Första Linjen 1/2022

N° 1/2022

Seko Stockholms medlemstidning | sekostockholm.se | stockholm@seko.se | Årgång 9

UKRAINA

Kämparvilja och solidaritet mitt i en brutal invasion.

Ledare. Den grund av solidaritet som byggts upp kan nu snabbt aktiveras och användas i Ukraina.

Alltid I tiden.

Svetlana Aleksijevitjs författarskap är ständigt aktuellt.

Stöd. Seko skänker 50 000 kr till för att stödja solidaritetsarbetet i Ukraina. Även andra delar av Seko anslår stöd.

Ledare: Karin Åkersten, s. 2

Kultur, s. 12–13

Utblick, s. 14, Först s.2

Röda Jannis kör bara på röda linjen Jannis Konstantis är sedan 11 år tillbaka klubbordföranden för Klubb 111. Med sina 1 100 medlemmar är klubben den största inom spårtrafiken.

Tema, s. 10–11

Posttidning B

Tågvärdarna

Manifestation för tågvärdarna Den 5 mars i år arrangerade Seko Pendelklubben en protest mot att tågvärdarna ska avskaffas.

Nyheter, s.4–5

Hot om neddragningar av tågvärdar på Saltsjöbanan Stefan Pagliarini: Det är vi som väljer och utvecklingen går att stoppa.

Nyheter, s.5, Krönika, s.16

Pension

Växande oro över pensionerna Det är ett stort intresse för pensionerna bland medlemmar inom Seko Posten. Det beror både på att många är oroliga för vad de ska få ut i pension och att många inte begriper hur pensionssystemet fungerar, menar facklig företrädare.

De ojämlikheter som finns på arbetsmarknaden speglas direkt i din pension, med särskild tyngdvikt på kvinnor.

Magnus Andersson, pensionsinformatör inom Seko Posten, om dagens pensionssystem Först, s.2–3

Kamraten

Johanna Gustafsson tror på förändring – Jag har fantastiska kollegor. Det är en stark gemenskap på arbetsplatsen.

Sedan är det spännande att möta så många olika sorters resenärer, säger Johanna Gustafsson på Arlanda Express.

Nyheter, s.4–5 FOTO: JOSÉ FIGUEROA, MATS WINGBORG

Begränsad eftersändning. Returadress: Seko Stockholm, Box 1032, 17121 Solna

POSTTIDNING B

2

Först

Första Linjen 1/2022 sekostockholm.se

Färre järnvägstekniker men fler jurister

Första Linjen är Seko Stockholms medlemstidning, den utkommer minst 4 ggr per år.

Ansvarig utgivare: Karin Åkersten. Redaktör: Mats Wingborg. Redaktionsråd: Mats Wingborg, Linnea Garli, Stefan Pagliarini, Monika Roll, Charlotte Rinaldo, Karin Åkersten och Kalle Holmqvist. Medverkande i detta nummer: Magnus Andersson, Rainer Andersson, José Figueroa, Linnea Garli, Kalle Holmqvist, Stefan Pagliarini, Charlotte Rinaldo, Monika Roll, Mats Wingborg och Karin Åkersten. Grafisk form: Petter Evertsén.

Tryck: Hall Media Tryck AB, 2022.

Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, 17121 Solna.

Postadress: Box 1032, 171 21 Solna. Telefon: 08-454 84 00.

E-post: stockholm@seko.se.

Ledare.

FOTO: JOSÉ FIGUEROA

l Seko Infranord har initierat en kampanj för att staten ska ta över ansvaret för järnvägsunderhållet.

Marknadiseringen av underhållet har pågått i drygt 20 år, men en viktig brytpunkt var när Trafikverket bildades 2010 med uppgift att handla upp underhåll. Samma år ombildades Banverket Produktion till aktiebolag och bytte namn till Infranord. En effekt av marknadiseringen har blivit en kraftig juridifiering av processen. Nästan

alla beslut om upphandlingar överklagas. Det har lett till att både Trafikverket och de företag som blir upphandlade kraftigt har utökat

sina juridiska avdelningar. Samtidigt har antalet järnvägstekniker, det vill säga de som ska utföra underhållet, minskat. 1998 fanns 7 257 anställda järnvägstekniker i Sverige. Idag är antalet cirka 3 800. Juridifieringen kostar också stora pengar: – En grov uppskattning att statens kostnader för underhållet har fördubblats, men vi har långt ifrån fått en fördubbling av utfört underhåll, säger Håkan Englund, ordförande i klubben Seko Infranord.

Pension. Ojämlikheter i arbetet speglas direkt i pensionerna, särskilt för kvinnor.

N

är det är krig i världen, vad spelar någon roll då? Jag kan få känslan av att det vardagliga, fajterna, misslyckandena, förhandlingarna och nötandet är meningslöst. I skuggan av det stora, ogreppbara och oförsonliga.

I perioder känns det som att jag lever i symbios med P1. Jag följer nyhetssändningarna intensivt och vill ständigt hålla mig uppdaterad. Jag antar att det ger mig en känsla av kontroll. Antagligen är det en variant av behovet som en del har att bunkra mat och köpa vattendunkar eller ta reda på var det närmsta skyddsrummet finns. Men egentligen är jag som förlamad. Jag försöker ta in bilderna av ett sönderbombat barnsjukhus. Försöker förstå tillvaron för dem vars tillvaro är fullständigt präglad av kaos och skräck.

Samtidigt så finns det också berättelser

om mod och uppoffring. Jag läser om de ukrainska lokförarna som kör dygnet runt för att få ut så många människor som möjligt ur landet. Bort från kriget. Sedan vänder de tåget och kör tillbaka in igen, hämtar fler och fortsätter så. De använder sitt arbete för att utföra hjältedåd. Mitt i krigets fasor fortsätter många människor att göra sitt jobb för att ta hand om andra. På sjukhusen har personalen arbetat veckor i sträck ... ”även fast vi måste utföra våra operationer i källare och på sjukhus med krossade fönster så går vi till jobbet och vi klagar inte” (Victoria Koval, ordförande för Union of Health Workers i Ukraina till Arbetsvärlden 2 mars 2022).

Det finns förstås också många exempel på medmänsklighet och solidaritet.

Många människor vill hjälpa dem som nu behöver. De internationella fackliga nätverken aktiveras och används för att få fram hjälp till människor på flykt.

ETF, Europeiska Transportarbetarförbunden, har skickat en konvoj med bland annat vinterkläder, sovsäckar, regnkläder, skor, mediciner och mat till Ukraina. Den grund av solidaritet som byggts upp kan nu snabbt aktiveras och användas. Alltså gör vi skillnad även här hemma genom att fortsätta engagera oss och bygga våra nätverk grundade på solidaritet, broderskap och systerskap.

Karin Åkersten Ordförande Seko Stockholm karin.akersten@seko.se

Jag läser om de ukrainska lokförarna som kör dygnet runt för att få ut så många människor som möjligt ur landet.

Bort från kriget.

Stöd Ukraina!

Här är ett par exempel på organisationer du kan stödja för att hjälpa människor som drabbats av kriget i Ukraina: l Palmecentrets insamling för fred och frihet i Ukraina, swisha till 123 240 60 72 l UNHCR – FN:s flyktingorgan, swisha till 123 36 57 848

FOTO: ALEX BLAJAN/UNSPLASH

Tillsammans bygger vi solidaritet över gränser

Nödvändigt med politiska reformer av pensionerna DEBATT. Den senaste tiden har pensioner blivit ett hett ämne i politiken och det verkar som om det kommer vara en av de viktiga frågorna i valet. Om man inte har en djup kunskap om pensionssystemet kan det bli förvirrande när politikerna börjar lova saker. Låt oss börja med en kort historik och överblick. l I slutet av 1980-talet började man tala om att det då gällande ATP-systemet skulle bli för dyrt i framtiden, eftersom finansieringen byggde på de livslängder man hade kring 1960. 1994 gjordes en principöverenskommelse om ett nytt system. 1995 började pengar sättas av enligt det nya systemet och 1999 infördes det till fullo. År 2000 fick vi vårt första ”orange kuvert” och för de som ville kunde man göra val i premiepensionen. 2010 bildades Pensionsmyndigheten av Premiepensionsmyndigheten och delar av Försäkringskassan.

När man utformade pensionssystemet på nittiotalet hade man i färskt minne den finanskris som ledde till att Riksbanken höjde räntan till 500 procent och ville därför hålla pensionerna skilda från övriga statskassan. Vidare ansåg man att det skulle finnas en koppling mellan vad man satte in och vad man fick

ut. Slutligen ville man att systemet skulle justera för ändrad livslängd.

Detta ledde till att man utformade systemet utifrån tre grundprinciper: l Livsinkomstprincipen – alla skattade inkomster under hela livet skulle ge pensionsrätter. l Ekonomiskt följsamt – pensionssystemet skulle bära sig självt och inte vara kopplat till övriga statskassan. l Följsamt till livslängd – när man tar ut pensionen ska pensionsrätterna fördelas över förväntad livstid.

Det skulle finnas en grundtrygghet med garantipension och bostadstillägg som finansierades av statskassan. För att sköta överenskommelsen tillsattes en blocköverskridande arbetsgrupp, Pensionsgruppen.

Allt detta har konsekvenser för dig

när du blir pensionär. Livsinkoms-

tprincipen leder till att de som haft låga löner får låga pensioner. Har du varit borta från arbetsmarknaden eller jobbat deltid en längre tid så kommer detta synas i pensionen.

Ekonomiskt följsamt betyder att pensionssystemet står för sig självt.

När tillgångarna överstiger skulderna får man sin pension enligt beräkning. När skulderna överstiger tillgångarna så sänks pensionerna.

Grundtryggheten gör förvisso att sänkningen inte slår igenom till fullo för de som har lägst pensioner. Men, alla pensionärer måste vara medvetna om att pensionen kan komma att sänkas under en period. Detta såg vi efter finanskrisen 2009. Åren mellan 2010 och 2017 var pensionerna lägre än de varit om den mekaniken inte funnits.

Följsamt till livslängd betyder att när du börjar ta ut din pension kommer Pensionsmyndigheten att kolla hur många månader du förväntas leva och fördela dina pensionsrätter på så många utbetalningar. Du kommer att få pension så länge du lever, men beräkningen sker utifrån din förväntade livslängd. När den förväntade livslängden stiger så sänks din framtida pension automatiskt. Det är ju naturligtvis glädjande att förbättrad hälsa gör att den förväntade livslängden stiger.

Den ökade livslängden är dock inte

Först

Första Linjen 1/2022 sekostockholm.se

25 000 kr

Chefer på SiS-ungdomsvård har fått nya arbetsuppgifter VÅRD. Åtta chefer på Bärby ungdomshem utanför Uppsala får nya arbetsuppgifter inom Statens institutionsstyrelse (SiS). Beslutet har fattats av tillförordnad verksamhetsdirektör på SiS ungdomsvård norr, Helena Finér (bilden).

– Det krävs omfattande förändringar av ledarskapet på Bärby för att kunna bryta upp den osunda kultur som finns på arbetsplatsen.

3

Oavsett var och på vilken nivå man arbetar inom SiS krävs professionalitet och att man lever upp till rollen som statsanställd, säger hon.

I en internrapport som säkerhetsavdelningen inom SiS gjort, och som TT tagit del av, framgår det att medarbetare eller före detta medarbetare har ogillat ledningen. Detta efter att personalstyrkan på mellanchefsnivå möblerats om hösten 2020.

Järnvägsklubbens årsmöte har anslagit 25 000 kronor till Läkare utan gränser för deras insatser i Ukraina.

– Jag uppmanar andra fackklubbar och avdelningar att ta rygg på oss och skänka medel till Ukrainas befolkning, när de utsätts för terror av dessa nya tsarer som uppträder på ett sätt som påminner om NaziTyskland. Allt stöd behövs nu vänner för nationellt oberoende, mänsklighet och fred, säger Johnny Naderus från klubben.

Nytt uppdrag. är den enkla lösningen eftersom man inte behöver ändra i mekaniken eller höja insättningarna.

Nu är det ju inte så att alla som tar

ut sin pension tidigt gör det för att man inte vill jobba längre. Många gör det för att man inte orkar jobba kvar och inte har möjlighet att få sjukersättning. Eftersom dessa människor ofta haft låga löner så innebär det att pensionerna blir mycket låga.

När man tittar på hur det ser ut idag så har cirka 14 procent av männen och 48 procent av kvinnorna så låg pension att de har rätt till garantipension. Det är allt fler som upplever att de inte får en tillräcklig pension. Vad som är en rimlig pension är naturligtvis ytterst en politisk fråga. Hittills har pensionsgruppen inte åtgärdat problemet. Detta ledde till att regeringen under förra året drev igenom ett tillägg för de som får mellan 9 000 och 17 000 kronor.

Detta är pengar som tillförs pensionärerna från statskassan.

Hur ska vi då tänka när vi hör vad politikerna har att säga?

Om man argumenterar för ett i stort

jämnt fördelad över befolkningen.

Det är höginkomsttagarna som rusar i väg medan arbetarna inte har lika god utveckling. Enda möjligheten att styra storleken på din pension är att ta ut den senare, eftersom du då har färre månader du förväntas leva vid pensionsuttaget.

Pensionsgruppen har givit politisk

stabilitet åt systemet. Detta är viktigt eftersom den här typen av långsiktiga försäkringar behöver stabilitet. Det är även viktigt att pensionärerna vet vilken pension de kan förvänta sig. Men, eftersom en majoritet i riksdagen kommit överens om pensionerna så har väljarna aldrig haft möjligheten att säga sitt i ett val.

Det som hänt under resans gång är att man satt in mindre pengar än man sade från början (17,21 procent i stället för 18,5 procent) och att förväntad livstid ökade snabbare än man trodde på nittiotalet.

Resultatet visar att de som haft låga inkomster har fått så pass låg pension att de inte får mycket mer än de som lever på grundtrygghet.

