskraft genom flexibla boendelösningar för turister och affärsresenärer.

– Vanders utbud av lägenheter i olika storlekar kommer att bidra till att göra Inre Hamnen till en ännu mer levande och attraktiv stadsdel. Vi ser detta som en positiv utveckling för både Norrköpings besöksnäring och näringsliv, säger Carl Fredrik Grönhagen, Mannersons Fastigheter.

– Vi ser fram emot att fortsätta vårt samarbete med Mannersons och bidra till utvecklingen av Inre Hamnen. Vårt fokus är att skapa boenden där gäster känner sig som hemma, oavsett om de är här för arbete eller fritid, säger Ole Henrik Engen, vd på Vander.

Detta är en medveten hållbarhetsstrategi som också kommer att skapa ett mer levande, dynamiskt och socialt grannskap.

Bild: Mannersons Fastigheter

Bild: ByggDialog

Bild: Katrineholms Kommun

Vi levererar kompletta prefabstommar för alla slags hus och tar helhetsansvar – från projektering och produktion till montage och besiktning.

Komponenterna tillverkas vid våra egna fabriker. Kontakta oss!

precastcontiga.heidelbergmaterials.se

Fler än 1 000 000

levererade fönster & fönsterdörrar.

Fler än 3 000 referenser på hemsidan.

Aluminiumfönster

från Mariannelund sedan 1982

Fler än 70 år i förväntad livslängd. Inget trä på utsidan, ingen impregnering.

KNAUF INSULATION TILLKÄNNAGER NY FABRIK

för stenullsisolering med låg klimatpåverkan

KNAUF INSULATION, en av ledarna inom hållbara byggmaterial, är stolta över att bekräfta den planerade platsen för sin nya toppmoderna fabrik för tillverkning av stenullsisolering i Shotton, Clwyd, North Wales (Storbritannien).

Med en årlig kapacitet på över 100 000 ton visar den nya fabriken ett starkt engagemang för att möta den växande marknadsefterfrågan på hållbara och obrännbara isoleringslösningar. Denna stora investering på cirka 200 miljoner euro kommer att använda banbrytande elektrisk smältningsteknik med nedsänkt ljusbågsugn, en först i sitt slag i Storbritannien, för att producera isolering med låg koldioxidpåverkan.

Översikt över Trädgårdslänken, gångbro. Bild: Sonepar

JSB CONSTRUCTION bygger nya trygghetsbostäder i Köping

JSB CONSTRUCTION har tecknat avtal med Köping Bostad AB för uppförandet av 38 trygghetsbostäder i Köping. Projektet omfattar två hus om fem våningar med totalt 38 lägenheter, 19 i vardera hus. Den totala boytan (BOA) uppgår till 2 147 m²och bruttoarean (BTA) till 3 236 m².

Bostäderna byggs enligt JSB:s koncept Bo Punkthus – en standardiserad lösning för effektivt bostadsbyggande anpassad för trygghetsboenden. Byggstart planeras till tredje kvartalet 2025, förutsatt att bygglov beviljas innan semestern. Byggtiden beräknas till 18 månader. Den totala entreprenadsumman uppgår till 76 miljoner kronor.

– Vi är stolta över att ha fått förtroendet att arbeta tillsammans med Köpings Bostad för att förverkliga deras nya trygghetsboende. Med vårt koncepthus Bo Punkt kan vi anpassa oss utifrån våra kunders efterfrågan. Nu ser vi fram emot byggstart och att skapa en modern och hållbar boendemiljö i Köping, säger Johan Persson, affärsområdeschef JSB Bostad.

KARLSTAD RESECENTRUM

går in i slutfasen

ETAPP 2 AV byggnationen av Karlstad resecentrum går nu in i slutfasen, därefter påbörjas etapp 3 och till sommaren 2026 ska hela det omfattande projektet vara klart. Järnvägselektrikerna utför lågspänningsjobben och Sonepar levererar all den materiel som krävs. Peter Larsson, projektledare/arbetsledare på Järnvägselektrikerna beskriver deras uppdrag:

– Vårt uppdrag är att utföra alla lågspänningsjobb för såväl järnvägen som Trädgårdslänken och Vikenpassagen. Järnvägsbiten omfattar bland annat växlar, bangårdsbelysning, kraftfördelning till signalsystem och teknikhus. Sedan i somras har vi arbetat för fullt med etapp 2 som omfattar ombyggnad av spår 1-3 och 21, färdigställande av Trädgårdslänkens norra halva, ombyggnad av befintlig plattform och norra delen av Vikenpassagen. Själva järnvägsbiten blir klar i höst och sen kvarstår delar av tunneln, som vi gör 2026. Nästa sommar skall allt vara i drift. Ett jättestort projekt med många utmaningar, men samtidigt kul att få vara med om.

BYGGARVID OCH FASTIGHETS AB REGIO

i samarbete med P&E Fastigheter

DEN 23 MAJ samlades representanter från ByggArvid och Fastighets AB Regio och andra samarbetspartners för att fira att första bjälklaget i Hus C på Vy57 nu är på plats. Med lunch och kaffe på byggarbetsplatsen markerades denna milstolpe i utvecklingen av ett av Jönköpings mest spännande kontorsprojekt.

– Det känns fantastiskt att se hur projektet växer fram. Bjälklagsfesten tillsammans med alla självklara samarbetspartners som är involverade i projektet, är ett tillfälle att uppmärksamma det arbete som alla lägger ner, säger Per Walfridsson, affärs- och marknadschef, ByggArvid.

Vy57 utvecklas med hållbarhet i fokus. Tidigare etapper är certifierade enligt Miljöbyggnad Silver, med flera indikatorer på Guld-nivå. Även denna etapp kommer uppfylla samma höga standard, med fokus på energieffektivitet, hållbara materialval och en god inomhusmiljö.

Bild: Knauf Bild: JSB

GENERALAGENT FÖR MANITOU

Rådfråga Scantruck om du vill lyfta din verksamhet till nästa nivå. Vi är generalagent för de kända SENNEBOGEN kranar, Manitou teleskoplastare, liftar och minilastare; Weycor hjullastare och vältar, Geismar järnvägsprodukter samt liftar från GMG, PB Platforms och Platform Basket Vi erbjuder marknadens största urval av nya och begagnade maskiner – och vi håller igång din verksamhet med en nationellt, heltäckande serviceorganisation och kort reaktionstid. Kom förbi vårt huvudkontor i Rosersberg utanför Stockholm, där vi har 4.250 kvm under tak.

Scantruck är generalagent för Manitou, SENNEBOGEN kranar, Weycor, GMG, PB Platforms, Platform Basket och Geismar.

På återseende hos Scantruck

Hitta säljare och återförsäljare på www.scantruck.se

Var smart och satsa på lösningar som är både utbytbara och hållbara. Bild: SLR

SMARTA BYGGNADER kräver smart planering

Tänk smart, redan från början. När det gäller lås, digitala accesser och dörrar är det smart att planera för framtida behov och satsa på lösningar som är både utbytbara och hållbara. ”Var proaktiv, det tjänar ni pengar på, konstaterar Martin Järbur, vd på Sveriges Lås & Säkerhetsleverantörers Riksförbund (SLR).

AV PERNILLA KRANTZ

EN SMART BYGGNAD fungerar som användarna både vill och behöver. Just nu. Men att välja lösningar och produkter som tar höjd för nya användningsområden på sikt, det är att vara smart på ett annat sätt.

– Och även att ta hjälp av sakkunniga tidigt i processen, menar Martin Järbur på SLR. Glädjande nog märker vi att efterfrågan på våra tjänster ökar. Är man ute efter kvalitet måste man ställa krav, så enkelt är det.

Fortfarande finns det dock många som hamnar fel. Redan från början.

– Vi ser alldeles för ofta dörrar som beställs tidigt i byggprocessen men som sedan behöver rivas ut för att de inte kan anpassas till framtida behov. Har man bara satt in uttag för ett enkelt lås, för att

det var det som behövdes under byggnationen, blir det problem om man exempelvis vill sätta in en kortläsare längre fram. Investera istället en extra hundralapp eller två och förbered de dörrar som är strategiskt placerade i byggnaden med en kanalisation för kabel.

Och bli inte fartblind trots att den teknologiska utvecklingen rör sig framåt med full kraft.

– Vårt råd är att välja beprövade lösningar, säger Martin Järbur. Visst kan det vara spännande med nya produkter men då måste man också säkerställa att de är säkra både ur ett digitalt och mekaniskt angreppsperspektiv.

För smarta hus, där tekniken skapar både bekvämlighet och högre säkerhet, blir också mer sårbara.

– Dagens lösningar öppnar upp för digitala angrepp, säger Martin

Martin Järbur, vd, Sveriges Lås & Säkerhetsleverantörers Riksförbund. Bild: Anders Öhrman

Järbur. Idag ser tjuven inte likadan ut som för 20 år sedan, men det gör inte en låstekniker heller å andra sidan. I grundutbildningen ingår idag även kännedom om cybersäkerhet som är ett växande fokus. Mekanik kommer emellertid alltid vara grunden men det gäller att säkra upp alla angreppsvägar.

Dessutom måste gällande EU-direktiv och olika myndighetskrav synkas med verksamheten.

– Och inte sällan är de i direkt konflikt med varandra. Exempelvis när en dörr både behöver skydda stora värden, eller sådant som inte får komma i fel händer, samtidigt som den behöver vara lätt att ta sig igenom vid en utrymningssituation.

Även här lönar det sig att ta hjälp av sakkunniga tidigt, menar Martin Järbur.

– För kraven och riktlinjerna kommer bara bli fler.

Tänk smart, redan från början. När det gäller lås, digitala accesser och dörrar är det smart att planera för framtida behov och satsa på lösningar som är både utbytbara och hållbara.

NY TEKNIK REVOLUTIONERAR PASSERSYSTEMEN

ansiktet, mobilen – eller en QR-kod räcker

Salto Systems är globalt känt för sina innovativa passerlösningar.

Nu stärker de sin närvaro på den svenska marknaden – med teknik som kombinerar högsta säkerhet med smidig användning.

MED NYHETER SOM XS4 Face och XS4 Com iGO samt väletablerade Salto Mobile Access tar företaget nästa steg mot en mer flexibel, digital och hållbar framtid för åtkomsthantering.

Det spelar ingen roll om det handlar om ett hotell, en operationssal, ett bostadsområde eller ett kontorskomplex – dagens fastigheter kräver passersystem som förenar säkerhet, flexibilitet och användarvänlighet. Just den kombinationen står i centrum för Salto Systems erbjudande.

– Vi på Salto erbjuder avancerade, flexibla och säkra passerlösningar anpassade för olika typer av fastigheter och verksamheter i Sverige, säger Johan Flodin, Sales Manager på företaget.

ANSIKTET SOM NYCKEL – FÖR

HYGIENISKA OCH SÄKRA MILJÖER

Bland årets mest uppmärksammade nyheter finns XS4 Face – en biometrisk lösning som använder ansiktsigenkänning för att ge tillträde till en lokal. Tekniken är särskilt framtagen för miljöer där både hög säkerhet och beröringsfri åtkomst är prioriterat, som inom sjukvård eller kritisk infrastruktur.

– XS4 Face är särskilt lämpad för miljöer med höga säkerhetskrav eller där kontami-

nering måste undvikas, till exempel i operationssalar, förklarar Johan Flodin.

En annan nyhet är XS4 Com iGO, som ger tillträde via unika QR-koder. Det är en lösning som förenklar hanteringen av tillfällig åtkomst – till exempel för hantverkare, leverantörer eller gäster – utan att kräva taggar, nycklar eller installerade appar. – Det är ett smidigt och flexibelt system som skiljer sig från traditionella passertekniker. En mobiltelefon används för att skanna en QR-kod vid entrédörren vilket ringer upp till mottagarens svarsenhet (mobil eller surfplatta) som kan välja att starta ett röst/video

samtal med besökaren samt därefter välja att öppna dörren på distans - vilket sparar både tid och resurser, säger Johan Flodin.

Med Salto Mobile Access får användare tillgång till dörrar, skåp, grindar eller hissar direkt via sin mobiltelefon. Lösningen är särskilt populär i moderna miljöer där användaren förväntar sig en digital, självklar upplevelse – och där mobiltelefonen redan är det centrala verktyget i vardagen.

– Det fungerar utmärkt för kontor, hotell och bostäder där man vill minimera plastkort, nycklar och fysisk administration, säger Johan Flodin.

Allt fler aktörer efterfrågar digitalt

– Vi på Salto erbjuder avancerade, flexibla och säkra passerlösningar anpassade för olika typer av fastigheter och verksamheter i Sverige, säger Johan Flodin, Sales Manager på företaget.

integrerade, fjärrstyrbara lösningar som också värnar användarens integritet. Identitetshantering har blivit en strategisk nyckelfråga – särskilt med ökade krav på säkerhet, dokumentation och miljöprestanda. Salto utvecklar tekniskt avancerade produkter med fokus på energieffektivitet, återvinningsbara material och lång livslängd. Produktionen är koldioxidneutral.

– Vi strävar efter lösningar som är hållbara både tekniskt och miljömässigt. Det handlar om att kombinera innovation med ansvar, säger Johan Flodin.

Även om företagets teknologi passar i en mängd olika sammanhang, finns det vissa verksamheter som bör vara extra uppmärksamma på möjligheterna. Enligt Johan Flodin gäller det särskilt fastighetsägare och verksamheter med höga krav på tillförlitlighet, flexibilitet och miljöprestanda.

– Salto passar särskilt bra i miljöer där säkerhet och tillgänglighet är avgörande, som inom offentlig sektor, sjukvård, bostadsutveckling och kritisk infrastruktur.

Ansiktsigenkänning är en lösning Dennis Postol tror mycket på. Bild: Pixabay

Lösningar som säkrar både

UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

Hög innovationstakt, nya regelverk, miljövarudeklarationer och en annorlunda hotbild. Det är många faktorer som driver och påverkar säkerhetsbranschen och de tekniska system som jobbar i det tysta i våra smarta hus.

AV PERNILLA KRANTZ

JAN SEGERFELDT, vd för SEM Group, menar att branschorganisationen för tillverkare av fysisk och elektronisk säkerhet har flera viktiga uppgifter framför sig i det fortsatta arbetet med att skapa ett tryggt samhället.

– Säkerhetslösningarna måste ta plats

i tidiga byggskeden. Vi måste proaktivt delta i upphandlingsdatabaser och skapa relationer, informera och utbilda projektledare, konsulter och inte minst arkitekter.

– Det behövs även branschöverskridande nätverk, fortsätter Dennis Postol, vd på SALTO Systems. Många lösningar, från olika

branscher, måste kunna fungera ihop så att öka samverkan mellan tillverkarna kommer bli viktigt.

Viktigt är också att ständigt hålla sig uppdaterad om nya lagar och regler, fortsätter Dennis Postol.

– Det händer mycket just nu. Vem kunde

>>

exempelvis ana att vi måste börja ta hänsyn till regler som bygger på amerikanska lagar? Allt till följd av vårt medlemskap i NATO.

Ett annat regelverk som påverkar branschen är NIS2-direktivet som syftar till att uppnå en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela EU.

Nu ställs tydligare krav på bland annat riskanalyser och olika säkerhetsåtgärder. NIS2-direktivet kommer att införas i Sverige genom en lag som troligen börjar gälla vid årsskiftet.

MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR

Att dagens teknik skapar otroliga möjligheter är alla överens om men i samband med det kommer också utmaningar.

– Innovationstakten i sig är en utmaning, menar Dennis Postol. Det går fort nu. Många företag hinner inte utbilda ny personal, idag råder det exempelvis brist på säkerhetsinstallatörer.

Det kan också vara svårt för kunderna att veta vilka lösningar som är framtidssäkra. Man måste tänka långsiktigt, systemen ska kunna växa med fastigheten och vara enkla att uppgradera.

– Välj lösningar med öppna gränssnitt så att du inte låser dig till en leverantör eller en funktion, råder Dennis Postol.

På sikt kommer EU vilja att alla produkter miljödeklareras och har därför infört skärpta krav. Ett verktyg är EPD® (Environmental Product Declaration, en oberoende verifierad och registrerad miljövarudeklaration som ger information om en produkts miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv.

– Det här stödjer vi. Ju fler gemensamma riktlinjer i Europa desto mer kostnadseffektivt blir det. Alltså en bättre miljö för mindre pengar, konstaterar Jan Segerstedt.

Nya lösningar då, vilka är mest intressanta?

– Jag tror mycket på ansiktsigenkänning, säger Dennis Postol. Inte minst i de verksam-

heter där fördelen med den obefintliga kontamineringsrisken spelar roll, exempelvis i en operationssal.

Givetvis kommer även AI att ta stor plats, speciellt AI-baserad avvikelsedetektering, fortsätter han.

– Det kan innebära att man med hjälp av AI kan granska logghändelser och upptäcka avvikande beteenden och tider. Det har redan börjat tillämpas av flera fastighetsägare. Botanisera bland alla våra magasin. Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.

https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs

Dennis Postol, vd på SALTO Systems och Jan Segerfeldt, vd på SEM Group.

Porttelefon med inbyggd kamera ökar tryggheten

Oslagbara fördelar med StepLock Access

StepLock Access är ett komplett, svenskt passersystem som sätter en ny standard på den svenska marknaden. Den helt cloudbaserade infrastrukturen ger dig oöverträffad säkerhet, sömlös skalbarhet och maximal kostnadseffektivitet – redan från första dörren.

Maximera säkerheten med svensk cloudteknologi och all data på svenska servrar

Systemet är utvecklat för att växa med din verksamhet och samtidigt minska både installations- och driftkostnader. All data lagras tryggt på svenska servrar och säkerhetskopieras i realtid två gånger per dygn.

Säkerställ att din fastighet följer med i teknikskiftet. Nu går vi från traditionella on-premises-system till modern, cloudbaserad teknik. Välkommen till StepLock Access, ett framtidssäkert passersystem.

Läs mer på steplockaccess.se

SMARTA LÅS

för en digital

framtid

Med digitala lås som klarar extrema förhållanden och kräver noll licensavgifter vill EVVA Scandinavia förändra hur vi tänker kring tillträde, säkerhet och installation – både under byggtid och i långsiktigt bruk.

EVVA ÄR ETT FAMILJEÄGT företag i tredje generationen med huvudkontor i Wien där företaget startades 1919. Sedan 1998 finns deras produkter på den svenska marknaden, och idag leds EVVA Scandinavia av Fredrik Simonsson som tidigare var en av företagets nöjda kunder.

– Jag tog över som vd den första februari i år, berättar han. Med bakgrund i säkerhetsbranschen visste jag att företaget erbjöd pålitliga produkter – något jag nu får vara med och utveckla vidare.

EVVA tillverkar både mekaniska och elektroniska låscylindrar, med låssmeder och installatörer av säkerhetsprodukter som sina främsta kunder. Men det är framför allt de digitala lösningarna som nu står i fokus.

– Alla våra digitala lås kan öppnas med mobiltelefon, tagg eller kort – utan att kunden behöver betala några licensavgifter, berättar Fredrik Simonsson, och fortsätter:

– Du kan enkelt tilldela eller spärra en behörighet, och alla händelser loggas så att du som administratör kan följa exakt vad som sker, i realtid.

En annan fördel är att EVVA:s digitala lås fungerar utmärkt som byggcylindrar. Systemet kräver ingen uppsättning av IT-miljö eller avancerad infrastruktur. Produkterna är redo att användas direkt ur förpackningen.

– AirKey är ett exempel. Ingen IT-drift krävs på plats och det fungerar direkt efter installation. Våra lås är testade ner till minus 40 grader – i Norrland har de stått pall för de tuffaste klimatförhållandena, berättar Fredrik Simonsson.

En annan nyckelprodukt är Xesar, som bland annat erbjuder funktioner

som ”byggkort”. Under byggtiden fungerar dessa som tillträdeskort, men när installationen är slutförd och systemet aktiveras, förlorar byggkorten sin funktion. I stället är det bara de autentiserade användarna som har tillgång.

– Det är en smart lösning för byggarbetsplatser och tillfälliga miljöer, men fungerar lika bra när fastigheten tas i bruk. Vi erbjuder även väggläsare, hänglås och innedörrsläsare, så helhetslösningen är redan på plats, säger Fredrik Simonsson.

Marknaden för digitala lås växer snabbt. Trenden drivs av behovet av flexibilitet, kontroll och ökad säkerhet. Med digitala system slipper man oron kring borttappade nycklar eller utdelning av fysiska kopior.

– Med ett mekaniskt lås kan det vara krångligt att återkalla tillträde, men digitalt kan det ske direkt. Det finns dessutom integrationer med olika bokningssystem och boendeappar – något som förenklar vardagen för både boende och fastighetsförvaltare, säger Fredrik Simonsson.

Han förklarar att säkerhet är en självklarhet. Alla EVVA:s digitala produkter är certifierade av Svenska Stöldskyddsföreningen och uppfyller exempelvis SSF3522.

– Våra lösningar används i dag inom allt från bostadsbyggande till kontor, parkeringshus och offentlig verksamhet. Ett exempel är att våra lås används för att låsa upp portar från bilen – mobilens räckvidd gör det möjligt att öppna dörren utan att kliva ur.

Framtidens lås är digitala, menar han. – Jag tror att inom några år kommer digitala lås att vara standard i flerbostadshus. Tekniken är mogen och kundernas förväntningar är där.

EVVA:s produkter tillverkas i Europa – med fokus på hög kvalitet och en konkurrenskraftig prisbild.

– Vi vill att våra kunder ska veta att våra produkter fungerar lika bra under byggtiden som efteråt. De är robusta, användarvänliga och utvecklade med omtanke. Det är därför EVVA står starkt – både i dag och i framtiden.

Kravet enligt Uppsala Klimatprotokoll var 225 kg CO2e/kvm BTA. Aktuell kalkyl för

Takryttaren pekar på att värdet hamnar på 194 kg CO2e/kvm BTA. Bild: Arcum

ÅRETS FASTIGHETSDAGAR

– Allmännyttan laddar för framtiden

Dagens läge är osäkert och oroligt på många sätt. Till råga på allt förekommer en del vakanser i företagens lägenhetsbestånd. Detta medan andra fortfarande har långa köer. Det gäller att samtidigt hantera både överskott och brist. Lika delad är inte relationen till den tekniska utvecklingen med digitalisering och AI. Här gäller det bara att satsa, men helst i samarbete med flera medlemsföretag, för att inte minst undvika att hoppa i galen tunna.

AV KJELL-ARNE LARSSON

KONFERENS MODERATOR Sofia Hansdotter, fastighetsutvecklingsexpert hos Sveriges Allmännytta, redogjorde för resultatet av den hyresmarknadsenkät som har utförts. Stora förändringar har skett i utbudet och

efterfrågan av bostäder på marknaden, mellan 2017 och 2024. Förändringarna var stora även mellan 2023 och 2024. Antalet vakanser ökade kraftigt, vilket uppmärksammades stort i media. Från att varit en icke-fråga

under högkonjunktur är vakanser nu en realitet för många medlemsföretag, även i värdstaden Eskilstuna. Men bilden sett över landet är tudelad, något vi måste leva med. Inom många kommuner är det överskott,

medan det fortfarande är långa köer i andra kommuner.

Mellan 2023 och 2024 minskade vakanserna i storstäderna, medan de ökade något i de storstadsnära kommunerna. I de större städerna – samt mindre städer och landsbygd – skedde ungefär en fördubbling av vakanserna.

Vakanser i befintligt bestånd beror mest på att de tomma lägenheterna finns i ickeattraktiva områden. För nya lägenheter är i huvudsak höga hyror orsaken.

SCB har bedömt befolkningsutvecklingen till 2030, något som allmännyttan också måste ta i beaktande. Exempelvis väntas åldersgruppen 25–39 minska med 5 procent medan åldersgruppen 81+ väntas öka med 30 procent.

Kötiderna till en lägenhet har givetvis också förändrats. I häften av de allmännyttiga företagen går det att få en lägenhet inom ett år. Efterfrågan och kötid beror också på vilken kategori de sökande tillhör. I nästan alla kommuner saknas trygghetsbostäder och andra bostäder för äldre, något som kommer att tillta. Bilden är alltså mycket delad, vilket också framkom i den efterföljande paneldebatten, där Kfast (Eskilstuna), Tibrobyggen (Tibro), Kopparstaden (Falun) och Skebo (Skellefteå) deltog. Eller som Sofia Hansdotter sa: ”Vi måste erkänna två parallella verkligheter. Både bostadsbrist och bostadsöverskott.”

KLIMATMÅL GÅR ATT NÅ

Frida Hansson som är projektledare hos Sveriges Allmännytta berättade om uppda-

– Vi måste erkänna två parallella verkligheter. Både bostadsbrist och bostadsöverskott, säger Sofia Hansdotter, fastighetsutvecklingsexpert hos Sveriges Allmännytta.

teringen ”Agenda för Sveriges Allmännytta kapitel 1. Grön omställning: Genomföra och utveckla Allmännyttans klimatinitiativ.” En av förutsättningarna för uppdateringen (som utförts tillsammans med IVL Svenska Miljöinstitutet) var att målen ska ha utgångspunkt i:

• Greenhouse Gas Protocol – en global beräkningsstandard

• Science Based Targets Initiative – internationell metod för målformulering

• Europeiska standarder för hållbarhetsrapportering ESRS – lagkrav

– Vi ger stöd till medlemsföretagen i hur klimatberäkningar ska göras och hur man ska rapportera till Klimatinitiativet hos oss, berättade Frida Hansson, projektledare hos Sveriges Allmännytta.

Målen som satts upp är att Allmännyttan ska halvera klimatpåverkan från 2025 till 2035 genom att bygga/renovera med låg klimatpåverkan, ha fossilbränslefri fastighetsdrift och fordonsflotta, samt minska mängderna restavfall som går till förbränning. Ett av de kvantifierade målen är att nyproduktion vid byggstart får ha klimatpåverkan på högst 140 kg CO2e/kvm BTA.

Klimatprestandakrav för nyproduktion beskriver baseline för respektive år från 2025 till 2035 där kraven skärps lite för varje år. Baseline vid 2035 är det nämnda värdet 140 kg CO2e/kvm BTA.

Sveriges Allmännytta ger stöd till medlemsföretagen i hur beräkningarna ska göras och hur man ska rapportera till Klimatinitiativet hos Sveriges Allmännytta.

TAKRYTTAREN

Därefter fick vi höra om verkliga case hos Uppsalahem, som är anslutet till Uppsala Klimatprotokoll. Målet här var att klimatutsläppen skulle minska med 40 procent jämfört med det traditionella byggandet 2020. Nuvarande beräkning visar att Uppsalahem når en halvering av klimatutsläppen redan nu.

Till 2030 är ambitionen att alla projekt som omfattas av Uppsala Klimatprotokolls gränsvärden ska nå en besparing på 70 procent.

Bland annat för att skapa sig en uppfattning om utsläppen från nyproduktion räknade Uppsalahem på projekt Brillinge som byggdes 2017, där hamnade klimatpåverkan på cirka 380 kg CO2e/kvm BTA. Spexaren

som byggs just nu har ett värde på cirka 210 kg CO2e/kvm BTA.

Åsa Pallin, hållbarhetsspecialist hos Uppsalahem, och John Söderquist, projektledare nyproduktion på samma företag, berättade om klimatarbetet för Takryttaren, ett nu pågående bygge som omfattar vanliga hyresrätter, delningsbostäder och LSSboende. Konstruktionen baseras på betongstomme. Kravet enligt Uppsala Klimatprotokoll var 225 kg CO2e/kvm BTA. Aktuell kalkyl pekar på att Takryttaren hamnar på 194 kg CO2e/kvm BTA, där stommen har störst klimatpåverkan, följt av invändiga ytskikt (omfattar byggdel 2-8).

Koncept för att pressa ner klimatpåverkan:

• Optimera mängder och material (slimma konstruktioner, minska betongvolymer, satsa på mobilitet i stället för att bygga garage etc.)

• Använd rätt materialkvalitet (rätt kvalitet/ klass av betong etc.)

• Använda rätt material på rätt plats

• Arbeta med klimatförbättrade material (klimatförbättrad betong både i prefab och platsgjutet etc.)

• Minimera spill (rester omvandlas till produkter som kan säljas)

• Återbruk

Presentatörerna visade med utgångspunkt från Boverkets referensnivå 375 kg CO2e/kvm BTA hur påverkan minskade med olika åtgärder. Av de åtgärder som har genomförts bidrog optimering av stommen till att minska värdet med 28 och klimatförbättrad färskbetong nivå 4 minskade värdet med 36.

Den kalkylerade klimatpåverkan 194 kg CO2e/kvm BTA räcker för att klara Klimatprotokollets gränsvärde för 2025, men inte 2026. Så arbetet måste fortsätta inför framtida nyproduktioner. Och för

Takryttaren kan ytterligare förbättringar förhoppningsvis ske under byggtiden, genom att hitta fler smarta lösningar samt minimera spill och svinn.

Presentatörerna poängterade mjuka frågor som upphandling, projektstyrning och mentalitet som faktorer för att lyckas med klimatsmarta byggprojekt.

– Takryttaren har halverat klimatutsläppen utan att göra avkall på kvalitet eller ekonomi. Framgången baseras på samverkan och målstyrning. Takryttaren visar att vi kan lyckas, avslutade John Söderquist.

Han menade också att klimatfrågan framåt behöver beaktas tidigare i byggprocessen och genom hela processen från översiktsplaner till färdigställt projekt och vidare in i förvaltningsskedet.

ÅTERBRUK AV BETONG

Fokuset på betong fortsatte när Helena Westerlind, arkitekt och forskare på KTH, gav en översikt över hur betong kan återbrukas, och här gällde det prefab.

– Att återbruka prefab är jämfört med platsgjutet en lågt hängande frukt, säger Helena Westerlind.

Allt mer betong används i världen, vilket förstås är problematiskt mot bakgrund av hög energiförbrukning och stor klimatpåverkan. Att reducera betongens miljöpåverkan är utmanande, men möjligt. Ett sätt är återbruk, vilket som koncept är långt ifrån nytt. Allmännyttan har varit mer eller mindre en föregångare inom området.

Ett exempel är flerbostadshus i Norra Bergsjön (byggår 1969) där betongelement demonterades 1984–86 för användning i fyra andra projekt, därav tre flerbostadshus och ett radhusområde. År 1998 användes bjälklag, väggar och volymelement från ett

flerbostadshus i Hammarkullen till parhus i samma stadsdel.

Från senare år (2022) har vi bland annat Fabeges ”Hållbarhetshuset”, en temporär kontorsbyggnad i Solna, som använde cirka 1 000 kvadratmeter HDF:er från en bilhall.

Helena Westerlind deltar med sin forskning i ReCreate, ett projekt där Sverige, Finland, Tyskland och Nederländerna ingår. I ReCreate studeras effekter av återbruk på miljö, ekonomi och social acceptans samt relationen till regelverk. Varje ingående medlemsland står för ett pilotprojekt, och ett av dessa genomfördes i Helsingborg där pelare och balkar från en industrihall återbrukades i en temporär paviljong.

Prefabelement är mer eller mindre svåra att demontera. Lättast kanske när hakfästen har använts för att koppla ihop elementen, då är det ”bara att haka loss”. Ibland går det att använda samma lyftöglor som när elementen var nya.

– Problemen att demontera har visat sig mindre än att integrera återbrukade element i nya byggnader. Ibland kan dessa vara av helt annan typ än donatorsbyggnaden. Element som har svårt att passa in någonstans kan användas i bottenplattor, berättar Helena Westerlind.

Standard för kvalitetssäkring av element för återbruk är under utveckling och det borde också tas fram manualer för demontering. En digitaliserad tjänst för att matcha donatorbyggnader med målbyggnader är också nödvändig för att möjliggöra uppskalning. Transporter av betongdelar ger liten klimatbelastning jämfört med vinsterna.

Miljonprogramsområden är tacksamma med tanke på återbruk, eftersom de ger skalfördelar. Nästa steg är att återbruka även

– Att återbruka prefab är jämfört med platsgjutet en lågt hängande frukt, säger Helena Westerlind, arkitekt och forskare på KTH.

John Söderquist och Åsa Pallin, båda Uppsalahem, berättade om klimatarbetet i det aktuella bygget Takryttaren. Bild: Uppsalahem >>

www.klarpris.se

Johan Jönsson som bland annat är utvecklingschef hos Bruksspecialisten, visar några lågprocessade byggmaterial, nämligen (från vänster) två av de många naturliga kulörerna som finns på lerputs, komprimerade halmelement och skivmaterial i lera/hampa-komposit som ersätter gipsskivor. Bild: Kjell-Arne Larsson

platsgjutet. Det genomfördes för första gången i Sverige i slutet av 1990-talet, och mer nyligen finns värdefulla erfarenheter från Schweiz att ta till vara på.

BYGG I LERA OCH HALM!

Johan Jönsson är utvecklingschef på Bruksspecialisten och ordförande för den tekniska kommitté på Svenska Institutet för Standarder (SIS) som arbetar med obränd lera, murverk och puts. Han berättade om fördelar och möjligheter med biobaserade material och med obränd lera.

Exempel på biobaserat är halm, hampa, vass, lin, trä och kork. Tänk på att kork har ungefär samma egenskaper som EPS-plast och kan ofta ersätta denna. Biobaserade material har fördelarna att de är förnybara, förbrukar lite energi, är cirkulära, isolerar termiskt och har låg densitet. Generellt fungerar de bra för små hus, men på grund av att de tekniska kraven är högre i storskalig produktion blir de svårare att använda där. Låg densitet ligger de biobaserade i fatet, liksom brandskydd, fuktegenskaper och konvektionstätning. Här kan den obrända leran komplettera de biobaserade genom att ge skydd för brand och fukt och samtidigt tillföra en tyngd som hjälper till med både vindlaster och akustik. Tillverkningen av lerprodukter har en låg energiåtgång och

materialet möjliggör cirkularitet för både de biobaserade och mineraliska byggmaterialen.

KORSVIRKESHUS

Tänk på hur korsvirkeshus kan fungera trots att de har trä i fasaden under flera hundra år. Detta därför att leran i fackfyllnaden naturligt har en lägre fukthalt än de biobaserade materialen och bidrar därför till att torka ut och skydda dessa från fuktskador. Den obrända leran buffrar även fukt från luften i exempelvis ett badrum och jobbar för att hålla en relativ fuktighet i rummet på runt 50%. Det är hälsosamt för oss, och försämrar samtidigt grogrunden för virus, bakterier, svamp och kvalster.

Johan Jönsson berättade om användning av lerputsbruk, lermurbruk, lersten, lerstensmurverk och lerskivor. Intressanta case finns bland annat i form av exklusiva butiker, lägenheter, kontor och i museer. Tysk standard har tagits fram för alla nämnda material. Hos oss finns SIS/TS 28947:2025 för lerputsbruk. Inom kort publiceras standarden SIS/TS 28946 för lermurbruk. Lermurbruk har bland annat fördelen att i murverk uppförda med lerbruk är tegelstenarna lätta att demontera och återanvända samt lermurbruket går att återanvända. Tänk förresten på att tegel är bränd lera!

Bland referenserna nämnde Johan

Jönsson Östra Salabacke i Uppsala. Där planeras att använda ett träskelett som stomme, ytterväggar av komprimerade halmelement samt lerskivor och lerputs på alla innerväggar. Klimatpåverkan är beräknad till 134 kg CO2e/kvm BTA, vilket är mycket lågt.

DATAKVALITET FRAMFÖRALLT

I flera sammanhang nämns betydelsen av datakvalitet, för att skapa användbar information och ta bra beslut. Inte minst är datakvalitet avgörande vid användning av AI. Det duger inte att mata en digital tvilling eller en AI-modell med flera års driftdata som inte går att lita på. Experter som kritiskt granskat data har funnit att så elementära uppgifter som antalet kvadratmetrar i en byggnad sällan är samstämmiga. Enligt kontrakt hyrs ett visst antal kvadratmetrar ut, men i verkligheten är arean en annan.

Under Fastighetsdagarna fick vi höra Edgar Luczak, partner Epicenter och processledare för tankesmedjan REDI.city, tala om datakvalitet som en förutsättning för AI och CSRD-rapportering. (CSRD = Corporate Sustainability Reporting Directive.) Men först hade han och Carl Ståhle, digitaliseringsexpert på Allmännyttan, en dialog om systemval och datakvalitet. Konferensbesökarna fick dessutom svara på frågor via Mentimeter. Det var betecknande att för påståendet ”Vi har implementerat principer för att säkerställa datakvalitet” svarade 16 procent Ja och 72 procent Nej, medan 12 procent inte förstod frågan. ”Har ni en tydlig ansvarig för datakvalitet?” var nästa fråga. Här svarade 43 procent Ja.

En absolut rekommendation är att använda en standard för datakvalitet, ISO 8000 eller annan standard. På sikt sparas kanske 90 procent av arbetet. För att få data till CSRD korrekt brukar krävas mycket handpåläggning. Om datakvaliteten är låg blir det inte så mycket av hållbarhetsredovisning. Tänk också på att CSRD kräver spårbarhet på data.

AI REDAN NU!

Alexandra Halfya är grundare av och COO för Combify, ett företag som samlar, strukturerar och tillgängliggör fastighetsrelaterade data som bygglov, detaljplaner, demografi och miljörisker, med hjälp av AI. Combify hjälper fastighetsägare och fastighetsutvecklare att fatta datadrivna beslut och hitta utvecklingsmöjligheter tidigare i processen. Hon berättade att redan idag kan bostadsbolagen tillämpa AI på flera sätt, och inledde genom ett mycket brett perspektiv på data och AI. Användning av data och AI kan ge nyttor på tre nivåer. Att fastigheterna och

DIGITAL HELHETSLÖSNING förenklar stambyten

och renoveringar

Att hålla ordning på ett stambyte eller renoveringsprojekt i ett flerbostadshus kan vara en utmaning – särskilt kommunikationen. Med Homerun får alla inblandade en gemensam plattform som förenklar varje steg i processen.

ATT HANTERA ett stambyte eller en omfattande renovering i ett flerbostadshus innebär ofta ett stort administrativt arbete. Många inblandade parter, mängder av beslut som ska tas – och inte minst en kommunikation som måste flyta mellan projektledning, entreprenör, beställare och boende. Här kommer Homerun, en del av Smartcraft, in i bilden.

– Homerun är en kommunikationsplattform framtagen för att underlätta hela processen i ROT-projekt, säger Caspian, Key Account Manager på Smartcraft, och tillägger:

– Alla inblandade får en samlad vy över projektet och kan kommunicera via en och samma plattform.

I Homerun kan alla typer av meddelanden, dokument och beslut samlas på ett överskådligt och säkert sätt. Systemet möjliggör digital signering – både för boende som ska bekräfta sina val och för projektorganisationer som hanterar avtal, protokoll och beställningar.

– Allt från medgivanden till ÄTA-beställningar kan signeras direkt i systemet. Det sparar tid, minimerar risken för fel och gör det enkelt att följa upp vad som beslutats, säger Caspian.

En annan populär funktion är bokningskalendern, där boende själva kan boka tider för till exempel konsultation eller hembesök.

– Det är en stor skillnad mot att hantera bokningar via lappar i trappuppgången eller mejltrådar. Nu kan både boende och projektpersonal följa allt direkt i sina egna kalendrar.

Plattformen är också anpassad för kommunala bolag, där kraven på datasäkerhet är höga. Homerun fungerar enligt GDPR och upprättar alltid personuppgiftsbiträdesavtal.

– All data hanteras inom systemets gränser på ett säkert sätt. Vi vet att många kommuner uppskattar den tryggheten, säger Caspian.

Just kommunala bostadsbolag har varit

en viktig målgrupp, särskilt med tanke på det stora stambytesbehov som finns inom miljonprogramsbeståndet.

– Vår lösning gör det möjligt att hantera tusentals lägenheter parallellt, med allt samlat på ett och samma ställe. Det är praktiskt taget omöjligt att sköta på ett effektivt sätt utan digitala verktyg.

Homerun utvecklas löpande och i nuläget pågår bland annat förbättringar av systemets servicemodul och användargränssnitt, samt ett nytt öppet API för smidigare integrationer.

