Första Linjen 4/2022

Ledare. Med mindre pengar spenderade på själva processen runt upphandlingar kan mer läggas på driften.

Ledare: Karin Åkersten, s. 2

Krönika: Linnea Garli, s. 16

Seko Stockholms klubbkonferens

Seko Stockholm arrangerade en klubbkonferens i ABF-huset den 16 november. Mötet antog en ny aktivitetsplan.

Först, s.2

Valanalys

”Socialdemokraterna gjorde flera misstag i valrörelsen” s. 3

Avtalsrörelsen

– Samtidigt som det är svårt att bemanna institutionerna ska kön av ung domar till SiS-hem tas om hand, säger Frida StrandbergLandin, ordförande i klubb Seko SiS.

Klubb Energi vill se ett stort lönelyft Telekom: Enkät visar att medlemmarna vill behålla sin köpkraft Klubb 111 kräver rejäla löneökningar

Fråga fem: Vad tycker du är viktigt inför avtalsrörelsen?

Halverad facklig tid på Citymail

– Arbetsgivarna är på oss som iglar och försöker strypa den fackliga tiden, säger Sofie Vestling, ordförande i Seko Citymailklubben.

Först, s.2

Kamraten, s. 15 Rapport Post Trafik

Schemastrid för dem som städar pendeltågen

De hundratalet anställda städarna har ett riktigt uselt schema. Två gånger under ett rullande åttaveckorsschema får de arbeta sex nätter i rad.

Trafik Rapport

”Fel att göra vinst på grundläggande infrastruktur”

Sedan den 12 februari 1982 har Ulf Gillver arbetat med tåg vid Hagalundsdepån, framför allt i verkstaden. Skyddsombud har han varit

sedan länge, men för bara några veckor sedan fick han också ett nytt uppdrag – som ordförande i fackklubben Hagalund 101. Reportage, s. 10–11

Världsfackets kongress

Sekos ordförande, Gabriella Lavecchia, rapporterar för Första Linjen från Världsfackets (ITUC) kongress i Melbourne, Australien.

Beväpnade drängar delade ut post

När staten bildade ett postverk på 1630-talet sköttes postgången av drängar utrustade med spjut.

Nu har nio byggprojekt inom väg och ban i Stockholmsregionen skjutits upp. Det har lett till fler varsel. Företag hänvisar till högre bränslepriser och ökade kostnader för råvaror.

Juwanro Haddad, ombudsman

Kamraten. Anna Widéen fruktar inte att dela ut post i utsatta områden. men hon märker att de boenden har blivit räddare.

Löften från Första Linjen

l Under 2023 kommer

jen.

Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen

Postadress:

E-post: stockholm@seko.se.

Det nya styret i regionen tar steg i rätt riktning

Nu, med det nya styret vid makten i Region Stockholm, finns en chans att satsa på välfärden i Stockholms län. Särskilt med det strama ekonomiska läget som nu råder är det viktigt att pengarna används till verksamhet istället för till dyra,utdragna upphandlingsprocesser. Det finns ett stort behov av en jämlik vård, tillgänglig för alla oavsett var i länet en bor. Det finns också ett stort behov av en trygg och tillgänglig kollektivtrafik i hela vårt län. En viktig markering som det nya styret gör är att synen på vilken form som kollektivtrafiken ska drivas i, offentlig eller privat, ska vara neutral. Efter 16 år med borgerligt styre där den ideologiska prioriteringen har varit konkurrens och drift i privat regi har vi nu en möjlighet att prioritera bra verksamhet. Nu gäller det att inte slarva bort den chansen. Med en större politisk kontroll över driften av trafiken i Stockholm skulle det kunna finnas utrymme för både trygghetssatsningar, utökad turtäthet samt investeringar på infrastruktur. Med mindre pengar spenderade på själva processen runt upphandlingar kan mer läggas på driften. Om det inte skulle pågå ständiga upphandlingar på sjukvård och kollektivtrafik skulle fokus kunna läggas på behovet av vård och transport för invånarna istället för på vinstmöjligheterna för företagen. Incitamenten att plocka bort personal skulle minska och möjligheten för erfaren och skicklig personal att stanna kvar i en trygg anställning skulle öka.