Hittills har statsmakternas reaktion på detta varit att man först rekommenderat och sedan lagstadgat senare uttag av pension. Man kommer även att höja åldern när man kan få grundtrygghet. Detta

oförändrat system så betyder det att de ojämlikheter som finns på arbetsmarknaden direkt speglas i din pension, med särskild tyngdvikt på kvinnor.

Om man argumenterar för att tillföra skattemedel så kopplar man åter ihop pensionerna med statskassan och tar bort kopplingen mellan vad man sätter in och vad man får ut.

Om man argumenterar för höjda avgifter skall dessa betalas av dig eller din arbetsgivare.

En upplösning av Pensionsgruppen riskerar att pensionssystemet tappar sin stabilitet eftersom pensionerna kommer göras om utifrån mandatperiodens majoritet vart fjärde år.

Vad du föredrar beror på din ideo-

logi. Men, det är viktigt att förstå vilka konsekvenser olika alternativ har eftersom alla politiker har en förmåga att få sina egna förslag att låta bra.

Jag hoppas att vi kan få ett resultat där politikerna uppfattar att väljarna avgjort vad pensionssystemet skall åstadkomma och att Pensionsgruppen kan förvalta det resultatet.

Om vi inte lyckas med det är den alternativa vägen att lösa det genom våra kollektivavtal.

Magnus Andersson Pensionsinformatör inom Seko Posten och styrelseledamot inom Seko Posten Stockholm Norr

Växande oro för pensionerna VAL 2022. – Det är ett stort intresse för pensionerna bland våra medlemmar. Det beror både på att många är oroliga för vad de ska få ut i pension och att många inte begriper hur pensionssystemet fungerar, säger Magnus Andersson, pensionsinformatör inom Seko Posten och styrelseledamot inom Seko Posten Stockholm Norr.

l Magnus Andersson konstaterar att pensionssystemet består av många olika delar och att många medlemmar har svårt att överblicka helheten.

– Det handlar om både inkomst- och premiepensioner inom det allmänna systemet och så flera olika avtalspensioner.

I takt med att den allmänna pensionen blivit mindre har avtalspensionen blivit viktigare. Exakt hur stor andel av pensionen som kommer att utgöras av avtalspensionen varierar mellan olika medlemmar och beror på en rad faktorer.

– Men i runda slängar skulle jag säga att det handlar om cirka en tredjedel av pensionen för våra medlemmar. Avtalspensionernas växande betydelse för den totala pensionen innebär också att de som jobbar på företag som saknar kollektivavtal kommer att få en betydligt lägre pension än andra. också övertygad om att pensionerna kommer att bli en stor valfråga. Han menar att det rådande pensionssystemet har stora brister.

– För det första avgörs pensionen av personers livsinkomst. Det betyder att orättvisor i arbetslivet fortplantar sig till pensionen. Den som fått slita i ett jobb med låg lön för också en låg pension. Omvänt belönas höginkomsttagare med en högre lön. Det andra problemet med pensionssystemet är att det är underfinansierat.

Jämfört med hur systemet var utformat från början är det idag beroende på olika justeringar av skatterna underfinansierat med 1,3 procent. Det betyder att avsättningarna till pensionerna borde höjas.

Många makthavare förordar idag att de låga inbetalningarna till pensionssystemet ska kompenseras av en högre pensionsålder. Men det är inte något som Magnus Andersson tror på: – Särskilt i många fysiskt tunga LO-yrken är människor utslitna när de går i pension med dagens regler. Att höja pensionsåldern skulle slå direkt mot den gruppen.

Magnus Andersson är

Fakta. Ny skrift om drägliga knegarpensioner. l Tankesmedjan Katalys, som ägs av bland annat Seko har gett ut skriften Knegarpension: fyra förslag för ett nytt pensionssystem. Rapportförfattarna Lisa Knegarpension Gemmel, Balder Bergström och Vilgot Österlund föreslår en pensionsreform med tre syften: I. Att öka den allmänna pensionen för alla (men mest för dem som är låg- och medelinkomsttagare). II. Att öka respektavståndet mellan dem som har arbetat hela livet med låg lön och dem som har arbetat lite eller inte alls. III. Att möjliggöra en knegarpension för den som inte orkar jobba till pensionsåldern på grund av utsliten kropp (en svensk variant av den danska omtalade ”Arne-pensionen” i Danmark).

Rapporten kan laddas ner på Katalys’ hemsida: katalys.org.

Fyra förslag för ett nytt pensionssystem

Alexander Ojanne i riksdagen ORGANISATION. Alexander Ojanne har blivit socialdemokratisk riksdagsledamot. Tidigare har han bland annat varit ordförande för Seko Stockholm och ombudsman i avdelningen. I början av året fick Ojanne hoppa in och ersätta Thomas Hammarberg som har lämnat riksdagsarbetet i förtid. Han är också statsrådsersättare för Annika Strandhäll.

l Alexander Ojanne blev aktiv i Seko när han som 20-åring började jobba i en Telia-butik. Idag är han 36 år vilket betyder att han varit fackligt aktiv i Seko Stockholm i 16 år. I riksdagen har han fått plats i konstitutionsutskottet, men han kommer självklart att fortsätta driva fackliga frågor.

– Acceptabla anställningsvillkor och en ekonomisk politik som skapar fler jobb hör till mina hjärtefrågor.

Alexander Ojanne är också starkt engagerad i pensionsfrågan. I riksdagen har han debatterat med partikollegan och ministern Ardalan Shekarabi och krävt att de offentliga inbetalningarna till pensionssystemet ökar.

– Det är en förutsättning för att pensionerna ska kunna höjas. Idag finns många i LO-yrken som får en låg pension som bara är aningen högre en garantipensionen, det vill säga den pension som utgår till dem som inte har arbetat alls. Många är upprörda att de inte får ut mer i pension efter ett långt yrkesliv.

Däremot har Alexander Ojanne kommit in i riksda-

gen för sent för att kunna skriva riksdagsmotioner. I september är det igen en så kallad allmän motionstid, men det blir inga motioner då heller.

Alexander Ojanne kommer nämligen inte att ställa upp som kandidat till riksdagen i valet i september.

– Istället kommer jag att kandidera till en borgarrådspost i Stockholms stad. Även det är en viktig position för att driva fackliga frågor, som krav på kollektivavtal vid kommunala upphandlingar.

Alexander Ojanne sitter redan idag i kommunfullmäktige och har länge bevakat frågan om de anställdas villkor.

– Vi har fått igenom flera förbättringar. Däribland tydligare krav i samband med upphandlingar, men under det nuvarande högerstyret har en del av dessa regler försvagats.

Idag finns många i LO-yrken som får en låg pension som bara är aningen högre en garantipensionen. Många är upprörda att de inte får ut mer i pension efter ett långt yrkesliv.

4

Nyheter

Första Linjen 1/2022 sekostockholm.se

Tågvärdarna. Protesterna fortsätter mot Region Stockholms plan att ta bort tågvärdarna på pendeltåget.

Manifestation till försvar för tågvärdarna TRAFIK. Den 5 mars i år arrangerade Seko Pendelklubben en protest mot att tågvärdarna ska avskaffas. På Sergels torg samlades ett stort antal tågvärdar, stationsvärdar, städare, lokförare, reparatörer, tunnelbaneförare och andra yrkesgrupper inom kollektivtrafiken. Ett femtontal personer höll tal till den församlade gruppen. En av dem var ordföranden i Pendelklubben Rainer Andersson som slog fast att säkerheten och tryggheten ombord på tågen hotas av den politiska majoriteten i Region Stockholm.

Den politiska majoriteten är i detta fall det borgerliga styret inklusive Miljöpartiet.

l Både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har motsatt sig en avveckling av tågvärdarna.

Företrädare för både dessa partier fanns också med bland talarna. Ayla Efterkhari, socialdemokratisk ledamot i Trafiknämnden i regionen förklarade att partiet tidigare röstat för att återremittera ärenden om avvecklingen av tågvärdarna och att partiets uppfattning idag är att förslaget måste stoppas. Lina Yafi, vänsterpartistisk ersättare i Trafiknämnden hävdade att partiet inte bara var motståndare till att ta bort trafikvärdarna. Partiets mål, sade Yafi, är att all kollektivtrafik ska bedrivas i offentlig regi och att alla anställda ska vara offentligt anställda.

Både pendeln och tunnelbanan drivs av MTR, där huvudägaren är den kinesiska staten. Vad som nu sker, berättade Viktor Risling från tunnelbaneklubben och ännu en av talarna, är att MTR anställer många stationsvärdar etc på allmän visstid.

Enligt Risling är strategin uppenbar, en del av de tågvärdar som blir av med jobben ska erbjudas annan sysselsättning och då måste det finnas andra anställda som det är enkelt att göra sig av med, det vill säga visstidsanställda.

Ytterligare en av talarna vid manifestationen var Karin Åkersten, ordförande för Seko Stockholm, själv förare på Roslagsbanan. Hon uttryckte sin upprördhet över att trygghet och säkerhet negligeras i en tid när våld och otrygghet står högt på den politiska dagordningen. Hon avslutade sitt tal med orden: ”Nu får det vara nog. Nu säger vi ifrån.”

Rainer Anderssons tal på Sergels torg:

Rösta inte på de partier beslutat om att avskaffa

H

ör upp, gott folk! Det här är anställda inom kollektivtrafiken som håller möte för att informera om att säkerheten och tryggheten ombord på våra pendeltåg är hotad av den politiska majoriteten i Region Stockholm.

Vi är också här för att belysa hur de olika personalgrupperna inom Stockholms kollektivtrafik drabbas av besparingar, nedskärningar, avtalsdumpning och försämringar när det gäller trivsel och anständiga arbetsvillkor.

Vi som arbetar på pendeltågen är mitt uppe i en strid mot SL och det kinesägda MTR, som vill ersätta tågvärdarna ombord på tågen med kameror. Man hävdar att detta är för att öka säkerheten. Det finns knappast någon anställd på pendeln som inte har förstått att det handlar om besparingar som leder till minskad säkerhet för våra resenärer.

En ensam lokförare på pendeltågen kan inte hantera alla de tillbud, händelser och säkerhetsrisker som uppstår under en vanlig dag på pendeln. Pendeltågen delar spår med andra järnvägsbolag och att som ensam förare evakuera tusen eller fler resenärer när så behövs är näst intill en orimlighet.

personalen på pendeln. Och det borde även de politiskt ansvariga i Region Stockholm förstå. Men man duckar inför konsekvenserna av att ersätta tågvärdarna med kameror. Det är också därför vi har samlats här idag för att väcka uppmärksamhet kring detta. Säkerhet är inget som man kan spara på eller som man kan ersätta med korkade beslut!

Om tusen anställda på pendeltågen i Stockholm hävdar att man inte kan ta bort tågvärdarna utan att försämra säkerheten för resenärerna. Väger det då tyngre i jämförelse med de politiskt ansvariga i Region Stockholm, som inte har arbetat en enda dag inom kollektivtrafiken men som ändå hävdar motsatsen?

Det här förstår

tusen anställda inom kollektivtrafiken något man borde ta hänsyn till?

Något som är värt att lyssna till?

Nej, absolut inte om man såsom beslutsfattarna i Region Stockholm anser att man vet bäst. Ja, man vet så mycket bättre än alla vi andra att man tvärsäkert kan säga att säkerheten kommer att förbättras när tågvärdarna försvinner från pendeltågen. Och Är yrkeserfarenheten hos

Tänk på det när du funderar över vilket parti du ska rösta på i höst.

Och tänk över om du vill rösta på ett parti i höstens val som äventyrar säkerheten inom vår kollektivtrafik?

Rainer Andersson

ändå blir man svaret skyldig när man ber dessa politiskt ansvariga att förklara på vilket sätt säkerheten kommer att förbättras. Då tvår man sina händer och hänvisar till entreprenören som ska verkställa att tågvärdarna försvinner, det vill säga MTR som har lagt förslaget om att ta bort tågvärdarna i knäet på SL och som nu får sina önskemål tillgodosedda.

Men gott folk. Det handlar inte om förbättrad säkerhet. Det handlar om att MTR behöver få sin ekonomi i balans efter fem år av förluster då man lade ett så kallat underbud på pendeltrafiken. Det ska nu vi tågvärdar betala priset för genom att bli av med vårt arbete.

Genom att ta bort tågvärdarna räk-

nar MTR med att spara in ett antal miljoner. Men det blir inte billigare för Region Stockholm. Miljonkostnader kommer att uppstå när man utan en relevant undersökning beslutar sig för att ta bort en hel yrkesgrupp vars arbetsuppgifter sedan måste utföras av annan personal. Är det här något som måste hända? Är det något som vi måste acceptera? Nej, absolut inte! En opinion riktad mot beslutet i Region

Nyheter

Första Linjen 1/2022 sekostockholm.se

5

Snart kan tågvärdar försvinna från Igelboda på kvällen. FOTO: WISEFLY/FLICKR

Hot om neddragningar av tågvärdar på Saltsjöbanan TRAFIK. Sedan tidigare är tågvärdarna på Saltsjöbanan avskaffade på sträckan mellan Igelboda och Solsidan. Men det är uppenbart att arbetsgivaren, Arriva, vill fortsätta avvecklingen av tågvärdarna.

Från toppen: Rainer Andersson, Ayla Efterkhari (S) och Lina El Yafi (V). FOTO: MATS WINGBORG

som tågvärdarna!

Stockholm om att ta bort tågvärdarna på pendeltågen, men också på Roslagsbanan och Saltsjöbanan, är vad som behövs. Vi ska göra politikerna påminda om att det är val i september. Vi kan kräva en upprustad och förbättrad kollektivtrafik i stället för den lekstuga för diverse privata entreprenörer som den har blivit.

