Kulturens verksamhet

Kul tur historiska

föreningen för södra Sverige

VE RK SAM H ETSBERÄTTELSE 1998

215

Högste beskyddare: Hans Maj:t Konung Carl XVI Gustaf

Hedersledamöter i Kulturhistoriska föreningen för södra Sverige: Fru Margit Carlsson Byggnadsingenjör Lennart Carlsson Jur.kand. Birgitta Crafoord Direktör Bertil Hagman Tekn.dir. Nils Hörjel Fru Greta Kjellberg Ek.dr. Margareta Nilsson Docent Gad Rausing Direktör Hans Rausing Civilekonom Martin Wiklund Direktör Stefan Wiklund Direktör Thomas Wiklund

STYRELSE

Ordförande: Direktör Lennart Nilsson. Ordinarie ledamöter: Regeringens ombud: Sektorschef Jan-Olov Westerberg. Lunds kommun: Kommunalråd Annika Annerby Jansson. och folkskollärare Claes-Göran Jönsson. Malmöhus läns landsting: Bo Jönsson. Kristianstads läns landsting: Mentalskötare Wendy Persson. Föreningen: Direktör Lennart Nilsson, advokat Magnus Thorfinn, professor Orvar Löfgren, informationsdirektör Jörgen Haglind, kommunalråd Lennart Prytz, direktör Kaj Vareman, grosshandlare Hans Jerenäs, informationsdirektör Inger Larsson, möbelrestaurator Christel Bjerndell, museichef Margareta Alin, två fackliga representanter. Adjungerad: stf. museichef Claes Wahlöö. Suppleanter: Regeringens ombud: Fil.dr. Ella Johansson. Lunds kommun: Docent Lars Olsson och docent Sven lngmar Andersson. Malmöhus läns landsting: Landstingsråd Carl Sonesson. Kristianstads läns landsting: Fil.mag. Gunnel Sjögreen. Föreningen: Lantmästare Jan Kristensson, stadssekreterare Lars-Åke Sjöquist, tandläkare Eva Thott.

216

ARBETSUTSKOTT:

Annika Annerby Jansson, ordf., Lennart Nilsson, Jörgen Haglind, Inger Larsson, Margareta Al in, två fackliga representanter. Adjungerad: stf. museichef Claes Wahlöö.

REVISORER:

Lunds kommun: Företagsledare Gun Ingrid Karlsson. Malmöhus läns landsting: Speciallärare Allan Nilsson. Föreningen: Aukt. revisor Göran Bengtsson, ekonomidirektör Lars Niklasson. Suppleanter: Lunds kommun: Byggnadsingenjör Jan B. Tullberg. Malmöhus läns landsting: Controller Louise Rehn-Winsborg. Föreningen: Domkyrkokamrer Hans Linge, kommundelschef Karin Björkman-Lööf.

VALBEREDNING:

Lantbrukare Nils-Arne Andersson (sammankallande), socialdirektör Karin Sandberg, direktör Lars Erik Skjutare.

Sju styrelse- och sex arbetsutskottsmöten har hållits under året. Årsmötet hölls den 11 juni 1998 i närvaro av c:a 220 av föreningens medlemmar.

KULT U RHI STORISK A FÖR ENING EN FÖR SÖDRA SVERI GE VERKSAMHETSBERÄTT ELSE I 998

Året som gått Organisationen som reviderats och minskats radikalt 1997 fann sin form under året. Enheterna, vilka delvis nybildats och delvis fått ny ledning, skapade inom och mellan sig nya strukturer. Ledstjärna vid omorganisationen var att behålla specialistkompetens inom samtliga centrala ämnesoch verksamhetsområden. Nedskärningarna medförde, att arbetsbelastningen blev stor. Merparten av utvecklingsarbetets praktiska genomförande lades på tillfälliga projekt utanför ordinarie budget. Målet uppnåddes dock att driftsbudgeten minskades radikalt. För att få ett bättre kontrollsystem byttes ekonomisystemet vid årsskiftet. Med detta avsågs få bättre skräddarsydda månatliga rapporter. Samtidigt infördes EU-anpassad kontoplan. Parallellt fördes en mängd förhandlingar med facken om arbetstidsavtal, reseersättningar osv. Ett utkast till en nlathund» sammanställdes till personalen, med viktiga lagar samt interna regler.

Besöksiffrorna fortsatte sin stegvisa klättring uppåt. Årets resultat blev 120.725 besökare. Jämförelser är endast adekvata fr.o.m. 1995, då det nya kontrollsystemet för räkning av besökare infördes och alla uppskattade siffror uteslöts. Med tanke på den vinterstängning inom friluftsmuseet, som p.g.a. sänkt driftsbudget genomfördes, kan man konstatera ett mycket gott resultat. Satsningen med pedagoger och »månadens hus« visade sig fungera väl. Stort missnöje bland publiken uppstod dock då visning av »månadens hus« med museipedagog endast kunde ske under veckoslut samt för skolklasser. Det ekonomiska utfallet i december gjorde dessutom att pedagogerna fick sägas upp inför 1999·

Den nyorganiserade publika enheten fick sin marknadschef i februari, en tjänst som omfattar såväl att vara enhetschef som att vara ansvarig verkställande tjänsteman för medlemsföreningen. Antalet medlemmar uppgick vid årsskiftet 1998199 till 14.933. Om den analys Lunds universitet genomförde av medlemsföreningen, samt om de medlemsvärvningserbjudanden marknadschefen utarbetat tillsammans med bokförlaget Historiska Media, berättas under rubriken marknadsföring. ·

Årsmötet, som var välbesökt, ägde rum den l l juni. Kvällen gick, liksom årsboken Metropolis Daniae (redaktör Claes Wahlöö) i medeltidens tecken, med underhållning, buffe, musik och dans. Den festliga stämningen infann sig redan i Auditoriet, där medlemmar som hjälpt Kulturen och donatorer hedrades med nK-märkning« - en silvernål med Kulturens logotyp. Silversmeden Lars Håkansson hade formgett denna hedersbetygelse. Efter årsmötesförhandlingarna fi ck medlemmarna en uppskattad förhandsvisning av utställningen Modernismen. En ny konst. En ny värld-den första nya basutställningen i Vita huset.

Under hösten antog styrelsen en strategisk treårsplan som redovisas

längre fram. I denna har det regionala samarbetet en tung roll. Kulturen har, tillsammans med Malmö och Kristianstad, fått fortsatt ansvar förregionala uppdrag i Skåne. Kulturen påbörjade därför att utarbeta förslag utifrån sina tilldelade områden - kulturhistoria, medel tidsarkeologi samt registrering. Frågeställningarna är: vilken specialistkompetens kan erbjudas, hur kan samverkan gestaltas?

I den strategiska treårsplanen kan äntligen de stora satsningarna för Kulturen fastställas. Planer har funnits sedan länge, medan den praktiska projekteringen kunde ta form då medlen blev klara. Tack vare en donation om fem miljoner kronor från fru Märit Rausing med döttrar, kunde arbetet påbörjas med medeltidsutställningen. Under 1999 blir resulatet synligt i en stor, permanent expo på Vita husets bottenplan. Lennart och Margareta Mårtensson gjorde Kulturen till universalarvinge. Detta medför att stora delar av Kulturens textila samling kan exponeras som en del i det stora skånska projektet Rensässans för Skåne, som öppnar under 1999. De regionala museernas gemensamma projekt Framtidstro går av stapeln den 19.9 1999· Också detta började förberedas under året. Kulturen har valt att utgå från Unesco:s världskulturutredning. En förberedande konferens, »Framtidstro?«, arrangerades i oktober, då ett antal forskare från Lunds universitet utvecklade teman utifrån UNEscos rapport »Vår skapande mångfald«.

Sparbanken Finn avsatte 1,6 miljoner kronor för en särskild barnkultursatsning. Inför millennieskiftet - barnens årtusende - planeras Lekloftet byggas om till centrum för generationsvisa upptäcksfärder på Kulturen. Utgångspunkt blir naturligtvis leksakssamlingen.

Kulturen och forskningen Arbetet ingångsattes 1997 med utvecklingsmedel från Utbildningsdepartementet. Efter ett mycket lyckat startskede fick stora delar av projektet avstanna vid halvårsskiftet 1998 i brist på beslut om medel. Den särskilda forskningstjänsten drogs in, kontraktet med Humanekologiska institutionen lades på is, liksom kontraktet med Lunds Tekniska Högskola om bygghyttan. De senare verksamheterna fortsatte dock genom finansiering ur såväl egen budget som med sponsormedel (byggnaderna).

BYGGNADER_ Byggnadsrestaureringen fortsatte på den inslagna vägen från 1997, då en inventering av behovet av åtgärder på husen gjordes, och Blekingegården restaurerades. Arbetet har kunnat fortsätta tack vare fortsatt bygghytta via Länsarbetsnämnden, mångmiljonbelopp från frikostiga donatorer och doktorandarbeten utförda vid Lunds Tekniska Högskola. Ansvarig för arbetsledning och projektering har Kulturens nyanställde servicechef varit. Ulf Kilenstam, som började i maj, rekryterades bl.a. med hänsyn till att han har stor erfarenhet från byggbranschen. Antikvarisk kontroll har som alltid utförts av stadsantikvarie Claes Wahlöö, medan r:e antikvarie Nils

Plan över förändringarna av Kulturens norra område.