För övrigt. Vi ser ännu inget besked om elprisstöd och julen är snart här. Om inte vår nya regering kan leverera stöd till vanliga människor i dessa kristider kanske kungen kan inspireras av årets tvjulkalender och ge folket en julkassa (före jul då).

Just ivern att spara, och de slimmade upphandlingarna, har gjort att projektet med kameror på tågen dragits igång trots att det nya styret i regionen signalerat att det ska pausas så snart en ny trafiknämnd tillträtt i januari och beslutat om en ny utredning. Häromveckan var det dags för de första tågen att gå utan ombordpersonal och i sista stund meddelade MTR att man skulle mjukstarta och bara köra ett omlopp utan tågvärd. Det som tidigare var sagt var att 30 procent av avgångarna skulle gå utan tågvärd. Samtidigt har lokförarna larmat om att skärmarna inte håller måttet, att man känner stor olust inför starten och de oklarheter kring vilka rutiner som skulle gälla för ensamkörning av pendeltågen.

Med stort intresse kommer vi från Seko Stockholm nu att följa vad som händer när trafiknämnden nu (äntligen) byter ordfö rande. Vi förväntar oss även att samtliga liknande projekt med ombordpersonal ska pausas och omprövas till dess att nya utredningar gjorts. Samma sak är på väg att genomföras på Roslagsba nan och Saltsjöbanan när nya vagnar börjar gå i trafik där. Det har visat sig att kameror inte kan ersätta männ iskor i ett snabbt och enkelt byte. Om ambitionen verkligen är en trygg och tillgänglig kollektivtrafik för alla så är det nog dags nu att göra om och göra rätt.

Karin Åkersten Ordförande Seko Stockholm karin.akersten@seko.se

utlovar

Ny avtalssekreterare inom Seko

l Den 9 november utsåg Sekos representantskap Ulrika Nilsson till ny avtalssekreterare för förbundet. Hon har tidigare varit ombudsman på Sekos förhandlingsenhet med ansvar för bland annat energifrågor. Sekos tidigare avtalssekreterare Mats Ekeklint har nytt jobb som avtalschef på LO.

Rapport från Seko Stockholms klubbkonferens

ORGANISATION. Seko Stockholm arrangerade en klubbkonferens i ABF-huset den 16 november. Mötet inleddes av ordförande Karin Åkersten. Hon underströk vikten av att stärka det fackliga engagemanget och inte låta sig påverkas alltför mycket av det dystra politiska läget både i Sverige och omvärlden.

l Angående mötet förklarade Karin Åkersten att det från och med i år kallas för klubbmöte och inte enbart höstmöte. En orsak är att arbetsordningen ändrats. Det är inte längre Seko Stockholm som beslutar om budgeten utan det görs av förbundet centralt.

Till mötesordförande valdes Carolin Evander, ombudsman vid Seko Stockholm. Antalet röstberättigade ombud fastställdes till 18 personer.

Klubbmötet antog en ny aktivitetsplan. I den lyftes tre av förbundets mest prioriterade områden särskilt fram: organisera & rekrytera, avtalsrörelsen och studier. Till det fogades de prioriteringar som särskilt görs av Seko Stockholm: facklig-politisk samverkan, satsningar på att nå ungdomar, upprätthållande av lokalorganisationen och samverkan med LOdistriktet och LO-facken. Dessa övergripande mål konkretiseras i elva punkter i aktivitetsplanen (se faktaruta nedan).

Vid årsmötet den 29 mars 2023 kommer det att ske fyllnadsval

av personer till Seko Stockholms styrelse samt nyval av bland annat fanbärare. Anna-Carin Lindberg från valberedningen uppmanade alla att fundera på lämpliga kandidater. Klubbmötet beslutade att nominerings- och motionsstopp ska vara den 24 februari 2023.

Under klubbmötet skedde flera föredragningar om bland annat avtalsrörelsen, kommande upphandlingar i Stockholmsregionen, försäkringsfrågor, valet av ny avtalssekreterare i Seko och Sekos valarbete.