– Målet är att våra kunder ska känna att allt finns på plats. Vi vill att de ska tänka: ”Hur kunde vi ens hålla reda på allt det här innan vi började med Homerun?”, avslutar Caspian.

Alexandra Halfya hjälper fastighetsägare och fastighetsutvecklare att hitta utvecklingsmöjligheter tidigt i byggprocessen.

deras ägare sitter på en massa data är självklart. Vi reflekterar kanske sedan inte över data på områdesnivå, all extern data runt fastigheten som exempelvis kollektivtrafik, miljörisker och planerade skolor. Dessutom finns en övergripande nivå – marknaden –med trender, konkurrenter och demografiska förändringar.

Alexandra Halfya illustrerade den gradvisa utvecklingen av AI-tillämpningar, i form av AI-trappan, där kvalitetssäkrade data finns på första steget. Därifrån kan tilllämpningarna ta stegen upp till optimering, som AI-styrd värme eller felanmälningar. Betydligt mer avancerat blir det när prediktiv analys förutsäger vad som kommer att hända. Målet är att sedan kunna tillämpa preskriptivt, då AI både förutser vad som kommer att hända och ger dessutom rekommendationer på åtgärder.

För bostadsbolag som inte kommit igång ännu finns några tips för hur man börjar:

• Datakartläggning

• Sätt tydliga mål

• Börja med ett pilotprojekt (t.ex. AI-styrd värme)

• Jobba med rätt partners

• Säkerställ datakvalitet

– Att satsa på AI är ingen kostnad, utan en nödvändig investering, avslutade Alexandra Halfya.

HUR KOMMA IGÅNG MED AI?

Vi fick höra exempel på tillämpning av AI hos tre medlemsföretag. Först ut var Mohamed Messaoud, IT- och digitaliseringsansvarig hos Sollentunahem. Han började se över kostnader för IT och upptäckte att

man hanterade ungefär 500 fakturor per år och att licenskostnaderna var höga. För att kunna analysera fakturorna strukturerat frågade han Chat GPT om hjälp att göra ett script. Målet var att automatisera jämförelsen mellan fakturor och avtal. Lösningen bestod av tre delar:

• OCR-teknik för att läsa pdf-fakturor

• AI-modeller för att strukturera och tolka informationen

• Matchningsalgoritm

Tack vare detta gick det att spåra avvikelser. Ett fel hittades där en tjänst som skulle kosta 1,60 kr per GB var felfakturerad med 16 kr per GB. Det var överdebitering på sammanlagt 4 miljoner kronor över tid. Utöver detta har Sollentunahem lyckats sänka sina IT-kostnader med 1 miljon kronor per år.

– Framöver kommer vi att bygga en struk-

tur som håller oss uppdaterade på alla våra fasta kostnader. Inom ett år ska vi ha stenkoll på alla IT-leverantörer, och långsiktigt även i andra delar av verksamheten, säger Mohamed Messaoud.

Christoffer Greijer, IT- och digitaliseringsansvarig hos Enköpings Hyresbostäder, berättade om hur de analyserar och önskar analysera vakanser. Företaget arbetar mycket med grafik för att illustrera exempelvis i vilka stadsdelar och områden det finns vakanser, samt hur antalet lediga och spärrade lägenheter varierar över tid. Det är viktigt att beakta ”processen” när en lägenhet byter hyresgäst. Lägenheten ska besiktas, hyras ut och eventuellt renoveras. Målet är givetvis att minimera tiden lägenheten står tom. Christoffer Greijer berättade om utvärderingen av hela processen. Frågan är om det

Alexandra Halfya illustrerade den gradvisa utvecklingen av AI-tillämpningar, i form av AI-trappan. Målet efter att ha klarat flera steg är att tillämpa preskriptiv analys.

Alexandra Halfyas tips för att komma igång med AI.

AI kan hjälpa till. Bild: Kjell-Arne Larsson

finns signaler i data som visar att en uppsägning är på gång. Där kanske AI kan hjälpa till. Alicia Åhlfeldt, hållbarhetschef på Fastighets AB Förvaltaren, lyfte hur strukturerad och tillgänglig data kan göra hållbarhetsarbetet både träffsäkert och affärsnära. Genom att koppla samman öppna datakällor, som exempelvis SMHI, MSB och SGI med förvaltningskännedom och fastighetsdata, blir det möjligt att identifiera klimatrisker och sårbarheter i det befintliga beståndet.

I stället för att lägga tid på att samla in och kvalitetssäkra data, kan resurser riktas mot analys och åtgärder där de gör störst skillnad. Målet är att integrera hållbarhetsfrågor i den dagliga styrningen, inte som ett sidospår, utan som en naturlig del av det långsiktiga fastighetsägaransvaret.

ALLMÄNNYTTANS BÄSTA RENOVERING

Tävlingsjuryn under ledning av Martin Ingvarson, lokalexpert på Sveriges Allmännytta, höll ihop presentationen av årets tre finalister. Först ut var den gamla Spritfabriken i Eslöv, som byggs om av Eslövs Bostads AB. Husen görs om till bostäder och kontor med fokus på återbruk. Tegel återanvänds i stor skala, både i fasader och som golv, vilket minskar klimatavtrycket med cirka 400 ton CO2e. Den kulturmärkta fabriken från 1904 bevaras delvis och får moderna tillägg och helt nytt inkrom. Totalt byggs

55 lägenheter, kontor och garage. Projektet präglas av tekniska utmaningar, nära dialog och underhandsprojektering. Det ses som ett mönsterprojekt för både hållbart byggande och stadsutveckling.

Nästa bidrag var Peder Holmsgatan i Ronneby med Ronnebyhus AB som byggherre. Det rör sig om de så kallade Flygarbostäderna – flerbostadshus från 1950-talet. Projektet, som omfattar 27 lägenheter, fokuserar på återbruk av ursprungliga material såsom köksskåp och fönster, samtidigt som ny teknik installeras, inklusive FTXventilation och solceller. Analyser visade att det blev bättre ekonomi att renovera än att riva och bygga nytt. Projektet blev det första i Sverige att certifieras med Svanen för renoveringar.

– Miljöcertifiering är bra för att ha koll på byggprocess och materialval, säger Ida Karlsson, företagets fastighetschef.

Intensionen var samtidigt att behålla mycket av 1950-talskänslan. Många hantverkare tog fasta på detta och engagerade sig för att renovera på rätt sätt.

Sara Hamon, fastighetsutvecklingschef hos Familjebostäder, och Jonas Lindal, ombyggnadschef på samma företag, presenterade renoveringen av Gråberget i Majorna, Göteborg. Generellt har Familjebostäder som mål att utveckla ny renoveringsrutin som blir det nya normala. Renoveringarna ska kännetecknas av energieffektivisering,

minskad klimatpåverkan och antikvariskt återskapande. Till grund ligger bland annat företagets återbruksplan. De fem lamellhusen på Gråberget fick ny fasad med bättre isolering, och nya energieffektiva fönster. Hela 51 gamla fönster fick nya ägare, liksom 100 kvadratmeter fasadskivor. Ventilationen renoverades. Taket byttes från betongtegel till 3 000 kvadratmeter återbrukat lertegel. Energianvändningen minskade med 20 procent, från 106 till 84 kWh/kvm • år. Tack vare återbruk minskade byggavfallet med 100 ton och man undvek utsläpp av 32 ton CO2e. Presentatörerna betonade vikten av hyresgästdialog kring planerade och önskade åtgärder. Vidare fick Familjebostäder jobba en del med byggentreprenören, som inte hade någon större erfarenhet av återbruk. De entreprenörer som inte börjat, måste nog ta till sig tänket kring återbruk om de även i fortsättningen ska kunna göra affärer.

Som vinnare av Allmännyttans Bästa Renovering korades Spritfabriken och priset delades ut på första konferensdagens kväll. Juryn motiverade priset till Spritfabriken och fällde dessutom omdöme om alla tre bidragen.

– Gemensamt för alla finalister är återbruk, varsamhet med befintlig bebyggelse, nytänkande lösningar, stort engagemang, modiga projektledare och hög replikerbarhet, sammanfattade juryn.

Hos Enköpings Hyresbostäder frågar man sig om det finns signaler i data som visar att en uppsägning är på gång. Här kanske

Badet är en 75x50 meter stor anläggning med tre bassänger och fyra bryggor ut i Årstaviken. Bild: AMF Fastigheter

STOCKHOLMS FÖRSTA KAJBAD

Lördagen den 14 juni 2025 invigdes Stockholms allra första kajbad, Marieviksbadet, en efterlängtad mötesplats vid vattnet i hjärtat av Marievik. Badet är ett resultat av ett unikt samarbete mellan AMF Fastigheter, Klövern, JM och Stockholms stad – och utgör ett viktigt steg i arbetet med att skapa en mer levande, tillgänglig och vattennära stad.

– DET KÄNNS FANTASTISKT att Marieviksbadet äntligen öppnat upp för alla badsugna stockholmare. Det här projektet är ett gott exempel på hur Stockholms stad tillsammans med AMF Fastigheter, Klövern och JM med gemensamma krafter bidrar till stadens attraktivitet och möjligheten till rekreation. Genom att tillgängliggöra och aktivera Stockholms kajer skapar vi en tryggare och trevligare stad för såväl stockholmare som besökare”, säger Karin Wanngård (S), finansborgarråd i Stockholm.

Under invigningsdagen fylldes kajen av badsugna stockholmare, nyfikna grannar, barnfamiljer och förbipasserande som ville uppleva det nya badet.

Marieviksbadet består av fyra flytande pontoner med tre bassänger: en 25-metersbassäng för motionssim, en grund barn-

bassäng och en lekbassäng med hopptorn. De generösa bryggorna runtom bjuder in till solhäng, socialt liv och avkoppling – dygnet runt, året runt.

På AMF Fastigheter är satsningar som Marieviksbadet en naturlig del av ambitionen att skapa attraktiva stadsmiljöer där människor mår bra, trivs och känner sig inspirerade.

– Kajbadet i Marievik blir mer än bara ett bad – det blir en naturlig plats i staden och ett viktigt bidrag till att skapa mer livskvalitet. Marieviksbadet är en viktig del av det sammanhang vi nu skapar där människor samlas för att njuta av livet och staden – en oas för alla stockholmare med mat, bar, musik och nu ett bad, säger Thomas Erséus, vd AMF Fastigheter.

Idén om ett kajbad föddes ur behovet av fler fria ytor och sociala

Man skulle ju kunna tro att ”Nordens Venedig” byggd på öar med många fina badplatser redan hade kajbad, men icke. Nu blir det ändring på detta i den framväxande stadsdelen Marievik vid Liljeholmskajen i Stockholm. Bild: AMF Fastigheter

Kajbadet ska rymma upp emot 270 personer och blir en del av området Marievik, som samtidigt är under intensiv utveckling med nya bostäder och företagslokaler. Bild: AMF Fastigheter

mötesplatser i Marievik, en stadsdel under stark utveckling. I dialogen mellan fastighetsägare och stad lyftes vattenrummet fram som en av områdets största tillgångar – och idag står resultatet färdigt som en ny destination i stadsbilden.

– Det bästa med Marievik är just den unika kombinationen av stad och vatten – en plats där människor kan mötas, aktivera sig och njuta av naturen mitt i stan, säger Mikael Åslund, vd och koncernchef på JM.

– Marievik är på väg att bli ett av de hetaste områdena i Stockholm. Läget alldeles vid vattnet med en mix av attraktiva bostäder, kontor,

restauranger, utmärkta kommunikationer och nu även ett kajbad, gör Marievik unikt, säger Erik Ihse, chef för projektutveckling, Klövern. Nu när Marieviksbadet är invigt övergår det till Stockholms stad, som tar över ansvar för drift och förvaltning. Badet och det omgivande kajområdet blir allmän platsmark – tillgänglig för alla. Förhoppningen är att platsen blir en levande knutpunkt för hela stadsdelen – där stad, vatten, hälsa och gemenskap möts på ett nytt sätt.

Marieviksbadet erbjuder:

Tre bassänger: En 25-metersbassäng för motionssim, en lekbassäng med hopptorn och en barnbassäng.

Fyra bryggor: För att enkelt kunna ta sig ut i vattnet och njuta av miljön.

Mötesplats: Badet är tänkt att vara en plats där människor kan mötas, umgås och njuta av vattnet.

Tillgänglighet: Badet är öppet dygnet runt och gratis att använda.

FAKTA I KORTHET:

Anläggande av ny badplats i Marievik, Stockholm

Tidplan: april 2024 – juni 2025

Byggherre: Samarbete mellan AMF Fastigheter, Klövern, JM och

Stockholms stad

Totalentreprenör: Pontech Marina AB

MULTIFUNKTIONELLT KULTURHUS I TRÄ

Trästommen till det nya multifunktionella kulturhuset i Hörby håller just nu på att resas – ett projekt med starkt fokus på hållbarhet, både ur ett byggtekniskt och socialt perspektiv. Förutom nybygget kommer den 100 år gamla biografen Metropol att totalrenoveras.

AV KIM HALL

REDAN UNDER förstudien föreslogs namnet Victoria för kulturhuset, efter den välkända Hörbyprofilen Victoria Benedictsson. När byggnaden står klar i mars 2026 ska den rymma konsthall, bibliotek, biograf och erbjuda plats för sociala möten, mingel, utställningar och andra aktiviteter.

Men planerna har djupa rötter. Redan 2008 beslutade kultur- och fritidsnämnden i Hörby att tillsätta en arbetsgrupp för att genomföra en omvärldsanalys om möjligheten till ett kulturhus i kommunen. Femton år senare antogs en detaljplan, och sex månader därefter revs två bostadshus intill biografen Metropol.

Det tegel som blev över efter rivningen återanvänds till kulturhusets fasad. Den nya byggnaden omfattar 1 000 kvadratmeter, byggs i två plan och uppfyller kraven för miljöcertifieringen Miljöbyggnad Silver.

Förutom en stomme i korslimmat trä används trä som ett dominerande material även invändigt. Arkitekten Daniel Bergs förslag om golv i Ölandsten i konsthallen har kommunen valt att gå vidare med. På taket, som till största delen består av papp och solceller, byggs ett stort glasparti som släpper in dagsljus i bibliotekets lokaler. Bibliotekets träväggar, med platsbyggda hyllor, har bärande funktion. Konsthallen får flexibla lösningar med flyttbara väggar för att möjliggöra evenemang, uppträdanden och mingel. Här finns även kök och bardisk för enklare servering.

En glasbyggnad inne i kulturhuset kommer att fungera som länk mellan konsthallen och den klassiska biografen Metropol. – Vi byter takstolar, bjälkar, uppdaterar tekniken och målar – allt för att bevara biografens traditionella utseende. Det gamla och det nya förenas i det nya kulturhuset och blir en viktig samlingsplats för Hörbyborna och hela regionen, säger Filip Ekenheim, projektchef i Hörby kommun.

På innergården skapas utrymme för konstnärligt utövande och mindre publika evenemang.

– Victoria har alltid haft ett starkt symbolvärde för Hörby, och med ett modernt kulturhus med flera funktioner tror vi att detta kommer att bli en viktig del av Skånes kulturliv, säger Filip Ekenheim.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad kulturhus sam renovering av biograf, Hörby

Tidplan: februari 2025–mars 2026

Byggherre: Hörby kommun

Totalentreprenör: Treano Bygg AB

Arkitekt: Daniel Berg Arkitekter AB

Kostnad: 62,8 Mkr

Det nya kulturhuset Victoria i Hörby blir en multifunktionell byggnad i trä och återvunnet tegel i fasaden. Bild: Daniel Berg Arkitekter

Arctic Center of Energy, som byggs i Skellefteå är avsett för forskning och utveckling inom elektrifiering.

NORDBYGG OCH INSTALLATÖRSFÖRETAGEN bakom

suverän mässa

”Fastighetsenergi” var en programspäckad mässa arrangerad av Nordbygg i samarbete med Installatörsföretagen. Presentationer och paneldiskussioner täckte in hela bredden av komplexiteten när det gäller energieffektivisering. Mässans styrka var att den belyste hela spektrat av utmaningar, från ny teknik till beteendeförändringar, från finansiering till nya affärsmodeller.

AV KJELL-ARNE LARSSON

DET FINNS UPPENBARLIGEN oerhört många sätt att se på energi och energieffektivisering, inte enbart i form av siffror. Vi blev också uppdaterade på hur EU-direktiv och andra regleringar påverkar bygg- och fastighetsbranschen nu och framöver.

NYA AFFÄRSMODELLER

Skärpta energikrav, digitalisering och ökad hållbarhet förändrar bygg- och fastighetsbranschen. Moderatorn Caroline Szyber från

Visionsbyggande ledde en panel bestående av Anton Sjöstrand från Rebel Light (belysning för byggda miljöer), David Frydlinger från Cirio Law Firm och Mikael Anjou från Nordic Climate Group, som diskuterade affärsmodeller för framtiden. Hur kan branschen anpassa sig till nya krav?

Det stod klart att vi måste tänka annorlunda. Inte längre ”kränga” enbart produkter och tjänster, utan erbjuda hela lösningar som håller på sikt och i flera steg. Det krävs nya modeller. Men varför ska

3-stegs värmeåtervinning med CleanAir24-FTX - robust och underhållsfri lösning

Självdragsventilation bygger på tillförsel av kall tilluft från gatan som sedan måste värmas upp i lägenheten. Risk för kallras, buller och trafikpartiklar i luften.

Med CleanAir24-FTX tas tilluften från taket och värms upp av återvunnen värme innan den kommer in i lägenheten. Ren, varm tilluft på vintern, frisvalka på sommaren.

Värmer på vintern, ger frisvalka på sommaren

Läs mer på hemsidan!

Nominerad till Stora Inneklimatpriset 2018 - Återvinner 50% energi på Kungliga Slottet

Robust & driftssäker mekanisk återvinning - Använder inte el eller fjärrvärme för uppvärmning

CleanAir24-FTX i korthet

• Konvertering från självdragsventilation till ventilation med värmeåtervinning i 3 steg

• Gratis, automatisk frisvalka på sommaren

• Endast robusta, underhållsfria komponenter (inga krånglande styrsystem)

• Värmeväxlingen sker i befintliga kanaler - inga förstörande ingrepp i fastigheten behövs

Kostnadsfri ventilationsrådgivning!

Kontakta oss innan månadsskiftet så bjuder vi på avgiften för den inledande energi- och ventilationsrådgivningen (5.300 kr). Obs! Begränsat antal.

Ring: 08-756 69 69

E-post: info@skorstensbolaget.se

Frisk luft - rätt tempererad!

Skorstenstätning - Värmeåtervinning - Ventilation - Radonventilation

Köksventilation - Kakelugnsrenovering - Kaminer

leverantören anstränga sig extra för något som ger fördelar för en helt annan aktör mycket längre bort i kedjan? Jo, göra erbjudandet attraktivt med en hållbar lösning som över tid ger lägre kostnader för kunden. Detta är en bättre strategi än att lägga på en grön premie på priset för att produkten har högre livslängd.

Anton Sjöstrand berättade om den cirkulära affärsmodell som företaget utvecklat. Reservdelar ska finnas tillgängliga i 20 år. Företaget tar tillbaka och reparerar upp. Reparerad produkt har samma värde och samma garanti som ny. Mikael Anjou hänvisade till hur mycket restenergi från kylanläggningar som inte tas tillvara. Inom så kallade energigemenskaper – lokala nätverk som gör lokala affärer – kan restenergi säljas till den som behöver. David Frydlinger menade att vi måste vidga oss, från bilaterala till multilaterala affärsrelationer.

GRÖN FINANSIERING

Hur ska den gröna finansieringen för energieffektivisering maximeras? Frågan diskuterades av Ebba Ramel som är senior hållbarhetsanalytiker på Nordea, Terese Kuldkepp som är expert hållbarhet hos Installatörsföretagen, Peter Önnby som är team leader hos Ramboll och Åsa Bergström, vice vd och finanschef på Fabege. Nära samverkan behövs mellan teknik och finans. Det gäller att utveckla modeller som attraherar finansiärer och främjar långsiktig miljönytta. Åsa Bergström pekade på fastighetsägarnas stora kostnad för energi. Fabege har redan nått långt i energieffektivisering. Alla fastigheter är gröna, men omvärldens krav ökar på vad som är grönt.

Även fastigheter som inte definieras som gröna måste effektiviseras. Ebba Ramel uttryckte sin oro för detta och menade att man behöver titta även på gynnsamma finansieringslösningar för övrigt bestånd. Det är inte bara de 15 procent bästa som ska beaktas. Denna synpunkt rimmade delvis med Terese Kuldkepps att hållbarhetsprojekt som uppmärksammats har varit spjutspetsprojekt. Vi måste få till en förflyttning av de övriga ”vanliga husen”.

Peter Önnby pekade på andra aspekter som klimatrisker och social hållbarhet som bransch och finans bör ta höjd för. Det stod klart att bankerna måste vara alerta gentemot vidgade krav och delvis använda nya och förfinade mätetal som underlag för finansiering.

ENERGY PERFORMANCE OF BUILDINGS DIRECTIVE

Som en inledning till en paneldebatt om ifall Sverige kommer att hålla rätt renoveringstakt – där Boverket sätter ribban – gav Installatörsföretagens energiexpert Helen Magnusson en bakgrund. (Debatten ordnades i samverkan med Eneff, Energieffektiviseringsföreningen.) EPBD har omarbetats som en del av EU:s lagstiftningspaket Fit for 55 som syftar till att EU:s klimatutsläpp minskar med minst 55 procent till 2030 och att EU ska bli klimatneutralt 2050. Direktivet har trätt i kraft och ska implementeras som nationell lagstiftning 29 maj nästa år.

På kort tid utför Boverket fem regeringsuppdrag: metoder och definitioner, energideklarationer, hållbar mobilitet, byggnadsrenoveringsplan och solenergi.

– Installatörsföretagens medlemmar energieffektiviserar fastigheter och verksamheter, installerar förnybar energi och hjälper till att elektrifiera transporter. Allt detta är delar av direktivet, poängterar Helen Magnusson.

EPBD kommer att driva på bland annat installation av laddstolpar och solenergi. Solenergianläggning kommer att krävas på alla nya hus från 2026, på alla offentliga byggnader och lokalbyggnader och från 2029 på alla bostadsbyggnader.

Vilken ribba kommer då Boverket att ge som ska driva energieffektivisering? Begreppet ”nära-noll-energibyggnader” ersätts med

“Installatörsföretagens medlemmar energieffektiviserar

fastigheter

och

verksamheter, installerar förnybar energi och hjälper till att elektrifiera transporter. Allt detta är delar av direktivet.”

/Helen Magnusson, energiexpert, Installatörsföretagen

”noll-utsläpps-byggnader”. Den nationella byggnadsrenoveringsplanens syfte är att pressa på rörelsen mot noll-utsläpps-byggnader. Nybyggda hus ska ha 10 procent bättre prestanda än nuvarande krav. Vilken nivån blir för befintliga hus är för närvarande oklart. Klart är dock att de 16 procent sämsta enligt lag måste renoveras till 2030. De 26 procent sämsta måste renoveras till 2033. Sammantaget behöver 33 00 fastigheter renoveras varje år under 7 år. Fastighetsägare som inte klarar den stipulerade takten att renovera de sämsta husen kommer att få någon typ av sanktion. De exakta sanktionerna i Sverige är ännu inte fastställda. Vi vet inte om det kommer bli som i Frankrike där det inte möjligt att hyra ut lokaler och bostäder i byggnader som inte har åtgärdats. Eller om fastighetsägare med lokaler blir skyldiga att betala vite.

BÄTTRE NYTTJANDE AV VÄRME OCH KYLA

Flera av presentatörerna under konferensen pekade på den energieffektivisering som kan göras genom att utnyttja energiflöden mer effektivt, optimera ventilationssystem och ta vara på restvärme som ofta går rakt ut i skyn. Ett av de företag som tagit fasta på detta är schweiziska Konvekta.

– Vi har hört idag att man ska helhetsansvaret och titta på hela processen, och där bidrar vi stort, säger Peter Ljubetic från Konvekta AG. Företagets fokus är att återvinna värme, men även kyla. Tekniken kan användas där det är stora flöden i ventilations- och luftkonditioneringssystem, exempelvis i industrier och sjukhus. Bostadshus är inte aktuella.

– Det går att kombinera ett stort antal frånluftsaggregat med värmebatterier. Batterierna har tåliga lameller som går att rengöra med högtrycksspolning.

Värmeväxlarna är egenutvecklade, liksom konstruktionen av skid och mjukvaran Konvekta Controller. Alla anläggningar är framtagna för den specifika kunden. Driften baseras på meteorologiska data och mätvärden från ett års drift.

– Konceptet medger energibesparingar på upp till 75–95 procent. Vi lämnar garantier på en viss energibesparing och betalar avgifter om anläggningen inte når vad vi kontrakterat, avslutar Peter Ljubetic.

Konvekta bygger anläggningar för kunder på flera kontinenter, från Kanada med -38 graders utetemperatur till Saudi Arabien med femtio plusgrader.

NATURLIGA KÖLDMEDIER

Hittills har i huvudsak F-gaser använts som köldmedier. De påverkar ozonlagret, och därför avvecklades de värsta. F-gaserna driver också på växthuseffekten. Alla F-gaser ska därför avvecklas, och enligt förordning till 2028. Under 2027 kommer det inte att finnas tillräckligt med F-gaser för att fylla på befintliga system. Så byt så snart det går.

Erik Randén som är vd för Labkyl berättade att sedan 2005 har företaget haft fullt fokus på koldioxid som köldmedium. Denna koldioxid är en restprodukt från biogasproduktion, är därmed biogen och ökar inte växthuseffekten. I Sverige ställde tidigt ICA och Konsum om till koldioxid. Tekniken är således väl utvecklad. Nu behöver värmepumpar, komfortkyla och stora kylanläggningar konverteras. Kylgruppens vd Anders Linders tog upp möjligheter med ammoniak som köldmedium. Gasen är lämplig framförallt i större system för logistikcenter och stora kyl- och fryslager. Ammoniak är toxisk och brandfarlig, men tekniken är väl utvecklad och riskerna är fullt hanterbara. Maskiner ska konstrueras i stål och inte i koppar. Anläggningar kan specialbyggas för alla fastigheter och behov från 100 kW. Stora energibesparingar kan göras.

Andreas Bäckäng från Enrad berättade om köldmediet R290, som är propan, en renare form av gasol. Propan fungerar i många sammanhang: komfortkyla, processkyla, processvärme och värmepumpar. Bäckäng visade bilder från flera leveranser. Den största gick till DNV:s stora anläggning, där värmepumpar tar både värme och kyla från havsvatten.

Presentatörerna var överens om det angelägna att snarast möjligt börja ersätta F-gaser med naturliga köldmedier. Då förbättras hållbarhetsnyckeltalen och energinotan kan minska rejält.

HUSETS ROLL I ELEKTRIFIERINGEN

Tobias Vahlne, verksamhetsansvarig vid Arctic Center of Energy, berättade om det center som byggs upp för samarbete, forskning och utvecklingsfrågor inom elektrifiering. Centret får sitt säte i en byggnad i Skellefteå som ska stå klar 2027. I sin presentation berörde Tobias Vahlne elbilsladdning, förnybar energiproduktion, energilagring och energigemenskaper i anslutning till fastigheter. Samhället går från ett läge där energi produceras i ett fåtal punkter och distribueras till en mängd punkter, till ett läge där mikroproducenter kompletterar produktionen och skapar helt nya affärsmodeller och samarbetsformer. Samtidigt får vi distribuerade möjligheter att lagra

“Det går att kombinera ett stort antal frånluftsaggregat med värmebatterier. Batterierna har tåliga lameller som går att rengöra med högtrycksspolning.”

/Peter Ljubetic, Konvekta AG

el. Presentationen tog upp möjligheter med ö-drift (mikrogridar) för att klara sig när den stora griden slås ut, V2G (vehicle to grid), batterilagring (i hus och bilar) samt vätgas.

ARCTIC CENTER OF ENERGY

Under en annan sektion av konferensen berättade Sanna Orellano, som är processledare för ACE, om själva byggnaden och Christer Åhlund, professor of pervasive and mobile computing vid LTU, om verksamheten cybersäkerhet i anslutning till centret.

Själva byggnaden uppförs med höga hållbarhetsambitioner och certifieras med Miljöbyggnad och NollCO2. Det blir mycket trä och många cirkulära material. Ansvarig för installationer av el, VVS och automation är Bravida. Huset kommer att ha kontor, ytor för co-working, flexibla läromiljöer, konferens och laboratorier. En avsikt är att tillgängliggöra huset som testmiljö, både fysiskt och digitalt, bland annat genom att erbjuda data från fastighetssystemet. Den senare tillämpningen ställer höga krav på cybersäkerhet.

Christer Åhlund tog upp frågor just om cybersäkerhet. I centrat ska andra aktörer kunna testa olika säkerhetslösningar och studera denna typ av hightech-fastigheter. Labbmiljöer ska skapas för dessa aktörer.

Om kopplingar finns från fastigheter till molnplattformar ökar attackytan och därmed sårbarheten. Ju flera fastigheter vi kopplar upp, desto mer sårbara blir de. Det behövs övervakning som följer vissa parametrar och upptäcker anomalier som kan indikera attacker.

Det amerikanska företaget Crownstrike, som arbetar med ITsäkerhet, har visat vilka samhällssektorer som är mest drabbade. Det är teknikföretag och konsultföretag, men även finanssektorn och sjukvården är ofta utsatta.

“Målet är att fortsätta utvecklas i en stor digital transformation. Kompetensen måste lyftas.”

/Erica Eriksson, energispecialist, Skandia Fastigheter

Ett par allmänna råd för att minska risken för attacker på fastighetssystem är förstås att kryptera och att använda flerfaktorsautentisering. Forskningen vid ACE kommer att leda till ytterligare goda råd.

ATT MÄTA TILL ATT GÖRA SÅ MYCKET MER

Att mäta är att veta brukar sägas. Men antalet steg är flera än så. Data ska omformas till information innan analyser kan göras och åtgärder genomföras. Effektiv energieffektivisering förutsätter bra mätningar och digital transformation av arbetssätten. Men hur kan detta fungera i praktiken?

Erica Eriksson som är energispecialist på Skandia Fastigheter gav en bakgrund. Företaget har ett ganska heterogent bestånd som innebär utmaningar i sig. Mätning och datahantering utvecklas, från att exempelvis fastighetsskötaren Olle har all information i en pärm till att data samlas i en gemensam databas.

Erica Eriksson visade hur den digitala förmågan hos ett bolag kan utvecklas, från att fastigheten överhuvudtaget är ansluten till ett nät, via flera steg till uppkopplad fastighet med system integrerade i en central plattform, till möjlighet att göra analyser och diagnoser med exempelvis Business Intelligens, tillämpning av AI och slutligen den autonoma fastigheten. Skandiafastigheter har kommit ganska långt och del av beståndet är långt upp i utvecklingstrappan.

– Målet är att fortsätta utvecklas i en stor digital transformation, av byggnader, system och personal. Kompetensen måste lyftas, på installatörer och oss själva som ska kvalitetssäkra och analysera,

säger Erica Eriksson. Jonathan Marstorp, energi- och VVS-konsult hos Incoord, och Jakob Morelius, energiingenjör på Caverion, anslöt till en panel som debatterade vidare om hur det fungerar i praktiken. Det stod klart att ambitionerna varierar stort mellan fastighetsägare, liksom avståndet till målet om mätningar och digitaliseringar som avgjort bidrar till effektivare energi- och resursanvändning. Ett bra tips är, att först lära känna ditt hus i grunden innan du satsar på komplex teknik. Finn ett sätt att nyttja data du redan har för att prioritera bland tänkbara effektiviseringsåtgärder. När det gäller i synnerhet nybyggnation eller installation av nytt styr, kan man överväga ett grepp som används i utlandet, nämligen ”Commissioning”. Vid uppstart ser man till att det som projekterats (av bland annat installationskonsulterna) också har byggts och verkligen fungerar.

CYBERSÄKERHET

Vid varje konferens av rang förekommer inslag om säkerhet, och ”Fastighetsenergi” var inget undantag. Och varje gång lyckas presentatören skrämma upp besökarna, så även under denna konferens. Det var kriminalkommissarie Jan Olsson från Polisen som stod för presentationen. Inga sätt att skydda sig är helt säkra, men tänk som vid förebyggande av stöld, gör det så svårt som möjligt för tjuven. Cyberattacker tenderar att riktas mot lättare mål, men undantag finns förstås.

Presentationen följdes av en paneldebatt med Magnus Löfgren, IT- och digitaliseringschef Stockholmshem, Joakim Carlsson som arbetar med kommunikations- och säkerhetsteknik hos Installatörsföretagen, samt Michael Dufva, cyber security officer hos Siemens.

STOR NYTTA AV EKODESIGNDIREKTIVET

EU:s energianvändning minskar bland annat tack vare att Ekodesigndirektivet driver på utveckling och innovation.

– Direktivet ska göra att de sämsta produkterna tas bort. Det ger stor effekt på bland annat energianvändningen, säger Britta Permats, vd för Svensk Ventilation.

Femtio förordningar som träffar ett trettiotal produktgrupper har stor betydelse. De reglerade produkterna svarar för 51 procent av EU:s energianvändning. Ekodesigndirektivet väntas medge stora besparingar till 2030. Den produktgrupp där besparingarna är mest betydande är ”Indoor climate” produkter, som står för cirka 30 procent av energibesparingarna. Direktivet ger fler fördelar:

• Minskar miljöbelastning, t.ex. vattenanvändning och luftföroreningar

• Ökar materialeffektivitet

• Främjar innovation

Även energimärkning bidrar till lägre energianvändning. Sammantaget bedöms besparingarna av el till 526 TWh årligen från 2030. Positivt blir också 172 tusen nya jobb.

– Regleringarna driver verkligen innovation. Från 2009 och framåt har vi bevakat ekodesignförordningarna och vi kan konstatera att fläktars verkningsgrad verkligen har förbättrats. Sedan har vi också fått bättre värmeåtervinning exempelvis ny rotorteknologi med hög prestanda vilket ger större energibesparing. Dessutom har den senaste ”Tekniktävlingen” inom ventilationsområdet bidragit till innovationen adaptiv avfrostning av värmeväxlare, berättar Britta Permats.

Med dessa innovationer har det gjorts tekniksprång.

AI OCH PROPTECH

En session om ”Framtidssäkrade byggnader med AI” startade med inledande tankar från Filip Kjellgren, som är strategic initiative

“Regleringarna driver verkligen innovation. Från 2009 och framåt har vi bevakat ekodesignförordningarna och vi kan konstatera att fläktars verkningsgrad verkligen har förbättrats.”

/Britta Permats, vd för Svensk Ventilation

“Andra samhällssektorer har jobbat länge med AI, men proptech ligger efter, samtidigt som den teknik man kan bygga på har fantastisk förmåga, menar Filip Kjellgren. Utmaningen ligger i att förstå hur AI kan skapa nytta och sedan införa det i den existerande organisationen.”

/Filip Kjellgren, strategic initiative developer hos AI Sweden

developer hos AI Sweden. Det är ett neutralt och icke-vinstdrivande nationellt center för tillämpad AI, där energi är ett av många verksamhetsområden. Centret arbetar för att lyfta värdet av datadelning och data, användning av AI för att optimera, prognosticera, stötta användare/organisationer och generera lösningar som kanske människan inte kommer på. Centrets målgrupper är näringsliv, akademi och offentlig sektor.

– Det har hänt tre fantastiska saker kopplade till AI och maskininlärning, säger Filip Kjellgren. Mängden data har exploderat. Datatillgången är mycket viktig för potentialen hos AI. Antalet datorer och deras prestanda har ökat vilket ger oss enorm beräkningskraft. En beräkning som tidigare skulle tagit 5000 år kan gå på 0,1 sekund. Dessutom har det gjorts stora algoritmiska framsteg.

AI utvecklar nya förmågor, den ena efter den andra. Förmågan att tyda handskrift utvecklades från 1998 och ungefär 15 år senare överskreds den mänskliga förmågan. AI:s förmåga att känna igen bilder, tog på allvar fart 2009 och ungefär fem år senare var den bättre än människans. Framgångskurvorna tycks bli allt brantare.

AI har en rad förmågor: känna av världen (se, höra och läsa språk), kontrollera världen (robot), förstå världen (upptäcka, prediktera och optimera) samt skapa världen (optimera, skapa såsom i generativ AI). Svenska företag ligger efter i att tillämpa AI. På frågan, exempelvis ”Under de kommande 12 månaderna kommer generativ AI att öka mitt företags förmåga att bygga förtroende med intressenter?” svarar bara 26 procent jakande, medan den siffran i andra länder är 48 procent.

AI Sweden arbetar bland annat med frågor kring att samla in data om energianvändning och nyttiggöra data. För vår samhällssektor är det betecknande att 59 procent av elanvändningen går till fastigheter och service. Energi knuten till byggnader skulle kunna användas

smartare. Varje fastighet är i själva verket ett batteri. Vi skulle kunna flexa mycket mer med energianvändningen och dela den.

– Andra samhällssektorer har jobbat länge med AI, men proptech ligger efter, samtidigt som den teknik man kan bygga på har fantastisk förmåga, menar Filip Kjellgren. Utmaningen ligger i att förstå hur AI kan skapa nytta och sedan införa det i den existerande organisationen.

Om AI-arbetet är toppen av isberget så finns 20 procent därunder bestående av data och 70 procent bestående av organisation. Att implementera i organisationen är således 70 procent av arbetet.

– Det finns bra exempel på AI-tillämpningar i fastighetsvärlden, men tänk på att vi som nation inte har råd att göra om alla piloter från början. De flesta blir inte uppskalade och spridda, säger Filip Kjellgren.

Vi bör springa för att hinna med AI-tåget och sedan tänka på att dra nytta av andras erfarenheter istället för att börja från början med varje tillämpning.

FRÅN PILOT TILL SKARPT LÄGE

Därefter följde en panel bestående av Filip Kjellgren, Åsa Engström som är IT- och digitaliseringschef hos Uppsalahem och Stefan Wisborg som är operativ chef för automation hos Bravida. Man diskuterade möjligheterna med AI.

Uppsalahem befinner sig i pilotstadium och ser fram mot att skala upp. Det gäller att ha data av god kvalitet och därefter lägga på lager med olika funktioner. Det allmännyttiga bolaget provar olika AI-förmågor exempelvis för kundkommunikation.

Stefan Wisborg påminde om att vi ofta styr på den kallaste lägenheten. Om vi inte sätter in sensorer finns inga bra data för att optimera energianvändningen med hänsyn till varje lägenhet. Det kan

finnas motstånd hos hyresgästerna för att installera sensorer av olika slag i lägenheterna. Därför är det viktigt att kommunicera syftet och nyttan. Om båda parter vinner på det, för hyresgästen i form av bättre inneklimat, kan vi hoppas på acceptans.

Sensorer, data och analys/optimering med hjälp av AI kan eventuellt användas för att utreda problemhus där många klagomål förekommer och där energi slösas. Och därmed i slutänden både få nöjdare hyresgäster och skörda lågt hängande frukter i energieffektiviseringen.

Filip Kjellgren menade att vi jobbar alldeles för mycket i ”stuprör”, det gäller både privata fastighetsägare och kommunala bolag. Sveriges Allmännytta består av fler än 300 allmännyttiga kommunala och privata bolag, som kunde samarbeta. Åsa Engström hänvisade till att Allmännyttan har ett Digitaliseringsråd. Hon är ledamot i detta och ser stora möjligheter att stärka branschen genom helt nya arbetssätt och datadrivna beslut.

Filip Kjellgren ansåg att även sakkunniga från andra sektorer måste komma in i arbetet. Det finns mycket att lära i sådan korsbefruktning.

SYSTEM I SAMVERKAN

Avsnittet om AI fick en ganska logisk fortsättning i ett följande avsnitt under rubriken ”Fastighetens system i samverkan – Hur får vi fastighetens olika system att samverka och interagera med varandra på ett optimalt sätt?” Joakim Carlsson, Kommunikationsoch säkerhetsteknik Installatörsföretagen, påminde inledningsvis om de tre megatrender som påverkar bygg- och fastighetssektorn: klimatfrågan, energiomställningen och digitaliseringen. Dessutom påverkar givetvis ekonomin i omvärlden med osäkra intäkter och

fluktuerande priser. Samtidigt höjs förväntningarna på fastighetsägarna. Av moderna fastigheter förväntas bättre prestanda:

• Ökad resurseffektivitet

• Ökad flexibilitet

• Ökad trygghet/säkerhet

• Ökad bekvämlighet

• Nya tjänster

• Förenklad drift/driftsäkerhet

För att svara upp bland annat mot det sistnämnda krävs mer samverkan än idag.