Nilssons etnologiska sakkunskap användes i flera utredningar, där han fungerade som sakkunnig. Arkitekt Björn Hegelund har svarat för utredning och projektering.

I början av året togs ett samlat grepp över Norra om.rådet. Genom att turen kommit till Bosmålatorpets nedplockning, måste en diskussion börja föras över hela 'dispositionen. Dels måste friluftsmuseets koncept respekteras såsom ett av de äldsta i världen, dels måste Kulturens speciella karaktär bibehållas. Vid flyttningen till museet 1923 återuppfördes Bosmålatorpet med felaktig väderstrecksorientering. Ett annat faktum som pekade mot en radikal åtgärd, var läget alltför nära dammen. Ett tredje skäl som indikerade flyttning av torpet var att byggnaden visuellt sammanfaller med Blekingegården. Bosmålatorpet behöver en egen miljö för att skildra sin egen historia och det liv som en gång levts under knappa villkor i den typen av »småfolkshus«.

220

Efter framtagning av historiken för varje enskilt objekt - exempelvis placerades Bosmålatorpet in sent i friluftsmiljön - underställdes styrelse och personal tre alternativa lösningar, innebärande ett helhetsgrepp över Norra området. Beslutet blev att integrera Bosmålatorpet i en miljö bakom Blekingegården, samt att också flytta Klockstapeln, som av säkerhetsskäl måste åtgärdas. I övrigt genomförs bara smärre justeringar av underhållsskäl, då resterande byggnader restaureras.

I samband med ställningstagandet över Norra området, tog styrelsen också ställning till några principiellt viktiga frågor. För varje byggnad som görs i ordning, skall också en invändig åtgärdsplan presenteras. Sålunda arbetades beskrivningar fram för såväl Bosmålatorpet som Uranäsboden och Måcketorpsboden. Man beslöt också att tillsammans med Lunds Tekniska Högskola ytterligare penetrera restaureringsmetoder innan de sista trähusen åtgärdas. I planen för Norra området skrevs en passus in om växtligheten. Behovet av gallring, beskärning och föryngring är stort.

I samband med Gethusets färdigställande fortsattes marksänkningen och borttagningen av träd för att inte skada huset. Också i Gethuset fick stora delar ersättas med nytt timmer. Taket fick förändrad beläggning, då såväl lutning som proveniens (Blekinge) tydde på vasstäckning. Dagen efter julstöket kunde timmermännen direkt demontera Bosmålatorpet. Den för Kulturen specialutbildade hantverkarstyrkan kunde bibehållas tack vare ett snabbt beslut från Margit och Lennart Carlssons stiftelse om finansiering också av detta objekt.

Ett annat mycket stort arbete under året har varit den totala genomgången av gamla intendentsbostaden, som hyrs av Nordenstedtska stiftelsen. Efter beslut också här om mångmiljonbelopp har huset sakteligen börjat användas till ett centrum för forskning. Kulturens bibliotek och arkiv inryms nu helt och hållet här. Arkeologerna flyttade in under sommaren. Förberedelser har igångsatts för datautrustade arbetsplatser för besökande forskare.

Till dess att åtgärdsplanen för byggnaderna är helt genomgången, uppkommer akuta skador som måste åtgärdas. Tack vare oerhört givmilda mecenater, kunde två kostnadskrävande projekt genomföras. Vid en närmare undersökning av Thomanderska huset, där tapeterna lossnat p.g.a. fukt, visade det sig att taket måste läggas om omedelbart, vilket också skedde. Ett annat arbete som blev mycket större än väntat, föranleddes av rapport om mögel i arrendatorsbostaden på Östarp. Också detta ledde till mycket omfattande åtgärder. Under året fick därför arkitekt Björn Hegelund uppdraget att göra en total översyn av byggnadsbeståndet på Östarp. Totala behovet uppskattades till s miljoner kronor. För detta har förhandlingar med Skånemejerier inletts. Arbetet på ett koncept som gagnar båda parter, att göra Östarp till visningsgård, har inletts.

Ett viktigt beslut kom i november - att fortsätta utbildningen av arbetslösa hantverkare i form av bygghytta. Ett nytt koncept lades upp av Ulf Kilenstam - utbildningen koncenterades till ett antal viktiga mo-

221

ment. Får flera bygghyttor avlösa varandra, blir de akuta behoven åtgärdade inom en femårsperiod. Kulturens specialutbildade hantverkare blir lärare och för på så sätt ut kunskapen i regionen.

För Kulturens egen personal blev det också stora förändringar. I Håkan Ohlsson-huset omstrukturerades bottenvåningen, där mer adekvata personalutrymmen inreddes. Antalet kvadratmeter minskade, men också hyran rejält.

KULTURENS ÖSTARP Samarbetet med Humanekologiska avdelningen vid Lunds universitet har fortsatt under året. Humanekologerna bedriver ett forskningsprojekt på Kulturens Östarp.

Arbetet på Östarp har under året inriktats på den odlingsplan för Alrik Jönssons gård som tagits fram tillsammans med Humanekologiska avdelningen. Kulturens gårdsbrukare har skött det dagliga arbetet med odlingar - sådd och skörd - skötsel av lantrasdjuren, skötsel och tillsyn av hägnader, marker och odlingslandskap. Under perioder har studenter och sommaranställda på Humanekologiska avdelningen medverkat i arbetet med hässjning, tröskning och andra arbetsmoment, liksom två ALU-anställda på Kulturen. Forskare, studenter och skolelever har periodvis haft undervisning, studie- och arbetsdagar förlagda till Kulturens Östarp för såväl teoretisk som praktisk undervisning. Djurbesättningen på Östarp har ökat något under året, bl a föddes två vänekalvar. Humanekologerna har hållit två ackordshästar, ardennerston och ett hingstföl på Östarp och Skånes Russavelsförening har med en flock russ hjälpt till att hålla markerna betade. En natur- och kulturstig öppnades under året. Omfattande skogsröjning och markvårdande åtgärder har vidtagits under senhösten, vilket inneburit att natur- och kulturstigen periodvis inte varit tillgänglig. Maskinparken har utökats med några maskiner. Antalet besökare på Östarp kan inte registreras, eftersom marker och område är tillgängliga året runt och utan entreavgift. Antalet besökare till Gamlegård och anläggningen under sommarhalvåret är beräknat till c:a 5000.

DROTTENS M USEUM Drottens museum har under året hållits öppet i full omfattning. På grund av minskade personella resurser har inga tillfälliga utställningar gjorts, utan publiken har erbjudits basutställning, musikprogram och extra arrangmang under Kulturnatten. Antalet besökare har varit 4100.

BORGEBY Den av räddningstjänsten i Lomma villkorade ombyggnaden för bättre brandsäkerhet i porttornsbyggnaden på Borgeby har utförts. Brandisolerande skikt, brandcellsindelning och invändig utrymmningstrappa ingick i ombyggnaden. En utsugsfläkt för rökgaser har installerats. Borgeby är en egen stiftelse där, enligt testator, ledningen skötes av museicheferna på Kulturen och Malmö museer.

222

TEGNE RM USEET Tegnermuseet har hållits öppet. Kulturen har administrerat Tegnerstiftelsens ekonomi. En utredning har initierats inom Kulturen med syfte att ta fram de samlade behoven.

Il ASU TST Ä LL N ING A R Modernismen. En ny konst. En ny värld.

Utställningen rymmer Kulturens samlingar av 1900-talets konst, konsthantverk och design. Utställningen vill visa konst utifrån ett vidgat konstbegrepp och syftar till att sätta den tidiga 1900-talskonsten i sitt kulturhistoriska och idehistoriska sammanhang.

Efter ett inledande arrangemang som presenterar de båda modernisterna Gösta Adrian-Nilsson och Wiwen Nilsson ges en historisk fond till modernismen. Via en ljusbro och ett bildspel förs man in i en tematiskt uppbyggd utställning, där olika, för modernismen karaktäristiska drag, lyfts fram under teman som Metropolis - storstadens puls, Maskinen framtidens befriare, Det andliga och det abstrakta, Den besjälade industrivaran, Det stora kriget - det vildas kraft, Paris - konstens arena och Drömmen om allkonstverket. I ett rum presenteras Bauhaus - en ny modernistisk era och i de avslutande rummen visas Modernismens genombrott i Sverige. Det avslutande faktarummet rymmer ett öppet arkiv med teckningar, ritningar och skisser av konstnärerna C. F. Hill, GAN och Wiwen Nilsson. Likaså finns här Kulturens nya databas över museets samlingar av dessa konstnärer och en station för film och multimedia. Några av utställningens stationer rymmer rullande utställningar, där verken regelbundet kommer att bytas ut mot nya, t.ex. GAN:s skisser till Svenska Baletten och den avslutande stationen om samtidens konst. Institutioner och privatpersoner har generöst bidragit med lån av viktiga verk. För den scenografiska formgivningen svarar Peter Holm och för ljussättningen Stefan Wiktorsson.