Valledaren Alexander Petersson skötte rapporteringen om den sistnämna punkten, det vill säga om Seko Stockholms valarbete. Han berättade att Seko Stockholm genomfört aktiviteter i syfte att Sverige att främja en socialdemokratiskt ledd regering, något som enligt Sekos analyser bäst skulle gynna förbundets olika branschkrav. Som en del av valarbetet genomförde Seko Stockholm 3 033 samtal. Dessa skedde genom arbetsplatsbesök och genom att ringa med-

lemmar, för att klara det sistnämna använde Sekos företrädare det ringverktyg som tagits fram av LO. Seko Stockholm fick också möjlighet att överta en valstuga i Solna.

Klubbmötet avslutades med att Anders Lindberg, Aftonbladets politiske chefredaktör presenterade

Fakta. Seko Stockholms nya aktivitetsplan

l Seko Stockholms aktivitetsplan har rubriken: Större och starkare 2023. Planen innehåller elva punkter med flera underpunkter. Här presenteras huvudpunkterna och ett sammandrag av centrala underpunkter:

1. Facklig-politisk verksamhet. Däribland ska Seko Stockholm ”vara en aktiv röst i diskussioner och debatter om vikten av ett radikalt reformprogram för arbetarrörelsen”.

2. Avtalsrörelsen. Seko Stockholm ska vara beredd att agera och fungera som konfliktsamordnare i händelse av konflikt. Avgörande är att hålla medlemmar och klubbar informerade om vad som sker i avtalsrörelsen.

3. Informationsarbete. Det ska ske genom nyhetsbrev, närvaro på sociala medier, tidningen Första Linjen m.m.

4. Ungdomsarbete. Seko Stockholm ska stödja ungdomsansvariga och vara aktiva i förbundets och LO:s ungdomsarbete. Särskilt viktigt är att stötta Seko Stockholms ungdomskommitté.

5. Arbete och mångfald. Seko Stockholm ska verka för inkluderande arbetsplatser, för mångfald och mot rasism. Det ska bland annat ske genom att bistå klubbarnas jämställdhets- och integrationsansvariga. Seko Stockholm ska vidare vara med och bemanna Fackligt center för papperslösa samt delta i Pride.

nya nummer av Första Lin-

Vi utlovar fler texter av Charlotte Rinaldo om hur omstruktureringarna inom Posten påverkar de anställda. Vi kommer också att följa upp vad som händer med Region Stockholms utredning om tågvärdarna och om vad som händer med schemat för de anställda inom MTR-FM. Vi

också, till skillnad från många andra fackliga tidningar, ett fortsatt kulturmaterial.

Om du har något tips eller något som du själv vill skriva om, tveka inte att höra av dig till någon i redaktionen!

2, 17121 Solna.

Box 1032, 171 21 Solna. Telefon: 08-454 84 00.

Första Linjen är Seko Stockholms medlemstidning, den utkommer minst 4 ggr per år. Ansvarig utgivare: Karin Åkersten. Redaktör: Mats Wingborg. Redaktionsråd: Mats Wingborg, Linnea Garli, Monika Roll, Charlotte Rinaldo, Karin Åkersten och Kalle Holmqvist. Medverkande i detta nummer: José Figueroa, Linnea Garli, Kalle Holmqvist, Tove Arvidson, Mats Wingborg och Karin Åkersten. Grafisk form: Petter Evertsén. Tryck: Hall Media Tryck AB, 2022.

Ledare.

Klubbmöte. Seko Stockholms klubbar träffades.

Seko Polisen vann ob-strid

CIVIL. Sekoklubben inom polisen har tillsammans med bland annat Fackförbundet ST drivit igenom en förbättring av villkoren för de civilanställda. Länge har ob-ersättningen för poliserna varit högre än för de civilanställda. Men nu har arbetsgivaren gått med på att de civilanställda ska ha samma obersättning som poliserna.

Dragkamp mellan Seko, Saco och ST på högskolan

CIVIL. Seko Klubb Utbildning & Vetenskap organiserar tjänstemän på universitet och högskolor. Ordföranden Henry Wölling säger att det handlar om alla möjliga yrkesgrupper.

