ANDERS LUNDBERG
Det skrivna ordets makt. Ett medeltida perspektiv.
». . . Ack, att det hade förunnats mig att tala, icke diktera detta, så att jag kunnat ge mig mera helt i talet än i skriften! Säkert hade det levande ordet varit mera kärkommet än det skrivna, tungan verksammare än tecknen.« BERNHARD AV C LAIRVA UX UR BREV TILL ÄRKEB ISKOP ESKIL AV LUN D .
Att inte kunna antingen läsa eller skriva är så begränsande att det numera, i vår del av världen, betraktas som ett handikapp. Det anses som en självklarhet att alla redan efter några år i grundskolan besitter denna färdighet. Just att det för de flesta blivit en sådan självklarhet gör att man inte tänker så mycket på vad denna färdighet, den skriftliga traditionen, innebär och har inneburit för formandet av den kultur vi lever med idag. Inte heller reflekterar väl någon nämnvärt över när, eller i vilket sammanhang, skriftlig tradition blev en del av vår kulturprocess. Ett sätt att belysa en traditions uppkomst kan vara att betrakta den ur ett annat tidsperspektiv. Med skriftlig tradition avses ett sätt att med hjälp av tecken eller symboler, på ett mer eller mindre beständigt underlag, bevara samt förmedla information, kunskap och värderingar över avstånd i tid och rum. Nära förknippat med skriften har
I I7