Stockholms tunnelbana och pendel-

tågen har lagts i händerna på en entreprenör som ägs av en regim som brukar benämnas som väldens största diktatur. Nu har detta företag även fått ta över Mälartrafiken. MTR, som bolaget heter och som är majoritetsägt av kinesiska staten, har på bara några år blivit Sveriges största järnvägsföretag.

Det har förverkligats av den politiska majoriteten i Region Stockholm med moderaten och trafikregionrådet Kristoffer Tamssons i spetsen.

Den svenska säkerhetspolisen, Säpo, hävdar att Kina utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Man kan ha olika åsikter om det stämmer eller inte. Men om Säpo på allvar hävdar att Kina är ett säkerhetshot, så kan inte våra politiker inom SL och Region Stockholm agera som

man gör då man snart har lagt hela vår spårbundna kollektivtrafik i Stockholm i händerna på ett företag som ägs av den kinesiska staten.

Moderaterna, Liberalerna, Centern,

SD och KD hånade i riksdagen vår regering för att man blundade för säkerhetshotet som uppstod när ett kinesiskt företag tog över säkerhetskontrollen på Arlanda.

Men att samma partier i Region Stockholm har låtit ett bolag ägt av kinesiska staten ta över driften av merparten av vår kollektivtrafik i huvudstaden är tydligen inget säkerhetshot?!

”Majoritetspartierna i Region Stockholm har lagt sig platt för den kinesiska staten och agerar som dresserade cirkushundar när husse smäller med piskan.”

Självklart är det hyckleri och inget annat. Majoritetspartierna i Region Stockholm har lagt sig platt för den kinesiska staten och agerar som dresserade cirkushundar när husse smäller med piskan.

Man målar gärna upp Kina som en brutal diktatur som trampar

de mänskliga rättigheterna under fötterna. Men man saknar själv moralisk kompass när man anlitar ett företag ägt av samma brutala diktatur som man påstår sig vara motståndare till.

Och varför vill man absolut ha ett diktaturägt bolag som MTR att driva vår kollektivtrafik? Ja, man ser med tillfredställelse på att det kinesiska bolaget pressar tillbaka de anställdas villkor, bekämpar fackföreningen och omvandlar kollektivtrafiken och järnvägen till ett slagfält för arbetsgivarvänliga åtgärder.

Allt på bekostnad av personalens trivsel, trygghet och framtidstro.

En diktatur är en diktatur och ett bolag ägt av en diktatur har inte demokrati och hänsynstagande på sin agenda.

Tänk på det när du funderar över vilket parti du ska rösta på i höst.

Och tänk över om du vill rösta på ett parti i höstens val som äventyrar säkerheten inom vår kollektivtrafik? Eller tänker du kräva att säkerheten sätts i främsta rummet?

Tack för ordet!

Detta är en förkortning och sammanslagning av de två tal som Rainer Andersson, ordförande i Pendelklubben, höll vid Sergels torg i Stockholm i samband med manifestationen.

l – Just nu sker en riskanalys för att undersöka om tågvärdarna kan tas på bort på tvåvagnarståg efter klockan 22.00. Det riskerar att bli nästa steg i avvecklingen av tågvärdarna, säger Per-Olof Karis, nyvald ordförande i Lokalbaneklubben som organiserar anställda på Saltsjöbanan och Tvärbanan.

Neddragningen av antalet tågvärdar har blivit möjlig på grund av förändringar i de så kallade trafikinstruktionerna. Dessa beslutas av SL och ligger till grund för upphandlingar. Tidigare fanns ett uttryckligt krav på att det skulle finnas tågvärdar (konduktörer) på bland annat Saltsjöbanan. Nu har den skrivningen luckrats upp och operatören har fått större makt att själv besluta om det finns behov av tågvärdar.

Det är knappast någon hemlighet att det har varit operatörerna som tryckt på för att få igenom förändringen.

– Men det är helt galet tänkt.

Den riskanalys som genomförs handlar om korta tåg som går sent på kvällarna. Just på de tågen är risk för stök särskilt stor. Att ta bort tågvärdarna kommer leda till ökad otrygghet för passagerna,

men också för människor som bor i bostadsområden efter banan.

Det är dock högst en handfull tåg-

värdar som skulle påverkas av neddragningen på korta tåg sent på kvällarna, men Per-Olof Karis är orolig för att detta bara är ett steg i en fortsatt avveckling av tågvärdar.

– Hittills har vi sett hur man försöker smyga igenom förändringen.

Det ska inte vara några radikala brott som skapar stora protester.

Men risken är att neddragningarna fortsätter. Strategin verkar just vara att driva igenom förändringarna successivt. I värsta fall slutar det med att tågvärdarna avvecklas helt.

De ändrade trafikinstruktionerna öppnar för att det är möjligt. Då kommer vi också att få en drastisk försämring av tryggheten. Även tågförarna skulle påverkas negativt av ett ökat ensamarbete. Det innebär exempelvis att det blir svårt för en ensam tågförare att klara en nödutrymning. Det blir också svårt för föraren att lämna förarhytten vid en olycka, det finns inte heller kameror ombord på tågen.

Om neddragningarna fortsätter kommer det också att handla om betydligt fler personer.

– Hur många som skulle bli av med jobbet beror på hur verksamheten organiseras i övrigt. Men förmodligen skulle det handla om cirka 25 personer, säger Per-Olof Karis.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

Sök pengar för rehabilitering från Stiftelsen Solhöjden l Alla som arbetar inom spårtrafiken har rätt att söka pengar från Stiftelsen Solhöjden för rehabilitering för både sig själv och för familjemedlem. Stödet ska gå till åtgärder som inte ersätts av Försäkringskassan, kommunen eller regionen.

– Det kan exempelvis handla träningskort, massage och sjukgymnastik, säger Karolina Hansen, från stiftelsen. Vi har bland annat beviljat stöd till personer som varit sjuka en längre tid. Såsom personer med ryggbesvär och whiplashskador, psykiska besvär samt de som har haft traumatiska upplevelser etc.

Ett krav för att kunna få eko-

nomiskt stöd från stiftelsen är att personen kan styrka ett medicinskt behov av rehabilitering. Det kan vara ett intyg skrivet av läkare, sjuksköterska, sjukgymnast, fysioterapeut etc. Stiftelsen delar ut stöd för några 100 000 kronor per år. Totalt förvaltar stiftelsen en årlig summa på drygt 20 miljoner kronor. Stiftelsen ägs tillsammans av Seko och fackförbundet ST. – Det är en unik konstruktion och jag uppmanar alla som har möjlighet att också söka ekonomiskt stöd, säger Karolina Hansen.

För mer information om stiftelsen och för ansökningsblanketter, se: stiftelsensolhojden.se

6

Nyheter

Första Linjen 1/2022 sekostockholm.se

Vägvakter.

Vägvakten Mohsen Haji fick knytnävsslag i ansiktet

l Incidenten inträffade under ett vägarbete vid Söder Mälarstrand mitt emot Långholmen i mitten av december 2021.

– Ofta finns möjlighet att hjälpa bilar som behöver komma fram. Ibland går det exempelvis att låta dem köra på trottoaren. Men vid det här tillfället var hela vägen blockerad. Enda möjligheten för bilister var att helt vända om, vilket denna taxichaufför vägrade att göra. I stället blev han mycket arg och slog mig med knytnäven på ena kinden.

Trots förbudet körde taxichauffören till sist vidare över nylagd asfalt. På grund av misshandeln blev Mohsen Haji tvungen att uppsöka sjukhus, men han ådrog sig inte några allvarliga skador.

Han har också polisanmält händelsen och en rättegång väntar senare i år.

När misshandeln skedde var Mohsen Haji anställd

av Nässelgrundet AB, ett företag som specialiserat sig på att tillhandahålla vägvakter. Han blev dock besviken på sin arbetsgivare som inte, enligt Mohsen Haji, har gav honom något stöd.

– Jag fick ett telefonsamtal, men inget mer.

Johan Niklasson vid Nässelgrundet AB delar inte Mohsen Hajis beskrivning. Han säger att företaget hörde av sig flera gånger till Mohsen Haji och att en anmälan upprättades till Arbetsmiljöverket.

– Det var snarare Mohsen Haji som avböjde ytterligare stöd, säger Johan Niklasson och betonar att företaget samverkar med Seko om säkerhetsfrågor att företaget också har slutit kollektivavtal med Seko.

Efter ytterligare en månads arbete sade Mohsen

Haji upp sig och idag är han arbetslös. Han har lång erfarenhet av att jobba som vägvakt och söker idag nya jobb.

– Men det har inte varit så enkelt. Jag misstänker att arbetsgivare googlar på mitt namn och ser att jag ska upp i en rättegång, då kanske de blir misstänksamma fast det var jag som var offret. Ja, det är verkligen knas.

Mohsen Haji är medlem i Seko och han har fått stöd av förbundet för att driva sin sak. Men för tillfället har han svårt att få den privata ekonomin att gå ihop.

– Jag har fått låna pengar av föräldrar och bekanta.

Första Linjen har sökt företrädare för Nässelgrundet AB, men de har inte gått att nå och har inte hört av sig.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

FOTO: JOSÉ FIGUEROA

VÄG & BAN. Två korta filmer från en mobiltelefon utgör bevismaterial. En taxichaufför kliver ur en silverfärgad Toyota och attackerar vägvakten Mohsen Haji. Han slår till honom, knuffas och smäller igen bildörren så att Mohsen Haji kommer i kläm. Stämningen är mycket upprörd. Mohsen Haji förklarar att vägen är avspärrad på grund av trafikarbete, medan taxichauffören säger att han måste fram. När han börjar slåss säger Mohsen Haji att han kommer att ringa polisen.

”Våld mot vägvakter varje vecka” VÄG & BAN. – Varje vecka förekommer det våld och hot mot vägvakter. Ett annat stort problem är att många trafikanter håller för hög fart vilket utsätter vakterna för stora faror, säger Ulf Andersson, ombudsman vid Seko Stockholm och regionalt skyddsombud. l Vägvakter är till för att skydda de vägarbetare som utför underhåll på vägarna. Vägvakterna står ytterst och är också de som sätter upp skyddsavspärrningar. Det är med andra ord en utsatt yrkesgrupp.

– Min bild är att det ofta är andra yrkeschaufförer som oftast kör för fort och som utsätter vägvakterna för trakasserier, det vill säga taxichaufförer och andra som är stressade i sitt arbete. Betydligt mer sällan är det privatbilister som kör för fort eller blir irriterade för att trafiken är avspärrad.

Ulf Andersson tillägger att det finns

många i Sverige som klagar på dåliga vägar, men att de då också borde respektera vägunderhållet.

– Då är det ologiskt att först gnälla på att vägarna inte är i tillräckligt bra skick för att sedan anse att vägvakterna och vägarbetarna är i vägen och att de bör flytta på sig snabbast möjligt.

En svensk håller truten FÖRSVAR. Rysslands angrepps-

krig mot Ukraina har förändrat det säkerhetspolitiska läget.

Det påverkar också villkoren för dem som idag är anställda i det svenska försvaret, varav flera är medlemmar i Seko. Första Linjen

Ett annat problem, enligt Ulf Anders-

son, är att det finns flera oseriösa företag som hyr ut vägvakter: – För att vinna upphandlingar kan företagen lämna underbud. Lyft bort kostnaden för avspärrningar och vägvakter ut ur anbudet så att det kostar lika mycket oavsett.

Många av dessa saker går ut över vägvakterna som får dåliga villkor.

Många känner inte heller till sina rättigheter. Rätt ofta hittar vi studenter och pensionärer som hoppar in för att tjäna lite extra under kortare tid. Att de har rätt till reseersättning och till traktamenten, när de tvingas att jobba långt hemifrån och måste sova över på annan ort än där de bor, är något som ofta missas.

Det är ologiskt att först gnälla på att vägarna inte är i tillräckligt bra skick för att sedan anse att vägvakterna och vägarbetarna är i vägen och att de bör flytta på sig snabbast möjligt.

Ulf Andersson, ombudsman vid Seko Stockholm och regionalt skyddsombud

sitt jobb på natten då det är lite trafik. Det betyder att de ofta arbetar i mörker och på tider på dygnet då de allmänna kommunikationerna inte går för högtryck.

Ofta utför vägvakterna

försöker att utröna detaljer om vad detta innebär.

hållanden för de anställda påverkats

knappare än vanligt för att lösa uppgifterna. Den nya tidens devis är ’En svensk håller truten’, då den om den svenska tigern är upphovsrättsskyddad.

av den alltmer osäkra omvärlden?

Fredrik Bäckström, ombudsman på

Thomas Klasson, ordförande i Seko Försvar klubb Svealand, hur har för-

– Med tanke på verksamhetens art blir svaret kort och luftigt. I rådande säkerhetsläge arbetar vi som vanligt, med ordinarie uppgifter. Däremot är tiden ibland lite

Seko och ansvarig för Försvar, vad innebär det försämrade säkerhetsläget ur facklig synvinkel?

– Även inom Försvaret har de fackliga organisationerna infly-

– Hela branschen har också omstrukturerats. Tidigare var det de företag som ansvarade för vägarbetet som också skötte trafikregleringen, det vill säga beläggningslagen satte upp skyltar, avspärrningar och även stod som flaggvakt, detta innebar extra långa arbetspass med stora risker med trötta hjärnor. Men under de senaste decennierna har det vuxit fram en ny bransch som specialiserat sig på att tillhandahålla vägvakter. Detta skapar också förutsättningar för att få en bättre ordning. Kunskaperna om arbetets karaktär har ökat. Men problemet är de oseriösa aktörerna, menar Ulf Andersson. att ett särskilt viktigt krav är att det alltid ska jobba åtminstone tre vakter tillsammans.

– Om det bara är två vakter är det omöjligt att byta av varandra. Då går det inte heller att ta rast. Även ett enkelt toalettbesök skapar problem. Men jobbar man i en grupp med tre vakter går det att byta av varandra. Men det är ju en av sakerna som vi fokuserat på och ser en klar förbättring mot för några år sedan.

