Första Linjen 1/2023

Ledare. Haveriet med tågvärdarna hade kunnat undvikas. Dessutom är det ett enormt svek mot våra medlemmar.

Svek. Jens Sjöström (S) lovade att stoppa avvecklingen av tågvärdarna. Det löftet höll han inte, säger Rainer Andersson, Pendelklubben.

På tur med lantbrevbäraren

Norrtälje kommun utgör en tredjedel av Stockholms län, mestadels är glesbygd. Det sätter också sin prägel på postutdelningen. Flera av de brevbärare som jobbar för Postnord

Dödstyst. När lokföraren Camilla Wrande tog till orda på Pendelklubbens möte blev det dödstyst i salen.

Roslagsbanan. Tågvärdarna tas bort enligt nytt avtal.

”LO-kollektivet starkare tillsammans”

i kommunen är lantbrevbärare. En av dem är Tommy Lundman. Snart ska han åka ut på en slinga på omkring 20 mil.

Reportage, s. 10–11

– Det finns starka argument för att ställa sig bakom LO:s krav. Det ökar det fack liga styrkan när vi agerar enigt, säger Sekos avtalssekreterare Ulrika Nilsson.

Seko-SiS säger nej till ungdomsfängelser

– Det är vi som har kompetensen att arbeta med ungdomar. Att föra över ungdomar till fängelser har testats förut, men inte slagit väl ut, säger Frida Strandberg Landin, ordförande i Seko SiS.

Ett ”värstingland” för facken

Sveriges Nato-medlemskap har rest frågan om Turkiets brott mot de mänskliga rättigheterna, bland annat om repression mot fackliga organisationer.

Snart blir det musik för hela slanten

I april går Aage Öst i pension efter att arbetat som lokförare sedan 1982. Då får han mer tid för musiken, något han ägnat sig åt hela livet.

Anställer. Arlanda express vill anställa fler tågvärdar.

Organisationsutredningen presenteras under året

På Sekos kongress 2021 fattades beslut om att utreda den egna organisationen. Första Linjen har talat med Anders Berg, som ingår i utredningens arbetsgrupp.

Postnord sparkar chefer

200 chefer och administratörer kommer att förlora sina jobb i Postnords nya ledningsorganisation.

Ny antologi från Frances Tuuloskorpi

Fyra välkända antologier om facklig organisering är slutsålda, men redaktören Frances Tuuloskorpi berättar att en ny bok är på g.

”Är det här min sista vecka?” tänkte jag och de flesta av mina kollegor. Jag sköt fram semester, resor, och annat i tron om att det kanske skulle vara slut snart.

Timanställd på statliga muséer

Först, s.2

Nyheter, s.9

Nyheter, s.8

Kamraten, s.15

Utblick, s.14

Krönika, s.16

Kultur, s.13

Först, s. 3

Turkiet

Första Linjen är Seko Stockholms medlemstidning, den utkommer minst 3 ggr per år. Ansvarig utgivare: Karin Åkersten. Redaktör:

Tipsa Första Linjen!

l Känner du till något som Första Linjen borde skriva om? Kanske något som händer på din arbetsplats?

Eller något som påverkar Sekos medlemmar i Stockholmsregionen? Eller du kanske vill skriva något själv och skicka in till redaktionen?

Hör då av dig till redaktionen för Första Linjen. Enklast är att mejla Mats Wingborg (mats.wingborg@ gmail.com) eller Charlotte Rinaldo (charlotte.rinaldo1@ gmail.com).

1 500

Telekom och energi:

Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, 17121 Solna. Postadress: Box 1032, 171 21 Solna. Telefon: 08-454 84 00. E-post: stockholm@seko.se.

Haveriet med tågvärdarna hade kunnat undvikas

När styret i region Stockholm (landstinget) nu fortsätter avvecklingen av tågvärdarna på pendeln är det inget annat än ett haveri. Ett haveri som med politisk vilja hade kunnat undvikas. Att låta ett projekt där kameror ska ersätta tågvärdar fortgå på så lösa grunder är bedrövligt. Det ger bilden av att det är tjänstemän och/eller bolagen som sköter driften av trafiken, snarare än våra politiker som i praktiken fattar besluten.

Dessutom är det ett enormt svek mot våra medlemmar. Våra medlemmar och förtroendevalda som bättre än någon konsultfirma kan berätta för politiken vilka åtgärder som behövs för att kunna driva en säker och punktlig kollektivtrafik. Att vårt nya styre i regionen på detta sätt fullföljer det tidigare styrets personalfientliga politik är förstås en oerhörd besvikelse. Inte minst eftersom jag är övertygad om att berättelserna från de anställda i kollektivtrafiken spelade en stor roll i hur stockholmarna valde att lägga sina röster och alltså påverkade valresultatet i slutändan.

Det visar också på hur viktigt det är att vi nu på allvar lyfter frågan om upphandlingarnas vara eller icke vara i kollektivtrafiken. Vi kan inte fortsätta lägga våra skattepengar på vinster till bolag som slår sönder fungerande organisationer och har lekstuga med människors trygghet och vardag.

I dagarna efter beslutet har de anställda på pendeln visat vilka konsekvenser det kan få när en del av de anställda inte kommer till jobbet. Hur stökigt kommer det bli i Stockholmstrafiken när vi tar till stridsåtgärder på allvar? Sveriges arbetare är hårt pressade av infla tionen med ökade kostnader och minskade marginaler och Seko Stockholms med lemmar är inget undantag.

Vi går nu in i en avtalsrörelse där vi står väldigt långt ifrån vår motpart. Ett av Sekos krav från spårtrafikbran schen i denna avtalsrö relse handlar dessutom just om ensamarbete. Risken för konflikt är stor. Jag vet att våra förtroendevalda och våra medlemmar är beredda att ta fajten.

Vi kan få Stockholm att stå stilla.

Karin Åkersten Ordförande

Seko Stockholm karin.akersten@seko.se

För att Första Linjen ska vara en relevant tidning är vi beroende av tips och inspel från medlemmarna. Första Linjen är din tidning. Se därför till att också påverka innehållet.

H&M hyvlar 1 500 personer i 69 butiker runt om i landet. Hyvlingen innebär att de anställda får kortare arbetstid och lägre lön. Konsekvensen blir att de anställdas löner krymper rejält. Det är ovanligt med hyvling i Sekos branscher.

TELEKOM/ENERGI. De branscher inom Seko där avtalsrörelsen satt i gång först är telekom och energi. – Just därför är avtalen inom dessa två branscher högintressanta, säger Nick Fortgens. Nick Fortgens vet vad han talar om. Han har tidigare varit ordförande i Sekos

Avtalssekreteraren Ulrika Nilsson:

Avtalsrörelsen har dragit i gång. Vad händer?

– I dagsläget har Seko lämnat in yrkanden inom väg- och ban, tele och energi. Vi har också mottagit arbetsgivarnas yrkanden inom dessa områden. Det betyder att avtalsrörelsen kommit i gång. Nästa steg blir att analysera arbetsgivarnas bud inför det kommande förhandlingarna. Sedan kommer samma sak ske inom andra branscher. Seko och arbetsgivarna kommer att lägga fram yrkanden som grund för förhandlingarna.

En grund för lönehöjningar är det så kallade märket, som grundar sig på löneutvecklingen inom industrin. Inför årets avtalsrörelse är LO:s krav att märket ska vara 4,4 procent, dock minst 1 192 kronor i månaden. Seko ställer sig bakom detta krav. Samtidigt finns röster inom Seko, som tunnelbaneklubben i Stockholm, som tycker att 4,4 procent är för lågt med tanke på att

inflationen är betydligt högre. Vad säger du till dem?

– Först och främst har jag stor förståelse för argumentet. Jag vet att många har det väldigt tufft och att priserna skjutit i höjden. Vi ser också att regeringen vill ge kompensation till olika grupper i samhället, som till dem som förbrukat mycket energi. Då är det verkligen befogat att ställa frågan varför inte också arbetare ska kompenseras. Men det finns också starka argument för att ställa sig bakom LO:s krav. För det första ökar det fackliga styrkan när vi agerar enigt. För det andra har LO dåliga erfarenheter av att få igenom höga lönekrav under perioder av inflation. Det skedde under 1970-talet. Då fick vi visserligen igenom ordentliga lönelyft, men reallönerna sjönk på grund av att inflationen var hög. Men vad som är viktigt nu är att också chefer och andra välbetalda grupper tar sin del av ansvaret och avstår från oskäliga löneökningar.

Frågan om förskjuten arbetstid är något som vi lyft i avtalsrörelsen.

Inom väg- och ban, tele och energi har Seko lämnat in sina yrkanden. Är det något särskilt som sticker ut utöver de generella kraven på höjda löner?

– Varje branschområde har sina specifika krav som kretsar kring frågor som arbetsvillkor, arbetstider och arbetsmiljö. Ofta är det krav som återkommer i varje avtalsrörelse. Men en sak som möjligen sticker ut är att kravet på att få bort förskjuten arbetstid inom energibranschen. Arbetsgivaren har rätt att med 14-dagars varsel flytta arbetstiden, exempelvis kan den ändras från 7.00 till 14.00 och i stället bli från 12.00 till 19.00. Sådant kan förstås vara befogat i vissa fall. Men vad vi sett under senare tid är att många kommuner utnyttjat denna möjlighet. De hoppas kunna använda förskjuten arbetstid för att slippa betala övertidsersättning. Därför är frågan om förskjuten arbetstid något som vi lyft i avtalsrörelsen. stockhom@seko.se

Mats Wingborg. Redaktionsråd: Mats Wingborg, Linnea Garli, Monika Roll, Charlotte Rinaldo, Karin Åkersten och Kalle Holmqvist. Medverkande i detta nummer: José Figueroa, Linnea Garli, Kalle Holmqvist, Jenny Inal, Mats Wingborg och Karin Åkersten. Grafisk form: Petter Evertsén. Tryck: Hall Media Tryck AB, 2023.

”LO-kollektivet blir starkare om vi uppträder enigt”

Nick Fortgens

Ulrika Nilsson valdes till Sekos ny avtalssekreterare i november förra året. FOTO: ALAN KARTAL

Första Linjen 1/2023 sekostockholm.se

Tele2-klubb och vice ordförande för branschorganisationen inom Telekom, men sedan några veckor tillbaka är han ombudsman inom Seko med ansvar för energibranschen.

Nick Fortgens konstaterar att arbetsgivarna inom både telekom och energi förespråkat så kallade processavtal, det vill säga avtal som inte innehåller en bestämd lönepott utan där man lokalt kommer överens om löneökningarna, men

Bli skolinformatör

där industrinormen fungerar som en stupstock som ska gälla om man inte kommer överens lokalt.

– Om man accepterar processlöneavtal blir effekten att det fackliga inflytandet minskar. Därför avfärdar både Seko och LO det upplägget.

Det återstår förstås att se vad som händer i avtalsrörelsen och det är viktigt att inte gå händelserna i förväg. Men jag har svårt att tro att arbetsgivarna får igenom sin idé om processavtal.

ORGANISATION. Seko söker nu nya skolinformatörer som kan hjälpa till att lära gymnasieelever och SFI-elever om vikten att vara med i facket. Som skolinformatör jobbar du på uppdrag åt LO, som givetvis ser till att du får utbildning i hur du håller en skolinformation. Självklart får du ersättning för förlorad arbetsförtjänst både för utbildningen och för de dagar du håller skolinformation. Tar du uppdraget och får utbild-

Struktur. En utredning om Sekos organisation presenteras under året.

ningen förväntas du sedan avsätta ungefär en dag i månaden.

Baskunskaper som krävs är att du genomgått någon av LO:s utbildningar Om facket eller Medlem i facket. Detta för att du ska ha den grundkunskap som krävs för att kunna hålla en skolinformation.

Att bli skolinformatör är ett bra första steg in i den fackliga verksamheten om du som medlem känner dig intresserad av att hjälpa till, men inte riktigt är redo än att

Studier.

ta steget fullt ut att bli förtroendevald på din arbetsplats. Blir du utsedd till skolinformatör kommer vi dock i samband med det utse dig till Seko-ombud, så att du kan söka ledighet enligt förtroendemannalagen till uppdragen som skolinformatör. Detta innebär att du är garanterad ledighet från jobbet de dagar som du ska jobba för LO. Intresseanmälan görs till alexander.petersson@seko.se

Hur ser tidsplanen ut?

– Enligt den officiella tidsplanen ska vi lägga fram ett förslag till repskapet den 23 maj, men det kommer vi inte att hinna utan vi kommer att be om mer tid. I stället är planen att vi ska vara klara med ett förslag till slutet av året och att det därefter ska gå ut på remiss.

Ännu finns inget förslag, men kan du säga något redan nu om vilka tankarna ni är inne på och vad som fortfarande diskuteras bland er som håller på med utredningen?

– Ett förslag är att stärka och bygga branschorganisationerna så att det finns en organisation för varje bransch. De flesta verkar också vara inne på att branschorganisationerna bör få ansvaret för att stötta klubbarna, det vill säga att den frågan flyttas från regionerna till branscherna.

Anmäl dig till en facklig introduktionsutbildning

Vill du lära dig mer om dina rättigheter på jobbet? Har du funderat på vad facket kämpar för, hur arbetsmarknaden egentligen fungerar eller hur du får så stor nytta som möjligt av ett medlemskap i Seko?

l Du är välkommen att anmäla dig till en av Sekos introduktionsutbildningar. Kursen vänder sig till dig som arbetar inom någon av Sekos branscher, oavsett om du är medlem eller ej. Kursen är på en dag. Du söker ledigt från jobbet utan lön och får istället ett skattefritt stipendium på 125 kronor/ timme (1 000 kronor för heldag).