Utställningen invigdes 14 juni av museumsdirektör Lars Nittve. Ursonaten av Kurt Schwitters framfördes av Uthållighetens orkester - Anders Granström och Maria Sundkvist. Vid årsmötet l l juni förhandsvisades utställningen för Kulturens medlemmar. Utställningen har under sommaren och hösten dragit stor publik och uppmärksammats i debattartiklar, reportage och konstprogram. För att öka tillgängligheten har under hösten en modell för synskadade gjorts av Lars Agger, ett presentationsprogram i den bärbara datorn Saxo och en lärarhandledning är under utarbetande. l anslutning till utställningen hölls en föreläsningsserie om fem föreläsningar under hösten.

Huvudansvarig var Eva Kjerström Sjölin. Ett stort tack riktas till Crafoordska stiftelsen som möjliggjorde denna stora, viktiga satsning.

Metropolis - Lund i det danska riket Tack vare en stor donation på fem miljoner kronor från fru Märit Rausing

223

Hans majestät Konung Carl Gustav och Drottning Silvia vid besöket på Kulturen och utställningen Modernismen, augusti 1998. Till höger om kungen ses Kulturens ordförande Lennart Nilsson. Foto: Björn Larsson, Hagblom Foto.

med döttrar, kunde arbetet med den nya basutställningen sättas igång, först med byggnadsarbeten i lokalerna på Vita husets entreplan. Framtagning av föremål, kompletterande katalogisering och inläggning av data i en textdatabas har utförts under året (Lars Salminen). En extra konserveringsassistent anställdes under hösten för iordningställande av utställningsobjekten. Huvudansvarig är Claes Wahlöö. Utställningen av den största medeltida samlingen i Norden beräknas öppna under 1999·

TILLF Ä LLI GA UTST Ä LL N INGA R UND ER Å RET Baroque t- couture på docka. - 15.2 1998 Höstens utställning av Agneta Hanell fortsatte in på det nya året.

Myternas vatten. -29.3 1998 Glaskonstnären Kjell Engmans utställning fortsatte in på det nya året.

A tt överleva- minnen från kvinnolägret i Ravensbri.ick. 17-4 - 30.8 Den samling av föremål tillhöriga fångar från koncentrationslägret i Ravensbri.ick som finns i museets ägo ställdes ut i Textilhallen. Till utställningen knöts citat från nygjorda intervjuer med kvinnor som kom till

224

Sverige med de vita bussarna 1945· Utställningen och den därtill knutna programverksamheten rönte stort intresse. Utställningsproducenter var Anita Marcus och Sarah Forsell.

Efter kontakter med museet i Ravensbriick lånades utställningen till Tyskland - Mahn und Gedenkstätte Ravensbriick - där utställningen hade vernissage i november. Kulturen räknar med ett fortsatt samarbete med museet i Ravensbriick. l början av november gick Kulturens personalresa till Berlin och Ravensbriick för studiebesök.

Snaps - på gott och ont. 2.5 - l 6.8 l 998 Snaps på gott och ont var temat på sommarens utställning i Lundahallen. Uställningen var sammanställd och formgiven av Rie Hägerdal.

Tankens bilder. 12.9 - 29.1 l 1998 Utställningen, producerad av Bildmuseet i Umeå och Riksutställningar hade underrubriken Bilder som förklarar världen. l sju teman - Växter och djur, Se och rita, Livet och kroppen, Världen och kosmos, Rita och bygga, Praktik och teknik samt Tecken för tanken - visades ett hundratal vetenskapliga böcker i original och över 200 färgbilder. Datorer i anslutning till varje tema erbjöd visualiserade kommentarer och möjligheter att fördjupa sig i böcker och teman. I anslutning till utställningen hölls fem föreläsningar och Levande verkstad på Kulturen inspirerade under söndagarna barn att skapa egna verk. Utställningen möjliggjordes tack vare bidrag från Thora Ohlssons stiftelse.

A nagrius. Stengods. 13.12 1998 -14.2 1999 l trädgårdsrummet visades Tomas Anagrius stengods. I hans keramik möts det lokala och det globala - den skånska krukmakartraditionen och den kinesiska stengodstradi tionen.

Påskutställning och julutställningar l Trädgårdsrummet, Prästgården, Allmogehallen, Thomanderska huset, Blekingegården och i Arbetarbostaden genomfördes traditionsenligt utställningar med anknytning till årets högtider.

USTÄ LL N I NG SPL AN ER I N c / Fo RSK N I N G

Framtidstro Kulturen deltar i ett rikstäckande projekt med namnet Framtidstro. Inför millennieskiftet förbereds på Länsmuseerna utställningar på detta gemensamma tema. Kulturens utställningskoncept tar sin utgångspunkt i Unescos rapport Vår skapande mångfald och vill väcka frågor kring kulturens roll för mänsklig utveckling och om global och lokal etik.

Under 1998 har en arbetsgrupp bestående av museichefen, antikvarierna Anders Jansson och Silvia Diirmeier och dramaturg Jan Mark arbe-

tat med förberedelserna. Under våren har en rad diskussioner hållits med inbjudna sakkunniga från Lunds universitet, etikforskare, historiker och teologer - professor Eva Österberg, professor Göran Bexell och doktorand Olav Hammer - för att diskutera tankar och ideer kring temat. Utarbetande av utställningskoncept sker i dialog med olika personer med engagemang och kunskap i etikfrågor. Samarbete och diskussion har därför inletts med bl.a. dr Elisabeth Gerle, doktorand Dan Erik Andersson och stiftsadjunkt Lena Sjöstrand. För formgivningen av utställningen har ett samarbete inletts med arkitekten och konstnären Juan-Carlos Peirone. Kulturens utställning öppnar 9.9 1999. Projektledning och utställningsansvarig Anna Landberg. En förberedande konferens hölls den 8 oktober tillsammans med Museiforum. Föreläsningarna av forskare vid Lunds universitet kommer att ges ut i bokform.

Makt, prakt, identitet - skånsk renässans Regionförbundet Skåne, Glimmingehus och Länsmuseet i Kristianstad lanserade 1997 projektet Renässans för Skåne som ett regionalt kultursamarbete under 1999. Projektet har gemensam logotyp, affisch och katalog över alla evenemang med vars hjälp den gemensamma marknadsföringen kommer att ske. I maj 1998 ordnades två seminariedagar på Glimmingehus borg. Kulturen och Länsmuseet i Kristianstad bildade hösten 1997 en referensgrupp som utbytt kunskaper och studerat renässansens kyrkor, borgar, trädgårdar och landskap inför respektive museums utställningar 1999. I detta arbete har Britta Hammar, Nils Nilsson och Sil via Oi.irmeier deltagit.

Kulturen deltar i projektet med en utställning, Makt, prakt, identitetSkånsk renässans, som planerats och förarbetats under året och som öppnar den 2 maj 1999 i Textilhallen. Utställningen fokuserar heminredning och dräkt hos renässansens människor och hos den skånske bonden under 1800-talet och lyfter frågan om innebörden av de kvardröjande renässansstildragen hos skånsk allmoge under 1700- och 1800-talet. Kulturens samlingar kommer att ställas ut i nybyggda montrar som under vintern byggs i Textilhallens övre plan. Utställningsansvarig Britta Hammar, scenograf Lotta Rudman. Satsningen bekostas med arvet efter Margareta och Lennart Mårtensson, Unnaryd.

Tingsligheter Som ett samarbete mellan Kulturen och Lunds universitet har ett tvärvetenskapligt forskningsseminarium startats, för att ge möjlighet för Kulturens antikvarier och forskare från olika discipliner att tillsammans utveckla och fördjupa forskningsperspektiv kring frågeställningar relaterade till materiell kultur - vad människan gör med tingen och vad tingen gör med människan. Under året har seminariet sammanträffat vid sju tillfällen. (Sammankallande från Kulturen Silvia Di.irmeier, Anna Landberg, Sebastian Goksör).

KUL T U RM I LJÖ V i\ RD /A RK EOLOG I Stadsantikvarien har deltagit i byggnadsnämndens sammanträden och samarbetat med Stadsarkitektkontoret och Lundafastigheter samt länsantikvarien i plan- och byggnadsfrågor. Bevaringskommitten har arbetat med inventering av byarna i Lunds kommun och stadsantikvarien har samverkat med inventeraren.

Inom museet har antikvarisk övervakning av restaureringen av stallet i Blekingegården och nertagningen av Bosmålatorpet samt ombyggnaden av Nordenstedtska stiftelsens hus genomförts. Arkitekten Peter Sjömar inbjöds under våren för att diskutera restaureringsmetoder för Måcketorpsboden och Dackestugan.