– Som IT-folk, olika tekniker och vaktmästare med mera.

Mellan Seko, Saco och TCO-förbundet ST pågår en dragkamp om medlemmar.

– Det är svårt att veta varför en del väljer oss. Vi har bra försäkringar, men det kan bero på andra saker också, säger Henry Wölling som också själv är tekniker.

Fackliga krav när Skansen ska få ny chef

Skansens nuvarande chef John Brattmyhr slutar och en ny chef ska tillsättas under våren 2023. Mikko Svensson (bilden), själv anställd vid Skansen och ordförande för Seko-klubben Högskolor och Kultur, kommer i egenskap av facklig företrädare att vara med i processen när den nya chefen ska tillsättas.

Det kan bli en svår rekrytering. Skansen är en extremt komplex

Valanalys. Osäkert.

verksamhet, såväl en kulturhistorisk inrättning som en folkpark och ett zoo. Det finns nog inte någon som behärs kar alla dessa delar. Sedan vore det också önskvärt om den nya chefen har kunskaper om kollektivavtal och fackliga frågor.

”Varslen börjar hos entreprenörerna”

dad att det finns flera stora byggprojekt planlagda.

en valanalys (se artikeln bredvid). Allra sist avslutade Karin Åkersten mötet. Hon var särskilt nöjd med att Seko Stockholm slagit fast en ny aktivitetsplan: – Det är något som pekar framåt och skapar struktur i vårt arbete, konstaterade hon. stockhom@seko.se

VAL 2022. – Vad hände i valet? Ett svar är att det inte hände så mycket. Inga jättestora svängningar skedde i röstandet, men två mandat flyttades från den rödgröna sidan till högersidan och det fick stora konsekvenser, säger Anders Lindberg, Aftonbladets chefredaktör, vid Sekos klubbkonferens.

6. Kontakt med klubbarna. Seko Stockholm ska aktivt stärka det lokala fackliga arbetet och stötta klubbar i behov av stöd. Särskilda insatser kommer att behövas inför och under upphandlingarna av tunnelbanan, lokalbanorna och Spårväg City.

7. Företräda medlemmar i regionklubbarna. Det ska bland annat ske genom att stärka Regionklubben i syfte att ge dess medlemmar ett likvärdigt medlemskap.

8. Organisering. Öka antalet medlemmar och stärka klubbar i behov av stöd. Det ska bland annat ske genom en medlemsrekryteringsvecka under hösten. Vidare ska Seko Stockholm anordna utbildning i medlemsrekrytering för A-gruppen och förtroendevalda i klubbarna.

9. Arbetsmiljöarbete. Seko Stockholm ska fortsätta arbetet med att bilda en regional arbetsmiljökommitté. Seko Stockholm ska också delta i arrangerandet av Workers’ Memorial Day den 26 april.

10. Utbildning. Seko Stockholm ska bland annat anordna introduktionsutbildningar i regionens regi. Vidare ska Seko Stockholm rekrytera deltagare till förbundets och LO-distriktets kurser. Särskilt viktigt är att stärka de studieansvariga på klubb- och sektionsnivå.

11. Försäkringar. Seko Stockholm ska föra ut information om fackliga försäkringar till klubbarna.

l Anders Lindberg håller föredrag vid Seko Stockholm klubbkonferens och börjar med att påminna om att valresultatet 2022 trots allt inte var väldigt annorlunda jämfört med resultatet 2018. Men även om förändringen var marginell fick den stora konsekvenser. Det blev ett politiskt skifte i Sverige och en högerregering tog över makten.

Vad var det då som avgjorde valet? Anders Lindberg pekar på flera förklaringar.

– För det första är det svårt att vinna ett val en tredje gång. För det andra gjorde högerpartierna ett bra val bland unga och för det tredje gick SD framåt bland såväl arbetare, företagare som lantbrukare.

Anders Lindberg menar att Socialdemokraterna gjorde ett antal strategiska misstag i valrörelsen.