ORGANISATION. På Sekos kongress 2021 fattades beslut om att utreda den egna organisationen. Första Linjen har talat med Anders Berg, brevbärare i Linköping och ordförande för Seko Mellansverige, som ingår i utredningens arbetsgrupp.

Berätta om grunden för utredningen?

– Syftet är att försöka räta ut Sekos ganska röriga organisation. Mycket har ju förändrats under åren. Under 1970- och 1980-talet var i princip alla Sekos medlemmar statligt anställda, vilket be-

Debatt.

tydde att nästan alla hade samma arbetsgivare. Idag ser det väldigt annorlunda ut. En annan sak som skiljer Seko från andra förbund är att vi både har branschstrukturer och de tvärfackliga regionerna. Sedan är det inte alla branscher inom Seko som har en egen branschorganisation. För närvarande finns bara branschstrukturer inom energi, tele, väg- och ban och spår, men det saknas inom post, försvar, civil och vård. Ytterligare komplikationer är att förhandlingsorganisationerna är skilda från klubbarna och att Sjöfolk i princip fungerar som ett förbund inom förbundet.

I slutet av året kommer organisationsutredningen att presenteras. FOTO:

Finns inte en risk med det, det skulle försvaga regionerna, inklusive Seko Stockholm? – Jo, det ligger något i det argumentet. Men mycket skulle också ligga kvar på regionerna, som det tvärfackliga arbetet, det fackligtpolitiska och studierna. Dessutom behöver branschorganisationerna stärkas. Sedan finns områden där vi ännu inte har hunnit diskutera om det bör vara regionen eller branschorganisationen som ska ha ansvaret, som ungdomsfrågor och arbetsmiljö.

Och hur går tankarna kring förhandlingsorganisationerna? – En möjlighet är att låta de nuvarande förhandlingsorganisationerna bli nationella klubbar. Men på den punkten råder olika meningar och det återstår att se var vi landar.

Du kan välja mellan att gå en fysisk utbildning eller en distansutbildning. För att delta på distans behöver du en dator med bra uppkoppling, samt en fungerande webbkamera och mikrofon. Har du inte tillgång till detta ska du välja en fysisk kurs i stället. Då får du komma till en kurslokal i centrala Stockholm och vi bjuder på lunch och fika under dagen.

Följande datum finns att välja på under våren: l 21 april, Barnhusgatan 6, Stockholm l 16 maj, Barnhusgatan 6, Stockholm l 2 juni, Distanstillfälle l 14 juni, Barnhusgatan 6, Stockholm

Du kan anmäla dig direkt på www.seko.se/intro När du anmält dig får du en bekräftelse och en kallelse till utbildningstillfället du valt att gå. Kallelsen lämnar du till din arbetsgivare i samband med att du söker ledigt. Rätten att gå utbildning är reglerad i lag och ingenting som din arbetsgivare kan säga nej till. Ta gärna hjälp av ditt fackliga ombud på din arbetsplats för att söka ledigt.

Om du har några frågor går det bra att mejla till studier.stockholm@seko.se

Välkommen med din ansökan!

Alexander Peterson: Öka jämlikheten

ORGANISATION. Inflation, låga lönekrav i avtalsrörelsen och ökade priser i matbutik. Och så jobbet förstås. Dit går vi ju i alla fall. Trots att en VD i genomsnitt tjänar 93 gånger mer än en städare. 69 gånger mer än en industriarbetare. Eller kanske just därför.

l Trots att vi arbetare uppenbarligen bara förlorar på att fortsätta gå till jobbet ändå fortsätter att lojalt gå till jobbet varje dag och tjäna in vår alldeles för snåla lön i förhållande till det arbete vi utför på våra

arbetsplatser. Vi har ju inget val, pengarna måste in. Vad jag menar med att det är för snålt? Att VD:n tjänar 93 gånger mer än arbetaren på golvet borde väl säga det mesta.

I Sverige skenar ojämlikheten iväg. Det är alldeles uppenbart. Jag såg på Agenda (230219) och lyssnade på justitieministern och moderaten Gunnar Strömmer. Han frågades ut om gängskjutningarna, knarket och vilka konsumenterna är som driver knarkhandeln och i förlängningen skjutningarna i bland annat Stockholms förorter.

Ett klipp med den förre socialde-

mokratiske statsministern Stefan Löfven spelades upp som menade att det var rika människors knarkkonsumtion i Djursholm som finansierade knarkhandeln. Strömmer tog avstånd från uttalandet och menade att det var klasskampsretorik. Stefan Löfven försökte göra frågan till en klassisk höger-vänster-fråga, menade Strömmer. Jag tyckte mig se rädslan i Strömmer. Tänk om arbetarrörelsen fångade signalen, att göra fler frågor till höger-vänster-frågor i samhället? Det skulle vara att skadeskjuta högern. Och det vet

Strömmer. Men det behöver vi också förstå.

Arbetarrörelsen jobbar i uppförsbacke men det gör befolkningen uppenbarligen också. Den skenande ojämlikheten är av sällan skådat slag, samtidigt lyser åtgärderna mot ojämlikheten med sin totala frånvaro. Med hög inflation och låga lönekrav (som Svenskt näringsliv redan avfärdat som tokiga) kommer vi se reallönesänkningar när avtalsrörelsen är över. Och så kan det vara. Kanske går det inte att göra något annat nu. Men då måste vi ha idéer för hur vi kompenserar

detta i andra delar av samhället. Var kan vi hämta in pengar för välfärden när lönerna i praktiken blir lägre? Ska vi kanske börja höja bolagsskatten? Där verkar det i alla fall finnas pengar att fylla verkställande direktörers djupa fickor. Oavsett vilka idéer vi har för att omfördela rikedomarna i samhället måste det komma ur förståelsen att vår kamp handlar om klass och att vi som arbetar förtjänar en större del av kakan. Och vi vill ha den nu. Alexander Petersson Sekreterare, Seko Stockholm

alexander.petersson@seko.se

Fem frågor om Sekos organisationsutredning – Anders Berg svarar

”En högintressant avtalsrörelse”

Första

Linjen 1/2023 sekostockholm.se

Tågvärdarna.

Utredningen och politiska majoriteten: ”Tågvärdarna ska bort”

TRAFIK. – Det är ett stort svek. Jens Sjöström (S) lovade att stoppa avvecklingen av tågvärdarna. Det löftet höll han inte. Den utredning som nu genomförts är också undermålig. Det är bara en granskning av den tidigare granskningen, säger Rainer Andersson, vice ordförande i Pendelklubben.

l Bakgrunden till Rainer Anderssons uttalande är att en utredning genomförd av konsultföretaget WSP nu föreslår att avvecklingen av tågvärdarna ska fortsätta. Utredningen ska presenteras i trafiknämnden den 22 mars. Men redan nu står det klart att trafikregionrådet Anton Fendert (MP) säger ja till en fortsatt avveckling av tågvärdarna. Han menar att säkerheten och tillgängligheten på tågen kan garanteras ändå. Även Socialdemokraterna säger ja till att avveckla tågvärdarna.

Starkt kritisk till beslutet är Lina El Yafi som representerar Vänsterpartiet i nämnden. Hon menar att den utredning som har genomförts är alltför snäv och att lokförarnas och tågvärdarnas perspektiv saknas.

– Utredarna har bara lyssnat på MTR och inte pratat med fackliga företrädare och anställda.

Rainer Andersson tillägger att avvecklingen av tågvärdarna nu drar i gång i full skala.

– Och för att tillfälligt ersätta alla dem som försvinner under avvecklingen kommer MTR nu att visstidsanställa 30 nya tågvärdar som bara kommer att få jobba under en begränsad period fram till dess att tågvärdarna definitivt tas bort.

Jens Sjöström (S) avfärdar kritiken.

– Utredningen har landat i att det går att garantera säkerheten och tillgängligheten med andra medel än tågvärdar och bemött de farhågor vi hade med anledning av det bristande underlag vi tidigare haft tillgång till från Moderaternas beslut i juni 2021.

Jens Sjöström öppnar samtidigt för att justera beslutet om nya saker framkommer.

– Vi behöver kontinuerligt se över hur arbetet genomförs, och vi behöver se över hur vi kan förstärka den synliga personalen på pendeltågen.

När Camilla tog till orda blev det dödstyst i salen

TRAFIK. Ett inlägg vid Pendelklubbens möte den 3 februari I ABF-huset om villkoren för de anställda skapade särskilt stor uppmärksamhet. Det var när lokföraren Camilla Wrande tog till orda. När hon med gråten i halsen pratade upphörde plötsligt allt sorl och alla viskningar. Det blev dödstyst i salen.

l Första Linjen intervjuade Camilla Wrande efter mötet, däribland om hennes engagemang för att tågvärdarna borde bli kvar.

Hur länge har du kört pendeltåg?

– Jag fyller snart 54 år och jag började när jag var 40. Tidigare hade jag jobbar inom bland annat vården, skolan och handeln. Men när jag blev förare på pendeltågen tänkte jag att ”detta kommer jag att jobba med tills jag går i pension”. Nu är jag mer osäker. Verksamheten ska slimmas, trots att det innebär att man tummar på säkerheten.

så om mer vardaglig verksamhet. Att sköta ramper för rullstolsbundna och för personer med permobiler, att ge information till passagerarna och se till att det är ordning i vagnarna. Nu är tanken att rampservice ska beställas i förväg. Men i praktiken är det svårt att få det att fungera. Jag har själv erfarenhet av att personer med funktionsnedsättning inte kan gå av ett pendeltåg därför servicen inte har anlänt. Dessutom uppstår en byråkrati när beställningar ska ske i förväg.

Camilla Wrande med gråten i ögonen vid Pendelklubbens möte i ABF-huset.

FOTO: MATS WINGBORG

en enorm trygghet. Som lokförare är man inte ensam. Tågvärden blir ens förlängda ögon och öron och man har alltid en annan person att bolla frågor med. Därför är det en katastrof att de ska avvecklas.

Tanken är att tågvärdarna ska ersättas av personal som åker ut i bilar till platser där det exempelvis sker olyckor. Hur skulle det fungera?

Fakta. Företagen som gjorde utredningen. l WSP Sverige fick i uppdrag av Trafikförvaltningen att handla upp en utredare. WSP är ett analys- och teknikkonsultbolag med huvudkontor i Stockholm. WSP Sverige ingår i den globala koncernen WSP Group, ett kanadensiskt konsultföretag.

l Magnit Global Sweden utförde utredningen. Magnit är ett konsultbolag med kontor på Regeringsgatan i Stockholm. Det ingår i sin tur i en koncern med fem bolag. Koncernmoderbolaget ägs till stora delar av EQT, ett svenskt globalt inriktat riskkapitalbolag.

– För säkerheten är det avgörande att man inte är helt ensam som lokförare. I rusningstrafik kan det finnas 1 800 resenärer på ett långt pendeltåg. Samtidigt kan många allvarliga saker hända, en påkörning eller att en kontaktledning rasat och att den som lämnar tåget risker att få ström i sig. Eller att människor eller djur finns i spårområdet. En förare som i sådana lägen är ensam blir utlämnad. I värsta fall kan föraren hamna i chocktillstånd. Under den tid som jag har kört pendeltåg har jag varit med om många allvarliga tillbud. En erfarenhet är att jag behöver tågvärdarna. Men det handlar ock-

Du har också pekat på att synen på tågvärdarna och de dagliga rutinerna har förändrats flera gånger. Berätta!

– När jag började arbeta var det tågvärdarna som hade ansvaret för resenärerna ombord. Då ansågs de väldigt betydelsefulla. Sedan flyttades de ansvaret till lokförarna, men så småningom tillkom andra uppgifter för tågvärdarna, som att plockstäda. En annan viktig rutin som vuxit fram senare är att lokföraren och tågvärden alltid inleder med att växla mobilnummer. Ibland händer det att den gängse internkommunikationen inte fungerar, då måste vi kunna nå varandra på annat sätt. Allt detta innebär

Läs en rapport från mötet på första-linjen.se

En VD eller 73 tågvärdar

l Verkställande direktörer tjänar alltmer jämfört med andra yrkesgrupper. Glappet har successivt blivit allt större.

LO:s senaste kartläggning visar att en VD idag tjänar lika mycket pangar som 93 städare eller 71 tågvärdar. Anna Almqvist, utredaren som genomfört undersökning kommenterar resultatet med ett ord: ”Uppseendeväckande”.

– Pendeltågssystemet är stort. Om tågen befann sig långt ut i periferin skulle det ta lång tid för en bil att vara på plats. Risken är stor att tåget skulle bli stående under en lång period. Dessutom finns pendeltågsstationer helt utan bemanning, som Hemfosa och Segersäng på linjen mot Nynäshamn. Det är mer eller mindre plattformar i skogen och där sträckningen är enkelspårig. Händer något där är sårbarheten stor. Sedan har vi stationen i Knivsta, som inte tillhör Stockholm, och där SL inte har någon närvaro.

Och föraren ska övervaka genom kameror i vagnarna och skärmar i förarhytten. Vad är din kommentar?