– Vi har massor av tekniska system. Det kan finnas 50–100 system. De kan jobba i ”stuprör”. Inte mycket samverkan. Ibland till och med motverkar de varann. Mer infoutbyte och samverkan krävs, menade Joakim Carlsson.

Genom att bygga upp lager av i tur och ordning: fysisk infrastruktur, logisk infrastruktur, system (plattform) och funktioner, går det att erhålla struktur. Men det är inte lätt att få alla befintliga tekniska system i fastigheten att kommunicera. Olika språk och olika interface måste samverka genom skilda kommunikationstekniker. Exempel på delar som ska med är bokningssystem, passersystem och inneklimatsystem. Dessa tillhör inre system som kan vara lättare att hantera. Dessutom kan data komma från enheter med Internet of Things. Sedan behövs externa data som väderprognoser. Joakim Carlsson visade avslutningsvis en (något skrämmande) bild över en kommunikationsinfrastruktur där en del av allt detta ingick i nätverket.

FRAMTIDENS TVÄTTSTUGA

Det avgjort trevligaste inslaget under ”Fastighetsenergi” var när

Uppsalahem befinner sig i pilotstadium för AI och ser fram mot att skala upp.

De 16 procent sämsta fastigheterna avseende energiprestanda måste enligt lag renoveras till 2030.

Peter Sundqvist, key account manager på Electrolux, visade en animation på framtidens tvättstuga, en trevlig inrättning som ligger på bottenplan och kallas First Floor Lounge. Den har en välkomnande entré och möbler som i en lägenhet, ytor för co-working, rum för

“Vi har massor av tekniska system. Det kan finnas 50–100 system. De kan jobba i ”stuprör”. Inte mycket samverkan. Ibland till och med motverkar de varann. Mer infoutbyte och samverkan krävs.”

/Joakim Carlsson, kommunikations- och säkerhetsteknik, Installatörsföretagen

cykelservice, lekrum där barnen leker medan man tvättar, café och möjligtvis gym.

Den trygga integritetsskyddade tvättstugan fungerar både för tvätt, för väntan och diverse göromål. Och genom att installera lågenergiprodukter används mindre med energi, både jämfört med en vanlig tvättstuga och tvättning hemma. Genom att använda mindre med el för tvätt kan kapacitet frigöras för att ladda elbilar.

En First Floor Lounge är dessutom trivsam och bidragande till den sociala hållbarheten. Inte dumt alls.

för en grönare framtid!

Läs alla våra tidningar på www.issuu.com/b2bnyheter.se

& Projekt

KLIMATFASTIGHETER

KLIMATFASTIGHETER

tar helhetsgrepp på energieffektivisering

tar helhetsgrepp på energieffektivisering

När Martin Wikman skulle energieffektivisera sitt nyköpta hus hittade han ingen entreprenör som ville ta ett helhetsgrepp över projektet. Han fick göra det själv och erfarenheten ledde till att han startade Klimatfastigheter. Företaget hjälper fastighetsägare genom hela projektet med planering, val av energieffektiva åtgärder, finansiering och samordning av entreprenörer. När jobbet är klart stöder Klimatfastigheter kunden med uppföljningar och redovisning av energibesparingar.

AV LARS-OLOF TANDBERG

HISTORIEN OM KLIMATFASTIGHETER började 2017 när Martin Wikman köpte en gammal prästgård utanför Växjö som var i behov av en omfattande renovering.

Han ville bland annat byta taket, tilläggsisolera, installera värmepump och sätta upp solceller. Problemet vara bara att han inte kunde hitta en entreprenör som var beredd att ta ett helhetsgrepp över projektet.

– Då beslöt jag att göra det själv. Jag ringde entreprenörer, tog referenser, valde de jag ansåg bäst, planerade och tog fram underlag för alla arbeten. Resultatet blev en fastighet med energiklass A. Det är det inte många fastigheter från början av 1900-talet som har, konstaterar Martin, inte utan stolthet.

Under arbetet med den egna fastigheten kontaktade han Linnéuniversitetet och frågade varför ingen samordnade renoveringar och energieffektiviseringar i deras område.

– Jag fick svaret att varje hantverkare är expert på sitt eget område, där de tjänar sina pengar. Det finns ingen tid att projektleda andra delar än sina egna eller ta ett helhetsansvar om förtjänsten blir mindre.

SAMORDNAR HELA PROJEKTET

I slutet av 2019 när prästgården var färdigrenoverad tog Martin sina erfarenheter och startade Klimatfastigheter. Företaget fungerar som en oberoende samordnande partner genom hela projektet så att

Martin Wikman ät ofta anlitad som talare. Här vid konferensen

fastighetsägaren ska slippa upphandla och koordinera olika leverantörer. Det innefattar analys av nuläget och förslag på lämpliga energieffektiviserande åtgärder, kontakt med banker och att skriva avtal.

– Vi ser även till att alla krav och klimatmål uppfylls, att hantverkarna gör det de ska, till rätt pris, i rätt tid och på rätt sätt. Vi följer upp, kontrollerar och rapporterar. Kunderna kan även få hjälp med finansieringsmodeller som gör att energibesparingarna i pengar blir större än kostnaderna för investeringen, redan från driftsättningen, berättar Martin Wikman.

UTVECKLADE ENERGIEFFEKTIVISERING

Klimatfastigheter började med renovering och energieffektivisering av småhus, eftersom det var det Martin kunde bäst. Han började samarbeta med elnätsägaren Eon och hjälpte till att utveckla deras koncept för energieffektivisering.

Tillsammans med EON och via EU-projektet Stronghouse genomförde Klimatfastigheter under två år närmare 700 energieffektiviseringar av småhus.

Under tiden utvecklade Martin sitt företag. Nu med Eon som underentreprenör för sol och batterier, och andra starka entreprenörer som Skanska, Bravida och stabila lokala utförare för övriga arbeten.

– Det är en trygghet för kunderna att veta att arbetet utförs av företag som kommer att finnas kvar över tid. Det blir en garanti för att beräkningarna i ett projekt kommer att hålla, påpekar Martin Wikman.

SLÄPPER INTE KUNDEN

Klimatfastigheter släpper inte kunden när renoveringen är färdig. Det är viktigt att visa att de ursprungliga kalkylerna för energibesparing verkligen stämmer.

– Vår roll är att se till att kalkylerna håller, inte bara på pappret. Därför följer vi upp resultaten över tid och stödjer kunden även efter genomförandet. Det är först då man ser den verkliga effekten, både i energiförbrukning och kassaflöde.

Det jobbet innebär en hel del arbete med datainsamling, uppföljningar, att jobba vidare med banker för att få ner räntesatser med mera. Det är ett tidsödande arbete som inte ger några direkta stora ekonomiska vinster. Det tror jag är en anledning till att många stora energikonsultbolag lämnar kunden när ett projekt är färdigt.

De senaste två åren har Klimatfastigheter skalat upp sitt koncept från småhusprojekt till att omfatta flerbostadshus, bostadsrättsföreningar och större kommersiella fastigheter.

– Att i stället för att energieffektivisera ett hus på 100 kvadratmeter göra det på en fastighet på 10 000 kvadratmeter ger större klimatnytta på kortare tid, säger Martin Wikman.

Han berättar att en viktig lärdom från Klimatfastigheters arbete är att åtgärder som minskar energiförbrukningen är riktigt lönsamma när man ser till helheten.

– De sänker inte bara driftnettot, utan kan möjliggöra gröna lån och höjer fastighetens värde rejält. Det finns även många förmånliga finansieringsmodeller när det kommer till just energieffektivisering och minskad klimatpåverkan.

VILL SPRIDA KUNSKAPERNA

Martins idéer och sätt att arbeta har rönt stort intresse. Strax efter att han var klar med renoveringen av prästgården blev han inbjuden till Holland för att representera Sverige i EU-projektet Horizon 2020, om hållbarhet och energieffektivitet. Där presenterade han sitt arbetssätt och samarbetet med Linnéuniversitetet.

Som utbildad lärare i matematik, NO och teknik och insåg Martin snart att det saknades ett engagemang kring energieffektivisering

– Jag vill få fler att anamma det här arbetssättet, där man jobbar som en one stop-shop som hjälper kunden hela vägen, med alla delar. Det behövs många fler företag som oss om vi ska nå klimatmålen, säger Martin Wikman, grundare av Klimatfastigheter.

i undervisningen. I dag arbetar han vid sidan av jobbet med Klimatfastigheter även på Linnéuniversitetet där han utbildar i energiteknik och samordnar forskningsprojekt.

Han föreläser även om hur man genomför energiprojekt från början till slut, för att utbilda och engagera flera företag i energiomställningen.

– Jag vill få fler att anamma det här arbetssättet, där man jobbar som en one stop-shop som hjälper kunden hela vägen, med alla delar. Det behövs många fler företag som oss om vi ska nå klimatmålen, så vi behöver inte vara rädda för konkurrens. Jag har även visat konceptet för de stora byggföretagen men de visar svalt intresse. De verkar trygga med att göra som de alltid gjort. Det händer att mindre företag ger sig in i detta men de blir ofta uppköpta av större företag, som sedan tyvärr inte alltid utnyttjar deras kunnande, berättar Martin Wikman.

INVESTERING I FRAMTIDEN

Han är övertygad om att Klimatfastigheters koncept för energieffektivisering kan skynda på energiomställningen, men är samtidigt besviken på att det inte går snabbare än vad det gör i dag.

– Vi måste göra mer för att nå klimatmålen, och energieffektivisering är en pusselbit som verkligen kan göra skillnad. Jag önskar att fler kunde se vårt sätt att arbeta som en investering i framtiden. Det är inte många fastighetsägare som sätter i gång ett renoveringsprojekt för att minska sitt klimatavtryck. Men oavsett vad de har för anledning är varje projekt som leder till minskade koldioxidutsläpp bra för klimatet, understryker Martin Wikman.

KLIMATSMART TEKNIK

med trästomme i Luleå genom unik samverkan

Genom samverkan mellan Norrlandsfonden, Nornan Fastighetsutveckling, Lindbäcks och SSAB kommer ett nytt bostadsområde vid Kronanvägen i Luleå att byggas. Initiativet möjliggör byggnation av sammanlagt 140 nya lägenheter av hög standard i naturnära miljö. Ett topplån från Norrlandsfonden och en avsiktsförklaring från SSAB om att blockhyra lägenheter skapar förutsättningar för en byggstart.

– VI ÄR MYCKET glada över att vi nu får cirka 140 nya lägenheter byggda i Luleå vid en tidpunkt då det råder lågkonjunktur i byggsektorn och det inte byggs i den utsträckning som vi hoppats på. Det här blir ett attraktivt bostadsområde med många nya hyresrätter för Luleås växande befolkning, säger Fredrik Hansson, (s), kommunalråd, Luleå.

SSAB har tecknat en avsiktsförklaring med fastighetsägarna om att blockhyra bostäder som företaget kommer ha behov av för att genomföra omställningen av det befintliga stålverket. Stålverksbygget är ett av de största industriprojekten i Sverige och kommer att pågå i ungefär fyra år.

– De här bostäderna svarar mot behov vi har av att kunna erbjuda en lämplig boendeform för dem som har nyckelroller i bygget av det nya stålverket och behöver boende under en längre period, säger Lotta Jakobsson, SSAB:s chef för transformationen av stålverket i Luleå.

Lindbäcks Projektutveckling blir delägare till fastigheterna och Nornan Fastighetsutveckling blir huvudägare.

– Utan SSAB:s behov och deras avsikt att blockhyra lägenheterna hade vi inte kunnat starta projektet. Det kommer att bli ett fantastiskt fint bostadsområde som bidrar till Luleås tillväxt. Vi bygger hyreslägenheter i form av tvåor, treor och fyror som passar familjer och ett boende över en längre tid, säger Fredrik Hemborg,

vd för Lindbäcks Projektutveckling och tillägger:

– Dessutom bygger vi med vår klimatsmarta teknik med trästomme som halverar koldioxidutsläppen jämfört med traditionellt byggande. Vilket stämmer väl med kommunens klimatmål och SSAB:s fossilfria omställning.

– Den goda dialogen med kommunen och vår samverkan med SSAB, Norrlandsfonden och Lindbäcks gör att vi på Nornan vågar gå emot strömmen och investera i bostäder trots konjunkturen. Det krävs innovativa lösningar för att starta bostadsprojekt så som läget är på bostadsmarknaden och Norrlandsfondens topplån som lastar av risk under den första kritiska bygg- och förvaltningsperioden är ett mycket gott exempel på en innovativ lösning som gör skillnad säger Lars Lundgren, vd för Nornan Fastighetsutveckling.

Norrlandsfonden som nyligen fått klart besked från regeringen om att fortsatt bidra med topplån till nya bostäder i tillväxt och omställningskommuner är extra glada att nu få till ett första byggprojekt i Luleå.

–Vi känner tydligt av osäkerheten i världsläget som också tyvärr smittat av sig i den gröna omställningen. Därför är det oerhört viktiga signaler att industrin fortsätter att genomföra sina investeringsplaner. En förutsättning är också att vi har en byggherre som vill satsa säger Susanne Olofsson vd för Norrlandsfondens bostadsfinansieringsbolag.

UPPSALAS NYA NOLLCO2-CERTIFIERADE bostadshus

står klart

De första hyresgästerna är på plats i det nya flerfamiljshuset i Sävja, strax söder om Uppsala. Här har LINK Arkitektur utformat en byggnad helt i trä i samarbete med Skandia Fastigheter och Wästbygg Gruppen. LINK Arkitektur har arbetat med projektet från detaljplan till färdig byggnad.

– VI GRATULERAR Skandia Fastigheter till sitt första trähus! Denna typ av uppdrag, med höga ambitioner för såväl arkitektonisk kvalitet som hållbarhet, är något som vi verkligen välkomnar. Jag är glad över att efterfrågan ökar stadigt och att vi kan ta med oss erfarenheterna från detta projekt in i våra nya uppdrag, berättar Sebastian Lindqvist, ansvarig arkitekt för projektets senare skeden.

Det nya femvåningshuset rymmer 47 hyresbostäder om 1–3 ROK och i ligger i ett naturskönt område med en av Uppsalas största skogar och fina strövområden inpå husknuten. Tillsammans med intilliggande flerbostadshus och radhus utgör trähuset en fin blandning av befintligt och nytt.

Ambitionen att uppnå klimatneutralitet har präglat hela processen från gestaltning

till materialval. Målet var att uppnå NollCO2, en av världens tuffaste hållbarhetscertifieringar. I korta drag innebär det att samtliga utsläpp som uppstår under produktion och drift av projektet måste hållas så låga som möjligt och återstoden kompenseras sedan av förnybar energi. Plus minus noll.

Arkitektkontoret har strävat efter att optimera byggnaden utifrån val av material, tekniska system och energikällor. En energieffektiv byggnad, anpassad till topografin och naturen, är nu på plats.

Byggnaden är uppförd helt i trä och har också försetts med återbrukade fönster. Gestaltningen utgår från husets förhållande till solen och både solinstrålning och soltillgång är optimerade med hänsyn till gården och lägenheterna samt solenergi på taket. Den nya byggnaden hämtar inspiration

från landsbygden och sitt materialuttryck från naturen.

Kvarteret Mösseberg präglas av mötet mellan stad och natur och tomtens nya utformning bygger på ett återbrukskoncept där material och vegetation bevaras, återanvänds eller omplanteras.

I juni fick projektet sitt certifikat och Skandia Fastigheter kunde inviga sitt första trähus.

Sebastian Lindqvist, LINK Arkitektur. Bild: Malin Nerby

LINK Arkitektur har utformat Skandia Fastigheter första trähus, ett flerbostadshus i Uppsala. Bild: Sebastian Lindqvist

Ett ökat byggande i trä av hållbart producerad skogsråvara är centralt för att öka klimatnyttan, bostadsbyggande, export och sysselsättning i hela landet.

Carin Jämtin ny ordförande för

TRÄSTAD SVERIGE

Med lång erfarenhet från politik och samhällsutveckling tar nu Carin Jämtin, landshövding i Västernorrland, över ordförandeposten

i Trästad för att fortsätta det gedigna arbetet att sätta träbyggande på kartan i Sverige. – Jag vill ta hållbart byggande till nästa nivå, säger Carin Jämtin.

Du har nyligen blivit vald till ny ordförande för Trästad Sverige. Hur känns det att ta dig an den här rollen?

– Det känns väldigt hedrande att få ta vid och fortsätta utveckla det här viktiga arbetet som görs inom Trästad Sverige tillsammans med en bredd av aktörer, säger Carin.

Vilken betydelse tycker du att träbyggande har i dagens samhällsutveckling och klimatomställning?

– Trä är ett modernt, klimatsmart och konkurrenskraftigt byggmaterial. Efterfrågan på ett mer hållbart, industriellt byggande är tydligare än någonsin. Regeringen lyfter i Klimathandlingsplanen potentialen av ett ökat träbyggande och Bioekonomiutredningen föreslog att regeringen tar fram

en plan för ökat industriellt träbyggande, säger Carin.

Hur ser du på sambandet mellan hållbart byggande i trä och Sveriges övergripande samhällsmål, som klimat, bostäder och jobb?

– Ett ökat byggande i trä av hållbart producerad skogsråvara vet vi är centralt för att öka klimatnyttan, bostadsbyggande, export och sysselsättning i hela landet. Svenskt träbyggande har potential att utvecklas snabbt och kunna växa till en viktig exportindustri. Här har vi i föreningen Trästad en viktig roll att spela. Och jag ser fram emot att vi ska bli ännu fler offentliga aktörer som ser värdet av att lyfta industriellt träbyggande, avslutar hon.

Länsstyrelsen

Västernorrlands roll

Att främja industriellt träbyggande är prioriterade områden i flera av de regionala strategier som Länsstyrelsen

Västernorrland arbetar med, bland annat den regionala energi- och klimatstrategin och det regionala skogsprogrammet.

Träbyggande och träförädling är också identifierade som sektorer som har potential att utvecklas i Västernorrland och lyfts bland annat i länets innovationsstrategi för smart specialisering, som Region Västernorrland håller i.

Carin Jämtin, ny ordförande för Trästad Sverige.

Öppet brev till trävaruhandeln och inköpare: BRANDSKYDDAT TRÄ KRÄVER KUNSKAP – INTE ANTAGANDEN

Det svenska träbyggandet har vind i seglen. Vi bygger högre, smartare och mer hållbart än någonsin – ofta med trä som bärande stomme. Men med varje ny möjlighet följer ett ansvar. För när trä används i miljöer där brandsäkerheten är avgörande, räcker det inte med att ”det ser bra ut på pappret” – det måste också hålla i verkligheten. Här spelar brandskyddat trä en avgörande roll, och kunskapen om hur det ska användas är inte förhandlingsbar.

THOMAS BENGTSSON, GRUNDARE OCH VD, WOODSAFE TIMBER PROTECTION AB

PÅ WOODSAFE möter vi dagligen engagerade personer i trävaruhandeln – säljare, inköpare och entreprenörer – som vill göra rätt men som saknar tydliga svar. Och vi förstår varför. Dokumentationskrav, certifieringar och bruksklasser enligt EN 16755 är inte självinstruerande. Brandskydd är ett tekniskt komplext område där konsekvenserna av misstag inte bara mäts i pengar – utan i säkerhet, ansvar och i värsta fall, liv.

ATT ”TESTA” ÄR INTE SAMMA SAK

SOM ATT ”GODKÄNNA”

En återkommande missuppfattning i branschen är att det räcker att en produkt är testad. Men testresultat utan godkännande – det vill säga typgodkännande av oberoende instans – är inte tillräckligt. Vi ser tyvärr hur vissa produkter marknadsförs som ”bruksklass enligt EN 16755” trots att de inte uppfyller kraven för bruksklass. Vad händer då? Brandskyddet, och därigenom den funktionella brandklassen, kan snabbt försämras genom s.k. urlakning vid väderpåverkan. I interiöra miljöer ökar även risk för mögeltillväxt. Det är inte bara en dålig investering – det är en risk som inte har i byggbranschen att göra.

SJÄLVBEDÖMNING ÄR INTE EN KVALITETSSTÄMPEL

Lika oroande är det när leverantörer själva tolkar och ”godkänner” sina produkter utan tredjepartsverifiering. Vi behöver påminna oss själva: det är inte leverantören som avgör vad som är rätt – det är standarden, dokumentationen och det oberoende granskningsorganet. Det är precis därför nationellt Typgodkännandebevis, EN 16755, Euroklass-systemet och CE-märkning finns.

Självbedömning är inte ett substitut för tredjepartskontroll.

VI VILL VARA EN DEL AV LÖSNINGEN

Det är dags att vi som bransch hjälps åt att höja kunskapsnivån. Därför sträcker vi på Woodsafe ut en hand till trävaruhandeln. Vi finns här för att hjälpa.

Vi bjuder in till Lunch & Learn – ett tillfälle där ni får konkret och tillämpbar kunskap om brandskyddat trä. Under en inspirerande och informativ session går vi igenom:

• Bruksklasser enligt EN 16755 – vad de innebär och varför de är avgörande

• Vattenfast brandskydd eller inte – vi förtydligar begrepp och funktion

• Hur man känner igen korrekt och godkänd dokumentation

• Vanliga misstag – och hur ni undviker dem

• Hur ni stärker er trovärdighet och kundnytta genom kunskapsbaserad försäljning

Detta är inte en försäljningspitch – det är ett kunskapsinitiativ. Vi tror inte på pekpinnar. Vi tror på samverkan, transparens och gemensamt ansvar. För det är först när hela kedjan – från tillverkare till slutkund –är trygg i sin kunskap, som vi tillsammans kan säkerställa brandskydd som verkligen håller vad det lovar.

TILLSAMMANS BYGGER VI

TRYGGHET I TRÄ

Brandskyddat trä är en framtidslösning – men bara om det används rätt. Det är vårt ansvar som bransch att se till att kunskapen följer med produkten. Välkommen att ta kontakt med oss för att boka ett kunskapstillfälle. För säkrare byggnader, nöjdare kunder och en starkare bransch.

För mer information kontakta: Jens Erneholt Jens.erneholt@woodsafe.com 010-722 31 50

Woodsafe Timber Protection AB Växel 010-206 72 30 www.woodsafe.com

Länk till kunskapslyftet (https://www. woodsafe.com/kunskapslyft?utm_ source=branschaktuellt-se&utm_medium=paid&utm_campaign=kunskapslyft-2025-04-01)

LJUDMILJÖN BORTGLÖMD

när vi bygger hus

Ljudmiljöexperten Lars Bergh är frustrerad på den svenska byggsektorn. Han vill att arkitekterna tar med ljudmiljön redan när de ritar en byggnad. Kunskapen hur man bygger bra ljudmiljö finns, det gäller bara att få med den i processen. I stället för att som i dag lappa och laga i efterhand.

AV LARS-OLOF TANDBERG

– DET FINNS REGLER för ljud vid byggande men ingen som har en helhetssyn på hur en bra ljudmiljö skapas. Arkitekter har fem års utbildning men läser inget om ljud. Akustiker har också fem års utbildning men läser inget om arkitektur. Det innebär att när akustiker anlitas som ljudkonsulter blir deras rapporter svåra att tyda för arkitekterna.

Det säger ljudmiljöexperten Lars Bergh som har en lång karriär som ljudtekniker bakom sig. När han fick kontakt med akustikprofessorn Thomas Lagö började han intressera sig för hur dåliga ljudmiljöer kan leda till stressrelaterade sjukdomar och vad som kan göras för att undvika det. I dag driver han företaget Ljudombudsmannen.

– Mitt mål är att få arkitekter och andra inblandade i byggprocessen att ta med ljudet redan från början när ett byggprojekt planeras, säger Lars Bergh.

ENKLA ÅTGÄRDER

Han påpekar att det finns enkla åtgärder för att få till bättre ljud men att det ofta kräver nya sätt att tänka.

– I Sverige har vi 100 000 sjukskrivna i stressjukdomar. Av dessa skulle jag gissa att cirka hälften beror på buller. Det innebär stora kostnader för samhället och lidande för de drabbade. Därför måste vi få ner ljudnivåerna på industrier, kontor, skolor och restauranger.

TIDIGT I BYGGPROCESSEN

Och det finns enkla åtgärder för att minska ljudet utan att det kostar mycket extra, förutsatt att det görs tidigt i byggprocessen. När Lars Bergh är ute hos kunder och ljudmätningen visar för hög ljudnivå kan han föreslå åtgärder för att minska den.

“Jag vill att arkitekter ska tänka mer på hälsa och sluta rita byggnader vi blir sjuka av. Det handlar om att skapa behagliga ljudmiljöer, skydda vår hörsel och att minska stressrelaterade sjukskrivningar.

Och det är inte svårt att göra det.”

/Lars Bergh, ljudmiljöexpert

– Det går att lappa och laga i efterhand men det blir sällan riktigt bra, det blir ofta fult och det blir dyrt. Därför vill jag att arkitekterna ska ta med ljudet redan när byggnaderna ritas. Varför är till exempel de flesta rum fyrkantiga? Det gör att ljudet studsar mellan väggarna och ger eko. Genom att flytta en vägg några grader minskar det betydligt, påpekar Lars Bergh.

En annan åtgärd är att dämpa en långvägg och en kortvägg med mjukt material.

– Men det funkar inte att dämpa båda kortväggarna. Det måste vara en hård yta mot en mjuk yta. Samma tänkande gäller golv och tak. Om du har ett hårt golv ska taket vara mjukt och tvärt om. Man bör också tänka på att glasväggar fungerar som en spegel för ljud.

För Lars är det viktigt att frågan om hur ljud i byggnader påverkar människor börjar tas på allvar.

– Jag vill att arkitekter ska tänka mer på hälsa och sluta rita byggnader vi blir sjuka av. Det handlar om att skapa behagliga ljudmiljöer, skydda vår hörsel och att minska stressrelaterade sjukskrivningar. Och det är inte svårt att göra det, konstaterar Lars Bergh.

STEGLJUDSDÄMPNING

BASERAD PÅ KORK OCH ÅTERVUNNET MATERIAL

Stegljudsbanor för alla typer av golvbeläggningar. Minskar effektivt stegljud och ljudöverföring mellan våningsplan. En kombination av kork och återvunnet skum och/eller gummi säkerställer en hög dämpningseffekt och permanent bärförmåga.

NYHET!

Under gjutlager

Alfix Acoustic U36

• Ljudreduktion upp till 27 db (SS-EN ISO 10140)

• Inbyggnadshöjd 8 mm

• Tillverkad av naturkork och återvunnet PU- och EVA-skum

Alfix Acoustic U85

• Ljudreduktion upp till 23 db (EN 10140-3)

• Inbyggnadshöjd 4 mm

• Tillverkad av återvunnet gummi, PU-skum och naturkork

Under golvbeläggning

Alfix Acoustic PS3

• Ljudreduktion upp till 16-19 db (ISO 10140-3)

• Inbyggnadshöjd 3 mm

• Tillverkad av återvunnet material av gummi och naturkork

Alfix Acoustic PS5

• Ljudreduktion upp till 21 db (ISO 10140-3)

• Inbyggnadshöjd 5-6 mm

• Tillverkad av återvunnet gummi och naturkork

Kork skördas från korkekens bark och används till vinproppar – restmaterial från detta ingår i Alfix stegljudsmembraner.

MSB:s föreskrifter för planläggning för utrymning trädde i kraft 1 februari i år. Bild: MSB

NY FÖRESKRIFT ökar sannolikheten

för likvärdig

utrymningsplanering i hela Sverige

Tidigare i år presenterade MSB nya föreskrifter och allmänna råd om planläggning för utrymning under höjd beredskap som trädde i kraft den 1 februari i år. Föreskriften är ett viktigt verktyg för att stärka befolkningsskyddet och en del i utvecklingen av det civila försvaret Anledningen är det rådande omvärldsläget och behovet av att stärka befolkningsskyddet i Sverige.

AV ANNIKA WIHLBORG

UTRYMNING ÄR EN DEL av befolkningsskyddet tillsammans med varningssystem, skyddsrum och inkvartering.

Bakgrunden till de nya föreskrifterna är att både Försvarsberedningens rapport och utredningen ”Ett stärkt skydd för civil-

befolkningen vid höjd beredskap” konstaterat att Sveriges befolkningsskydd behöver återuppbyggas, för att kunna skydda befolkningen vid ett eventuellt krig. Eftersom utrymning utgör en viktig del av befolkningsskyddet.

Tidigare saknades föreskrifter för hur utrymning under höjd beredskap ska planläggas, men de fyller en viktig funktion, inte minst för att styra kvaliteten på planeringen av utrymningen.

SKA GE GODA PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Föreskriften har tagits fram i samråd med Försvarsmakten och Polismyndigheten och syftar till att ge bra planeringsförutsättningar för berörda aktörer, exempelvis Länsstyrelsen, den myndighet som ansvarar för beslut om utrymning under höjd beredskap.

– Utrymning innebär att förflytta människor för att skydda människors liv och hälsa från krigets verkningar. Utrymning kan dels komplettera, dels vara en alternativ åtgärd till skyddsrum beroende på farans karaktär eller områdets förutsättningar, säger Peter Norlander, chef på enheten för befolkningsskydd och kärnenergiberedskap på MSB.

MSB:s ambition med den nya föreskriften är att ge de berörda myndigheterna och andra rätt förutsättningar att agera i skarpt läge. Föreskriften ger en tydlig bild av hur utrymning under höjd beredskap bör planeras och vad den ska innehålla.

MSB AVGÖR VILKA OMRÅDEN SOM SKA UTRYMMAS

Föreskrifterna anger hur utrymning på tre olika nivåer bör planeras och genomföras.

– Ett viktigt syfte med föreskriften är att ge en möjlighet till likvärdig planering i hela landet och förstås även att stötta och hjälpa aktörerna i utrymningsarbetet. Man bör dock komma ihåg att vi på MSB, i samråd med Försvarsmakten, beslutar om vilka områden som ska planläggas för utrymning under höjd beredskap, säger Peter Norlander.

Peter Norlander, chef på enheten för befolkningsskydd och kärnenergiberedskap på MSB. Bild: MSB

2002 beslutade riksdagen att upphöra med byggandet av skyddsrum i Sverige. Sedan dess har endast ett fåtal nya skyddsrum byggts varje år. Bild: Skyddsrumsspecialisten

FÅ NYA SKYDDSRUM HAR BYGGTS

i Sverige sedan 2002

I synnerhet på femtio -och sextiotalet byggdes många skyddsrum runtom i Sverige. Därefter fortsatte skyddsrumsutbyggnaden successivt fram till 2002, då riksdagen beslutade att upphöra med byggandet av skyddsrum i Sverige. Sedan dess har det alltså inte byggts några nya skyddsrum med statlig finansiering. Det innebär i sin tur att i stort sett samtliga bostadsfastigheter som producerats de senaste 23 åren saknar skyddsrum. Behovet av fler skyddsrum är med andra ord stort. AV ANNIKA WIHLBORG

– DET HAR BYGGTS några nya skyddsrum per år sedan 2002, men då har det handlat om ersättande skyddsrum för de skyddsrum som fastighetsägare velat riva för att det ska byggas nytt på fastigheten. 2024 byggdes det sextio ersättande skyddsrum. Staten är angelägen om att de skyddsrum man en gång byggt finns kvar, säger Anders Johannesson, expert på skyddsrum på MSB.

Sedan 2002 har många svenska städer utvecklats, växt och förtätats.

Uppskattningsvis 430 000 bostäder i Sverige saknar i dagsläget skyddsrums-

planering, vilket innebär att investeringsbehovet är omfattande om hela befolkningen ska ha tillgång till skyddsrum.

UTREDNING FÖRESLÅR

ÖKAD BYGGTAKT

I den statliga utredningen ”Ett förstärkt skydd av civilbefolkningen” föreslås att Sverige bör bygga fler nya skyddsrum, närmare bestämt mellan 25 och 50 nya anläggningar per år.

I Försvarsberedningen nämns däremot ingenting om behovet av nya skyddsrum,

där ligger fokus snarare på att man bör gå igenom och besiktiga Sveriges drygt 64 000 befintliga skyddsrum.

– Samtidigt kan behovet av skyddsrum diskuteras. Skyddsrum är inte det enda sättet att skydda befolkningen i händelse av krig. Andra skyddande utrymmen såsom tunnelbana, källare, garage under mark och tunnlar är också möjliga skydd för befolkningen. Utrymning av civilbefolkningen kommer också vara ett sätt att skydda civilbefolkningen i händelse av krig, säger Anders Johannesson.

SKYDDSRUMMEN

vi inte vet hur vi ska använda

Sverige har omkring 64 000 skyddsrum – flest i världen sett till befolkning – men i praktiken fungerar de inte. Inte för att de är felbyggda, utan för att kunskapen om hur de används saknas. Det menar Peter Törnmalm, avdelningschef för skyddsrum på Presto.

– ÄVEN OM VI skulle åtgärda alla brister enligt MSB:s checklista, så kommer skyddsrummen ändå inte att fungera som de är tänkta. Det är ingen som vet hur man gör för att iordningställa dem, eller hur de ska användas i ett skarpt läge, säger han.

Peter Törnmalm har en bakgrund inom både polisen och hemvärnet, och ser sitt arbete som ett kall: att bidra till att Sveriges skyddsrumsbestånd blir både funktionsdugligt och användbart.

Det juridiska ansvaret för skyddsrummen ligger på fastighetsägaren, och Prestos tjänster är framtagna för att stötta just dem – oavsett kunskapsnivå.

– Vi erbjuder fastighetsägare fullt stöd i den viktiga rollen de har i Sveriges civilförsvar. Vi hjälper till att inventera, åtgärda och säkerställa funktion enligt MSB:s riktlinjer, förklarar han.

Men Prestos inventeringar visar att över 90 procent av skyddsrummen har små eller stora brister. Det är inte konstigt, menar Peter, med tanke på att det politiska fokuset på skyddsrum försvann när försvaret avvecklades i slutet av 90-talet. Nu har vindarna vänt, men kunskapsluckorna är fortfarande stora.

– Om Regeringen skulle meddela höjd beredskap i dag, är det mycket som inte fungerar. Skyddsrummen saknar skydd mot splitter, eller släpper in gas. De kan i värsta fall bli dödsfällor.

Ett annat problem är ansvaret för själva iordningställandet. Enligt lag ska skyddsrummet vara redo inom två dygn – men vem ska se till att det sker?

– Det finns ingen utpekad person, och inte heller tillräcklig kunskap i samhället. Det saknas helt enkelt beredskap att faktiskt använda skyddsrummen, säger Peter.

För att öka förståelsen och ge konkreta verktyg arrangerar Presto Totalförsvarsdagen

– Om inte våra nära och kära skyddas där de är, hur ska vi då kunna känna oss trygga i Sverige?, säger Peter Törnmalm, avdelningschef för skyddsrum på Presto.

den 26 september. Dagen riktar sig till fastighetsägare, beslutsfattare och beredskapsansvariga i kommuner, regioner och skolor – alla som har en roll i att samhället kan skydda sig vid angrepp.

– Vi har samlat de främsta talarna, och vill visa att det går att agera nu. Det handlar inte om att skapa oro – det handlar om att ta ansvar.

Det civila försvaret bygger på att alla i samhället vet vad de ska göra. Det gäller skolpersonal som ska hjälpa barnen ner i skyddsrummet, och vårdpersonal som måste kunna ta med sig patienterna. Här hoppas

Peter att Prestos arbete ska göra skillnad.

– Om inte våra nära och kära skyddas där de är, hur ska vi då kunna känna oss trygga i Sverige?

Utöver ett ökat antal tillsynstillfällen och kontroller av pågår även ett omfattande arbete med upprustning av Sveriges drygt åttio specialskyddsrum. Bild: Melker Dahlstrand

SVERIGES SKYDDSRUM

kräver löpande tillsyn och upprustning

Med cirka 64 000 skyddsrum som ger ett grundläggande skydd är Sverige är ett av världens mest skyddsrumstäta länder. Sedan 2024 satsar regeringen 100 miljoner årligen på att kontrollera, utföra tillsyn och rusta upp skyddsrum runtom i landet. MSB initierar kontinuerlig tillsyn av alla typer av skyddsrum i hela Sverige.

AV ANNIKA WIHLBORG

SKYDDSRUMMEN ÄR en central del av det svenska befolkningsskyddet, som ska skydda befolkningen i händelse av krig. MSB har äskat om ökade anslag för kontroll, tillsyn och upprustning av skyddsrum, men än så länge är det alltså 100 miljoner kronor per år som staten avsätter till detta ändamål. – Våra kontroll- och tillsynstillfällen visar att det fortifikatoriska skyddet är bra i de allra flesta skyddsrummen. Ofta är det mindre åtgärder som behöver åtgärdas när vi inspekterar skyddsrummen. De flesta skyddsrum har hela väggar och tak, vilket innebär att de ger ett bra skydd. Däremot brister det ofta på nästa nivå, exempelvis i skyddet som ska göra skyddsrummet gastätt i händelse av kemisk eller biologisk krigsföring. Ofta handlar det om enklare brister som går relativt lätt att åtgärda, exempelvis osmorda gångjärn till skyddsrumsdörren. Det kan även handla om att skyddsrumsutrustning saknas eller har

blivit föråldrad, säger Anders Johannesson, expert på skyddsrum på MSB.

Hans erfarenhet är att det förekommer omfattande variationer i hur väl fastighetsägarna underhåller sina skyddsrum. Som fastighetsägare är det därför viktigt att inkludera skyddsrummen i sin löpande underhållsplan.

Utöver ett ökat antal tillsynstillfällen och kontroller av pågår även ett omfattande arbete med upprustning av Sveriges drygt åttio specialskyddsrum, det vill säga stora skyddsrum som kan inrymma tusentals människor. Specialskyddsrummen ligger ofta i bergrum och finns företrädesvis i större städer. Satsningen är långsiktig och storskalig, hittills har MSB inlett tillsynsarbetet i 25 av landets specialskyddsrum. Många storskaliga skyddsrum används i fredstid som garage. I en del av dem behöver teknik och styrning, exempelvis el och VVS, modernise-

ras. 14 av dessa drygt åttio specialskyddsrum är storskaliga och går under benämningen befolkningsskyddsrum, vilket innebär att de kan ta emot tusentals personer.

På senare år, i takt med att omvärldsläget har förändrats, har många fastighetsägare blivit mer angelägna om att kontinuerligt se över skicket på sina skyddsrum. Många fastighetsägare kontaktar MSB med frågor kring hur deras ansvar för att iordningställa och underhålla skyddsrummen ser ut.

–Enligt lagen ansvarar fastighetsägaren bland annat för att det ska finnas tydlig skyltning som visar var skyddsrummet ligger, underhålla skyddsrummet och dess utrustning, inte göra ändringar eller ingrepp i skyddsrummet som kan försämra skyddsrummets funktion och att vid fred använda skyddsrummet på ett sådant sätt att det kan ställas i ordning inom 48 timmar vid höjd beredskap, säger Anders Johannesson.

Vänta inte med att UPPDATERA SKYDDSRUM

Ökande oro i världen har satt fokus på behovet av fungerande skyddsrum. För fastighetsägare gäller det att ha koll på att deras skyddsrum uppfyller alla krav, för att inte riskera vite vid en inspektion.

Skyddsrumsentreprenören Roslöv stöttar fastighetsägare med rådgivning, besiktning, reparation och ombyggnad, men även utbildning i skötsel av skyddsrum.

– ROSLÖV HAR JOBBAT med skyddsrum sedan mitten av 1950-talet och vi har många medarbetare som varit med i 30–40 år och som har erfarenhet från den tid då det byggdes nya skyddsrum i Sverige. I dag byggs skyddsrum i princip bara när ett gammalt rivs och måste ersättas, säger Anders Jakobsson som är vd på Roslöv AB.