– Redan i slutet av våren borde Socialdemokraterna förklarat att man med hjälp av statliga subventioner skulle frysa elpriserna. Det skulle avfört energifrågan från dagordningen och gjort att många människor inte hade behövt oroa sig. Sedan skulle Socialdemokraterna ha satsat stort på ett antal välfärdsreformer, däribland en ny tandvårdsreform. Med ett sådant program hade Socialdemokraterna tagit initiativet i den politiska debatten.

Anders Lindberg menar att Socialdemokratin också undervärderade den rörliga bildens betydelse. – SD var skickligast på att nå unga väljare. Det skedde bland annat genom att lägga ut filmer på Tiktok. Där pumpade de ut budskapet att SD skulle fixa lägre priser på bensin och diesel och att SD stod för en ny typ av gemenskap. Enligt Anders Lindberg pågick två parallella valrörelser i Sverige. – En officiell med debatter mellan partiledarna och en digital som särskilt vände sig till unga väljare. Det flesta analytiker var fokuserade på den förstnämnda valrörelsen och underskattade den sistnämnda.

Resultatet av maktskiftet blev, inte oväntat, väldigt negativt, menar Anders Lindberg. Han pekar på planerade nedskärningar av välfärden, lägre ambitioner i klimatpolitiken, en försvagad folkbildning och så småningom en fortsatt urholkning av arbetsrätten.

– Två saker förbluffar mig särskilt. Det ena är att den nya högerregeringen inte har någon lösning på våldet och gängkriminaliteten. Kommuner och regionen får långt ifrån de anslag som de begär i den nya budgeten. Konsekvensen blir att socialarbetares och socionomers verksamhet kommer att skäras ner. Det kommer även att bli nedskärningar av fritids- och kulturverksamhet för ungdomar. Det kommer att få förödande konsekvenser för det förebyggande arbetet mot våldet. Det andra som överraskar mig är att regeringen inte har någon aktiv politik för att få ner arbetslösheten. På det området är uppgivenheten total, säger Anders Lindberg.

Mats Wingborg stockholm@seko.se

l Juwanro Haddad förhandlar med flera företag inom branschen som varslar personal.

– Ännu handlar det för det mesta om ganska få personer som varslas, ofta högst en handfull. Samtidigt förhandlar jag främst med underentreprenörer som ofta är ganska små företag. Hos dem kan det vara en stor andel av personalen som försvinner.

Den bild som Juwanro Haddad ger är att neddragningarna av personal i ett första skede slår just mot underentreprenörerna.

– När de stora beställarna, som NCC och Peab, behöver spara så drar de först ner på underentreprenörerna. I nästa skede gör de egna neddragningar.

Även om det ännu inte handlar om en stor mängd varsel finns en oro för vad som ska hända under nästa år.

– Om nedgången fortsätter kan det bli betydligt fler varsel.

Samtidigt menar Juwanro Had-

– Läget framöver är med andra ord oklart. På kort sikt ökar varslen, men lite längre fram kan det behövas mycket personal. Det här vet också de som nu förlorar jobben. Det gör att de flesta tvekar inför att byta bransch. Många hyser förhoppningar om att efterfrågan på deras kunskaper ska öka så småningom.

De personer som varslats under senare tid har blivit det med hänvisning till ”arbetsbrist”.

– Det gör att utrymmet i förhandlingarna är begränsat. En arbetsgivare har juridisk rätt att säga upp personal på grund av arbetsbrist. Vad jag däremot kan göra är att bevaka att försäkringsfrågorna sköts på rätt sätt och att Trygghetsfonden TSL får information om vilka personer som har varslats, säger Juwanro Haddad.

Fakta. Trygghetsfonden

l Trygghetsfonden (TSL) är en partssammansatt organisation för kollektivavta-

Bara halva slutlönen blir kvar vid pensioneringen

l Efter ett riktigt långt arbetsliv, 47 år, blir den inkomstgrundade pensionen idag inte mer än några procentenheter högre än halva slutlönen. Eftersom de flesta inte arbetar så länge som 47 år blir pensionerna ofta ännu lägre. Detta konstateras i den nya LO-rapporten ”Starkare inkomstskydd i pensionssystemet”, som utredaren AnnaKirsti Löfgren har skrivit.