– Det säger sig själv att det aldrig kan ersätta tågvärdarna. Det kommer att bli ett ensamjobb. Dessutom skapar skärmarna nya arbetsmiljöproblem. De tänds och släcks automatiskt. För den som kör när det är mörkt ute skapar det problem med mörkerseendet. Dessutom används touchskärmar där bilden förstoras om man trycker på den, men det innebär en ny och ansträngande rörelse där händerna gång på gång ska lyftas över axlarna.

stockhom@seko.se

Rainer Anders från Pendelklubben är starkt kritisk mot beslutet av den ny majoriteten att ta bort värdarna.

FOTO: MATS WINGBORG

Jens Sjöström (S).

Första Linjen 1/2023 sekostockholm.se

Arlanda Express går i motsatt riktning – vill ha fler tågvärdar

TRAFIK. Arlanda Express vill utöka antalet tågvärdar – företaget går därmed i motsatt riktning jämfört med pendeln och Roslagsbanan. Redan i dag finns två tågvärdar på de flesta av tågen, men det behövs fler.

– Tågvärdarna har otroligt mycket att göra. Det har varit väldigt mycket resenärer under det senaste året. Pressen är stor.

”Även på Roslagsbanan finns planer på att avveckla tågvärdarna”

TRAFIK. Ännu är det dubbelbemanning på alla tåg på Roslagsbanan. Men i det nya avtal som slutits mellan SL och företaget

Transdev som ansvarar för driften står att tågvärdarna ska tas bort när de nuvarande tågen ersätts med X15p.

– Vi har inte gett upp. Kan vi visa att säkerheten hotas kanske tågvärdarna kan få vara kvar, säger Helena Wallin, ordförande i Seko Klubb Roslagsbanan.

l De kommande tågen X15p är utrustade med kameror och en skärm som förare kan titta på och se vad som händer i vagnarna. Det är den nya tekniken som gjort att SL i avtalet med Transdev inte ställer krav på framtida dubbelbemanning. Dock är det oklart när tågen X15p kommer att vara på plats. Fortfarande provkörs de och dokumentationen är inte klar.

– Hittills har också bara 22 tåg beställts, men redan idag används 29 tåg när trafiken är som tätast, som i morgonrusningen. I dag är det dessutom svårt att få trafiken att gå ihop. Det skulle behövas åtminstone 33 tåg. Det här betyder att det kommer att ta tid innan X15p kan ersätta alla X10p-tåg. Övergången kommer att ske successivt.

Trafiken har ökat på Roslagsbanan efter en utbyggnad där enkelspårsträckorna har ersatts av dubbelspårsträckor. Det har höjt kapaciteten rejält. Tidigare var tågen

tvungna att stå vänta vid stationer när det var ett mötande tåg på väg in. En annan del av upprustningen har varit bygget av den nya stationen i Arninge.

Så länge X10P-tågen finns kvar kommer det också att finnas kvar tågvärdar på Roslagsbanan, någon snabb och drastisk förändring kommer inte att ske. Men Helena Wallin vill helst se att tågvärdarna blir kvar också på sikt och även efter att X15p-tågen införts. Hon medger att manöverutrymmet är litet, men slår fast att klubben inte har gett upp.

– Om vi kan påvisa att säkerheten och tryggheten hotas utan tågvärdar finns en möjlighet för SL att sluta ett tilläggsavtal med Transdev, men ett sådant avtal kostar förstås pengar och det är där skon klämmer.

Helena Wallin drar slutsatsen att klubben på Roslagsbanan behö

Frågan om förskjuten arbetstid är något som vi lyft i avtalsrörelsen.

ver draghjälp för att kunna stoppa den planerade avvecklingen av tågvärdar.

– Framför allt är det avgörande vad som sker på pendeln. Om tågvärdarna blir kvar på pendeln tror jag vi har en chans att förhindra avvecklingen även på Roslagsbanan. Pendelklubbens kampanjer har därför stor betydelse även för oss.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

Fakta. Roslagsbanan.

l Transdev är ett multinationellt transportbolag med huvudkontor i Paris. En del av det nuvarande företaget hette tidigare Veolia, som tidigare ansvarar fören stor del av kollektivtrafiken i Stockholm. Största ägare av Transdev är franska staten, en annan betydande ägare är den tyska koncernen Rethmann-Gruppe.

l Tåget X15p har tre vagnar och drygt 150 sittplatser. Planen är att de första tågen ska sättas i trafik någon gång under 2023 – 2024. Underhållet kommer att ske vid en ny depå i Molnby i Vallentuna. Tåget tillverkas av Stadler, ett företag med säte i Schweiz, men med fabriker i många länder. Största ägare av Stadler är PCS Holding AB, ett schweiziskt holdningbolag.

l Den 12 december öppnade den nybyggda stationen Arninge på Roslagsbanans Österskärslinje. Stationen blev den 39:e på Roslagsbanan och en viktig knutpunkt för norrortskommunerna Täby, Österåker, Vallentuna, Vaxholm och Danderyd.

l Roslagsbanan började byggas 1885 för att forsla malm och timmer till Stockholm och till närliggande hamnar. Banan är smalspårig, ett arv efter initiativtagarnas ambition att spara pengar.

l Yvonne Boström understryker att tågvärdarna på Arlanda Express har många specifika uppgifter. – De både viserar och säljer biljetter, sedan hjälper de resenärerna och ger information. För att hinna med allt detta är tågen för det mesta bemannade med dubbla tågvärdar, åtminstone från tio på förmiddagen till halv åtta på kvällen. Totalt sett finns idag 57 tågvärdar anställda på Arlanda Express. Nu ska ytterligare 5–10 utbildas. Därutöver finns mellan 10–15 så kallade SSA (Sales & Service Agents). Till skillnad från en tågvärd deltar en SSA inte i säkerhetsarbetet, det vill säga de ger inte klartecken till förarna utan arbetar enbart med visering och försäljning av biljetter och ger information. SSA-personalen arbetar både på tågen och på den särskilda säljytan vid Arlanda där de säljer biljetter.

Även om tågvärdarna på Arlanda Express, till skillnad från pendeltågen och Roslagsbanan, viserar och säljer biljetter tycker Yvonne Boström ändå att det är fel att det finns planer på att avveckla tågvärdarna inom den spårtrafiken.

– Det är paradoxalt. Våra resenärer är i hög grad turister och affärsresenärer. Vi har inga som försöker planka och inga stökiga tonårsgäng. I dessa avseenden är vår uppgift enklare än på pendeln och Roslagsbanan, ändå är det där som tågvärdarna ska avvecklas.

Det finns även andra skäl till att Yvonne Boström tror att det är ett stort misstag att försöka ta bort tågvärdarna på pendeltågen och Roslagsbanan.

– Den dag då det händer en olycka och resenärerna behöver evakueras kommer det bli tydligt att säkerheten försämrats. Särskilt om det kommer att behövas en spontanevakuering. Det blir omöjligt för en person att klara.

Under pandemin sjönk resandet på Arlanda Express till ett minimum. Det ledde till att timvikarierna försvann, men ingen fast anställd personal sades upp.

– Det finns saker som kunde vara bättre, exempelvis finns ett visst missnöje med schemat. Samtidigt tycker jag att ledningen och ägarna hittills tagit ett långsiktigt ansvar. Inte minst är det måna om det personliga mötet mellan resenärer och personalen, säger Yvonne Boström.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

Fakta. Arlanda express.

l Arlanda Express drivs av företaget A-Train AB, det ägs i sin tur av ett konsortium där en av de stora ägarna är australiska pensionsfonder. En annan central ägare är SAFE, ett företag som kontrolleras av kinesiska centralbanken. I Europa företräds SAFE av det brittiska dotterbolaget Ginko Tree Investment.

Helena Wallin är ordförande för Seko Klubb Roslagsbanan. FOTO: MATS WINGBORG

Första Linjen 1/2023 sekostockholm.se

Postnord gör en U-sväng – den stora chefsrockaden

POST. 200 chefer och administratörer kommer att förlora sina jobb i Postnords nya bantade ledningsorganisation som bygger på att man vill separera Postnords verksamhet i tre affärsområden: Brev, Paket och Logistik.

l Den 17 januari i år samlades

Seko Postklubb Stockholms styrelse för årets första möte.

Klubbens vice ordförande Niklas

Robertsson berättade att Postnord flaggat för att en stor nyhet skulle släppas exakt klockan 13.00 samma dag. När tiden var inne kopplade vi upp oss på intranätet och Sverigechefen Mathias Krümmel gick via länk ut med att Postnords hela verksamhet skall organiseras om totalt.

Den stora neddragningen bland alla chefer och bland specialisterna på Arken är ett sätt för Postnord att göra besparingar snabbt nu när företaget går med viss förlust. De lägsta chefsjobben i den nya organisationen som finns att söka är helt klart devalverade tjänster. Förut hade dessa chefer ett antal gruppledare under sig men i framtiden kommer dessa chefer bara

att ansvara för cirka 25 medarbetare var, och de får dela sin tid mellan administration och att leda och fördela arbetet själva ute på golvet.

Jag har förstått att det finns en oro bland cheferna att de nya jobben kommer att innebära kraftiga lönesänkningar för dem. Ett annat orosmoment är att alla som söker de nya ledarjobben måste genomgå digitala personlighetstester och logiska tester på tid som det oberoende rekryteringsföretaget Varbi står för. På så sätt kanske agnarna sållas från vetet och man blir av med 200 agnar som inte håller måttet? Frågan är bara vilken personlighet och begåvningsprofil som Postnord helst vill se hos sina framtida chefer. Här finns utrymme för spekulation och det spekuleras hej vilt just nu. De senaste tio åren eller så har fo -

Min teori är att man skiljer av Postnords samhällsuppdrag så att affärsområdet ”Brev” blir ett separat rör som om det krisar kan få hjälp med bidrag från staten.

kus i Postnords strategi varit att integrera de olika verksamhetsområdena så att synergieffekter kan uppnås. Brevbärare skulle kunna dela ut paket, chaufförer dela ut brev, alla delar av företaget skulle integreras, men det gick väl lite si och så med integreringen i praktiken. De flesta människor gör ju ett effektivare jobb om de har vanan inne och det insåg ofta linjecheferna. Varför skicka ut en van cykelbrevbärare att köra kvällspaket och varför sätta en skåpbilschaufför på brevbäring? Den nya organisationen som presenterades i januari gör en total u-sväng. Separation i stället för integration. Postnords verksamhet kommer att delas upp i tre separata affärsområden: Brev, Paket och Logistik med egna chefer och egen budget vad jag förstår. Man tar också bort en del högre chefsnivåer och siktar på en plattare ledningsstruktur med snabbare beslutskedjor. (Men ändå talar man om de tre affärsområdena som ”rör” vilket ju inte låter så särskilt platt.)

I höstas uppmärksammade Postoch telestyrelsen Postnord på att de efter införandet av varannan-

dagsutdelningen inte har lyckats säkerställa pålitliga brevleveranser i utlovad tid. Man har inte levt upp till samhällsuppdragets krav helt enkelt. Postnord har under lång tid haft stora problem med kvarligg och försenad post och företaget har ålagts att komma fram med en handlingsplan för att åtgärda bristerna. Varannandagsutdelningen har inte heller gett de stora besparingar i brevbäringen som man räknade med vid införandet. Brevaffären går inte särskilt bra för Postnord.

Min teori är att man skiljer av Postnords samhällsuppdrag så att affärsområdet ”Brev” blir ett separat rör som om det krisar kan få hjälp med bidrag från staten för att kunna leva upp till de förväntningar som samhället har på pålitlig postservice i hela landet. Om all produktion i företaget är integrerad så skulle det ha inneburit problem att ta emot samhällsstöd eftersom stora delar av Postnords verksamhet inte alls har med samhällsuppdraget att göra utan sker på en konkurrensutsatt marknad.

Charlotte Rinaldo stockhom@seko.se

Postnord.

Arken, Postnords huvudkontor i Solna. FOTO: POSTNORD.

Ärendet om Emilia Leijon-Amrén

går till centrala förhandlingar

POST. Emilia Leijon-Amrén, brevbärare i Stockholm, varnades av Postnord efter att ha larmat om missförhållanden. I flera medier har hon pratat ut om arbetsvillkoren på Postnord. Hon har också larmat internt genom att använda sig av Postnords visselblåsartjänst. Arbetsgivaren menar att hon har handlat illojalt.

l Seko Posten har förhandlat med Postnord om ärendet, men man har inte kommit överens och frågan har lyfts till centrala förhandlingar mellan Seko och Almega.

Oenighet mellan fack och arbetsgivare i körkortsfrågan på regional nivå

POST. Vår klubb Seko Postklubb Stockholm har fört regionala förhandlingar med Postnord angående körkortsfrågan under hela hösten, men dessa förhandlingar tycktes innan jul ebba ut. Kanske för att en ny stor omorganisation var på gång i det fördolda, men jag och säkert flera med mig tolkade tystnaden från regionledningen som ett positivt tecken.

l Sedan kom nyheten om de stora neddragningarna bland chefer och administration och då vaknade hoppet på riktigt hos oss omkring 100 äldre körkortslösa brevbärare att vi kanske skulle få behålla våra jobb trots allt. I och med att fokus i Postnords besparingar skiftat, så hade ledningen kanske lämnat idén att sparka de körkortslösa Stockholmsbrevbärarna och faktiskt lyssnat på Sekos argument för fördelarna med cykelbrevbäring i storstadsmiljö.

Hoppet levde i några dagar, särskilt eftersom Postnord gick ut i media och lugnade alla anställda på golvet med att nedskärningarna på 200 personer bara skulle beröra chefer och administration.

Men trots denna försäkran så kalllade Regionledningen efter några dagar till en ny samverkan i körkortsfrågan där de stod fast med

sin vilja att lösa övertaligheten genom att säga upp brevbärare utan körkort.

