Första Linjen 4/2021

N° 4/2021

Posttidning B

Seko Stockholms medlemstidning | sekostockholm.se | stockholm@seko.se | Årgång 8

Ledare

Höstmöte

Tågvärdarna

Karin Åkersten: Snart börjar valåret

Ända in i kaklet!

Skarpt uttalande om arbetsrätten

Riskanalys saknas när tågvärdarna tas bort

Först, s. 2

Först, s. 2

Nyheter, s. 4

Gabriella Lavecchia: Otryggheten ser olika ut

s. 3

Drastisk ökning av behovsanställda inom Citymail Julklappstid: Vi tipsar om hårda paket till jul

s. 8

s. 12-13

”Det absolut roligaste är att dramatisera historien” På Armémuseet gestaltar Anette Nyman och hennes kollegor hur livet var i fält för vanliga människor Tema, s. 10–11

Dessutom: Vägvakter blir lurade på traktamenten s. 6 Valfrågorna som är viktiga för Seko-medlemmar Utrymme för folkrörelser minskar globalt s. 14 Kamraten: Biniam Assefa, Hagalundsdepån s. 15 FOTO: JOSÉ FIGUEROA

s. 7

Begränsad eftersändning. Returadress: Seko Stockholm, Box 1032, 17121 Solna

POSTTIDNING B

2

Först

Första Linjen 4/2021 sekostockholm.se

Första Linjen är Seko Stockholms medlemstidning, den utkommer minst 4 ggr per år.

Ansvarig utgivare: Karin Åkersten. Redaktör: Mats Wingborg. Redaktionsråd: Mats Wingborg, Linnea Garli, Stefan Pagliarini, Monika Roll, Stefan Granér, Charlotte Rinaldo, Karin Åkersten och Kalle Holmqvist. Medverkande i detta nummer: José Figueroa, Linnea Garli, Kalle Holmqvist, Stefan Pagliarini, Charlotte Rinaldo, Monika Roll, Mats Wingborg och Karin Åkersten. Grafisk form: Petter Evertsén. Tryck: Hall Media Tryck AB, 2021.

Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, 17121 Solna.

Postadress: Box 1032, 171 21 Solna. Telefon: 08-454 84 00.

E-post: stockholm@seko.se.

Ledare.

Röd-grön regering om LO:s medlemmar skulle få bestämma l Den 11 september 2022 är det val till riksdagen. Den senaste stora väljarundersökningen från SCB visar hur rösterna skulle fördela sig utifrån facklig tillhörighet, inkomst, utbildning, kön etc om det var val idag.

Den visar att S-V-MP skulle få 52,2 procent av rösterna från LOkollektivet om det var val idag. Närmare bestämt skulle Socialdemokra-

terna få 38,8 procent, Vänsterpartiet 10,1 procent och Miljöpartiet 3,3 procent. Med bara LO-röster skulle med andra ord en röd-grön regering kunna styra landet utan att vara beroende av Centerpartiet (men med risk för att MP skulle åka ut ur riksdagen).

Näst störst parti inom LO-gruppen är SD, som skulle få 27,1 procent av rösterna. Men notabelt är att det

främst är män inom LO-kollektivet som skulle rösta på SD, närmare bestämt 30,9 procent. Exakt hur många kvinnor inom LO-kollektivet som skulle rösta på SD går inte att utläsa av SCB:s statistik, antalet som deltagit i SCB:s enkät och som tillhör den gruppen är nämligen ”för liten för att redovisas”.

Källa: SCB:s väljarundersökning kom i november 2021.

Höstmöte.

Snart börjar valåret!

D

ecember är här, och med det årets alla listor och sammanställningar. Det kan handla om allt från årets bästa filmer, vilka låtar du lyssnat på flest gånger eller nyhetskrönikor. Vissa listor har mer deppiga teman. En sådan är listan över vilka yrkesgrupper som under året haft högst andel sjukskrivningar kopplat till covid. År 2021 toppas listan av yrkesförare/transportarbetare, tätt följda av vårdpersonal och anställda i skola/förskola.

Jag tror inte vi ska påstå att pandemin varit enkel för någon. Det har varit isolering och ensamhet, hög belastning på människor och hela vårt samhälle. Jag vill på inget vis bagatellisera situationen för någon, vare sig den suttit hemma eller gått till jobbet, men siffrorna talar för sig själva.

De som i högst grad sjukskrivit sig är de som behövt åka hemifrån till en fysisk arbetsplats.

I siffrorna finns sjukskrivningar då covid-test visat positiva så väl som negativa resultat, men också de som inte riskerat att smitta andra. Många har gått till sina arbeten trots en stor rädsla för att själva bli sjuka eller för att ta hem smitta till en anhörig i riskgrupp.

De har inte haft något annat val än att gå till jobbet. Många har också blivit sjuka.

En del med en lång väg tillbaka till arbetet efter sjukskrivning, med rehab och kanske men för livet. En del av våra kamrater kommer inte tillbaka.

För mig är det här mitt avstamp inför

nästa års valrörelse. Människor som går till arbetet och utför jobbet när de är friska ska inte ha några karensdagar.

De ska inte behöva betala extra av sin sjuklön för att de inte kan välja att arbeta hemifrån. Förskolepersonal, undersköterskor, bussförare, vägarbetare, brevbärare. Alla de som åker och arbetar i kollektivtrafiken och trängs i trånga fikarum.

Våra medlemmar ska inte behöva oroa sig för sin ekonomi om de är sjuka eller långtidssjukskrivna.

I januari kommer vi ha en konferens för våra klubbar där vi startar igång vår egen valrörelse. Jag är väldigt taggad på att få höra från de förtroendevalda vilka frågor de tycker är viktigast att vi driver på inför valet. Vilken fråga är viktigast i din bransch? Prata med de förtroendevalda på ditt jobb eller hör av dig till oss på Seko Stockholm. Tillsammans kan vi göra skillnad.

Karin Åkersten Ordförande Seko Stockholm karin.akersten@seko.se

Våra medlemmar ska inte behöva oroa sig för sin ekonomi om de är sjuka eller långtidssjukskrivna.

Hiss.

Höstmötet hölls på Långholmens folkhögskola i Sundbyberg. FOTO: MATS WINGBORG

Att Seko fick LO-kongressen att ta beslut om att tänderna tillhör kroppen och att tandvården ska ingå i högkostnadsskyddet.

Skarpt uttalande om arbetsrätten på höstmötet

Diss.

Att karensavdraget återinfördes. Ja, nu har regeringen temporärt slopat karensavdraget igen på grund av ökad smittspridning, men det bör förstås tas bort permanent.

ORGANISATION. Seko Stockholms höstmöte hölls på Långholmens folkhögskola i Sundbyberg den 16 november. Ordföranden Karin Åkersten inledde mötet med att uttrycka glädje över att det äntligen var möjligt att träffas fysiskt. l Stämningen var också god och många var taggade på att få delta i diskussionerna. En rad beslut fattades. Däribland antogs en ny aktivitetsplan för 2022. En viktig uppgift blir att bygga nya klubbar, både på branschnivå och direkt på arbetsplatser. En annan betydelsefull fråga för Seko Stockholm blir att lyfta fackliga frågor i den kommande valrörelsen. Höstmötet antog också ett särskilt uttalande om LAS-frågan, om att inte acceptera några försämringar av arbetsrätten.

En rad utskott och grupper inom Seko Stockholm rapporterade om sitt arbete. Anna-Carin Lindberg informerade om valberedningens arbete. Till valberedningen gjordes även ett kompletterande val där Mikko Svensson valdes. Andra grupper och utskott som rapporterade om sitt arbete var bland annat mångfaldskommittén, ungdomskommittén, Folksamkommittén, fackligt-politiska kommittén, studiekommittén och redaktionen

för Första Linjen. Åsa Einerstam från studiekommittén berättade att det behövs fler fackliga handledare och Monika Roll från Första Linjens redaktion önskade få fler företrädare i redaktionen och helst personer från andra branscher än spårtrafiken.

Vid höstmötet framförde Johnny

Naderus från klubben Seko Infranord ett särskilt tack till de företrädare från Seko Stockholm som varit ombud vid Sekos förbundskongress. Enligt Naderus var klubben tacksam för att ombuden drivit frågan om att staten ska ta ansvar för järnväg och järnvägsunderhåll. Vidare berättade Natalia Espinoza och Stefan Pagliarini från Pendelklubben om den kampanj som klubben bedriver för att rädda tågvärdarna. Bland annat informerade de om den manifestation som klubben arrangerade utanför Landstingshuset senare samma dag. stockhom@seko.se

Uttalande. Vi står upp för bibehållna turordningsregler ända in i kaklet! l För oss i Seko Stockholm är det svårbegripligt hur en majoritet av LO-förbunden valt att sälja ut de turordningsregler som utgör kärnan i Lagen om anställningsskydd, Las. När både de åtgärder mot hyvling och AVAanställningar som läggs fram i Las nya huvudavtal målas upp som vinster för arbetstagarsidan är det vår plikt som sekoiter att aldrig ta av de kritiska glasögonen!

De så kallade vinsterna väger lätt emot det vi får säga adjö till då Las går i kras. Utöver turordningsreglerna förintas bland annat den starka praxis som idag finns för saklig grund vid uppsägningar. Likaså arbetsgivarens skyldighet att betala ut lön tills det en tvist om uppsägning är avgjord. Sveriges arbetstagare och arbetarrörelse står inför ett av de kraftigaste bakslagen i modern tid som riskerar slunga oss decennier bakåt i tiden över en natt.

Omställningsskydd som ger oss rätt till utbildning i takt med att arbetsmarknaden och jobben förändras är bra men något staten hade haft råd med ändå.

Utbildning i ny och grön teknik är en investering för hela samhället som ger återbäring och inget vi bara ska få rätt till genom att offra vår anställningstrygghet!

Seko ska vara ett förbund som med heder och trovärdighet in i det sista gör allt för våra medlemmars fortsatta och stärkta anställningstrygghet. Seko har visat att vi är ett förbund som inte sviker och så ska vi fortsätta hela vägen fram!

Vi säger nej till det huvudavtal som innebär en uppluckrad Las – ända in i kaklet!

Låt folket avgöra – gör Las till en valfråga! l Uttalande antaget av Seko Stockholms höstmöte 2021

Först

Första Linjen 4/2021 sekostockholm.se

Mer rättvisa löner inom försvaret FÖRSVAR. Lönesystemet inom försvaret ska göras om. Madeleine Ekholm, ordförande i Sekos sektion i Arboga och styrelseledamot i Seko Försvar Svealand, hoppas att det nya systemet ska bli mer rättvist.

– Idag tillämpas ett system som i praktiken innebär en individuell lönesättning. Systemet blir kvar men kompletteras. Förändringen innebär att lönerna ska sättas efter vad du jobbar med och vilken utbildning du har. Det är ett steg i rätt riktning.

Anställd på Livgardet i Kungsängen.

13

3

Vinnare av SL-kort

Färre brev och högre porto. Den första januari 2022 höjs portot för ett brev upp till 50 gram med en krona, från 12 till 13 kronor. Samtidigt sänks priset för de allra tyngsta breven. Höjningen görs, enligt Postnord, för att kompensera för det intäktsbortfall som uppstår när brevvolymerna fortsätter att minska till följd av digitaliseringen i samhället.

FOTO: JOSÉ FIGUEROA

l Tack till alla som svarade på enkäten om Seko Stockholms kommunikation och hur vi kan förbättra den! Hela 480 svar kom in och många beskrev utförligt sina åsikter och kom med konstruktiva idéer.