Han berättar att fokus därför ligger på att se till att de existerande skyddsrummen håller tillräcklig standard. Det är fastighetsägarens ansvar att se till att ett skyddsrum kan ge fullgott skydd.

De viktigaste kraven på ett skyddsrum är att det ska vara tätt, så att stridsgas inte tar sig in, och att det kommer in ren luft. Det ska även kunna tömmas och göras i ordning för användning inom 48 timmar.

– Ett vanligt fel är att rör för tilluft kapas vid en fasadrenovering. Golvbrunnar är ofta sönderrostade och det är även vanligt att ventilationsaggregat med filter behöver repareras eller bytas. Andra brister är att det saknas vatten, toalettkärl eller verktyg.

VÄNTA INTE PÅ INSPEKTION

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utför kontroller av Sveriges skyddsrum. Om de hittar fel eller brister måste dessa åtgärdas inom tre månader, annars riskerar fastighetsägaren att få betala vite.

– Därför rekommenderar vi att inte vänta till MSB dyker upp. Dessutom har fastighetsägarna ett lagligt ansvar att hållas sina skyddsrum i fullgott skick oavsett om MSB har inspekterat dom eller inte, säger Anders Jacobsson.

Han konstaterar att det även är en resursfråga. Av totalt 64 000 skyddsrum i Sverige är det cirka 55 000 kvar att åtgärda.

– Det finns inte tillräckligt många entreprenörer med rätt kunskaper för att klara det om alla fastighetsägare väntar och sedan vill ha hjälp med renovering samtidigt.

– Roslöv har jobbat med skyddsrum sedan mitten av 1950-talet och vi har många medarbetare som varit med i 30–40 år och som har erfarenhet från den tid då det byggdes nya skyddsrum i Sverige. I dag byggs skyddsrum i princip bara när ett gammalt rivs och måste ersättas, säger Anders Jakobsson som är vd på Roslöv AB.

Regeringen har infört ett ekonomiskt bidrag för byte av gamla filterlösningar i skyddsrum. Det kan endast fås efter en uppmaning från MSB.

– Om man har ett gammalt filter som fortfarande fungerar, men kanske inte lika bra som ett nytt, rekommenderar vi att man väntar till MSB kommer. Att byta det på eget initiativ kan kosta 15 00 till 200 000 kronor. Om ett filter är skadat eller saknas helt, är det bara att betala, eftersom man då inte skött sitt ansvar.

Roslöv utför skyddsrumsbesiktningar som motsvarar de MSB gör. På så sätt kan en fastighetsägare få reda på vad som krävs för att få skyddsrummet i acceptabelt skick. Roslöv har även en utbildning för fastighets-

förvaltare, där de får lära sig hur de genom årliga kontroller kan se till att skyddsrummet håller en hög standard över tid. – Vi vill att fastighetsförvaltarna ska kunna sköta det vardagliga underhållet. Om det behövs någon större åtgärd kan de ta hjälp av oss. Och fastighetsägare är alltid välkomna med frågor. Vi är här för deras skull, lovar Anders Jacobsson.

Företaget Skyddsprodukter tillverkar, lagerför och levererar varje komponent som krävs. Civilförsvaret är en kedja där varje länk måste hålla. Skyddsprodukter ser till att den gör det.

SKYDDSRUM

– nödvändig länk i en livräddande kedja

Mot bakgrund av det osäkra omvärldsläget har den breda allmänhetens krisinsikter fördjupats. Många tar sig en allvarlig funderare på hur vi ska klara oss om den verkliga krisen eller kriget kommer. Flertalet har sannolikt tagit reda på var närmaste skyddsrum finns. Sedan kanske engagemanget upphör.

AV KJELL-ARNE LARSSON

FÅ VET NOG att de byggnads- och utrustningsmässiga kontrollerna av skyddsrummen ofta inte har hunnit utföras, och därmed inte vet vilket skick skyddsrummen egentligen har och att de ska ha en viss godkänd utrustning.

Om det är lite si och så med beredskapen ute i landet, är beredskapen mycket god hos företaget Skyddsprodukter i Sverige AB.

– När krisen slår till finns inget utrymme för tvekan. I skyddsrummen måste varje bult, varje ventil, varje dörr fungera. Det är där vi kommer in, säger Tore Robertsson, vd i företaget. Vi är landets främsta leverantör av skyddsrumsutrustning.

Skyddsprodukter levererar varje komponent som krävs för att skyddsrummen ska stå redo när det verkligen gäller. Produkterna är utvecklade i samarbete med FOI och MSB, är certifierade och klarar därför svenska förhållanden i händelse av krig.

BRIST PÅ SKYDDSRUM

Skyddsrum finns i huvudsak under bostadshus, industribyggnader och liknande. Där rör det sig om s.k. normalskyddsrum.

Dessutom finns s.k. befolkningsskyddsrum (specialskyddsrum) som ofta används som garage i fredstid. Skyddsrum byggdes i stor omfattning med början före andra världskriget och en bit in på 1990-talet. I och med kalla krigets slut avtog byggandet. Senast ett skyddsrum tillkom som ökade på beståndet var 2002. Nya som byggts sedan dess har bara ersatt sådana som rivits.

Totalt finns cirka 64 000 skyddsrum. Trots nuvarande kritiska omvärldsläge sedan 2022 har inga tillkommande byggts. I Sveriges skyddsrum finns plats för cirka 7 miljoner personer. Underskottet är inte så stort som det kan förefalla, eftersom behovet inte är särskilt stort i glesbygd. Bedömningen är att ungefär 700 000 skyddsrumsplatser saknas i Sverige.

ALLTFÖR LÅNGSAM REAKTION

I november 2022 kom utredningen ”Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap” (SOU 2022:57) i vilken det föreslogs att satsa 3,8 miljarder kronor för att bland annat under fem år bygga 25–50 nya skyddsrum per år.

– Det var en bra utredning och jag är nöjd med dess förslag, men det har hittills inte realiserats, säger Tore Robertsson. Förslagen välkomnades, men ligger fortfarande kvar i stadsrådsberedningen, utan att det har gett något konkret. Reaktionen har varit alltför långsam.

Det övergripande ansvaret för civilförsvaret inklusive skyddsrummen ligger hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som från 1 januari 2026 kommer att heta Myndigheten för civilt försvar.

MSB:s personal som arbetar med skyddsrum har utökats och kommer förhoppningsvis att få fortsatt förstärkning.

MSB använder sig av inhyrd specialutbildad personal för tillsyn och kontroll av landets skyddsrum. Tillsynen är enkel och tar 15–20 minuter på plats, medan en kontroll tar ungefär en dag. Om tillsynen hittar allvarliga brister måste det följas upp med kontroll, och efter denna kan MSB utfärda föreläggande om åtgärder som fastighetsägaren måste vidta.

Det har budgeterats medel, och fler kontrollanter har anlitats för att öka tempot till 10 000 tillsyner och 2000 kontroller per år, samt byte av filter i ventilationsanläggningar. (Kan jämföras med att före pandemin utfördes 800–900 kontroller per år.) Två tusen kontroller per år räcker inte långt eftersom de skulle ta drygt 30 år att avverka alla skyddsrum. Hundra miljoner kronor budgeterades för 2025 och de ska räcka även för upprustning och modernisering av skyddsrum. Medlen läggs i huvudsak på de befolkningsskyddsrummen, där arbetet har inletts för åtminstone 25 av de 80 som finns.

Översynen av och den nödvändiga renoveringen av skyddsrummen går alldeles för långsamt. Allmänheten förväntar sig sannolikt att skyddsrummen är i gott skick, vilket är långt ifrån fallet. Och byggandet av ytterligare skyddsrum är som nämnts obefintligt.

Därtill bör noteras att MSB måste utbilda personer som ska handha de stora skyddsrummen i händelse av krig. Det krävs särskild personal för att iordningställa dessa specialskyddsrum. Myndigheten behöver också uppdatera sina tekniska beskrivningar som kravställer utförande på skyddsrummen och deras utrustning.

FASTIGHETSÄGAREN HAR ANSVAR

Fastighetsägaren är skyldig att ha koll på skyddsrummens kondition och underhålla dem. Vid eftersatt underhåll måste fastighetsägaren svara för kostnaderna. Den som står i begrepp att förvärva en fastighet som innehåller skyddsrum rekommenderas att anlita en certifierad kontrollant som gör en besiktning, för att inte drabbas av oväntade kostnader.

– Som förvaltare är det viktigt att inte avsiktligt eller oavsiktligt försämra skyddsrummens skyddsfunktion. Det är inte ovanligt att förvaltare gör ingrepp som drabbar funktionerna, berättar Tore Robertsson. Exempelvis kan de påverkas av installationer med håltagning och genomföringar, ombyggnad av ventilationskanaler eller åverkan på skyddsrummets eget ventilationsaggregat som ska kunna användas i skarpt läge. Felaktiga stambyten och kabeldragningar kan skada rummets funktioner.

Ansvaret regleras i Lag 2006:545 där det står att ”Ägaren till en byggnad eller annan anläggning där det finns ett skyddsrum är skyldig att underhålla skyddsrummet och den utrustning som hör till skyddsrummet.”

– Ni som fastighetsägare är skyldiga att anlita en skyddsrumssakkunnig med kvalificerad behörighet om ni tänker göra något med fastigheten som kan påverka skyddsrummen. Det kan gälla stambyten, fasadarbeten, håltagning för kablar eller rör, men även på-, till- och ombyggnader av huset i övrigt.

Underhållet av ett skyddsrum ska förutom ordinarie fastighetstillsyn omfatta en bredare genomgång av skyddsrumsfunktionerna

Skyddsrummet ska vara ordentligt skyltat.

minst en gång per år. Ett bra tips är att lägga in detta i fastighetens underhållssystem. En rondering kan klaras på 20–25 minuter.

Det ska finnas en iordningställanderitning, som visar hur den befintliga funktionen (som förråd, föreninglokal, cykelrum e.d.) inom två dygn kan avvecklas, för att återställa rummets funktioner som skyddsrum. Den utrustning som hör till skyddsrummet, men som inte är monterad i fredstid ska förvaras i ett låst skyddsrumsförråd.

Några saker att ha koll på:

• Se till att förrådet är låst och att dess skyddsrumsutrustning är intakt

• Smörj gångjärn

• Kontrollera golvbrunnar

• Kontrollera rostangrepp

Skyddsprodukter i Sverige är ett företag som ger kostnadsfri rådgivning och erbjuder alla specialprodukter avsedda för skyddsrum. Företaget har produktutveckling i samarbete med FOI och egen tillverkning av de MSB-godkända produkterna. Det är fråga om både helhet och detaljer.

– I skyddsrummen måste varje bult, varje ventil, varje dörr fungera. Här kommer vårt engagemang till sin rätt. Vi levererar varje komponent som krävs för att våra skyddsrum ska stå redo när det verkligen gäller. Våra produkter är utvecklade för att klara svenska förhållanden i händelse av kris eller krig, säger Tore Robertsson.

Att öka krismedvetandet var tidigare kanske en opinionsfråga för Skyddsprodukter. Idag är den breda allmänheten medveten. Men den är kanske inte medveten om bristerna i våra skyddsrum. Bristerna beror på att politiken och myndigheterna släpar efter. Se på vårt grannland Finland, där de har varit alerta och skyddsrummen är i toppskick.

– Alla delar är viktiga i de kedjor som utgör vårt militära och civila försvar. Där är vi som leverantör och rådgivare en stark länk. I slutänden handlar det inte om stål, betong eller teknisk utrustning, det är en fråga om liv eller död, avslutar Tore Robertsson. Skyddsprodukter tar sitt samhällsansvar, ger rådgivning, har ökat sin lagervolym och levererar allt vad som efterfrågas inom ett par dygn. Leveransförmågan är givetvis en styrka, och det viktigaste är att den är en livlina.

Referens:

Handbok i konsten att äga ett skyddsrum. Utgiven av Skyddsprodukter i Sverige AB.

Forsgrens timmerhus: I Vemdalen bygger Forsgrens Timmerhus just nu ett antal bostäder med tak i Plannja Trend Infinity.

STÅL MED LÄGRE KLIMATAVTRYCK

Plannja Infinity är ett nytt produktsortiment i färgbelagt stål som tagits fram för att möta byggbranschens växande behov av klimatsmarta material. Grunden är återvunnet stål, producerat med fossilfri el.

AV ELIN BISANDER

MED BYGGBRANSCHENS ökande klimatutmaningar blir valet av material allt viktigare. Plannjas lösning är Infinity – en produktlinje i färgbelagt stål med avsevärt lägre klimatpåverkan. Grunden är SSAB Zero, ett återvunnet stål som produceras med fossilfri el, och tack vare det samarbetet kunde Plannja ta steget fullt ut.

– Vi har ett ansvar som leverantör att bidra till att minska utsläppen från byggandet. Eftersom stål kan återvinnas oändligt utan att tappa sina egenskaper är det ett utmärkt material för en cirkulär modell, säger Jessica Nilsson, chef för Product and Services på Plannja. Infinity-produkterna har samma tekniska egenskaper som traditionellt producerat stål – men tillverkningsprocessen är annorlunda. Medan konventionell ståltillverkning bygger på masugn och fossil energi, sker produktionen av SSAB Zero med hjälp av återvunnet material och fossilfri el.

För Plannja Infinity ligger klimatavtrycket på 0,957 kg CO₂ per kilo stål, att jämföra med 2,74 kg för konventionellt stål.

För att förenkla jämförelser har Plannja registrerat produkterna i databasen Prodikt, där arkitekter och beställare kan se hållbarhetsdata per kvadratmeter och jämföra med exempelvis aluminium eller ZinkMagnesium.

Marknaden har varit snabb att visa intresse, inte minst från småhustillverkare som vill erbjuda klimatsmarta alternativ till sina kunder. I Vemdalen bygger Forsgrens Timmerhus just nu ett antal bostäder med tak i Plannja Trend Infinity.

– Två hus är redan klara, och efter midsommar läggs taken på

ytterligare två. Det finns bygglov för två till, så det här är ett bra exempel på hur Infinity kan användas i praktiken, säger Jessica Nilsson.

Satsningen ligger även i linje med kraven för Svanenmärkning, där minst 75 procent av materialet i fasadprofiler ska vara återvunnet. Och enligt Jessica Nilsson finns stora möjligheter att skala upp användningen.

– Tillgången är god och intresset ökar, särskilt i större projekt där klimatavtryck numera kravställs. Parallellt ser vi också fram emot fossilfritt stål via HYBRIT-teknologin, där restprodukten blir vatten i stället för koldioxid.

Plannja arbetar brett med hållbarhet, även utanför produktutvecklingen. Målet är att minska företagets egna utsläpp med 70 procent jämfört med 2019 – bland annat genom grön el, klimatsmart logistik och resurssnål paketering.

– Vi ser på varje detalj i värdekedjan och försöker göra aktiva, hållbara val i varje led. Det är ett arbete som pågår varje dag, avslutar Jessica Nilsson.

Jessica Nilsson: Jessica Nilsson, chef för Product and Services på Plannja.

SATSA PÅ SMÅFÖRETAGEN – inte bara på gröna jätteprojekt!

Under de senaste åren har norra Sverige blivit epicentrum för den gröna omställningen.

Gigantiska industrisatsningar som Northvolt i Skellefteå och Hybrit i Luleå har hyllats som framtidens jobbmotorer och klimathjältar. Politiker från hela landet har vallfärdat norrut för att inviga, lovorda och posera framför byggkranar och nya fabriksbyggen.

AV MATS ASSARSSON, FÖRBUNDSORDFÖRANDE, FÖRETAGARFÖRBUNDET

MEN VERKLIGHETEN är mer komplicerad än pressbilder och framtidsvisioner. Northvolt har tvingats tvärbromsa sin satsning, och andra projekt har dragits med förseningar, ekonomiska svårigheter eller förändrade planer. Många av de jobb som utlovats har uteblivit – åtminstone på kort sikt – och hela samhällen som byggt sina framtidsplaner kring dessa investeringar står nu med stor osäkerhet.

Det är dags att vi nyktrar till och ställer en viktig fråga: Är det verkligen klokt att sätta alla våra jobbskapande ägg i enbart de stora industrikorgarna?

SMÅFÖRETAGEN – RYGGRADEN VI GLÖMMER BORT

I skuggan av stålverk och batterifabriker finns en annan kraft som år efter år bevisar sin uthållighet: de små och medelstora företagen. De skapar 4 av 5 nya jobb I Sverige, de bygger på lokal kunskap och är mer flexibla när omvärlden förändras. De är ofta rotade i bygden, drivs av entreprenörer med starkt engagemang och levererar stabilitet över tid.

Tänk på hantverkare, åkerier, turistföretag, it-konsulter, restauranger och lokala tillverkningsföretag. I glesbygd och mindre orter är det ofta just dessa verksamheter som ger ungdomar sin första anställning och som gör att människor kan bo kvar. Trots detta är det just dessa företag som ofta får kämpa med krånglig byråkrati, svagt stöd och brist på riskkapital.

ETT MER ROBUST NÄRINGSLIV KRÄVER SPRIDNING AV RISK

Att satsa på storindustri är inte fel i sig. Den gröna omställningen kräver både innovation och storskalighet. Men när hela samhällsekonomin i en region som Norrland vilar på ett fåtal jättar, blir effekterna förödande när ett projekt stannar av. Det är inte bara arbetstillfällen som går förlorade, utan också framtidstro, bostadsplaner och kommunal ekonomi.

Vi behöver ett näringsliv med bred bas. Det är de många små som tillsammans skapar den stabilitet vi nu saknar. Ett mångsidigt näringsliv klarar bättre av konjunktursvängningar, teknikskiften och förändrade förutsättningar.

Mats Assarsson, Förbundsordförande, Företagarförbundet: Bild: Dennis O

DAGS FÖR POLITIKEN ATT VAKNA

Om regeringen och regionpolitikerna menar allvar med att hela Sverige ska leva – inte bara när det är valrörelse – måste resurser och reformer riktas om. Ge småföretagare bättre villkor. Gör det enklare att anställa. Ge landsbygdsentreprenörer tillgång till kapital och rådgivning. Bygg upp ett stödsystem där även de som inte bygger fabriker för miljarder får en chans att bidra till framtiden. Förbättra transportstödet istället för att försämra det är ett exempel.

Den gröna omställningen måste bygga på fler ben än bara stål och batterier. I norra Sverige finns kraft, vilja och innovation – men det är hos de små företagen framtidens jobb kan skapas med verklig förankring.

Den största volymen av material för återbruk utgörs av platsgjuten betong i bland annat bjälklag och pelare men även stål. Bild: HSB

HSB initierar storskaligt ÅTERBRUKSPROJEKT I SOLNA

HSB tar ett stort kliv mot ökad cirkularitet i byggandet genom ett omfattande återbruksprojekt i Solna. På fastigheten Ekelund 1 vill HSB bevara och utveckla stora delar av den tidigare rivningshotade byggnaden, som byggdes till Arbetarskyddsstyrelsen på 1970-talet (senare Arbetsmiljöverket).

DE DELAR SOM bevaras ska byggas om till moderna kontorslokaler och HSBs ambition är också att så mycket som möjligt av de delar som trots allt måste rivas ska kunna återbrukas i andra projekt.

EKELUNDSOMRÅDET

Fastigheten ingår i den första detaljplanen för Ekelundsområdet som är ett av Solnas största stadsutvecklingsområden. Den nya

bebyggelsen vid Ulvsundasjön ska koppla samman området österut mot Kungsholmen och västerut mot Huvudsta gård. Detaljplanen omfattar cirka 900 nya bostäder, ett om- och tillbyggt kontor, lokaler i bottenvåningarna, två förskolor, en park och en ny entré till tunnelbanestationen Västra skogen. Detaljplanen utvecklas av HSB och Besqab i samarbete med Solna stad och beslut om att ställa ut planen på granskning fattades av byggnadsnämnden den 18 juni 2025.

Det perfekta lyftet har många beståndsdelar

Helhetsansvaret.

Rådgivningen.

– Bygg- och fastighetssektorn står för cirka 40 procent av det avfall som genereras i Sverige och använder samtidigt stora mängder nytt material. För att möta klimatutmaningarna och minska belastningen på våra naturresurser och miljö behöver vi tänka nytt kring hur vi bygger, river och cirkulerar material. Vi ser stor potential i återbruk som en del av lösningen, säger Maria Qvillberg, hållbarhetsansvarig nyproduktion på HSB.

ÅTERBRUKSPROCESS

HSB har nu genomfört det första stora steget i återbruksprocessen och tillsammans med NCC utfört en omfattande återbruksinventering av fastigheten. Inventeringen har visat att det finns stor återbrukspotential i byggnadens platsgjutna stomme från 1970-talet, sett till kvarvarande livslängd och teknisk kvalitet. Vilket konstaterats med djupgående systematiska provningar genomförda av RISE. Den största volymen av material för återbruk utgörs av platsgjuten

nyproduktion

Nu fortsätter arbetet med utmaningen att hitta mottagare och användningsområden för det material som kan återbrukas – en komplex process som kräver samverkan, timing och innovation. HSB välkomnar nu nya samarbeten med andra aktörer som är intresserade av att ta emot de delar av Arbetsmiljöverkets gamla kontor som kan användas igen.

DEMOPROJEKT

Ekelund 1 är också ett av demoprojekten i innovationsprojektet Återhus, som koordineras av RISE, där HSB tillsammans med flera aktörer i bygg- och fastighetsbranschen utvecklar metoder, processer och verktyg för att möjliggöra återbruk av tunga byggnadsdelar. – Genom Återhus får vi möjlighet att fördjupa vår kunskap och bidra till utvecklingen inom byggsektorn. Det ger oss möjlighet att sättningarna att fatta mer hållbara beslut i våra projekt, säger Linda

Med detta initiativ vill HSB visa att återbruk inte bara är möjligt –

Maria Qvillberg, hållbarhetsansvarig

på HSB. Bild: HSB

Linda Scherdin, senior projektutvecklare på HSB Bostad. Bild: HSB

En stålprofil med många liv

Plannja Infinity är ett material tillverkat av återvunnet stål och har lanserats för våra premiumprofiler Plannja Trend samt Plannja Sinus 18 och 51. Tack vare råmaterial med lågt klimatavtryck och vår energieffektiva tillverkning erbjuder vi en produkt med reducerad klimatpåverkan. Våra tak- och fasadprofiler håller samma höga kvalitet som alltid och är fullt återvinningsbara – om och om igen.

Produkt: Plannja Trend

En lättmonterad profil med klickfunktion och dold infästning, som finns i många kulörer i både stål och aluminium.

EPD Plannja Infinity

KNX-system, som tillsammans med DALI (Digital Addressable Lighting Interface), möjliggör intelligent styrning av belysning, solskydd och ventilation. Bild: ABB

VISAR VÄGEN FÖR HÅLLBARA, SMARTA SKOLOR

i svenskt utbildningsprojekt

ABB har samarbetat med Bravida för att leverera smarta tekniska lösningar till Tröingeskolan i Falkenberg, kommunens största skolinvestering på 40 år. Skolan öppnar höstterminen 2025 och kommer att ta emot cirka 1 000 elever från förskoleklass till årskurs nio. Den är ett exempel på hur genomtänkta val av teknik kan bidra till en mer hållbar och bekväm lärmiljö.

KÄRNAN I SKOLANS energihantering är ABB:s KNX-system, som tillsammans med DALI (Digital Addressable Lighting Interface), möjliggör intelligent styrning av belysning, solskydd och ventilation. Lösningen bidrar till lägre energianvändning och driftkostnader, samtidigt som inomhusmiljön förbättras för både elever och personal.

Klimatstyrning optimeras också genom ABB:s väderstationer, som automatiserar solavskärmning och ventilation baserat på aktuella väderförhållanden.

Den toppmoderna byggnaden i tre våningar visar hur energieffektiv teknik och mer hållbara materialval kan skapa bekväma och framtidssäkra lärmiljöer. Integrerat med KNX-systemet installeras 450 ABB KNX-närvarodetektorer i klassrummen, öppna ytorna och utomhusmiljöerna. Detektorerna justerar belysningen automatiskt efter närvaro, vilket minskar energianvändningen med upp till 30 procent.

– Hållbarhet är inte bara ett mål – det genomsyrar hela projektet. Med smart fastighetsautomation och mer hållbara materialval kommer Tröingeskolan att kunna drivas effektivt i många decennier

framöver, säger Andreas Mellstedt, byggprojektledare på Falkenbergs kommun.

– Det här är den största investeringen i kommunens historia, och ett otroligt spännande projekt att få vara med i.

Patrik Näsman, produktchef på ABB, säger:

– För oss på ABB handlar smart och hållbar design om att göra gott – både för människor och för miljön. Med SAGA™-serien kombinerar vi energieffektiva och mer hållbara material med praktiska funktioner som gör vardagen enklare. Genom att utveckla lösningar som möter behoven hos elever, lärare och samhället i stort, är vi med och bygger mer hållbara lärmiljöer.

Henrik Borglund, projektledare på Bravida, säger:

– Samarbetet med ABB har gjort det möjligt för oss att bygga en skola som kombinerar hållbarhet, kostnadseffektivitet och användarvänlighet, och som är ett tydligt exempel för framtida skolbyggnationsprojekt. I nära dialog med Falkenbergs kommun har vi bidragit till att skapa en effektiv och tillgänglig skola som kommer att tjäna samhället i generationer framöver.

LÄGG DIN ENERGI PÅ RÄTT STÄLLE

Med våra solskyddslösningar får du både ett estetiskt- och kostnadsbesparande solskyddssystem. Sommar som vinter bidrar våra solskydd till ett härligt inneklimat och att hålla nere dina energikostnader. Våra produkter blockerar effektivt skadlig UV-strålning och säkerställer en trygg miljö.

Har du frågor är du välkommen att maila oss på info@hunterdouglas.se För mer information gå till www.hunterdouglas.se eller scanna QR-koden här på sidan med din smart-telefon.

“Vi tror att de styrmedel som ’Energirenovera Sverige’ lägger fram kan skapa rätt förutsättningar för fastighetsägare och förvaltare.

Vi måste börja se energieffektivitet som en energikälla i sig.”

/Margareta Bergetun, vd på Svenska Solskyddsförbundet

ENERGIRENOVERA SVERIGE

– så når vi energimålen

EU:s krav på energieffektivisering i byggnader skärps och senast 2025 ska Sverige ha ett utkast till den nationella renoveringsplanen, för att uppnå nollutsläppsbyggnader till 2050. För att nå målet krävs skärpt fokus och tydliga styrmedel. Nu presenterar flera branschaktörer, samlade i initiativet Energirenovera Sverige, konkreta förslag för att öka takten i energieffektiviseringen av svenska byggnader. Det är en avgörande nyckel för att Sverige ska kunna möta framtidens elbehov.

– EU-DIREKTIVEN KOMMER att innebära utmaningar. Därför måste de svenska regelverken vara tydliga och enkla att följa. Dessutom behövs starka och långsiktiga incitament som sätter fokus på rätt saker samtidigt som de driver på energieffektiviseringsarbetet.

Vi tror att de styrmedel som ’Energirenovera Sverige’ lägger fram kan skapa rätt förutsättningar för fastighetsägare och förvaltare.

Vi måste börja se energieffektivitet som en energikälla i sig, säger Margareta Bergetun, vd på Svenska Solskyddsförbundet, som ställer sig bakom förslagen.

FÖRESLAGNA STYRMEDEL

För att främja och underlätta energirenoveringar föreslås flera styrmedel och reformer som syftar till att skapa långsiktiga incitament, säkerställa kvalitet och stödja både fastighetsägare och entreprenörer:

• Ta fram tydliga regelverk för energieffektivisering vid renovering

• Inför ett enkelt och långsiktigt investeringsstöd

• Skapa starka incitament för energirenoveringsplaner

• Se till att LOU inte blir en bromskloss

• Öka kvaliteten i renoveringsprojekt

• Kvalitetssäkra kompetens för energirenoveringar

• Utveckla marknadsbaserade styrmedel för energieffektivisering

– När det blir för varmt eller för kallt använder vi onödigt mycket energi för att skapa sunda inomhusmiljöer. Så enkelt är det. Kloka styrmedel och enklare regler kan ge goda förutsättningar för att göra någonting åt det, säger Mattias Klasson, ordförande i Svenska Solskyddsförbundet.

FASTIGHETS-, BYGG- OCH INSTALLATIONSSEKTORN

STÅR REDO – BEHÖVER RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR

Bakom förslagen står Sveriges Allmännytta, Fastighetsägarna Sverige, Eneff, Swedisol, Installatörsföretagen, Svensk Ventilation, Trä- och Möbelföretagen, Innovationsföretagen, Svenska Solskyddsförbundet, NCC och VINCI Energies Sweden. Förslagen har tagits fram i dialog med ytterligare fastighetsägare, organisationer, entreprenörer och konsulter.

Fastighets-, bygg- och installationssektorn är central för att energimålen ska kunna nås, och sektorn har både tekniska lösningar och investeringsvilja. Men för att potentialen ska realiseras krävs tydliga regler, ekonomiska incitament och långsiktiga spelregler.

– Energieffektivisering är inte bara en klimatfråga – det är en fråga om konkurrenskraft, energisäkerhet och ekonomisk tillväxt. Genom att skapa rätt förutsättningar kan vi frigöra enorma mängder energi, minska beroendet av importerad el och stärka svensk industri. Nu är det dags för politiken att leverera, säger Lotta Bångens, vd på Eneff (Energieffektiviseringsföreningen) och projektledare för initiativet.

Lotta Bångens, vd på Eneff (Energieffektiviseringsföreningen) och projektledare för initiativet. Bild: eneff.

Kvalitetsprogrammet 3q lanserades för första gången 2012 och är obligatoriskt för alla BRiFs medlemsföretag. Bild: Nordic Relining

Allt

fler reliningbeställare

väljer företag som auktoriserats enligt

KVALITETSPROGRAMMET 3Q

Relining är en bransch som kontinuerligt expanderar, vilket rimmar väl med det fastighetsägares ökade fokus på återbruk. Behovet av relining i det svenska fastighetsbeståndet och reliningbranschen väntas fortsätta växa även framöver. Via kvalitetsprogrammet 3q kan reliningföretag auktorisera sig med syftet att öka tryggheten för beställaren och höja kvalitetsnivån i branschen.

AV ANNIKA WIHLBORG

– KVALITETSPROGRAMMET 3Q lanserades för första gången 2012 och är obligatoriskt för alla våra medlemsföretag. 3q omfattar årliga kontroller av samtliga anslutna företag, vilket säkerställer att de uppfyller de krav som ställs, säger Roger Blomqvist, kanslichef på Branschföreningen Relining i Fastigheter, BRiF, en rikstäckande organisation för företag som arbetar med relining av rörsystem i fastigheter.

Utöver rent tekniska krav ska företags som auktoriseras enligt

3q även driva sin verksamhet ansvarsfullt och följa gällande lagar och regler samt uppfylla krav på dokumentation och spårbarhet. Företaget ska även ha ett verksamhetsledningssystem samt personal med rätt kompetens och utbildning.

3Q ÖKAR BESTÄLLARNAS TRYGGHET

– Relining är en storskalig och långsiktig investering för fastighetsägare. Många beställare uppskattar därför att 3q finns för att

öka deras trygghet. Allt fler beställare efterfrågar och kräver 3q-auktorisation, vilket i sin tur bidragit till att företagens intresse för att auktorisera sig har ökat, säger Roger Blomqvist.

Kraven för att auktoriseras och regelverket som medlemsföretagen ska uppfylla enligt 3q genomlyses årligen i takt med att nya metoder, lösningar och material utvecklas.

För ett år sedan lanserade BRiF reviderade auktorisationskrav. De nya kraven var tydligare och lämnade mindre utrymme för individuella tolkningar än sin föregångare.

– Kraven kring vilka material företagen ska använda, att följa materialtillverkarnas anvisningar och att enbart använda godkända material har förtydligats, säger Roger Blomqvist.

UTBILDNINGSSATSNING SKA FÖREBYGGA FRAMTIDA

KOMPETENSBRIST

Utöver 3q fokuserar BRiF mycket på utbildningsfrågor.

Efterfrågan på utbildade medarbetare med gedigen reliningkompetens är hög, men i dagsläget är det dessvärre brist på kompetenta medarbetare. Bland annat Installatörsföretagen har initierat en grundutbildning inom relining, vilket BRiF självklart välkomnar.

– Ytterligare en viktig fokusfråga för oss är att försäkringsbolagen fullt ut tar till sig relining och vad metoden egentligen innebär. Vårt mål är att relining ska jämställas med nyinstallation och att det ska avspeglas i fastighetsägares premiesättning från försäkringsbolagens sida. Det handlar om att ge fastighetsägarna rätt premienivå när de har investerat i en storskalig renovering av sin fastighet, vilket i dagsläget dessvärre inte alltid är fallet när det gäller relining, säger Roger Blomqvist.

Många beställare av relining uppskattar att 3q finns för att öka deras trygghet. Bild: Nordic Relining

Hållbara och ekonomiska

stamrenoveringar

Gaido Consulting AB förser sina kunder med rätt expertis inför kommande stamrenovering, som både är en snabbare och billigare lösning än ett traditionellt stambyte.

Med relining använder man de be ntliga rören och fyller dem med ett glas berfoder som dränks i epoxy och sedan stoppas in i rören, vilket ger dem en helt ny insida.

En bra utförd relining där man använt rätt metod håller uppemot femtio år men kostar cirka en tredjedel av ett traditionellt stambyte.

När ni anlitar oss på Gaido Consulting får ni expert på er sida som ser till att entreprenaden utförs på ett korrekt sätt.

UNDERSÖKER UPPHANDLAR

PROJEKTLEDER BESIKTAR

Ett viktigt syfte med Rentalföretagens standardvillkor är att hjälpa beställare och leverantörer att kunna teckna avtal som tydliga och balanserade, vilket minskar riskerna och kostnaderna för alla involverade parter. Bild: Expandia

Standardvillkor

ger rätt förutsättningar för snabb och

TRYGG UPPHANDLING

AV HYRESMODULER

Behovet av hyresmoduler ökar i takt med att samhällets behov av tillfälliga lokaler förändras. Behovet av hyresmoduler uppkommer ofta under tidspressade situationer, vilket ställer krav på tidseffektiva upphandlingar. 2024 lanserade branschorganisationen Rentalföretagens standardvillkor för hyresmoduler, som utvecklats tillsammans med offentliga beställare.

Standardvillkoren fungerar som ett verktyg för effektiv upphandling av tillfälliga lokaler.

AV ANNIKA WIHLBORG

HYRESMODULER ÄR ofta en idealisk lösning för att överbrygga tillfälliga kapacitetsbrister eller i väntan på permanenta lokaler. Syftet med Rentalföretagens standardvillkor för hyresmoduler är att göra det enklare, snabbare och tryggare att upphandla moduler. – Tidigare fanns det brist på klara, balanserade villkor för upphandling av hyresmoduler. Utan dessa riskerade upphandlingar

att präglas av ineffektivitet, konflikter och dyra riskpremier. Samtidigt stod branschen inför möjligheten att spela en nyckelroll i klimat- och samhällsutmaningar något som kräver struktur, tydlighet och förutsägbarhet. Standardvillkoren syftar till att frigöra potentialen i hyresmoduler genom att etablera en gemensam grund, säger Monika Rubensson, vd på Rentalföretagen.

Standardvillkoren bygger på tre principer: tydlighet, ömsesidighet och balans. Det skapar trygghet, minskar risken för tvister och gör det enklare för båda parter att förstå ansvar och förväntningar. Det kan hjälpa till att korta ledtider, sänka kostnader och minska klimatavtryck. Standardvillkoren är särskilt viktiga eftersom moduler ofta används i tidskritiska situationer, till exem-

pel vid skolstart eller efter kriser som bränder eller översvämningar.

– Eftersom branschen är viktig för samhällsfunktioner inom skola, vård, kriminalvård och krisberedskap, har behovet av gemensamma spelregler varit stort. Under arbetet har vi haft en nära dialog med både beställare och juridisk expertis, och många

synpunkter har integrerats i slutprodukten. Målet har varit att skapa något som är praktiskt användbart för båda parter, säger Monika Rubensson.

– Innan man går ut med förfrågan är det bra att fundera igenom vilka behov som är de viktigaste. Det kan också vara bra att stämma av med några leverantörer innan man går ut med förfrågan. Ofta kan beställaren få bra

tips som förtydligar krav, vilket är bra för alla inblandade. Poängen med hyresmoduler är en standardiserad produkt som kan levereras snabbt, kostnadseffektivt och med liten klimatpåverkan. Därmed, håll nere krav på specialanpassningar. Det motverkar syftet i alla delar. Spara de pengarna till den permanenta lösningen. Där gör de större nytta, säger Monika Rubensson.

BEHÖVER NI EXTRA

UTRYMME TILL ER

VERKSAMHET?

Läs mer på expandia.se

Monika Rubensson, vd på Rentalföretagen. Bild: Rentalföretagen

Idén med Expandias Level Two är att de placeras i längor ovanpå centrala parkeringsytor

BOSTÄDER FÖR UNGA

Ett nytt bostadskoncept från Expandia föreslår tillfälliga ungdomsbostäder ovanpå parkeringsytor i centrala Stockholm. Med snabbt byggda modulbostäder vill företaget bidra till att mildra bostadskrisen för unga.

AV ELIN BISANDER

BOSTADSBRISTEN FÖR UNGA i Stockholm är akut. Med över 800 000 personer i kö för en bostad är situationen särskilt svår för unga vuxna som vill flytta hemifrån, ta ett jobb eller påbörja studier. Nu lanserar Expandia ett nytt koncept som syftar till att tillfälligt lindra trycket på bostadsmarknaden – genom att bygga bostäder ovanpå parkeringsplatser. Konceptet heter Level Two och bygger på att prefabricerade modulbostäder placeras i längor ovanpå centrala parkeringsytor. Målet

Lägenheterna är 30 kvadratmeter stora och rymmer badrum samt kök/vardagsrum/sovrum i öppen planlösning

är att snabbt och effektivt skapa fler ungdomsbostäder i stadsmiljöer där det annars är svårt att få fram nybyggnation. Enligt företaget kan boendelösningen vara inflyttningsklar inom 60 dagar från beviljat bygglov.

Modulerna ska erbjuda cirka 30 kvadratmeter fullt utrustat boende med kök, badrum och öppen planlösning.

– Level Two är särskilt utformat för att möta unga vuxnas behov av ett första eget boende. Genom smarta lösningar finns det plats för studier, arbete, socialt umgänge och avkoppling. Varje kvadratmeter utnyttjas optimalt, säger Åsa Ledin, marknadsoch kommunikationschef på Expandia Moduler AB.

Ett initiativ som detta kräver förstås samarbete med markägare, och här har Expandia fått stöd av Aimo Park.

Bakgrunden till Level Two-konceptet är en vilja att skapa en snabb, skalbar och laglig lösning som kan sättas i bruk medan mer långsiktiga bostadspolitiska reformer dröjer. Tillfälliga modullösningar används sedan tidigare i stor skala inom kommunal verksamhet, till exempel inom förskola och äldreomsorg. Nu hoppas Expandia att samma typ av byggande också kan göra skillnad för en generation unga vuxna som står utan möjlighet att flytta hemifrån.

– Lägenheterna är avsedda för uthyrning och erbjuds som tillfälliga bostäder, vilket innebär att de hyrs ut till kommuner eller privata aktörer som i sin tur kan hyra ut dem till individer, säger Åsa Ledin.

Level Two lanseras samtidigt som regeringen nyligen föreslagit lättnader i byggregler för studentbostäder – ett initiativ som Expandia ser som ett tecken på att frågan om snabbare byggprocesser för tillfälliga boenden är på väg upp på agendan. Förslaget om bostäder på parkeringsytor är därmed inte bara ett praktiskt koncept, utan också ett inlägg i samhällsdebatten om hur städer kan växa smartare.

Att använda redan hårdgjorda ytor för tillfälliga byggnationer minskar behovet av nyexploatering och kan på sikt bidra till en mer effektiv användning av stadens ytor.