Förhandlingarna strandade eftersom Seko inte kunde acceptera att Postnord sparkar de äldre körkortslösa Stockholmsbrevbärarna som i de flesta fall jobbat hela sitt yrkesliv i företaget. Detta samtidigt som företaget investerar i nya cykelmodeller av cargotyp som lämpar sig väl i stadsmiljö, och att så många brevbärare med körkort får cykla på daglig basis. Det skulle vara fullkomligt omöjligt för oss fackliga att förklara för våra medlemmar att de skulle behöva lämna sina anställningar i Postnord när verkligheten ser ut som den gör. Alla brevbärare i Stockholm vet hur mycket det cyklas, och de förstår också att det kommer att fortsätta att cyklas på jobbet även i framtiden.

Det kan gå fort nu med ett avgörande i övertalighetsprocessen.

Risken finns att de avgående cheferna i region Stockholm gärna vill knyta ihop säcken lite prydligt de sista veckorna innan de går vidare till nya utmaningar. Jag tror att ett sådant agerande kan vara förhastat eftersom de nya cheferna i de olika affärsområdena kanske har en annan bild av framtiden än nuvarande ledning och att de därför bör få utveckla verksamheten efter egna visioner. Låt de nya cheferna fatta avgörandet tycker jag!

Ännu har frågan kring övertalighet och körkort inte lyfts till centralt fackliga i Seko, ST och Saco. Ledningen för region Stockholm Syd i Postnord menar att de därför fortsätter med processen att sparka de körkortslösa på regionnivå. Postnord inleder det hela med att erbjuda de körkortslösa brevbärarna sex månadslöner om de frivilligt säger upp sig. Seko menar att det är dumt att bara ge sex månader vid frivillighet när en körkortslös som blir övertalig får 12-14 månader beroende på ålder och anställningstid med omställningspaketet Novum. En mer rättvis lösning för att lösa övertaligheten vore att erbjuda frivillighet på sex månader till alla brevbärare i regionen med eller utan körkort. Seko Posten är nu inkopplade och en central beslutsförhandling kan påkallas längre fram.

En beslutsförhandling innebär tyvärr enligt medbestämmandelagen bara att facket har en chans att påverka i samverkan med arbetsgivaren men att arbetsgivaren i slutändan fattar beslutet efter eget huvud. Om Postnords ledning står fast vid att sparka sina äldre trotjänare bara några år innan de ska gå i pension efter ett långt yrkesliv är det inte ett agerande värdigt ett statligt ägt företag.

Charlotte Rinaldo stockhom@seko.se

– Som jag uppfattar det tycker Postnord att jag varit illojal därför att jag offentligt kritiserat arbetsgivaren. Jag uppfattar också att Seko tycker att jag borde gå med på en förlikning. De verkar inte så pigga på att frågan drivs vidare, ytterst till Arbetsdomstolen. Men jag tänker inte så mycket på mig själv som på den

principiella frågan, säger Emilia Leijon-Amrén.

Siv Andersson och Patrick Theodorsson förhandlar för Seko Posten i frågan, men ingen av dem vill yttra sig. Förhandlare uttalar sig av princip aldrig i förhandlingar om pågående personärende. I detta fall har dessutom förhandlingarna flyttats till central nivå, så de kommer inte att sköta de fortsatta förhandlingarna.

Ärendet om Emilia Leijon-Amrén har också blivit en fråga i riksdagen. Kadir Kasirga S-ledamot och aktiv i Seko har i skriftlig fråga krävt att finansministern tar Postnord i kragen. I början av året svarade finansminister Elisabeth Svantesson. Hon uttalade sig inte om det konkreta ärendet men slog fast att ”det är angeläget att visselblåsarfunktionen fungerar i praktiken”.

Emilia Leijon-Amrén är för tillfället studieledig, men hennes förhoppning är att hon så småningom kan komma tillbaka till arbetet på posten.

Nytt Postnord kan påverka den fackliga strukturen

POST. – Omorganiseringen inom Postnord kan komma att påverka den fackliga strukturen inom företaget, säger

Daniel Witoslaw, ordförande i Postklubb Norr.

Bakgrunden är Postnords planer på att skapa en ny och plattare organisation samt att dela in verksamheten i tre underföretag; logistik, terminal och brev.

– Nu är våra klubbar regionalt uppdelade, med den nya organisationen skulle vi få flera olika arbetsgivare på samma arbetsplats. Det kan leda till att vi också behö ver dela upp fackklubbarna.

förändringen både skulle kunna leda till en uppspjälkning av den

fackliga verksamheten på arbetsplatsen och till klubbar som får väldigt stora regionala täckningsområde.

– Risken är att det lokala fackliga arbetet försvagas.

Daniel Witoslaw konstaterar att fackklubben redan nu vet hur Postnords nya organisation kommer att se ut, men att den först ska vara på plats den sista mars.

– Från fackets sida behöver vi inte ha väldigt bråttom. Vi kan först se vad Postnord bestämmer sig för och sedan fundera på vad det betyder för oss. Men vi måste den fackliga organiseringen, säger

Missnöje med ökade löneklyftor mellan chaufförer inom posten

POST. Lastbilschaufförerna på Postnord har haft löner som har släpat efter jämfört med vad chaufförer får betalt av andra arbetsgivare.

l När Postnord märkte att det började bli svårt att rekrytera nya chaufförer beslöt man inför förra lönerörelsen att lönerna skulle

höjas rejält. Överenskommelsen innebar att alla förare med C eller CE-körkort skulle få en lönehöjning på maximalt 3 000 kronor i månaden. Arbetsgivaren har fått fria händer att själva

bestämma fördelningen av lönehöjningarna. Detta har resulterat i att vissa lastbilschaufförer har fått en stor löneökning, medan andra knappt har fått någon.

– De stora skillnaderna i hur stor löneökning man har fått skapar missämja bland chaufförerna. Det ser jag på min egen arbetsplats, Hub-Södertälje, säger Sandra Lun-

din, som själv arbetar som chaufför och som är styrelseledamot i klubb Seko Posten Stockholm och samverkansansvarig i Södertälje.

Postklubben har tagit upp frågan om de stora skillnaderna i löneökningar med arbetsgivarna.

– Postnord har emellertid avvisat den fackliga kritiken. De hänvisar till att den tidigare överenskom-

melsen öppnade för arbetsgivaren att avgöra nivån på lönehöjningarna.

Sandra Lundin har inte heller fått någon information om exakt hur lönespridningen ser ut.

– Men det kommer att bli synligt senare i år i samband med lönerevisionen.

stockhom@seko.se

Förhandlingar kring de körkortslösa brevbärarna fortsätter. FOTO: POSTNORD.

Sandra Lundin

FOTO: JUNE WITZOE

Första Linjen 1/2023 sekostockholm.se

Saltsjöbanan tillfälligt stängd – men inga uppsagda

TRAFIK. På grund av flera omfattande banarbeten stängdes Saltsjöbanan den 1 januari år. Enligt planerna ska linjen vara i drift igen den 1 april 2023, men först 2027 kommer Saltsjöbanan gå hela vägen till Slussen. Under nedstängningen har tågen ersatts av bussar.

l – Men ingen av de drygt 50 anställda har sagts upp. Alla har fått andra och tillfälliga arbetsuppgifter, säger Ulrika Carlsson, vice ordförande och sekreterare i Lokalbaneklubben, som organiserar anställda vid Saltsjöbanan, Tvärbanan och Nockebybanan. Ulrika Carlsson berättar att det har funnits en möjlighet för de anställda att lämna önskemål om vad man tillfälligt ska arbeta med. – Några jobbar som informationsvärdar. Andra har blivit utlånade till Djurgårdslinjen och Lidingöbanan. Det har också varit möjligt att ansöka om att få ta busskort och några har fått utbilda sig till spårvagnsförare. Arbetsgivaren har varit lyhörd inför våra fackliga krav.

De banarbeten som ska genomföras handlar både om underhåll och nyinvesteringar. Däribland ska SL bygga dubbelspår och nya stationer vid Tattby och Fisksätra.

I dag går Saltsjöbanan till stor del på enkelspår. Även Region Stockholm, som bygger tunnelbanans Blå linje till Nacka och Nacka kommun, kommer att utföra arbeten i anslutning till Saltsjöbanans spår under avstängningen. Det handlar bland annat om ombyggnaden av Värmdövägen och renoveringen av Sickla bro.

När Saltsjöbanan så småningom

kommer i gång igen kommer frågan om tågvärdarna att komma upp på dagordningen igen. Fram till uppehållet av trafiken fanns det delvis en dubbelbemanning med både förare och tågvärdar, men på grenbanan mot Solsidan har tågvärdarna försvunnit.

– Det skapade direkt problem. Många skolbarn åker efter den linjen och när det blivit stökigt på tågen har föraren inte kunnat få något stöd. Konsekvenserna av att ta bort tågvärdarna har fått stor uppmärksamhet i NackaVärmdö-Posten.

Ulrika Carlsson förklarar att klubben vill ha tillbaka tågvärdarna och även på Tvärbanan och Nockebybanan där de försvann 2016.

– Vid stopp i trafiken, utrymning eller sjukdomsfall hamnar hela belastningen på föraren. Vi menar att ombordanställda behövs som trygghetspersonal. De fungerar som förarnas extra öron och öron. Inte sällan är det stök, allra mest på fredags- och lördagskvällar. Men det händer saker på alla tider på dygnet. Även dagtid, förklarar Ulrika Carlsson. stockhom@seko.se

Fakta. Saltsjöbanan.

l 37 spårvagnar av typ A32 och 25 spårvagnar av typ A35 trafikerar Tvärbanan och Nockebybanan. 128 000 resenärer reser med våra spårvagnar en vanlig vardag. 150 förare, 20 yttre och inre trafikledare, 7 informationsledare, 2 personalledare, 10 rangerare och montörer ser till att trafiken fungerar.

l Företaget VR Sverige, tidigare Arriva AB, driver Saltsjöbanan. I Stockholm driver VR Sverige också Tvärbanan och Nockebybanan. VR Sverige driver vidare Pågatågen i Skåne och Östgötapendeln. Företaget ägs av det finländska statliga järnvägsföretaget VR Group Abp.

Håkan Englund: ”Det gäller att behålla trycket på gräsrotsnivå”

VÄG & BAN. Under 2022 och fram till valet körde Seko Infranord en intensiv kampanj för att järnvägsunderhållet borde återförstatligas. Hur lyckades den? Första Linjen ställde frågan till Håkan Englund, ordförande i Seko Infranords förhandlingsorganisation.

l – Egentligen har vi drivit en sådan kampanj ända sedan Banverket lades ner 2010 och verksamheten bolagiserades. Men, absolut, vi gjorde flera saker inför valet för att trycka på. Vi uppnådde också en del, men det var inte så positivt som vi trodde först. Varför protestera mot det upplägget?

– Av den enkla anledningen att antingen borde verksamheten drivas i egen regi eller så borde man kalla det för fortsatt upphandling. Nu påstår man en sak men gör något annat. Sedan i höstas har Sverige en ny regering, vad betyder det för frågan om järnvägsunderhållet?

– Inte mycket tror jag. I Tidöavtalet nämns inget om järnvägsunderhållet. Det är knappast en prioriterad fråga. Samtidigt har, efter vad jag förstår, regeringspartierna möjlighet att ta egna initiativ i frågan utan att involvera SD. Men det kommer knappast att ske. Tidigare har företrädare för SD hävdat att de vill förstatliga järnvägsunderhållet. Vad innebär det

Fackklubben halverade antalet som skulle sägas upp

l

– Infranord har tappat flera upphandlingar. Efter förhandlingar med Seko Infranord blir det emellertid inte lika omfattande neddragningar av personal som företaget aviserade från början. Utgångsbudet var att över 200 skulle få gå. Nu stannar det vid cirka 100, säger Jacqueline Hellman, fackligt arbetsplatsombud och planerare av arbete i spår.

De övertalighetsförhandlingar som Seko Infranord bedrivit med företaget har varit en facklig framgång.

– En orsak var att företaget vill behålla nyckelpersoner, men får att få stöd för det blev de tvungna att minska antalet som skulle sägas upp, säger Johnny Naderus, vice

Tuffast för dem som saknar yrkesutbildning

VÄG & BAN. – Varslen fortsätter att öka inom väg- och ban, men läget är ännu inte så allvarligt som vi befarade i höstas, säger Juwanro Haddad, ombudsman vid Seko Stockholm.

l Flera planerade projekt har skjutits upp och står stilla. Särskilt gäller det bostadsbyggandet, som, enligt Juwanro Haddad, har avstannat till följd av höjda räntor.

– Men det är inte de stora byggföretagen, som Skanska, NCC och

Peab, som drar ner på personalen. Behöver de spara skär de i stället ner på underleverantörer. Som vanligt slår besparingarna hårdast mot dem som är anställda av mindre företag och som utför jobb åt de stora jättarna.

Ett annat tecken på att särskilt många mindre företag har svag likviditet är att det tar längre tid för anställda att få ut rätt lön.

– Då och då händer det att arbetsgivare glömmer att betala ut olika former av extra ersättningar, som ob. Sådana fall har inte blivit

vanligare men tidigare brukade räcka med ett telefonsamtal och så bad arbetsgivaren om ursäkt och betalade ut pengarna. Nu tar det längre tid och ofta krävs en förhandling innan rätt lön betalas ut. Det tyder på att flera företag har dåligt med pengar i kassan och måste vända och vrida på vartenda öre.