På Seko Stockholms styrelsemöte 6 december drogs följande fem vinnare av ett 30-dagarskort hos SL bland de svarande: l Lars Åström, Seko klubb Fastighet

S-kongressen.

FOTO: SOCIALDEMOKRATERNA

Intervju.

l Daniel Witoslaw, Seko Posten klubb Stockholm Norr l Magnus Nordin, Seko klubb Lok Pendel l Martina Arbinger, Seko Vård klubb 505 Stockholm Syd l Kenan Srkalovic, Seko klubb ELTEL Networks Infranet Stort grattis till er!

Företrädare för Seko Stockholm drev fackliga frågor på S-kongressen

Gabriella Lavecchia: Otryggheten ser olika ut för olika yrkesgrupper ORGANISATION. Gabriella Lavecchia är nyvald ordförande i Seko. För henne är en av de viktigaste fackliga frågorna att skapa trygga anställningsvillkor. Det är också en fråga som Seko driver på i avtalsförhandlingarna och mot politiker som stiftar lagar. l Kan du beskriva hur anställningsvillkoren ser ut och har förändrats för Sekos medlemmar?

– Villkoren och otryggheten ser väldigt olika ut inom olika branschen. Inom sjöfarten finns många säsongsanställda, inom bland annat spårtrafiken är det vanligt med underleverantörer och inom andra branscher växer antalet bemanningsanställda. Sedan gäller det att bena ut frågorna. Exempelvis behöver upphandlingar inte vara något dåligt i sig. Det beror på hur regelverket ser ut. Inom väg- och ban finns många underentreprenörer, men där finns också ett gemensamt kollektivavtal som gäller för i princip alla aktörer. Det motverkar social dumping och har bidragit till att de absolut flesta har en tillsvidareanställning.

Hur bör Seko driva frågan om tryggare jobb i förhandlingarna?

– Med risk för att bli tjatig, Seko organiserar anställda i många branscher där villkoren och förutsättningarna är väldigt olika. Men intressant i detta sammanhang är bland annat branscher som tidigare kännetecknas av några få aktörer, som telebranschen. En gång i tiden dominerade Televerket och därutöver fanns ett litet antal öv-

riga bolag eller konkurrenter. Då kunde många saker regleras direkt mellan fackklubbarna och arbetsgivaren. Men som en följd av marknadisering, globalisering och ny teknologi har antalet företag i branschen exploderat. Då har det plötsligt blivit viktigt med centrala avtal som är tjocka i toppen.

– Det duger inte längre att lämna över mycket av innehållet i villkoren till lokala överenskommelser.

Då kommer variationen i villkor att variera kraftigt mellan olika företag och det uppstår risk för social dumping, det vill säga att de företag som erbjuder sämst villkor kan konkurrera ut andra. Inom bland annat telebranschen är alltså Sekos strategi sedan länge att avtalen ska bli tjockare i toppen. Men sådana krav går inte igenom av sig själv.

Driver vi något så måste vi också betala för det och detta kan ibland vara svårt att förstå. De som redan befinner sig på företag med bäst villkor kan ibland bli tvungna att avstå från ytterligare förbättringar för att hela branschen ska få ett lyft.

Och vad kan göras lagstiftningsvägen?

– År 2018 kom en stärkt lagstiftning om entreprenörsansvar inom bygg- och anläggningsverksamhet,

Gabriella är Sekos första kvinnliga ordförande.

FOTO: ANNA LEDIN WIREN

ORGANISATION. Karin Åkersten och Alexander Ojanne, ordförande för Seko Stockholm respektive ombudsman för Seko i Stockholm, var ombud på den socialdemokratiska partikongressen i början av november.

det vill säga att det företag som tar in entreprenörer har ett ansvar för att villkoren hos entreprenörerna är drägliga och ligger i nivå med kollektivavtalen. Det var ett viktigt steg i rätt riktning. Sedan behöver mer göras. Inte minst är det viktigt att politiker som fattar beslut om upphandlingar ställer krav. Ett krav är att entreprenörerna ska ha tecknat kollektivavtal och inte bara ha villkor som ligger i nivå med existerande kollektivavtal.

Ställer Seko några krav på politiska förändringar?

– Det handlar om många krav.

Men ska jag nämna en specifik fråga är det att få bort anställningsformen allmän visstid. Den har bidragit till att de otrygga jobben permanentats på en stor del av arbetsmarknaden.

Seko har inte ställt sig bakom den

l Båda lyfte de frågor som drivs och är viktiga inom Sekos. Karin Åkersten var uppe i debatten och förordade rejäla offentliga satsningar på infrastrukturen.

– Bland annat handlade det om höghastighetståg, något som både förbättrar kollektivtrafiken och ger jobb åt många.

Karin Åkersten är också nöjd med att klimatfrågan fick ett ordentligt genomslag i debatten.

– På den punkten märktes en stor förändring jämfört med på förra kongressen.

Alexander Ojanne satt i den särskilda temagrupp som tog fram underlag till beslut i arbetsmarknadsfrågor. Han är nöjd med vad man till sist enades om och som till överAlexander Ojanne vägande del också blev kongressens beslut.

– Särskilt nöjd är jag med besluten om att allmän visstid och hyvlade tjänster ska avskaffas. Kongressen fattade också beslut om att tidsbegränsade tjänster alltid ska vara objektivt motiverade.

Det innebär att parterna måste vara överens om någon ska timanställas, vilket exempelvis kan vara motiverat vid sommarjobb.

uppgörelse om LAS som slöts tidigare i år mellan Svenskt Näringsliv och PTK och där IF Metall och Kommunal hakat på i ett senare skede.

Inom vägoch ban finns många underentreprenörer, men där finns också ett gemensamt kollektivavtal som gäller för i princip alla aktörer. Det motverkar social dumping.

Hur kommer Seko att agera framöver i den frågan?

– Det är för tidigt att avgöra. Vi måste avvakta för att se vad som händer, inte minst inom LO. Vi vill inte ge legitimitet åt försämringar, men det är också viktigt för oss att bli en del av centrala omställningsavtal. Ett tråkigt faktum ur Sekos perspektiv är att staten som arbetsgivaren står helt utanför den uppgörelse som nu skett. När anställningsfrågor regleras borde hela arbetsmarknaden vara involverad och inte bara delar av den. stockhom@seko.se

Rävsax inom Telecom TELE. – Seko säger nej till det huvudavtal som PTK och svenskt Näringsliv har förhandlat fram. Där är vi överens. Men det ska erkännas att vi sitter i en rävsax, säger Nick Fortgens, ordförande i Sekos Tele 2-klubb.

Nick Fortgens medger att det finns en oro bland många av medlemmarna.

– Som det nu är hamnar vi eventuellt utanför ett avtal som ger omställningsstöd, pensionsplaner etc.

Men skulle vi acceptera avtalet säger vi ja till en sämre anställningstrygghet och fler undantag från turordningsreglerna. Vi har stått emot och sagt nej till försämrad anställningstrygghet, men sanningen är att inget av nuvarande alternativ är lockande.

Hur Seko och Telecom-branschen ska komma runt dilemmat har Nick Fortgens inget svar på.

– Ja, vad ska vi göra? Seko får utreda och ta tillvara på bästa möjliga för medlemmarna, även om det inte är exakt vad vi önskar.

4

Nyheter

Första Linjen 4/2021 sekostockholm.se

Tågvärdarna.

Manifestation till försvar för tågvärdarna Fakta. Det här gör en tågvärd. l Tågvärdarna har flera uppgifter, bland annat att hjälpa resenärer att komma ombord på tåget, att ge klartecken till föraren att dörrarna kan stängas och att ge service och information i vagnarna.

Nu hoppas arbetsgivaren MTR att ett omfattande system av kameror ska kunna ersätta tågvärdarna.

Riskanalys saknas när tågvärdarna försvinner

Äntligen en ombyggnad av verkstaden i Älvsjö TRAFIK. – Det är viktigt steg att verkstaden vid Älvsjödepån nu byggs om. Jag har drivit på detta sedan 2005, säger Björn Edberg, Sekos huvudskyddsombud inom MTR Tech.

TRAFIK. Tågvärdarna på pendeltågen ska ersättas av kameror. Förändringen innebär att 350 tågvärdar kommer att försvinna under en tvåårsperiod.

l Den nuvarande fordonsverkstaden i Älvsjö är inte anpassade för pendeltågen X60. I Älvsjö saknas bland annat fordonslyftar som fungerar för den vagnmodellen. Det gör att man varken kan byta hjul eller boggier (den anordning som hjulen sitter på).

– Nu kan X60 bara repareras på verkstäderna i Bro eller Södertälje. Det räcker inte på långa vägar. Vi har för tillfället 129 stycken X60 i trafik.

Dessutom ligger Älvsjö mycket mer strategiskt än både Bro och Södertälje.

Björn Edberg har tidigare varit involverad i flera upprustningar av verkstäder, däribland i just Bro och Södertälje och ända sedan X60 introducerades 2005 har han drivit på för att verkstaden i Älvsjö ska byggas om.

– Sedan handlar det också om en generell modernisering. Verkstaden är 50 år gammal och ska den hålla några decennier till krävs bland annat en bättre ventilation och ett uppgraderat elsystem.

Det är inte bara Björn Edberg som förordat en upprustning av verkstaden i Älvsjö utan också de olika företag som drivit verksamheten där.

– När jag började var SJ ansvarigt, sedan har arbetsgivaren bytts ut vart femte år. Nu är det MTR Tech som driver verkstaden, säger Björn Edberg.

För närvarande pågår ombyggnaden för fullt och enligt planen ska den pågå i fem år. Däribland kommer två spår att förlängas inne i hallen.

l Tomas Gustafsson, huvudskyddsombud för Seko Pendelklubben som organiserar tågvärdarna, menar att regionstyrelsen i Stockholm drev igenom förändringen utan att det hade skett någon riskanalys där MTR:s skyddsorganisation inom pendeltågen medverkat.

– I juni hade jag en konversation med MTR:s VD Mats Johannesson på mejl. Han hävdade att det har gjorts en riskanalys av effekterna av att ta bort tågvärdarna, men jag har inte sett till någon sådan.

Enligt Tomas Gustafsson är det tveksamt om beslutet att ta bort tågvärdarna är förenligt med det så kallade E24-avtalet, det vill säga det upphandlingsavtal som slöts mellan MTR och Trafikförvaltningen 2016. I det står det svart på vitt att det alltid ska finnas två anställda med på tågen.

FOTO: NORDELCH/CC

Det finns även ett beslut från 2006

som Näringsdepartementet tog om att det ska vara två anställda på tåget, det vill säga den nuvarande bemanning.

– Nu hävdar MTR att det avtalet bara gäller för Citypendeln, men enligt mig är det en alltför snäv tolkning som borde prövas. Att endast Citypendeln AB anges som arbetsgivare i beslutet beror på att det då inte fanns andra arbetsgivare att skriva in i beslutet.

Hans Johansson, huvudskyddsombud på Seko Lok som organiserar lokförarna, ger en likartad bild.

Han menar att det i och för sig har gjorts en stor riskanalys, men att den är på en övergripande nivå.

– Sedan kommer MTR behöva börja göra många flera riskanalyser under projektets gång. Men de kommer efter det politiska beslutet i regionen om att avskaffa tågvärdarna. och Hans Johansson menar att det finns mängder med olika risker om tågvärdarna försvinner. Konsekvensen blir att en förare blir ensamt ansvarig för säkerheten på tågen.

Ett fullängdståg har över 700 sittplatser, men där ännu fler personer kan rymmas, kanske totalt 1 500 resande, men då är det trångt.

– Det handlar både om personalens och trafikanternas säkerhet.

Som att kunna ge hjälp till rörelsehindrade, säger Tomas Gustafsson.