Den arkeologiska verksamheten låg under året på ungefär samma nivå som under föregående år. Totalt utfördes ett åttiotal undersökningar varav tre slutundersökningar, alla inom Lunds kommun. Som vanligt pågick utgrävningarna under hela året, dock kunde de tre slutundersökningarna genomföras under den s.k. varma årstiden. Mest uppmärksammad blev utgrävningen för ombyggnaden av Lunds Energis transformatorstation på Stortorget under juni till augusti. Med tanke på den minimala ytan blev resultaten härifrån imponerande, framför allt genom de många byggnadslämningarna, som lämnade viktiga dateringar, vilka direkt kan appliceras på äldre undersökningar på och kring torget. I kv. S:t Mikael 16, där årets första slutundersökning inleddes i maj, påträffades under delvis besvärliga arbetsförhållanden, välbevarade lämningar av Svartbrödrakonventet bl.a. större ytor av sten- och tegelgolv, grundmurar etc. Här kunde också dokumenteras byggnadsrester betydligt äldre än klostret. Den tredje slutundersökningen gjordes under två höstmånader på gården till den tidigare Lindströmska bokhandeln, nuvarande kv. S:t Clemens 27, på Stortorgets västra sida. Här har Fastighets AB Briggen påbörjat en omfattande om- och nybyggnation, som bl.a. innebär att i stort sett hela gårdsplanen kommer att täckas över. Av den tidigare bebyggelsen skall endast fasaden mot torget bevaras, ett beslut som kom till efter långa och omfattande diskussioner, där personal från enheten aktivt deltog. Vid undersökningen, som enligt beslut från länsstyrelsen omfattade en tiondel av exploateringsytan och en knapp sjättedel av kulturlagerdjupet, hittades mycket välbevarade lämningar av uthus och gårdsbeläggningar från slutet av 1400- och början på 1500-talet. Enligt planerna skall de kvarvarande kulturlagren, med ett medeldjup på sex meter, bevaras åt kommande generationer. Hur detta problem skall lösas, har under hösten och vintern upptagit en icke oväsentlig del av arbetstiden.

Övriga undersökningar har ofta varit av mindre omfattning, men har trots det tillfört mycket viktig information om bl.a. ingrepp och andra skador i kulturlagren och är därmed oerhört viktiga källor i arbetet med att sammanställa den totala skadesituationen inom fornlämningen Lund. Vid en sådan mindre undersökning påträffades för första gången grundmurarna till kyrkan S:ta Maria Magle i kvarteret med samma namn. Per-

sona! har dessutom ansvarat för ett flertal förundersökningar i de medeltida byarna Dalby, Håstad, St. Råby, Veberöd och Värpinge. Den sammanlagda arbetstiden i fält är under året 36 manmånader och för utarbetande av rapporter c:a 24 manmånader. Totalt har den arkeologiska insatsen i uppdragsverksamheten uppgått till fem manår.

Den arkeologiska samlingen har tillförts ca niotusen föremål av skilda kategorier, dock släpar f.n. föremålskonserveringen efter p.g.a. kapacitetsbrist.

Utvecklingen av grävningsmetodik, kontrollfunktioner, dokumentations- och fyndhanteringsrutiner sker fortlöpande.

Ett flertal artiklar i pressen har skildrat de olika utgrävningarna i ord och bild och den arkeologiska verksamheten har kontinuerligt presenterats på en egen hemsida.

Under augusti flyttade det arkeologiska kontoret in i nya fräscha lokaler vid S:t Annegatan efter några års ambulerande tillvaro.

KONSERVER I NG Det gångna året har präglats av iordningställande av nya och underhåll av befintliga utställningar samt magasinsarbete. De befintliga utställningarna som iordningställts är de i Borgarhuset, Thomanderska huset, Arbetarbostaden, Ystadhuset, Västra Vrams prästgård och Östarp. Nya utställningar som enheten har arbetat med under året är Snaps- på gott och ont, Modernismen, Lekfullt och julutställningarna. Planering för kommande utställningar har påbörjats med renässansutställningen och medeltidsutställningen.

Under året transporterade enheten Kulturens utställning A tt överleva till Mahn und Gedenkstätte Ravensbruck i Tyskland, samt medverkade vid uppsättning av utställning där.

Magasinsarbetet har fortsatt med uppordning av silvermagasinet och textilsamlingen. I huvudmagasinet har installerats nytt pallställ för att öka magasinskapaciteten där. Den 2 mars anställdes textilkonservator Eva Möller från Livrustkammarens textilkonservering på enheten.

Brita Erlandsson gick i pension den 30 januari. Hon arbetade sedan 1977, med stor noggranhet och lojalitet, med de arkeologiska fynden från Lund.

Sesamprojektet avslutades den 30 juni. Det sista delprojektet var leksakssamlingen som registrerats, vårdats och flyttats till bra magasin. Detta arbete resulterade bland annat i utställningen Lekfullt. De som arbetat inom Sesamprojektet var Karin Hindfeldt, Yvonne Sandberg och AnnaMalin Tibe.

Ett förslag till myntutställning har utarbetats till Sparba'nken Finn. Ritningar och kostnadsförslag har överlämnats.

En kopia av lilla Riksvapnet har tillverkats under överinseende av enheten. Den sattes upp på entregrinden till årsmötet den 11 juni.

A RBETE M ED SAM LI NGA R, BIBLI OTE K OC H A RKI V Under året har hela det arkeologiska och lundatopografiska biblioteket flyttats från Forsbergska huset till Nordenstedtska huset. Likaså har Lundaarkivet inordnats i huvudarkivet i Nordenstedtska husets källare. Textilkonservator Natalie Hatala avslutade under juli månad sitt arbete med de koptiska tunikorna. Kulturens silversamling har inordnats i ny kompaktinredning i magasin (Karin Schönberg).

DOK U MENTAT ION, I NSA MLI NG

A rbetsbilder Den samling teckningar och skisser av Emil Johansson-Thor som hans son Gunnar skänkte till Kulturen rgg6 har dokumenterats ifråga om motiv, innehåll och tillkomstomständigheter i samtal med givaren. Dessa skisser och teckningar av miljöer och människor i arbete, dels vid Sireköpinge gård, dels hos en lantbrukare i Anderslöv, skildrar vardagstillvaron på den skånska landsbygden vid rgoo-talets början. (Nils Nilsson)

Restaurangdokumentation i Lund Påbörjad dokumentation av utländska restauranger som etablerat sig i Lund sedan rg70-talets början, med frågeställningar kring en förändrad stadsbild och förändrade matvanor i dagens Lund. Restaurangdokumentationen påbörjades våren rgg8 i ett samarbete med Anna Burstedt Etnologiska institutionen, som forskar kring »etnisk mat« (Silvia Durmeier).

Minnen från Ravensbruck Inför utställningen av det på Kulturen deponerade materialet från koncentrationslägerfångar från Ravensbruck, genomfördes samtal och intervjuer med överlevande och släktingar till överlevande som hörde av sig till Kulturen. Under sommaren beviljade regeringen 150.000 kr för fortsatt dokumentation och insamling av minnen. Detta arbete har pågått under hösten. (Anita Marcus, Sarah Forsell)

Arbetsliv -Lundabor Samtalsintervjuer och fotodokumentation av metallarbetare på AlfaLaval och undersköterskor på Universitetssjukhuset i Lund har avslutats under året. Bearbetning och planering för utställningen Lundabor- röster om liv och arbete har pågått under hösten. (Anita Marcus, David Skoog, Eva Kjerström Sjölin)

Kultur och identitet Förberedelser har inletts för utveckling av dokumentationsprojekt utifrån frågeställningar kring kulturmöten och kulturell identitet.

229

UTLÅN AV FÖREMÅL / SE RVICE ÅT PRIV AT PERSONER OC l-I INSTIT UTI ONE R Kulturen har under det gångna året med utlån deltagit i många av de stora utställningarna i Sverige.

Östasiatiska museet i Stockholm har till utställningen Från Kina till Europa lånat ett par stolar tillverkade i Kina på 1730-talet. Stolarna har tillhört drottning Anna Sofia av Danmark. Vidare två porslinsfiguriner i Blanc de Chine, föreställande europeiska män och tillverkade i Kina c 1690-1720. Till utställningen Peter den Store och Karl XII - i krig och fred på Livrustkammaren, Stockholm lånade vi ut Karl Xll:s gunghäst samt en akvarellerad teckning Bonden vid Narva. Till Nationalmuseums utställning Katarina den Stora och Gustav III utlånades en kopp med fat av Rörstrands tidigaste flintgodstillverkning. Utställningen Swedish Folk Art med föremål ur Kulturens samlingar har under året visats i Chicago. Kulturens samling av antika vaser har för en tvåårsperiod deponerats på Klassiska institutionen vid Lunds universitet för forskning och publiceringsförberedande arbete.

NY FÖR V ÄR VfA RK IV FÖR V ÄR V Ett urval av årets nyförvärv: Till samlingarna av textil och dräkt har förvärvats bl.a. festkläder från Firma Baroque, en samling modell- och mönsterskisser samt broderier gjorda av en konstfackselev på 1950-talet, mönster och maskin för uppritning av mönster, en reticellabroderad duk samt folkdräkter. Vidare har museet som gåvor erhållit en dryckeskanna i silver och medaljer som konstnären Jöns Mårtensson, Lund fått som priser i utställningar, äldre husgeråd och inventarier från Unnaryd, Småland och Färingtofta, Åkarp och Broby, Skåne. Ett kundregister från E Ekelunds plåtslageri, Lund, bokbindarpress från Berggrenska bokbinderiet i Lund, glasskylt från Lindströms Bokhandel i Lund, möbler och inventarier från boktryckarfamiljen Håkan Olsson, Lund, kaffekanna, design Sigvard Bernadotte, påskprydnader, oljetryck och kistebrev mm. Museet har som gåva även erhållit dockor tillverkade i flyktingläger i Småland 1945 av f.d. lägerfångar från Ravensbruck samt ett bärnstenshalsband som den ursprungliga ägaren bevarat genom tre koncentrationsläger under andra världskriget.