– Vi söker dialog med markägare och bostadsaktörer för att hitta platser med stort behov av ungdomsbostäder där pilotprojekt med Level Two kan startas snabbt. Centrala lägen är ofta otillgängliga för unga, men minskad biltrafik och nya mobilitetslösningar öppnar för bostäder även där. Konceptet passar också i kollektivtrafiknära områden utanför city, där outnyttjad mark kan omvandlas till attraktiva, tillfälliga bostäder för unga, säger Åsa Ledin.

Hyresmoduler är en skalbar lösning som enkelt kan utökas med fler moduler eller minskas ner i takt med att kapacitetsbehoven förändras. Bild: Ramirent

Möt lokalbristen

med HYRESMODULER

Det har blivit allt vanligare att lösa lokalbrist med moduler, som är en snabb, cirkulär och flexibel lösning på tillfällig och ibland även mer långvarig lokalbrist. Variation i antalet barn i skolålder, nya vårdbehov, behov av ökad kriminalvårdskapacitet och krissituationer som bränder, pandemier och översvämningar har bidragit till en ökad efterfrågan på hyresmoduler.

AV ANNIKA WIHLBORG

BEHOVET AV STÖRRE eller alternativa lokaler uppkommer ofta snabbt, vilket i många fall gör hyresmoduler till en smart lösning. En styrka med hyresmoduler är att de kan flyttas, anpassas och utökas för att möta varierande och omväxlande behov som i vissa fall förändras snabbt.

Ett lokalbehov kan uppstå plötsligt, både i skolans värld och i näringslivet, men en stor bygginvestering kan i det läget vara för osäker eller olönsam.

Att hyra tillfälliga lokaler ger ett i många fall välbehövligt andrum som behövs för att man längre fram ska kunna fatta ett välgrundat beslut om att bygga eller inte bygga nya permanenta fastigheter.

En fördel med hyresmoduler är att de är cirkulära, allt tillverkas för att återanvändas.

När en kund är klar med en modul väljer leverantören i många fall att renovera och anpassa den för att den ska kunna hyras ut till en annan kund.

– Hela affärsidén med hyresmoduler bygger på cirkularitet. Jämfört med nybyggnation är klimatpåverkan från återbrukade moduler avsevärt lägre. Modulerna är konstruerade för att användas om och om igen, vilket gör dem till ett naturligt inslag i ett hållbart samhällsbyggande. De har en lång livslängd och kan enkelt demonteras, flyttas och återinstalleras på en ny plats. I praktiken används varje modul av i genomsnitt sex olika kunder under sin livstid, säger Monika Rubensson, vd på Rentalföretagen.

Hyresmoduler är en skalbar lösning som enkelt kan utökas med fler moduler

eller minskas ner i takt med att kapacitetsbehoven förändras. Monika Rubensson framhäver också hyresmodulernas förmåga att förebygga resursslöseri eftersom de tillverkas via en kontrollerad byggprocess i en fabrik, vilket genererar mindre byggavfall. Hon betonar även att hyresmoduler kan återbrukas för andra lokalbehov, vilket gör dem till en cirkulär lösning.

– Mitt råd till upphandlare av hyresmoduler är att använda etablerade och balanserade standardvillkor som grund och ha en tidig dialog med leverantören för att säkra samsyn kring ansvar, kvalitet och tidsramar. Välj leverantörer med dokumenterad erfarenhet och hållbarhetsfokus, och se till att lösningen är flexibel nog att anpassas efter förändrade behov, säger Monika Rubensson.

I området vid Kassmyraåsen växer en ny stadsdel fram, med varierad och kreativ arkitektur. Bild: SPG

FÅGELBYN

– SPG är med och skapar en helt ny stadsdel

Scandinavian Property Group bidrar starkt till att utveckla Fågelbyn vid Kassmyraåsen i Botkyrka kommun. Den första etappen av projektet är färdigställd och nu pågår andra etappen.

AV KJELL-ARNE LARSSON

KOMMUNENS PLAN för den nya stadsdelen är att den ska vara familjevänlig, med bostäder för alla faser i livet; en blandning av bostadsrätter, hyresrätter, specialbostäder och radhus; dessutom skola och service. Området kännetecknas av sin småskaliga och kreativa arkitektur, med balkonger och uteplatser som har utsikt mot skog och natur. Gröna gårdar erbjuder skyddade och lugna platser att koppla av på. Fågelbyn (Ellertsdal) är belägen bara cirka 10 minuter från Tumba Centrum.

SPG:s första etapp i Fågelbyn består av tre punkthus med 150 lägenheter, två lokaler (för bland annat frisör) samt ett fristående garage. Inom kort färdigställs etapp 2 som omfattar tre

lamellhus med totalt 117 lägenheter och en lokal för restaurang. Samtliga lägenheter upplåts med hyresrätt.

Fågelbyn certifieras med Miljöbyggnad nivå Guld och den preliminära certifieringen är klar för både etapp 1 och 2.

– Vi eftersträvar alltid högsta möjliga miljöprofil vilket gjorde Miljöbyggnad Guld till ett självklart val. Våra boende kan därmed njuta av ett hem med fokus på både miljövänliga material och energieffektivitet samt att de får en boendemiljö som inte bara är hållbar för framtiden, utan också säkerställer en hälsosam och bekväm vardag, säger Simon Sjöbom, utvecklingschef på Scandinavian Property Group.

Till energieffektiviteten bidrar bergvärmeanläggningar och solcellsanläggningar. Batterier finns för lagring av el. Individuell mätning görs av elförbrukning och varmvatten.

Själva lägenheterna får hög standard med 3-stavsparkett i ek, ljusa tak, väggar och dörrar. Köken får Marbodal-inredning med rostfria vitvaror. Badrum med vitkaklade väggar, och grått klinkergolv, med all nödvändig inredning så som exempelvis duschväggar, kombimaskin och kommod.

Entreprenör för båda etapperna är BOX Bygg AB. Företaget har erfarenhet av stora bostadsprojekt och på referenslistan finns flera uppdrag enbart för SPG.

SPG:s bostadshus i Fågelbyn är utförda med betongstomme. I etapp 1 användes sandwichelement med färdiga betongfasader, medan fasaderna i etapp 2 blir putsade.

– För att minska klimatbelastningen slimmades dimensionerna på husens bottenplattor, berättar Percy Palm, projektchef hos BOX Bygg. För byggkonstruktionen svarade Tyréns Sverige AB, medan Polygon utförde klimatberäkningar. Polygon är också miljöbyggnadssamordnare för certifieringen med Miljöbyggnad.

Husen har projekterats och byggts för att klara energiklass A. Energikalkyler utförs av Nordnest.

– Senaste kalkylen för etapp 2 visar att vi klarar detta och med marginal dessutom, fortsätter Percy Palm. Beträffande Miljöbyggnadscertifieringen i övrigt visar projektet också bra prestanda. Från tidigare byggen har vi vanan inne att jobba med certifiering, även för högsta betygsnivån.

Som totalentreprenör är BOX Bygg engagerad i både Fas 1 och Fas 2. I Fas 1 är det viktigt bland annat att få in energi- och miljömål samt ambitioner med certifiering tidigt i projekteringsgruppen.

balkongerna har man utsikt över grannskap, natur och skog. Bild: SPG

Att klara hållbarhetskraven för projekten i Fågelbyn har inte varit utmaningen för BOX Bygg. I stället är det främst skenande priser på material och produkter som krävt särskilda ansträngningar. Utmaningarna har lösts gemensamt med beställaren SPG.

FAKTA I KORTHET:

Fågelbyn etapp 1+2, nybyggnad, bostäder, Botkyrka

Byggtid: Q2 2022–Q3 2025

Beställare: Scandinavian Property Group AB Totalentreprenör: BOX Bygg AB Arkitekt: Reflex Arkitekter AB, Hermansson Hiller Lundberg Arkitekter AB

Från

Ny teknik och bevarad stil i ERSTA TORN

Ersta torn i Stockholms Södermalm har genomgått en omfattande ROT-renovering. Målet: att förbättra energieffektiviteten och inomhusklimatet – utan att göra avkall på byggnadens ursprungliga karaktär.

AV ELIN BISANDER

FASTIGHETEN ERSTA TORN, byggd 1958 och belägen i korsningen Erstagatan/Folkungagatan i Stockholm, har genomgått en ROT-renovering med fokus på teknisk uppgradering och varsam modernisering. Projektet omfattar en total BTA (bruttoarea) på 3 857 kvadratmeter, varav 685 kvadratmeter är kommersiella ytor och 1 572 kvadratmeter BOA (boarea) fördelat på 23 hyreslägenheter inklusive tre nya lägenheter som tillkommit i och med projektet.

Bakgrunden till renoveringen var att fastigheten i princip inte hade genomgått några åtgärder sedan den byggdes. Energiförbrukningen var hög, bland annat till följd av lättbetong i ytterväggar och tak, samt uppvärmning via direktverkande el i vissa delar.

– Med tanke på det centrala läget på Södermalm med trafik, omkringboende och verksamhet så har logistiken planerats efter just in time-leveranser, berättar projektledare Sebastian Bustos på Bonnier Fastigheter.

En utmaning i projektet var att byggnaden en gång uppfördes för att dölja en skorsten tillhörande en värmecentral. Skorstenen, tolv våningar hög, monterades ned i delar. Utrymmet används nu för ventilationsrör till det nya FTX-systemet.

Byggnaden är grönklassad, och dialog med antikvarie har varit en viktig del i arbetet. Fasaden har putsats i originalkulör, och invändigt har garderober, dörrkarmar med överljus och innerdörrar behållits och målats om. Öppna spisar har fräschats upp, och ny inredning har valts i en stil som speglar 1950–60-talet.

Projektet omfattar också flera tekniska förbättringar. Lättbetongen i tak och fasad har ersatts med stenull för bättre klimatskal, ett nytt FTX-system har installerats, och elradiatorer har bytts ut mot vattenburna radiatorer med fjärrvärme.

Genom renoveringen av Ersta torn ska energieffektiviteten och inomhusklimatet förbättras.

Projektet ska certifieras enligt BREEAM In-Use nivå ”Very Good”, och en klimatrisk- och sårbarhetsanalys har genomförts. Produktspecifikationer har samlats in för hela byggprocessen.

– Vi har haft dialog med hyresgästerna innan projektstart, där vi lyssnade på önskemål om vad de ville behålla eller förändra, säger Sebastian Bustos.

Med regelbundna samordningsmöten och löpande information har hänsyn tagits till närliggande verksamheter och boende. Besiktningar pågår, och inflytt är planerad till den första juli.

– Jag hoppas att de som flyttar in uppskattar alla nya ytskikt och det förbättrade inomhusklimatet. Kombinationen av nya materialval och bevarade detaljer har gett ett väldigt fint resultat, säger Sebastian Bustos.

En lärdom från projektet är att en tät samverkan mellan aktörer varit avgörande.

– Vi hade en för kort tidsplan, men tack vare bra samarbete och parallellt arbete med rivning och projektering fick vi ihop det i tid, avslutar Sebastian Bustos.

FAKTA I KORTHET:

Ersta torn, ROT-renovering av lokaler och bostäder i Stockholm

Tidsplan: oktober 2023–juni 2025

Byggherre: Bonnier Fastigheter AB

Konstruktör: Kåver & Mellin AB

Arkitekt: Witte Sundell Group AB

Kostnad: 50 Mkr

STUDENTKORRIDORER I UMEÅ

byggs om till 508 egna små studentlägenheter

I Umeås stadsdel Ålidhem bygger allmännyttiga Bostaden i Umeå om studentboende i korridorrum till små studentlägenheter med eget minikök, toalett och dusch.

– Det vi har märkt idag är att det är få studenter som vill bo i korridorer, säger Niklas Broddeskog, projektledare och ansvarig för Bostaden i Umeås nyproduktion.

AV THOMAS ANDERSSON

STADSDELEN ÅLIDHEM, med sina tidstypiska röda fasadtegelklädda studentbostäder från 1970-talet, ligger cirka tre kilometer från centrala Umeå. Våren 2025 startade här byggherren Bostaden i Umeå – med hjälp av lokalt förankrade total- och byggentreprenören Selbergs Entreprenad i Umeå – ombyggnaden av fem trevåningshus som ska resultera i 508 individuella studentlägenheter.

Allt som allt en tillökning med 25 bostäder, jämfört med korridorrummen från 1970-talet och våningstillbyggnaden på 90-talet.

– Studenterna vill ha sitt eget kryp-in. Kvadratmeterna räcker, men du vill ha tillgång till eget kök, egen toalett och så vidare, förklarar Bostaden i Umeås projektledare Niklas Broddeskog. De tidigare korridorrummen var på cirka 20 kvadratmeter med ett från början litet toalettrum med dusch.

Projektledare, ansvarig nyproduktion

Niklas Broddeskog, Bostaden i Umeå. Bild: AB Bostaden i Umeå

– Det behåller vi. Sedan sätter vi in ett litet kök med en riktig spis med ugn plus mikro och sådant. Ett litet, men dock ett kök. Vi har redan gjort det här på några hundra andra lägenheter och det har blivit väldigt populärt!

Att ”bara sätta in ett kök” kan låta ganska enkelt, men får i realiteten ganska många konsekvenser, konstaterar Niklas Broddeskog.

– Eftersom det påverkar så många delar i lägenheten. Så när vi ändå gör det här så rustar vi upp lägenheterna till i princip nyskick. Vi gör om värmesystemet, ventilationssystemet till modern ventilation, alla ytskikt med mera.

Tillökningen med 25 nya studentbostäder beror på att tidigare gemensamhetsytor nu omvandlas till lägenhetsyta.

– Korridorsrummen hade ju tidigare ett centralt kök, ett samlingsrum, eller ett TV-rum och sådant. Det här bygger vi nu också om till vanliga lägenheter.

En utmaning i ombyggnadsprojektet är att hantera de skilda befintliga byggteknikerna från 1970- och 1990-talen.

En annan det begränsade utrymmet i de ombyggda studentlägenheterna, påpekar avslutningsvis projektledare Niklas Broddeskog, Bostaden i Umeå.

– Det är inte lätt att få in modern teknik i ett gammalt hus. Att få plats med en ny modern ventilationsanläggning, ny modern el … att på 20 kvadrat få in ett kök utan ta upp hela rummet med det och en säng. Det är också en utmaning! Sedan är ju våra kunder studenter med begränsat med pengar. Så vi försöker göra det här väldigt kostnadseffektivt.

FAKTA I KORTHET:

Ombyggnad studentbostäder Ålidhem, Umeå

Tidplan: mars 2025–oktober 2028

Byggherre: AB Bostaden i Umeå

Totalentreprenör: Selbergs Entreprenad i Umeå AB

Arkitekt: Nordvalen AB Kostnad: 227 Mkr

ETT NYTT BOSTADSHUS

uppförs i Karlstads expansiva stadsdel Jakobsberg

I Karlstads stadsdel Östra Jakobsberg bygger

total- och byggentreprenören Kvarnverket ett

nytt flerbostadshus i sex våningar på uppdrag av lokala fastighetsbolaget Wermlands Invest. I en ny framväxande grön stadsdel med bostäder, handel, social service och rekreation.

AV THOMAS ANDERSSON

DET VAR TIDIGT våren 2025 som total- och byggentreprenören

Kvarnverket startade byggprojektet Rödklövern 2 i Karlstads naturnära stadsdel Östra Jakobsberg.

– Just nu håller vi på med grundarbeten. Det gör vi i maj och juni, innan det är dags för stomskedet, meddelar vd Magnus Alvkäll Svensk Byggtidning i mitten på maj månad 2025.

Ett byggprojekt med sikte på ett av Murman Arkitekter gestaltat och 1940- och 50-tals inspirerat stilrent flerbostadshus. En arkitektur med en murad tegelliknande fasad i varma röda färgnyanser, varierad taklinje och markanta gavelmotiv. Ett flerbostadshus i sex våningar med 54 hyreslägenheter från ett till fyra rum och kök och 33 upp till 82 kvadratmeter. De flesta med egen balkong i ett naturoch skogsnära läge med utsikt över Mariebergsviken.

Huskroppen uppförs med utfackningsväggar, stålpelare, betongbjälklag, samt bärande innerväggar och trappor i betong. Exteriört handlar det alltså om en murad fasad och som tak läggs bandtäckt plåt.

– På det stora hela är det materialmässigt en traditionell byggnation, sammanfattar Magnus Alvkäll.

Rödklövern 2 blir ett nytt 1940- och 50-talsinspirerat bostadshus i Karlstad.

Bild: Murman Arkitekter

Byggprojektet Rödklövern 2 i Östra Jakobsberg genomförs som ett miljöbyggnadsprojekt och ska stå färdigt vid utgången av september månad 2026.

– Det är en ganska trång arbetsplats. Det är väl utmaningen. Att så att säga se till att vi inte ”bygger in oss själva”.

Kvarnverket är ett lokalt förankrat och för internationella kvalitets- och miljökrav ISO-certifierat byggföretag. Grundat 2022 av medarbetare med innan dess lång erfarenhet i byggbranschen.

När är det tätt hus i det pågående byggprojektet i Östra Jakobsberg?

– Jag skulle säga vid kommande årsskifte nästa vinter, avslutar total- och byggentreprenören Kvarnverkets vd Martin Alvkäll.

Familjeägda uppdragsgivaren Wermlands Invest är ett av Värmlands största privata fastighetsbolag med ” ambition att vara delaktig i samhällsbyggandet och ta ansvar för Karlstad i dag och i morgon”.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad flerbostadshus Jakobsberg, Karlstad

Tidplan: mars 2025–september 2026

Byggherre/Kontaktman: Wi Rödklövern 2 AB/ Wermlands Invest

Totalentreprenör: Kvarnverket AB

Arkitekt: Murman Arkitekter AB

Kostnad: 100-150 Mkr

LÄGENHETER MED SKÄRGÅRDSKÄNSLA

i kvarteret Nästås på Hönö

Ett stenkast från hamnen i Hönös natursköna skärgårdsmiljö strax utanför Göteborg byggs kvarteret Nästås. Här byggs 66 hyresrättslägenheter fördelat på fyra småskaliga ljusa trähus i fyra våningar som smälter in bra i Hönös befintliga bebyggelse.

AV ANNIKA WIHLBORG

EFTERFRÅGAN PÅ hyresrättslägenheter ökar på Hönö, inte minst i takt med att många seniorer säljer sina villor för att flytta till en lägenhet. Samtidigt vill många stanna kvar på sin ö, även på ålderns höst. De fyra hyresfastigheterna byggs med närhet till såväl hav som service, med lägenhetsstorlekar som varierar mellan ett och fyra rum och kök. Den småskaliga arkitekturen harmonierar med Hönös befintliga bebyggelse. Det första spadtaget togs i oktober 2024 och projektet beräknas stå klart i januari 2026.

Det anrika familjeföretaget F O Peterson & Söner Byggnads är såväl byggherre som totalentreprenör i projektet. När bostäderna väl är färdigbyggda kommer F O Peterson & Söner Byggnads även att förvalta dem. Hälften av kvarterets 66 lägenheter blir trygghetsbostäder för individer i åldersgruppen 65+, medan häften blir vanliga hyresrätter för människor i alla åldrar. De boende i trygghetsbostäderna får bland annat tillgång till en gemensamhetslokal för dagliga aktiviteter, vilket bidrar till trivsel och social gemenskap. – Vi har hittills fått upp stommen på hus ett och två. På det första huset är vi nästan klara med fasaden och vi har även påbörjat arbetet med invändiga ytskikt. I hus två har arbetet med invändiga ytskikt också kommit i gång. I hus tre och fyra är stommarna klara och takläggning pågår. Vi har hittills varit relativt förskonade från utmaningar i det här projektet, även om tidsplanen är relativt snäv, säger Anton Svensson, byggprojektledare för Nästås Heden på F O Peterson & Söner Byggnads.

Nära hamnen och serviceutbudet på Hönö byggs kvarteret Nästås Heden, som består av 66 hyreslägenheter, varav hälften blir trygghetsbostäder för åldersgruppen 65+.

Bild: Erséus Arkitekter

Inflyttningen kommer att ske successivt i projektet. Det fösta huset ska stå inflyttningsklart i oktober i år, hus två beräknas stå klart i november, medan hus tre färdigställs i december. I januari 2026 räknar F O Peterson & Söner Byggnads med att även det fjärde huset ska stå inflyttningsklart.

– En farhåga innan vi startade upp det här projektet var hur stort intresset för bostäderna skulle vara. Nu kan vi konstatera att intresset har varit långt över förväntan, säger Anton Svensson.

Samtliga lägenheter utrustas med stora balkonger eller uteplatser. Mellan husen anläggs en grönskande gårdsmiljö med stengärdsgård, boulebana, orangeri, odlingslådor och ytor för umgänge och lek.

FAKTA I KORTHET:

Epsilon Byggkonsult AB Box 14166, 400 20 Göteborg

Tel: 031-400 380 www.epsilon-byggkonsult.se

Nästås Heden, nybyggnation av flerbostadshus på Hönö

Tidplan: oktober 2024–januari 2026

Byggherre: F O Peterson & Söner Byggnads

Byggentreprenör: F O Peterson & Söner Byggnads

Arkitekt: Erséus Arkitekter

EN OMFATTANDE STAMRENOVERING

av hyresbostäder i Eskilstuna

I Eskilstunaområdet Hällby Ökna rotrenoverar byggherren och fastighetsägaren Eskilstuna Kommunfastigheter 122 lägenheter i tre huskroppar från tidigt 1960-tal. – I huvudsak ett vatten- och avloppsstambyte, som det finns ett stort behov av, säger projektchef Mathilda Thorslund på totalentreprenören Tuna Entreprenad.

AV THOMAS ANDERSSON

OMRÅDET HÄLLBY ÖKNA ligger nära E20 drygt en halvmil väster om centrala Eskilstuna. Det är här på Ekenhillsvägen som total- och byggentreprenören Tuna Entreprenad tidigt våren 2025 påbörjade en omfattande rotrenovering med mera av tre trevåningshus byggda 1963. Befintliga installationer för värme, vatten, avlopp och el är i original sedan flerbostadshusen uppfördes och byts nu ut. För att säkra, modernisera och iordningsställa en framtida hållbar fastighet och bostadsmiljö. Utöver stamrenovering inkluderar allmännyttiga Eskilstuna Fastigheters renoveringsprojekt även arbeten som påverkar hyresförhandlingar och hyra.

– Det blir nya kök och badrum där hyresgästerna får välja kulörer. Men själva hyresnivån är framförhandlad med hyresgästföreningen, förklarar Tuna Entreprenads projektchef Mathilda Thorslund.

Renoveringsprojektet i de tre flerbostadshusens sammanlagt 16 trapphus genomförs i sex etapper och ska enligt gällande tidplan vara slutfört i juni månad 2026.

– Det rullar på bra! Vi håller på med den första etappen. Där

Allmännyttans 1960-tals hus på Ekenhillsvägen i Hällby Ökna i Eskilstuna får förutom stamrenovering, nya kök och badrum även ny ventilation och uppdaterad energiförsörjning med FTX-system och solceller. Bild: Tuna Entreprenad AB

det är fyra trapphus som vi nu renoverar och hinner med före semestern. Sedan kommer det att löpa på under hösten och i början på nästa år, säger projektchefen Mathilda Thorslund.

Totalentreprenörens stora utmaning i den här typen av renoveringsprojekt är vanligtvis hänsyn och samarbete med de boende.

Så även i den nu pågående renoveringen av Eskilstuna Fastigheters hyreshus från tidigt 1960-tal på Ekenhillsvägen i Eskilstuna. Det konstaterar avslutningsvis Mathilda Thorslund på Tuna Entreprenad. – Som alltid handlar det om samverkan med hyresgäster som bor nära intill där vi arbetar. De som bor i lägenheterna vi är i är evakuerade till lägenheter i närområdet. Men vi har fortfarande kvar hyresgäster i trapphuset bredvid. Att hålla allt i drift utan att hyresgästerna störs är något vi jobbar mycket med. Här har Eskilstuna Fastigheter mest kontakt och dialog med de boende och gör ett jättebra jobb!

FAKTA I KORTHET:

Renovering stambyte flerbostadshus, Eskilstuna

Tidplan: januari 2025¬¬–juni 2026

Byggherre: Eskilstuna Kommunfastigheter AB

Totalentreprenör: Tuna Entreprenad AB

Arkitekt: Structor Örebro AB

Kostnad: 30-40 Mkr

NYA RADHUSLÄGENHETER på gång i Hönsarvet i Borlänge

I Borlänge bygger total- och byggentreprenören Gruvstaden fyra huskroppar med sammanlagt 16 radhuslägenheter. Ett år 2025 pågående byggprojekt på uppdrag av byggherren Borohus. – Just nu färdigställer vi de fyra första lägenheterna för visning i juni, rapporterar Gruvstadens byggledare Kjell Carlsson till Svensk Byggtidning i mitten på maj månad.

AV THOMAS ANDERSSON

MED BYGGSTART hösten 2024 uppförs byggherren Borohus fyra nyproducerade radhuslängor med sina 16 bostadsrättslägenheter i det attraktiva området Hönsarvet. Närmare bestämt på Tolvmilavägen på fastigheten Spinnaren strax nordost om centrala Borlänge.

De fyra huskropparna – med sina vardera fyra lägenheter – står på en grundläggning med betongplatta på mark med golvvärme.

– Mellanbjälklagen är träbjälklag. Sedan är det tak med betongtakpannor samt 50 centimeter lösullsisolering och solceller, tillägger total- och byggentreprenören Gruvstadens byggledare Kjell Carlsson, Borlängeområdet Hönsarvets nyproducerade radhuslängor kläds exteriört med näst intill en helt vit stående träpanel. I radhusbostäderna installeras vidare en balanserad FTX-ventilation med värmeåtervinning. De utrustas även med billaddare.

I slutet på maj månad 2025 är tre av de fyra huskropparna på plats och den fjärde är på gång direkt efter semestern. I en av radhuslängorna är även de fyra första lägenheterna då på väg att färdigställas och inredas för visning redan innan sommarsemestern. Lägenheter vars ytstorlek genomgående ligger på runt 120 kvadratmeter. – Det är kakel och klinker i badrum och genomgående hög standard.

Den största utmaningen i byggprojektet Spinnaren har varit hanteringen av dagvatten, konstaterar avslutningsvis total- och byggentreprenören Gruvstadens byggledare Kjell Carlsson.

De nya radhuslägenheterna i Hönsarvet i Borlänge uppförs med träbjälklag, betongtakpannor och fasader med vit träpanel. Bild: Gruvstaden AB

– Vi måste ta vara på dagvattnet, eftersom det inte finns någon dagvattenanslutning. Och vi får inte släppa ned det i Dalälven. Så vi har gjort ett dagvattenmagasin. Det har väl varit den stora utmaningen.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad flerbostadshus, Borlänge

Tidplan: oktober 2024–december 2025

Byggherre: Borohus AB

Totalentreprenör: Gruvstaden AB

Arkitektskiss: Borohus AB

Kostnad: 30-40 Mkr

Första etappen av kvarteret Seminariet i den populära Uppsalastadsdelen Luthagen står klar hösten 2026. Bilder: Bonava

KVARTERET SEMINARIET

bidrar till tillväxten i den expansiva Uppsalastadsdelen

Luthagen

I den populära stadsdelen Luthagen i Uppsala bygger Bonava det Svanenmärkta kvarteret Seminariet, som består av 113 lägenheter fördelat på två etapper. Sommaren 2024 inleddes byggnationen av den första etappen, som består av 66 lägenheter. Det nya kvarteret hämtar arkitektonisk inspiration från den närliggande anrika och karakteristiska befintliga parkbebyggelsen.

AV ANNIKA WIHLBORG

DE 66 BOSTADSRÄTTSLÄGENHETERNA med mellan ett och fem rum och kök byggs i utkanten av Seminarieparken i Luthagen, med närhet till såväl centrala Uppsala som grönskande omgivningar. Här möter nyromantisk arkitektur Seminarieparkens stillhet och grönska. Parallellt med byggnationen av kvarteret Seminariet rustas även den närliggande Seminarieparken upp. Parken genomgår för närvarande en omvandling från privatägd trädgård till allmän park som ska vara en nyttoträdgård med generösa rekreationsytor. De 66 lägenheterna är fördelade på fem trapphus och inflyttningen kommer att ske successivt.

ÅTERSPEGLAR DEN BEFINTLIGA BEBYGGELSEN

ÅWL Arkitekter, som står för kvarterets arkitektoniska utformning, har låtit sig inspireras av tre klassiska byggnader i Seminarieparken: den anrika seminariebyggnaden från 1917, den rosafärgade rektorsvillan samt den röda vaktmästarbostaden, som så småningom kommer att restaureras och inrymma bostäder.

Tanken är att det nya kvarteret, som byggs med HMB Construction som totalentreprenör, ska smälta in och harmoniera på ett naturligt och självklart sätt med den omgivande befintliga bebyggelsen kring Seminarieparken. Två av husen byggs i rött tegel och med balkonger

i smide, som en hyllning till den centrala seminariebyggnaden från 1917. Ett av bostadshusen får i stället en träfasad i falurött som knyter an till parkens äldre fastigheter.

STOMARBETET PÅBÖRJAT

– I samband med markarbetena upptäckte vi en liten förekomst av berg på tomten, vilket gjorde att vi fick spränga och påla. Nu är vi färdiga med pålningen och arbetet med att gjuta bottenplatta pågår. Vi har även påbörjat stomarbetet i en av två huskroppar. Vi strävar efter att hantera så mycket som möjligt av byggarbetet i egen regi och väljer i det här projektet bland annat att bygga platsbyggda utfackningsväggar, säger Martin Oskarsson, projektledare för kvarteret Seminariet på HMB Construction.

FAKTA I KORTHET:

Seminariet, nybyggnation av bostäder i Luthagen, Uppsala

Tidplan: december 2024–oktober 2026

Byggherre: Bonava

Totalentreprenör: HMB Construction

Arkitekt: ÅWL Arkitekter

Skövdebostäder bygger punkthus med

ENERGIEFFEKTIVA KRAV

Det är cirka tio år sedan Skövdebostäder byggde hyresrätter i kvarteret Vadden vid Billingens sluttning i Skövde. Nu görs det en förtätning av området med två nya punkthus i sju plan innehållande totalt 52 hyreslägenheter.

AV KIM HALL

– VADDEN ÄR ETT fint läge med närhet till både natur och centrum. För att staden ska kunna växa behövs det nya bostäder som skapar flyttkedjor och möjligheter för människor att flytta till bostäder anpassade för var i livet man befinner sig. Men också öppna möjligheter för yngre och andra som flyttar till Skövde att hitta en bostad, säger Josefine Ahrling, kommunikatör på Skövdebostäder.

Eftersom Skövdebostäder bygger för egen förvaltning och myndigheterna ställer höga miljökrav på koldioxidutsläppen, byggs båda punkthusen långt under BBR:s energikrav, som innebär att det inte får överstiga 80 procent av byggnadens primärenergital. Samtidigt ska husen vara så underhållsfria som möjligt, vilket innebär att den putsade fasadytan och panelen på uteplatser, balkonger och översta partiet av byggnaderna är färdigbehandlade.

Ovanför cirka hälften av de bandtäckta plåttaken kommer det att finnas solceller som förser allmänna ytor med el. Inomhus kommer det även att finnas närvarostyrd belysning.

– Just nu pågått pålning av Hus A medan Hus B har utgrävd grund. Därefter gjuter vi platta på mark. Konstruktionen består av platsgjutna plattbärlag, massiv betong i lägenhetsskiljande väggar, utfackningsväggar med bärande stålpelare. Högst upp i husen placeras fläktrum och teknikutrymmen, förklarar Torbjörn Edgren, projektledare på Erik Larssons Bygg i Limmared. Ett byggföretag som funnits i tre generationer sedan starten 1947.

Punkthusen är identiska men spegelvända. De innehåller 28 tvåor, 22 treor och två styck ettor. Planlösningen är öppen mellan kök och vardagsrum. Parkett på golven med undantag för badrum och hall där det blir klinker. Tvättmaskin och torktumlare finns i samtliga lägenheter. I stort sett alla lägenheter får balkong eller uteplats, med undantag för lägenheterna högst upp i punkthusen.

– Utemiljön blir ganska påkostad med fördröjningsmagasin för regnvatten och små öppna diken med liten damm i trädgården. Det blir ett antal sittplatser och gångstråk mellan växtligheten. Ett fristående miljöhus och parkeringshus i två plan kommer också att finnas på fastigheten, säger Torbjörn Edgren.

Sommaren 2027 beräknas husen vara klara för inflyttning.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad punkthus, Skövde

Tidplan: april 2025–maj 2027

Byggherre: Skövdebostäder

Totalentreprenör: Erik Larssons Bygg i Limmared

Arkitekt: qpg arkitektur AB

Kostnad: 92,1 Mkr

På Falkvägen i kvarteret Vadden i Skövde bygger Skövdebostäder två punkthus med totalt 52 hyreslägenheter. Bild: QPG Arkitektur

De två moderna punkthusen i regementsområdet vid Sandskogen i Ystad har inspirerats av områdets historiska arkitektur. Från de övre våningsplanen får de boende en storslagen utsikt över havet, högt ovanför trädtopparna. Bild: NP Arkitekter

NYA BOSTÄDER VÄXER FRAM

i historiska regementsområdet i Ystad

Det tidigare regementsområdet i Ystad Sandskog, som lades ner 1997, har utvecklats till ett attraktivt bostadsområde. På fastigheten Lillö uppför nu Contentus två moderna punkthus i åtta våningar med totalt 104 hyreslägenheter.

AV KIM HALL

– DE SOM FLYTTAR IN högst upp får en fantastisk utsikt över trädtopparna och havet, med direkt närhet till både rekreationsområde och Ystad Saltsjöbad, berättar Jonas Andersson, platschef på byggnadsfirman Otto Magnusson, som ansvarar för totalentreprenaden.

Husen är ritade av NP Arkitekter i Ystad, som inspirerats av de tidigare regementsbyggnadernas karaktäristiska röda tegel och regementsgröna bandtäckta plåttak.

De två punkthusen byggs parallellt och blir spegelvända interiört. På våningsplan två till sju planeras åtta lägenheter per plan, fördelade på två- och trerumslägenheter mellan cirka 50 och 79 kvadratmeter – samtliga med balkong.

I markplan ryms bland annat lägenhetsförråd, teknikrum, ventilation, cykelförråd och garage. Högst upp i byggnaderna, där huset dras något in, byggs rymliga fyrarumslägenheter med takterrass som löper runt hela byggnaden, samt en upphöjd vindsvåning – ett penthouse med unik känsla.

Byggnationen inleddes i februari i år med markarbeten och gjutning av bottenplatta. Husens stomme byggs i stålpelare och gjutna betongväggar med utfackningsväggar.

– Just nu gjuter vi väggar och monterar smidesdetaljer. Vi reser stommen hela vägen upp och bygger båda husen parallellt för att

kunna hålla tidsplanen inför inflyttningen i januari 2027, säger Jonas Andersson.

Invändigt får lägenheterna målade väggar, parkettgolv samt klinker i hall och badrum. Badrummen blir helkaklade och utrustas med tvättmaskin och torktumlare.

Mellan de två husen byggs en komplementbyggnad med gym, försett med panoramafönster som vetter ut mot den gemensamma utemiljön med grillplats, lekplats och boulebana. I närområdet finns dessutom löparbanor och andra träningsmöjligheter – samtidigt som man har nära till charmiga Ystad centrum med sitt breda utbud. – Vi ser fram emot att erbjuda våra hyresgäster ett bekvämt och attraktivt boende i en miljö med både natur och stadskänsla, säger Camilla Olsson, uthyrare på Contentus.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad flerbostadshus i Ystad

Tidplan: februari 2025–januari 2027

Byggherre: Contentus AB

Totalentreprenör: Byggnadsfirman Otto Magnusson Entreprenad AB

Arkitekt: NP Arkitekter AB

Kostnad: 200-250 Mkr

NYA RADHUSLÄGENHETER

på gång i Hönsarvet i Borlänge

I Borlänge bygger total- och byggentreprenören Gruvstaden fyra huskroppar med sammanlagt 16 radhuslägenheter. Ett år 2025 pågående byggprojekt på uppdrag av byggherren Borohus.

– Just nu färdigställer vi de fyra första lägenheterna för visning i juni, rapporterar Gruvstadens byggledare Kjell Carlsson till Svensk Byggtidning i mitten på maj månad.

AV THOMAS ANDERSSON

MED BYGGSTART hösten 2024 uppförs byggherren Borohus fyra nyproducerade radhuslängor med sina 16 bostadsrättslägenheter i det attraktiva området Hönsarvet. Närmare bestämt på Tolvmilavägen på fastigheten Spinnaren strax nordost om centrala Borlänge.

De fyra huskropparna – med sina vardera fyra lägenheter – står på en grundläggning med betongplatta på mark med golvvärme.

– Mellanbjälklagen är träbjälklag. Sedan är det tak med betongtakpannor samt 50 centimeter lösullsisolering och solceller, tillägger total- och byggentreprenören Gruvstadens byggledare Kjell Carlsson, Borlängeområdet Hönsarvets nyproducerade radhuslängor kläds exteriört med näst intill en helt vit stående träpanel.

I radhusbostäderna installeras vidare en balanserad FTXventilation med värmeåtervinning. De utrustas även med billaddare.

I slutet på maj månad 2025 är tre av de fyra huskropparna på plats och den fjärde är på gång direkt efter semestern.

I en av radhuslängorna är även de fyra första lägenheterna då på väg att färdigställas och inredas för visning redan innan sommarsemestern.

Lägenheter vars ytstorlek genomgående ligger på runt 120 kvadratmeter.

– Det är kakel och klinker i badrum och genomgående hög standard.

Den största utmaningen i byggprojektet Spinnaren har varit hanteringen av dagvatten, konstaterar avslutningsvis total- och byggentreprenören Gruvstadens byggledare Kjell Carlsson.

– Vi måste ta vara på dagvattnet, eftersom det inte finns någon dagvattenanslutning. Och vi får inte släppa ned det i Dalälven. Så vi har gjort ett dagvattenmagasin. Det har väl varit den stora utmaningen.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad flerbostadshus, Borlänge

Tidplan: oktober 2024–december 2025

Byggherre: Borohus AB

Totalentreprenör: Gruvstaden AB

Arkitektskiss: Borohus AB

Kostnad: 30-40 Mkr

De nya radhuslägenheterna i Hönsarvet i Borlänge uppförs med träbjälklag, betongtakpannor och fasader med vit träpanel. Bild: Gruvstaden AB

Syftet med Fog- och Brandskyddsföretagens auktorisation är att göra det lättare för byggherrar att anlita seriösa aktörer med rätt kompetens. Bild: Fog- och Brandskyddsföretagen.

FOG- OCH BRANDSKYDDSFÖRETAGEN

vill se en ökad medvetenheten om fogning och brandskydd i byggsektorn

Många tätningar och fogar syns inte, men om de inte är korrekt utförda så kan det få förödande konsekvenser i händelse av brand. Branschorganisationen Fog- och Brandskyddsföretagen vill höja branschstandarden genom att höja kraven vid besiktning av fogning och brandtätning och verka för att fog- och brandskydd prioriteras högre i hela branschen.

AV ANNIKA WIHLBORG

– VI ARBETAR AKTIVT för att höja standarden i hela vår bransch med bland annat utbildningar, auktorisationer och metodanvisningar. De senaste åren har vi fokuserat extra på detta. Vi tror på att skärpa kraven vid besiktningen med hjälp av checklistor för besiktningsmän som vi har tagit fram hoppas vi att standarden i branschen höjs ytterligare ett steg, säger Johan Olofsson, kanslichef på Fog- och Brandskyddsföretagen, som samlar entreprenörer, leverantörer och konsulter inom fogning, passivt brandskydd och PCB-sanering.

Checklistorna går igenom detaljerade kontrollpunkter för besiktningsmän att titta närmare på för varje moment. Checklistorna ger också förslag på kontrollfrågor att ställa om arbetet utförts av entreprenörer som inte är auktoriserade av Fog- och Brandskyddsföretagen, med syfte att främja god kvalitet på det arbete som utförts. Fog- och Brandskyddsföretagen arrangerar även kurser som

riktar sig specifikt till beställare av fog- och brandskyddstjänster.