Ulf Andersson säger

Mats Wingborg stockhom@seko.se

tande när det gäller omläggningar av verksamheten. Men ju värre säkerhetsläget blir – en utveckling som vi får hoppas inte blir fallet – desto mer minskar det fackliga organisationernas rätt till inflytande, förhandlingar och överläggningar.

Det minskade inflytandet sker i flera steg. Vid ett krigstillstånd har de fackliga organisationerna inget inflytande alls.

Nyheter

Första Linjen 1/2022 sekostockholm.se

Schemakaos.

7

FOTO: ANNA LEDIN WIRÉN

Elmarknaden.

Seko driver kampanj för att få ordning på energimarknaden – Hela energibranschen befinner sig under en snabb omställning. Nu är det viktigt att elnätet rustas upp och att den tidigare avregleringen ses över, säger Robert Ignberg, ordförande i branschorganisationen Seko Energi.

TRAFIK. När SJ i månadsskiftet oktobernovember införde det nya datasystemet IVURapid för schemaläggning uppstod kaos. Nu har SJ tvingats att backa och utför för tillfället delar av schemaläggningen manuellt. l – Det är fortfarande kaotiskt, men inte riktigt i samma utsträckning som tidigare. Nu både ritar man och bemannar turerna manuellt, även om det sker i IVU-Rapid, säger Johanna Hedberg, lokförare och sekreterare i Klubb 106, Seko SJ Lokförarna Stockholm Hagalund.

Klubb 106 har nyligen haft ett medlemsmöte som diskuterat problemen kring schemat. För tillfället sker en upptrappning av trafiken och en stor oro handlar om att bristen på personal kommer att bli mer akut.

– Medlemmarna är rätt uppgivna och orkar knappt rapportera in felaktigheter längre. söka fasta scheman som förhandlats i samverkan och som gav de inplacerade framförhållning ett år framåt (eller en månad framåt för de som hamnade på skubb/vikarielista). Nu har SJ ensidigt infört en ”skubb för alla” där förare och tågvärdar delas upp i tre grupper med varierande grad av framförhållning i schemat: Bas, som ska ha mest stabilt schema och veta en månad i förväg hur de jobbar, Variabel som får veta hur deras schema ser ut med en dags framförhållning och Åkstation Sverige som jobbar 8 dagar i sträck och är lediga de 6 nästföljande, samt skickas till olika delar av Sverige och vet några dagar eller en vecka åt gången hur de arbetar.

– När det gäller basgruppen Tidigare fick anställda

fungerar inte ambitionen. Det blir fortfarande mycket ändringar i schemat och när det var som värst kunde det ske väldigt sent utan att ändringen ens meddelades föraren, till exempel att man skulle börja 4 i stället för 7 efter ledig helg. Ändringar beror ofta på att det plötsligt uppstår vakanser på andra turer eller tåg och då måste det snabbt ske ändringar i schemat för att hitta personer med rätt kompetens. Det är tänkt att variabel grupp och Åkstation Sverige ska täcka upp vakanser, men det tycks inte gå att planera resurserna på det sätt som avsetts. Istället har planeringsenheten klippt och klistrat och släckt bränder utan att tänka på långsiktighet. ändringar i schemat är i och för sig inte nytt.

Det fanns även innan SJ införde IVU-Rapid. Men SJ:s förhoppning var att det nya datasystemet skulle lösa problemen, samtidigt som det skulle effektivisera verksamheten och maximera produktiviteten.

– I stället blev det tvärtom. Det gjordes inte heller någon riskanalys före införandet av systemet och både vi inom de fackliga organisationerna och skyddsombuden varnade för vad som skulle kunna hända. Även trafikledningen slog larm om att systemet inte gick att arbeta i operativt.

Det gjordes inte heller någon riskanalys före införandet av systemet och både vi inom de fackliga organisationerna och skyddsombuden varnade för vad som skulle kunna hända.

Johanna Hedberg, lokförare och sekreterare i Klubb 106, Seko SJ Lokförarna Stockholm Hagalund

Problemen med hastiga

är det svårbegripligt varför det inte går att konstruera ett fungerande datasystem, men Johanna Hedberg säger att det är många variabler som måste samordnas. Det handlar om personal med rätt kompetens, regler för längd på arbetspass och raster, var tåg och personal befinner sig etc.

– Jag tror ett problem är att många av de som hade kompetens har lämnat SJ eller gått i pension.

Nu är det framförallt lokförarna själva som står för kompetensen och inte de som utformat systemet.

SJ har gått ut med att felaktiga parametrar har matats in i systemet på grund av just saknad kompetens och att man arbetar på att lösa det. Men under tiden detta pågår blir en allvarlig konsekvens av den bristfälliga schemaläggningen att säkerheten undermineras. Får inte förare korrekta arbetsinstruktioner eller tillräckligt med tid för föroch efterarbeten eller återhämtningstid i samband med körningar ökar riskerna. Det är även på ett arbetsmiljömässigt plan psykiskt påfrestande när ett schema innebär att man inte kan ha ett normalt fungerande privatliv med vänner, familjeliv eller fritidsaktiviteter.

För en utomstående

Missnöjet med schemat bland lokfö-

Lästips för den som vill veta mer om SJ:s nya planeringssystem: Optimal uppdelning av tågtrafik: diva-portal. org/smash/get/ diva2:1562556/ FULLTEXT01.pdf

rarna har också lett till att flera bytt jobb. Det ökar i sin tur problemen för SJ. – Vi har sett en massflykt till pendeln och Mälartåg. Vad som gör läget särskilt allvarligt är att det är många av de erfarna turkonstruktörerna som slänger in handduken eller som gått i pension, säger Johanna Hedberg.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

FOTO: CHRISTIAN KRUSE/SJ

Steg i rätt riktning: ”SJ backar och sköter mer av schemat manuellt”

l Robert Ignberg beskriver en energibransch med det stora statliga energibolaget Vattenfall, med många kommunala energibolag och några privata. Själv arbetar han på Skellefteå Kraft, men tillägger att den fackliga branschorganisationen har många medlemmar i Stockholmsregionen, varav en del är anställda av Fortum.

Tidigare drev Seko kampanjen ”Ingen ska dö på jobbet”. Den nya kampanjen är en fortsättning. Problemen som behöver lösas är av många olika slag: – Fram till 1996 var energibranschen reglerad. Det är inte säkert att vi borde ha det som det var då, men av många skäl är det komplicerat att avreglera grundläggande infrastruktur.

Robert Ignberg Där måste staten ta det övergripande ansvaret. Framför allt behövs en översyn av avregleringens konsekvenser.

Robert Ignberg ser flera konkreta negativa effekter av marknadiseringen. För att lösa akuta problem ska tekniker rycka ut inom sitt beredskapsområde, men dessa områden har blivit allt större.

– Sedan försöker de involverade företagen pressa ner kostnaden för personalen. Det betyder att det ofta bara är en tekniker som åker iväg när ett problem uppstår. Men av säkerhetsskäl krävs det ibland två tekniker för att kunna åtgärda problem.

Det innebär att den första teknikern ofta får sitta och vänta på att den andra ska ta sig ut till platsen för felet.

Robert Ignberg pekar vidare på den snabba

omstrukturering som sker av energimarknaden för att klara klimatmålen.

– Avgörande är att vi kan stärka den egna kompetensen. Idag behöver Sverige ofta hyra in specialkompetens från omvärlden. Det finns med andra ord ett stort behov att stärka och utveckla utbildningarna i Sverige. Förra fredagen träffade vi den nya energiministern Khashayar Farmanbar och diskuterade bland annat detta.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

Fakta. Sekos energikampanj. l Under 2022 kommer Seko att driva kampanjen med fokus på energimarknaden. Inte minst kommer kampanjen att vara synlig på digitala plattformar.

Följande tre krav kommer Seko att lyfta: l Avregleringens effekter måste utredas. I dag saknas en helhetssyn över den svenska elmarknaden. Det är tydligt att avregleringen inte lyckades. I stället för låga priser blev det dyrare för konsumenterna och våra medlemmar fick betala ett ännu högre pris i form av sämre arbetsmiljö. l Det svenska elnätet måste rustas upp. Det svenska elnätet måste rustas upp och byggas ut för att klara en framtida omställning. Målet ska vara att alla hushåll ska ha tillgång till hållbar energi med rimliga priser. l Arbetsmiljön ska aldrig kunna upphandlas bort. Våra gemensamma skattemedel ska gå till att skapa kvalitet och en säker arbetsmiljö, inte till oseriösa aktörers plånböcker. Man ska inte kunna vinna upphandlingar genom att pruta på arbetsmiljön.

8

Nyheter

Distansarbete.

Första Linjen 1/2022 sekostockholm.se

Uppsägningar.

Louise Persson är en av medlemmarna inom klubb Administration & Specialister som har arbetat på distans under pandemin. Hemifrån har hon jobbat med Postnords kundtjänst.

Nu hoppas hon på att kunna fortsätta att jobba hemifrån åtminstone några dagar i veckan. FOTO: MATS WINGBORG

De som jobbar på distans vill kunna fortsätta med det under några dagar i veckan POST. – Nästan hälften av klubbens 302

medlemmar har jobbat hemifrån under pandemin. De flesta av dem vill även fortsättningsvis kunna jobba hemifrån några dagar i veckan, säger Sebastian Modin, ordförande för klubb Administration & Specialister inom Postnord.

l Medlemmarna inom klubb Administration & Specialister sitter alla och arbetar framför en dator.

– De jobbar med kundservice, reklamationer, försäljning, säljadministration, löneadministration etc. Allt dessa uppgifter är möjliga att utföra hemifrån.

Under pandemin ökade snabbt distansarbetet.

Ett problem, som Sebastian Modin pekar på, är att arbetsgivaren inte alltid ordnade med utrustning till dem som jobbade hemifrån.

– Ofta fungerar det, men inte alltid. Arbetsgivaren har ju ett ansvar för utrustning och arbetsmiljö oavsett varifrån arbetet utförs.

Pandemin har klingat av, men distansarbetet har fortsatt. Sebastian Modin säger att arbetsgivarens plan för att arbetet ska återgå till kontoret ännu inte är klar. Det är fortfarande oklart när återgången kommer att ske.

– Sedan vill nästan alla av dem som jobbat hemifrån ha kvar möjligheten att jobba hemifrån åtminstone under några dagar i veckan. Det verkar också som om Postnord har lyssnat på det önskemålet. Men ännu återstår att se hur de exakta reglerna blir utformade.

Den stora frågan för medlemmarna i klubben för

tillfället har dock inte med distansarbetet att göra.

– Nej, nu pratar vi mest om sommarplaneringen. Alla vill veta när de kan vara lediga.

Klubb Administration & Specialister är rikstäckande, men flera medlemmar finns på Postnords huvudkontor i Solna.

– Medlemmarna där sysslar med alla möjliga uppgifter, allt utom kundservice och reklamation som sköts från andra platser.

Den stora frågan för medlemmarna i klubben för tillfället har dock inte med distansarbetet att göra.

– Nej, nu pratar vi mest om sommarplaneringen. Det finns en oro för de så kallade sommarperioderna som arbetsgivaren har infört. Tidigare kunde de anställda själva lämna önskemål om när de skulle vara lediga på sommaren. Nu blir man tilldelad en sommarsemester, antingen tidig, i mitten eller sen. Särskilt anställda med barn är oroliga för hur det nya systemet ska fungera och hur de ska få ihop jobb med familjeliv.

Sebastian Modin bor själv i Västerås och arbetar med kundservice, men han tillhör en av dem som under hela pandemin fortsatt att arbeta på kontoret och inte hemifrån.

– Det har också gjort det enklare att sköta det fackliga uppdraget, säger Sebastian Modin.

Två aktuella rapporter om distansarbete: l LO:s rapport Vi som inte jobbade hemma (2021) l Arena Idés rapport Distansarbete efter Corona – Tolv förslag till ett bättre arbetsliv (2022)

Övertalighetsprocessen för Stockholmsbrevbärarna klar

22 körkortslösa brevbärare har fått sluta POST. Den 28 februari 2022 blev den sista arbetsdagen för de körkortslösa brevbärare som efter en långdragen övertalighetsprocess nu tvingas lämna sina anställningar i Postnord.

De 22 brevbärare i regionen som hade den kortaste anställningstiden och hamnade under strecket i Las-listan fick gå. Det blev ett mindre antal övertaliga än vad som befarades från början och det beror på olika faktorer. l Övertaligheten har förhandlats på regional nivå och de flesta av de körkortslösa var och är Sekomedlemmar, därför har Seko Postklubb Stockholm lagt ner ett stort förhandlingsarbete för att få till så bra lösningar för de drabbade som möjligt.

Innan processen drogs i gång fanns det en oro för att alla körkortslösa brevbärare i regionen skulle få gå och att det inte skulle få finnas en enda körkortslös brevbärare under 60 års ålder kvar i organisationen (Att de allra äldsta brevbärarna skulle få behålla jobbet var redan beslutat i centrala förhandlingar).

Nolltoleransen för körkortslösa brevbärare backade ledningen ganska snart på. Det skulle ha blivit ett jätteproblem för regionledningen att hantera att förlora så många erfarna brevbärare i ett svep. På den första listan som togs fram över anställda utan körkort fanns över 180 namn, vilket gjorde förutsättningarna helt annorlunda för Region Stockholm än för andra regioner i landet. Vi var helt enkelt alltför många som saknade körkort här för att de skulle kunna genomdriva ett stenhårt körkortskrav!

Dessutom skulle hårdheten i ett sådant stort varsel av brevbärare som i många fall jobbat hela sitt yrkesliv i Posten se mycket illa ut för Postnord i media. chefer på de olika brevbärarkontoren i uppdrag av regionledningen att redovisa hur många körkortslösa personer deras olika brevbärarkontor kunde ha användning för.

Därför fick lokala

Efter förhandlingar fick 22 brevbärare utan körkort sluta.