Enligt Hans Johansson finns tidigare tillbud som skulle ha kunnat sluta illa och som visar att bemanningen är avgörande för säkerheten.

– Notera att två timmar innan godståget spårade ur den 3 november 2021, strax söder om plattformen till Sollentuna, så körde vi pendeltåg med resande där. Hade vi spårat ur med ett pendeltåg modell X60 där på en bana med 4 spår Både Tomas Gustafsson

Fakta.

Beslutet om avveckling av tågvärdar. l Regionens trafiknämnd fattade beslut om att tågvärdarna skulle avvecklas den 15 juni i somras. Vid mötet yrkade Socialdemokraterna och Vänsterpartiet på att förslaget skulle återremitteras. Både dessa partier har också klargjort att de anser det fel att ta bort tågvärdarna. Jens Sjöström, oppositionsråd (S), säger i en kommentar att ”förslaget skickades ut med tre dagars varsel och att det saknade riskanalys”.

Han menar att det är tydligt att ”bolagens intressen går för före resenärernas och personalens intressen”. Marta Aguirre är aktiv i Pendelklubben och ersättare (V) i trafiknämnden.

Hon säger att V ”motsätter sig att tågvärdarna försvinner”.

Jens Sjöström (S)

i bredd hade konsekvenserna kunnat bli katastrofala. Det är inte ens säkert att lokföraren där skulle vara talbar för att larma. Med två personal ombord så ökar möjligheten för larm och skyddssignalering med det dubbla. Man måste vara beredd på att det värsta kan hända, något som jag hoppas aldrig inträffar.

Hans Johansson drar också parallel-

ler till andra branscher.

– Det är lätt att jämföra med bemanningen på flyg och båtar, men de har ju sina katastrofer att relatera till. I Sverige är fortfarande största järnvägsolyckan i Getå 1 oktober 1918 utanför Norrköping allvarligast. Då omkom 42 personer.

Hans Johannson kritiserar även Transportstyrelsen som är den myndighet som har ansvaret för regelverket kring säkra transporter.

– Där saknas regler för minsta bemanning på motorvagnståg med en eller flera tågdelar ihopkopplade och som har stora resandeströmmar dygnets alla timmar. Men det borde inte vara tillåtet att transportera så många människor på tåg där det bara finns en förare och ingen mer som bidrar till att skapa säkerhet. Det innebär att många människor utsätts för en stor risk.

Monica Näslund, pressansvarig på Transportstyrelsen, bekräftar att det inte finns några regler för detta.

– Det är företagen själva som tar hand om riskerna och gör bedömningen om det går att göra på detta sätt.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

FOTO: MATS WINGBORG

l ”Rör inte våra tågvärdar”, det var budskapet när Seko Pendelklubben arrangerade en protest utanför Landstingshuset den 16 november. Som Första Linjen tidigare har rapporterat om har regionen beslutat att tågvärdarna på pendeltågen ska avvecklas under en tvåårsperiod. Det är företaget MTR som ansvarar för driften av pendeltågen, men regionen är beställare. Ska beslutet rivas upp krävs ett nytt politiskt beslut i regionen.

En av dem som deltog i protesterna var Cardinie Chang, som arbetar vid Södra Station.

– Om tågvärdarna försvinner, då minskar också säkerheten, både för resenärer och personal, säger Cardinie Chang.

Nyheter

Första Linjen 4/2021 sekostockholm.se

5

FOTO: JOSÉ FIGUEROA

Arlanda. Menzies utnyttjar en lucka i avtalet.

Menzies: ”Anställda får betala ett avdrag på en ersättning de inte får” TRAFIK. För 26 år sedan privatiserades en stor del av markserviceverksamheten på Arlanda, men ännu idag handlar flera om de fackliga tvisterna om konsekvenserna. l – Menzies är ett av tre företag vid flygplatsen som bland annat sköter incheckning och lastning.

Avtalet mellan Seko och Menzies bygger på det gamla statliga avtalet med Luftfartsverket, men det är hackat i kanterna, säger Ky Lindholm som är ordförande för Sekos klubb Menzies.

Särskilt uppseendeväckande, enligt Ky Lindholm, är uträkningen av sjuklönen. Uträkningarna ska ske på grundval av fast lön samt rörlig lön året innan. Till de rörliga lönedelarna hör bland annat ersättning för obekväm arbetstid. Vanligen motsvarar den rörliga delen cirka 10 procent av den fasta lönen. Avrundat handlar det om cirka 200 kronor i ob-tillägg per dag. Sjuklönen är samtidigt bara 80 procent av lönen. Det betyder att 20 procent ska dras bort, kvar blir 160 kronor.

– Problemet är att avtalet rensats på de kommentarer som tidigare fanns för hur sjuklönen skulle beräknas. Det har utnyttjats av arbetsgivaren som inte längre betalar ut någon sjuklön alls för den rörliga lönedelen. anvisningarna i avtalet om att göra ett avdrag på 20 procent av den rörliga delen. Den anställde får alltså inte den rättmätiga ersättningen på cirka 160 kronor, men får betala avdraget på 40 kronor per dag.

– Vad som nu sker är med andra ord att arbetsgivaren gör ett avdrag på en ersättning som inte betalas ut. Det är en fullständigt unik konstruktion, säger Ky Lindholm.

Fortfarande finns

är viktigt för klubb Menzies är att få behålla tarifflönerna. Idag är ingångslönen En annan sak som

Problemet är att avtalet rensats på de kommentarer som tidigare fanns för hur sjuklönen skulle beräknas. Det har utnyttjats av arbetsgivaren som inte längre betalar ut någon sjuklön alls för den rörliga lönedelen.

Ky Lindholm, ordförande Sekos klubb Menzies.

22 000 kronor i månaden för att sedan successivt höjas till slutlönen på 30 000 kronor. Lönehöjningarna följer trappsteg och anställda flyttas upp på årsbasis. Detta system vill arbetsgivaren ersätta med ett system med individuella löner.

Trappstegen ska ersättas med en lönerevision där de som företaget tycker är individuellt duktiga ska premieras.

– Förslaget handlar om att pressa kostnaderna. Inte minst skulle de som har jobbat ett tag inom företaget få stå tillbaka. Dessutom skapas ett större utrymme för godtyckliga bedömningar.

Utöver Menzies bedriver även Avia-

tor och SAS likartad verksamhet på Arlanda, det vill säga ansvarar för incheckning av bagage, koordinerar tankning och catering samt lastar och lossar bagage. Inom branschen kallas detta för att alla tre är ”handlingbolag”.

– Problemet idag är att de anställda inom dessa företag inte arbetar under samma avtal. Det betyder att det inte råder konkurrensneutralitet. Genom att

pressa villkoren kan företagen uppnå fördelar och när villkoren ska pressas handlar det framför allt om att spara pengar på personalen. Omkring 80 procent av företagens kostnader är personalkostnader. se att det upprättades ett kartellavtal. Då skulle det vara möjligt att uppnå konkurrensneutralitet.

– Det skulle också ligga i linje med LO:s organisationsplan. Vi har lyft den här frågan, men ännu återstår många steg innan ett sådant avtal kan bli verklighet.

På längre sikt förespråkar Ky Lindholm ett nytt kartellavtal. På kort sikt handlar det om att åtgärda de omedelbara bristerna i avtalet.

Ky Lindholm har haft flera diskussioner med Seko centralt om vad som bör bli nästa steg.

– Vad vi nu hoppas är att Seko säger upp det så kallade kommunikationsavtalet och tar strid för både sjuklönen och för att vi ska få behålla tarifflönerna.

Helst skulle Ky Lindholm

Mats Wingborg stockhom@seko.se

6

Nyheter

Första Linjen 4/2021 sekostockholm.se

Vägvakter.

Många vägvakter blir lurade på traktamenten

VÄG & BAN. – Många vägvakter jobbar långa arbetsdagar långt från hemorten och är tvungna att själva ordna tillfälligt boende.

Då har de rätt till traktamente och förrättningstillägg, men det är inte alltid som dessa ersättningar betalas ut, säger Pia Ahlström, ombudsman för Seko i Västra Svealand. l Enligt Pia Ahlström är vägvakterna en utsatt grupp. Arbetspassen är långa och sker ofta på natten och väldigt tidiga morgnar när det är lite trafik. Det är också vanligt att arbetstagarna inte själva har koll på sina rättigheter.

– Om de känner att något kanske är fel så bör de höra av sig till oss. Det är min återkommande uppmaning, säger Pia Ahlström.

Jenny Johnsson, för tillfället

vikarierande ombudsman vid Seko Stockholm och med fackliga uppdrag inom NCC, säger att lönerna för vägvakterna är låga och att de därför är piskade att arbeta många timmar för att få ihop till en hyfsad inkomst.

– Det är en tuff bransch där det är vanligt att arbetsgivarna bryter mot kollektivavtalen och dumpar löner och villkor. Sedan är det vanligt att vägvaktsbolagen får

Arbetsmiljön för vägvakter är tuff.

FOTO: JOSÉ FIGUEROA

Fakta. Vägvaktsbolagen. l De största vägvaktsbolagen i Sverige är ATA Hill & Smith AB, Ramudden AB och Nässelgrundet AB. Flera av dessa företag har sin bas i Örebro. Vägvaktsbolagen är i sin tur underleverantörer till större företag som sköter vägunderhåll och asfaltering. Till den gruppen hör bland annat Skanska, Veidekke, PEAB och NCC.

sina beställningar väldigt sent vilket gör det svårt att ordna bemanning och drägliga villkor. Bristerna beror med andra ord inte bara på vägvaktsbolagen utan lika mycket på beställarna. Även säkerhetsriskerna gör att väg-

vakterna är utsatta. Deras uppgift är att skydda andra arbetare som asfalterar eller underhåller vägar.

Vakterna är den yttersta skyddsbarriären, bakom dem finns skyddande TMA-bilar och skyddsbarriärer och ännu längre bak de som utför arbeten.

– De befinner sig ständigt nära trafiken och har en väldigt farlig arbetsmiljö. villkoren för vägvakterna har Seko initierat en rikstäckande arbetsgrupp som diskuteFör att förbättra

Pia Ahlström

Jenny Johnsson

rar villkoren och tar fram nya strategier. Både Pia Ahlström och Jenny Johnsson ingår i arbetsgruppen.

– Genom att ta tillvara på tidigare erfarenheter behöver vi inte uppfinna hjulet på nytt. Det är också bra med en struktur för oss som fackligt stödjer vägvakterna. Det är en tuff bransch och ska vi flytta fram positionerna behövs ett nära samarbete mellan alla fackligt involverade, säger Jenny Johnsson.

De som arbetar som vägvakter är en heterogen grupp. En del är unga och fortsätter bara med jobbet under en kortare tid. Andra är pensionärer som vill dryga ut pensionen.

– Sedan har vi dem som fortsätter år efter år. För dem är de mest slitsamt, säger Jenny Johnsson.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

Rekord. Hagalundsklubben har en organiseringsgrad på 90 procent.

Rekordhög facklig anslutning på Hagalundsklubben TRAFIK. Seko Hagalundsklub-

ben Euromaint har 145 medlemmar och en facklig anslutningsgrad kring 90 procent.

Det är en nivå som få fackliga klubbar i Sverige slår.

l – En förklaring är att nästan alla arbetar på samma ställe, det vill säga på verkstaden i Hagalund. Sedan organiserar vi också

reparatörerna på Arlandabanan.

De har en egen facklig kontaktperson, men är en mindre grupp, säger klubbordföranden Mika Franssila.

Mika Franssila pekar på att det exempelvis är svårare att organisera lokförare, som ständigt är spridda på många olika platser och menar att det är lättare att behålla en stark facklig tillhörig-

het när alla finns under samma tak.