Juwanro Haddad har dock inte märkt någon generell oro bland Sekos medlemmar inom väg- och banbranschen.

– De flesta är fokuserade på det

ordförande i Sekoklubben inom Infranord i Stockholm. Orsaken till neddragningarna är att Infranord förlorat flera upphandlingar i Norrland och Mellansverige. I Stockholmsregionen har Infranord klarat sig bättre. – I Stockholmsregionen behövs snarare mer arbetskraft, som arbetstågsförare till lifträlsbilar och spårgående traktorer, samt ett 30-tal järnvägstekniker, säger Jacqueline Hellman. stockhom@seko.se

arbete som de håller på med. Många säger också att tiderna är osäkra för alla.

Sedan

är vissa grupper mer sårbara än andra.

– Är man utbildad maskinförare och blir av med jobbet är det ofta ganska lätt att hitta ett nytt arbete.

I vissa delar av Sverige är det till och med en brist på personer med

för möjligheten att få igenom en kursändring?

– På sistone har det varit tyst från SD i den frågan. Partiet går inte att lita på. De har verkar ha böjt sig för de andra högerpartierna. Sedan är det väldigt fastlåst oavsett vad SD tycker. Så länge inte socialdemokratin driver på för ett återförstatligande av järnvägsunderhållet eller delar av järnvägsunderhållet blir det svårt att komma framåt. Men hur ska det vara möjligt att få igenom politiska beslut när det parlamentariska underlaget är så svagt? – Jag håller med om att det ser mörkt ut på kort sikt. Det avgörande nu är snarast att behålla trycket på gräsrotsnivå. På längre sikt kan det ge resultat.

Facklig seger efter hot om avtalslöshet

l Under 2020 beslutade företaget Infranord att lämna arbetsgivarorganisationen Almega för att i stället bli medlem i Byggföretagen (BF). Beslutet ledde till ett hårt fackligt motstånd från Seko Infranord. Om det avtal som slutits med Almega skulle ersättas av ett avtal med BF skulle villkoren för de anställda försämras. Seko Infranord mobiliserade och hotade med att inte teckna något företagsavtal med Infranord. – Även Infranord insåg att konsekvensen skulle bli avtalslöshet. I december 2022 dödförklarade man därför försöket att inrangera Infranord under BF. En facklig seger, säger Håkan Englund, ordförande i Seko Infranords förhandlingsorganisation.

sådan kompetens. Det är betydligt tuffare för dem som saknar yrkesutbildning och yrkesbevis. Jobbar man dessutom hos en liten underleverantör är läget tufft.

Juwanro Haddad konstaterar samtidigt att det kan vara svårt att finansiera en yrkesutbildning för personer som har det svårt ekonomiskt med stora bostadslån, särskilt nu när räntorna har stigit. – Men nu finns möjligheten att få lön under utbildningen genom det nya omställningsstudiestödet. Det uppmanar jag alla att utnyttja.

Juwanro Haddad

Jacqueline Hellman

Neddragningar. Telia genomför ett stort besparingspaket.

Notiser.

Seko Stockholm värvar medlemmar inom försvaret

FÖRSVAR. – Upprustningen av försvaret har lett till att många nyanställs. Därför satsar vi nu stort på att värva nya medlemmar, säger Jens Larsson, anställd vid flygflottilj F16 i Uppsala och styrelseledamot i Seko Försvarsklubb Svealand.

l Jens Larsson berättar att många av de som börjat jobba på flottiljen visat intresse för Seko.

– De vill veta mer. Det kommer frågor om vad Seko är för något och om hur Seko arbetar. Flera har också frågor om vilka försäkringar som ingår i medlemskapet.

Ett 20-tal Sekomedlemmar i Solna förlorar sina jobb

TELEKOM. – Just nu pågår förhandlingar om uppsägningar.

Från den 1 april ska omkring 320 medarbetare försvinna, men några kan omplaceras på andra tjänster inom företaget, säger Rickard Wäst, ordförande i Seko Teliaklubben, som också utgör en del av Seko Stockholm.

l Rickard Wäst förklarar att neddragningen av personal kommer att ske över hela linjen och omfatta alla yrkeskategorier. Telia har sedan tidigare deklarerat att företaget måste minska antalet anställda fram till 2025. Nu har den processen drivits på. En bidragande orsak till det är bland annat höga energikostnader under kvartal fyra förra året.

Även geografiskt sker neddragningar över hela landet. Vid kontoret i Solna berörs omkring 130 personer, varav ett 20-tal tillhör Seko.

Sedan tidigare har Teliaklubben varit med och förhandlat fram re-

gelverket kring uppsägningar i ett så kallat villkorsavtal.

– Bland annat gäller minst dubbla LAS-tiden. Enligt LAS avgörs uppsägningstiden av hur länge man varit anställd, från 1 till 6 månader. Våra anställda får den dubbla tiden. Under denna period är man arbetsbefriad med lön och bibehållna personalförmåner. Dessutom finns möjlighet till avgångsvederlag och utbildningar till nya yrken. För att få igenom dessa förmåner har arbetsgivaren fått möjlighet att töja på turordningsreglerna. Om så sker ska en motivering redovisas vid förhandlingstillfället.

Många av de som får sluta har nära till pension. I bästa fall, konstaterar Rickard Wäst, kan de få ett förstärkt stöd som ger ekonomiskt skydd fram till pensionen.

– Telia är ett aktiebolag, men fortfarande är staten huvudägaren. Jag tror det har bidragit till skyddet vid omställning. Varumärket är fortfarande viktigt och nästan alla har synpunkter på Telia.

Rickard Wäst menar att det också är en god stämning under de så kallade övertaglighetsförhandlingarna.

– Det är förstås tunga beslut, men företaget är ovanligt väl förberett.

Det finns också ett gemensamt intresse av att företaget måste fungera och vara konkurrenskraftigt även framöver. Då går det inte att slänga ut ”gamlingar” bara för att man kan det. Tvärtom är det avgörande att behålla central kompetens.

En sak som oroar Rickard Wäst är samtidigt hur arbetsbelastningen kommer att se ut för den personal som blir kvar.

– Det kan låta som en nästan cynisk ståndpunkt när många får sluta, men även detta är viktigt. Arbetsgivaren säger att flera arbetsuppgifter ska försvinna, inte sällan är det dock oklart när det kan komma att ske. Det blir en orimlig arbetsmiljö för dem som jobbar kvar om de får en ökad arbetsbelastning i en redan ansträngd organisation. stockhom@seko.se

Seko-SiS säger nej till ungdomsfängelser

VÅRD. Tidöpartierna vill återinföra ungdomsfängelser, men Seko SiS stretar emot.

l Ett krav i Tidöavtalet är att särskilda ungdomsfängelser åter ska inrättas. Sverige hade sådana fram till 1980. Ungdomsfängelserna ska, enligt avtalet, ”ersätta de särskilda ungdomshem som SiS ansvarar för idag”.

För brott som begås av en person som inte fyllt 18 år får domstol döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl. Vanligen får i stället Statens Institutionsstyrelse (SiS) ansvaret för dessa ungdomar. SiS har för närvarande 21 ungdomshem med omkring 700 platser. De som sitter på ungdomshem har antingen blivit tvångspla-

cerade enligt LVU (Lag om vård av unga) eller LSU (Lag om sluten ungdomsvård). LVU-ungdomarna har en individuell vårdplan. LSU ungdomarna är dömda till sluten ungdomsvård och vistelsen är i likhet med fängelsestraff tidsbegränsad.

Formuleringen i Tidöavtalet är otydlig. Tänker sig regeringspartierna och samarbetspartiet SD att nyöppnade ungdomsfängelser ska fyllas av både LVU-ungdomar som begått brott och av ungdomar som dömts till sluten vård enligt LSU? Eller handlar det bara LSUungdomar som ska flyttas? Det förblir oklart.

Seko-SiS, det vill säga fackklubben för anställda inom SiS, menar att det behövs ännu större

personaltäthet för att både förbättra kvaliteten på vården och öka säkerheten för personalen.

Samtidigt är klubben kritisk till förslaget om att lägga ner ungdomshem och ersätta dem med fängelser.

– Det är vi som har kompetensen att arbeta med ungdomar. Att föra över ungdomar till fängelser har testats förut, men inte slagit väl ut. Det håller även våra Sekos klubb inom kriminalvården med om, säger Frida Strandberg Landin, ordförande i Seko SiS. stockhom@seko.se

av den svenska upprustningen. – Många av de nyanställda är också väldigt positiva. De tycker att jobbet är spännande och tycker att de gör en viktig insats för samhället genom sitt jobb.

Samtidig konstaterar Jens Larsson att det är viktigt att bevaka de anställdas fackliga rättigheter. – Inte minst att kollektivavtalet efterlevs. Särskilt viktigt för många anställda är frågor som har att göra med arbetstider och scheman. Då behövs också de fackliga organisationerna.

Uppsala ligger egentligen utanför Seko Stockholms område, men Seko Stockholm har hjälpt de fackligt aktiva vid flottiljen att ordna medlemsvärvningskampanjer.

– Nyligen körde vi en intensiv kampanj under två dagar. Både Victor Risling och Mikael Eriksson från Seko Stockholm var här och hjälpte till. Däribland informerade vi utanför mässen och delade ut flygblad. Det gav resultat. Nu är tanken att vi ska göra en likadan satsning igen senare i vår.

Flygflottiljen i Uppsala var tidigare på väg att avvecklas och själva flygverksamheten försvann helt.

Nu ska flyget tillbaka som en del

Ett annat tecken på det växande intresset för försvaret är att antalet prao-elever ökat drastiskt, inte minst på flygflottiljen i Uppsala.

– Eleverna får prova på olika saker, som flygsimulatorer och följa med brandförsvaret. Det kommer helt klart skapa ett sug efter att jobba inom försvaret.

Seko organiserar många grupper inom försvaret, både soldater och civilanställda. Bland de civila finns också många olika yrkesgrupper. Jens Larsson nämner bland annat dem som jobbar med administration och idrott.

– För tillfället har Seko ett 50-tal medlemmar här på flottiljen, men förhoppningsvis blir vi snart fler, avslutar Jens Larsson.

Seko-jobb räddade på Gotland

VÄG & BAN. I slutet av 2022 gav mark- och miljödomstolen Cementa tillstånd att fortsätta att bryta kalk i Slite under ytterligare fyra år. Det betyder att flera Seko-jobb räddas.

Domstolen har inte bedömt att påverkan av miljön varit i den omfattning att brytningen borde avbrytas. Enligt domstolen finns också ett ”allmänintresse av större vikt”, det vill säga att brytningen skapar sysselsättning och bidrar positivt till Gotlands ekonomiska utveckling. Beslutet har skapat en omfattande diskussion. Miljörörelsen menar att brytningen borde ha stoppats för

att skydda grundvattnet, men för de anställda vid Cementa på Gotland och för dem som är anställda av underentreprenörer innebär beslutet att många jobb blir kvar. – För flera medlemmar i Seko Stockholm, där Gotland ingår, är beslutet positivt. Seko organiserar visserligen inte några av de som är anställda av Cementa. De tillhör IF Metall. Däremot organiserar vi många av dem som är anställda av underleverantörerna. Det handlar om anställda som schaktar och transporterar kalken med hjälp av lastmaskiner, säger Juwandro Haddad, facklig ombudsman.

Underbemanning skapar kris inom Kriminalvården

VÅRD. 65 procent de anställda inom Kriminalvården anser att det är svårt att klara uppdraget med den nuvarande bemanningen. Det visar en ny undersökning från Seko. Antalet har fördubblats sedan 2017.

l – Kriminalvården befinner sig i en kris som måste lösas här och nu. Den slår stenhårt mot våra medlemmars arbetsmiljö och den kommer slå mot hela samhället när myndigheten inte klarar sitt uppdrag, säger Sekos förbundsordförande, Gabriella Lavecchia.

Under det senaste året har 6 av 10 arbetare på anstalter med

den högsta säkerhetsklassen (klass 1) utsatts för hot eller våld. Otryggheten är alarmerande också på häkten och inom Nationella Transportenheten (NTE). Inom dessa verksamheter förekommer dagligen ensamarbete, trots att det strider mot reglerna. – Detta är en ohållbar situation. Det klientnära ensamarbetet leda till att våra medlemmar ofta utsätts för väldigt farliga situationer, till och med livshotande. Detta är helt oacceptabelt. Klientnära ensamarbete ska inte förekomma i denna verksamhet, säger Gabriella Lavecchia, förbundsordförande, Seko. stockhom@seko.se

Teliaklubben är oroliga för arbetsmiljön nu när medlemmar får gå. FOTO: ANNA LEDIN WIREN

FOTO: KONFLIKTY.PL

Frida Strandberg Landin

Första Linjen 1/2023 sekostockholm.se

På tur med lantbrevbäraren Tommy Lundman

Utifrån ser Postnords lokaler ut som en stor platt industrilada. Det är en tidig morgon men personalparkeringen är redan fullsatt. Strax intill ligger kommunens studentbostäder. Dessa har också gett namn till området, Campus Roslagen. Längre tillbaka var den en helt annan verksamhet som dominerade. Fram till 2000 låg här Roslagens Luftvärnsregemente Lv3. Den byggnad som idag används av Postnord var tidigare ett militärt förråd.

l Ännu har det inte blivit ljust ute även om nattmörkret håller på att luckras upp. Det är tyst och stilla på Albert Enströms gata. Men den som öppnar dörren till Postnords terminal och kliver in möter en febril verksamhet och ett flödande ljus. Aktiviteten i lokalen är just som störst under morgontimmarna då posten sorteras. För varje hushåll i kommunen finns ett eget fack. Totalt arbetar drygt 35 personer med att sortera post. Alla är klädda i Postnords arbetskläder, en jacka i olika blå nyanser, mörkblå byxor med ringar av reflexer strax under knät och grova skor eller gymnastikskor. Några av männen bär också Postnords keps. Arbetet pågår emellertid enbart i ena halvan av lokalen. Sedan en tid tillbaka delar Postnord endast ut post varannan dag och nu sorteras post in i de fack som ska delas ut i dag.