LÄTTARE ATT ANLITA SERIÖSA AKTÖRER

Syftet med Fog- och Brandskyddsföretagens auktorisation är att göra det lättare för byggherrar att anlita seriösa aktörer med rätt kompetens. Det förbättrar i sin tur förutsättningarna att arbetet utförs på ett korrekt sätt, vilket bidrar till färre kostsamma felavhjälpningar och korrigeringar i efterhand.

– Vi arbetar för att öka medvetenheten om fogning och brandskydd i hela byggsektorn. Det handlar om att såväl fog som brandskydd bör prioriteras högre i hela branschen. I dagsläget saknas formella krav på aktörer som utför fog-och brandtätningsuppdrag, men vår förhoppning är att auktorisationen ska bidra till att lyfta kvalitetsnivån för hela vår bransch, säger Johan Olofsson.

Fog- och Brandskyddsföretagen arbetar aktivt för att höja branschstandarden. Bild: Fog- och Brandskyddsföretagen.

• Byggfog

• Brandtätning

• Brandskyddsmålning

• Brandisolering

• Epoxiarbeten

• Kolfiberförstärkning

• Fogrenovering

• Membrantätning

• Infrastruktur

• Injektering

Fogentreprenören är en av Sveriges mest erfarna fogverksamheter. Med etableringar i Malmö och Kalmar genomför vi alla sorters arbeten i södra Sverige. Snabb service med rådgivning, offerter, projekt och materialförsäljning.

Medlemmar av Fog- och Brandskyddsföretagen. En säkerhet för rätt val av material, utförande, kvalitetskontroller och garantier.

vx: 040-152090 e: info@byggfog.com www.byggfog.com

TILLVARATA FOG- OCH BRANDTÄTNINGSFÖRETAGENS KOMPETENS

Med kampanjen ”Tänk efter före” arbetar Fog-och Brandskyddsföretagens också för att byggbranschen ska bli bättre på att tillvarata fog- och brandskyddsföretagens kompetens kring bland annat materialval och inkludera dem redan i början av projekten. Det förekommer exempelvis ofta att byggherren specificerar materialvalet redan innan fog- eller brandtätningsentreprenören inlett sitt uppdrag, vilket inte ger rätt förutsättningar för ett optimalt slutresultat.

– Det förekommer en diskrepans mellan vår ambitionsnivå och byggbranschens upphandlingskrav. Många upphandlare väljer i dagsläget entreprenören med lägst pris och billigast materialval, vilket ger en högre totalkostnad, snarare än att tänka långsiktigt. Vår förhoppning är att våra checklistor ska kunna användas som en kravspecifikation som hjälper beställaren att hitta rätt kravnivå inför kommande projekt, säger Johan Olofsson.

PRÄSTBOLS SKOLA

i Sunne totalrenoveras

I värmländska tät- och centralorten Sunne genomför byggherren Sunne kommun med hjälp av total- och byggentreprenören Häggmark Byggservice i Värmland en totalrenovering av Prästbols skola. – Det är ett behov. Skolan är gammal och det behovs en renovering, säger projektledare Jonas Melin på Häggmark Byggservice i Värmland.

AV THOMAS ANDERSSON

PRÄSTBOLS SKOLA ligger i Östra Ämtervik cirka en och en halv mil sydost om centrala Sunne. En skolbyggnad från 1950-talet som idag inrymmer en förskoleklass samt grundskolans årskurser 1-6.

En träbyggnad med utvändig plåt och stenskivor i fasaden som genom åren genomgått ett antal renoveringar och ombyggnader. Senast 2018 då tak och ytterfasad byttes ut.

I januari 2025 påbörjade samma total- och byggentreprenören

som då – Häggmark Byggservice i Värmland – en ny och omfattande renovering av Prästbols skola.

– Vi har rivit ut allt! Nu handlar det om en hel ROT-renovering. Golv, vatten, el, alla invändiga ytskikt … allting blir nytt, förklarar projektledare Jonas Melin, Häggmark Byggservice i Värmland. Nya golv är en central del som på grund av upptäckt fukt och viss asbest tillkommit i renoveringen.

Prästbols skola i Selma Lagerlöfs hembygd Östra Ämtervik totalrenoveras. Bild: Sunne kommun

– Nu blir det ett ventilerat nivellgolv i skolan. För förbättrad arbetsmiljö. Sedan blir det linoleum och plastmattor på golven, väv som beklädnad på väggarna och målning överallt. Vi har snart lagt in alla nya golv, rapporterar Jonas Melin till Svensk Byggtidning i mitten på april månad våren 2025.

Prästbols skola är den skola som av kommunledningen i Sunne bedömts vara i sämst skick.

– Det blir nu en väldig förbättring av arbetsmiljön för både elever och lärare. Den största utmaningen är kort byggtid och mycket jobb. Det ska vara helt färdigt tills eleverna kommer tillbaka från sommarlovet, avslutar projektledare Jonas Melin, Häggmark Byggservice i Värmland.

Prästbols skola ligger i Östra Ämtervik, med minnesgården Mårbacka nobelpristagaren Selma Lagerlöfs hembygd.

FAKTA I KORTHET:

Renovering skola, Sunne

Tidplan: januari 2025–augusti 2025

Byggherre: Sunne Fastighets AB

Totalentreprenör: Häggmark Byggservice i Värmland AB

Arkitektskiss: KLARA arkitekter

Kostnad: 15-20 Mkr

Tillsammans för en grönare framtid!

Läs alla våra tidningar på www.issuu.com/b2bnyheter.se

Svensk

Byggtidning

Fastigheter & Projekt

HÖGSTADIESKOLA MED IDROTTSHALLAR

och dansk tegelfasad i Kristianstad

På uppdrag av byggherren Kristianstads kommun bygger total- och byggentreprenören Thage i Skåne den nya Allöskolan i centrala Kristianstad. – Det är tre huskroppar som sitter samman och sedan är det en idrottsbyggnad, förklarar projektchef Johan Green, Thage i Skåne.

AV THOMAS ANDERSSON

DET VAR FREDAGEN den 15 mars 2024 som Thage i Skåne tillsammans med kommun- och skolledning och elever tog det första spadtaget på Croniusgatan. Det vill säga platsen för Kristianstads nya högstadie- och grundsärskola Allöskolan. En nybyggnad med tre sammanlänkade huskroppar i tre våningar med en sammanlagd bruttoyta på över 10 000 kvadratmeter. Plus en fristående byggnad på drygt 3 000 kvadratmeter med två idrottshallar och 10 omklädningsrum.

Under ledning av total- och byggentreprenören Thage i Skåne med underentreprenörer uppförs samtliga huskroppar med likartad konstruktion och material.

– De byggs med betongstomme och tegelfasad. Taket är ett uppstolpat tak med plåt och papp. Sedan är det också mycket solceller på taket, berättar Thage i Skånes projektchef Johan Green. Tegelfasaderna kläds med i kulören rödgul det anrika danska teglet Petersen Tegl.

Den nya Allöskolan med idrottshallar ska enligt gällande tidplan stå färdig att tas i bruk läsåret 2026/27. Hur är projektläget nu?

– Det är ett stort långt hus som det gäller att få tätt snabbt. Stommen är färdig och uppe och vi håller på med taken på den andra länkade husdelen. Så vi har kommit rätt långt och räknar med att ha tätt hus innan semestern. Idrottsbyggnaden är färdigmurad

Den nya Allöskolan i centrala Kristianstad uppförs med betongstomme, papptak med solceller och en fasad av exklusivt danskt Petersen Tegl. Bild: Thage i Skåne AB

och tät. Där pågår lite invändiga arbeten, rapporterar projektchefen Johan Green till Svensk Byggtidning i mitten på maj månad 2025. Byggprojektet Allöskolan genomförs för att uppfylla krav motsvarande Miljöbyggnad Silver. Detta på samma tomt i centrala Kristianstad som en tidigare nu riven skolbyggnad.

Den nya högstadieskolan Allöskolan i Kristianstad kommer att ha plats för cirka 540 elever samt för ytterligare 50 elever med anpassad grundskola.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad skola, Kristianstad

Tidplan: april 2024–augusti 2026

Byggherre: Kristianstads kommun

Totalentreprenör: Thage i Skåne AB

Arkitekt: New Line Arkitekter AB

Kostnad: 320 Mkr

YTTERBYSKOLAN I KUNGÄLV byggs

om, renoveras och anpassas

I Ytterby i Kungälv genomförs en om- och tillbyggnad samt renovering av Ytterbyskolan.

Ett etappvis utfört partneringsamarbete mellan byggherren Kungälvs kommun och total- och byggentreprenören Vestia Construction Group som beräknas vara färdigt våren 2027.

AV THOMAS ANDERSSON

YTTERBYSKOLAN LIGGER i Ytterby i Kungälvs kommun drygt ett par mil norr om Göteborg. Det är här på Hollandsgatan som om- och tillbyggnaden och renoveringsprojektet av högstadieskolan i Ytterby startade våren 2025.

– Markarbetena och arbetet med bottenplattan har påbörjats. Likaså invändiga ombyggnationer i den befintliga skolbyggnaden, rapporterar byggherren Kungälvs kommuns projektledare Jessica Gustafsson till Svensk Byggtidning i början på juni 2025.

I projektet rivs den gamla matsalen och storköket för att ge plats åt en tillbyggnad med större kapacitet och nya lektionssalar.

– Det nya storköket ska kunna laga cirka 2000 portioner och även kunna leverera mat till utomstående och andra skolor, förklarar Jessica Gustafsson.

Nybyggnaden med matsal och storkök, som byggs ihop med befintlig skolbyggnad, kommer även inrymma nya NO-salar samt lektionssalar för hemkunskap, trä-, metall- och syslöjd.

Ombyggnaderna av Ytterbyskolan inkluderar bland annat renovering av ytskikt, uppdatering av ventilation och värmesystem samt en NPF- anpassning av lokalerna. Det vill säga åtgärder för ökad tillgänglighet och säkerhet för elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Om-, tillbyggnad– och renoveringsprojektet omfattar allt som allt ytor på sammanlagt cirka 11 000 kvadratmeter.

En tillbyggnad med bland annat ny matsal och nytt storkök med utökad kapacitet ingår i en ny- och ombyggnad samt renovering av Ytterbyskolan i Kungälv. Bild: Kungälvs kommun

Ytterbyskolans första och äldsta del invigdes 1952. Sedan dess har skolan byggts om och till i omgångar, senast på 90-talet.

Det nu pågående projektet kommer att öka skolans kapacitet för högstadieplatser från 600 till 720 elever.

Har pågående om- och tillbyggnad och renovering av Ytterbyskolan så här långt inneburit några särskilda utmaningar?

– Vid rivning och sanering var det mer asbest än vad vi från början trodde. Det gamla ritningarna stämmer inte heller alltid med verkligheten och så har vi pågående verksamhet i befintlig skolbyggnad att ta hänsyn till, avslutar byggprojektledare Jessica Gustafsson, Kungälvs kommun.

FAKTA I KORTHET:

Tillbyggnad renovering skola, Kungälv

Tidplan: april 2025–maj 2027

Byggherre: Kungälvs kommun

Totalentreprenör: Vestia Construction Group AB

Arkitekt: LILJEWALL arkitekter AB

Kostnad: 200 Mkr

Byggstart för cirkelformade

NYA EKBERGASKOLAN

I Västerås bygger total- och byggentreprenören

HMB Construction nya Ekbergaskolan på uppdrag av byggherren Västerås stad. Nybyggnaden ersätter en tidigare skolbyggnad med samma namn. – Nästa vecka påbörjar vi etablering. Den gamla skolan är nu riven i en annan entreprenad, säger

HMB Constructions arbetschef Martin Karlsson.

AV THOMAS ANDERSSON

DEN NYA EKBERGASKOLAN i Västerås uppförs på Viksängsgatan i området och stadsdelen Viksäng strax söder om E18 och ungefär två kilometer öster om Västerås centrum.

Den nu rivna skolan – som uppfördes i mitten på 1960-talet och byggdes till på 1990-talet – var med ett omfattande renoveringsbehov idag även för liten. Nybyggnaden som ersätter den blir en treparallellig F-6 skola med plats för 575 elever.

Den 23 maj 2025 togs så det första spadtaget på den nya Ekbergaskolan. En kommande cirkelformad skolbyggnad med runda former i en bland annat med ekar naturskön omgivning. Där arkitektvisionen i samband med bygglovet var att: ” Relationen mellan byggnad och natur ger förutsättningar för att skapa attraktiva rumsligheter både in- och utvändigt. En nybyggnation av en annorlunda utformad skolbyggnad där tre liksom hopbyggda cirklar formar huskroppen. Där; ”Ekens grova stammar och täta lövverk” ses som en del i den arkitektoniska utformningen.

En skolbyggnad vars material och konstruktion arbetschefen Martin Karlsson på HMB Construction sammanfattar så här.

– Grundläggning är delvis källare, sedan platta på mark. Pelarstomme av stål med plattbärlag som färdig gjuts på plats. Fasaden görs med utfackningsväggar och träpanel. Sedan har vi ett låglutande papptak med solceller uppe på huset.

Förutom källarplanet blir den nya Ekbergaskolan en tvåvåningsbyggnad.

Den nya Ekbergaskolan i Västerås blir en cirkelformad tvåvåningsbyggnad med delvis källarplan, träfasad och papptak med solceller. Bild: Västerås stad

Skolbyggnadens form ser Martin Karlsson som byggprojektets största utmaning för total- och byggentreprenören HMB Construction.

– Byggnadens form går igenom hela projektet. Vi ska bygga välvda utfackningsväggar, välvda bjälklag med rätt radie och så vidare … Med sina 330 anställda och kontor i bland annat Västerås, Falun och Stockholm är HMB Construction ett av Sveriges största byggföretag.

Byggprojektet den nya Ekbergaskolan i Viksäng i Västerås beräknas stå färdigt för full drift till höstterminen 2027.

– Målsättningen är att stommen ska vara uppe nu till årsskiftet, avslutar HMB Constructions arbetschef Martin Karlsson i början på maj månad 2025.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad skola, Västerås

Tidplan: maj 2025–augusti 2027

Byggherre: Västerås stad

Totalentreprenör: HMB Construction AB

Kostnad: 200 Mkr

Nya Månstenens förskola i Vilbergen i Norrköping uppförs med massivt korslimmat KL-trä i en vinklad form och varierad våningshöjd. Bilder: AB Lindstams Bygg

NY FÖRSKOLA I MASSIVT TRÄ

I Vilbergen Norrköping uppför byggentreprenören Lindstams Bygg en ny förskola på uppdrag av byggherren Norrköping Norrevo Fastigheter. Den nya Månstenens förskola ersätter på samma plats en tidigare nedbrunnen förskola.

AV THOMAS ANDERSSON

DET VAR I JUNI månad 2024 som Lindstams Bygg startade byggprojektet Månstenens förskola på Vilbergsgatan i Norrköpings stadsdel Vilbergen. På samma tomt där tre år tidigare den gamla förskolan med samma namn brann ned.

Den nya Månstenens förskola blir med varierade våningsplan, en bruttoyta på närmare 2 600 kvadratmeter, plats för 120 förskoleelever och storkök en större förskola är sin föregångare.

På uppdrag av byggherren Norrköping Norrevo Fastigheter och efter LINK Arkitekturs gestaltning uppför Lindstams Bygg i en utförandeentreprenad förskolan i korslimmat KL-trä. Som en vinklad huskropp med varierad höjdprofil där två våningsplan trappar ner till en våning.

– Det är en massiv ren KL-trästomme i både väggar och bjälklag. Sedan bekläds byggnaden med en blandning av både murad tegelfasad och cederträpanel, förklarar Lindstams Byggs vice vd Oliver Lindstam.

Lindstams Bygg – idag med cirka 45 anställda och sedan starten 1997 hemmahörande i Linköping – tar sig an allt från nyproduktion av bostäder, offentliga och kommersiella lokaler till olika slags om- och tillbyggnader.

Det aktuella byggprojektet nya Månstenens förskola i Vilbergen i Norrköping ska enligt gällande tidplan stå färdigt att tas i bruk till starten av läsåret 2026/27.

– Allting löper på enligt plan, rapporterar Oliver Lindstam på Lindstams Bygg till Svensk Byggtidning i slutet på maj 2025.

Byggherren Norrköping Norrevo Fastigheter AB ansvarar för förvaltning och drift av Norrköpings kommuns för sin kärnverksamhet antingen ägda eller hyrda lokaler.

Stadsdelen Vilbergen ligger cirka två kilometer från centrala Norrköping. Ett tidigare lantligt område som började bebyggas på 1960-talet och där kommunen nu vill skapa en grön stadsdel med uppemot 700 nya bostäder.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad förskola Vilbergen, Norrköping

Tidplan: juni 2024–augusti 2026

Byggherre: Norrköping Norrevo Fastigheter AB

Generalentreprenör: AB Lindstams Bygg

Arkitekt: LINK Arkitektur AB

Kostnad: 80-90 Mkr

BORLÄNGE KOMMUN

siktar mot ambitiösa miljömål

när förskola byggs om till LSS-verksamhet

Borlänge kommun har antagit en miljöstrategi där målet är att kommunen ska bli klimatneutral till 2030. Som ett led i resan mot klimatneutralitet har kommunen bland annat sett över hur befintliga fastigheter kan byggas om för nya ändamål. Ett sådant exempel är Skogstäppans förskola som ny byggs om till ändamålsenliga LSS-lokaler.

AV ANNIKA WIHLBORG

TILLSAMMANS MED en konsult har Borlänge Kommunfastigheter arbetat fram nya riktlinjer och en manual för hållbar upphandling. I dessa finns krav på klimatneutralitet, på allt från utformning och byggmaterial till transporter och avfall. De nya riktlinjerna används för första gången i ombyggnaden av Skogstäppans förskola, där återbruk och bevarande går som en röd tråd genom hela projektet, bland annat i form av återbruksinventeringar. Med Skogstäppan utmanar Borlänge kommun gamla tankesätt inom byggbranschen. Nu sätts bevarande och återbruk före rivning och nyproduktion. Genom det nya tankesättet går Borlänge före i utvecklingen mot ett hållbart byggande och intresset från branschen är stort.

BONUS FÖR MINSKADE KOLDIOXIDUTSLÄPP

Sommaren 2025 räknar Borlänge kommun med att ombyggnationen står klar. Via hållbar upphandling har kommunen bland annat angett en bonus för varje kilo koldioxidutsläpp som undviks genom återbrukade material och produkter. Det nya LSS-boendet blir ett korttidsboende med plats för sex brukare, daglig verksamhet samt gemensamhetslokaler och personalutrymmen.

– Vi inledde projektets byggfas i början på april i år. Det här är ett spännande och relativt småskaligt pilotprojekt på 750 kvadratmeter som genomförs enligt våra nya riktlinjer för hållbar upphandling, byggnation och förvaltning. Det är vårt första återbruksprojekt som innehåller ekonomiska incitament kopplat till återbruk, bevarande och hållbarhet, säger Jessica Burman, projektledare på strategi och fastighet på Borlänge kommun.

Förskolan Skogstäppan i Borlänge byggs om till lokaler för LSS-verksamhet. Satsningen är ett pilotprojekt som ska bidra till ökat återbruk och så småningom även klimatneutralitet. Bild: Borlänge kommun

Projektet genomförs som en partneringentreprenad med Skanska som utförare. Det följs även som en testbädd av Byggdialog Dalarna, som ska dokumentera det och säkerställa kompetensöverföringen inför kommunens kommande byggprojekt. Målet i projektet är att återbruka det vi redan har innan vi köper nytt, exempelvis dörrar, fönster, skåp och en del installationer. Ambitionen är att det ska minska klimatpåverkan och bidra till ett mer ekonomiskt hållbart byggprojekt.

– Vårt kommunala bostadsbolag Tunabyggen började samtidigt att digitalisera allt vårt överblivna byggmaterial från byggprojekt och stamrenoveringar via en app. Det innebär att hela kommunkoncernen kan överblicka och ta del av material för att återbruka på en ny plats. Det kommer att underlätta återbruksverksamheten i våra kommande projekt, säger Jessica Burman.

FAKTA I KORTHET:

Skogstäppan, ombyggnad av före detta förskola till lokaler för LSS-verksamhet i Borlänge

Tidplan: april 2025–december 2025

Byggherre: Borlänge kommun

Totalentreprenör: Skanska

Arkitekt: Mondo Arkitekter

BLEKINGESJUKHUSET

byggs om för ett nytt endoskopicentrum

Byggherren Region Blekinge bygger om Blekingesjukhuset för att skapa utrymme för ett nytt endoskopicentrum i Karlskrona. Byggstart skedde i mars månad 2025 med Skanska Direkt som general- och byggentreprenör. – Nuvarande endoskopiverksamhet sitter i lokaler som inte är ändamålsenliga, säger byggprojektledare Per-Olof Gustafsson, Region Blekinge.

AV THOMAS ANDERSSON

BLEKINGESJUKHUSET ERBJUDER sjukhusvård i såväl Karlshamn som Karlskrona. I Karlskrona bedrivs resurskrävande vårdverksamhet dygnets alla timmar. Bland annat kvalificerad intensivvård och operationsverksamhet.

Det är här på Lasarettsvägen 4 som efter Blekingesjukhusets ombyggnad ett nytt endoskopicentrum ska stå färdigt att ta i bruk i juni 2026. Det vill säga ett centrum för olika ”titthålsundersökningar”, exempelvis screening för cancer.

Ombyggnadsprojektet omfattar totalt cirka 1 000 kvadratmeter i en befintlig byggnad på Blekingesjukhusets sjukhusområde. På ett våningsplan som tidigare inrymde en sjukhuscafeteria och en provtagningscentral.

– Allt som fanns där rivs nu ut. Det blir bara pelare kvar. Nu blir det en helt ny invändig ombyggnad med nya planlösningar, ytskikt, installationer och inte minst medicinteknisk utrustning, förklarar Region Blekinges byggprojektledare Per-Olof Gustafsson.

Byggprojektet påverkar under ombyggnadstiden anslutning och besöksvägar till Blekingesjukhusets huvudentré, provtagningscentral, barn- och ungdomsmottagning.

– Det är en väldigt trafikerad led som vi nu stänger av till olika enheter längre in i byggnaden. En stor tillfällig förändring. Den stora

Region Blekinge bygger om 850 kvadratmeter på Blekingesjukhuset i Karlskrona för att ge plats åt ett nytt endoskopicentrum. Bild: Region Blekinge

utmaningen i projektet är att leda om patienterna.

General- och byggentreprenören Skanska Direkt bedriver ombyggnad, nybyggnad och genomför energiåtgärder i olika projekt i hela Sverige. Entreprenörsuppdrag inom såväl privat som offentlig sektor samt även bostadsrättsföreningar.

Byggherren Region Blekinge har – utöver nytt endoskopicentrum på Blekingesjukhuset– flera aktuella nybyggnadsprojekt på gång. Exempelvis en ny vårdbyggnad i tre våningsplan på samma sjukhus för psykiatrisk mellanvård och dagpsykiatri plus evakueringslokaler och teknikrum.

FAKTA I KORTHET:

Ombyggnad för endoskopicentreum Blekingesjukhuset, Karlskrona

Tidplan: mars 2025–maj 2026

Byggherre: Region Blekinge

Generalentreprenör: Skanska Direkt AB

Arkitekt: LINK Arkitektur AB

Kostnad: 46 Mkr

Luleå kommuns nya gruppbostad och särskilt boende på Läraregatan har utformats som två sammanlänkade huskroppar i ett plan. Bild: Norconsult Sverige AB

NYA PROJEKT

för särskilda boenden i Luleå

I Luleå är kommunen byggherre för två pågående byggprojekt som ska resultera i två särskilda boenden (SÄBO). Med sammanlagt 21 bostäder i stadsdelarna Skurholmen och Hällbacken.

– Socialförvaltningen byggde länge cirka en gruppbostad per år. Vilket stannade av ett tag. Nu har ett akut behov uppstått igen, säger projektledare Viktor Aurell, Luleå kommun.

AV THOMAS ANDERSSON

LULEÅS CENTRALA stadsdel Skurholmen vid Skurholmsfjärden består till stor del av allmännyttans hyreshus från 1970-talet. I november 2024 startade här på Läraregatan ett SÄBO-projekt med byggföretaget GLB i Norrbotten som general- och byggentreprenör.

Efter rivning av en befintlig förskola är målet två sammanlänkade huskroppar med 14-lägenheter för hyresgäster med särskilda behov av vård- och omsorg.

– Vi har gjort markarbeten under vintern och kommer att gjuta grundläggningsplattan strax före midsommar, rapporterar byggherren Luleå kommuns projektledare Viktor Aurell till Svensk Byggtidning i slutet på april 2025.

Gruppboendet på Läraregatan ska stå klart för inflyttning sommaren 2026.

I stadsdelen Hällbacken – ett av Luleås nya och växande bostadsområden – uppförs ytterligare ett nytt gruppboende för personer

med särskilda behov. Det var här på Skogsmyrgatan som redan i april 2024 – med likaledes lokalt förankrade Bygg City Luleå som general- och byggentreprenör – det första spadtaget togs med sikte på även här ett nytt särskilt boende.

– Nu håller vi på med all invändig komplettering. Huset är tätt. Det vi har kvar är att sätta fasadskivor.

Här handlar det om ett SÄBO med sju lägenheter plus storkök och sociala gemensamhetsytor. Placerade i en villaliknande huskropp i ett plan.

– Med i princip samma uppbyggnad med stomme och allting som i projektet på Skurholmen, förklarar Viktor Aurell.

Det vill säga i båda fallen handlar det om bostadshus i ett plan med grundläggningen platta på mark, uppförda med trästomme, fasadbeklädnaden Rockpanel och papptak med solceller.

De två hoplänkade huskropparna på Skurholmen får dock fasader med stående träpanel i blå och gröna nyanser.

Till skillnad mot gruppboendet med sju lägenheter på Skogsmyrvägen, där fasadskivorna kommer att gå i ”black oak”. Alltså med uttrycket karakteristiskt åldrad svartek.

Här i stadsdelen Hällbacken ska byggherren Luleå kommuns nya särskilda boende stå klart att tas över av socialförvaltningen redan den sista oktober 2025.

– Om vi har tur och allt går som det ska kanske vi till och med kan lämna över lite tidigare, avslutar Luleå kommuns projektledare Viktor Aurell.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad gruppbostäder, rivning förskola, Luleå

Tidplaner: april 2024–oktober 2025/ november 2024- juli 2026

Byggherre: Luleå kommun

Generalentreprenörer: Bygg City Luleå AB/GLB i Norrbotten AB

Arkitekt: Norconsult Sverige AB

Kostnad: 25 mkr/40 Mkr

NYTT GESTALTAT LSS-BOENDE med

hemkänsla i Aneby

Ett nytt LSS-boende med sex lägenheter byggs i småländska Aneby i Jönköpings län. En av Svefors

Arkitekter gestaltad byggnad i trä och tegel som anpassad smälter in i ett naturskönt läge.

– Det finns ett behov av fler LSS-boenden. Vi har fått köpa platser på annan ort, förklarar Lars Skeppås, teknisk chef på byggherren Aneby kommun.

AV THOMAS ANDERSSON

TÄTORTEN ANEBY på Småländska höglandet i Aneby kommun ligger några mil öster om Jönköping och söder om Tranås. Det är här i kvarteret Fjällräven som byggherren Aneby kommun – med hjälp av grannkommunens total- och byggentreprenör Byggkompaniet i Nässjö – vintern 2025 startade ett byggprojekt med sikte på ett nytt efterfrågat LSS-boende. Det vill säga en gruppbostad med sex lägenheter, gemensamt kök och sociala vardagsrumsutrymmen.

– Plus personalytor med mötesrum och plats för sovande nattpersonal, tillägger byggherren Aneby kommuns tekniske chef Lars Skeppås.

LSS-boendet får även en komplementbyggnad med carport, förråd och laddstolpe.

Lägenhetsbyggnaden uppförs med trästomme plus några järnbalkar, en i huvudsak tegelklädd fasad i en vit-ljusbeige nyans. Samt ett tak med bandtäckt plåt och solceller.

Fasaden får, poängterar byggherren Aneby kommun, inslag av en innovativ och miljövänlig träpanel. Med radikalt minskad användning av träskyddsmedel för impregnering.

– Det här LSS-boendet är en lågmäld enplansbyggnad som försöker smälta in i en underbar omgivning med skog, en ängsslänt mot sydväst och en vacker utsikt över hustak.

Så sammanfattar ansvarige arkitekten Jens Svefors, Svefors Arkitekter, gestaltningen av Anebys kommande LSS-boende.

Anebys nya LSS-boende med sex lägenheter är en lågmäld enplansbyggnad som med tegel, trä, och naturliga färger smälter in i en naturskön omgivning av skog, äng och utsikt. Bild: Svefors Arkitekter AB

Som i färdigt skick till sommaren 2026 – för att undvika rätlinjighet och institutionell korridorkänsla – blir en lätt vriden huskropp. Med sex lägenheter som långsiktiga hem för hyresgäster med särskilda behov.

– Därför har vi försökt att skapa bostäder med hemtrevnad och identitet. Med variation i fasaden, mjuka, naturliga färger och liknande, avslutar arkitekten Jens Svefors, Svefors Arkitekter.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad gruppbostad LSS, Aneby

Tidplan: februari 2025–april 2026

Byggherre: Aneby kommun

Totalentreprenör: Byggkompaniet i Nässjö AB

Arkitekt: Svefors arkitekter AB

Kostnad: 25 Mkr

Nya byggnader för teknik och administration plus ett kulvertsystem ingår i ett fram till sommaren 2026 pågående byggprojekt vid Hudiksvalls sjukhus. Ett av flera genomförda, pågående och kommande framtidsprojekt för att modernisera Hudiksvalls sjukhus. Bild: Region Gävleborg

Flera nybyggnader vid

HUDIKSVALLS SJUKHUS

Ett nytt teknikhus med en sammanlänkad administrationsbyggnad och ett tillhörande kulvertsystem. Det är målet för ett byggprojekt som i maj 2026 ska gå i mål på Hudiksvalls sjukhus

– Vi fick investeringsbeslutet i maj 2022 och första spadtaget togs i juni 2022, säger byggprojektledare

Maria Jukala på byggherren Region Gävleborg.

AV THOMAS ANDERSSON

HUDIKSVALLS SJUKHUS är ett av Region Gävleborgs sex sjukhus. Där det länge pågått och fortfarande genomförs flera genomgripande ny- och ombyggnationer. Däribland ombyggnationer för öron-näsa–hals, centraloperation och akut.

För det aktuella nybyggnadsprojektet är Peab Sverige byggherren Region Gävleborgs total-, bygg och stomentreprenör.

Ett byggprojekt där den nya teknikbyggnaden har den traditionella grundläggningen platsgjuten platta på mark.

– Det är även två våningar under mark, som också är platsgjutna. Sedan är det tre våningar ovan mark. Och en byggnad med prefabstomme och samverkansbjälklag, tillägger byggprojektledare Maria Jukala på Region Gävleborg

Lägg till ett platt tak i betong.

Teknikbyggnadens prefabricerade fasadkassetter kläds med gult fasadtegel. Det nya teknikhuset och den kommande nybyggda dministrationsbyggnaden knyts sedan ihop.

– Med en länkbyggnad som är platsgjuten hela vägen från botten upp till toppen.

Den fyra våningar höga administrationsbyggnaden uppförs utan våningsplan under marknivå.

– Första planet ligger i suterräng. Där den bakre väggen är i platsgjuten betong. Sedan är det en KL-trästomme, som också den får en fasadbeklädnad med tegel i samma gula kulör som teknikbyggnaden. Till detta ska läggas byggprojektets kulvertsystem. Som, förutom

mellan de nya teknik- och administrationsbyggnaderna, även ska sträcka sig till en kommande nybyggnation och vårdbyggnad.

För att minimera störningar på sjukhusområdet genomförs det pågående byggprojektet vid Hudiksvalls sjukhus etappvis. Med det nya teknikhuset i färdigt skick och stadig drift kan de gamla teknikbyggnaderna rivas för att ge plats till Hudiksvalls sjukhus nya vårdbyggnad.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad kontor; Hudiksvalls sjukhus

Tidplan: juni 2022–maj 2026

Byggherre: Region Gävleborg

Totalentreprenör: Peab Sverige AB

Arkitekt: SWECO Sverige AB

Kostnad: 20-30 Mkr

ett specialföretag inom putsat och murat byggande

· Fasadrenoveringar · Antikvariska projekt · Energieffektivisering genom tilläggsisolering · Balkongrenoveringar · Nyproduktion

· Vi bygger och hyr ut ställningar, väderskydd och hissar

Vi erbjuder TOTALENTREPRENADER med plåt-, trä- och måleriarbeten

Utmanande ny- och ombyggnad för

MODERNA LABORATIONSBYGGNADER

VID NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS

Efter utredning, planering och projektering – i ett partnering samarbete mellan byggherren Region Västerbotten och totalentreprenören Peab – startade med rivning av befintliga lokaler våren 2025 en ny- och ombyggnad av laborationslokaler vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

AV THOMAS ANDERSSON

DE BEFINTLIGA laborationsbyggnaderna vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå uppfördes på 1960-talet och är idag varken tillräckligt stora eller ändamålsenliga.

– Verksamheten har förändrats genom åren. De gamla lokalerna stödjer inte längre verksamheten på det sätt som de behöver göra, förklarar projektledare Malin Viklands, Region Västerbotten.

Det nu pågående byggprojektet för nya laborationslokaler omfattar både ombyggnad av befintliga lokaler och cirka 18 000 kvadratmeter nybyggnad.

– Vi river cirka 10 000 kvadratmeter och ska bygga om ungefär 8 000 kvadrat, tillägger Malin Viklands.

Projektets nybyggnad görs först och påbörjas när rivningsarbetena är avslutade, förmodligen någon gång sent hösten 2025. Här handlar det om en nio våningar hög huskropp med betongstomme och någon form av gul tegelfasad.

– Här siktar vi mot Miljöbyggnad Silver.

Ombyggnadsdelen som sedan tar vid omfattar två befintliga och skilda huskroppar.

I den ena byggnaden är ombyggnaden verksamhetsanpassningar – som rumslösningar och inredning – på grund av att en verksamhet ska flytta ut och en annan ska flytta in.

– Den andra delen som byggs om blir en helrenovering. Där vi går ner till stomrent och bygger upp igen, inklusive fasad och tak.

Ny – och ombyggnaden vid Norrlands Universitetssjukhus omfattar totalt laborationslokaler med en sammanlagd bruttoyta på över 25 000 kvadratmeter. Kommande moderniserade och nybyggda lokaler med automatiserade labbsystem för en analysverksamhet med ökad kvalitet och effektivitet dygnet runt.

En omfattande ny- och ombyggnad med sikte på drygt 25 000 kvadratmeter nya laborationslokaler pågår fram till slutet av 2028 vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Bild: Region Västerbotten

Hög grundvattennivå, nära pågående sjukhusverksamhet med vibrationskänslig utrustning, befintligt skyddsrum som måste ersättas, bergtunnel under nybyggnad, detaljplanen … Byggprojektet nya laborationslokaler vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå saknar inte utmaningar, konstaterar avslutningsvis Region Västerbottens projektledare Malin Viklands. – Det är två tankar i huvudet precis hela tiden!

FAKTA I KORTHET:

Ny- och ombyggnad lokaler laborativa verksamheter, Umeå

Tidplan: april 2025–december 2028

Byggherre: Region Västerbotten

Totalentreprenör: Peab Sverige AB

Arkitekt: SWECO Sverige AB

Kostnad: 950 Mkr

I slutet av 2026 beräknas de 72 vård- och omsorgslägenheterna i kvarteret

Gillet i Torshälla stå inflyttningsklara. Bilder: 4 arkitektur & form

VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE

med hållbarhetsfokus byggs i Torshälla utanför Eskilstuna

Intill Eskilstunaån i Torshälla strax utanför Eskilstuna byggs för närvarande den andra etappen av Gillet, som består av 72 moderna vård- och omsorgslägenheter samt ett parkeringsgarage för de boende. I april 2025 togs första spadtaget till Gillet och i slutet av 2026 beräknas de nyproducerade bostäderna stå färdiga.

AV ANNIKA WIHLBORG

I KVARTERET GILLET i utvecklar Maison Forte, som är ett bygg- och fastighetsbolag med rötterna i Mälardalsområdet, konceptet Omnia, ett omsorgsboende med hållbarhetsfokus.

Omniakonceptet har utvecklats för att möta utmaningar inom äldreomsorgen och bygger på samlokalisering av flera boendeformer för äldre i ett och samma kvarter. Den första etappen av Gillet bestod av 81 trygghetsbostäder som stod klara i slutet av 2024. Totalentreprenör för den andra etappen av Gillet är HMB Construction.

INNOVATIVT KONCEPT ÖKAR DE BOENDES LIVSKVALITET

Syftet med Omniakonceptet är dels att öka de boende seniorernas livskvalitet, dels att kunna erbjuda vård- och omsorgspersonalen bättre arbetsvillkor. De 72 lägenheterna i Gillet fördelas mellan tre huskroppar, ett lamellhus samt ett punkthus. På innergården byggs en samlingsbyggnad med gemensamhetslokal för de boende och kontor.

– Vi tycker det är otroligt roligt att få vara delaktiga i uppförandet av Gillet 1. Att få bidra till ökat välmående för alla människor i samhället är givetvis en vinst i sig. Entreprenaden går framåt enligt tidplan och vi har tät dialog med vår beställare och säkerställer att

verksamheten är delaktig i projektet, säger David Höglund, projektledare på HMB Construction.

De sjuttiotvå lägenheterna består av ett rum och kök och de boende har även tillgång till ett gemensamt kök samt sällskapsutrymmen som främjar samvaro och social gemenskap. Boendet är noggrant utformat för att skapa en trygg och trivsam miljö för de äldre. Avdelningarna har enhetskök och gemensamma kafé och matutrymmen.

Anläggningen inkluderar även en tillgänglig innergård med gångvägar, sittgrupper och en grillplats för utomhusaktiviteter och rekreation. Byggnaden kommer att utrustas med solceller på taket för att främja hållbar energi och miljövänliga lösningar och ambitionen är att projektet ska certifieras enligt Miljöbyggnad Silver.

FAKTA I KORTHET:

Gillet, nybyggnad av vård- och omsorgsboende i Torshälla, Eskilstuna

Tidplan: april 2025–december 2026

Byggherre: Maison Forte

Totalentreprenör: HMB Construction

Arkitekt: 4 arkitektur & form

PARTILLE CENTRUM UTVECKLAS med simhallskvarter och bostäder

På uppdrag av kommunägda byggherren

Partillebo AB bygger total- och byggentreprenören

Peab bland annat en simhall och bostäder

i Partille utanför Göteborg. – Projektet befinner sig i ett intensivt skede där bygghandlingsprojekteringen fortlöper parallellt med pågående mark- och betongarbeten, rapporterar Peabs projektchef Robert Sundin till Svensk Byggtidning i månadsskiftet juni/juli 2025.

AV THOMAS ANDERSSON

DET SÅ KALLADE Simhallskvarteret som uppförs i Partille vid E20 några kilometer öster om centrala Göteborg inrymmer tre huvudprojekt. För det första en simhall med en 25 metersbassäng, två mindre höj- och sänkbara bassänger plus ett familjebad med vattenlek och rutschkana. Till detta ska läggas en cirka 1 000 kvadratmeter stor relaxavdelning med tillhörande friskvårdsytor.

Den pågående utvecklingen av Partille Port inkluderar även ett bostadsprojekt samt en lokal för daglig verksamhet.

Ett tredje projekt är nybyggnad av garage och parkeringshus

– Utöver dessa delar, som alla uppförs inom samma kvarter, kommer en separat byggherre med egen byggentreprenör att bygga bostadsrättslägenheter mot Gamla Kronvägen. Denna del kommer delvis att placerad ovanpå simhallen och hyresbostäderna, berättar Peabs projektchef Robert Sundin.

Totalt handlar det om cirka 100 nyproducerade hyresbostäder med planerad inflyttning 2028.

