ALF HORNBORG
Traditionen och det moderna tillståndet. Om att återerövra platsen.
Tradition och modernitet är begrepp som för de flesta har någonting med tiden att göra. Traditionerna sträcker sig tillbaka i vårt förflutna medan det moderna representerar ett föränderligt nu och en omvälvande framtid. Mera sällan reflekterar vi över att dessa begrepp också har en rumslig dimension. Traditioner har en avgränsad utbredning i rummet medan det moderna står för det gränsöverskridande och globala. Genom att titta närmare på vad tradition och modernitet innebär i tid och rum kan vi nå en djupare förståe lse av vad de betyder för vårt identitetsbyggande. I bakhuvudet har jag två till synes vitt skilda exempel: dels Georg Karlins ansträngningar på 1920-talet att »bevara« sydsvensk folkkultur, dels de kanadensiska mi'kmaqindianernas ansträngningar att på 1990-talet »återuppväcka« sina traditioner. Det som har gett mig anledning att reflektera över Karlins motiv är att jag sedan ett par år tillbaka varit engagerad i ett projekt för att rekonstruera äldre odlingssystem vid gården Östarp, som Karlin 1924 förvärvade för Kulturens räkning. En grundläggande fråga för detta projekt har varit betydelsen av lokal, erfarenhetsbaserad kunskap om den enskilda platsens förutsättningar, ställd i kontrast till abstrakt, vetenskaplig jordbrukskunskap. Reflektionerna kring mi'krnaqindianerna har väckts under flera perioder av antropologiskt fältarbete i deras reservatssamhällen