När klockan börjar närma sig tio kommer terminalen att vara nästan tom. Brevbärarna har då påbörjat utdelningen av brev och paket. I en del av terminalen kan postbilarna köra in genom en stor port. Det betyder att posten kan lastas in i bilarna i inomhusmiljö.

För att leverera posten använder Postnord både elbilar och bensindrivna bilar. Elbilarna används främst

Som lantbrevbärare kör han flera olika slingor. Vägarna är ofta smala grusvägar, men landskapet i Roslagen är vackert.

för post som ska delas ut i tätorten Norrtälje där avstånden är korta. De bensindrivna bilarna används för de längre turerna.

Norrtälje kommuns yta är nästan tio gånger så stor som Stockholms kommun och utgör en tredjedel av Stockholms län. I huvudsak består Norrtäljes kommun av glesbygd. Det sätter också sin prägel på postutdelningen. Flera av de brevbärare som jobbar för Postnord i kommunen är lantbrevbärare som varje arbetsdag kör långa slingor för att leverera brev och paket. En av dem är Tommy Lundman. Snart ska han åka ut på en slinga på omkring 20 mil, men först måste han bli klar med postsorteringen.

I personalmatsalen fylls det på med personal. Många har börjat jobba tidigt och äter medhavd mat innan de ska ut på dagens tur. Det är en lättsam stämning i matsalen. En av medarbetarna fyller 60 år och det bjuds på kaffe och hembakat. På borden i matsalen ligger informationsblad om det årsmöte som ska arrangeras av Seko Posten klubb Stockholm Norr. En av dem som sitter i styrelsen är just Tommy Lundman. Han är även arbetsplatsombud på terminalen i Norrtälje.

Första Linjen 1/2023 sekostockholm.se

Tommy Lundman tuggar på en ostsmörgås och berättar att många av de anställda har synpunkter på arbetstider och scheman. I rollen som förtroendevald på arbetsplatsen har han ofta överläggningar med arbetsgivarna om sådana frågor, men hittills har de kunnat hitta gemensamma lösningar.

En annan förändring som påverkat arbetsvillkoren inom hela Postnord är övergången till varannandagsutdelning. En av dem som äter i matsalen är Marie Pettersson. Hon konstaterar att det blivit betydligt mer post att dela ut nu när utdelningen inte sker varje dag. Inte minst handlar det om att det är mycket reklam varje dag.

– I centrala Norrtälje delar Svensk Direktreklam också ut reklam, men de har inte resurser att dela ut reklam i glesbygden. Där är vi ensamma.

En annan förändring som tog fart under pandemin är att människor beställer alltmer varor över internet. Det har lett till en stor ökning av tunga paket.

– De tunga paketen ska också kånkas fram till dörren. I värsta fall handlar det om dubbla 15-kilos kartonger med hundmat. Sedan blir förstås kunderna

glada när vi kommer. Just kontakterna med kunderna hör till det roligaste med jobbet.

Tommy Lundman nickar instämmande men tillägger att det går att ta med sig en pirra i bilen om man vet att man måste frakta tunga paket. Sedan är det förstås inte alltid som pirran kan användas för att få fram paketen till dörren. Ibland måste man exempelvis bära dem upp för trappor.

Snart ska Tommy Lundman starta dagens tur. Som lantbrevbärare kör han flera olika slingor. Vägarna är ofta smala grusvägar, men landskapet i Roslagen är vackert. Denna dag ska han köra sin favoritsträcka som bland annat går ut på Koludden vid sjön Erken och vidare till det gamla brukssamhället Edsbro. Han ska både leverera brev och paket och hämta post i gula brevlådor.

Himlen har hunnit bli klarblå och vintersolen skiner. Det yr grus och damm efter postbilen som Tommy Lundman kör. Bilarna blir snabbt smutsiga och den bil som han kör i dag var smutsig redan från start. Det är dubbla bakrutor, men det finns bara vindrutetorkare för en av dem. Vindrutetorkaren har fått bort lagret

av smuts vilket gör att det finns sikt bakåt. Den andra rutan är helt svart av smuts. Tommy Lundman säger att det är ett hårt slitage på bilarna och att många ofta är inne för reparationer och service. Han tycker att bilarna kunde vara bättre. Samtidigt tycker han att det är säkra och han säger att han inte varit med om att någon anställd varit involverad i någon bilolycka.

Precis som Marie Pettersson säger Tommy Lundman att det är roligt att prata med kunderna. Flera av dem har han ofta växlat några ord med.

– Och efter den här sträckan är det ovanligt många trevliga människor.

Precis i kanten av sjön Erken står en lång rad brevlådor. Tommy Lundman fyller brevlådorna med post genom att sträcka ut armen från bilen. En sådan rörelse sliter på axlarna, men skickligheten i rörelsen tränas också upp. Det märks att Tommy Lundman är rutinerad. Snabbt har han passerat hela raden av brevlådor. Men innan han kör vidare stannar han upp under bråkdelen av en sekund och tittar ut över Erken. Himlen är nästan klarblå och solen speglar sig i vattnet.

stockholm@seko.se

20 mil, så lång är lantbrevbäraren Tommy Lundmans slinga för att dela ut brev och paket.

Du hittar fler av José Figueroas bilder på: första-linjen.se

Första Linjen 1/2023 sekostockholm.se

Ärlemalm skildrar stockholmare med ena foten i utanförskap

David Ärlemalm har blivit ett hett namn inom författarvärlden där han funnit en egen nisch om vanliga, lite ovanliga människor. Han ger en inblick i en värld där de flesta av oss inte lever men ändå väl kan känna igen oss. Hur lätt det är att sätta foten på fel stig som ändrar alla förutsättningar.

l Vi ses i hemmet på en vanlig villagata söder om Stockholm där han bor tillsammans med sin fru och fyra barn. När han inte skriver arbetar han deltid inom vården.

På frågan hur det är att byta karriär mitt i livet säger David att han ännu inte kan leva enbart på böckerna utan att han har skrivandet parallellt med sitt vanliga vårdjobb. Skrivandet började när han var föräldraledig med sin yngsta son, för att ha något utanför bebisbubblan.

– Jag skrev varje dag när han hade sin lunchvila. Från början var målet att bevisa för mig själv att jag kunde göra det utan att ge upp halvvägs, det är nog fortfarande den främsta drivkraften.

Arto, Bodil, Ditte, Assynja griper alla tag om en. Det är lätt att sugas in i Davids berättelser och han har en fantastisk förmåga att göra karaktärerna levade och äkta. Man skrattar, gråter, förfasas och hejar på. David har en unik skrivstil och förmåga att gripa tag om läsaren och hans språk är vackert men lättläst. Det är

stundtals mörkt och bedrövligt men otroligt mycket värme och kärlek. Han är nu aktuell med sin tredje bok Allt för Bodil och han har skrivit alla i en rasande fart. Böckerna kallas för Stockholmssviten men är alla fristående från varandra även om en del av karaktärerna återkommer i alla tre böckerna.

Hur har det varit att gå från vanlig anställd till att bli författare?

– En vanlig vecka tillbringar jag ungefär femton timmar med att skriva eller bearbeta text. Efter ett tag blir det en naturlig del av vem man är och vad man gör. Plötsligt kändes det inte längre konstigt eller förljuget att bli presenterad som författare.

Har du alltid velat skriva?

– Absolut, men det var mer som en avlägsen dröm än något jag trodde skulle bli verklighet.

Vad är lockelsen?

– Något förenklat är det två saker. Att få försvinna in i den värld man skapar och förlora sig i berättelsen. Det kräver arbete och disciplin, men när man stundvis blir ett med berättelsen är det magiskt. Och det som sedan följer, att skriva om och redigera textmassan, vilket är mer av ett hantverk, men inte desto mindre roligt och utmanande.

Varför Stockholms skuggsida?

– Stockholms skuggsida är ett typiskt påhitt från förlaget. För egen del tänker jag att jag berättar om personer som känns verkliga, som jag sedan sätter i hopplösa situationer de måste hantera. De personer jag skriver om är sådana jag på olika sätt känner, vanliga människor med ena foten i någon form av utanförskap, som likt de flesta av oss gör sitt bästa för att få livet att gå ihop. Vad blir din nästa bok?

– Jag har ännu inte landat i det. Det finns några tankar men de måste få växa till sig först. Det enda jag vet är att den ska få tid och att den kommer utspela sig i Stockholm.

Hur hittar du karaktärerna?

– Arto kom till mig en tidig morgon på Swedenborgsgatan inne på Söder, när jag såg en man med typiskt missbruksutseende passera framför mig på gatan. Bredvid honom gick en liten pojke med ryggsäck. Bilden av dem fastnade och redan samma dag visste jag att jag var tvungen att skriva om dem. Den lilla pojken blev istället flickan Bodil, men annars växte min debut Lite död runt ögonen fram ur den ögonblicksbilden. Jenny Inal är Sekomedlem och tunnelbaneförare. stockholm@seko.se

Fakta. Allt om Bodil.

Sviten Nattvak

l Allt för Bodil, Forum, 2023.

l Som natten, Forum, 2021.

l Lite död runt ögonen, Forum, 2020.

l Allt för Bodil (Forum, 2023) fortsätter utmed samma gator som hyllade debuten Lite död runt ögonen och uppföljaren Som natten. Vi slår följe med den före detta missbrukaren och biltjuven Arto och 11-åriga dottern Bodil. I väntan på att baren han driver tillsammans med en vän ska gå ihop arbetar Arto extra som flyttgubbe åt ex-gangstern Rune. Men kan han lita på att Rune lämnat tjuvlivet eller riskerar Arto att åter dras mot avgrunden? Samtidigt ger sig Bodil ensam ut på gatorna under sommarlovets första veckor. En natt blir hon vittne till ett hemskt brott, en händelse som för henne i en livsfarlig riktning. Allt för Bodil är en rå och ömsint Stockholmsskildring som avslutar sviten Nattvak

Skuggsida. David Ärlemalm skriver om stockholmare på kant.

Fackbok. Arbetarhistoria.

Frances Tuuloskorpi: ”Ny antologi på väg”

l Fyra välkända antologier om facklig organisering är slutsålda, men redaktören Frances Tuuloskorpi berättar att en ny bok är på gång. Som redaktör för en antologiserie på temat Folkrörelse på arbetsplatsen har Frances Tuuloskorpi varit med och gett ut fyra böcker: Hopsnackat (2010), Hopskrivet (2012), Slutsnackat (2015) och Om strejker (2015). Böckerna har tryckts om i flera omgångar, men nu ska de inte tryckas mer. Samtidigt blir det en fortsättning på projektet, i en ny form.

Frances Tuuloskorpi berättar att antologin Hopsnackat är ”basic” och att de andra tre är fördjupning. Däremot vänder hon sig emot att kalla den för en grundbok.

– Nej, det finns mycket att säga om facklig verksamhet och en massa material. Här är utgångspunkten mer specifik. Utgångspunkten är facklig mobilisering. Målet är att facket bör vara en folklig rörelse på varje arbetsplats. Det skulle ge arbetarklassen makt. Sedan vet jag att en del är rädda för den visionen. Folkliga rörelser går inte att kontrollera uppifrån, de styr sig själva. Hopsnackat består av 35 berättelser skrivna av anonyma författare från 25 olika arbetsplatser. Upplägget i de tre följande antologierna är likartade, även om inte alla författare är anonyma. Ännu fler berättelser och information om böckerna finns på bloggen folkrorelselinjen.wordpress.com.

Även om böckerna inte längre finns i tryckt form går det att ladda ner gratis som e-böcker. Hopsnackat finns också som ljudbok.

Frances Tuuloskorpi har också inlett arbetet med en

Boktips

Suveräna böcker

Fackbok

Lektion 11

– En bok om rasbiologi

Ola Larsmo

Kaunitz-Olsson förlag

Roman Stockens färd mot havet

Vibeke Olsson Libris förlag

Känner du till den svenska historien om rasbiologin och dess följder? Om du har ett påstående på tungan – var

kommer det ifrån? Har det någon grund? Om du är osäker – skaffa den här boken. Ola Larsmo fyller våra huvuden med namn, årtal, platser och källor. Som det måste vara. Allt kanske inte fastnar i läsarens huvud, men fakta kvarstår och går att bläddra tillbaka till. En mörk del av Sveriges (Och Europas. Och världens.) historia kan man inte slarva sig förbi med lösryckta påståenden. Eller medveten historieförfalskning.

Larsmo granskar alla, oavsett partifärg, och avtäcker historien bakom den påstådda vetenskapen och de myter som kringgärdar rasbiologin i Sverige. Mycket viktigt.

l Hon arbetade

1977-2006 på Stockholmsbagaren där hon under många år var ordförande för livsmedelsarbetareklubben. Efter det började hon hålla föreläsningar och skriva om erfarenheterna av att försöka utveckla och använda kollektiv styrka på arbetsplatsen. Hennes fackliga arbete fortsatte på andra arbetsplatser, hon har också fortsatt att sprida egna och andras erfarenheter.

ny antologi Hopsnackat med mera. Tanken är att den ska innehålla ett urval berättelser från alla fyra böckerna och några nya. Dessutom ska samtliga berättelser i böckerna, och de nya, bli tillgängliga på nätet.

