BRITTA HAMMAR
Folkdräkten. Mode och tradition.
Rent allmänt kan sägas om klädedräkten att den avger en mängd signaler, som förutsatt att man känner tidens och platsens kod, berättar mycket om bärarens kön, ålder, civilstånd, yrke, sociala tillhörighet och ekonomiska status. Åsikter i olika samhälleliga frågor och föreningstillhörighet är ibland också tydligt avläsbara. Det vi idag kallar folkdräkt, dvs. den klädsel som bars av bondebefolkningen i det gamla ståndssamhället, visar upp en provkarta av ålderdomliga drag blandade med influenser från olika tiders modestilar. En bygds geografiska och ekonomiska förutsättningar avspeglar sig såväl i näringsfång, byggnadsskick och sedvänjor som i klädedräkt och en del trakter framstår som mer konservativa och särpräglade än andra. Hit hör Skåne vars folkdräkt, som innehåller senmedeltida snittmönster, plagg- och smycketyper blandade med stildrag från främst renässansens modedräkt, mycket markant skiljer sig från dräktskicket i övriga Sverige . Folkdräkter hör till de föremål som tidigast införlivades med Kulturens samlingar. Redan innan Kulturhistoriska föreningen bildades 1882 hade Georg Karlin som ung student köpt en samling hushållsredskap och gamla dräkter avsedda att användas när han och studentkamraterna spelade folkliga komedier på landsmålsföreningens soareer. Karlin insåg givet-
69