Att de flesta jobbar på samma ställe är samtidigt knappast en tillräcklig förklaring. Rimligen finns andra orsaker till den höga fackliga organisationsgraden.

– Ja, det är här en över 100 år gammal fackklubb. Det finns starka traditioner och det är självklart att man ska vara med. Sedan gör

vi många roliga saker som bidrar till att skapa sammanhållning. Nu närmast ska vi roa oss på Tyrol på Grönan.

Av medlemmarna är en stor majoritet män, men Mika Franssila berättar att det sitter två kvinnor i klubbstyrelsen.

– Några reparatörer är kvinnor och flera som arbetar i förrådet. stockhom@seko.se

Fakta. Verkstaden i Hagalund. l Verkstaden i Haglund drevs fram till privatiseringarna 2001 av Statens Järnvägar. Nu sköts verksamheten av Euromaint AB, en leverantör av underhållstjänster för spårtrafikbranschen.

Euromaint är i sin tur ett dotterbolag till det spanska företaget CAF. CAF köpte det tidigare svenskägda företaget Euromaint 2019. Inför det brittiska valet 2019 donerade CAF 50 000 pund till det Konservativa partiet.

Nyheter

Första Linjen 4/2021 sekostockholm.se

Personalbrist. Dåliga villkor gör att för få söker sig till Kriminalvården

7

FOTO: SJ

Haveri.

SJ:s digitala system skapar kaos TRAFIK. Den 1 november infördes det nya digitala planeringssystemet IVU/Rapid inom SJ. Systemet ska användas för att planera och samordna personalens scheman och tillgången på fordon. Men problem i systemet har skapat svårigheter för både anställda och resenärer.

FOTO: ANNA LEDIN WIRÉN

Kriminalvården: Särskilt stor brist på personal i Stockholm VÅRD. – Det råder brist på personal på anstalter och häkten i hela landet, men läget är särskilt allvarligt i Stockholmsregionen, säger Christer Hallkvist, ordförande för Seko Kriminalvården. l Bristen på personal och trycket på den befintliga personalen är inget nytt, men läget har förvärrats under pandemin.

– Det är svårt att rekrytera personal och förklaringen är enkel.

Lönerna är för låga, arbetstiderna för dåliga och ledarskapet bristfälligt.

Det är också en stor rörlighet bland personal inom kriminalvården. Framför allt är det svårt att få personal att bli kvar i den klientnära miljön. Christer Hallkvist pekar särskilt ut så kallade paragraf 19-scheman som en av orsa-

kerna till att det är svårt att få personal att stanna.

– Då kan schemat ändras hela tiden. Du kan arbeta en dag och tro att du ska sluta klockan 16:00 dagen därpå, men plötsligt får du information om att du ska jobba till klockan 19:00 istället. Det blir omöjligt att planera livet. det att ny personal med tillfälliga anställningar har denna typ av osäkra scheman, men det förekommer att även fast anställda har samma otrygghet.

– Om någon enskild faktor ska Särskilt vanligt är

Det är svårt att rekrytera personal och förklaringen är enkel.

Lönerna är för låga, arbetstiderna för dåliga och ledarskapet bristfälligt.

Christer Hallkvist, ordförande Seko Kriminalvården

lyftas som leder till att många inte vill jobba inom kriminalvården så är de osäkra arbetstiderna det allra viktigaste. Det skapar mer frustration än de låga lönerna.

Christer Hallkvist menar att det ser illa ut i hela landet men att det är särskilt svårt att rekrytera personal i Stockholmsregionen. Visserligen är lönerna en aning högre där, men arbetstiderna är lika dåliga som på andra ställen.

l – Det verkar som om det finns en bugg i systemet. Det tappar bort fordon och personal. Det har lett till at SJ blivit tvungen att ställa in en massa tåg och boka om resenärer. SJ hävdar att man har brist på personal. Men det är inte där felet ligger, säger Helena Henriksdotter, tågvärd och ordförande för Seko klubb SJ Trafik.

Ett annat problem med det nya digitala systemet är att personalens turer ofta blivit väldigt korta, bara några timmar, eller väldigt långa.

– Enligt avtalet för ett enskilt arbetspass vara högst 12 timmar. När flera pass är nästan så långa är sannolikheten stor för att de i realiteten blir över 12 timmar. Vi har drivit tvister om sådana långa pass, men det är svårt att vinna de striderna.

SJ skyller på oförutsedda händelser. Men med en bättre spridning på passens längd skulle det vara möjligt att undvika problemet.

Dessutom menar Helena

Mats Wingborg

Henriksdotter att de obetalda rasterna på hemmastationerna har ökat. Tidigare lyckades ofta de som konstruerade turlistorna att skapa en samHelena manhängande full tid, men det Henriksdotter nya systemet klarar inte det.

– Konsekvensen blir att vi tvingas sitta gratis och vänta på att få börja jobba igen.

En annan brist med det nya systemet är att det inte hittar fordon. Om exempelvis ett lok går sönder gäller det att snabbt kunna få tillgång till ett hjälplok. Men hittar inte systemet hjälploket blir resultatet ofta inställda turer.

– Det har skapat kaos för resenärerna. En del har köpt platsbiljetter, så blir det ombokade till andra tider med vagnar med annan numrering.

Tre gånger tidigare har SJ skjutit upp införandet av IVU/Rapid, men trots det fungerar det inte som det ska nu när det sjösatts.

– Det är ett dyrt projekt, men hittills har det inte skapar mer ordning, utan tvärtom, avslutar Helena Henriksdotter.

stockhom@seko.se

stockhom@seko.se

För att komma åt problemen skulle

fler behöva gå på ett fast schema, men för att klara det behövs mer personal, något som i sin tur kräver att det blir fler utbildade.

– Idag finns tyvärr alltför många tomma platser på utbildningarna till kriminalvården, säger Christer Hallkvist.

Inget klart. Sedan sedeltillverkningen flyttade utomlands har Sekos klubb hamnat i limbo.

Oviss framtid för fackklubb vid bruket i Tumba

FOTO: LENNART KJÖRLING

CIVIL. Framtiden för Sekos

klubb vid företaget Crane AB i Tumba är osäker. Fram till 2018 tillverkades de svenska sedlarna vid företaget, men då flyttades den produktionen till Malta.

l Idag tillverkas bara pappersmassa vid bruket i Tumba, men det är en massa av särskild kvalitet

avsett för tillverkning av olika former av värdepapper. Det innebär att företaget fortfarande är säkerhetsklassat.

Sedan länge har Seko en klubb vid företaget. Men några av dem som varit aktiva länge går snart i pension och har lämnat sina fackliga uppdrag. För närvarande finns bara ett fåtal personer kvar i den fackliga styrelsen. Mest

aktiv av dem är Fredrik Saari Sundman.

– Det är oklart vad som händer.

Numera är vi bara ett pappersbruk.

Kanske betyder det att vi borde tillhöra Pappers. Vi har inlett diskussioner med dem, men ännu är inget klart, säger Fredrik Saari Sundman.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

Fakta. Tumba bruk. l 2001 såldes Tumba bruk till det amerikanska företaget Crane för 154 miljoner kronor. Då lovade vice riksbankschefen Lars Nyberg att de svenska sedlarna skulle fortsätta att tillverkas i Tumba precis som tidigare. Men så har det inte blivit. Numera trycks inga svenska sedlar i Sverige. l Bruket i Tumba byggdes ursprungligen av Riksbanken 1755 för att tillverka sedlar med vattentryck. Det var ett sätt att få stopp på falska sedlar.

8

Nyheter

Första Linjen 4/2021 sekostockholm.se

Otrygga anställningar.

Drastisk ökning av behovsanställda inom Citymail Antalet behovsanställda ökar inom Citymail. I Stockholm förhandlar Seko för att minska antalet.

POST. Under de senaste åren har antalet behovsanställda ökat kraftigt inom postföretaget Citymail, det vill säga anställda som kal�las till arbete dag för dag och där garantier för fortsatt arbete saknas.

– Ja, andelen behovsanställda har ökat snabbt, säger Mattias Holmén, nationell ordförande i Seko Citymailklubben. l Enligt Mattias Holmén bör behovsanställningar bara användas när många fast anställda är sjukskrivna.

– Nu har företaget börja använda behovsanställningar för att täcka upp stadigvarande personalbehov.

Det är att gå fel väg.

Under de senaste åren har postvolymerna sjunkit. Det har lett till att ledningen för Citymail vill minska den fasta personalen. Men Mattias Holmén menar att neddragningen varit för stor och att företaget utgår ifrån en alltför låg grundnivå av personal. Dessutom har antalet postförsändelserna varit mer omfattande än vad företaget räknat med.

– Konsekvensen har blivit att antalet fast anställda varit för få. Det har skapat ett växande behov av personal som jobbar tillfälligt. hävda att behovsanställningar är en väg till en tillsvidareanställning. I realiteten blir många anställda kvar i otrygga anställningsformer.

– Den som arbetat i mer än två Citymail brukar också

år som behovsanställd har rätt till ett fast jobb. Men det är vanligt att behovsanställningen inte förlängs när en person närmar sig den gränsen. Istället blir personen ”utlasad”.

Mattias Holméns bild är att omfattningen av behovsanställda inom Citymail är ungefär lika i Stockholm som i landet i stort. Den bilden bekräftas av Olle Sigtryggsson som är ordförande för Sekos Sektion Stockholm inom Citymail.

– Det stämmer. Även i Stockholm har antalet med behovsanställningar ökat. Samtidigt är variationen stor mellan de 40-tal kontor som finns i Stockholm. antalet behovsanställda har Olle Sigtryggsson tagit initiativ till förhandlingar med Citymail.

– De första förhandlingarna har avslutats efter ajournering. Arbetsgivaren skyller på att det blir mer post än beräknat och att det varit svårt att beräkna arbetsbelastningen. Men det borde inte vara För att få ner

Fakta. I Lagen om anställningstrygghet (LAS) finns inget som heter behovsanställning. l LAS är semidispositiv. Det betyder att en del av de regler som finns i LAS kan ersättas av andra om arbetsgivare och fackliga organisationer är överens.

Däribland kan arbetsgivare och fackliga organisationer komma överens om ny anställningsformer. Det är detta som har hänt inom Citymail. Den form av behovsanställnings som finns där existerar inte i LAS. Att de fackliga organisationerna går med på att det ska finnas sådana former av anställningar beror ofta på att de fått igenom andra krav. Inom posten har det bland annat varit ett viktigt krav att ge så många som möjligt rätt till heltid och att få bort delade turer.

De anställningsformer som finns i LAS är dessa: l Tillsvidareanställning: Den enda anställningsformen som inte är tidsavgränsad, Däremot behöver en tillsvidareanställning inte innebära att jobbet är på heltid. Många tillsvidareanställda inom vården har det knackigt därför att mot sin egen vilja tvingas jobba deltid. l Vikariat: Tidsbegränsad anställning för att ersätta en annan persons frånvaro. l Allmän visstidsanställning: En person kan ha en sådan anställning under högst två år under de senaste fem åren.

Flera fackliga organisationer vill få bort allmän visstid. l Säsongsanställning: Tillfälliga jobb, om arbetstagaren jobbat i mer än sex månader de senaste två åren måste arbetsgivare säga upp den anställde, i annat fall förlängs anställningen l Provanställning: Anställning för ett särskilt projekt, får pågå i högst sex månader. Därefter ska den provanställde bli tillsvidareanställd. l Tidsbegränsad anställning för person som fyllt 67 år: En arbetsgivare kan anställa en person som fyllt 67 år till särskilda regler.

omöjligt att erbjuda fler personer en fast tjänst, särskilt med tanke på hur många som har en behovsanställning idag. Förhoppningsvis kommer Citymail att påverkas av våra krav och ge flera en tillsvidareanställning.