De fyra antologierna som Frances Tuuloskorpi varit redaktör har fått stort genomslag bland fackligt aktiva. De är välkända och Hopsnackat har sålt i 7 000 exemplar. I en annan bemärkelse utgör de en del av en dold offentlighet. De finns knappt på några bibliotek och de har väldigt sällan recenserats. Nu hoppas Frances Tuuloskorpi att den nya antologin ska kunna fungera som en studiecirkel.

– Vi får se hur det går, det finns en rädsla från vissa håll, särskilt när man nämner ordet strejk. Men de flesta berättelserna i boken kommer att handla om andra metoder att ta strid och att bli starkare tillsammans. Mats Wingborg stockholm@seko.se

Vi hade tur med vädret. Vårsolen sken över Stockholm torsdagen den första maj 1890, dagen då alla skulle ut och demonstrera för kravet på åtta timmars arbetsdag, efter ett beslut av Andra internationalen – en internationell sammanslutning av arbetarpartier.

l Första maj passade bra, för det var en traditionell vårhögtid i många länder. I Sverige var första maj en av de viktigaste festdagarna redan under medeltiden.

I Stockholms första första maj-demonstration samlades man på Karlavägen och gick till Ladugårdsgärdet. Längst fram i ledet gick distriktsstyrelsen för det nybildade socialdemokratiska partiet. Sen kom fackföreningsaktivisterna med sina fanor – borstbindarna, kvarnarbetarna, renhållningsarbetarna och ett 30-tal andra fackliga organisationer. Det var ju deras dag egentligen. Alla var högtidsklädda.

Enligt arrangörerna gick 20 000 personer i tåget (Svenska Dagbladet hävdade 12 000–14 000) och 30 000 till kom till Ladugårdsgärdet. Där blev det tal och körsång. Dels den klassiska vårhymnen Sköna maj, dels Marseljäsen och Arbetets söner. (Internationalen hade inte översatts till svenska än.)

Roman Fri – en uppväxt vid historiens slut Lea Ypi

Albert Bonniers förlag Översättning: Amanda Svensson

Att tipsa om den här boken innebär att tipsa om åtta böcker – vilken bonus! Stockens färd mot havet är den avslutande delen i romanserien om sågverksarbetaren Bricken på Svartvik, utanför Sundsvall. Vad som började med en 11-åring under den stora sågverksstrejken 1879 har nu landat mitt i ett världskrig som håller på att vända, 1942–1943. Bricken har blivit gammal, och i ryggen har hon förutom sitt eget liv en ansenlig del av Sveriges arbetarrörelses historia. Hon bär minnen av politiska skeenden och personliga tragedier, familj och världsläge inflätade i varandra och i åren som går. Har du inte redan läst tidigare delar – gå till bibblan och sök upp första delen, Sågverksungen. Du har en fin (och lång) läsupplevelse framför dig.

Linnea Garli är lokförare och förtroendevald i Seko Stockholm. stockholm@ seko.se

Lea Ypi, född 1979, växer upp i Albanien under det kommunistiska styret. Hon är redan som femåring övertygad kommunist. Men något skevar i mötet mellan vad läraren säger och släktingarna antyder. Så faller styret och samhället blir ett annat. Lea, liksom alla andra, måste anpassa sig efter den nya världen – en värld som visar sig vara något åtminstone delvis annat än vad den lovar. Hon ställs inför en frihet som inte är vad den säger. Författaren tar sitt barnjags tankar och horisont på allvar i smått magiska barndomsskildringar som rör sig mellan klassrum, köksbord, fantasier om coca cola-burkar och en staty av Stalin. Med egensinnig blick tittar både barnet och författaren Lea Ypi skarpt och vaket på vad som varit och är.

Tågen växte med åren. Första maj blev dessutom allmän helgdag 1938, vilket har kränkt snöflingehögern i 85 år nu. Senast i år var det Sverigedemokraterna som krävde att första maj skulle avskaffas.

Antalet demonstranter sjönk på 1950-talet. Det politiska läget var lugnt och inga skarpa motsättningar syntes. Alla hade fått det så bra och det var förlegat att prata om arbetare och klasskamp, hävdade många. På mindre orter ställdes demonstrationerna in. En del började åka bil i första majdemonstrationen, eftersom de tyckte att det var omodernt att promenera.

I slutet av 1960-talet gjorde första maj comeback. Tågen blev betydligt större, trots att de nu hade blivit mer partipolitiska i stället för fackliga, så att till exempel VPK (nuvarande V) hade egna tåg i stället för att som tidigare gå med i LO:s. De socialdemokratiska första maj-parollerna blev radikalare: USA ut ur Vietnam/Sovjet ut ur Tjeckoslovakien 1969, Nej till medlemskap i EEC (nuvarande EU) 1971 och Planhushållning för arbete åt alla 1975.

På 1990-talet gick det neråt igen. Tågen blev glesare. Men det kanske bara är en tidsfråga innan det vänder en gång till. Det finns absolut anledning att fira första maj i 133 år till.

Kalle Holmqvist Författare och Sekomedlem stockholm@seko.se

l Läs mer i Jesper Eneroths bok Förkämpar & paroller (Tankesmedjan Tiden) som handlar om första maj-märken och första majparoller. Rapporten från första första maj 1890 finns i dåtidens arbetardagstidningar (till exempel Social-Demokraten), som går att läsa på tidningar.kb.se.

Fakta. Frances Tuuloskorpi.

Notiser.

Uruselt. De fackliga organisationerna i Turkiet är hårt motarbetade.

Europa

Strejkvåg i Europa

l Inflationen har ätit upp lönerna och skapat oro på arbetsmarknaden. Avtalsrörelsen i Sverige har dragit i gång och det är ett hårt tryck på de fackliga förhandlarna. Men jämfört med den europeiska kontinenten har det hittills gått lugnt till i Sverige. På kontinenten har en strejkvåg dragit fram med krav på rejäla lönelyft och bättre pensioner. I Storbritannien har de fackliga organisationerna strejkat och demonstrerat i protest mot de stigande levnadskostnaderna. I Nederländerna strejkar transportarbetare efter att löneförhandlingarna kört fast. I Grekland har de största fackliga organisationerna genomfört en 24-timmarsstrejk. I Belgien har samtliga fackliga organisationer strejkat i protest mot ett avtal som inte täcker inflationen. I Frankrike har de fackliga organisationerna organiserat fyra korta strejker i protest mot planerna på att höja pensionsåldern.

Turkiet

Turkiet – ett ”värstingland” när det gäller fackliga rättigheter

Sverige förhandlar med Turkiet om NATOmedlemskapet. Det har rest frågan om Turkiets brott mot de mänskliga rättigheterna. Det handlar bland annat om repression mot fackliga organisationer.

l Under lång tid har Erdoğans regim i Turkiet fått kritik för att kränka demokratiska rättigheter. Inte minst har det handlar om repression riktad mot de fackliga organisationerna. Nu eskalerar förtrycket och Turkiet listas av det globala facket ITUC som ett av de tio värsta länderna för anställda. Det undantagstillstånd som utlystes av Turkiets regering 2016, som svar på ett kuppförsök, har använts av staten som täckmantel för att slå ner den politiska oppositionen, däribland fackliga organisationer och kurdiska företrädare. Turkiet befinner sig i en djup ekonomisk kris med en hyperinflation som pressat ner levnadsstandarden och decimerat arbetarnas löner. Nu har läget drastiskt förvärrats genom den jordbävning som förvandlat flera städer till grus.

Turkiet

Eren Keskin förbjöds resa för att ta emot Palmepriset

l Den 1 februari fick den kända kurdiska yttrandefrihetskämpen och advokaten Eren Keskin årets Olof Palmepris. Men Eren Keskin kunde inte närvara vid prisutdelningen i Stockholm. Hon fick inte lämna Turkiet eftersom hon har varit ansvarig utgivare för en prokurdisk tidning. ”Jag hade gärna velat vara i Sverige och ta emot priset,” säger hon.

Eren Keskin har tidigare varit redaktör för tidningen Özgür Gündem och bevakar kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Kurdistan. Det kunde regimen inte acceptera. Hon är också starkt engagerad i kvinnors rättigheter. Ofta försvarar hon kvinnor som blivit utsatta för våld och övergrepp. Eren Keskin har dömts till 26 år och 9 månaders fängelse och är sedan sex år tillbaka ålagd med utreseförbud. Trots att hon inte kan ta emot priset, som delas ut av svenska Palmecentret, är hon glad över utmärkelsen och hoppas att priset ska ge henne ett ökat skydd.

I ett detta läge är behovet av starka fackföreningar särskilt stort. Men i Turkiet har krisen förvärrats av stränga restriktioner riktade mot det fackliga arbetet. Det globala facket ITUC har återkommande rapporterat om polisvåld mot strejkande arbetare, avskedanden av fackligt aktiva och om arbetsgivare som försöker kasta ut fackliga organisationer från arbetsplatser. Anställda inom den offentliga sektorn har varit särskilt hårt utsatta för repression. Det undantagstillstånd som infördes 2016 har använts för att rensa ut över 130 000 offentligt anställda på alla nivåer. De har avskedats och åtalats på grund av upplevd politisk illojalitet eller för facklig verksamhet. Ungefär hälften har anklagats för terrorism.

Särskilt hård repression har riktats mot KESK, den fackliga rörelsen för offentliganställda. I somras ställdes bland annat åtta ledare för KESK:s sjukvårdsförbund, SES, inför rätta, däribland ordföranden Gönül Erden. Trots att de bedrivit en fullkomligt normal facklig verksamhet är de anklagade för terrorism. Att de organiserat offentliga möten och delat ut fackligt material anses vara graverande bevis för att de är terrorister.

SES:s brittiska systerorganisation, UNISON, har

I Turkiet har den ekonomiska krisen förvärrats av stränga restriktioner riktade mot det fackliga arbetet.

skickat observatorer till de turkiska rättegångarna. Där har UNISON:s generalsekreterare McAnea deltagit som observatör. Hon förklarar att rättegången är politiskt styrd och att domare och åklagare samarbetar. Ett återkommande ”bevis” kommer från en och samma person som vittnat mot över 350 fackligt aktiva. Ett annat argument som använts för att bevisa att SES:s företrädare är terrorister är absurt nog att ordföranden Gönül Erden deltog som gäst vid UNISON:s kongress 2018.

Till stora delar påminner Erdoğans styre om högerradikal politik i andra delar av världen. Under Erdoğans styre har det förekommit en omfattande politisk förföljelse av demokratiska krafter, ett ökat militärt förtryck av den kurdiska minoriteten samt en ökad repression riktad mot sociala rörelser. Utöver fackliga organisationer har organisationer som driver krav på jämställdhet och som försvarar hbtq-personers rättigheter drabbats särskilt.

Mats Wingborg stockholm@seko.se

Fakta. Turkiets fyra fackliga rörelser.

Det finns fyra fackliga landsorganisationer i Turkiet: Türk-is, DISK, Hak-Is och KESK:

l Türk-is är störst och uppger att man har 1,7 miljoner medlemmar. De största medlemsförbunden är textilarbetareförbundet, vägarbetareförbundet och metallarbetareförbundet. Türk-is, den äldsta av de fackliga organisationerna, har kritiserats för att vara alltför lojal med staten och arbetsgivarna. Försvarare av Türk-is hävdar att det finns olika falanger inom organisationen och att vissa förbund fungerar som genuina fackföreningar.

l DISK var den starka kraften under det fackliga uppsvinget under slutet av 70-talet. Efter militärkuppen i september 1980 blev DISK förbjudet, organisationens finanser beslagtagna och 264 av organisationens ledare fick fängelsestraff. 1991 blev DISK åter lagligt. I ledningen för DISK finns en rad personer med band till det sekulära politiska partiet CHP. Organisatoriskt är DISK starkast bland pappersarbetare, bankanställda, kommunalanställda och inom hotell- och turism. För närvarande

redovisar DISK att man har omkring 300 000 medlemmar.

l Hak-is, grundades i mitten av 70-talet som ett muslimskt orienterat alternativ till de två andra organisationerna. Enligt egna uppgifter har organisationen omkring 340 000 medlemmar. De största medlemsförbunden organiserar skogsarbetare, träindustriarbetare, livsmedelsarbetare och textilarbetare. Hak-is organiserar också många lantbrukare.

l KESK, som endast organiserar offentliganställda, uppger att man har omkring 300 000 medlemmar. Företrädare för KESK har varit särskilt utsatta för politisk repression under senare år. Orsaken är att staten vill ha hårdare kontroll över statligt anställda tjänstemän. KESK och DISK är de två mest progressiva fackföreningsrörelserna i Turkiet.

l Türk-is, DISK, Hak-is och KESK är alla medlemmar av International Trade Union Confederation (ITUC). Samtliga fyra organisationer är också medlemmar av Europafacket (ETUC).

Strejkande brevbärare i England.