Inför utställningen Modernismen. En ny konst. En ny värld. har samlingarna kompletterats genom inköp som bekostats med utställningens projektmedel och egna fonder: Kubus-Geschirr, design Wilhelm Wagenfeld, Gena glasbruk, kanna av förnicklad metall, ca 19141 formgiven av Richard Riemerschmid, elektrisk vattenkokare, ca 1908, formgiven av Peter Behrens för AEG, Bord «Bro« samt stol «B5«1 stålrör, 1925-1927 av Marcel Breuer, tekanna, handgjord i silver, formgiven av Marianne Brandt 19241 i nytillverkning, lampa formgiven av W. Wagenfeld och Juncker 1923/24 i nytillverkning, tygprovsamling, England 1890-tal, från Erik Folckers verksamhet med butiken Sub Rosa i Stockholm, kompletterande

delar till servisen Liljeblå av Wilhelm Kåge 1917, armaturer från 1930-talet, shaker i nysilver och bakelit från 1937, ritad av Folke Ahlström, elektrisk kaffekokare från 1945, ritad av Ralph Lysell, cocktailglas i nysilver och bakelit från 1930-talet m.m. Till bibliotekssamlingen har fogats GAN:s eget exemplar av W. Kandiskys och F. Marcs Der Blaue Reiter, originalutgåva av GAN:s Den gudomliga geometrien från 1922 och Du cubismeav A. Gleizes och J. Metzinger från 1912.

Biblioteket har utökats med 728 nummer, varav 132 genom gåvor. Accessionen omfattar nr 50.827 - 5L555. Arkivet har utökats med 255 nummer. Följande arkiv har inordnats: Boendedokumentation 1996/97 LKF, G. J:son Karlins arkiv Il, Fale Svenssons menyarkiv, Friherre Gustaf Leuhusens arkiv, Borgs arkiv, Restaurangdokumentation 1998. Alrik Jönssons gårds arkiv har utökats med 82 nummer. Porträttarkivet har utökats med 174 fotografier.

I Kulturens lundaarkiv har ritningsmaterial lagts in i ett databasprogram för att underlätta sökning (Kaj Borg).

REG IST RER I NGS- OC l-I DATO RI SE RI NGSARB ETE 1998 års accession omfattar KM 82056- 82608. Under året har ett stort antal föremål ur leksakssamlingen, som tidigare varit oregistrerade, katalogiserats inom ramen för Sesam-projektet.

Kulturens IT-projekt har fortsatt under året. Samtlig personal har nu tillgång till dator med e-post. Personalen har erbjudits grundkurs i datorkunskap och alla har genomgått kurs i e-posthantering och användade av Internet. Under våren påbörjades ett samarbete med Folkens museum, Göteborgs stadsmuseum, Helsingborgs museum och Malmö museer kring föremålsdatabasen Carlotta, som beräknas kunna tas i bruk under våren 1999· En text- och bilddatabas med Kulturens samtliga föremål av Carl Fredrik Hill, Gösta Adrian-Nilsson och Wiwen Nilsson färdigställdes inför öppnandet av utställningen Modernismen (antikvarie Karin Schönberg, fotograf Lena Wilhelmsson). För den bärbara datorguiden Saxo har en engelsk och en svensk presentation av utställningen Modernismen arbetats fram under hösten.

Arbetet med en föremålsdatabas till utställningen Metropolis har påbörjats.

Ett multimediaprogram för Blekingegården är under utarbetande (synopsis Eva Hansen).

Med anslag från KK-stiftelsen har ett samarbete inletts mellan arkiv, bibliotek och museer i Skåne, kallat llA BM Skåneprojektet«. Under hösten har ett antal workshops planerats och arbetet kommer att presenteras på en egen hemsida.

En av AMU-Gruppen Hadars två registreringscentraler startade i anslutning till museets område. Kulturen medverkar med viss utbildning och som ett första projekt överförs museets handeldvapen till databasen.

MUSE IP EDAGOG IK Två museipedagoger, Ingalill Alwmark och Yvonne Sandberg anställdes på vardera 40 %. Tjänsterna innebär dels pedagogisk programverksamhet på vardagar för bokade grupper, dels på helger för allmänheten i Månadens hus: ett nytt begrepp för året som innebär att program koncentreras till ett hus i taget under perioden januari-april, oktober-december. Följande museipedagoger har anlitats på timbasis: Kristina Arvidsson, Kristina Bakran, Kristina Heilo, Annika Kristensson, Anita Larsson, Lars Lundberg, Inger Lönngren, Eva Nilsson, Lotten Roos och Helena Zeberg.

För att kunna levandegöra miljöerna har rekvisitaförrådet och dräktverkstaden utökats rejält. Historiskt korrekta dräkter för gestaltning i Borgarhuset och Thomanderska hemmet har sytts upp för museipedagogerna. Kulturens dramagrupper för mellan- och högstadieelever har också deltagit i gestaltningsarbetet och fått dräkter uppsydda såväl för bondemiljö som borgerlig miljö. En uppsättning förkläden, klutar och vegamössor har köpts in för skolklassernas arbete i verkstadsprogrammet »Folk och Fä i Blekingegården" . Eleverna får här gå in i roller och deltaga aktivt med sysslorna på gården.

Programmen för skolan har i övrigt handlat om visningar i samband med årets fester: påsk, allhelgona och jul samt visningar och verkstäder kring Modernismen och Tankens bilder. Undervisning kring medeltiden har skett på Drotten.

Utställningen om Ravensbri.ick väckte stort intresse på högstadiet och gymnasiet som bokade vår s.k. etiska verkstad i stor omfattning.

Visningar av utställningen Nalle och Kanin riktade sig till de yngsta.

Museipedagogerna genomförde totalt 949 visningar på Kulturen samt 30 uppsökande program i regionen.

Studiedagar och kurser för lärare och museipedagoger har arrangerats: »Tingens metod som kunskapsväg" i samarbete med Regionförbundet, på Östarp för lärarkandidater i samarbete med humanekologerna, "Skolgårdskonferens" i samarbete med Gareth Lewis och Barnens landskap, »Nu kommer det en grupp! Att visa och berätta i hembygdsgården", i samarbete med Skånes hembygdsförbund.

Kulturens och Levande verkstads omfattande projekt, tillsammans med 187 sex- och sjuåringar och deras pedagoger, resulterade i utställningen Respektera- barnet, minnet, myten. Tre regionala symposier under rubriken »Tingens metod som kunskapsväg" arrangerades i anslutning till utställningens tema om att undervisa med utgångspunkt i kulturhistorien och museets föremål. Samarbetet med Levande verkstad fortsatte under hösten med ytterligare ett samverkansprojekt för elever och pedagoger i förskoleklasser samt årskurs i. Projektet finns dokumenterat i rapporten: Kulturen och Levande verkstad. Dessutom skrev Levande verkstad -pedagogerna Helena Norrsell och Christina Aronsson ett idehäfte för Modernismen med förslag på temavisningar samt praktiskt arbete i Bauhaus anda.

Helg-och lovprogrammen för barn och ungdom har utvecklats. Bildverkstaden var öppen varje dag under Respekteras utställningsperiod, varje söndag hela sommarlovet och i anslutning till utställningen Tankens bilder, varje söndag hela hösten. Allmänheten har visat ett stort intresse för denna öppna verksamhet som uppmanar besökaren att ge uttryck för sina intryck av Kulturen. Sagovandringarna har arrangerats varannan helg under vår och höst, samt varje torsdag under sommarlovet. Traditionsenligt arrangerades häxverkstad under påsklovet och betlykteverkstad under allhelgonalovet.

Skolornas verksamhet på Kulturen handlar, förutom bokade program, om projekt och egna utställningar. Vårfruskolan och Fågelskolan visade sina projekt om medeltiden. Vipeholmskolans och Spykens estetprogram visade oljemålningar respektive utställningen Bokstav. Kulturens bildgrupp visade Andra rum 1 samband med Sydsvenskans 150-årsjubileum inbjöds elever att gestalta Kulturen i ord och bild. Stadens dag fi rades med Vårfruskolans bilder av vad eleverna tycker bäst om i Lund.

I samarbetet med Lunds kommun har, förutom Levande verkstad projekten, handlat om den Öppna förskolan för pappor, odlartävling med Naturskolan, träffar med kulturenombuden. Museilektor Eva Klang Eriksson samverkar med kommunala barn- och ungdomsgruppen i strategiska frågor och har under året genomfört en utredning om skolmuseioch kulturskolefrågan: Skolvägen- minnen, metoder och möten. En ideskiss om lokal kulturutveckling i Lund.

MAR KNADS FÖ RI NG Under perioden maj-juni genomfördes en intervjuundersökning bland Kulturens medlemmar för att utforska deras läsintresse. Syftet med undersökningen var att pröva hållbarheten inför marknadsintroduktion av en ny medlemsförmån, nämligen en periodisk bokutgivning vid sidan av Kulturens årsboksutgivning. Responsen bland medlemmarna vid dessa intervjuer visade på ett både brett och djupt läsintresse. Under sommaren skrevs ett samarbetsavtal med det lundabaserade förlaget Historiska Media. Ett resultat av detta samarbete blev serien Illustrerad Historia och boken Slaget vid Lund, som kom ut i mitten av oktober. Kulturens medlemmar erbjöds köpa boken till halva priset jämfört med bokhandeln via ett utskick i början av november. Medlemmarnas intresse överträffade alla förväntningar. Under perioden 15 november till siste december såldes dubbelt så mycket tre gånger snabbare än beräknat. Responsen i form av köp uppgick till 16% (2 400 böcker levererades till medlemmar).