Merparten av de körkortslösa brevbärarna får fortsätta men flyttas till kontor närmare city.

FOTO: POSTNORD

Resultatet blev att regionledningen kom fram till en exakt siffra på antalet brevbärare utan körkort som kunde beredas jobb: 102 heltidstjänster och 16 deltidstjänster.

När Las-listan för regionen först presenterades såg det ut som att 56 personer skulle sakna en plats i organisationen och därmed bli övertaliga. Men många var i färd med att ta körkort, och ett antal lyckades också med det innan deadline som sattes till den 23 december förra året. Ytterligare några på listan gick i pension eller slutade i företaget, så listan förändrades hela tiden. klubbordförande i Seko Postklubb Stockholm, förde i Las-förhandlingarna med regionledningen fram Sekos förslag om att alla på Las-listan skulle kunna få välja att lämna sin tjänst frivilligt och då få ta del av Postnords omställningsavtal Novum. Resultatet blev till slut en kompromiss.

De över strecket som valde att sluta frivilligt erbjöds 6 månadslöner i avgångsvederlag (Novum hade inneburit 12–14 månadslöner för de alla flesta i den här gruppen som jobbat länge i företaget). Att öppna upp för frivilligheten blir en besparing för Postnord och dessutom får man behålla de mer motiverade bland sina anställda.

Trots detta något urvattnade erbjudande om frivillighet var det ändå många som valde att nappa på det. Drygt ett dussin personer valde frivilligheten, och kunde då avföras från Las-listan.

och för några kom erbjudandet om Novum perfekt i tiden. För två lite yngre körkortslösa brevbärare på min arbetsplats innebar uppsägningen med en årslön i bonus en perfekt möjlighet att sadla om och satsa på ett annat yrke (vilket de ändå hade för avsikt att göra). Men det var värre för dem som hellre ville jobba kvar. En tjej på min arbetsplats vill verkligen fortsätta som brevbärare och för henne var inte Novum aktuellt. Hon valde därför att jobba kvar på förlängd uppsägningstid.

Människor är olika

Andreas Asp,

Efter alla turer

godkände Seko den

slutliga Las-listan den 24 januari.

Detta gjordes på ett extra möte i klubbens förhandlingsutskott.

Nu var det klart vilka som skulle bli övertaliga och de blev varslade om uppsägning på grund av arbetsbrist. Det handlade då bara om 22 personer som hamnat under strecket, och detta måste trots allt betraktas som en viss framgång för fackets förhandlare.

Nu var det också dags för de som blivit övertaliga att bestämma sig för om de skulle välja omställningsavtalet Novum och byta jobb eller välja att stanna kvar under den förlängda uppsägningstiden (med förtur till återanställning om de lyckas ta körkort under den tiden).

Just nu sker det en del omflyttningar

Just nu sker det en del omflyttningar av personer utan körkort från brevbärarkontor i förorterna till City och Södermalm där det kommer att cyklas även i framtiden.

av personer utan körkort från brevbärarkontor i förorterna till City och Södermalm där det kommer att cyklas även i framtiden.

Jag var själv helt övertygad om att jag skulle bli förflyttad från min arbetsplats så jag var förberedd på det. Jag tyckte det var tråkigt att behöva lämna Årsta brevbärarkontor där jag känner till geografin och dessutom har ett förhandlingsuppdrag. Som tur var för mig blev det inte så. En lokal omorganisation resulterade i att ett antal cykelslingor flyttades från Segeltorp – där man numera bara delar ut post med bil – till Årsta.

Charlotte Rinaldo stockhom@seko.se

Nyheter

Första Linjen 1/2022 sekostockholm.se

9

Stenhård konkurrens och social dumping inom paketutdelningen FOTO: POSTNORD

FOTO: CLAUDIO SCHWARZ/UNSPLASH (OVAN), HUNTER NEWTON/UNSPLASH (NEDAN)

Paketleverans. Arbetsmiljön och villkor dumpas i paketbranschen.

Till de gamla aktörerna som sysslar med utdelning av paket hör Postnord, men också DHL som delvis ägs av tyska staten, Schenker som ägs av det tyska statliga bolaget Deutsche Bahn och Bring som ägs av norska posten. Det finns mycket att säga om arbetsvillkoren inom dessa företag, men alla har åtminstone slutit kollektivavtal.

Till de nya låglöneuppstickarna hör Budbee, Airmee, Instabox, Early Bird och Best Transport. Så här kan dessa företag beskrivas:

företaget Pay Salary som saknar kollektivavtal. Även de som kör Budbees egna bilar är för det mesta anställda av Pay Salary.

Det är svårt att få information om arbetsvillkoren, men samtal med flera som jobbar för Budbee visar att många bara får betalt för utförda leveranser, det innebär att de saknar rätt till semesterersättning och sjuklön. Budbee står för budbilar och arbetskläder, men buden är skyldiga att betala för en egen smartphone. Tidningen Transportarbetaren har kommit över en ett år gammal lönetabell för Budbees chaufförer. Den visar att chaufförerna behövde göra i snitt 80 leveranser på varje femtimmarsskift för att komma upp i en lön på 200 kronor i timmen.

I realiteten betyder det att lönen är långt lägre. Att göra 80 leveranser på ett skift är i det närmaste omöjligt. Flera välkända företagare har investerat i Budbee. Däribland H&M och Klarnas grundare Sebastian Siemiatkowski. Största ägare är för tillfället investmentbolaget Kinnevik.

Budbee

Airmee

l Budbee har profilerat sig som det gröna alternativet i logistikbranschen. Det grundades 2015 och har redan etablerat sig på över 200 orter i Sverige. Budbee levererar till dörren eller till en box där beställaren kan hämta ut paketet. Företaget är också verksamt i Finland, Danmark och Nederländerna.

Budbee har 116 fordon med trafiktillstånd.

Chaufförerna är vanligen inte anställda direkt av Budbee utan av mindre åkerier och bemanningsföretag. Särskilt många jobbar för bemannings-

l Airmee har ett liknande upplägg.

Chaufförerna är inte anställda av Airmee utan av åkerier som Airmee har kontrakt med. Airmee har vuxit snabbt och är för närvarande etablerat i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Nyköping och Växjö.

Upplägget går ut på att företaget lovar att leverera hem till dörren inom fem timmar. Kunden kan följa leveransen via en länk som skickas ut på sms. Bland de som investerat i Airmee finns bland annat finansmannen Sven Hagströmer och Pär Svärdson, grundare av Apotea och Adlibris, två företag som satsat på e-handel. 2019 granskade SR:s

POST.– Utvecklingen är oroande. Vi ser en ökning av plattformsbaserade företag som levererar paket. Lönevillkoren och arbetstider där är betydligt sämre än för anställda vid Postnord. Men konkurrensen är stenhård.

Det kan skapa en social dumping som leder till sämre villkor även för oss, säger Charlotte Rinaldo, ledamot i Seko Postklubb Stockholm. l Sedan länge har leveranserna av brev minskat inom posten. Det som räddar verksamheten och som till stora delar är postens framtid är ökningen av paket. Men inom det området är konkurrensen betydligt hårdare än när det gäller utdelning av brev.

– Personer som beställer hemvaror kan ofta själva kryssa för vilket företag som ska stå för leveransen.

Vad de inte inser är att de genom valet bidrar till att gynna mer oseriösa aktörer. I förlängningen skapar det en press på företag som Postnord, berättar Charlotte Rinaldo.

Vad konsekvenserna på sikt blir av en ökad press på företag som delar ut paket är oklart. En viktig faktor är om de som jobbar för de nya låglöneföretagen lyckas driva igenom bättre villkor.

– Då skulle den sociala dumpingen minska. I annat fall är jag rädd för att även anställda inom Postnord kommer att tvingas till att börja dela ut paket även på kvällar och helger.

Låglöneföretagen konkurrerar inte bara med lägre löner utan också med att jobba på obekväma arbetstider, säger Charlotte Rinaldo.

Fakta om aktörer inom paketutdelningsbranschen

program Kaliber både Airmee och Budbee. Kalibers undersökning visade att de två företagen använde underleverantören Homefleet, som bland annat kört med oregistrerade bilar och blivit stämda för att inte ha betalat ut semesterersättning till de anställda.

Instabox l Instabox levererar främst paket till boxar som kunden låser upp med en kod. I Stockholm erbjuder Instabox också hemleverans med cykel. Instabox uppger att de ofta kan leverera en vara samma dag eller dagen efter beställningen kommit till en e-handlare. Paketen kan följas via en länk som skickas ut genom sms. Företaget har etablerat sig på över hundra orter i Sverige. Tidigare nämnda Sven Hagströmer och Pär Svärdson har investerat även i Instabox.

Chaufförerna har inte kollektivavtal, men företaget hävdar att de har villkor som motsvarar kollektivavtalen.

Uppgifterna går dock inte att kontrollera. En del av chaufförerna är anställda direkt av Instabox medan andra är anställda av underleverantörer. Totalt arbetar omkring 500 chaufförer för företaget.

Enligt Instabox tjänar en nyanställd B-kortschaufför 145 kronor i timmen och en CE-chaufför 165 kronor. Men enligt uppgifter från Transportarbetaren har löneavtal från 2020 innehållit löner som varit lägre än 145 kronor i timmen.

Early Bird l Early Bird är en tjänst som drivs av företaget Morgontidig Distribution (MTD), det vill säga morgontidningarnas utbärningsbolag. Sedan 2019 erbjuder MTD utdelning av paket genom Early Bird. Den som

använder Early Bird får paketet levererat till dörren. Transporten sker genom samma flöde som morgontidningarna. Early Bird är med andra ord snarast en ny tjänst som används av en etablerad struktur. Sammantaget arbetar omkring 7 200 tidningsdistributörer för MTD. Dessa kan numera även leverera paket genom Early Bird. Alla anställda har kollektivavtal och på terminalerna används bemanningsföretag som godkänts av Transport. För närvarande finns ett 20-tal företag som erbjuder Early Bird som leveransalternativ. Genom det så kallade distributionsstödet är morgontidningarnas leverans till hushållen subventionerat med skattemedel. Tjänsten Early Bird innebar i praktiken att även den paketutdelningen är subventionerad.

Best Transport l Best Transport är inte en ny aktör. Företaget har funnits länge men har expanderat snabbt under senare år i takt med den ökande e-handeln. Det gör att företaget trots allt kan kallas för uppstickare.

Best Transport erbjuder bud- och distributionstjänster i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Malmö, Växjö och Jönköping. Företaget är också verksamt i Oslo och Köpenhamn.

VD i Best Transport är entreprenören Niklas Knight och största ägare är investmentbolaget Nalka Invest med huvudkontor i Stockholm.

Transport har slutit ett kollektivavtal med Best Transport, men det finns inget krav på att underleverantörerna ska ha kollektivavtal.

Eftersom de flesta av Best Transports chaufförer är anställda av underleverantören är sannolikheten med andra ord stor att många jobbar utan avtal.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

10

Reportage.

Röda Jannis på röda linjen.

Röda Jannis kör bara på röda linjen Han ser lugn och samlad ut fast dagen är stressig. Jannis Konstantis är ordförande i tunnelbaneklubben och under förmiddagen ska han förbereda en rad förhandlingar. Efter det ska han köra ett pass på röda linjen.

Utsikten in mot centrum är fantastisk från det fackliga kontoret vid Gullmarsplan. På bordet står en termos med kaffe och ett fat med kanelbullar.

vad som hände. Många värderingar hade han med sig från sitt föräldrahem, men nu blev han röd på riktigt.

Långt senare skulle kärleken föra honom från Aten till Stockholm. Då var året 1988 och han fick jobb direkt, först på bageri och sedan på förskola och posten. Jobbet på tunnelbanan började han 1999. Nästan direkt fick han fackliga uppdrag. När den tidigare klubbordföranden Per Johansson fick sparken för 11 år sedan fick Jannis nästan direkt ta över uppdraget och som han har behållit sedan dess.

Klubb 111 är med sina 1 100 medlemmar den största inom spårtrafiken. Det betyder också att det alltid händer saker. Inte minst är det alltid många individuella ärenden.

– Det handlar om anställda som inte fått ut rätt lön, om rehabiliteringar, om uppsägningar och avskedanden, förklarar Jannis.

Text: Mats Wingborg l Foto: José Figueroa

I klubben finns många olika kategorier av anställda;

l Jannis Konstantis föddes 1963 i Grekland. Hans mamma var städerska och pappan jobbade som byggnadsarbetare och sedan som konduktör i kollektivtrafiken i Aten. En händelse som skulle förändra Jannis liv var när studenter gjort revolt mot den USA-stödda militärjuntan 1973 och ockuperade Tekniska högskolan i Aten. Då var han bara tio år, men ändå begav han sig dit och beskådade storögt

förare, stationsvärdar, kundservicevärdar, trafikledare och informatörer. Stationsvärdarna sitter vid spärrarna och kundservicevärdarna går runt på perrongerna vid större stationer och hjälper och informerar passagerare. Tidigare ingick också lokalvårdarna i klubben, men arbetsgivaren MTR förde över deras anställningar till dotterbolaget MTR F. Det innebar att de blev tvungna att bilda en egen klubb och förhandla fram ett eget kollektivavtal.

Jannis Konstantis har jobbat på tunnelbanan sedan 1999. Nästan direkt efter att han började fick han facliga uppdrag. Sedan 11 år tillbaka är han ordförande för Klubb 111.

– Det var ett stort bakslag. Tillsammans i klubb 111 hade vi lyckats driva igenom stora förbättringar för städarna. Sedan lång tid hade de inte haft någon fixerad lönetrappa utan cheferna kunde godtyckligt besluta om individuell löneutveckling. Vi drev att städarna, precis som alla andra anställda, skulle ha en lönetrappa. Efter en lång kamp fick vi igenom det förslaget. Men nu bröts alltså städarna loss från klubb 111.