Både Mattias Holmén och Olle Sigtryggsson konstaterar att en majoritet av de behovsanställda är unga personer och att omsättningen på personal är stor.

– En del tänker att de bara ska jobba en kort tid för att sedan exempelvis fortsätta att studera. För dessa är det ofta inget problem att det är en behovsanställning, men för andra är problemet större, säger Olle Sigtryggsson. med och menar att önskemålet om en fast anställning kan vara mer eller mindre viktigt för den enskilde anställde, men att de absolut flesta skulle föredra en fast anställning.

Dessutom påverkas arbetsplatsen negativt om många har tillfälliga jobb.

– Då blir det tystare. Det är inte lika enkelt att ställa krav och kritisera arbetsgivaren om man inte har en fast anställning.

Ett annat problem om många är behovsanställda är att belastningen på de fast anställda ökar. Enligt Mattias Holmén tror många att arbetet med att dela ut post är väldigt enkelt.

– Men även postjobbet kräver rutin och erfarenhet. Då går det att utföra jobbet mer effektivt. Om Mattias Holmén håller

andelen oerfarna blir stor då krävs att de med längre erfarenhet ställer upp och stödjer de unga och oerfarna. Det är en självklar och viktig uppgift, men för att det ska fungera behövs en någorlunda balans mellan anställda med erfarenhet och nya medarbetare. Den snabba ökningen av behovsanställda rubbar den balansen. samtidigt arbetslösheten och i många branscher har det till och med blivit svårt för arbetsgivare att hitta arbetskraft.

Tydligast är detta inom hotell- och restaurang, men även inom posten. Både Mattias Holmén och Olle Sigtryggsson konstaterar att det börjar bli svårare även för Citymail att rekrytera behovsanställda. Det är åtminstone den signal som kommer från företaget.

– Idag är det många arbetsgivare som tävlar om arbetskraft som kan hoppa in på kort varsel, säger Olle Sigtryggsson.

Brist på arbetskraft brukar förbättra de anställdas förhandlingsposition. Borde det inte därför bli enklare att ställa krav på fasta anställningar även inom posten?

– Så kan det bli, men det är stor skillnad mellan olika delar av landet. Särskilt svårt är det att hitta personal på mindre och halvstora orter.

Där är utbudet av arbetskraft inte så stort. Men vad det betyder att vår styrka i förhandlingarna ökar återstår att se, säger Mattias Holmén.

I Sverige sjunker

Mats Wingborg stockhom@seko.se

Nyheter

Första Linjen 4/2021 sekostockholm.se

Varannandagsutdelning.

9

Fem snabba svar.

Vilka valfrågor är viktiga för dig?

VAL 2022. Den 22 september 2022 är det riksdagsval i Sverige. Vilka frågor engagerar dig särskilt mycket?

l Anna Wideen, Seko Posten: – Att arbetslivet blir hållbart.

Alla måste kunna fortsätta jobba ända fram till pensionen. Det ställer krav på att arbetsplatserna anpassar sig så att också äldre anställda klarar att utföra sina jobb. Det handlar bland annat om att minska belastning och tunga lyft, men också om bra belysning. l Jack Levai, Seko klubb 124, arbetar vid depån i Nyboda:

– vad händer när de extraanställda försvinner?

POST. – Redan nu har varannandagsutdelningen av post gjort jobbet tuffare. Många går på knäna och några har till och med slutat. Men de verkliga konsekvenserna kommer vi först att se lite längre framöver. Under en övergångsperiod finns många extraanställda vid flera av postkontoren. När det så småningom försvinner kommer de verkliga utmaningarna, säger Daniel Witoslaw, ordförande i postklubben Stockholm norr. l Med utdelning av post varannan dag blir det mer att frakta och bära för brevbärare, det är förklaringen till att jobbet blir tyngre.

– Flera funderar på att sluta, att gå i pension tidigare eller att byta jobb. Särskilt tufft är det för lantbrevbärarna som har långa slingor och flera sorters post att dela ut.

Sådan utdelning har vi i bland annat Norrtälje och Åkersberga, säger Daniel Witoslaw.

Andra postanställda ger en likartad bild, även om erfarenheterna av varannandagsutdelningen varierar. Carina Persson, arbetsplatsombud i Vällingby/Hässelby håller med om att förändringen gjort det svårt för äldre anställda.

– Särskilt för dem som har tjocka slingor, det vill säga när man både delar ut alla former av post och reklam. Schemat har också blivit mer sammanpressat med mindre utrymme för återhämtning.

För egen del tycker samtidigt Carina

Persson att förändringen inte enbart varit negativ. Hennes schema rullar över tre veckor. Under den perioden delar hon ut post i fem olika områden.

– Från början var jag väldigt skeptisk. Nu tycker jag att arbetet har blivit mer omväxlande, även om det blir en massa byten av nycklar varje gång jag byter slinga.

Sedan är vissa slingor väldigt stora,

särskilt de tunna, det vill säga när vi bara delar ut varubrev och svenska expressbrev.

Carina Persson varvar också sättet att färdas. Ibland cyklar hon och ibland kör hon minibilen Garia. Även det bidrar till att göra arbetet med varierat. Men omläggningen har inneburit ett generellt ökat krav på körkort och några av medlemmar i distriktet saknar körkort.

– De har blivit erbjudna ett 6-månaders avgångsvederlag. Men ingen har tackat ja. Hittills har det funnits andra arbetsuppgifter för dem, med cykel eller clubcar. Exempelvis har anställda med sjukdomsproblem fått andra uppgifter.

Lite grann är det som att vi kastats 15 år tillbaka i tiden. Då var det större volymer att dela ut.

Så har det blivit igen på grund av att vi inte delar ut post varje dag. Fast då var slingorna hälften så stora.

Maria Terneborg

företrädare för Seko i Upplands Väsby/Märsta har ännu inte sett några stora konsekvenser av varannandagsutdelningen. Men i likhet med Daniel Witoslaw menar hon att förändringarna kommer att bli mer synliga när extra personalen försvinner.

– För tillfället har vi mer personal än vad som är brukligt. Det har blivit trängre i facken vid kamning (när posten ställs i gångordning), det är mer post att lasta i bilarna och mer att distribuera. Men hittills kompenseras den belastningen någorlunda av att det är fler som jobbar. Det riktigt tuffa läget kommer när extra personalen försvinMaria Terneborg

ner. Enligt planerna kommer de att vara borta någon gång i mitten av våren. För närvarande finns många med tillfälliga anställningar som slutar i slutet av februari.

Enligt Maria Terneborg är det redan idag flera i personalen som oroar sig. Många tycker att det redan nu har blivit mer slitigt. Det tar också längre tid att lära sig nya slingor när utdelningen bara sker varannan dag.

– Lite grann är det som att vi kastats 15 år tillbaka i tiden. Då var det större volymer att dela ut. Så har det blivit igen på grund av att vi inte delar ut post varje dag. Fast då var slingorna hälften så stora.

Maria Ternborg tror att det kommer

att krävas radikala förändringar när extrapersonalen försvinner.

– Jag tror att man blir tvungen att korta några av slingorna. Annars kan det bli svårt att få ihop jobbet.

Sedan är det svårt att veta vad som händer på sikt. Vi ser ju redan nu att reklamen minskar. Om det fortsätter blir det ett helt annat läge arbetsplatsombud i Sollentuna, är mindre oroade än de andra intervjuade. Han tycker att det varandagsutdelningen hittills har fungerat bra och att företaget gett en bra stöttning. Sedan håller han med om att läget kan bli ett annat när extrapersonalen försvinner.

– Det finns redan några oroliga.

Kommunen är också uppdelad i två distrikt och de är båda ganska stora. Det betyder att slingorna blir långa. Företaget är också inriktat på att jobbet ska klaras utan att någon behöver jobba övertid. Det är oklart om det kommer att lyckas när extrapersonalen så småningom försvinner.

Sven Öhberg,

stockhom@seko.se

FOTO: POSTNORD

Mer post att dela ut

– Jag vill se krav på att spårtrafiken förstatligas. Det behövs stora offentliga investeringar för att rusta upp spårtrafiken. Men när offentliga medel används är det rimligt att det inte går till vinster som plockas ut ur landet. l Khawla Amer, Seko klubb Kriminalvården, arbetar vid slutna anstalten i Hägernäs:

– Kriminaliteten är den viktigaste frågan. Det behövs fler poliser, men det räcker inte.

Kriminaliteten har också bakomliggande orsaker.

De sociala klyftorna måsta minska och vi behöver en bättre och mer likvärdig skola. I mitt yrke möter jag många unga människor som hamnat snett från början. Inte sällan har de lämnat grundskolan utan godkända betyg. Det bidrar till fortsatta misslyckanden. l Sandra Lunden, Seko Posten: – Jag brinner för jämställdhet och integration. Alla människor ska behandlas lika och alla ska ges förutsättningar för att klara arbetslivet. Men många av dessa frågor har hamnat i skymundan. Särskilt viktigt är att vi talar öppet om den psykiska ohälsan. l Lars Vestberg, Seko riksdag & regering:

– En avgörande fråga är vad som händer i arbetslivet när de restriktionerna som tillkom för att förhindra smittspridning tas bort. Den klubb som jag är ordförande i organiserar assistenter i riksdagen och på Regeringskansliet. Under pandemin var vår verksamhet neddragen till ett minimum, men nu drar allt igång igen.

Samtidigt ser vi att många tjänstemän gärna vill fortsätta att arbeta på distans åtminstone några dagar i veckan. Den kan påverka efterfrågan på det arbete som våra medlemmar erbjuder. Allt detta är en avgörande fråga, att klara omställningen i arbetslivet post-corona. stockhom@seko.se

Chaufförerna får sova i lastbilarna POST. Flera gånger i veckan dyker lastbilar registrerade i Bulgarien upp med post vid olika terminaler i Stockholm, däribland i Segeltorp. Posten som de levererar kommer i huvudsak från Tyskland. Flera medlemmar i Seko som Första Linjen har varit i kontakt med har pratat med de bulgariska och i vissa fall nordmakedonska chaufförerna. De hävdar att de arbetar som underleverantörer åt danska Postnord. Flera vittnar om att de kör extremt långa pass och sover i lastbilarna.

Frågan om villkoren för chaufförerna är känslig. Ingen av de intervjuade vill framträda med namn. Första Linjen kommer att gräva vidare i denna fråga.

10

Reportage.

Armémuseet.

Med uppgift att illustrera livet i fältlägret Anette Nyman är upprörd: ”Sitter du här och sover mitt under brinnande krig? Och grytan kokar för fullt. Borde vi inte äta nu?”

Olle Westerberg rycker till och svarar sävligt: ”Jo, jo, visst är jag hungrig.”

Bredvid honom puttrar det i den stora järngrytan och under den glöder elden. Men inget är på riktigt. Det doftar inte av mat, svett och slagfält, glöden är inte autentisk och ljudet kommer från en högtalare.

Text: Mats Wingborg l Foto: José Figueroa

l I Anette Nymans och Olle Westerbergs arbetsuppgift ingår bland annat att levandegöra historien genom dramatiseringar. Under vissa skollov har de tre föreställningar per dag, för barn och familjer. När de inte möter barn under skolloven har de många visningar på olika teman för skolklasser, vuxengrupper och pensionärer.

