SONOGRAFI
Vi kallar oss sonografer … AV MARIE BYENFELDT Röntgensjuksköterskans yrke är
spännande och rikt på teknik och möten med patienter. För många finns efter examen och legitimation känslan och önskan att lära sig ännu mer. Det är så många människor fungerar, en strävan uppåt/framåt för att känna fortsatt stimulans i arbetet. Möjligheterna finns, och formerna för fortsatt lärande kan se olika ut, beroende på organisationsbeslut och genomförandeförmåga på röntgenavdelningarna.
«En sonograf är värd mycket för verksamheten och har ett mycket stort ansvar.» För röntgensjuksköterskan kan möjligheten finnas att gå en uppdragsutbildning (det betyder att arbetsgivaren betalar utbildningen) vid Karolinska Institutet (KI) i kursen medicinskt ultraljud. Det jag skriver nu, är baserat på mina erfarenheter och erhållen kunskap, samt en framtidsvision. Vad gör en sonograf, och hur många är sonograferna i Sverige egentligen?
Vi kallar oss sonografer, vi som gått utbildningen i medicinskt ultraljud vid KI, en utbildning som funnits sedan 1990-talet. En sonograf utför olika ultraljudsundersökningar på röntgenavdelningarna, och det finns egentligen inga begränsningar vad en sonograf får eller kan göra. Ingen kan med säkerhet säga hur många utbildade sonografer det finns i Sverige. Det saknas tillgänglig offentlig statistik, inte ens hos Vårdförbundet är sonograferna räknade. Enligt ett enkätutskick 2018-2019 från Region Östergötland med svar från 53 av landets röntgenkliniker
12
Atikkelen har tidligere stått på trykk i publikasjonen Röret, som utgis av Svensk förening för röntgensjuksköterskor, og gjengis i Hold Pusten med tillatelse.
har 17 kliniker sonografer anställda. Totalt 22 sonografer anställda i Sverige. Lite osäkert på huruvida de privata röntgenklinikerna vare sig fick enkät eller svarade på enkäten. Många sonografer har av olika anledningar gått över till privat arbetsgivare, så svarsinnehållet har en bias baserat på detta mörkertal. Status sonografrollen i Sverige – hur ser det ut egentligen?
De som svarade på enkäten, var radiologer och/eller chefer. Sonograf var ej tillfrågad. Enligt enkätsvaret utför de sonografer som arbetar på röntgenkliniker följande metoder; lever (inkl. HCC, kontrast och leverelastografi), bukväggsbråck, njurar (inkl. transplanterade), urinblåsa, aorta, DVT, venmapping, MSK (knä, axel, hälsenor), scrotum, mjukdelsförändringar (till exempel lipom), neonatalhjärnor,
FOTO: ISTOCK
«Jag tror förstås på sonografyrket, och tänker mig att det kommer finnas minst en sonograf på varje klinik, beroende på verksamhetstyp och storlek på röntgenavdelningen.» lilla bäckenet (ovarier, uterus), hals, thyroidea (inkl. finnålspunktioner), dränage (till exempel abscess) samt prioriteringar av undersökningar. Detta anses av verksamhetscheferna som en tämligen komplett metodarsenal för en röntgenavdelning. De fördelar som nämns i enkäten med sonograf på röntgenklinik är ur yrkesgruppen radiologernas perspektiv
avlastning (volym, ST-läkarutbildning (legespesialisering, red.anm.), upphandling, service, programmering av ultraljudmaskiner) och tänkt för yrkesgruppen röntgensjuksköterskor en kompetensutveckling med karriärväg. Ur ett verksamhetsperspektiv ger en sonograf lägre kostnader, högre stabilitet och högre kvalitet. Hjälp vid upphandling, underhåll och optimering, samt i
Hold Pusten 5/2020