Inledningsvis gick det hela bra. Tillsammans med Carolin Evander, ombudsman vid Seko Stockholm, var Jannis Konstantis med och förhandlade fram avtalet för den nya klubben. Därefter bildades en ny klubb som tog över ansvaret för avtalet. Men sedan kom bakslagen. Den nya klubben rasade ihop och löstes upp. Jannis Konstantis har åter fått hoppa in för att bevaka klubbens intressen.

– Men förhoppningen är att städarna ska kunna bilda en klubb igen. Det är förhoppningsvis på gång.

Många av förhandlingarna med arbetsgivaren MTR

handlar om hur kollektivavtalen ska tolkas. Enligt Jannis Konstantis utnyttjar företaget alla kryphål som de kan hitta. En sådan strid gäller förarnas möjligheter till raster och pauser. Enligt de bestämmelser som gäller ska förare ha rätt till en matrast efter fem timmars arbete och en paus efter tre timmars arbete.

– Detta har blivit en stor fråga. Arbetsgivaren menar att de följer kollektivavtalet, men i realiteten finns det

11

Det är viktigt att det finns en tydlig gräns mellan de fackliga företrädarna och arbetsgivaren. Gör det inte det finns det risk för att man låter de personliga relationerna färga hur förhandlingarna ska bedrivas.

Jannis Konstantis

ofta inte utrymme för raster och pauser om man ska hinna utföra alla arbetsuppgifter och det handlar inte bara om att köra tågen utan också att förbereda tågen innan avgång och förflytta sig mellan olika platser där man startar och slutar körningarna. I praktiken har strama scheman lett till att förare fått arbeta åtta timmar i sträck utan matrast.

Förhandlingssystemet inom MTR har förändrats under Janis Konstantis tid som fackligt aktiv. Tidigare var förhandlingarna mer decentraliserade. Nu är det nästan alltid Faraj Abuiseifan, MTR:s förhandlingschef, som befinner sig på andra sidan bordet. Janis Konstantis möter honom ibland flera gånger i veckan.

Vid det är laget känner de varandra väldigt bra, men de har inte blivit kompisar.

– Nej, svarar Janis Konstantis. Vi har en tydlig och rak kommunikation. Men det vore fel att bli kompis, jag skulle aldrig gå ut och ta en öl med honom efter jobbet. Det är viktigt att det finns en tydlig gräns mellan de fackliga företrädarna och arbetsgivaren. Gör det inte det finns det risk för att man låter de personliga relationerna färga hur förhandlingarna ska bedrivas.

Jannis Konstantis med rötter i Grekland kan samtidigt

konstatera att det på den här punkten finns skillnader mellan den grekiska och den svenska fackföreningsrörelsen.

– Redan 1938 fick Sverige det så kallade Saltsjö-

badsavtalet. Det innebär att relationen mellan fackföreningar och arbetsgivare blev mer reglerad. Den typen av regler är svagare i Grekland där de fackliga aktionerna är mer militanta. Sedan är den fackliga organisationsgraden långt högre i Sverige. Men när de fackliga organisationerna agerar ställer vanligen de flesta anställda upp, även de som inte är medlemmar stöder ofta facket och deltar i strejker och demonstrationer.

Nästan hela Jannis Konstantis arbetstid används för fackliga frågor och förhandlingar, men då och då kör han tunnelbana. Exakt hur ofta det blir beror på omfattningen av det fackliga arbetet. Ibland blir det en gång i veckan och under stressiga perioder bara en gång i månaden. De senaste månaderna har han inte kört alls utan bara förhandlat. Han tycker själv det är viktigt att inte bli facklig på heltid, då försvinner rötterna till yrket. Men snart är det dags att köra igen.

Jannis Konstantis har satt på sig arbetsuniformen.

Om bara en liten stund befinner han sig i förarhytten längst fram i ett tunnelbanetåg.

När Jannis Konstantis beskriver hur det är att arbeta som tunnelbaneförare säger han att det är en blandning av ganska monotona uppgifter och ständiga överraskningar.

– Vid varje station öppnar jag dörrarna, kontrollerar perrongen, stänger dörrarna och kör vidare. Det är väldigt mycket likadant. Men sedan kan det plötsligt hända något.

Till vanliga händelser hör att människor glömmer

Du hittar fler av José Figueroas bilder på: första-linjen.se

saker på tunnelbanan. En gång glömde en förälder sitt barn i en barnvagn. Då fick han ett meddelande från trafikledningen och föräldern och barnet kunde snart återförenas. Överhuvudtaget har förare en återkommande information med trafikledningen.

Blir det exempelvis stökigt och bråkigt i tunnelbanan kontaktar föraren trafikledningen som ser till att det kommer vakter till nästa perrong. Vid några tillfällen har Janis Konstantis fått meddelanden om att tåget ska åka vidare till nästa station, utan att stanna. Det sker när polisen är på jakt efter någon som befinner sig i området.

Några gånger har Jannis Konstantis varit med om otäcka händelser. En julafton när han körde tunnelbanetåget hade en grupp ungdomar gått ner på rälsen vid Vårberg. Från att föraren trycker ner bromsarna hinner tåget förflytta sig ungefär 150 meter innan det stannar. Just den här gången hade han som tur var god sikt. Han fick stopp på tåget bara några meter framför ungdomarna.

Tåget har rullat in på perrongen och Jannis Konstantis ropar i högtalaren vart tåget är på väg. Ett nytt arbetspass som förare har startat. Kanske blir det en eftermiddag där allt går som planerat. Eller så händer något överraskande. Som att ännu en förälder glömmer sitt barn i en barnvagn på tåget. stockholm@seko.se

12

Kultur

Första Linjen 1/2022 sekostockholm.se

Nobelprisad. Den ukrainsk-belarusiska författaren är ständigt i ropet.

Fakta.

Svetlana Aleksijevitj l Svetlana Aleksijevitj föddes 1948 av en far från Belarus och en mor från Ukraina. Hennes ukrainske morfar dog vid fronten under andra världskriget.

Hon bor i Minsk, Belarus.

På grund av sina texter har hon flera gånger utsatts för påtryckningar av Lukasjenkoregimen och tvingats i exil.

Hon har bland annat levt som fristadsförfattare i Göteborg.

Hösten 2020 hotades hon att fängslas på grund av sitt engagemang i det samordningsråd som arbetar för ett öppet och demokratiskt styre av Belarus.

2015 tilldelades Aleksijevitj Nobelpriset i Litteratur.

Kriget har inget kvinnligt ansikte Svetlana Aleksijevitj Ersatz förlag, 2015 Översättning: Kajsa Öberg Lindsten

Svetlana Aleksijevitjs författarskap är ständigt aktuellt.

FOTO: MARGARITA KABAKOVA

Svetlana Aleksijevitj – ett författarskap som alltid är i tiden ”Vi lät oss glatt lastas ombord.

Raskt. Under skämt. Jag minns att vi skrattade mycket … Jodå … Vart skulle vi åka? Det visste vi inte.

Egentligen var det inte så viktigt för oss vad vi skulle göra. Bara vi kom till fronten. Alla skulle kriga, vi också.” l Rösten kommer ur den belarusiska författaren Svetlana Aleksijevitjs bok Kriget har inget kvinnligt ansikte, först utgiven 1985. Här samsas en mängd röster från frontlinjen i kriget mot nazisterna under 1940-talet. En mängd av den miljon kvinnor varav många frivilligt tjatat sig till en plats längst fram i striderna. De är tonåringar, skolflickor, som på kort tid åldras många år i kampen för något större än dem själva – fosterlandet.

I juni 1941 invaderade omkring 4 miljoner av Hitlers soldater Sovjetunionen längs en 300 mil lång front. Operation Barbarossa anses vara den största militära operationen någonsin. Man överraskade den sämre rustade Röda armén och ryckte snabbt fram mot Moskva. Men så kom den ryska vintern, och den var den nazityska armén inte beredd på. Tysklands krigslycka började vända. Till slut vann Sovjetunionen mot nazisterna och avgjorde därmed Europas öde -men med stora förluster; omkring 20 miljoner människor, varav hälften var civila, dog.

Det är, bland annat, den erfarenheten Putin nu missbrukar i sitt angreppskrig mot grannen Ukraina när han talar om en ”avnazifiering”.

Efter kriget uppmanades kvinnorna att inte prata om

kriget, för – vem skulle vilja gifta sig med en kvinna som varit som en man? Eller varit så mycket med män under så lång tid? De bemöttes med misstro och förakt, deras upplevelser föll i glömska. Men så – i slutet

av 1970-talet kontaktades de av författaren Svetlana Aleksijevitj: ”Flickorna från år 1941… Det första jag vill fråga: Hur blev de sådana de var? Varför var de så många?

Hur gick det till när de bestämde sig för att ansluta sig till männen och gripa till vapen – för att skjuta, minera spränga, bomba och döda?”

Kvinnorna började, fyrtio år efter kriget, att berätta.

Om sina år som sjukvårdare, krypskyttar, signalister, partisaner, kaptener och piloter. Om att marschera i fem nummer för stora stövlar i sträng rysk kyla, om att under kulregn släpa sårade karlar dubbelt så tunga som dem själva, om att bli klappade på huvudet som små flickor, om att efter flera år iklädda mansuniformer utan ordentliga underkläder och mensskydd längta efter att få locka håret.

Hundratals intervjuer, tusentals meter kassettband och åratal av arbete ledde till första utgåvan av Kriget har inget kvinnligt ansikte, den första i dokumentärroman-sviten Utopins röster – Historien om den röda människan.

Det är tung läsning men inte på grund av språket, för

det är inte svårt att ta till sig. Berättelserna är korta, en del bara några meningar, andra några sidor. Nej i stället är det kvinnornas myllrande röster och vad som sägs mellan raderna som ger tyngden, ger liv.

Gör lidandet synligt. Vardagsbestyren i en krigszon.

Känslorna. Människorna. Och döden. Outplånliga minnen som helst aldrig borde ha formats: ”Jag har familj. En lycklig familj som håller ihop.

Barn och barnbarn… Men jag lever kvar i kriget, hela tiden befinner jag mig där…” ”Ofta begravde man folk i skogen, under träden… under ekarna eller björkarna… ”Jag kan fortfarande inte gå i skogen. Särskilt inte om där växer gamla ekar eller björkar… Jag klarar inte av att vara där…” ”När kriget var över fortsatte jag att vara ute på spaningsuppdrag i säkert femton år. Varje natt. Ibland drömde jag att kpisten inte fungerade och ibland att

vi blev omringade. Jag vaknade av att jag gnisslade tänder. Jag försökte minnas var jag befann mig: där eller här?” ”Men jag skulle vilja glömma. Jag skulle vilja…, säger Olga Vasiljevna sakta, nästan viskande. – Jag skulle vilja leva åtminstone en dag utan kriget. Utan våra minnen av det… En sådan dag skulle jag åtminstone vilja ha…”

Varför ska man läsa detta, läsa gamla krigsskildringar

ur en verklighet som väl de flesta hoppas aldrig behöva uppleva, igen eller någonsin? Därför: Hennes böcker blir inte gamla. Att läsa Aleksijevitj är att förstå något mer om världen, om människan. Om Rysslands/Europas historia. Om det mänskliga psyket, om vad övertygelse och kollektiva handlingars kraft kan leda till – om det så är nödvändig motståndskamp eller något som enbart skadar inte bara de man slåss mot utan även en själv och ens anhöriga för decennier framåt.

Det är att tvingas bli påmind om att krig inte är något som tar slut när det tar officiellt slut. Det lever vidare i människor. Oavsett om det så är människor från Ukraina, Syrien, Afghanistan, Vietnam, Iran, Somalia eller forna Jugoslavien. Det lever kvar bland oss, hos er arbetskamrater som har flytt, som har stridit, som har anhöriga som dödats och som har sett era hem utplånas, som har behövt samla livet i en kappsäck och behövt börja om. Och det kan leva kvar i fyrtio år eller mer. Man kan ställa sig frågan: Varför tillåter vi det att ske igen och igen när vi vet vilka ohyggliga följder det får, inte bara materiellt eller fysiskt utan också i människors inre?

Det ryska folket förenas av tusen band till det ukrainska folket. Det ryska folket vet i köttet vad krig vill säga. Hoppas att det ryska folket reser sig och får ett slut på det som nu pågår.

Jag vill varmt rekommendera alla Aleksijevitjs böcker. Börja med den här.

Linnea Garli Lokförare och förtroendevald i Seko Stockholm stockholm@seko.se

Tips. Sviten Utopins röster – Historien om den röda människan: l Kriget har inget kvinnligt ansikte (1983/1985) – om kvinnorna i Röda armén under andra världskriget. l De sista vittnena (1985) – om de sovjetiska barnens erfarenhet av andra världskriget. l Zinkpojkar (1989) – soldater och soldatmödrars berättelser om Sovjetunionens krig i Afghanistan. l Bön för Tjernobyl (1996) – Om tiden efter kärnkraftshaveriet i Tjernobyl. En av de viktigare inspirationskällorna till HBOserien Tjernobyl från 2019. l Tiden second hand (2013) – Om livet efter Sovjetunionens upplösning och de många människorna som inte längre orkade leva när utopin krasats sönder.

Kultur

Första Linjen 1/2022 sekostockholm.se

Sveriges pirathistoria.

Tips. Sju stycken förslag på aktiviteter när vårvärmen börjar infinna sig.

I väntan på …

1. Njuta i naturen Packa kaffetermosen och ta med vänner eller familj på en långpromenad i naturen. Men glöm för all del inte jackor och filtar för det finns inget så förrädiskt som ”nästanvärmen”.

Besök parker.stockholm för att hitta platsen som passar dig.

2. Hänga på en uteservering Om naturen inte är ditt element och du hellre vill känna asfalt under sulorna så varför inte leta upp stans soligaste uteservering; självfallet en som också har infravärme.

3. Åka till skärgården Ta en tur med skärgårdsbåten och upptäck den avskalade skönhet som bara skärgården kan uppbåda.