Transportarbetarfacket Tümtis protesterar utanför DHL:s turkiska terminal. FOTO: ITF/CC

Eren Keskin. FOTO: MEM BOTANÎ/WIKIMEDIA

FOTO: ROGER BLACKWELL/FLICKR

I varje nummer intervjuar vi en av våra fackligt engagerade medlemmar. Vet du någon som vi borde intervjua? Mejla stockholm@seko.se

Snart blir det musik för hela slanten för lokföraren Aage Öst

Aage Öst fick kliva upp 02.30 i morse för att köra ett godståg fram och tillbaka till Hallsberg. Nu har klockan passerat 12.00 och han är sedan länge tillbaka i Stockholm och har också hunnit att sova några timmar. Sedan 1980 har han arbetat först som tågvakt och sedan 1982 som lokförare. Nu på Green Cargo och tidigare på gamla SJ och på SJ AB.

– Men i april går jag i pension. Då får jag mer tid för musiken, något jag ägnat mig åt hela livet.

l Aage Öst föddes 1960 in i en värld av musik. Hans mamma Siw Öst var en av de ursprungliga medlemmarna i bandet Family Four. Schlagerkvartetten bildades 1964 och fick sitt genombrott när de uppträdde i Hylands hörna två år senare. Aage Öst berättar att han redan som barn fick följa med på bandets turnéer. – Jag var en liten lintott som var väldigt populär. Det fanns alltid olika tanter som ville ta hand om mig. Långt senare, efter sin mammas död, hittade han hennes turnédagbok.

– Då insåg jag vilket enormt hårt program de hade. Ibland körde de tre föreställningar varje dag och redan i slutet av juni kunde de ha gjort över 100 föreställningar på den sommarturné som skulle fortsätta.

Aage Öst har också spelat musik själv sedan han var barn. 1979 var han med och bildade bandet ”Skuggan Rukar”, som fortfarande lever kvar. Under perioder har han också spelat i bandet ”En halvkokt i folie”.

Båda bandens musik ligger väldigt långt från den som spelades av Family Four. Aage Öst spelar synt, gitarr och sjunger.

– Ja, Berndt Öst, som var den drivande kraften i Family Four, skulle nog inte bli så glad över vår musik, skämtar Aage Öst och berättar att musiken i Skuggan Rukar är en form av experimentell elektronisk musik, medan En halvkokt i folie är mer av industrimusik.

För en läsare är det kanske inte helt enkelt att förstå hur experimentell elektronisk musik och industrimusik låter. Men båda banden som Aage Öst spelar i har lagt ut musik på Spotify, så vem som helst har möjlighet att lyssna.

– Om du lyssnar på Skuggan Rukar får du nog en chock. Vi har en egen stil och använder många olika ljud. Vi kan exempelvis spela in ljud från bilar, spela upp det baklänges och sedan använda det i musiken.

Men En halvkokt i folies musik är kanske lättare att förstå sig på. Den är också inspelade i proffsiga musikstudios.

Aage Öst har i egenskap av lokförare kört på de flesta sträckor söder om Östersund/Sundsvall. Från tågen har han sett mycket av Sverige. Favoritsträckan är den mellan Stockholm och Sundsvall, den går nära kusten och passerar höga kusten. Det är ingen tillfällighet att Aage Öst blivit kvar i sitt jobb. Det han uppskattar är självständigheten och att han är tvungen att fatta många beslut på egen hand.

– Sedan är arbetstiderna ofta slitiga. Det är ofta tidiga eller sena pass. Den här veckan har jag nog inte sovit mer än fem timmar.

Fakta. Aage Östs musikaliska släkt:

l Family Four: Urspungsmedlemmarna i gruppen Family Four var familjen Öst med Bernt, Inger, Siw och Stig, varav Siw Öst (1841–1992) är Aages mamma. Senare ingick flera andra personer i Family Four, däribland Robert Palm, Mona Thelmé, Marie Bergman, Pierre Isacsson, Agnetha Munther, Monica Aspelund, Anki Nilsson, Peo Jönis, Lilli Öst och Lena Öst.

l Siw Öst var i sin tur barnbarn till Jon-Erik Öst (1885–1968), riksspelman och kompositör. Aage Öst säger att hans gammelmorfar Jon-Erik Öst hade svårt att spela fiol under slutet av livet: ”Hans fingrar blev stela på grund av för mycket pimpelfiske.”

Hur håller han sig pigg och vaken när han inte hinner sova ut. Aage Öst svarar blixtsnabbt.

– Man får ju ta droger förstås. Sedan skrattar han och tillägger, jag bara skojade.

Nej, snarare handlar det om rutin, fortsätter han och berättar att han både dricker kaffe, äter choklad och ibland öppnar ett fönster och sticker ut huvudet för att hålla sig pigg.

Ett annat av Aage Öst intressen är fiske. Varje sommar åker han med några kompisar till Ammarnäs i Sorsele kommun i Västerbotten. Där hyr de en båt och fiskar öring och röding.

– Där ligger en otroligt vacker sjö mellan fjällen. Ofta är vi helt ensamma. Det är också gott om fisk. Särskilt bra går det med flugfiske. Men ibland kan det vara mycket mygg.

Under hela sitt yrkesliv har Aage Öst varit fackligt aktiv. Han började sin bana i Lokmannaförbundet. Detta gick sedan upp i Statstjänstemannaförbundet, och i samband med det så bytte han förbund till Statsanställdas förbund som senare blev dagens Seko.

– Det är otroligt viktigt att de anställda kan få ett inflytande. Men jag tycker att fackets position har försvagats. Arbetsgivarna har fått ett större övertag.

När Aage Öst beskriver den förskjutning som skett utgör lokförarstrejken 1989 en brytpunkt.

– Då visade lokförarna att de hade makt. Det fick arbetsgivaren att skärpa tonen. Efter det har de försökt att försvaga facket, bland annat genom att fragmentera verksamheten och dela upp den på fler aktörer.

Mats Wingborg stockholm@seko.se

Håll dig uppdaterad! Besök oss på www.första-linjen.se !

Oklart om osäkra anställningar på statliga museer

Likt många timanställda mellan olika jobb trodde jag att min behovsanställning hos ett statligt museum var en tillfällig situation som jag snart skulle titta tillbaka på när jag övergick till kontorsarbete på annan plats. Men hösten och vintern 2022 blev en kalldusch av osäkerhet, inte bara för mig men för museiarbetare i hela den statliga sektorn.

När man anställs på behovsbasis ska man aldrig förvänta sig något. Min enda förhoppning var att en annan arbetsgivare skulle nappa på mina kvalifikationer som forskare, skribent, eller kommunikatör. Behovsanställningen på ett statligt museum var därför ett sätt att ha mat på bordet medan jag sökte annat.

Men då började kaoset. Kollegor på Slottsmuseerna, Statens Historiska Museer, Världskulturmuseerna, Nationalmuseum med flera började skvallra om hur rörig processen var i samband med att nya las skulle införas. Bland alla myndigheter verkade ledningsgrupperna överrumplade. Det verkade inte finnas någon plan på plats eller någon samordnare bland alla olika museer. På en del ställen skulle behovsanställningarna försvinna, andra verksamheter skulle behålla dem. I oktober skulle allt vara klart och inte en dags försening fick det bli. Jag utgick ifrån att jag skulle förlora min tjänst. Anställning på ett kontor kändes så nära ändå och jag hade byggt en liten buffert. Inget fel med det. Men sedan kom valet.

När det blev klart att högern vunnit var stämningen lite deppig. Inte bara för att kulturarbetare tenderar att luta vänsterut, och inte bara för att det antagligen skulle komma att påverka budgeten, men för att det blev ett till frågetecken i en process som redan var förvirrad. Det blev oklart om världskulturmuseerna ens skulle få finnas kvar, eller om den nya regeringen skulle hålla en armlängds avstånd till kulturen. Budgetar skulle behöva sättas innan beslut om anställningar

kunde tas. När Parisa Liljestrand, utan erfarenhet inom kulturen, tillträdde som kulturminister blev det som ett russin i kakan för det hela. En besökare skämtade vid tiden om att ”vi nu får betala för att se det vi redan skattar för, men vi får i alla fall 14 öre billigare bensin”.

Dagarna gick, löven gulnade, och jag blev kvar på museet. Men till skillnad från att vara behovsanställd och ana på ett ungefär hur ofta man blir erbjuden ett pass, var konsekvensen av det hela att det blev ett ständigt frågetecken kring när jag skulle förlora mitt jobb. ”Är det här min sista vecka?” tänkte jag och de flesta av mina kollegor. Jag sköt fram semester, resor, och annat i tron om att det kanske skulle vara slut snart. Allt detta medan jag fortsatt inte hörde något från kontorsannonserna jag hade sökt. Det regnade, det snöade, det slaskade. Varje dag försökte jag att räkna ut hur länge jag kunde leva på mina besparingar när allt väl var över.

Den första mars är allt äntligen löst. Jag jobbar kvar på olika museer. Det är fasta tjänster på helgerna. Jag söker fortfarande annat, men jag kan äntligen känna mig säker i ett fast schema, friskvård och semesterdagar. Det finns tid att besöka familjen utomlands nu. Frågan är hur staten lät flera myndigheter överraskas på det här sättet. Varför fanns det ingen plan myndigheterna emellan som kunde tillämpas från dag ett? Hur kan en lag klubbas i juni 2022 och förväntas börja gälla och tillämpas inom staten i oktober under ett valår?

Det är många frågor. Frågor som de som har insyn säkert kan avfärda. Och de får de gärna göra, då skulle jag i alla fall få information om hur det ligger till – i motsats till det jag har fått uppleva det senaste halvåret.

”Jean-Jaques D.” stockholm@seko.se

Poesi och poeter

1. Vem skrev följande: ”Ack, klokheten är en gubbe så framsynt och klok / att rosor och akvileja förfrysa. / När byfolket hade lärt sig hans ABC-bok / då upphörde deras ögon att lysa.”

1. Nils Ferlin x. Gunnar Ekerlöf

2. Love Almqvist

2. Denna poet, sångare och teaterregissör arresterades efter den USAstödda militärkuppen i Chile 1973. Han torterades och sköts till döds. Vad hette han?

1. Pablo Neruda

x. Victor Jara

2. Jean-Paul Sartre

3. Vad heter poeten bakom denna kända dikt? ”Vit Man vara snäll ibland, javisst / dammsuga golven och spela kort / med barnen i Helgen. / Vit Man vara på för jävligt humör / och svära fula ord många dagar. / Vit Man inte tåla slarv. / Vit Man inte tåla stekad Mat. Vit Man inte tåla Dum mening. / Vit Man får stora Anfall / snubbla barnens pjäxor. / Vara Vit Mans slav.”

1. Maja Hagerman x. Sonja Åkesson

2. Frances Tuuloskorpi

4. I Ådalen 1931 sköt militär på demonstrerande arbetare. Tio personer träffades och fem dog. Vid en

Fototävling för medlemmar i Seko Stockholm – skildra ditt arbetsliv

l Ta bilder från ditt arbetsliv. På arbetsplatsen. På dina kolleger. På vad du ser när du kör tåg eller delar ut brev. Eller på din väg till eller från jobbet. Mejla högst två bilder per person till Första Linjens redaktör Mats Wingborg (mats.wingborg@gmail. com).

Skicka in bilderna senast den 1 juni 2023. Tänk också på att det i vissa fall kan behövas tillstånd från arbetsgivaren för att ta bilder på

Robert Nyberg

arbetsplatsen. Ibland råder fotoförbud. Om du tar bilder på dina kollegor bör du också kolla att de tycker det är okej att bilderna publiceras. En vinnare kommer att koras och de bästa bilderna kommer att publiceras i höstens nummer av Första Linjen (det kommer bara att komma ut ett nummer i höst). Pris utlovas. I juryn ingår Mats Wingborg, Charlotte Rinaldo, Linnea Garli och Jenny Inal. Lycka till!

kyrkogård i Kramfors är fyra av offren begravda. På gravstenen finns en dikt. Men vem skrev den?

1. Hinke Berggren

x. Ture Nerman

2. Erik Blomberg

5. Vem hyllade det enkla och jordnära med följande ord: ”Efter att ha läst 73 (förträffliga) dikter om Ikaros / önskar jag lägga ett ord för hans lantlige kusin, gossen Gråsten, kvarlämnad på ängen.”

1. Moa Martinsson

x. Werner Aspenström

2. Harry Martinsson

6. Vilken poet, vissångare, journalist och skrev och sjöng nedanstående strofer: ”Vad gör vi med sommaren kamrater / vad gör vi med sommarljusets land / när krigets och penningens magnater / oss hotar med våldets kalla hand.”

1. Elisabet Hermodsson

x. Lukas Moodysson

2. Anna Odell

7. Vem har skrivit detta? ”Du ska inte få ärva någonting alls av mig / Men du ska få alla pengarna.”

1. Kerstin Ekman

x. Kristina Lugn

2. Anna Maria Lenngren

8. Denna poet från Värmland har

tonsatts av bandet Mando Diao. Han skrev också den kända strofen nedan. Vad heter han? ”Men strunt är strunt och snus är snus, om ock i gyllene dosor, och rosor i ett sprucket krus, är ändå alltid rosor.”

1. Göran Tunström x. Gunnar Ehne

2. Gustaf Fröding

9. Detta är en känd diktrad. Men vem höll i pennan? ”Nog finns det mål och mening i vår färd – men det är vägen, som är mödan värd.”

1. Katarina Frostensson x. Lisa Pelling

2. Karin Boye

10. En finlandssvensk diktare skrev nedanstående rader. Vad hette hon? ”Du sökte en blomma / och fann en frukt. / Du sökte en källa / och fann ett hav. / Du sökte en kvinna / och fann en själ – du är besviken.”

1. Karin Smirnoff x. Edith Södergran

2. Tove Jansson