Förutom att förstärka värdegemenskapen mellan Kulturen och dess medlemmar, användes boken också som snabbhetspremie vid medlemsvärvning. Under perioden värvades 344 nya medlemmar genom en speciellt framtagen folder och annonsering. Bokprojektet är självfinansierande och täcker även kostnaderna för snabbhetspremier, värvningsfoldrar och annonsering.

233

Under året har medlemsvärvning varit en särskilt prioriterad uppgift. Kampanjer för återvärvning av tidigare medlemmar genomfördes under perioden september - oktober (177 personer återvärvades).

Under oktober månad inleddes ett samarbete med Gleerups bokhandel i Lund vad gäller medlemsvärvning och bokförsäljning samt skyltning.

För att öka Kulturens attraktionskraft i omvärlden har en av nyckeluppgifterna för marknadsföringen varit att förstärka samarbetet med medier. Ett exempel på detta är samarbetet med Sydsvenska Dagbladet under hösten kring Kulturens program via Stjärnspalten. Detta samarbete har resulterat i c:a 2000 fler besökare. Under två veckor i mitten av oktober genomförde Kulturen en riktad kampanj för utställningen Modernismen via radiostationen MixMegapol för att nå en ny, yngre publik. Vidare har arbetet med medier resulterat i reportage och artiklar i månatliga tidningar som t.ex. Antikbörsen och NE-nytt.

Under senhösten har också arbete med turistnäringen (hotell, researrangörer och bussbolag) igångsatts. Resultatet av detta arbete kommer dock först att visa sig under våren 1999. För att säkerställa en både långsiktig och hållbar besöksutveckling, har också en rad interna projekt initierats med fokus på grafisk trycksaksutformning, adressregister för programutskick m.m. Arbetet med överföringen och uppläggningen av Kulturens medlemsregister via Ralton AB i Helsingborg är avslutat. Det fortsatta arbetet handlar om att vidareutveckla rutiner för att kunna ge bättre och utökad service till Kulturens medlemmar.

Kulturen har deltagit i studenternas Hälsningsgille på AF och Visa Lunds arbetsmöten om marknadsföringen av Lund. Via Turistbyrån deltog Kulturen med informationsmaterial och/eller personal i mässor.

PR OG RAM

V årens program En mycket publikdragande utställning blev Baroque't - couture på docka, en utställning av klädskapare Agneta Hanell. På temat - Kläder - talade en söndag Katia Johansen, dräktansvarig på Rosenborgs slott. Tillskärarakademien i Köpenhamn visade kläder och Folkuniversitetets fotolinje hade en fotoutställning på »Väggen«. 1 anslutning till Myternas vatten talade Ingrid och Olof Nordström under rubriken »Glasriket -en kreativ värld«. Lunds spelmansgille hade ett näckenprogram. Om »Vattnet i myter och sägner« berättade folklivsforskaren Bengt af Klintberg och om «Boda som en frisk fläkt i glasriket« 1 :e antikvarie Gunnel Holmer, Smålands museum.

På »Väggen« visades i februari -mars Boendemiljö på Klostergården i samarbete med Hyresgästföreningen på Klostergården och i samband därmed hölls en diskussion om nya bostadsområden i Lund med bl.a. Thomas Schlyter, Karin Palm-Linden, Claes Wahlöö och representanter från Hyresgästföreningen.

Borgarhuset var månadens hus både i januari och februari. Under mars

234

var det Thomanderska huset i fokus. Då spelade Kulturens dramagrupp Konsten att bli en väluppfostrad flicka, antikvarierna Britta Hammar och Anders Jansson berättade om husets nya textilier och fil.dr. Eva-Helen Ulvros talade om kvinnor i 1800-talets borgerlighet.

Vidare spelade Teater Dagaz Ett tempel av drömmar i Hornsbergssalen, författaren Marie Clahr Hallberg talade om det antika dramat som en del av Dionysus-mysteriet och professor Ralf Långbacka om »Masken i modern teater«. 1 Trädgårdsrummet visades bonadsmålningar från Kulturens magasin, påskutställningen En lifvad påsk och i april öppnade där utställningen Bluesbox. Ett rytmiskt collage i ord och bild. I samband därmed gav Peter Gadh och Roland Hallgren en föreställning i bluesens tecken.

I anslutning till utställningen Att överleva- minnen/rån kvinnofängelset i Ravensbri.ick talade arkivarie Anna Svensson under rubriken »Världen gungar, då jag finner mitt eget namn« - om flyktingar i arkiven. Samma dag öppnades skärmutställningen Studentkårens judeläkardebatt i Lunds universitetsmuseum.

Utställningen Snaps - på gott och ont av överläkare Ola Thulin och chefssensoriker Per Hermansson på Vin & Sprit presenterade ett kryddbord, som fanns med under hela utställningsperioden. Om Ivan Bratt, Systembolagets grundare, talade längre fram professor em. Håkan Westling, sommelier Micha Billing kåserade om nya och gamla snapsar, Skånska snapssällskapet presenterade sin verksamhet liksom Skånska Sillakademien och journalisten Mie Jernbeck berättade om sin morfars farfar, brännvinskungen L.O. Smith. Kulturen arrangerade under sommaren rundvandringar på temat »Kryddor i Kulturens trädgårdar« och Snaps-utställningen avslutades med en akvavittävling under ledning av Per Hermansson, i vilken deltog chefredaktören Marika Hemmel, journalisten Ingrid Nathell, författaren Sanna Törringe, bildbyråchef Hans Grevelius, konsertpromotor Julius Malmström och professor em. Håkan Westling. Skånska kören sjöng snapsvisor under ledning av Bo Anders Dahlskog. En snapsvisetävling som pågått under sommaren avlutades med prisutdelning.

Den s maj öppnade fotoutställningen En stund i livet- bilden berättar, sammanlagt 1 So fotografier, som en del av sos 150-årsfirande och på »Väggen« visades fyra sos-illustratörer. Redaktör Per T Ohlsson talade om relationen Malmö - Lund och redaktör Jan Mårtensson och bildchef Per Lindström om »Lund i ord och bild<<.

I samband med årsmötet öppnades utställningen Solspår med skulptur av Vivianne Geijer och kalligrafi av Etsuko Magami Jönsson och på »Väggen« fotoutställningen Struktur av Sophia Callmer.

Sedvanligt arrangerades Tidiga musikens dag, Folkmusikens dag med Schottisbersån på dansbanan samt Kulturskolans dag med musik, bild och dans.

235

Sommarens program Kulturens park hölls öppen för kvällsbesökare under perioden 15 juni 15 augusti med fri entre. Under denna period fanns ett cafe inne på Kulturen i anslutning till dansbanan. Här ordnades tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan kurser i olika dansstilar och även dansutlärning fyra onsdagskvällar i juli - foxtrot, tango, schottis och vals. På dansbanan var det också dans på söndagseftermiddagar till bl.a. KurtEnnis och Lazy Banes. På torsdagskvällar spelade Lomma Messingarne och Dal by dragspelsklubb upp till dans.

I Bosebo kyrka firades sedvanligt ekumenisk gudstjänst varje söndag och under fyra torsdagskvällar i juli spelade Elisabet Wentz-Janacek orgelmusik.

En söndag i augusti stod Returhuset OIKOE:s ungdomar för programmet, det handlade om återvinningsmöjligheter, en annan visades veteranbilar, bl.a. Volkswagen, som fi rade 50 år. Sista söndagen i augusti var Ungerskt Kulturforum värd med ett program som bestod bl.a. av musik, dans och ett föredrag om det ungerska nationalmedvetandet. På »Väggen« öppnades en utställning där konstnärerna hade en anknytning till Ungern.

Höstens program Innehållet i höstens program kretsade främst kring utställningarna Modernismen. En ny konst. En ny värld. och Tankens bilder - bilder som förklarar världen. Fem föredrag på temat modernismen tog sin utgångspunkt i Lund. Fil.dr. Cecilia Fredriksson talade om »Den folkliga modernismen« med EPA i centrum, arkitekten tekn. dr. Tomas Tägil om »Aron Borelius - modernistisk regissör i Lund«, arkitekten Stefan Romare om »Fred Forbat - humanist och samhällsplanerare, en internationell arkitekt i Lund«, museichefen Jan Torsten Ahlstrand om »GAN och Wiwen Nilsson - två modernistpionjärer i Lund« och redaktör Carlhåkan Larsen om »Sten Broman - Lunds rabulistiske modernist«.

Tre föredrag tog sin utgångspunkt i Tankens bilder: Fil. dr. Berit Sahlström, Uppsala, talade under rubriken »Spela på olika stängar -partiernas bildpropaganda i årets val«, prof Lena Johannesson, Göteborg, om »Bilden - tankens, ögats eller handens instrument«7 och prof Lena Johannisson, Uppsala, om »Vetenskapens bild av den kvinnliga kroppen i ett historiskt perspektiv«.

Hösten inleddes med Äpplets dag i samarrangemang med BalsgårdKiviks försöksstation, Nordiska genbanken, Kiviks musteri och Tetra Pak. Samma dag öppnade utställningen Lekfullt.