Och finn frid bland kala klippor och kluckande vågor. Här i havsbrisen öppnar du en lite för kall öl tillägnad ”nästanvåren.”

Hitta din tur på sl.se

4. Tänd grillen Tänd grillen eller kanske en brasa och spela ett parti boule samtidigt som ni tuggar på en lite för bränd korv och smälta kladdigt söta marshmallows.

6. Gå på bio Bio kanske främst hör hösten till men nu när Pandemin äntligen släppt känner i alla fall jag ett stort sug. Allt finns återigen på menyn om det sedan blir sci-fi-action i Matrix, drama i Jag är Zlatan eller en klassisk svensk historieresa i Utvandrarna det får ni själva besluta. Något finns i alla fall för alla smaker.

ILL: KALLE HOLMQVIST

l Vi befinner oss i väntans tider.

Våra hjärtan och sinnen längtar efter värmen och friheten. Vi längtar till den tid vi kan ströva omkring barfota på grönskande fält täckta av blommor. Dela en flaska vin med en älskad eller bästa vän med en mild bris fladdrande i skjortärmarna. En tid då luften är varm men badvattnet fortfarande kallt (i alla fall för en badkruka som mig själv). Det finns dagar vi nästan tror men ändå så vet vi att kung Bore inte är mer än en rejäl snöstorm bort.

Så hur kan vi då använda och njuta av den tid som inte riktigt är vår utan bara nästan. Denna lista kanske kan ge er den inspiration ni behöver:

Hitta filmutbudet på Folketsbio. se eller filmstaden.se

Statliga sjörövare

7. Ta en krogrunda

Nu år det inte alla dagar solen ski-

ner och vi har ”nästanvärme ” och då kan det vara skönt att söka sig inomhus och nu när pandemin och dess restriktioner har avklingat finns mycket att göra:

En kväll på krogen i glada vänners lag är alltid trevligt men kanske vill ni göra mer av er sammankomst.

Varför inte inleda med Curling, Bowling eller shuffleboard så kan du som vann hävda skryträttigheter och att vännerna borde bjuda på öl för resten av kvällen.

Flaggan i topp – hissa Jolly Roger! Vem har inte sett Pirates of the Carribean och drömt om att segla ut på de stora haven, där vinden blåser i öronen, det saltstänkta vattnet slår mot pannan, havsfåglarna sjunger och ingen är herre och ingen är slav?

l Det var väl inte alltid som sjöröveriet var lika coolt som i filmer och böcker. I 1600-talets Karibien fanns visserligen många som blev pirater efter att ha rymt från slaveri, krig eller elaka kaptener.

Men för andra var sjöröveriet en ren affärsverksamhet. De överföll skepp för att bli rika och tog glatt slavar när tillfälle gavs. Ibland kunde de hamna i konflikt med kungar och mäktiga länder.

Men sjörövarna arbetade faktiskt ganska ofta på statligt uppdrag.

När det blev krig var det vanligt att länder angrep sina fiendeländers handelsskepp. Verksamheten outsourcades till så kallade kapare. Det var legala sjörövare som arbetade åt staten. (Givetvis utan jämförelse med outsourcningsentreprenörer som blir rika på statliga uppdrag i dag.)

Att anlita kapare var ett effektivt sätt att irritera fiendelandets kung. Men hårdast drabbades de sjömän och skeppsgossar som arbetade på fartygen och riskerade att dödas eller tas tillfånga på jobbet.

dn.se/kalendariet listar allt som

5. Gå på museum

händer i stan

Utforska spännande målningar på Moderna, fantastiskt foto på Fotografiska eller kanske lockas du av slottets och Guldrummets skatter.

Gör sedan en heldag av det och komplettera med middag på en mysig krog.

Om inget av mina tips hjälper och

ni inte vill ha ”nästanvår” utan riktig värme då finns bara en sak att göra. Boka en resa någonstans där våren/ sommaren redan anlänt och badvattnet varmare än 12 grader. Förutsatt såklart att ni fortfarande har ett giltigt pass.

Sköt om er i slott och koja och njut av ”nästanvåren.”

Museum och utställningar listas på visitstockholm.se

13

Stefan Pagliarini stockholm@seko.se

Kapare/legala sjörövare förekom inte bara i Kari-

FOTO: JOCKE WULCAN/UNSPLASH

bien, utan också i Norden. En av de mest framgångsrika svenska piratföretagarna var Staffan Sasse. Han var kaparkapten under tidigt 1500-tal och angrep skepp på Östersjön på uppdrag av Sveriges riksföreståndare Sten Sture den yngre. Staffan Sasses insatser för Sverige blev så uppskattade att han senare fick en gata uppkallad efter sig (Staffan Sasses gränd nära Stortorget i Gamla stan).

Det kan tyckas lite konstigt att en pirat får namnge en gata. Men Staffan Sasse är faktiskt inte ensam om det. I Västra Frölunda finns Ingela Gathenhielms gata. Gathenhielm var kaparföretagare, hon ägde skepp som på statligt uppdrag angrep fiendeländernas fartyg under 1700-talet.

Var Sasse och Gathenhielm tappra krigshjältar eller lömska rövare? I dag tycker vi svaret är ganska självklart. Man gör inte alltid rätt bara för att man följer lagen.

Kalle Holmqvist Författare och Sekomedlem stockholm@seko.se

Konst

Foto

Överblivna småsaker på Vårsalongen

Rysk surrealism på Fotografiska

l Liljevalchs vårsalong startade redan för 100 år sedan. Nu visas 316 verk av 150 konstnärer i muséets nya byggnad på Djurgården. Verken består som vanligt av en blandning av måleri, bild och skulpturer. Några av de verk som skapat särskild uppmärksamhet är Lena Trapps pälsiga, människoliknande skulptur och Aida Chehrehgoshas långa matta med texten ”Är det här tillräckligt långt?”. Andra verk är mer humoristiskt inriktade, som Jette Andersens kollage, skapat av överblivna småsaker från ett hem.

l Den 18 februari slog Fotografiska muséet upp portarna för vårens stora utställning, окна (som betyder fönster på ryska). Utställningen består av bilder av den ryska fotografen Elizaveta Porodina. Hennes bildspråk är surrealistiskt och färgstarkt, drömskt men ibland också skrämmande. Tårar och vatten är återkommande teman. Inspirationen hämtar hon från barndomens Ryssland, konsthistorien, film och religion. Utställningen visas till och med den 12 juni 2022. Den kommer sedan gå vidare och visas både Berlin och New York.

14

Utblick

Första Linjen 1/2022 sekostockholm.se

Kriget i Ukraina.

Ukraina

Solidaritet och kampvilja l I början av mars hölls ett digitalt europeiskt fackligt möte om krisen i Ukraina, för fackförbund som organiserar offentligt anställda. Ett flertal fackliga företrädare från Ukraina vittnade om förhållandena i landet. Flera berättade att de gjorde sitt yttersta för att upprätthålla offentlig service som exempelvis vård, kommunikationer, el- och vattenförsörjning etc. trots kriget. Tågtransporterna har varit viktiga för att hjälpa människor på flykt. Staten har slutat ta betalt för biljetter och låter alla passagerare åka gratis.

En annan uppgift som framkom var att staten betalat ut två månadslöner på en gång till många statligt anställda, därför att det är osäkert när nästa utbetalning kan komma att ske. Många uttryckte också sin oro över hur kärnkraftsanläggningarna ska kunna skyddas. Mötet arrangerades av European Public Service Unions, det europeiska globala facket för fackförbund inom offentlig sektor. Seko är en av EPSU:s medlemmar.

50 000

Notiser.

l Seko stöder solidaritetsarbetet i Ukraina hrnom att skänka 50 000 kronor till Palmecentrets Östfond för att stödja solidaritetsarbetet i Ukraina. Sekos förbundsordförande Gabriella Lavecchia säger i ett pressmeddelande att: – Bilderna vi nu möts av varje dag som en konsekvens av Rysslands och Putins vedervärdiga invasion av Ukraina är fruktansvärda. Vi står i solidaritet med våra systrar och bröder i Ukraina.

l Brevbärare döda. Två brevbärare, en man och en kvinna, dödades den 5 mars i regionen Zaporizhzhia efter att ryska trupper öppnat eld mot en postbil.

Enligt Ukraina Post bestod den ryska truppen av legosoldater från Tjetjeninen.

Ukraina för att delta i det militära försvaret av landet.

Källa: GCaptain, 220316

l Embargo mot ryska fartyg.

Storbritannien har i likhet med flera andra länder förbjudit ryska fartyg att anlöpa landets hamnar.

Ett liknande förslag diskuteras inom EU.

Källa: Pravda, 22037

Källa: Foreign Policy, 220307

l Polska brevbärare visar solidaritet. Den polska brevbäraren Janusz Zwanski har tillsammans med tre kolleger bestämt sig för att hjälpa utsatta ukrainare. De har rest till Lviv i västra Ukraina och bland annat levererat mat, blöjor och skyddsutrustning.

l Hamnarbetare tar ett steg till.

Brittiska hamnarbetare nöjer sig inte med bojkotten av ryska fartyg.

De har tagit ett steg till och vägrar lossa rysk olja även från fartyg som inte är ryska. Källa: BBC, 220305 l Uppmaning till belarusiska järnvägsarbetare. Oleksandr Kamys-

Källa: France24, 220304

l Brist på ukrainska sjömän.

Ukrainska män mellan 18 och 60 år tillåts inte att lämna landet. Detta har lett till en brist på sjömän. Därtill gör kriget det omöjligt för Ukraina att exportera varor. Det har snabbt minskat tillgången på vete på den globala marknaden, något som i sin tur har lett till prishöjningar.

Källa: The Economic Times, 220311

l Sjömän vill försvara sitt land. Av de omkring 80 000 ukrainska sjömän som fortfarande befinner sig till sjöss vill en av fem tillbaka till

Attacker på facket försvagar demokratin

l Flera militärkupper i Västafrika har avlöst varandra. I Burkina Faso tidigare i år, i Guinea 2021 och i Mali har militära kupper genomförts både 2020 och 2021. Utvecklingen i Västafrika är ett av flera tecken på att demokratin trängs tillbaka. I alla dessa länder fanns allvarliga brister i de demokratiska systemen redan tidigare, men genom kupperna har demokratin definitivt sopats bort. Dessvärre är detta ett av flera tecken på en global utveckling där demokratin har försvagats.

Under flera decennier utvecklades världen i demokratisk riktning. Under 1970-talet demokratiserades Spanien och Portugal. Under 1980-talet spred sig den demokratiska utvecklingen till Latinamerika.

Berlinmurens fall 1989 öppnade för en demokratisering i Östeuropa och året därpå frisläpptes Nelson Mandela efter att ha tillbringat nästan 10 000 dagar i fängelse. Sydafrika demokratiserades, men också många andra stater på den afrikanska kontinenten gick i samma riktning.

Men trenden mot ökad demokrati har brutits. Varieties

of Democracy (V-Dem) institutet vid Göteborgs uni-

Källa: Pravda, 220311

l Instängda i kärnkraftverket. Över 100 arbetare anställda vid kärnkraftverket i Tjernobyl har blivit oförmögna att lämna sin arbetsplats på grund av att området tagits över av rysk trupp.

Källa: BBC, 220307

l Censurerat internet. Ryssland blockerar information på internet.

Bland annat så har ryska myndigheter stoppat tillgången till satellitbilder från kriget i Ukraina. Vidare har texter på wikipedia om kriget blockerats. Källa: Light Reading, 220302

Notiser.

Världen

Utvecklingen mot ökad demokrati i världen bröts för 20 år sedan. Nu krävs en fränare kritik mot stater som avskaffar fria val, manipulerar val eller vägrar acceptera valresultat.

hyn, chef för den ukrainska järnvägen, uppmanar järnvägsarbetare i Belarus att inte transportera ryskt krigsmaterial till fronten.

FOTO: SASHA MAKSYMENKO/FLICKR

Offentligt anställda vittnar om villkoren

Fakta.

V–Dem institutet l V-Dem (Varieties of Democracy )institutet är ett oberoende forskningsinstitut som grundades av professor Staffan I. Lindberg 2014 och finansieras av ett antal statliga organisationer, Världsbanken och flera forskningsinstitutioner.

Projektets huvudkontor är baserat på institutionen för statsvetenskap, Göteborgs universitet.

versitet mäter länders grad av demokrati och världens demokratiska utveckling. I institutets senaste rapport Autocratization Turns Viral (2021) konstateras att världen idag är på ungefär samma demokratiska nivå som 1990. Därefter har demokratin successivt försvagats.

En orsak till den negativa trenden är att militär tar över makten och de politiska valen skrotas. Men den stora negativa trenden är en annan, att allt fler länder utvecklats i riktning mot elektorala autokratier. Det handlar om länder som genomför politiska val men där dessa är behäftade med fusk och oegentligheter och där valen därför inte kan betecknas som rättvisa och fria. Totalt sett lever för närvarande 68 procent av världens befolkning i länder som antingen inte alls har politiska val eller som kan betecknas som elektorala autokratier.

V-Dem institutet förklarar hur det ofta går till när

demokratin försvagas. En negativ demokratisk utveckling följer ofta ett bestämt mönster: Först attackeras media och det civila samhället samtidigt som regeringen sprider falsk information. Särskilt vanligt är det med angrepp riktade mot oberoende och fria fackföreningar. I nästa skede misskrediteras och attackeras den politiska oppositionen. I det tredje skedet undermineras valsystemet. En sådan utveckling har vi bland annat sett i Turkiet och Hongkong.

En central slutsats är att attacker mot det civila samhället, däribland fria fackföreningar, ofta är inledningen på en politik som försvagar demokratin.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

Saudiarabien

Många kvinnor vill bli lokförare l För första gången får Saudiarabiens kvinnor möjlighet att bli lokförare. Intresset har visat sig vara stort. Järnvägsentreprenören Renfe utlyste i en annons 30 jobb öronmärkta åt kvinnor. Sammanlagt strömmade 28 000 ansökningar in, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Av dessa har omkring hälften gått vidare efter att ha tagit ett första digitalt lämplighetstest, hävdar järnvägsbolaget.