Denna gång uppträder Olle som musketerare, det vill säga en soldat med en musköt, den tidens gevär som laddades med svartkrut. Den historiska tiden ska föreställa 1600-talet, det vill säga en del av den svenska stormaktstiden. Då hade soldaterna inte några enhetliga uniformer, det har inte heller Olle Westerberg. För att hålla ihop styrkorna samlades man istället under militärens fanor. Annette Nyman spelar en marketenterska, en person som hade hand om försäljning men som även kunde vakta lägret mot plundrare.

Olle Westerbergs och Anette Nymans föreställningar äger rum på Armémuseum, där båda arbetar.

Armémuseum ligger ett stenkast från Östermalmstorg och är ett militärhistoriskt museum som skildrar Sveriges militärhistoria från 1500-talet till nutid.

Bakgrund.

Armémuseet. l Det är ett svenskt statligt museum med försvarshistorisk inriktning.

Museets samling består av 100 000 föremål som i huvudsak har använts inom den svenska armén. Föremålen härstammar från 1500-talet och framåt. I år har museet haft omkring 45 000 besökare, men antalet har dragit ner på grund av pandemin. Tidigare har omkring museet haft omkring 120 000 årliga besökare.

Fokus i visningarna är hur människor har påverkats av krig och konflikter.

– Här finns krigshistoria och fakta om stora militära slag, men i dramatiseringarna försöker vi att ge en bild av vardagslivet i fält. Museet försöker att lyfta fram enskilda människors levnadsöden, säger Olle Westerberg.

Varken Olle Westerberg eller Anette Nyman har någon

dramatisk utbildning. Men i arbetet som museipedagog ingår ofta uppgifter att dramatisera, det vill säga att sätta upp en föreställning som kan liknas vid en teaterpjäs. Som grund för framförandet har det ett grovt manus. Men ingen föreställning blir den andra lik.

– När vi har kört samma dramatisering många gånger blir vi också väldigt trygga. Då är det lättare att ta ut svängarna. Inte sällan överraskar vi varandra med nya repliker, säger Olle Westerberg.

Dramatiseringarna har också flera olika teman.

Stormaktstiden och 30-åriga kriget är ett, beredskapstiden under andra världskriget är ett annat.

– Vi är ju både museipedagoger och intresserade av svenska historia. Men vad jag är mest intresserad av

11

Bakgrund. Pieter Bruegel. l Nederländsk målare som föddes någon gång mellan 1525 och 1530 och som dog 1569. Bruegel hyste ett osentimentalt intresse för arbetande människor och skildrade ofta den fattiga bondebefolkningen. Han använde många olika stilar och gjorde också teckningar och gravyrer. Målningen Dödens triumf (nedan) är från cirka 1562. Pieter Brugels son, också med namnet Pieter Brugel, var också konstnär. Därför kallas han ofta för Pieter Bruegel den äldre.

Olle Westerberg

har växlat lite under olika perioder. Just nu tycker jag det är väldigt spännande med 1900-talshistoria, säger Anette Nyman.

I arbetet ingår också en del administration, som att

organisera dramatisera visningar, boka visningar och sköta faktureringen.

– Men absolut roligaste är att delta i dramatiseringarna. Särskilt när vi möter barn som går i fyran eller femman, det brukar vara då som de läser om den svenska stormaktstiden. De är ofta öppna och spontana och kan komma med frågor mitt under föreställningarna, säger Olle Westerberg.

När museet tar fram nya dramatiseringar eller uppdaterar tidigare brukar det finns åtminstone lite arbetstid för att läsa in sig. Sedan ägnar Olle Westerberg också mycket fritid år att hålla sig ajour.

– Men för tillfället har jag småbarn, så jag hinner inte läsa så mycket. Men på vägen till och från jobbet brukar jag lyssna på olika poddar. Det blir framför allt Krigshistoriepodden, Militärhistoriska podden och P3:s podd Dystopia.

Det är en lättsam stämning under föreställningen,

men i ett museum som beskriver människors villkor under krig är det omöjligt att inte bli påverkad av våldets fasor. På en vägg i en av de första rummen på våning tre i museet hänger en kopia av Pieter Bruegels målning Dödens triumf. Den föreställer ett slagfält från 1500-talet fyllt av döda och stympade människokroppar. I fjärran stiger rökpelare och jorden har färgats svart.

– Det är en fantastisk målning som skildrar krigets förfärlighet. Varje gång jag ser den brukar jag tänka att effekterna av krig trots allt är ganska lika.

Om man bortser från den utrustning som de döda soldaterna och människorna bär skulle den lika gärna kunna skildra krigets effekter idag, säger Olle Westerberg.

Museipedagogerna Anette Nyman och Olle Westerberg är båda intresserade av svensk historia. Roligast med att arbeta på Armémuseet är dramatiseringarna.

Byggnaden där Armémuseum ligger riktades 1762 av

Carl Johan Cronstedt som ett förråd och verkstad för artilleriet. Redan 1879 blev byggnaden ett museum, som sedan flera omgångar byggts om och moderniserats. På de två översta våningarna i byggnaden finns fasta utställningar, men på bottenplan byts utställningarna ut. Där pågår för närvarande en utställning

Du hittar fler av José Figueroas bilder på: första-linjen.se

om kvinnor inom underrättelsetjänsten under andra världskriget. Att vara med och ta fram nya utställningar är också en del av Anette Nymans och Olle Westerbergs arbetsuppgifter.

– Men det är ett lagarbete med många inblandade med föremålsintendenter, projektledare, konservatorer, kommunikatörer och så vi som är museipedagoger, säger Olle Westerberg och tillägger att museet också måste hyra in tjänster utifrån, som snickare och översättare. Ja, att bygga om en ny utställning är ett väldigt stort projekt.

Olle Westerberg är också aktiv i Seko och vice ordförande i den klubben för anställda på museer och högskolan.

– Just nu är jag mest engagerad i arbetsmiljöfrågan.

Museerna har ju varit mer eller mindre nedstängda under pandemin och vi har fått arbeta hemifrån. Men nu drar verksamheten igång igen. Samtidigt känns det lite tungt, som om den rätta energin saknas. Många som tidigare jobbade på museer har också försvunnit, en del har exempelvis börjat att plugga. Nu behövs en ordentlig nystart. stockholm@seko.se

MUSEO DEL PRADO, MADRID

Här finns krigshistoria och fakta om stora militära slag, men i dramatiseringarna försöker vi att ge en bild av vardagslivet i fält.

Museet försöker att lyfta fram enskilda människors levnadsöden.

12

Kultur

Första Linjen 4/2021 sekostockholm.se

Julklappstips. Första Linjen tipsar om hårda klappar att lägga under granen.

Hårda paket till jul December betyder lästid! För många betyder det också present-tid. Varför inte kombinera de båda och ge bort något läsbart? Kanske helt fräckt läsa själv först och sedan skicka vidare, eller skaffa den tillsammans med någon annan och läsa samtidigt? I år tipsar vi om böcker för olika åldrar, kanske du hittar något som passar dig eller någon i din närhet? God lässtund!

Linnea Garli Lokförare och förtroendevald i Seko Stockholm

Roman

Paradiset Abdulrazak Gurnah Celanders förlag/ Albert Bonniers förlag Översättning: Helena Hansson

Yusuf är tolv år när han skickas i väg av sina fattiga föräldrar för att bo hos farbror Aziz, en rik köpman. Eller snarare – han får bo på verandan till den lilla handelsboden utanför köpmannens hus. Så småningom går det upp för honom att farbror Azis inte är hans farbror, och att anledningen till det hastiga bortförande var att hans föräldrar stått i skuld.

Han har sålts som slav. Genom de beslut som tas över Yusufs huvud om var han ska vara och vart han ska färdas får vi följa med in i stamstrider, illegal handel och grym natur på handelsresor tvärs genom landet. Genom hans uppväxt, i denna värld bortom hans kontroll, får vi dela upptäckten av vuxenlivet, de sexuella begären och hur världen hänger ihop. Vad händer med en människa som en gång sålts som slav? Hur lätt är det då att bryta sig fri när tillfälle ges?

Hur ska den som en gång berövats sitt hem kunna hitta ett nytt? Eller som Abdulrazak Gurnah själv skriver: ”Precis som de allesammans, som satt fast på något illaluktande ställe någonstans, pinade av hemlängtan och tröstade av fantasier om ett förlorat sammanhang.”

Gurnah tilldelades Nobelpriset i litteratur 2021 med motiveringen ”För att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter”.

PS. Du minns kanske att vi tidigare tipsat om Celanders förlag?

Då var det boken Betong av Jakob Mathiassen. Spana in deras övriga utgivning om du är nyfiken på mer!

Abdulrazak Gurnah FOTO: MARK PRINGLE

Poesi

Vänligen bygg inga berg – Betraktelser från kassan Lina Arvidsson Konsai förlag

Fler av oss borde skriva dikter om våra arbetsdagar!

Försöka fånga det där som ryms inom arbetsdagarna som radar upp sig efter varandra. Till synes likadana, men med små överraskningar som kan liva upp eller dra ner. Här är det livet i en mataffär i Malmö som skildras. Nostalgi över PLU-koder som försvinner när brödleverantören blir en annan.

Kunskap som sitter i muskelminnet men inte kan användas någon annanstans än just i kassan. Lugnet i en varuhiss efter julhandelns larm i butiken. Många av oss som en gång har haft ett service-yrke, oavsett om det är i tågvagnar, butiker eller restauranger kan nog känna igen oss, inte minst i kundmötet. Att bli behandlade som ingen. Att höra samma slitna fraser. Att glädja sig åt gemenskapen i att känna igen en rar stammis:

”halstabletter värktabletter kramar till varann//som stafettpinnar du vet hon som han som//knyter oss samman för att selektera”. Här ryms både det vardagsnötande och det plötsligt omskakande. Kvittomaskinens dåliga placering, en kollega som dör. Axlar som värker av alla varor som lyfts, efterspelet av ett väpnat rån.

Arvidsson visar att det kan bli vacker poesi av sådant.

Roman

Ett dödligt tillstånd Kjell Eriksson Bokförlaget Polaris

Föredrar du en deckare? Eller flera? Har du inte upptäckt Kjell Erikssons serie om Uppsalapoliserna Sammy Nilsson och Ann Lindell kanske det är dags.

Sammy Nilsson vaknar upp på intensiven. I morfindimmorna efter en hjärtoperation hör han ett bekant bibelcitat från sängen intill – en mördare i ett flera år gammalt, olöst, fall med flera brottsoffer har uttalat samma ord vid ett av sina överfall. Är det han? En jakt (under

sjukskrivning och rehabilitering, inget som rekommenderas ur arbetsmiljösynpunkt!) på den misstänkte gärningsmannen inleds, från Upplands landsbygd och Uppsalas gator till Smålands vägkrogar och Österlens gårdar. Sammys kollegor tvivlar på både hans omdöme och hans historia. Och vad har man egentligen för befogenheter som sjukskriven polis utan formellt uppdrag? Samtidigt som Sammy borde ta det lugnt och återhämta sig efter operationen tickar klockan och mördaren riskerar att försvinna ur sikte.

Romanen Ett dödligt tillstånd är den trettonde delen i serien. Den går utmärkt att läsa för sig själv, men om du är sugen på långläsning – varför inte börja från början, med Den upplysta stigen, från 1999?

Roman

Himlabrand Moa Backe Åstot Rabén & Sjögren

En tonårig pojke i Jokkmokk söker på internet – finns det homosexuella renskötare? Flashback ger svar. Med

Kultur

Första Linjen 4/2021 sekostockholm.se

Timothée Chalamet och svenska Rebecca Ferguson i Dune.

I den röda fåtöljen

detta bjuds vi in i Ántes liv med allt vad det innebär av hänga i gäng, gå på fester och spela tevespel. Och att vara djupt, allvarligt, underbart och ohyggligt förälskad.