I det andra bostadsprojektet planerar fastighetsutvecklarna AF Projektutveckling och Kynningsrud Bostad redan våren 2026 säljstart för 90 bostadsrätter. Också de med planerad inflyttning 2028. Allt som allt bostäder i en sammanhängande huskropp och kvartersbyggnad. Som uppförs med plattbärlag, RDF- och HDF-element samt såväl platsgjutna som prefabricerade betongväggar och lätta utfackningsväggar.

– Fasaderna utformas med tegel, puts, terrazzo-betong och fibercementskivor, tillägger Robert Sundin.

Entré till simhall. Där Partille utvecklas med simhall, relaxavdelning, vattenlek och bostäder i en sammanhängande kvartersbyggnad. Bild: Norconsult och Partillebo.

I projektutvecklingen av Partille Port ingår även en parkeringsanläggning och mobilitetshubb för pendling och byte av transportslag.

Byggprojektet Simhallskvarteret innehåller flera utmaningar, konstaterar avslutningsvis Peabs projektchef Robert Sundin.

– Logistik och teknisk samordning är särskilt centrala. Den inre logistiken kräver att vi planerar materialflöden och arbetsmoment med hög precision inom en begränsad byggyta, medan den yttre logistiken samordnas med trafikflöden. Dessutom är projektet tekniskt avancerat. Det handlar inte om att bygga ett enskilt hus, utan om att skapa en sammanhängande kvartersstruktur. Med en unik kombination av simhall, bostäder och p-hus. Det finns få liknande referensprojekt att luta sig mot.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad simhall flerbostadshus, Partille

Tidplan: augusti 2024–augusti 2028

Byggherre: Partillebo AB

Totalentreprenör: Peab Sverige AB

Arkitekt: SWECO Sverige AB

Kostnad: Peabs kontrakt med Partillebo är 1,3 miljarder

Den nya idrottshallen vid Angeredsvinkeln i Göteborg beräknas stå klar i slutet av 2025 och kommer att användas både för skolidrott för mellanstadie-och högstadieelever på dagtid samt av det lokala föreningslivet på kvällar och helger. Bild: PE Teknik & Arkitektur

ANGEREDSVINKELNS IDROTTSHALL

ska bidra till att aktivera Angeredsborna

I mars 2025 togs första spadtaget till Angeredsvinkelns idrottshall i Göteborg. Den nya idrottshallen, som ska kunna nyttjas både av skolor och av allmänheten, är efterlängtad och fyller ett tydligt behov bland Angeredsbor i alla åldrar. I slutet av 2025 står den nya idrottshallen, som kan nyttjas för ett stort antal olika idrotter och aktiviteter, klar och redo att börja användas.

AV ANNIKA WIHLBORG

BAKGRUNDEN TILL att Angeredsvinkelns idrottshall byggs är att eleverna i årskurs fyra till nio på Gårdstensskolan är i behov av en idrottshall närmare Angeredsvinkeln, där de går i skolan medan den Nya Gårdstensskolan byggs. Gårdstensskolans elever går i tillfälliga lokaler under byggtiden av den nya skolan. Eleverna har hittills haft sina idrottslektioner i den tidigare idrottshallen, som nu ska rivas. Behovet av en ny idrottshall i stadsdelen är med andra ord omfattande. Angeredsvinkelns idrottshall kommer dagtid att användas av skolan, medan den på kvällstid och på helger kommer att kunna användas av lokala idrottsföreningar.

GYMNASTIKUTRUSTNING OCH BOLLSPORTER

I den nya idrottshallen i Angered, som får en yta på 20 gånger 40 meter, kommer man att kunna utöva handboll, fotboll, innebandy, badminton, volleyboll och basket. Den kommer även att förses med gymnastikutrustning, exempelvis romerska ringar och ribbstolar. Angeredsvinkelns idrottshall kommer att kunna delas av med en vikvägg och består, utöver ytor för omklädning och dusch, även av ett redskapsförråd.

– Projektet har flutit på riktigt bra så här långt. Vi följer tidsplanen även om vi stötte på en del utmaningar när vi i grundläggningsskedet upptäckte att det fanns berg i ena hörnet av tomten som vi fick spränga bort och därefter påla. Vi använder oss av robusta material för såväl innerväggar som ytterväggar. Ytterväggarna består av betong, medan innerväggarna muras upp. Vi har precis gjutit klart plattan i sporthallen och ska nu påbörja arbetet med att gjuta bottenplattan till omklädningsrummen, säger Joel Hallenbert, projektledare på det västsvenska byggföretaget Rydlers Bygg, som är projektets totalentreprenör.

FAKTA I KORTHET:

Angeredsvinkelns idrottshall, nybyggnation av idrottshall i Angered, Göteborg

Tidplan: mars 2025–december 2025

Byggherre: G & K Blanks Fastigheter

Totalentreprenör: Rydlers Bygg

Arkitekt: PE Teknik & Arkitektur

Skånska travsällskapet som äger Jägersro har påbörjat byggnationen av travbanan och inväntar upphandlingen av den publika byggnaden som ritats av de danska arkitekterna Krook & Tjäder. Bild: Kim Hall

Kronan på verket när JÄGERSRO BYGGER NY TRAVARENA

När de danska arkitekterna Krook & Tjäder skulle formge Jägersros nya publika arena var kronan i loggan en given inspiration. Igenkänningen att vara Sveriges äldsta stationära tävlingsbana för hästsport var något som Skånska Travsällskapet, som äger Jägersro, ville ta fasta på.

AV KIM HALL

PROJEKTET ÄR EN samverkansentreprenad där Skanska nu har påbörjat byggnationen av den 1400 meter långa travbanan med möjlighet till fransk voltstart. Anbud om att bygga den publika symbolbyggnaden, tävlingsstallar och kontor är under upphandling.

Fram tills att Jägersros nya arena är helt klar i början av 2028 fortsätter tävlingarna på den gamla trav- och galoppbanan som anlades 1907 av byggmästaren Christian Lauritz Müller.

– Vi bygger en symbolbyggnad där Jägersros krona formgivit taket på den publika byggnaden. Själva travbanan är en hel vetenskap och är specialkonstruerad. Banorna blir bredare och kurvorna mindre belastande för hästarnas ben, säger Björn Bergman, nytillträdd

ordförande i Skånska Travsällskapet.

Skånska Travsällskapet är en förening bestående av hästägare, A och B-tränare, amatörtränare och övriga travintresserade. All vinst som genereras går tillbaka till sporten och anläggningen.

Cirka 40 procent av fastigheten som utgör hela Jägersro har Skånska Travsällskapet sålt till MKB som tillsammans med tre andra aktörer kommer att bygga en helt ny stadsdel. Den nya travarenan flyttas därför öster ut där träningsbanorna funnits fram till nu – tills markarbetena startade.

– Vi kallar det travarena eftersom vi vill kunna arrangera publika konserter och möjlighet för andra hästsporter att använda anlägg-

ningen. Vi vill kunna erbjuda modern publikupplevelse med digital förstärkning så att man får en bättre upplevelse av att vara här än att sitta hemma i TV-soffan, säger Björn Bergman.

Restaurangen, som idag drivs av Pembert & Company, blir bredare och på tre våningar om två etage vardera så att det skapar bättre arbetsmiljö för de anställda samtidigt som gästerna behåller utsikten över travbanan.

Parkeringen blir något mindre än idag, men med möjlighet för tillfälliga parkeringar på mark.

Den totala anläggningsytan blir 25 hektar och den publika byggnaden omfattar 4 700 kvadratmeter BTA med 1 500 kvadratmeter balkong. Det blir plats för 1 500 restauranggäster eller 2 900 mingelgäster. Tävlingsstallet får 170 boxar, hovslageri och dopingkontroller. – Vår förhoppning är att vi ska kunna påbörja byggnationen av den publika symbolbyggnaden någon gång runt årsskiftet. För Malmö är detta en ny arena som kommer att dra publik från hela världen. Trav är en världssport som många har ett stort intresse av. Vi ser fram emot att få sätta spaden i marken för en unik byggnad som blir en samlingsplats för både travintresserade och annan publik, säger Jörgen Nilsson, vd för Skånska Travsällskapet och tillägger att Jägersro galoppsällskap har valt att flytta till egen anläggning.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad av travarena i Malmö

Tidplan: april 2025–oktober 2027

Byggherre: Skånska Travsällskapet

Markentreprenör för travbanan: Skanska Sverige AB

Arkitekt: Krook & Tjäder AB

Kostnad: 500-700 Mkr

Jägersros trav och galoppbana anlades 1907 och den stegrande hästen är en symbol för hästsporten. Skånska Travsällskapets nytillträdde ordförande Björn Bergman var tidigare Malmös näringslivsdirektör och har ett gediget hästintresse sedan många år. Bild: Kim Hall

Vi bygger mer än lager

Vi bygger mer än du anar.

På MVB bygger vi nytt, bygger om och bygger till. Vi bygger kontor, bostäder, skolor, arenor och hotell. Men självklart även moderna lager- och logistiklokaler. Som Panattoni Park i Landvetter som ska certifieras enligt BREEAM Excellent.

På MVB bygger vi nytt, bygger om och bygger till. Kontor, bostäder, skolor, lager butiker, arenor och hotell.

Kort sagt, vi hjälper dig som är beställare i ett privat företag eller i offentlig verksamhet att förverkliga era byggbehov - från idé till färdigt projekt.

Kort sagt, vi hjälper dig som är beställare i ett privat företag eller i offentlig verksamhet att förverkliga era byggbehov.

Ska vi bygga något tillsammans?

Ska vi bygga något tillsammans?

MVB är Sveriges största familjeägda byggföretag med lokal verksamhet i Skåne, Halland, Västra Götaland, Stockholm och Västerbotten. Vi bygger hållbara städer för framtida generationer. mvbab.se

MVB är Sveriges största familjeägda byggföretag med lokal verksamhet i Skåne, Halland, Västra Götaland, Stockholm och Västerbotten. Vi bygger hållbara städer för framtida generationer. mvbab.se

FORTSATT HOPPTRADITION

när Nobelbadet är färdigbyggt

Karlskoga är känt för flera saker, bland annat Alfred Nobel och simhopp. Det är ett brukssamhälle där kommunen gör en rejäl satsning på hållbar livsstil när de nu bygger det nya badhuset intill idrottsanläggningen Nobelhallen. En total investering på 473 miljoner kronor.

AV KIM HALL

JUST NU HAR arbetet med grundschaktning på mark påbörjats och efter semestern planeras arbetet med stommen i stål- och betong och de prefabricerade väggarna att monteras upp. De större bassängerna är i stål medan de mindre familj- och varmbassängerna blir platsgjutna.

Hösten 2026 beräknas hela byggnaden i tre plan vara tätt hus så att invändigt arbete kan utföras. I mars 2028 sker överlämningen till kommunen och invigningen beräknas till våren samma år. Verksamhetsinvesteringen som tillkommer är beräknad till 10-12 miljoner kronor.

– Vi är i en väldigt expansiv fas i Kalskoga kommun. Vi har en underhållsskuld sedan länge och som vi nu arbetar hårt med att rätta till. Vi bygger en förskola med sex avdelningar för 120 barn, planerar att bygga två nya förskolor som ska ersätta två gamla förskolor som drabbats av illaluktande impregnerade syllar och vi ska bygga en ny skola för årskurs 7-9. Till allt detta bygger vi det nya badhuset som med tiden ska ersätta det gamla från 1942, berättar Sebastian Pisoni, enhetschef fastighetsprojekt i Karlskoga kommun.

NCC har som totalentreprenör uppdraget att bygga det nya Nobelbadet. Liljewalls arkitekter har formgett byggnaden och kommunen har haft nära dialog med verksamheten, föreningar och andra karlskogabor som nu ser fram emot de många badmöjligheter som Nobelbadet kommer att kunna erbjuda.

Det är en stor satsning. Simhallen blir cirka 10 000 kvadratmeter och inrymmer en 25-metersbassäng med tio banor, en multibassäng med höj- och sänkbar botten, en hoppbassäng med 1, 3 och 5-meterssviktar, en barnbassäng, relaxavdelning med bastu och gym.

– Genom att sammanföra kunskap från vår centrala expertgrupp för badhus med det lokala projektteamet ska vi tillsammans med Karlskoga kommun förverkliga målen med det här projektet, säger Niklas Sparw, affärsområdeschef NCC Building Sverige.

Det nya badhuset byggs på den stora grusplanen öster om

Babysim i familjepolen och spakänsla med musik och stämningsbelysning i varmpoolen med plats för 14 personer intill bastu och dusch finns också för hela familjen. Bild: Liljewalls Arkitekter

Nobellhallen, så kallade cirkusplanen. Badplanen uppgår till en total yta om 4 500 kvadratmeter, vilket är lika stort som hela gamla badhuset som kommer att vara öppet under tiden det nya byggs. – Vi jobbar mycket med simrum. Idag finns det tio träningsbanor uppdelade i två bassänger i den gamla anläggningen. I den nya får vi tolv träningsbanor och en särskild bassäng för hopp, som Karlskoga är känd för. Vi kommer att kunna bedriva simundervisning för förening och skola parallellt med motionssimning i den nya bassängen. Babysim i familjepolen och spakänsla med musik och stämningsbelysning i varmpoolen med plats för 14 personer intill bastu och dusch kan vara öppen samtidigt. Dessutom satsar vi mycket på omklädningsrummen, där vi även kommer att ha individuella omklädningsbås för de som behöver, förklarar Sebastian Pisoni. På plan tre byggs ett gym på 550 kvadratmeter. Där kommer även att finnas personal- och konferensutrymmen.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad badhus i Karlskoga

Tidplan: maj 2025–januari 2028

Byggherre: Karlskoga kommun

Totalentreprenör: NCC Sverige AB

Arkitekt: Liljewalls Arkitekter AB Kostnad: 473 Mkr

NYTT BADHUS I GÖTENE

Det tidigare badhuset i Götene, som byggdes för 50 år sedan, stängde under sommaren 2021 på grund av byggnadens dåliga skick. Ett nytt badhus hade diskuterats under lång tid då det alltid varit väl besökt. För tre år sedan togs beslutet att bygga ett nytt på samma plats som det gamla.

AV MARIE LOUISE AARÖE

– VI DELAR teknisk nämnd med Skara kommun, förklarar Åsa Eklund, kultur- och fritidschef i Götene kommun. Både vi och Skara är små kommuner, så samarbete underlättar teknisk kunskap. En upphandling genomfördes där viktiga parametrar som partnering och erfarenhet av att bygga badhus prioriterades. Peab tilldelades uppdraget.

Badhuset byggs i Västerby. Det finns många intilliggande bostäder i området, därför har kommunikationen med berörda parter om projektet varit viktig. Flera projekt pågår samtidigt i Västerbyområdet, såsom byggandet av en ny förskola och upprustning av idrottsplatsen, skolgården och omkringliggande områden.

– Vi har utfört ett omfattande förarbete innan upphandlingen lades ut, berättar Åsa Eklund. För att lyckas med ett projekt är det nödvändigt att alla olika kompetenser deltar från början och bidrar med sina kunskaper. Alla brukare har också från början varit delaktiga då det är de som ska använda badet och har kunskap om hur en attraktiv badmiljö och en trivsam arbetsmiljö skapas.

Arkitekterna Norconsult i Göteborg har deltagit aktivt och tagit hänsyn till orten Götenes karaktär i arkitekturen. Kommunhuset i Götene, ritat av Hans-Erland Heineman, har inspirerat det nya badhuset med sin speciella arkitektur samt omgivningen som Kinnekulle. Badhuset får en fasad i tegel och träpanel med avsikt att hålla över lång tid. Vissa material kommer att återanvändas från det gamla badet. – Då vi är flera små kommuner samarbetar vi ofta genom organisationen V6. Alla kan inte bygga allt själva, så vi delar resurser som badhus, äventyrsbad och konserthus, berättar Åsa Eklund. Det nya badhuset beräknas stå klart vid årsskiftet 2027/2028 och kommer projekteras enligt Miljöbyggnad Silver. – Peab hör till de främsta badhusbyggarna i Sverige. Under de

senaste åren har vi byggt 22 badhus och arbetar för närvarande med ytterligare 11 stycken, säger Adam Lindström, arbetschef på Peab Sverige. Vi vann upphandlingen baserat på mjuka värden som vår erfarenhet av badhusprojekt samt samarbetsformen partnering. Byggnadstekniskt sett är badhus komplicerade att bygga, med fukt och klimat som stora utmaningar.

Badet kommer att ha en 25-metersbassäng med sex banor, en rehabbassäng med höj- och sänkbar botten, samt en relaxavdelning med bubbelpool och bastu. Sparbanksstiftelsen Skaraborg har bidragit med 30 miljoner kronor till ett barnlandskap som kommer att bli en populär attraktion.

– Akustiken är viktig och vi använder material som dämpar ljudnivåerna. För publiken kommer det att finnas några fasta och några portabla läktare som tas fram vid behov. En utmaning i alla badhus är att ventilera bort kloret från vattnet, vilket vi delvis löser i de fasta läktarna. Samarbetet med Götene kommun har fungerat mycket bra hela vägen, vilket gynnar projektet, avslutar Adam Lindström.

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad av badhus i Västerby, Götene

Byggherre: Götene kommun

Projektledare: Skara kommun

Totalentreprenör: Peab Sverige AB

Arkitekt: Norconsult Sverige AB

Badhuset byggs efter Miljöbyggnad Silver och kommer stå klart vid årsskiftet 2027/2028. Bild: Norconsult Sverige

RESTAURANG SADELN uppförs nära en populär lift i Åre

I Åre är Skistar beställare och Åre Sadeln Invest byggherre och projektledare för ett byggprojekt som i slutet på 2026 ska resultera i en färdig nybyggnad med en ny restaurang.

Total- och byggentreprenören Sidskogen befinner sig försommaren 2025 i en inledande planeringsfas.

AV THOMAS ANDERSSON

DEN NYA RESTAURANGBYGGNAD som ska uppföras i Åre placeras på området Sadeln. Mellan Åre och Björnen vid en skidortens allra mest populära liftar; Sadelexpressen. Närmar bestämt vid korsningen Fröåsvängen och Hermelinbacken, nära Hermelinens dalstation.

Ett område som på senare år börjat bebyggas med alltfler boenden.

Byggprojektets total- och byggentreprenör Sidskogen Bygg – med sina runt 50 anställda, huvudkontor i Ljusdal och fokus på norra Sverige – började tidigt våren 2025 förbereda byggprojektet.

Varför – kommunikatör Emma Svensson, Sidskogen Bygg – uppförs nybyggnaden restaurang Sadeln?

– I närheten av där denna byggnads uppförs finns det väldigt mycket boenden, men ingen restaurang.

Är det en helt fristående byggnad?

Ja, det är en fristående byggnad som ligger på området Sadeln.

Hur många våningar?

Det är en tvåvåningsbyggnad

Konstruktion, material, färger, utsmyckningar?

Denna byggnad kommer att byggas av trä på betongplatta och laseras i en mörkare kulör. Utvändigt kommer den att prydas med flertalet lampfixturer.

Byggprojektets nuläge?

Projektet är just nu i en projekteringsfas, där endast ett stängsel är på plats.

Eventuella projektutmaningar?

Vi ligger just nu i en planeringsfas där vi vill jobba för att få klar denna byggnad innan jul 2025.

Något du vill tillägga?

Vi ser framemot att utveckla Åre med detta projekt samt sam-arbetet med arkitekt Joakim Östberg och beställaren Skistar, avslutar total- och byggentreprenören Sidskogen Byggs kommunikatör Emma Svensson.

Beställaren Svenska Skistar AB äger och

Restaurang Sadelns nybyggnad i Åre kommer att ligga mellan Fröåsvängen och Hermelinbacken på området Sadeln. Bild: Sidskogen Bygg AB

driver skidanläggningar i både Sverige och Norge. Förutom i Åre även i Sälen, Vemdalen, på Hammarbytoppen i Stockholm samt i norska skidorterna Hemsedal och Trysil.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad restaurang, Åre

Tidplan: april 2025–december 2025

Beställare: Skistar

Byggherre: Åre Sadeln Invest AB

Totalentreprenör: Sidskogen Bygg AB

Arkitekt: ÖSTBERG Arkitektur AB

Kostnad: 20-22 Mkr

Semesterstugorna på Sjösidan Falun är genomgående uppförda i trä med falurödfärg som dominerande färgsättning. Så även den nya stuga som L Öhmans Bygg uppför på uppdrag av Främby Udde Strandby. Bild: Falun Strandby

NY SEMESTERSTUGA

på faluröda Främby Udde, Sjösidan Falun

I Dalarnas semesterby Sjösidan Falun tillför total- och byggentreprenören L Öhmans Bygg ytterligare ett semesterhus på uppdrag av byggherren familjen Wenk. – Ja, vi har fått i uppdrag att bygga en stuga, bekräftar L Öhmans vd Mats Eriksson.

AV THOMAS ANDERSSON

DALARNAS SEMESTERBY Falu Strandby ligger cirka fyra kilometer söder om Falun och E16 väster ut mot Borlänge.

Det var här på Främby Udde som de första semesterstugorna började byggas under åren 2011-2012. Semesterstugor på 15-56 kvadratmeter med två till sex bäddar, numera ägda och uthyrda av Brf Falun Strandby.

Med en beräknad byggtid på 10 månader startade total- och byggentreprenören L Öhmans Bygg i mars 2025 bygget av ännu en semesterstuga i privat ägo på Främby Udde. Ett rakt igenom trähus som uppförs med lösvirke. Stugan kläds med en traditionell faluröd träfasad och som tak läggs ett svart så kallat fuskfalsat Lindab plåttak.

– Invändigt är det överallt träpaneler. Utom i badrum där det blir korkmatta och kakel. I övrigt invändigt trägolv, förklarar vd Mats Eriksson, L Öhmans Bygg.

Den nybyggda semesterstugan inreds med ett sovrum samt på gemensam yta ett kök- och allrum. Plus badrum med toalett.

– Sedan blir det ett sovloft på övervåningen, tillägger Mats Eriksson.

I månadsskiftet april-maj våren 2025 är det utvändiga arbetet

i stort sett klart.

– Nu håller vi på med invändigt kompletteringsarbete, som träpaneler och annat. Och så väntar vi på att det ska torka så att vi kan lägga ytskikt i badrummet. Men det blir nog först efter sommarsemestern. Hinner ni klart till i december?

– Jajamän!

Det försäkrar avslutningsvis vd Mats Eriksson på L Öhmans Bygg. Grundat 1984 och med sina idag cirka 50 anställda och huvudkontor i Ljusdal ett sedan 1990-talet dominerande byggföretag i framförallt Hälsingland och Härjedalen.

FAKTA I KORTHET: Nybyggnad stugby, Falun

Tidplan: mars 2025–december 2025

Byggherre: Främby Udde Strandby AB

Byggentreprenör: L Öhmans bygg AB

Arkitektskiss: Arkreativa ab Kostnad: 10-20 Mkr

MÅNGFASETTERAD

ANVÄNDNING AV AI

MÅNGFASETTERAD ANVÄNDNING AV AI

AI har gjort sitt intåg även i bygg- och fastighetsbranschen. Hos vissa bolag har tillämpningarna kommit långt, medan andra inte har börjat. Kommentarer från användare och konsulter är samstämmiga – för att bli framgångsrik ska AI inte enbart betraktas som en teknik-fråga. Det är en verksamhetsfråga som inbegriper stora delar av organisationen, från högsta ledning till fastighetsskötare.

AV KJELL-ARNE LARSSON

GENERATIV AI I vardagen för informationssökning, bearbetning av texter, skapande av bilder med mera är bara en del av AI. Den här grenen får användning av hyresvärdar bland annat som chatboter i kundportaler.

Idag ser vi en explosion av skräddarsydda chatboter i alla möjliga sektorer. En annan del av AI är dess användning i styrsystem, för att ”lära sig husens egenskaper” och därefter se trender, reagera på felindikationer och skicka larm. AI kan vara till stor hjälp för

Det finns stora möjligheter att förbättra fastighetsförvaltning och fastighetsskötsel genom att automatisera rutinuppgifter, optimera energianvändning och underhåll

Det finns stora möjligheter att förbättra fastighetsförvaltning och fastighetsskötsel genom att automatisera rutinuppgifter, optimera energianvändning och underhåll

“att tillsammans med driftpersonal optimera exempelvis energianvändning. Det finns en hel rad tillämpningar som går utanför vad en generativ AI klarar av.

Efter att ha lyssnat in erfarenheter från fastighetsbolag och konsulter inom AI-området står det klart att införandet av AI inte ska ses som en separat fråga om teknik. Det är en verksamhetsfråga, där affären och verksamhetsmålen ska tas med i första vändan, för att senare välja tillämpningar och tekniska lösningar. Det är bra att börja i bolagets topp och arbeta sig neråt. Samtidigt ska varje nytt teknikinförande motiveras i relation till målen.

KONSULTENS PERSPEKTIV

Magnus Unemyr som är AI-strateg och konsult, har bakgrund inom datateknik och marknadsföring. Han har både fastighetsbolag och andra företag som kunder. Till tjänsterna hör att utveckla chatboter, ta fram lösningar för att samla data från IoT-produkter och utveckla modeller. När det handlar om fastighetsförvaltning och hyresgästservice nämner han en rad tillämpningar för AI.

– Det finns stora möjligheter att förbättra fastighetsförvaltning och fastighetsskötsel genom att automatisera rutinuppgifter, optimera energianvändning och underhåll. Det går att förbättra för hyresgästerna, ge dem bättre service och höja säkerheten. Fastighetsägare kan skapa mer effektiva, hållbara och attraktiva

Framtiden för AI inom fastighetsförvaltning ser lovande ut med många potentiella utvecklingar vid horisonten. Vi kan förvänta oss att tekniken blir mer integrerad vilket skapar nya möjligheter för fastighetsägare att optimera sin fastighetsdrift och förbättra hyresgästernas upplevelser. /Magnus Unemyr, AI-strateg och konsult

miljöer för hyresgäster och medarbetare. Med rätt strategi och övervägande av integritet och säkerhet kan AI bidra till en mer lönsam och hållbar verksamhet, menar Magnus Unemyr.

Vanligen baseras fastighetsunderhåll på ronder, schemalagda insatser och reaktiva åtgärder vid fel. Med sensorer, AI och dataanalys kan behovet av underhåll förutses och därmed bli prediktivt. Sensorer och IoT kan övervaka bland annat HVAC i realtid. Tänk på att det även går att förebygga vattenskador eller minska brandrisk tack vare AI-lösningar. Allt detta kan också bidra till längre livslängd på byggnader och installationer. >>

Den tillämpning av AI vi kanske främst tänker på är som stöd för energieffektivisering och fastighetsdrift.

och upptäcker ovanliga beteenden, AI-baserade tillträdeskontrollsystem med ansiktsigenkänning och analys av incidentdata där data samlas in från tidigare incidenter för att identifiera mönster och potentiella risker.

AUTOMATISERAD FASTIGHETSSKÖTSEL

Det finns ett antal tillämpningar som kanske inte alla reflekterar över, nämligen att AI kan bidra till att automatisera rutinmässiga arbeten.

• AI-drivna robotar kan användas för att klippa gräsmattor, skotta snö eller städa golv i stora byggnader, kontinuerligt och effektivt.

• Drönare utrustade med kameror och AI kan inspektera tak, hängrännor, fasader och andra byggdelar som är svåra och riskfyllda att komma åt.

• Kameror och AI kan övervaka gemensamma utrymmen som parkeringsplatser, trapphus och tvättstugor, och identifiera områden som behöver städas eller underhållas. Det gör skötseln mer proaktiv och minskar risk att problem eskalerar.

Ett alternativ är att använda kameror tillsammans med AI för inspektion av tomställda lägenheter och lokaler.

FÖRSIKTIGHETSMÅTT

– Inför investeringar i AI-lösningar måste det finnas medvetenhet om utmaningar och överväganden som ska göras, fortsätter Magnus Unemyr. Det gäller att se över integritet, dataskydd och lagstiftning. Sedan beräkna initiala investeringar och return of investment.

För att dra full nytta av tekniken behöver personal i förvaltning och fastighetsskötsel särskild utbildning. Det är avgörande för framgång.

– Förändringsarbetet ska förankras i organisationen och företagets ledning måste med i detta. Jag hjälper ledningar att lägga upp vägvinnande strategier, avslutar Magnus Unemyr.

Som också håller kurser i AI och digitalisering, samt ger ut böcker inom både AI och marknadsföring.

KRAFTSAMLING

Men observera att för att AI ska ”lära sig huset” och identifiera illavarslande avvikelser, måste historiska data finnas för några år bakåt. Att sådan data är kvalitetssäkrad är förstås avgörande för utfallet.

Många fastighetsägare har redan inlett arbete med intelligent styrning av värme, ventilation och belysning. Konceptet ger högre hållbarhetsprestanda, kostnadsminskningar och bättre inomhusklimat.

För de hus som har en digital tvilling i vilken det går att öva scenarier, finns också möjligheten att integrera AI i tvillingen.

MJUKA FRÅGOR

AI kan också bidra till ”mjuka” frågor, som rör exempelvis hyresgästkontakter och kundvård. AI-drivna chatboter kan hantera hyresgästernas frågor dygnet runt, och sortera exempelvis felanmälningar och fakturafrågor så de kommer till rätt ställe. Förutom att vidareutveckla hyresvärdens portal, kan AI användas i röststyrda boendeappar. Samtidigt med introduktion av självservice är det viktigt med balans mellan denna och personliga bemötanden från hyresvärden. AI kan sedan användas för att analysera hyresgästundersökningar och annan feedback.

Vidare kan AI komma till sin rätt för att öka personsäkerheten, genom smart videoövervakning som analyserar videoflöden i realtid

På industrins och regeringens initiativ startades 2019 AI Sweden – Nationellt centrum för tillämpad AI – för att accelerera användningen av AI till nytta för samhälle, konkurrenskraft och välbefinnande. Staten finansierar verksamheten till hälften, medan den andra hälften finansieras av medlemmarna.

Både privata företag, det offentliga och forskningsvärlden är representerade bland medlemmarna. Centret riktas till alla sektorer i samhället, agerar neutralt och har inget vinstintresse.

– Vår roll är att stötta och accelerera användningen av AI, berättar Filip Kjellgren, ansvarig för energisektorn hos AI Sweden. Just nu jobbar vi bland annat med att få ihop ett team som verkar för en nationell kraftsamling, där energisektorn och fastighetssektorn möts i tillämpningen av AI.

AI Swedens satsning på energisektorn, engagerar redan en del av landets elbolag och på fastighetssidan finns tunga aktörer som Stena Fastigheter och Akademiska Hus. AI Sweden efterlyser fler fastighetsbolag som är angelägna att engagera sig i detta.

– Vad vi ser både i fastighetsbranschen och andra branscher, är att aktörerna jobbar i ”stuprör”, där var och en utvecklar egna lösningar och kör pilotprojekt som tyvärr alltför sällan leder någon vart. Vi vill stödja med det som ger stor effekt och det är att utveckla gemensamma horisontella lösningar som alla aktörer kan nyttja, utan att känna att de mister sin konkurrenskraft.

STÖD FÖR DRIFTEN

Den tillämpning vi kanske främst tänker på är AI som stöd för

“Börja med att kartlägga bolagets behov och identifiera tre utmaningsområden i verksamheten. Förankra i ledningen och fundera på om och hur AI skulle kunna användas för att möta bolagets behov.

/Filip Kjellgren, ansvarig för energisektorn hos AI Sweden

individuellt hus. Med sensordata och väderprognos som bakgrund kan uppvärmningen regleras betydligt bättre. Energi sparas och inomhusklimatet förbättras.

Vi kommer att se alltmer av energigemenskaper med flera fastigheter där var och en förutom att konsumera el kanske också producerar el. De kan dela el med varandra för att jämna ut toppar och dalar i elbehovet, och samtidigt minska kostnaderna. En optimerad sådan tillämpning förutsätter AI-modell som klarar aggregerade funktioner.

WORK SHOP-SERIE

– Just nu har vi i energiteamet mestadels bilaterala möten med fastighetsbolag och andra aktörer fram till sommaren. I höst planerar vi att ordna en serie Work Shops där flera bolag deltar under flera dagar. Sedan är tanken att sätta igång projekt som ska ta fram ett antal horisontella lösningar som är öppna för alla som bidrar och deltar. Detta för att motverka att var och en jobbar i stuprör. Vi fokuserar på sådant som ger stor effekt för hela sektorerna, avslutar Filip Kjellgren.

Planen är att bland annat ta fram modeller som kan användas med ett federalt arbetssätt och att inom energi- och fastighetssektorerna ta tillvara de erfarenheter som finns från bland annat vårdsektorn.

AI HOS UPPSALAHEM

Uppsalahem har inlett ett stort projekt med att byta styrsystem för samtliga fastigheter. Temperaturgivare placeras i alla lägenheter. Det installeras ny teknik i undercentraler, nya pumpar och annan hårdvara. Planen är att så småningom koppla upp alla hus till en central kontrollfunktion. Nytt styrsystem kommer att underlätta bland annat värmestyrningen och spara energi.

energieffektivisering och fastighetsdrift. För att skapa öppna gemensamma lösningar bland annat här behöver utvecklare använda

Open Source.

AI Sweden hämtar inspiration från vårdsektorn som var tidig i sin digitala mognad. Problemet med att träna en AI-modell inom sektorn är att data från olika regioner inte får delas och matas till en gemensam modell. Lösningen blev att modellen tränas separat inom region A, sedan region B och slutligen har data från alla 21 regioner trimmat modellen. Detta federala arbetssätt har även använts inom fordonsbranschen samt finanssektorn, och då med gott resultat.

Open Source tillsammans med detta federala arbetssätt kan användas även för fastighetssektorn. Exempelvis kan data från olika fastighetsbolag få träna en modell; bolag för bolag. Filip Kjellgren möter företrädare för många energibolag och fastighetsbolag. Gensvaret är positivt från flertalet, medan de kommersiella aktörerna är mer avvaktande.

I sammanhanget kan nämnas att AI Sweden tillsammans med partners bygger en interaktiv simulering av hela det svenska energisystem.

BÖRJA I RÄTT ÄNDE

På AI Sweden ser man fram mot att stödja och inspirera, och att bolagen börjar i rätt ände.

– Börja med att kartlägga bolagets behov och identifiera tre utmaningsområden i verksamheten. Förankra i ledningen och fundera på om och hur AI skulle kunna användas för att möta bolagets behov, fortsätter Filip Kjellgren.

AI i samverkan med erfaren personal i fastighetsdriften kan ge rejäla energieffektiviseringar. Genom maskininlärning kan AI lära sig ”beteendet” – inklusive exempelvis värmetröghet – hos varje

– I första hand blir inriktningen att optimera driften, men jag tror att AI senare kommer att få en roll, säger Åsa Engström, IT- och digitaliseringschef.

Här hämtar Uppsalahem en del inspiration från Jonas Tannerstad hos Öbo.

När det gäller generativ AI har Uppsalahem låtit utveckla en AI-Agent baserad på Copilot. Agenten fungerar som en handbok för Uppsalahems kontorspersonal, och hjälper till bland annat att snabbt hitta dokument och anvisningar.

Man tar också fram ett AI-verktyg som analyserar samtal med kunderna (givetvis efter att kunden gett sin tillåtelse). Det går att identifiera trender och ta fram statistik. På motsvarande sätt är det möjligt att analysera fritextsvar i kundenkäter.

INGÅR I UPPHANDLINGEN

Uppsalahem står i begrepp att byta ut sina gamla system, allt från underhållssystem till affärssystem. Vid förfrågan ställs krav på ”smartness”, vilket innebär att det kommer erbjudanden på system exempelvis med inbyggd AI. Ett önskemål är att också använda system som möjliggör analys av bestämda parametrar i hela fastighetsbeståndet, för att därmed fatta övergripande och kostnadsbesparande beslut.

– Några allmänna råd för fastighetsbolag som överväger att börja med AI är att se upp med att generativ AI kan hallucinera, killgissa och ge helt felaktig information. AI använd för exempelvis styrning kan också driva iväg från det optimala eller normala, och vad detta beror på vet man inte, berättar Åsa Engström.

AI kombinerad med mänsklig kompetens ger ofta bra utfall. Och betrakta inte AI som något separat som kan lösa allehanda problem. Det är en teknik och ett koncept bland många. Börja med att formulera ditt problem eller önskemål. Undersök sedan om AI kan hjälpa till med lösningen.

Som bedömningen är idag får byggnaden 18/18 poäng på energiindikatorn ”Optimize energy performance” för LEED. Bild: Pembroke

Som bedömningen är idag får byggnaden 18/18 poäng på energiindikatorn "Optimize energy performance" för LEED. Bild: Pembroke

MED AVSTAMP I HISTORIEN

MED AVSTAMP I HISTORIEN

bygger Pembroke för

bygger Pembroke för framtiden

framtiden

Drottning Kristinas kröningsväg gick längs Regeringsgatan i Stockholm. Pembroke tog fasta på detta och gav sitt projekt namnet RGNT eller Regent. Här i korsningen Regeringsgatan/Mäster Samuelsgatan uppförs en fastighet med kontor, butiker, bostäder och restauranger. Byggnaden certifieras med LEED.

AV KJELL-ARNE LARSSON

LÄGET I STOCKHOLMS CITY är både hett och intressant. Fastigheten ligger vägg i vägg med NK, och flera parkeringsgarage finns alldeles i närheten. Likaså är det närhet till kollektivtrafik som spårvagn, och tågen från Stockholms Central finns inom promenadavstånd. Läget för kontor är särskilt hett, eftersom det i stadsdelen finns flera juridiska byråer och företag med finansverksamhet. Kontorslokalerna i RGNT är redan uthyrda.

RGNT erbjuder både arbetsplatser, bostäder, service och upplevelser, som motsvarar dagens alla krav. Samtidigt byggs för att fastighetens värden ska bestå i flera generationer framöver. RGNT hämtar inspiration från Stockholms rika arkitektoniska arv

och blandar sömlöst gammalt och nytt. Med den genomtänkta designen, som är utformad av arkitektkontoret Schmidt Hammer Lassen, förvandlas ett av stadens mest centrala kvarter till en levande och tillgänglig plats som är välkomnande dygnet runt.

Sammanlagda lokalarean blir 36 000 kvadratmeter. Ytorna kommer att omfatta 6 000 kvadratmeter butiker i tre plan, kontor (med nära 3 meters takhöjd) i sju plan och 27 bostäder.

OMFATTANDE MILJÖORGANISATION

– Vår ambition är att RGNT ska vara den mest energieffektiva kontorsfastigheten i city, både när vi slår upp dörrarna och också fram-

över, säger Kristin Willerström, Nordenchef på Pembroke. Vi strävar hela tiden efter att minska vårt koldioxidavtryck utan att för den sakens skull tumma på inomhusmiljön, luftkvaliteten eller upplevelsen för våra hyresgäster. Vi tecknar gröna hyreskontrakt med dem och tillsammans arbetar vi aktivt för att minska vårt koldioxidavtryck. Fastigheten ska certifieras med LEED för betyget Platinum. Stora satsningar görs för hållbarhet och omfattande personresurser läggs på miljöarbetet. För övergripande miljösamordning inklusive LEED och all relevant hållbarhetsstyrning svarar Piacon AB, med Sue Clark som har en ganska bred roll, innefattande bland annat LEED AP (Accredited

Professional). KMA-ansvariga hos Zengun är Caroline Hill samt David Sundberg. Sue Clark hade rollen som LEED AP när Pembrokes fastighet Mästerhuset uppfördes 2012–2015 och certifierades med betyget Platinum. Därför är hon väl förtrogen med Pembrokes arbetssätt och rutiner för att hantera bland annat materialval.

Som miljöbedömningssystem används Byggvarubedömningen. Zengun är ansvarig för projektets loggbok. Piacon svarar för hantering av eventuella avvikelser från Byggvarubedömningen.

Som övergripande miljösamordnare i projektet är Sue Clark stöd för bland andra de KMA-ansvariga och entreprenadingenjören hos Zengun. Certifieringsarbetet inleddes tidigt för att hitta lösningar som kunde fångas upp i projekteringsarbetet. Nu under byggproduktionen är det viktigt med fortsatt stöd från LEED AP. När det gäller hållbarhetsfrågor sker återkommande kommunikation där AP som expertrådgivare, berörda konsulter och Zengun deltar.

