MATTS W I BERG
Det var en gång.
Många har hört talas om rollspel men kanske oftast i samband med de debatter som förts i media om ungdomsvåld, där paralleller mellan självdestruktivitet, droger och rollspel har dragits. Under de senaste tjugo åren har de dock allmänt blivit en alltmer populär form av förströelse och sysselsättning. Själv har jag spelat rollspel sedan slutet av r g70-talet. Att spela rollspel ger en möjlighet att kunna ställa sig utanför det moderna samhällets snabba tidsrytm och med fantasins hjälp påverka tid och rum. Populariteten kan hänga samman med ett sökande efter en motvikt till den rotlöshet som många känner i dagens alltmer kaotiska och medialiserade samhälle. De flesta rollspel utspelar sig i en fantasivärld där allting är möjligt och den enda begränsningen är fantasin. Tidsmässigt rör sig rollspelen antingen i medeltiden eller i en avlägsen framtid där båda är lika fantastiska. Miljöer och händelser har därför många paralleller med folksagans och kan ses som en modern typ av muntligt sagoberättande, där möj ligheten att kunna påverka berättelsens innehåll tillkommit. Rollspel kan spelas av minst två personer, men man bör helst vara fler. En av spelarna är spelledare och är den som presenterar alla miljöer, personer och händelser i spelet medan de övriga spelarna tillhör den grupp av äventyrare som ska utsättas för de utmaningar som finns i rollspelet. Spelledaren
165