Vi bjuds också in i en värld som fortfarande bär ärren av äldre tiders rasbiologi, där släktingar har svårnämnbara erfarenheter av myndigheters grymheter. En värld där renskötsel och samisk kultur är vardagen och tryggheten. Men en värld där den vackra kolten också kan bli en tvångströja och en klåda. En oro över att inte kunna få leva det liv man vill, få vara den man är, på den plats man älskar.

Skulle en ny och mer öppensinnad värld på denna plats kunna vara möjlig? Och hur tusan gör man när man blivit förälskad i sin allra bästa vän?

Moa Backe Åstots Himlabrand nominerades till Augustpriset för Årets svenska barnoch ungdomsbok.

Läs den (det är den värd även för en vuxen!) eller sätt den i händerna på en tonåring.

Barnbok +4 år

Nalle Havsöga Malte Persson & Bill Bragg Rabén & Sjögren

En nalle sitter på en hylla, bortglömd på en skräpig vind, så ensam och så övergiven.

Nallen börjar gråta i avsaknaden av kramar och över sin stora ensamhet. En efter en droppar nalletårarna ner på golvet, genom golvspringorna och ut ur huset. Tårarna blir en rännil som blir till en bäck.

Bäcken blir en ström som sliter med sig cyklar och vägskyltar när den rinner genom staden. Till slut når den havet men fortsätter ändå, till främmande land och ett piratskepp som strandat med en besättning full av bortglömda kramdjur. När vattnet stiger kan de komma loss, och kaptenen har näsa för nallegråt. Skaffa boken och läs för ett barn i din närhet så får du reda på hur det går!

Texten är på rim av poeten Malte Persson, och de fina bilderna har gjorts av Bill Bragg. stockholm@seko.se

l Senast jag skrev om film drömde jag om den röda fåtöljen, nu har jag suttit i den. Njutit av film där den är som bäst, på den stora duken. Som jag har längtat, sjunkit in i biomörkret och absorberats av känslan, av magin. På nytt insett att film är så mycket mer än det varit under pandemins trötta förtryck. För hur kort är inte vårt minne? Hur fort glömmer vi inte vad film verkligen kan vara i rätt miljö? En magnifik, engagerande upplevelse som tar sig utanför duken och in i din själ och ditt hjärta.

Jag har sett smala konstnärliga filmer med annorlunda fokus och spännande kameraarbete. Sett svulstiga storfilmer med effekter som fått mig att hoppa till i stolen och huka mig bakom ryggstödet på fåtöljen framför. Vissa har jag uppskattat mer än andra och en har jag till och med sovit mig igenom. Allt för konsten heter det ju … För visst är det en konst att somna på bion. Trevligt, det hade jag trots allt i den röda fåtöljen.

Filmhösten har brakat in med full kraft och det finns något för alla smaker.

Actionspäckad dramatik med James Bond i No time to die, nu äntligen här, två år försenad. Majestätiska science fiction-rullen Dune helst avnjuten på IMAX där man kommer så nära att man nästan känner sanden mellan tårna. Eller danskt drama och fylleromantik och tragik i En runda till.

Gillar du superhjältar, kanske kan Eternals med sin stjärnspäckade ensemble vara något för dig eller varför inte i stället antihjälten Venom. Om superhjältar inte kittlar din fantasi varför inte dyka ned i ett verkligt livsöde såsom filmen Lena om vår folkkära skådis Lena Nyman, eller den spännande skildringen King Richard om hur två av vår tids största tennisstjärnor hittade från gatorna i Compton till centrecourten. För dig som vill känna historiens vingslag kanske Ridley Scotts Den sista duellen träffar mitt i prick även om mottagandet varit en smula dämpat. Allt finns helt plötsligt återigen på menyn och själv har jag svårt att välja. Vilken blir din nästa film i den röda fåtöljen?

Stefan Pagliarini Tågvärd och ledamot i Seko Pendelklubbens styrelse

Den svagaste länken l Vad händer på en arbetsplats när det blir färre fackligt förtroendevalda? Den frågan är utgångspunkten för Jonas Nordlings bok Den svagaste länken (Premiss, 2021). Boken är en genomgång av vad som har hänt med den fackliga organiseringen i Sverige, men också ett resonemang om hur en stark facklig närvaro på arbetsplatserna bidrar till sammanhållning och att de anställda får en möjlighet att göra sina röster hörda. Bakgrunden har både en ljus och en mörk bakgrund. Till det dystra gör att 100 000 förtroendevalda försvunnit från svenska arbetsplatser.

Till det positiva att Sverige i jämförelse med andra länder har en hög facklig organisationsgrad och många förtroendevalda. Men det som förstås är avgörande i dagsläget är hur den negativa trenden ska kunna brytas och om detta förs många resonemang i boken.

Jonas Nordling är idag chefredaktör för den digitala tidningen Dagens Arena, tidigare har han varit ordförande för Journalistförbundet.

Unionsupplösningen.

ILL: KALLE HOLMQVIST

Kulturkrönika.

13

Därför ville svenska soldater inte slåss mot Norge När allmän värnplikt (för män) infördes 1901 protesterade arbetarrörelsen. Varför skulle arbetarna behöva bära vapen till sitt lands försvar när de inte fick rösta?

l Visserligen ville de flesta inom arbetarrörelsen ha ett svenskt försvar, inte minst mot det ryska tsarimperiet. Man ville ha någon form av hemvärn istället för en stående armé, det vill säga en armé som alltid står stridsberedd.

Men snart visade det sig att det fanns fördelar med värnplikt. Tidigare hade armén ofta satts in mot den egna befolkningen, inte minst under strejker och demonstrationer. Efter att allmän värnplikt hade införts blev det svårare. Inför första maj-demonstrationerna 1905 ville myndigheterna i Stockholm kalla in militär. Men de kunde inte använda soldaterna som fanns i huvudstaden.

Många av dem var arbetare och socialister.

I stället skickade man efter 1 000 soldater från Östergötland.

Transporten skulle hållas hemlig. Men fackligt aktiva järnvägsarbetare slog larm om att soldater var på väg. Fackföreningsaktivister samlades på Södermalm för att träffa soldaterna, bli kamrater med dem och dela ut flygblad om att inte skjuta på arbetarna.

En värnpliktsarmé passade bra för landets försvar,

men var svårare att använda i angreppskrig.

När Norge bröt sig ur den svensk-norska unionen 1905 ville många politiker, redaktörer och militärer att Sverige skulle gå till militärt angrepp.

Men alla sådana planer omöjliggjordes av den starka fredsopinionen, inte minst bland de svenska soldaterna.

Den borgerliga pressen rapporterade om hur värnpliktiga sjöng Arbetets söner och – kanske värst av allt – Norges nationalsång Ja, vi elsker. Med ett sådant folk var det omöjligt att starta krig mot Norge.

Med tiden fick arbetarrörelsen en mer positiv syn på värnplikt. Efter kalla krigets slut ersattes ändå värnplikten med ett USA-/EU-anpassat yrkesförsvar. Nu har värnplikten återinförts, i begränsad form men å andra sidan för samtliga oavsett kön. Hur armén kommer att se ut i framtiden återstår att se. Klart är i alla fall att den inte skulle fungera utan Sekos medlemmar, som sköter förråd, transporter och mycket annat inom armén.

Kalle Holmqvist Författare och Sekomedlem stockholm@seko.se

Lövin på Moderna l I februari 2022 öppnar Moderna Museet en utställning med verk av Björn Lövin (1937–2009).

Björns stora konstnärliga projekt var att synliggöra gapet mellan välfärds- och konsumtionssamhället. Lövin var en totalkonstnär som i sina verk undersöker relationen mellan individ, kollektiv, bild och verklighet. Utställningen tar sin utgångspunkt i Lövins Konsument i oändlighet och herr P:s penningar, en utställning som visades på Moderna Museet 1971.

14

Utblick

Första Linjen 4/2021 sekostockholm.se

Odemokratiskt. Möjligheten att organisera sig går på många håll bakåt i världen.

FOTO: CDC/UNSPLASH

Notiser.

Världen

Global trend: Utrymme för folkrörelser minskar Det civila samhällets utrymme är under attack. Inte minst hotas fackligt aktiva i många länder. Det är utgångspunkten för en kampanj som drivs av Palmecentret. l Allt fler stater har antagit nya lagar och ändrat myndigheternas praxis i syfte att inskränka på folkrörelsers möjlighet att verka. Formerna för hur det civila samhället strypts varierar samtidigt mellan olika länder; bland annat handlar det om att minska möjligheten för människor att delta i folkrörelser arbete, att stoppa kritiska och oppositionella röster samt att självständigt kunna fatta beslut utan inblandning av staten. Ett annat typiskt kännetecken är att många stater förbjuder folkrörelser och oberoende grupper att ta emot ekonomiskt stöd från omvärlden. Aktuella exempel på detta är Hongkong och Belarus.

Totalt sett i världen idag lever 43,6 procent i samhällen där fackliga aktiva och medlemmar i andra folkrörelser utsätts för repression. I dessa länder är friheten att bilda fackföreningar och att arrangera offentliga möten starkt begränsad. Personer som är

Fakta.

Palmecentret l Palmecentret bedriver opinionsbildning och internationellt bistånd. Centret stödjer fackföreningar och folkrörelser i en rad länder.

Totalt samverkar Palmecentret med 170 lokala organisationer i 30 länder. Palmecentret ägs av 27 svenska medlemsorganisationer som tillhör olika grenar av arbetarrörelsen.

En av medlemsorganisationerna är Seko.

fackligt aktiva och som kritiserar makthavare riskerar övervakning, hot, misshandel, död och fängelse.

Exempel på sådana länder är Belarus och Eswatini (tidigare Swaziland). 25,4 procent av världens befolkning lever i stängda samhällen där det fria civila samhället är förbjudet. Den som bryter mot dessa förbud riskerar fängelse eller död. Till den gruppen av hör Burma, Iran och Kina. 18,3 procent lever i inskränkta samhällen där det på pappret råder frihet att bilda organisationer men där makthavarna i praktiken försöker att begränsa folkrörelserna inflytande genom övervakning och trakasserier. 9,3 procent lever i samhällen där det civila samhället har ett begränsat utrymme. Där råder frihet att bilda fackföreningar och organisationer, men trots det blir personer som är aktiva i folkrörelser svartmålade i media och utsatta för byråkratiska trakasserier. Ett land som hör till denna kategori är Serbien där statligt kontrollerade medier attackerar oberoende organisationer. Endast 3,4 procent av världens befolkning lever i öppna samhällen där folkrörelser fritt kan verka. Ett land som tillhör denna grupp är Sverige.

Källa: Monitor civicus, en statistiktjänst om det civila samhället som drivs av Civicus, en global allians för folkrörelser.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

Argentina

Fackförening slåss för en grön stad l Den argentinska fackföreningsrörelsen CTAA organiserade den 30 oktober en protest mot ett beslut fattat av stadsfullmäktige i Buenos Aires.

Fullmäktige har beslutat att bygga kommersiella köpcentra i flera av stadens grönområden. Den fackliga rörelsen vill behålla en grön stad och uppmanar andra folkrörelser att delta i mobiliseringen.

Förenade Arabemiraten

Qatar bluffar om bättre villkor för migrantarbetare l Regeringen i Qatar förklarade 2016 att det slavliknande kafalasystemet skulle tas bort. Systemet innebär att migrantarbetare är låsta vid den arbetsgivare som de arbetar för. För att byta arbetsgivare är de tvungna att först resa tillbaka till hemlandet. Det gör att arbetare tvingas acceptera urusla villkor, att försöka byta jobb blir för dyrt. Nu visar en ny rapport från Amnesty International att Qatar inte har hållit sitt löfte. I realiteten har inget förändrats och migrantarbetarna är fortfarande lika låsta vid sin arbetsgivare.