I samarbete med Kulturarv utan gränser ordnades sista söndagen i september en Bosniendag med rubriken «Att rasera kulturbyggnader är ett sätt att skada människor och deras identitet« som inleddes av f. riksantikvarien Margareta Björnstad. Övriga talare var journalisten Karine Mannerfeldt, arkitekten Mats Edström och etnologen Maj Povrzanovic.

Den l l oktober firades Thomanders 200-årsdag med sång, musik och glimtar ur hans liv som akademiledamot, teologi professor, kyrkoman, friare och far.

Fyra lördagar under hösten presenterade Kulturen tillsammans med Medborgarskolan bokförlagen Ellerströms, Boströms, Historiska media och Signum.

Maria Lindström framförde sitt Birger Sjöbergprogram Rymdens gröna prickar vid två tillfällen, Lunds teaterförening förlade Riksteaterns uppsättning Leve nostalgin med Anna-Lisa Ericson och Fillie Lyckow på Kulturen och gruppen Eurasia gav vid två tillfällen Dojoji, ett japanskt No-spel.

Caroline Ditleff-Buchberger ställde på »Väggen« ut dockor hon själv gjort med rubriken Drömmen om det främmande - dockor och exotism. På »Väggen« visades vidare foton av Anders Mattsson Dammen på Kulturen, samt IM-60 år. Konstföreningen Mulato Gil och konsttidskriften Heterogenesis kallade sin utställning Limes.

Kulturens sedvanliga julstök med musik, hantverksgata och julutställningar lockade 7.700 besökare under fem timmar. Under december klädde studentnationer julgranar i Lundahallen. Två adventssöndagar spelade Kulturens dockteater Och det hände sig vid den tiden, sammanlagt sex föreställningar.

I Lunds universitetsmuseum öppnades väggutställningen Albert Levan och lundagenetiken.

I Drottens arkeologiska museum framförde Laude Novella medeltida musik på Kulturnatten.

Östarp: s och 26 juli - Djuren på Östarp. 12 juli och 2 augusti -Marken på Östarp. 27 september -fårklippning. Trädgårdsvandringar den 28 juni och 16 och 19 juli.

H AND IK A PPA RBETE

Museet har aktivt medverkat i Regionförbundets i Skåne pilotprojekt Skånes museer ska fungera för alla, bl.a. i två utbildningsdagar för museipersonal under året. Museeet har också deltagit i det nordiska övergripande planeringsarbete för samarbete för att öka museernas tillgänglighet som nyligen påbörjats i nätverksform.

UTA TRIKT AD VE RK SA MH ET l 998

Samarbetsprojekt Sesam: Samordning Skånes Hembygdsförbund, Ystads, Trelleborgs och Helsingborgs museer samt Medicinhistoriska museet (Martin Andren) Ostsee-Akademie, Lubeck: Kulturelles Gedächtnis und Zusammenarbeit im Ostseeraum (Silvia Durmeier) Skånes museer skall fungera för alla (tillgänglighetsprojekt för funktionshindrade): samarbete mellan Regionförbundet Skåne, Malmö

237

Museer, Kulturen och Länsmuseet i Kristianstad (Anna Landberg, Kerstin Westerlund} Framtidstro: samverkansprojekt mellan Nordiska museet och Sveriges länsmuseer (Margareta Alin, Anders Jansson, Anna Landberg} Kulturbro 2000. Samarbetsprojekt mellan Fonden Kulturbro 2000, Kulturen, Lunds Konsthall, Skissernas museum och Mejeriet (Margareta Al in, Eva Kjerström Sjölin} Museiforum (Margareta Al in, Silvia Oi.irmeier, Eva Kjerström Sjölin, Claes Wahlöö} lnsam (Anders Jansson} Lunds universitets Kulturforum (Margareta Alin} Visa Lund (Lars Johansson) suM-gruppen [Samrådsgruppen för utbildningsfrågor för museerna och kulturmiljövården] (Margareta Al in} Skånes dräktråd (Britta Hammar} Svenska textilnätet - STN (Britta Hammar} Sverige och den islamiska världen - ett svenskt kulturarv. Samordnare Medelhavsmuseet, Stockholm (Eva Kjerström Sjölin, Anna Landberg} Nätverksbygge mellan museer med konsthantverkssamlingar. Samordnare Rööhsska konstslöjd museet (Eva Kjerström Sjölin} Renässans för Skåne. Samarbete mellan Kulturen, Länsmuseet Kristianstad och Ystads museum (Britta Hammar, Silvia Oi.irmeier, Nils Nilsson} Föreningen FRI [Sveriges friluftsmuseer] (Eva Kjerström Sjölin} Sydsvenska träbyggnadstraditioner. Samarbete mellan Nordiska museet, Länsmuseet i Kristianstad, Hallands länsmuseum och Kulturen (Claes Wahlöö} Kulturhistoriskt samarbete kring Östersjön för museer, arkiv och bibliotek (Eva Kjerström Sjölin, Silvia Di.irmeier) ABM - Skåneprojektet. Samarbete mellan Landsarkivet, Malmö Stadsbibliotek och Kulturen (Margareta Al in, Anders Jansson) Utredningsgruppen för analys av förutsättningarna för en permanent utställning om Förintelsen. Utredning på regeringens uppdrag (Claes Wahlöö} Samdok. Arbete inom olika pooler (Silvia Oi.irmeier, Anna Landberg, Lena Larsen, Eva Kjerström Sjölin, Claes Wahlöö} Riksantikvarieämbetets projekt »Fynd och Miljö« med material från 1998 års utgrävningar (Sebastian Goksör, Conny Johansson Herven}

Föredrag, seminarier, symposier Föredrag om Vår Skapande Mångfald för Eslövs kommuns kulturförvaltning (Margareta Alin) Dialogkonferens om arbetet med Skånes utveckling arrangerad av Regionförbundet Skåne i samarbete med Arbetslivsinstitutet och Svenska EU Programkontoret (Margareta Al in) Specialvisning för personal vid Ystads museum av Modernismen (Eva Kjerström Sjölin) Specialvisning för personal vid Trelleborgs museum av Modernismen (Eva Kjerström Sjölin) Föredrag i Sommarakademiens seminarium Det tredje rummet (Anna Landberg och Eva Kjerström Sjölin) Föredrag/specialvisning av Modernismen på Museiforums seminarium Framtidstro (Eva Kjerström Sjölin och Anna Landberg) til museer i Norden. Konferens arrangerad av Nordiska Museikommitten och Nordiska samarbetsorganet för handikappfrågor inför nätverkssamarbete (Anna Landberg) Det sydskånska textila kulturarvet. Föredrag på Lunds universitets utbildningsdag (Britta Hammar) Presentation av svensk folkkonst på The Field Museum, Chicago, USA (Lena Larsen) Gamla ting från Dybeck i Kulturens samlingar. Föredrag för Dybecks byalag, Ö Vemmenhög (Nils Nilsson) Båtbyggeriet på Tromtö. Föredrag för Förkärla hembygdsförening (Nils Nilsson) Äldre båt- och skeppsbyggeri i Sydsverige. Föredrag på Statens sjöhistoriska museum (Nils Nilsson) Föredrag på Lunds stadshall under Kulturnatten (Claes Wahlöö) Föredrag i Kulturens Auditorium om Slaget vid Lund (Claes Wahlöö) Föredrag om Kulturen för EFL:S [Executive Foundation Lund] ekonomkurs (Claes Wahlöö) Visning av utgrävningar för forskare från Norsk institutt for kulturforskning (Sebastian Goksör) Visning av utgrävningar och Drottens museum för arkeologer från Roskilde museum (Sebastian Goksör)

Regionala seminarier i samai-rangemang eller eget arrangemang Vårda, förvara och ställa ut trä, järn och läder. Utbildning för

hembygdsföreningar. Samarbete mellan Skånes hembygdsförbund, Kulturen, Länsmuseet i Kristianstad och hemslöjdkonsulenterna i Skåne (Nils Nilsson, Martin Andren) Perspektiv på intervjuer. Samarrangemang Kulturen, Samdok och Etnologiska institutionen vid Lunds universitet (Lena Larsen, Eva Kjerström Sjölin} Framtidstro?, arrangör Museiforum (Margareta Alin, Eva Hansen} Från Homeros till Internet. Seminarium i anslutning till Unescos Världsbokdag. Samarrangemang Kulturen och Lunds Stadsbibliotek (Jnge-Lise Grunewald) Tingens metod som kunskapsväg. Samarrangemang Kulturen och Skånsk skoltjänst (Eva Klang Eriksson, Silvia Di.irmeier}

Samarbete med Lunds universitet Humanekologiska avdelningen vid etnologiska institutionen rörande Kulturens Östarp (Margareta Al in, Eva Kjerström Sjölin} Tingsligheter, tvärvetenskapligt projekt tillsammans med forskare från arkeologiska institutionen, etnologiska institutionen, institutionen för kognitionsforskning och institutionenerna för konstvetenskap och musikvetenskap (Silvia Di.irmeier, Anna Landberg, Sebastian Goksör m.fl . antikvarier} Lunds Tekniska Högskola rörande bygghytta och byggnadsvård (Margareta Alin, Claes Wahlöö} Visning av utgrävningar för personal och studenter från arkeologiska institutionen vid Lunds universitet (Sebastian Goksör}