Möjligheterna för saudiska kvinnor som vill yrkesarbeta har länge varit begränsade till vissa jobb inom vård och undervisning. Under senare år har dock kungadömet tagit försiktiga steg mot förändring. Idag är ungefär var tredje saudisk kvinna anställd.

Italien

Italienska fackföreningen CGIL har utlyst ett anti-fascistiskt år l Den italienska fackliga centralorganisationen CGIL:s kontor stormades av en högerextrem grupp den 9 oktober 2021. I efterhand har den nyfascistiska gruppen Forza Nuova tagit på sig ansvaret.

Attacken mot CGIL har lett till att organisationen beslutat om att 2022 ska bli ett ”anti-fascistiskt år”.

Seko var ett av sex svenska fackförbund som uttalade sitt stöd för CGIL efter attacken. Uttalanden undertecknades också av Kommunal, Vårdförbundet, Vision, ST och Akademikerförbundet SSR.

Kamraten

I varje nummer intervjuar vi en av våra fackligt engagerade medlemmar.

Vet du någon som vi borde intervjua? Mejla stockholm@seko.se

15

FOTO: MATS WINGBORG

Första Linjen 1/2022 sekostockholm.se

Johanna Gustafsson uppskattar möten med passagerare – Jag har fantastiska kollegor. Det är en stark gemenskap på arbetsplatsen. Sedan är det spännande att möta så många olika sorters resenärer, säger Johanna Gustafsson, 31 år, som sedan tio år tillbaka arbetar på Arlanda Express. l Till Johannas arbetsuppgifter hör att visera och sälja biljetter samt att kontrollera säkerheten. Det sistnämnda handlar bland annat om att ge tecken till föraren att tåget kan åka, att avvisa personer som exempelvis är onyktra och att se till att bagaget är lämpligt lastat.

På varje tåg finns det en förare och en anställd som går runt i vagnarna. I vagnarna är hon med andra ord ensam och är det många passagerare kan det bli jäktigt. Ändå är det vanligt att Johanna hinner prata om andra saker än om biljetter och avgångar med passagerna. Då är många olika människoöden som hon möter.

– En del som reser med tåget är på väg hem till Sverige efter en lång tid utomlands, andra ska besöka någon som hastigt har blivit sjuk, en del kommer till Sverige för första gången ytterligare andra ska i väg på en charterresa.

Johannas ambition är att inte bara vara kontrollant och ge service utan att också vara en medmänniska.

– När någon är ledsen och gråter brukar jag stanna och prata och ge dem en pappersnäsduk. Ibland kan jag också hjälpa dem med att förbeställa en taxi och hjälpa till med deras fortsatta resa. Jag brukar också fråga om de har ätit och druckit något. Bara att visa omtanke är viktigt.

Till det som Johanna tycker är allra roligast är kontakten men barn. När hon möter ledsna barn brukar hon försöka involvera dem i mitt arbete.

– Jag brukar fråga om de kan hjälpa till att klippa biljetter. Vi har också särskilda barnbiljetter som man kan använda. Ibland frågar jag också om de kan hjälpa

till med att hålla upp armen och ge klartecken till föraren at tåget kan lämna perrongen. Många barn är väldigt intresserade av tåg och blir väldigt glada om de får hjälpa till.

En annan glädjande sak är när Arlanda Express kom-

mer till järnvägsstationen. Ofta står det personer och väntar på anhöriga som varit bortresa länge.

– Särskilt glada brukar deras hundar bli. Det blir enormt förtjusta när de får träffa sin matte eller husse som de inte sett på länge.

Sedan finns andra saker som inte är lika roligt. Vid enstaka tillfällen händer det att passagerare blir hotfulla. Ofta beror det på att de saknar biljett eller har fel biljett. Vanligen betalar förstås passagerarna en biljett, men en del sätter sig på tvären.

– Då kan passagerarna välja mellan att samarbeta med mig och köpa en ny biljett eller att en vakt kommer att möta honom på perrongen när vi kommer fram. Jag är visserligen ensam när jag går runt i vagnarna, men jag samarbetar med vakter både på Arlanda och järnvägsstationen.

En annan mindre rolig sak som kan hända är störningar i trafiken och värst är det när kontaktledningar har fallit. Vid ett tillfälle föll en kontaktledning över tåget när det var på väg tillbaka till Stockholm. Konsekvensen blev att tåget blev helt stillastående under en längre tid och hela området runt tåget blev avspärrat.

– Alla i tågen blev tvungna att sitta kvar och vänta på att eldriftsingenjörerna skulle anlända. Till sist kunde passagerna kliva ut ur tåget och blev tvungna att beställa en massa taxibilar som kunde köra alla till Stockholm. Det var tur att vi inte var på väg till Arlanda när det hände. Då hade de flesta missat sina flyg Under senare tid har Johanna inte bara jobbat på tågen

utan också på Arlanda Express service- och reklamationsavdelning. Det har inneburit att hon under delar av arbetstiden suttit på ett kontor vid järnvägsstatio-

Medarbetarundersökningar visar att en del anställda upplever att de blivit utsatta för åldersdiskriminering. Jag är optimistisk och tror på förändring.

nen och svarat på frågor och tagit hand om en ström av ärenden.

– Det har bland annat handlat om att passagerare som får pengarna tillbaka när tåget varit mer än 20 minuter försenat, det vill säga den så kallade resegarantin.

Men nu sker en omorganisation inom Arlanda Express. Service- och reklamationer ska läggas ut på en särskild intern avdelning. Det har inneburit att Johanna blivit tvungen att välja vad hon vill arbete med.

– Och det valet var enkelt. Hellre jobbar jag på tågen. Så nu ska jag tillbaka dit på heltid.

Sedan Johanna började sitt arbete på Arlanda Express

har hon varit medlem i den lokala Sekoklubben. Hon brukar också gå på lokala fackliga möten och för tillfället är hon mångfaldsansvarig.

– Företaget genomför regelbundna medarbetarundersökningar. De visar att en del anställda upplever att de blivit utsatta för åldersdiskriminering. Både äldre och yngre anställda tycker att de inte fått samma möjligheter som andra. Men jag är optimistisk och tror på förändring. Företagets nya HR-chef har också varit engagerad och tagit tag i frågorna.

Som fackligt aktiv har hon också drivit på för andra förändringar.

– Nu börjar det hända saker inom företaget, men teknikskiftet har gått långsamt. De handdatorer som vi använder är uråldriga. Men även inom det området händer det saker. Nu ska vi äntligen byta betalsystem.

Det kommer göra att vi kan jobba mer effektivt.

Vad har då Johanna för framtidsdrömmar? Någon gång i framtiden hoppas hon att hon kan fortsätta att studera.

– Kanske utbildar jag mig till lärare, men jag vet inte i vilka ämnen. Det är mycket som jag skulle vilja studera, som samhällskunskap, historia, religion och statistik, säger Johanna.

Mats Wingborg stockholm@seko.se

16

Sist

!

Håll dig uppdaterad!

Besök oss på www.första-linjen.se

Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, 171 21 Solna. Postadress: Box 1032, 171 21 Solna. Telefon: 08-454 84 00. E-post: stockholm@seko.se.

Första Linjen 1/2022 sekostockholm.se

Krönika.

Stefan Pagliarini: The Sound of Silence

Ä

nnu en dag vaknar vi upp till krigets trummor. Ett brutalt och meningslöst krig som går in i vårt sinne och påverkar vår vardag även om vi är långt ifrån frontlinjen. Ännu en gång har den som är starkare beslutat att ta vad han vill ha utan att bry sig om lag och rätt, utan att bry sig om de fasansfulla lidanden som skapas. Men den starke är inte osårbar och kriget det går inte som Putin tänkt sig. Nästa offer blir då sanningen. Om sanningen inte är den rätta då måste sanningen döljas.

Sanningen är vad denna krönika handlar om för sanningen är under attack inte bara i Ryssland utan även på våra svenska arbetsplatser. Kanske är det ett skyddsombud som slår larm om farliga förhållanden som arbetsgivaren vill tysta. Kanske är det ett försök att som på vår arbetsplats Pendeln i Stockholm säga upp en hel yrkeskår ansvariga för säkerheten ombord. Det huvudsakliga skälet är att bolaget vill tjäna mer pengar. Personal som i åratal drillats i säkerhet, evakueringar och svåra situationer är över en natt inget annat än någon som enkelt kan ersättas med en kamera. De risker som uppstår och de problem som finns med den tilltänka lösningen är inget man vill tala om. Sanningen är obekväm och hellre lyssnar man till ljudet av tystnaden. Bolaget har bestämt sig oavsett konsekvens. Vinst före liv. Överallt jagas kostnader medan människor kommer i kläm.

Det är vi som väljer och utvecklingen går att stoppa om vi är villiga att tala. Om vi inte gömmer oss i ljudet av tystnaden.

I

vårt ”fria” Sverige håller våra röster på att tystas, så att de som har mycket ska få mer. Kanske är det ett tidens tecken. En politisk utveckling som inte går att vända. Men är det verkligen ett sådant samhälle vi vill ha? Vill vi att vinst ska gå före liv. Vill vi att våra skatter hamnar i kassakistor utomlands.

Vill vi att anställda inom hemtjänsten ska springa från kund till kund och knappt hinna säga hej till den som är gammal och ensam. Det är vi som väljer och utvecklingen går att stoppa om vi är villiga att tala.

Om vi inte gömmer oss i ljudet av tystnaden.

Stefan Pagliarini, krönikör och facklig företrädare

stockholm@seko.se

ILLUSTRATION: PETTER EVERTSÉN

Quiz.

5

4

7 1

2

2 8

6

2

6

8

4 7

1

8

3

9

Sudoku – lösning Vänd och se om du fick alla rätt!

8

6

2

5 8 9 2 4 1 3 6 7

4

6 3 2 7 8 5 9 4 1

3

4

4 7 1 6 3 9 8 2 5

5

2. I samband med att Vänsterpartiets ekonomiska talesperson Ulla Andersson lämnade sitt uppdrag gick hon till hård attack mot ett annat parti. Enligt Andersson hade partiet i fråga motsatt sig ett återinförande av förmögenhetsskatt, arvskatt och fastighetsskatt. Vilket parti kritiserade Ulla Andersson?

1. Miljöpartiet X. Socialdemokraterna 2. Moderaterna

5

1 6 4 8 9 3 5 7 2

3

1. En gång i tiden var partiet också störst bland de borgerliga partierna.

Då hette partiledaren Bertil Ohlin.

Några decennier senare lade företrädare för det här riksdagspartiet motioner i riksdagen om att Sverige borde införa löntagarfonder. Sedan dess har partiet både bytt namn och tagit en ny riktning. Vilket är partiet?

1. Liberalerna X. Centerpartiet 2. Moderaterna

3

9 2 7 5 6 4 1 3 8

5

3 5 8 1 7 2 6 9 4

1

Politik special

6

4

7 1 5 9 2 6 4 8 3

9

1

2 4 6 3 1 8 7 5 9

3

8 9 3 4 5 7 2 1 6

7

Rätt svar: 1, X, X, X, 1, X, 1, 2, 2, X

Sudoku.

3. Det här partiet har röstat emot allmän rösträtt (1904–1918), kvinnlig rösträtt (1919), allmänt barnbidrag (1947), fyra veckors semester (1963), en femte semestervecka (1963) och en begränsad möjlighet att ta ut vinst i välfärden (2018).

Vilket är partiet?

1. Sverigedemokraterna X. Moderaterna 2. Centerpartiet

4. Den första föregångaren till det här partiet bildades 1917. Fyra år senare bytte partiet namn och anslöt sig till Komintern. Under åren därefter var partiet förpliktigat att följa Kominterns linje, det vill säga order från Moskva. Vad heter partiet i dag?

1. Kommunistiska partiet i Sverige X. Vänsterpartiet 2. Vänsterpartiet kommunisterna 5. Detta parti vill kraftigt skära ner public service. Ett av partiets argument är att public service är dominerat av ett ”vänster-liberala etablissemang”. Vilket är partiet?

1. Sverigedemokraterna X. Moderaterna 2. Kristdemokraterna 6. I en uppmärksammad tvdokumentär berättar en tidigare partiledare för det här partiet, Alf Svensson, att han inte ställer upp på partiets nya linje i flyktingpolitiken.

Vad heter partiet?

1. Centerpartiet X. Kristdemokraterna 2. Moderaterna 7. Detta parti blandar nyliberala idéer med högerradikala tankegångar. En person som hävdat att han ska kandidera för partiet till nästa riksdagsval är artisten Alexander Bard. Vilket är partiet?

1. Medborgerlig samling X. Allians för Sverige 2. Nationaldemokraterna 8. Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna (revolutionärerna), förkortat KFML(r), bildades 1970 i Göteborg som en utbrytargrupp från det maoistiska partiet Kommunistiska förbundet marxist-leninisterna. Vad heter partiet idag?

1. Kommunistiska förbundet marxist-leninist-putinisterna X. Kommunistiska partiet i Sverige 2. Kommunistiska partiet 9. Under 11 år var författaren Per Olof Sundman riksdagsledamot för detta parti. I sin ungdom var han medlem i Lindholmsnazisternas ungdomsorganisation Nordisk Ungdom. Vilket är partiet?

1. Moderaterna X. Sverigedemokraterna 2. Centerpartiet 10. I SCB:s valundersökningar visas det att det här partiet har flest sympatisörer bland personer med lång utbildning. Partiet bildades på Karolinska skolan i Örebro 1981. En av initiativtagarna var Per Garthon.

Vad heter det?

1. Medborgerlig samling X. Miljöpartiet 2. Radikale Vänstre