– Det blev en förändring på pappret men inte på marken, säger säkerhetsvakten Jacob från Kenya till Amnesty.

I varje nummer intervjuar vi en av våra fackligt engagerade medlemmar.

Vet du någon som vi borde intervjua? Mejla stockholm@seko.se

Kamraten

FOTO: MATS WINGBORG

Första Linjen 4/2021 sekostockholm.se

Biniam Assefa: Arbetet i Hagalund har styckats upp Ovan järnvägsrälsen sträcker sig en lång terminal. Genom de många nedgångarna går det att nå de parkerade fjärrtågen. Biniam Assefa, 61 år, står vid ett av fönstren och spanar ut över Hagalundsdepån. Han är en av veteranerna på arbetsplatsen och han har varit aktiv i Seko i över 20 år. l I slutet av 1980-talet började Biniam Assefa att arbeta vid depån. På den tiden var han anställd av SJ, men kring 2010 skulle även den del av det statliga företaget där Biniam jobbade styckas upp. Biniam Assefas nya arbetsgivare blev ISS. ISS hade länge många uppdrag Hagalund, som städning, fekalietömning och växling. Men successivt har även den verksamhet som ISS ansvarar för skurits ner.

Biniam Assefa pekar på postboxarna inne på terminalen. De visar att ett 20-tal företag numera är etablerade där för att sköta fjärrtågen.

– En del av företagen har vunnit upphandlingar. Andra företag är underleverantörer till större företag. Det har blivit en explosion av företag som är närvarande här och det har inte lett till att verksamheten sköts bättre.

Siffrorna över hur antalet anställda minskar talar ett tydligt språk. För drygt 10 år sedan hade ISS 160 anställda på depån. Idag finns 28 kvar. Nyligen skötte ISS städningen för MTR Express innan upphandlingen förlorades. Då sades fem personer upp. Sedan förlorade ISS ansvaret för fekalietömning, sanering och tvätt. Då sades ytterligare sju anställda upp. Därefter har ISS även förlorat ansvaret för att sköta ställverket.

Då betyder att ytterligare åtta arbeten försvinner.

– Den enda verksamheten som vi numera sköter är städningen av nattågen från Norrland. De städas på dagtid här i Hagalund och på nätterna i en depå i Luleå.

Biniam Assefa berättar varslen och uppsägningarna skapat stress bland de anställda. Många är oroar sig för framtiden och hur de ska kunna få tillräckligt med inkomster för att klara hyra och dagliga utgifter.

– Ibland hittar ISS omplaceringar, men långt ifrån alltid.

Länge fanns en gemensam fackklubb för ISS-anställda

i Stockholm. Biniam Assefa satt med i styrelsen. Klubben hade en spänd relation till företagsledningen som var snåla med att ge de förtroendevalda facklig tid.

Men när några av de viktiga personerna i styrelsen lämnade företaget rasade fackklubben samman. Till sist fattade styrelsen beslut om att lägga ner klubben.

Den enda som röstade emot var Biniam Assefa.

– Det var en tråkig utveckling. Idag är många väldigt utsatta. De hade behövt en fackklubb.

Numera ingår Seko-medlemmarna vid depån i den så kallade regionklubben, det vill säga den gemensamma klubben för medlemmar som inte har någon klubb på den egna arbetsplatsen.

Biniam Assefa slår ut med armarna och konstaterar att många av de anställda på de mindre företag som är verksamma på depån i Hagalund inte är med i någon facklig organisation alls. Uppsplittringen av allt fler arbetsgivare har underminerat den fackliga styrkan.

Biniam Assefa arbetar själv med att städa Norrlandstågen, men han har själv aldrig varit i Norrland.

Däremot har han rest i flera andra delar av världen.

– Jag föddes i Etiopien men flyttade till Moskva 1980 för att studera väg- och banunderhåll. Där träffade jag också min fru. Tillsammans flyttade vi sedan till Sverige.

Mats Wingborg stockholm@seko.se

15

16

Sist

!

Håll dig uppdaterad!

Besök oss på www.första-linjen.se

Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, 171 21 Solna. Postadress: Box 1032, 171 21 Solna. Telefon: 08-454 84 00. E-post: stockholm@seko.se.

Första Linjen 4/2021 sekostockholm.se

Krönika.

Stefan Pagliarini: Ännu en dag i paradiset

P

hil Collins gav 1989 ut sången Another day in paradise. Den handlar om de som har och de som inget har. Nu handlar min krönika inte om hemlöshet utan mer om hur kort fallet är för att hamna där. Om oron och stressen som många av oss känner. Om den krampaktiga knuten i magen för de som inte vet hur nästa månad ter sig. För de som inte ser fram emot julen utan fruktar den.

Hur kan någon frukta julen kanske ni säger? God mat, julklappar, skratt och ledighet. Men hur kan den skratta som rings in per timme? Hur kan den njuta vars visstidsanställning sägs upp utan besked om förlängning? Hur kan den le som inte kan köpa julklappar till barnen därför att pengarna då inte räcker till mat? Otrygga anställningar drabbar allt fler på den svenska arbetsmarknaden. Man använder ord som ”flexibilitet” och ”hungrig arbetskraft.” Före detta moderatledare Fredrik Reinfeldt myntade i sin bok Det sovande folket från 1993 uttrycket ”trygghetsknarkare”. Enligt honom så var behovet av trygghet något som hindrade utvecklingen och den som befann sig på gränsen var hungrigare och arbetade hårdare.

Samhället behövde nedrustas och privat välgörenhet skulle ersätta de flesta av våra sociala system. Fredrik har senare backat från sina uttalanden och kallat dem för ungdomssynder. Samtidigt så kan vi nu, nästan 20 år senare, se att flertalet punkter på hans lista redan har bockats av och andra står för dörren.

De som arbetar hårdast för att avskaffa tryggheten är de som redan har den. De som kallar svenskarna för trygghetsknarkare är de som är så långt ifrån att de inte ens kan se gränsen.

het är direkt kopplad till hur länge vi lever och hur vi friska vi är. Sömnrubbningar, magproblem, stress, depression och utbrändhet. I vissa fall kan det till och med driva någon över gränsen till att göra något slutgiltigt och tragiskt. Själv föddes jag på 70-talet.

Växte upp med träskor, ”flygande Jakob” och ”vilse i pannkakan.” Och nej allt var inte bättre förr vare sig skorna, maten och definitivt inte barnprogrammen.

Men en sak var bättre, vi brydde oss mer. Hjälpte varandra. Flera stora viktiga reformer kom till. Lagen om anställningsskydd (LAS), MBL för medbestämmande på arbetsplatser och 40 timmars arbetsvecka för att nämna några. Många idag kanske ser 70-talet som mesigt. Men är det verkligen mesigt att bry sig?

Är inte höjden av mesighet parollen ”sköt dig själv och skit i andra.”

N

är julen nu står för dörren vet jag i alla fall vad som rimmar bäst med julens budskap, men det kanske är mesigt det också? Det är ännu inte försent att vända utvecklingen, inte försent att bygga ett land där vi alla kan vara stolta, delaktiga och trygga. Men det är vi som måste välja vilket land vi vill ha.

God Jul i slott koja och skänk en tanke till de som vandrar på gränsen, till dem där fallet från paradiset är så kort som en månad utan sms. stockholm@seko.se

F

redrik själv har aldrig befunnit sig på gränsen. Han har aldrig oroat sig eller klängt sig fast med näbbar och klor, desperat och hungrig. Han har inte sovit dåligt då han ska förklara för sina barn varför det inte blir julklappar i år heller. Däri ligger problemet. De som arbetar hårdast för att avskaffa tryggheten är de som redan har den. De som kallar svenskarna för trygghetsknarkare är de som är så långt ifrån att de inte ens kan se gränsen.

Samtidigt jobbar allt fler allt hårdare till allt sämre villkor. Klyftorna i Sverige växer mer och mer och med dem mår allt fler allt sämre. Otrygghet och ohälsa går hand i hand. Forskning visar att otrygg-

Stefan Pagliarini, krönikör, facklig företrädare och mes.

3

1

1

5

3

5

8

4

1

8

6

2

9 4

4

1 9 4

Sudoku – lösning Vänd och se om du fick alla rätt!

5 7

9

8

1. Denna författare skrev boken Britt-Mari lättar sitt hjärta, men blev mer känd för senare böcker.

Vad heter hon?

1. Astrid Lindgren x. Maria Gripe 2. Tove Jansson

pjäs Den heliga familjen blev en stor succé när den spelades på Dramaten under början av 1930-talet. Vad hette han?

1. Rudolf Värnlund x. Ivar Lo Johansson 2. Gustav Sandgren

2. Svensk författare som har fått nobelpriset i litteratur. Många av böckerna skrevs i Falun, men författaren förknippas främst med ett annat landskap och en annan ort.

Vilket är namnet?

1. Eyvind Johnson x. Selma Lagerlöf 2. Harry Martinsson

6. En av de mest lästa skönlitterära verk under de senaste åren är Göteborgsskildringen Samlade verk.

Vem har hållit i pennan?

1. Kerstin Ekman x. Lydia Sandgren 2. Carola Hansson

3. Svensk poet som föddes i Grangärde socken i Dalarna 1888. Nyligen har nya böcker kommit om poeten. Vad heter han?

1. Dan Andersson x. Gunnar Ekerlöf 2. Gustaf Fröding

2 1

5 8 9 2 4 1 3 6 7

3

1

6 3 2 7 8 5 9 4 1

5

9

4 7 1 6 3 9 8 2 5

2

6

1 6 4 8 9 3 5 7 2

8

8

9 2 7 5 6 4 1 3 8

5

2

3 5 8 1 7 2 6 9 4

4

8

7 1 5 9 2 6 4 8 3

9

Berömda författare

6

4

2 4 6 3 1 8 7 5 9

2

8 9 3 4 5 7 2 1 6

8

Quiz.

Rätt svar: 1, X, 1, 1, 1, X, 2, X, 1, X

Sudoku.

4. Poet som ofta läst dikter i fackliga sammanhang. Hon är också kallskänka. Nyligen publicerades flera av hennes dikter översatta till engelska. Vad heter hon?

1. Jenny Wrangborg x. Tora Dahl 2. Jenny Bengtsson 5. Proletär författare som växte upp på Södermalm i Stockholm. Hans

7. Huvudpersonen i hennes senaste böcker är Jana Kippo från Smalånger. Vem har skrivit?

1. Katarina Wennstam x. Vigdis Hjort 2. Karin Smirnoff 8. Senaste boken Barndomsbrunnen har rönt stor uppmärksamhet. Den handlar om uppväxten i Vingåker, men också om att vara sjuk i blodcancer. Vad heter författaren?

1. Tomas Lappalainen x. Göran Greider 2. Nina Lekander

9. Denna författare och tillika medlem i Seko har skrivit skönlitteratur för såväl unga som vuxna. Temat är ofta historiskt. Han medverkar även i denna tidning. Vad är namnet?

1. Kalle Holmqvist x. Torbjörn G. Holmqvist 2. Sven-Bertil Holmqvist 10. Hon har skrivit socialrealistiska romaner om arbetslivet och tidigare arbetat både som svetsare och socialarbetare. Uppvuxen i Malung men flyttade till Göteborg. Ofta räknas hon till de moderna arbetarförfattarna. En av romanerna heter Hjärtblad. Vad heter hon?

1. Elsie Johansson x. Aino Trosell 2. Linnea Garli