Claes W ahlöö Fotografin och den modärna traderingen

CLAES W AHLÖÖ

Fotografin och den modärna traderingen.

Fotografin kan betraktas som den viktigaste uppfinningen efter hjulet. När Louis Jacques Mande Daguerre 1839 offentliggjorde sin fotografiska metod i Paris satte han ett revolutionerande redskap i händerna på mänskligheten. Till skillnad från andra fantastiska uppfinningar av 1800-talets hyllade ingenjörer hade fotografin en nästan ofattbart omvälvande mental och ideologisk dimension. Daguerre kan knappast mer än ha anat vad som komma skulle. Hans (och andras) uppfinning skulle utvecklas till en av det modärna samhällets hörnstenar. Eller som Gisele Freund uttrycker det: »Fotografiet ingår numera i det dagliga livet. Det har införlivats med samhällslivet i så hög grad att man inte längre lägger märke till det«. Fotografin genomsyrar samhället på alla plan och ingen säger ingen kan undgå den. Det faktum att vi nu befinner oss i ett övergångsskede som kommer att leda till att den på Daguerres och Talbots metoder grundade tekniken förpassas till historien visar bara att vi behöver fler och fler fotografier och att vi behöver dem snabbare. Där hjälper oss digitaliseringen.

Fotografin var en produkt av det borgerliga samhälle som efter den franska revolutionen snabbt hade blivit en allt större konsument av bilder, både i form av miniatyrporträtt och tryckta genrebilder. Lite hårddraget kan det hävdas produktionsmedlen för dessa bilder hade nått en gräns där de inte

År 1840 var fysikprofessorn vid Lunds universitet, Adam Wilhelm Ekelund, i Paris för att köpa nya instrument till sin institution. Hos den berömde instrumentmakaren Jean Baptiste Francois Soleil köpte han då denna daguerrotypikamera. Med sin kompletta utrustning ägs den fortfarande av Fysiska institutionen och är utställd på Kulturen. T.v. en digital kompaktkamera från 1996. Foto: Lennart Hansson.

längre kunde framställas med tillräcklig kvalitet. Detta gällde framförallt porträtten. Konstnärerna var för få och och alltfler klåpare ägnade sig åt den lukrativa porträttmarknaden. Till sin hjälp hade dessa bland annat ritningskameror som var mer eller mindre utvecklade varianter av camera obscura, alltså samma apparat som fotografikameran utgår ifrån. Fotografin måste helt enkelt uppfinnas för att tillgodose en omättlig marknad, där framförallt det borgerliga behovet att göra sig odödlig styrde de ekonomiska förutsättningarna. Alldeles i början av daguerreotypens utveckling gavs det inte tekniska möjligheter till porträttering, men problemen löstes snabbt och sedan var porträttlavinen igång. Människan kunde för första gången på ett rationellt och billigt sätt tradera sig själv med en teknik som var automatisk och exakt till skillnad från det manufakturmässiga porträttmåleri som dominerat sedan den franska revolutionen.

ro6

Redan från början lärde man kameran eller snarare fotografen att ljuga. Om man inte såg upp återgav fotot den osminkade verkligheten. Äldre tiders porträttfotografi visar hur viktigt det var med staffage, kläder och kroppshållning, när den borgerliga självkänslans värderingar skulle framhävas.

Med fotografin kunde den borgerliga exotismen tillgodoses med hjälp av bilder från världens alla hörn. Särskilt populära blev stereofotona. Det fanns också ett bildningsbehov som nu kunde tillfredsställas. Arkitekturens och konstens mästerverk blev tillgängliga för dem som exempelvis aldrig själva skulle företaga resan till pyramiderna. Likaså cirkulerades bilder av tidens »kändisar« i massupplagor. Sångerskan Jenny Lind som 1850-1852 lade amerikanerna för sina fötter var en av de mest fotograferade; bilderna på henne betingade fem till tjugofem dollar per styck. I USA som på många sätt blev den demokratiska massfotografins verkliga hemland såg dessutom Lincoln till att vinna presidentvalet 1860 med hjälp av jätteupplagor av sitt eget fotografi på bleckmedaljer.

Med fotografin inledde mänskligheten en ny era i sin historieskrivning och skaffade sig en ny närvarokänsla för avlägsna platser och skeenden. Med fotografins hjälp överlämnar vi oss till framtiden. Före 1839 kunde ingen vanlig dödlig räkna med att hans utseende skulle vara känt efter döden. Etthundrafyrtioett år senare gjorde tidningen Life och Kodak ett försök att uppskatta hur många stillbilder som tagits år 1980. Resultatet blev tio miljarder - Samtidigt gjordes bedömningen att 86 procent av världens hushåll hade tillgång till en kamera. Tala om ett mänsklighetens

KÄLLOR

Freund, Gisele. Fotografi och samhälle. 1977· Kemp, Wolfgang. FOTO-ESSAYS zur Geschichte und Theorie der Fotografie. 1978. Taft, Robert. Photography and the American Scene. A Social History, r839-r889. 1938.

107

Stereoskop från 1800-talets senare del. KM 5r.979, KM 64.626.

Vetenskaplig illustration rörande ögat och optiken. Publicerad i Jonathan Crary: Techniques af the Observer.

108