– Det är viktigt att certifieringsarbetet inleds tidigt i projektet och att projektering och produktion arbetar för samma mål, säger Sue Clark.

Den version av LEED som används är v.4 och det är Core and Shell som certifieras, det vill säga väggar, stomme och allt som inte är hyresgästernas delar. För dessa svarar respektive hyresgäst.

– Vi arbetar också tillsammans med dem för att stödja dem i deras certifiering, säger Linn-Marie Nordh, projektansvarig hos Pembroke.

LEED Core and Shell – liksom andra uppsättningar av LEED – omfattar en lång rad indikatorer, där några är särskilt utmanande för bygget av RGNT, inom områdena ”Water efficiency” och ”Energy and atmosphere”.

– Indoor water use reduction och Optimize energy performance är komplexa att arbeta med då de till stor del påverkas av hyresgästerna och deras förbrukning, fortsätter Linn-Marie Nordh. Dock vet vi att vi kommer att spara cirka 35 procent vatten med olika åtgärder, jämfört med LEED's baseline.

– Tidigare har branschen i Sverige inte haft fokus på vattenhushållning, men intresset för denna har ökat, mycket tack vare att LEED med sitt internationella perspektiv har förbättrat medvetenheten om vatten som begränsad resurs. En aspekt här är också att det går åt energi att pumpa vatten och att värma vatten. Hushållning med vatten minskar därför samtidigt energianvändningen, förklarar Sue Clark.

Fastigheten kommer att värmas med bergvärme som kompletteras med fjärr -

– På Pembroke utvecklar vi fastigheter som är framtidsanpassade. Våra fastigheter möter framtidens krav på hållbarhet och erbjuder en hälsosam arbetsplats som bidrar till hållbara städer, säger Kristin Willerström, Nordenchef hos Pembroke. Bild: Pembroke

– Inom hållbarhet är vi mest stolta över att stommen är designad för att maximera framtida flexibilitet. Den här byggnaden ska tåla att kunna förändras och möta nya behov över tid, berättar Linn-Marie Nordh, projektansvarig hos Pembroke. Bild: Pembroke

värme och fjärrkyla. Modern ventilationsteknik ökar flexibiliteten och maximerar effektiviteten.

– Projektet har idag en teoretisk förbrukning på 39,7 kWh/kvm och år, i gällande läge mot BBR:s krav på 70,2 kWh/kvm och år. Vi fortsätter att arbeta för att sänka den ytterligare. Nivån 39,7 motsvarar en besparing på 43,45 procent mot BBR. Som det ser ut nu får vi 18/18 poäng på energiindikatorn "Optimize energy performance" för LEED, berättar Linn-Marie Nordh.

Demand and response är en mycket svår poäng att ta. Kortfattat innebär det att när

elnätet är hårt belastat, kan byggnaden tillfälligt sänka sin elförbrukning, till exempel minska ventilation, kyla eller belysning. Det är inte klarlagt ännu om RGNT kommer att kunna ha det systemet.

– Building Life Cycle impact reduction en svår indikator, säger Linn-Marie Nordh. Vi har valt produkter i stomme och fasad med lågt LCA för att minska vår miljöbelastning så mycket som möjligt.

INNOVATIONSPOÄNG

KOPPLADE TILL LEED

Flera svenska standarder anses redan vara innovativa enligt LEED:s perspektiv. Hos Pembroke används en strategi som heter Social Equity in the Supply Chain, som främjar hållbara leverantörskedjor –en nyckelfråga i projekt ur ett socialt hållbarhetsperspektiv. Under den här poängen väljs produkter som har robust dokumentation av byggvaror inklusive utvinning av råmaterial hela vägen genom tillverkning och leverans. Ett konkret exempel är en av projektets fasadleverantörer, som har en tredjepartscertifiering för ansvarsfull anskaffning av aluminium.

– Genom att vi jobbar med att följa upp leveranskedjor så hjälper vi till att belysa när det finns brister. Det i sin tur stöttar en förändring för många produktkategorier, vilket gynnar utvecklingen i branschen för mer transparens.

Vidare har projektet genomfört flera åtgärder som – även om de inte faller inom LEED:s innovationskriterier – är värda att lyfta ur ett miljöperspektiv:

• Återbruk av smide: Smidesdetaljer från den befintliga byggnaden har demonterats och återanvänts som provisorier på byggarbetsplatsen, exempelvis till ramper och entréer. (Det hör till omständigheterna att rivning ingick i projektet.)

• Materialåterbruk i etablering: Flera delar från den tidigare byggnaden har återbrukats i byggetableringen. Några exempel är duschar och blandare, undertaksplattor och ståldörrar.

• Återbruk av textilmattor: Samtliga textilmattor har rivits ut och skänkts till företaget Recarpet, som har återvunnit och sålt dem vidare. Detta har minskat mängden avfall och förlängt materialens livslängd.

Hela projektet genomsyras av ett starkt fokus på hållbarhet. Man arbetar aktivt med flera initiativ för att minska projektets totala miljöbelastning.

– Vi undersöker möjligheten att välja undertaksleverantörer som kan ta tillbaka sitt spill för att återanvända det i produktionen av nya undertaksplattor, istället för att materialet går till deponi, berättar Linn-Marie Nordh.

Den sistnämnda innovationen kanske i själva verket är en möjliggörare?

– Det är absolut en möjliggörare. Det händer mycket inom hållbarhet i vår bransch och nya tillvägagångssätt och lösningar utvecklas hela tiden. I projekt som vårt är vi en del av denna utveckling för att arbeta än mer miljöeffektivt.

Vilka hållbarhetslösningar är då Pembroke mest stolt över i projekt RGNT?

– Att stommen är designad för att maximera framtida flexibilitet – den här byggnaden ska tåla att kunna förändras och möta nya behov över tid. Vi är även stolta över energilösningarna – vår målsättning är att ta samtliga energipoäng, avslutar Linn-Marie Nordh.

ÄVEN BIOLOGISK MÅNGFALD

Projektet kommer att få poäng inom ytterligare kategorier, bland annat ”Location and transportation”. RGNT har utmärkta kommunikationsmöjligheter med spårvagn och busslinjer nära inpå, och promenadavstånd till Stockholms Central. Sedan hade Pembroke tidigt som mål i projektet att skapa världsklass End-of-Trip för hyresgäster som cyklar. Det blir cykelparkeringar i en lägre våning. Dessutom omklädningsrum med dusch, där inredningen får prägel av lyx. De estetiska värdena och trivseln har kombinerats med krav på lågemitterande produkter.

– Det är skönt att cykla till jobbet och det ska vara tryggt. Stockholm har numera bra cykelvägar, säger Sue Clark. Det har varit viktigt för Pembroke att också kommunicera att park i form av Kungsträdgården och strandpromenader finns inom räckhåll. Även Stockholms City har därmed blå-gröna värden.

RGNT:s närhet till butiker och olika tjänster, gör att man kan uträtta ärenden på lunchrasten, och detta bidrar också till kunna få poäng i LEED. Förutsättningarna är goda att få max poäng inom ”Location and transportation”.

Inom kategorin ”Sustainable sites” håller sig RGNT väl framme bland annat genom den takterrass som iordningsställs. Här blir det vegetation med växter som tål inte minst den vindpåverkan som kan bli kraftig på Stockholms tak.

Planteringarna får inte enbart blommor eftersom växterna ska ge liv åt taket en stor del av året. I dagvattenhanteringen ingår ”groddammar” där vatten kan sparas en tid, för bevattning av växterna och därmed bidra till att minska användningen av färskvatten. På taket kommer det bland annat att finnas en pollinatörsträdgård som gynnar insektslivet och därmed växtlivet. En gångväg med

Pembroke strävar hela tiden efter att minska sitt koldioxidavtryck utan att för den sakens skull tumma på inomhusmiljön, luftkvaliteten eller upplevelsen för hyresgästerna. Bild: Pembroke

trätrall ska slingra sig genom takterrassen, och bänkar ska göra det möjligt att slå sig ner och njuta av miljön uppe på taket.

CERTIFERINGENS MÅL

För att nå målet att skapa en hållbar byggnad, är det viktigt med fortsatt stöd från certifieringsexperter nu under byggskedet. Det gäller att säkra att det som har projekterats också byggs.

Inom kort lämnar projektet in certifieringsansökan gällande Design Stage, innefattande bland annat energimodell och planritningar. Exempelvis data om avfallshantering och installationsmaterial kan inte ingå i den aktuella ansökan, utan får vänta tills efter Construction Stage då andra inlämningen görs. Projektet tar sikte på betyget Platinum, vilket kräver 80 poäng. En preliminär sammanräkning pekar på att betyget kommer att uppnås.

CERTIFIERING AV INTERIÖRERNA

Som nämnts certifieras byggnaden med LEED Core and Shell, det vill säga väggar, stomme och allt som inte är hyresgästernas delar. Pembroke stöder dessutom hyresgästerna i deras ambition att certifiera interiörerna. Den första hyresgästen använder LEED ID + C Commercial Interiors för certifiering. Även här har Piacon AB rollen som LEED AP. Hyresgästerna i RGNT har höga ambitioner och förhoppningsvis kommer alla att certifiera sina lokaler. Beträffade butikerna finns en särskild version av LEED – nämligen LEED ID + C Retail – som skulle kunna tillämpas.

FAKTA

FACILITETER i RGNT

• Conciergeser vice

• Säkerhetsvakter dygnet runt

• Takterrass på 2 300 kvadratmeter med 360-gradersvy

• Cykelrum, laddningsskåp och cykelservice

• Omklädningsrum med duschar och handduksservice

• Hyresgästevent

• Dedikerade fastighetsförvaltare och personal från Pembroke

FAKTA

PEMBROKE

Pembroke är en långsiktig fastighetsutvecklare som finns på 14 marknader i världen.

I Stockholm förvaltar företaget fastigheter med hög kvalitet och hög gestaltning: RGNT, Mästerhuset, PK-Huset samt Sveavägen 14.

FAKTA

RGNT, nybyggnad av kontor, butiker och bostäder, Stockholm City

Byggtid: hösten 2022–hösten 2026

Byggherre: Pembroke Real Estate LLC

Byggentreprenörer: Zengun AB

Arkitekt: Schmidt Hammer Lassen Architects

Bygghandlingsarkitekt: BAU

Konstruktör: Tyréns Sverige AB

Miljökonsult: Piacon AB

AVTAL MED ALECTA

FASTIGHETER AB

– service och underhåll av 240 hissar

och 30 rulltrappor

Ett betydande avtal har nyligen signerats mellan ALT Hiss och Alecta Fastigheter AB, ett helägt dotterbolag till Alecta Tjänstepension. Avtalet omfattar service och underhåll av totalt 240 hissar och 30 rulltrappor i Stockholmsområdet. Detta är ett omfattande uppdrag och ett välkommet tillskott till vår verksamhet i Stockholmsregionen.

– DET HÄR AVTALET är ett viktigt partnerskap som stärker vår position i Stockholmsregionen. Avtalet är ett kvitto på vår kompetens och förmåga att hantera stora uppdrag, säger Mattias Bergström, regionansvarig på ALT Hiss i Stockholm.

SUCCESIVT ÖVERTAGANDE AV OBJEKTEN

Avtalet är initialt tidsbestämt att gälla över ett antal år för att därefter löpa på tillsvidare. Objekten kommer flyttas över till ALT Hiss skötsel succesivt under året.

– Det innebär att vi har möjlighet att skapa en långsiktig relation med Alecta Fastigheter, vilket gör att vi kan bygga ett stabilt och bra samarbete över tid, säger Mattias Bergström.

AVTALET GER BEHOV AV ATT FÖRSTÄRKA

TEAMET

Avtalet med Alecta Fastigheter öppnar också upp för nya möjligheter inom företagets organisation. Med det ökade antalet hissar

och rulltrappor att förvalta kommer det sannolikt bli aktuellt att framöver utöka teamet i Stockholm med ytterligare servicetekniker.

FLERA KÄNDA FASTIGHETER

Alecta Fastigheter AB förvaltar fastigheter i flera städer runt om i landet. Det här avtalet avser fastigheter i Stockholmsområdet med byggnader som World Trade Center, Solna Centrum och Signalfabriken.

Under den närmaste tiden kommer ALT Hiss att arbeta med att förbereda verksamheten inför uppstarten av avtalet.

– Det innebär att vi ser över våra resurser, arbetsrutiner och säkerställer att vi har allt på plats för att leverera högsta kvalitet från dag ett. Vi är redo att sätta igång och ser fram emot att påbörja detta spännande samarbete, avslutar Mattias Bergström.

Alecta Fastigheter äger en rad fastigheter i Stockholmsområdet, exempelvis World Trade Center.

– Det här är ett relativt stort tillskott till vår verksamhet, och vi ser redan nu att det kan finnas behov av att förstärka vårt team. Det är en positiv utveckling som vi naturligtvis välkomnar, säger Mattias Bergström.

Vid Svanebergsrondellen i Kalmar bygger hamburgerkedjan Max en ny restaurang som blir kedjans tredje etablering i staden. Bilder: Max Burgers

MAX ETABLERAR EN TREDJE RESTAURANG

i Kalmar i slutet av året

Vid Svanebergsrondellen i Kalmar bygger hamburgerkedjan Max en ny restaurang som blir kedjans tredje restaurang i staden. Efterfrågan på Max hamburgare är hög i Kalmar och den nya etableringen svarar upp till Kalmarbornas behov.

AV ANNIKA WIHLBORG

HAMBURGERKEDJAN MAX har expanderat i snabb takt på senare år och har i dagsläget sammanlagt 197 restauranger i flera länder. Det finns sedan tidigare två Maxrestauranger i Kalmar: en på Polishuset och en i Guldfågeln Arena, som invigdes 2007 respektive 2012.

– Vi ser ett stort intresse och en stark efterfrågan på våra restauranger i Kalmar och vi är glada att snart kunna erbjuda ännu ett Max i staden. Med en tredje restaurang kan vi ge våra gäster ett ännu bättre serviceutbud och samtidigt bidra till den lokala samhällsutvecklingen, säger Helena Stenqvist på Max pressavdelning.

ÖPPNAR I SLUTET AV ÅRET

Byggstarten för den nya restaurangen i Kalmar skedde i början av 2025 och arbetet fortskrider hittills helt enligt tidsplan. Bottenplatta och stomme är klara och för närvarande pågår arbetet med att resa tak och ytterväggar. Höjdskillnaderna i terrängen har inneburit en viss utmaning, men byggnationen följer tidsplanen. I november i år är det tänkt att den nya hamburgerrestaurangen ska stå klar. – Vi planerar att öppna restaurangen i slutet av året, men öppningsdatumet är ännu inte fastställt, säger Helena Stenqvist.

FAKTA I KORTHET:

Tidplan: februari 2025–november 2025

Byggherre: Max Burgers

Totalentreprenör: Värends Entreprenad

Arkitekt: Koncept Arkitektur & Design

- Service

Inbrott - Passer - Brand

EN TOTAL OMBYGGNAD för nya butikslokaler åt Ica Maxi i Gävle

En genomgripande ombyggnad av gamla butikslokaler omvandlar Ica Kvantum till Ica Maxi i Gävlestadsdelen Brynäs.

– Vi bygger ett helt nytt Ica Maxi. Det enda som är kvar är i princip golv, väggar och yttertak, säger förvaltningschef Knud Lauridsen på byggherreombudet och fastighetsägaren Svenska Handelsfastigheter.

AV THOMAS ANDERSSON

ICA KVANTUMS tidigare butikslokaler ligger i Fjällbackens handelscentrum, mot Gavleån i Gävles centrala stadsdel Brynäs.

De kommande ombyggda butikslokalerna för Ica Maxi utvecklas på samma fastighet som Ica Kvantums gamla butikslokaler i Fjällbacken.

Där det närmare bestämt är före detta byggvaruhuset K-Rautas tidigare butikslokaler på fastigheten i Fjällbacken som nu omvandlas till nya Ica Maxi.

– Vi gör om allt invändigt. Så att de får möjlighet att utöka från Ica Kvantum till Ica Maxi, förklarar Svenska Handelsfastigheters förvaltningschef Knud Lauridsen.

En med nya ytor och rumslösningar total omvandling av de gamla lokalerna som total- och byggentreprenören Kusbo Bygg & Entreprenad startade vintern 2025.

– Nya ytskikt och ytor kommer att resultera i en större och fräsigare butik. Sedan kommer också Apotek Hjärtat att flytta med och ligga där tillsammans med Ica Maxi. Som de brukar göra.

Att omvandla tidigare butiks- och lagerlokaler för byggvaror till nya butiksytor för livsmedel ställer en del extra krav på den här typen av ombyggnadsprojekt, konstaterar Knud Lauridsen.

– K-Rauta har ju haft en del kallytor och som nu blir varma ytor. Det är lite utmanande. På kallytorna som de haft måste vi påla grundläggning. För att staga upp betongplattan som ska gjutas i den

En genomgripande ombyggnad med nya rumslösningar, ytskikt och delvis ny grundläggning gör att Ica Kvantum uppgraderas till Ica Maxi i Fjällbackens handelscentrum i Gävles stadsdel Brynäs. Bild: Visit Gävle

delen Innan var där bara vanlig asfaltsbeläggning på mark. Och det är överlag dålig byggmark i den här delen av Gävle.

Ombyggnaden för Ica Maxi och Apotek Hjärtats nya butikslokaler i Fjällbackens handelscentrum i Gävle resulterar i utvidgade butiksytor från 4 000 upp till sammanlagt 6 500 kvadratmeter. Nya butiksytor som ska stå färdiga att tas i bruk i våren 2026.

FAKTA I KORTHET:

Ombyggnad livsmedelsbutik, Brynäs

Tidplan: februari 2025–mars/april 2026

Byggherre: HF Gävle Sörby AB

Totalentreprenör: Kusbo Bygg & Entreprenad AB

Arkitekt: Maxim Arkitekter AB

Kostnad: 80 Mkr

NY RÄDDNINGSSTATION

med bevarat brandtorn i Hestra Gislaved

En ny räddningsstation byggs i Hestra i Gislaveds kommun. Första spadtaget togs i slutet av februari 2025 med kommunledning samt företrädare för byggherren Gislavedshus och totalentreprenören

Tage & Söner Byggnads. För en nybyggnad på samma plats som den gamla räddningsstationen.

AV THOMAS ANDERSSON

DEN NYA RÄDDNINGSSTATIONEN i Gislaved uppförs på Mogatan i tätorten Hestra drygt 3 mil sydväst om Jönköping. På samma adress som den befintliga, nu nedslitna och enligt kommunledningen inte längre ändamålsenliga brandstationen. Den som en gång byggdes som polisstation med idag för små portar för att kommunens brandbil ska kunna köra in.

– Stationen har ett ganska stort upptagningsområde och servar industrier i närheten. Så det är ganska mycket folk på en station som nu behöver nya och ändamålsenliga lokaler. Så att alla får plats helt enkelt, säger projektchef Per Haskel, Tage & Söner Byggnads.

Bygget av den nya räddningsstationen inleddes våren 2025 med etapp 1 och rivning av en befintlig byggnad. Den mittersta av tre byggnader som formar ett U på platsen för räddningsstationen i Hestra och som nu ersätts med en nybyggnad

– Det blir två byggnadsetapper. När etapp 1 är klar flyttar räddningstjänsten över sin verksamhet till de nya lokalerna. Sedan blir det en fortsättning med etapp 2 när vi renoverar de gamla sidobyggnaderna lite grand. Där räddningstjänsten också varit och där det görs ytterligare någon bostadslägenhet.

Nybyggnadsdelen uppförs i två plan med en stomme av trä och stål och kläds med fasader i tegel och puts.

– Och med en hel del limträ och smide i konstruktionen, tillägger Per Haskel

Takkonstruktionen utgörs av trätakstolar och limträ. Takläggningen med tegel och mot angränsade byggnader bandtäkt plåt.

Den nya räddningsstationen i Hestra är en tvåvåningsbyggnad med stomme av trä och stål, trätakstolar och tegel på såväl tak som med puts i fasad.

Bild: Tage & Söner Byggnads AB

Räddningsstationens gamla brandtorn bevaras för historisk kontinuitet, renoveras och inreds till personalrum och med ett kök till en nyrenoverad lägenhet.

Familjeägda företagsgruppen och totalentreprenören Tage & Söner – grundad 1959 med idag cirka 200 medarbetare – bedriver verksamhet inom byggentreprenad, byggservice och fastighetsförvaltning. Med framträdande lokal förankring i västra Sverige och kontor i Smålandsstenar, Gislaved, Halmstad och Varberg.

Allmännyttiga byggherren och bostadsbolaget Gislavedshus äger och förvaltar totalt cirka 2 700 hyreslägenheter plus olika slags verksamhetslokaler.

FAKTA I KORTHET:

Om- och nybyggnad räddningsstation, Gislaved

Tidplan: mars 2025–september 2026

Byggherre: AB Gislavedshus

Totalentreprenör: Tage & Söner Byggnads AB

Arkitekt: M Maddison Konsult AB

Kostnad: 17 Mkr

Storskalig nybyggnation för industribolaget Aquajet blir

ETT LYFT FÖR VETLANDA

Industriföretaget Aquajet, som bland annat producerar vattenbilningsutrustning och är världsledande inom robotiserad vattenbilning, är trångbodda i sin nuvarande anläggning i

Holsbybrunn strax utanför Vetlanda och kommer därför att flytta till större lokaler närmare

Vetlanda centrum. Det är bakgrunden till att det kommunala fastighetsbolaget Vetlanda

Industrilokaler har tagit sig an sitt hittills största projekt; byggnationen av en ny anläggning på 4100 kvadratmeter som ger Aquajet rätt förutsättningar för framtida tillväxt.

AV ANNIKA WIHLBORG

I JANUARI 2025 togs det första spadtaget till den nya industrifastigheten på Västerleden i Vetlanda. Den ska inrymma såväl produktionslokaler som kontor, utbildningslokaler, maskinhallar samt konferensrum. Aquajet är ett globalt och mycket expansivt exportföretag med kunder runtom i hela världen och flytten till Vetlanda underlättar bolagets logistik och transporter. Med en lokalarea på 4100 kvadratmeter i Vetlanda får Aquajet gott om utrymme för fortsatt expansion. För Vetlanda Industrilokaler är det här ett spännande projekt eftersom det är bolagets hittills största och i särklass mest omfattande.

Förbättrad exponering, bättre flöde i fabriken, utökade lagerutrymmen samt nya möjligheter till produktutveckling, är några av fördelarna för Aquajet när de flyttar sin verksamhet till de nybyggda lokalerna i Vetlanda. Våren 2026 ska om- och tillbyggnaden stå klar och Aquajet kan flytta in i sina nya lokaler.

TAKLÄGGNING PÅGÅR

– Byggnationen fortlöper hittills helt enligt plan med Byggkompaniet i Nässjö som totalentreprenörer. Hittills är stommen rest och fasadbeklädnaden är på plats. Parallellt pågår arbetet med bland annat takläggning. Utmaningarna i projektet har varit att hitta rätt lösning och utformning av byggnaden och dess innehåll tillsammans med hyresgästen samt att upphandla byggnationen till bästa möjliga kvalitet och ekonomi, säger Patrik Styrbjörn, vd på det kommunala bolaget Vetlanda Industrilokaler, som är projektets byggherre.

– Fördelarna för Vetlanda är att Aquajet kan expandera och utveckla sin verksamhet i vår kommun, vilket skapar fler arbetstillfällen. För Vetlanda Industrilokaler innebär det att bolaget fortsätter bidra till en positiv utveckling av industrin och näringslivet här i Vetlanda så vi stärker vår position som en attraktiv plats att verka, leva och bo på, säger Patrik Styrbjörn.

FAKTA I KORTHET:

Trucken 5, nybyggnation av industrilokaler för Aquajet i Vetlanda

Tidplan: januari 2025–april 2026

Byggherre: AB Vetlanda Industrilokaler

Totalentreprenör: Byggkompaniet i Nässjö

I januari 2025 togs det första spadtaget till den nya industrifastigheten på Västerleden i Vetlanda som ska inrymma det framgångsrika industriföretaget Aquajets verksamhet. Bild: Vetlanda Industrilokaler

NY INDUSTRIBYGGNAD

för tillverkning av större båtar i Västerviks hamn

I Västerviks bygger total- och byggentreprenören ACT M&B en ny industribyggnad på uppdrag av byggherren och båttillverkaren Windy Scandinavia. – De uppför en ny fabrikslokal med tillhörande personalytor inom sin befintliga fastighet, förklarar ACT:s vd Christian Wivereus.

AV THOMAS ANDERSSON

DET VAR I NOVEMBER månad 2024 som ACT startade byggprojektet för Windy Scandinavias nya industribyggnad i Västerviks hamn, nära industriområdet Lucerna.

– Vi bygger idag båtar upp till 60 fot i sin befintliga fabrikslokal och ska i den nya lokalen på samma fastighet kunna bygga båtar på upp till 75 fot, berättar vd Christian Wivereus, ACT.

Industribyggnaden uppförs med betongkonstruktionen och grundläggningen platta på mark.

– Sedan är det en stålstomme, sandwichväggar, takplåt, isolering, papp och invändigt ett par traverskranar. Helt enkelt en industrihall och stålbyggnad, tillägger Christian Wivereus.

Själva stålstommen med väggar och tak samt gjutna golvplattor

Båttillverkaren Windy Scandinavias nya industribyggnad i Västervik uppförs av industrihus-specialisten ACT M & B med havsnivånära platta på mark, stålstomme, plåttak och traverser. Bild: ACT M & B AB

är i början på maj 2025 på plats.

– Så nu har vi påbörjat det invändiga och installationsarbeten.

Västervikbaserade total- och byggentreprenören ACT är specialiserad på kundspecifika industri- och stålbyggnader och stålhallar i olika storlekar och utföranden.

– Vi jobbar med allt ifrån enklare hall-, lager- och förrådsbyggnader till industrilokaler som det här. Två lite större traverser är väl de som kanske är lite utmärkande för det här projektet.

Det betyder dock inte – avslutar ACT:s vd Christian Wivereus – att byggprojektet på Södra Varvsgatan intill kajkanten i Västervik och nära industriområdet Lucerna varit helt okomplicerat.

– Dels hade vi utmaningar med förorenad mark. Som ju kräver sin planering och sanering. För att bli korrekt utfört. Sedan ligger byggnaden cirka 10 meter ifrån havskanten och väldigt nära havsnivån. Så grundläggningen var ganska speciell, med färdigt golv nog nästan bara 1,5 meter över havsnivån. En så att säga grund grundläggning!

FAKTA I KORTHET:

Nybyggnad industrihus, Västervik

Tidplan: november 2024–oktober 2025

Byggherre: Windy Scandinavia AB

Totalentreprenör: ACT M&B AB

Arkitekt: Ritark Byggnadsprojektering i Sverige AB

Kostnad: 44 Mkr

Botanisera bland alla våra magasin. Här kan du hålla koll på allt som händer inom bygg, industri, energi, infrastruktur, fastighet och samhällsbyggande.

https://issuu.com/b2bnyheter.se/docs

VI BYGGER SVERIGE

HÅLLBART TRÄ

BITUS AB order@bitus.se, www.bitus.se Vi på Bitus är ett av de mest kompletta träskyddsföretagen i Europa. Med mer än 60 års erfarenhet är vi en av branschens största aktörer och vi är specialister på träskydd till olika typer av utomhusprojekt.

Våra främsta träskyddsbehandlingar är Linax och Thermo med tillval Brandskydd; hållbara miljöklassade träskydd som ligger helt rätt i tiden.

Vår fururåvara kommer från svenskt hållbart skogsbruk som förädlas på vår träskyddsanläggning beläget i hjärtat av Småland.

Våra värdeord är Engagemang, Kvalitet och Ansvar, vilket vi vill ska speglas i allt vi gör och vi är måna om att alltid sätta dig som kund i främsta ledet.

BELYSNING

FOX BELYSNING AB

+46 8-440 85 40, www.foxbelysning.se

I mer än 45 år har Fox levererat belysning till kulturminnen och samtida arkitektur, gator, flygplatser, slott och inte minst nattklubbar och daghem

Vi arbetar utifrån en princip om enkelhet i design, material och funktion. I kraft av sin enkelhet och materialval förstärker våra produkter det design- och kvalitetsmässiga uttrycket på en byggnad eller ett inredningsprojekt.

Bra design ska inte behöva bytas ut.

AUTOMATION

AUTOMATIONSGRUPPEN

+46 (0)418-43 52 35, www.automationsgruppen.se

AutomationsGruppen är ett företag med lång tradition inom automation.

Vi agerar som fabrikatsoberoende leverantör och integratör av automationslösningar till industrier, fastigheter, statliga och kommunala verk.

Med en uttalad vilja och ambition att lyssna till våra kunder, erbjuder vi skräddarsydda applikationer. Vi satsar på långsiktiga kundrelationer och ett nära samarbete med våra leverantörer.

TEKNISKA KONSULTER

KONSULTGRUPPEN RÖDA TRÅDEN AB 0737-22 00 43, info@rodatraden.se, www.rodatraden.se Konsultgruppen Röda Tråden AB är en paraplyorganisation där samtliga konsulter är egenföretagare och delägare i bolaget genom medlemskap. Sedan 1995 (30 år) erbjuder vi tekniska konsulter inom Mark, Anläggning, Anläggningskonstruktioner, Bygg och fastighet, VVS och EL. Vår styrka är vår höga kompetens och långa erfarenhet inom samtliga teknikområden.

Vi arbetar huvudsakligen tillsammans med offentliga beställare och stora fastighetsägare där vi erbjuder projekteringsledning, projektledning, byggledning, entreprenadingenjörer, besiktningspersoner, kontrollansvariga enligt PBL, installationssamordning, statusbesiktningar av konstruktioner och detaljplanearbeten i tidiga skeden.

Sedan 1978

RÖRINSTALLATION

SK LICENSSVETS FRÖLUNDA AB www.sklicenssvets.se

SK Licenssvets är en trygg och pålitlig partner med 35 års erfarenhet av rörinstallationer, reparation/underhållsarbeten samt tillverkning av tryckkärl för industri, kraft, värme, kyla, petrokemi, vatten och avlopp. Vi värnar om långsiktiga relationer och hållbarhet och jobbar med allt från mindre åtaganden till större entreprenader, främst inom Norden men även i Europa. Vi är certifierade för EN 1090-1 samt ISO 3834-2 och möter dagligen högt ställda krav. Därför lägger vi stor vikt vid vår personal, planering, beredning och uppföljning, för att kunna hålla utsatta tider samt en hög kvalitetsnivå. Med bred kompetens och behörigheter har vi en organisation som gör oss slagkraftiga.

LOKALHANTERAT VIRKE

LINDGRENS TRÄ AB 073-930 53 47, info@lindgrenstra.se, www.lindgrenstra.se Vi är en väletablerad aktör inom trävaruindustrin, specialiserad på att tillhandahålla högkvalitativa träprodukter.

Vad som gör oss speciella är vårt starka fokus på hållbarhet och kvalitet. Vi har varit verksamma i många år och erbjuder ett brett sortiment av träprodukter som omfattar allt från traditionella byggmaterial som sågat virke och brädor till mer specialanpassade lösningar för byggprojekt och inredning.

Vi är också noga med att våra tillverkningsprocesser är så effektiva och miljövänliga som möjligt.

Vill du ha priser, specifika sågdimensioner eller hjälp att konstruera något unikt? Kontakta oss så hjälper vi dig.

INGENJÖRER

SVENSKA TEKNIKINGENJÖRER STING AB www.sting.nu

Sting är ingenjörsföretaget med känsla för teknik och samhälle.

Med cirka 1000 projekt i ryggen och med en erfarenhet som sträcker sig mer än 30 år tillbaka i tiden är vi sverigeledande i vår nisch – stora rörliga konstruktioner. Vi har samlat all kompetens under samma tak för att kunna ta oss an såväl stora som små uppdrag från start till mål.

Idag levererar vi attraktiva och avancerade tekniska konstruktionslösningar inom infrastruktur över hela Sverige och i Norden.

VI BYGGER SVERIGE

VERKTYG OCH MASKINER FÖR TUNGA JOBB

KROSSNING & BERG

FRÖLÉN KROSS AB 0611-214 40, www.frolenkross.se

Behöver du bergkross, makadam, sandmaterial eller stenmjöl redan idag? Om du önskar kan du hämta ditt material på egen hand i våra täkter i Västernorrland, annars säkerställer vi att du får din leverans inom kort till ett bra pris.

Vi utför även krossning på plats med hjälp av våra mobila och transportabla krossanläggningar över hela Norrlandsregionen.

På Frölén Kross AB tar vi även på oss totalentreprenader då det tillkommer sprängningar och transporter.

Vi är kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001:2015 och ISO 14001:2015 av DNV, och även materialet är ballastcertifierat av DNV.

DL MASKIN AB 070-657 40 90, kontakt@dlmaskin.se Behöver du en hydraulhammare, stubbfräs, utrustning för dammbekämpning eller en siktskopa? Vi har rätt maskiner och verktyg för ditt projekt – och vi erbjuder flexibel uthyrning efter behov.

På DL Maskin tillhandahåller vi högkvalitativa rivningsverktyg och grävmaskinstillbehör från välrenommerade tillverkare som Montabert, Rotar, Dipperfox, MultaVEX Vibra och WLP (specialister på dammbekämpningssystem).

Välkommen att kontakta oss eller besök oss på dlmaskin.se för att se hela vårt sortiment.

DYKERIARBETEN

GÖTEBORGS DYKERITEKNIK AB 031-706 09 00, www.gbgdyk.se

Vi dyker upp när du behöver någon som dyker ner.

Vi erbjuder tekniskt kvalitativa och kostnadseffektiva lösningar inom marina entreprenader som ger ringar på vattnet.

Genom vår samlade erfarenhet och förståelse för komplexa projekt ger GDA uppdragsgivarna mervärden då vi vet vilka metoder som lämpar sig bäst.

Vi erbjuder teknisk kompetens, projektledning och utförande inom sjöentreprenader med kärnområdena kaj och betong, sjöledningar och inspektioner.

På Göteborgs Dykeriteknik arbetar vi inte bara med kvalitet, kompetens och med miljön i fokus på ytan – vi går djupare! Vill du veta mer? Hör av dig så berättar vi.

TEJP

STOKVIS TAPES

011-28 04 00, www.stokvistapes.se

Stokseal® byggfolietejp har mycket god vidhäftning mot de flesta ytor, även mot ojämna och strukturerade ytor samt lågenergiytor.

Stokseal® har mycket god beständighet mot åldring, fukt och UV-ljus.

Produkten är VOC-fri samt är registrerad i Sunda Hus, Basta och hos Byggvarubedömningen. Dessutom är produkten listad i portalen för byggprodukter som kan användas i Svanenmärkta hus.

Stokvis Tapes förser den Nordiska marknaden med kundunika tejper till B2B-kunder samt ett komplett sortiment av olika tejper till proffshantverkaren. Stokvis Tapes finns hos alla välsorterade bygg-, järn-, färg- och industrihandlare/grossister i Norden.

MARIN ENTREPRENAD

SVENSK SJÖENTREPRENAD I MALMÖ AB info@sse-ab.se, www.sse-ab.se

På Svensk Sjöentreprenad är vi specialister på arbeten inom marina miljöer. Vi inriktar oss på marin infrastruktur, där vi utför allt från muddring till nybyggnation, service och underhåll.

Vi utför arbeten på byggnadsverk, sjöledningar, kraftverk, bryggor, hamnar m.m.

Genom ett unikt och mångårigt samarbete med olika anläggnings- och specialistföretag kan vi erbjuda Er en bred kompetens inom olika områden. Vi har en stor flotta marina resurser till förfogande och uthyrning.

Vi finns i Göteborg, Sölvesborg och Malmö.

Kan vi bli din partner i vattnet?

DYKNING / MUDDRING / IWS / MARINA RESURSER

PLAST

NYTEC PLAST AB 0371-335 90, www.nytec.se

Nytec Plast är ett familjeföretag beläget i Smålandsstenar. Med erfarenheter sedan 1960-talet har vi kunskaperna som behövs för att kunna svara upp till framtida behov och efterfrågan inom vårt arbetsområde. Nytec Plast AB är inte bara en leverantör av plastkomponenter, vi är också en problemlösare och producent av helt färdiga produkter.

Det är du som väljer hur mycket du vill ha hjälp med. Vi har en hög serviceinriktning för att snabbt kunna hjälpa dig som kund på bästa sätt. Vi lyssnar på dina behov och önskemål.

Nytec Plast är ISO-certifierade enligt ISO 9001, kvalitet, och ISO 14001, miljö. Vi har även Trippel-A, vilket är det högsta kreditvärdet.

– Obrutna kedjor av digitala data är önskvärt, både med tanke på själva byggprojektet och att data ska förvaltas efter att byggnaden står klar, säger Pehr Hård, vd för Basta.

BASTA och visionen om obrutna datakedjor

Flera led av aktörer i ett byggprojekt behöver klimatdata och annan miljödata. Att en aktör ”för hand” på nytt lägger in data, är tidsödande och ineffektivt samtidigt som kvalitetsförlust på data riskeras. Att skapa obrutna kedjor av digitala data är önskvärt, även med tanke på att data ska förvaltas efter att byggnaden står klar. Den obrutna kedjan bör nå in även i underhållssystemen.

EN BRA grundförsättning är att – i likhet med stora byggaktörer – använda digitala följesedlar enligt BEAst standard, för material och produkter som anländer till byggplatserna. Följesedlarna bär på information om artikelidentiteter och artiklarnas mängder.

– Denna information kan kombineras med de data som miljöbedömningssystemet BASTA erbjuder, och därmed lägga grunden för allt som behövs för en total översikt över vad som byggs in i byggnaden, säger Pehr Hård, vd för BASTA.

I BASTA finns för varje artikel, bedömda miljö- och hälsorisker, BASTA-betyg, information om linjering med Taxonomin,

Miljöbyggnad med mera. Klimatdata är frivilligt och finns idag inte för alla artiklar.

Artikelkorten i BASTA har länkar till artiklarnas eBVD:er och EPD:er (där sådana existerar och har lämnats). All information är öppen och går att tanka ner med ett API.

Informationen kan kombineras med data från digitala följesedlar för att skapa en loggbok, skickas till byggprojektets BIM-modell, läggas in i fastighetsägarens förvaltningssystem eller tillämpas på annat sätt. Exempelvis en loggbok borde kunna genereras automatiskt.

– Det är upp till varje part i byggprocessen att bestämma hur informationen från

BASTA och från de digitala följesedlarna ska användas. Jag tror också att det kommer nya aktörer som utvecklar tillämpningar, fortsätter Pehr Hård.

Även i förvaltningsskedet kan rätt urval av kvalitetssäkrade data göra stor nytta, om underhållssystemet (eller husets digitala tvilling) förses med samma data som en loggbok. Detta kan underlätta driften, men vara till stor nytta även vid framtida ombyggnader och hyresgästanpassningar.

När byggdelar avvecklas och återvinning eller återbruk övervägs, är det bra att ha sparat även eBVD:er för att ha koll på kemiskt innehåll och EPD:er för att ha koll på LCA-data.

SVERIGES STÖRSTA MASKINMÄSSA

Göteborg – Landvetter 11-13 september

Se alla utställare: elmia.se/entreprenad-live

Registrera kostnadsfri biljett: elmia.se/entreprenad-live

Entreprenad Live är den regionala mässan för entreprenad, mark- och grönytor samt bygg- och anläggningsbranschen.

Nyheter | Demovisningar | Nya affärer | Fri entré | Fri parkering

Varmt välkommen till Entreprenad Live i Göteborg Landvetter 11-13 september 2025!

LYFT ER VERKSAMHE T

med en partner du kan lita på!

Med våra pålitliga produkter och experthjälp får ni jobbet gjort smidigt och effektivt – varje gång.

• Skaffa toppmodern utrustning för avloppsinspektion och relining.

• Få snabb service och reparation av er befintliga utrustning – inklusive kompressorer och annan teknisk utrustning – för en produktion utan avbrott.

• Hyr flexibelt för både korta och långa projekt – vi har lösningen!

ossKontakta nu och ta steget mot envardag!enklare