Vasakronan certifierar nästan allt med LEED

VASAKRONAN

certifierar nästan allt med LEED

För drygt tio år sedan började Vasakronan använda certifieringssystemet LEED. Alla nybyggnationer certifieras och när det gäller befintliga byggnader är idag mer än 90 procent av dem certifierade.

AV KJELL-ARNE LARSSON

– VI INSPIRERADES tidigt av det certifieringsarbete som pågick i andra länder och tog fasta på LEED, berättar Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan. En viktig aspekt bakom valet var att vi såg en risk att det nya intresset för att använda miljöcertifieringssystem skulle driva på efterfrågan av nya byggnader. Dessa skulle visserligen få bättre miljöprestanda än de befintliga, men det är förenat med stor resursförbrukning och är i grunden ohållbart att ersätta många befintliga byggnader med nya.

LEED var tidigare än BREEAM att erbjuda certifiering både av nya och befintliga byggnader. LEED for Existing Buildings lanserades innan BREEAM In-Use och här ligger LEED fortfarande före i utvecklingen. Detta är bakgrunden till Vasakronans val av LEED. – Vi såg tidigt att hyresgästerna uppskattade certifiering. De kunde skicka ut pressreleaser om detta till sina intressenter,

berättar Anna Denell. Men numera är certifiering en fråga om mycket mer än goodwill. Hyresgästerna efterfrågar certifiering, ibland uttalat såsom LEED eller ibland BREEAM.

Kan då fastighetsägaren få ut högre hyra för kontorslokaler, något som ofta har nämnts internationellt? – Jag tror inte man kan ta ut högre hyra, varken i nybyggda eller befintliga kontorshus, säger Anna Denell. Det är andra mekanismer som sätter hyresnivån. Men det är viktigt att beakta fastighetens totala intäkter. Med certifiering kan vi få hyresgäster att stanna kvar längre och behålla en hög uthyrningsgrad.

Ibland hörs kritik som går ut på att LEED och BREEAM inte gör någon större nytta för miljön, utan är mest till för goodwill. Men båda systemen ställer krav inom många miljöområden vilket är bra. Sedan är det fråga om hur svårt eller lätt det är att ta poäng inom de olika områdena. – Certifiering gör definitivt att vissa frågor lyfts som annars inte får så mycket uppmärksamhet, fortsätter Anna Denell. Biologisk mångfald är ett exempel. Kanske kan det tyckas att det inte går att öka den biologiska mångfalden inne i en stenstad, men vår erfarenhet är att det är fullt möjligt.

Vasakronan har byggt om Sergelhuset vid Sergels torg. Bakgrunden var att den största hyresgästen SEB skulle flytta. Fastighetsägaren valde ombyggnad framför att jämna huset med marken och bygga nytt. Projektet kom att omfatta återanvändning av 60000 kvadratmeter betongstomme, mycket begränsad rivning och viss påbyggnad. Hela 40 ton inredning i form av bland annat dörrar, glaspartier och undertak återanvändes, liksom granit på fasaden.

Biologiska mångfalden förbättrades tack vare takpark med växter som blommar olika delar av säsongen, från tidiga vårkrokusar till stenkyndel sent in på hösten. Dagvatten samlas in på taket, lagras i tunnor i det före detta bankvalvet och används för toaletterna i en del av kvarteret samt för bevattning takparken.

Byggnaden har energieffektiviserats och prestandan ligger idag på ungefär hälften jämfört med BBR-kraven. Sergelhuset har certifierats enligt LEED Core and Shell och fått betyget Platinum.

Beträffande befintliga hus borde energieffektiviseringskravet styra mot att alla byggnader successivt kommer närmare gränsen för nära-noll-energihus.

“När det gäller nyproduktion är en brist både med LEED och BREEAM att ingen återcertifiering krävs. Men vi kommer att återcertifiera på så sätt att byggnaderna ska certifieras enligt LEED for Existing Buildings när de varit i drift några år.”

/Anna Denell, hållbarhetschef, Vasakronan Bild: Gustav Kaiser