Samarbete med skolor och utbildningsförbund samt barnverksamhet Samarbetsprojekt mellan Levande Verkstad, Malmö, Lunds kommun och Kulturen (Eva Klang Eriksson) Samverkan med nuc - Lunds kommuns barn- och ungdomskulturgrupp (Eva Klang Eriksson} Samverkan med Folkuniversitetets fotolinje (Lena Larsen} Skolprojekt med Polhemskolan, Lund, om presentation av Arbetarbostaden på internet (Anders Jansson} Nu kommer det en grupp. Kurs för Skånes hembygdsföreningar (Eva Klang Eriksson) Djur, marker, redskap. Visning för skolklasser från Vollsjö i samarbete med Skånsk Skoltjänst och Humanekologiska avdelningen vid etnologiska institutionen (Micael Andre) Sakkunnig i projektet Spider/Spejaren, lett av Mitthögskolan i

Härnösand, i frågor om medel tidsarkeologi och arkeologi (Sebastian Goksör)

UN DER VISN I NG Museikunskap, Lunds universitet (Margareta Al in, Martin Andren, Eva Klang Eriksson, Lena Larsen, Eva Kjerström Sjölin) Etnologi, Lunds universitet (Britta Hammar, Lena Larsen, Nils Nilsson) Bygghytta. Utbildning för byggnadsarbetare i samarbete med Länsarbetsnämnden och AM U-gruppen (Nils Nilsson, Claes Wahlöö) Introduktion i eldhandvapnens konst- och teknikhistoria för AM u-Hadars registreringscentral (Claes Wahlöö) Specialvisning av Modernismen för studerande på Lunds Tekniska Högskolas designutbildning (Eva Kjerström Sjölin) Praktikant från Textile Conservation Center, Hampton Court Palace, London (Eva Möller) Praktikanter från institutionerna för museikunskap och kulturvetenskap (Eva Kjerström Sjölin, Anna Landberg, Claes Wahlöö)

U PPSÖKAN D E VE RK SA MH ET Museipedagogerna har haft 30 uppsökande program för skolor, föreningar, bildningsförbund o liknande från hela södra Sverige Skol- och vuxenprogram: totalt 949 visningar

UT LÅN A V UTSTÄL LN INGAR Snaps- på gott och ont. Del av utställningen till Helsingborgs museum Att överleva- minnen/rån kvinnolägret i Ravensbri.ick. Ställes ut i Mahn- und Gedänkstätte, Ravensbri.ick Gamla leksaker från Kulturen. Utställning på Lunds stadsbibliotek (Britta Hammar)

R;\ D G IVN I NG, KONSULT - OC H EXP ERT UP PD RAG Genomgång av museiverksamhet för Eslövs museiförening (Margareta Al in, Martin Andren, Anders Jansson, Eva Kjerström Sjölin) Utredning för Lunds kommun om skolmuseifrågan: Minnen, möten, metoder - via skolvägen (Eva Klang Eriksson) Lunds Bevaringskommitte (Claes Wahlöö) Registreringscentral, Hadar-gruppen (Anders Jansson) Julutställning, Viborgs museum, Danmark (Anders Jansson) Studerande vid etnologiska institutionen, Lunds universitet, inför

uppsatsskrivning (Anders Jansson), studerande vid konstvetenskapliga institutionen (Eva Kjerström Sjölin) samt studerande vid historiska institutionen (Anders Lundberg) Föremålsbedömning vid jul marknaden på Lomma bibliotek (Nils Nilsson)

STY RELSE- OC H FÖ RT ROEN D EU PPDR AG

Margareta Alin: ledamot i Landsantikvarieföreningen ordförande i Svenska Unescorådet ledamot av Kulturdepartementets suM-grupp styrelseledamot i Skandinaviska Museiförbundet styrelseledamot i Stiftelsen Medicinhistoriska museerna i Lund och Helsingborg ledamot i Lunds universitets Kulturforum ordförande i Borgebystiftelsen (vartannat år) ledamot i Museiforum Claes W ahlöö: suppleant i Borgebystiftelsen suppleant i Tegnerstiftelsen museets representant i Samdokpoolen Lokala och regionala rum Eva Kjerström Sjölin: ledamot i Museiforum museets representant i Samdokpoolen Hemliv Britta Hammar: styrelseledamot i Malmöhus Hemslöjden kassör i 1c0Ms Costume Committee sekreterare i Stiftelsen Skånsk hemslöjd Nils Nilsson: styrelsesuppleant i Stiftelsen Medicinhistoriska museerna i Lund och Helsingborg (suppleant för Margareta Al in) Lena Larsen: sekreterare i Samdoks Kulturmötesgrupp ledamot av valberedningen Visa Lund ledamot i Stiftsgruppen för Tidernas kyrka A nna Landberg: ledamot av Rådet för museivetenskaplig forskning museets representant i Samdoks Kulturmötesgrupp Lars Johansson: styrelseledamot i Visa Lund Eva Möller: vice ordförande i Svenska Föreningen för Textilkonservering Martin A ndren: ledamot i forskningsgruppen PR E-MAL, Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm

G;\ STBESÖK - ETT URVA L Barbara Straka, Haus am Waldsee, Berlin (Eva Kjerström Sjölin) Representant från Bosniens motsvarighet till Riksantikvarieämbetet (Torvald Nilsson) Venezuelas sverigeambassadör (Claes Wahlöö) Susanne Barchal ia, konservator från Nationalmuseum, Köpenhamn (Anna Landberg) Filmregissören Peter Greenaway, usA (Margareta Al in, Claes Wahlöö) Sveriges kungapar (Margareta Alin, Eva Kjerström Sjölin) Utbildningsminister Carl Tham (Margareta Alin, Eva Kjerström Sjölin) Representanter från de nordiska Unescoråden (Margareta Al in, Anna Landberg, Eva Kjerström Sjölin) Riksdagens kulturutskott (Margareta Al in) Representanter för Boverket (Margareta Alin) Representanter för Regionförbundet Skåne (Margareta Al in) Lunds kommunstyrelses arbetsutskott (Margareta Al in) Nationalmuseet, Köpenhamn: studiebesök utställningar och utställningsbyggande (Margareta Al in)

EGNA PUBLIKATIONER Kulturens årsbok 1998 (red. Claes Wahlöö) Modernismen. En ny konst. En ny värld. Utställningskatalog. (Red. Eva Kjerström Sjölin) Slaget vid Lund. I serien Illustrerad historia (Claes Wahlöö)

MEDVERKAN I EXTER A PUBLIKAT IONER Lundaguiden (Claes Wahlöö) Bulletin för arkeologisk forskning i Sydsverige (Sebastian Goksör, Conny Johansson Herven, Torvald Nilsson) Gamla Lund-Nytt (Conny Johansson Herven) Journal of the lnternational Association of Costume (Britta Hammar)

243

ORGANISATION OCH PERSON A L - I gg8 . I 2.3 I

Museichef M.Alin

Kansli A. Dahlberg, chefsekreterare E. Laursen,ekonomichef E. Sjören 50%, personalhandläggare B. Nilsson 50%, assistent

Enheten för kulturhistoria och kulturmiljö E. Kjerström Sjölin, enhetschef, 1 :e antikvarie C. W ahöö, stadsantikvarie T. Nilsson, antikvarie C-G. Bryve, biblioteks- och arkivföreståndare B. Hammar, 1 :e antikvarie A. Jansson, registrator/antikvarie A-C. Holmqvist, registratorsassistent A. Landberg, antikvarie G-B. Ljungdahl, sekreterare N. Nilsson 60%, 1:e antikvarie S. Durmeier (t.o.m. 14/8), antikvarie P. Gerell, assistent M. Andre, gårdsbrukare

Enheten för konservering M. And ren, enhetschef, 1 :e konservator E. Möller (fr.o.m. 1/3), 1 :e konservator R. Abrahamsson 50%, möbelsnickare B. Bouassa, föremålsassistent D. Enescu, föremålsassistent L. Westrup, magasinsföreståndare

Publika enheten B. Hjertvik, enhetschef, marknadschef (fr.o.m. 24h) L. Larsen, programchef

244

I. Grunewald, marknadsförare K. Ericsson 56%, assistent Å. Findhe 60%, assistent K. Westerlund 50%, assistent E. Klang-Eriksson 75°/o (tji. 25%), museilektor G. Persson 50%, receptionist G. Larsson 50%, receptionist B. Hjort, receptionist E. Sjören 50%, butiksansvarig L. Kristiansson 50%, museivärd K. Erlansson 50%, museivärd E. Olsson-Warngård 50%, museivärd 0 . Johansson 75%, vaktchef U. Klausen, vaktchef I. Alwmark 40%, museipedagog Y. Sandberg 40%, museipedagog

Serviceenheten L. Johansson, enhetschef (t.o.m. 10/6) U. Kilenstam, enhetschef (fr.o.m. 7/5) A. Carlsson, vaktmästare/trädgård T. Karlsson, målare J. Persson, snickare M. Persson, snickare S. Wikström 50%, snickare C. Ahlberg, lokalvårdare B. Anderberg, postbud E. Gustavsson, lokalvårdare, (fr.o.m. :i/10 assistent 50%/lokalvårdare50%) R. M Tilly (t.o.m. 3/5), lokalvårdare S. Hörman, lokalvårdare E. Karlsson (t.o.m. 2812), vaktmästare M. Krstic 50%, vaktmästare/trädgård M. Olsson, värdinna L. Wollin (t.o.m. 30/ u), assistent

245