I rapporten konstateras vidare att många medlemmar i LO-förbund går tidigare i pension på grund av arbetslöshet, skador eller sjukdom. Det leder till ännu lägre pension.

Anna-Kirsti Löfgren konstaterar att frånvaro som inte individen kan styra över får konsekvenser för pensionens storlek.

Rapporten leder fram ett antal krav, däribland att pensionsavgiften bör höjas med två–tre procentenheter för att säkra en högre pension. Den första avgiftshöjningen ska även ge en retroaktiv ökning av redan intjänade pensionsrätter. Den höjning av pensionsavgiften

tillräckligt

som behövs för att ge

höga pensioner kan med fördel finansieras genom en sänkning av den allmänna löneavgiften.

VÄG & BAN. – Nu har nio byggprojekt inom väg och ban i Stockholmsregionen skjutits upp. Det har lett till fler varsel. Företag hänvisar till högre bränslepriser och ökade kostnader för råvaror, säger Juwanro Haddad, ombudsman vid Seko Stockholm.

lade omställningsförsäkringar baserade på ett avtal mellan Svenskt näringsliv och LO. TSL ger uppsagda arbetstagare möjligheten att få jobbcoachning för att lättare hitta ett nytt jobb eller få hjälp att starta eget. Omställningsförsäkringen gäller för privatanställda personer som blir uppsagda på grund av arbetsbrist från företag som har kollektivavtal med ett LO-förbund.

Anders Lindberg:

”Socialdemokraterna gjorde flera misstag i valrörelsen”

Uppskjutna byggprojekt innebär att varsel har ökat, om än i en liten skala.

Karin Åkersten och Anders Lindberg, Aftonbladet.

Tyvärr har underbemanningen lett till att ensamarbetet ökat. Vi ser också tendenser till både ökat och grövre våld som går ner i åldrarna. Frida StrandbergLandin,

Tuffa villkor för ungdomar och personal på ungdomshemmet Tysslinge

VÅRD. – Samtidigt som det är svårt att bemanna institutionerna ska kön av ungdomar till SiS-hem tas om hand. Det kommer att bli tufft, mer personal behövs, men redan i dag är det svårt att rekrytera till myndigheten, säger Frida Strandberg-Landin, ordförande i klubb Seko SiS.

l Frida Strandberg-Landin menar att det är många faktorer som bidrar till att det är svårt att rekrytera personal till SiS-hemmen (Statens institutionsstyrelse). Det handlar om löner och scheman, men framför allt handlar det om arbetsmiljön.

– Tyvärr har underbemanningen lett till att ensamarbetet ökat. Vi ser också tendenser till både ökat och grövre våld som går ner i åldrarna. Våldet sker mellan intagna men riktar sig också mot personalen. En annan tendens är att fler använder tillhyggen och tillverkar stickvapen. Det går att tillverka stickvapen av nästan vad som helst, som ett cd-fodral eller en tandborste.

domar med klassificeringen 1, det vill säga med den högsta säkerhetsklassen: Tysslinge i Södertälje och Johannisberg i Kalix. Frida Strandberg-Landin understryker särskilt att situationen på Tysslinge är enormt ansträngd och har så varit under en längre tid.

– Det är ett tidigare fängelse som numera används som behandlingshem. Under senare år har det varit lite av en tryckkokare med flera allvarliga incidenter, både mellan ungdomar och personal.

Fakta. Statens institutionsstyrelse (SiS)

l Statens institutionsstyrelse ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem.

l På SiS-ungdomshem får ungdomarna vård enligt lvu (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Det finns 21 särskilda ungdomshem med cirka 730 platser för akutplacering, utredningsplacering och behandlingsplacering. De flesta platserna är låsbara.

l Om socialtjänsten upptäcker att en ung person har så stora problem att det är nödvändigt med tvångsvård, gör man en utredning. Sedan lämnar socialtjänsten en begäran om tvångsvård till förvaltningsrätten som kan besluta om ett omhändertagande.

l Ungdomar som begår allvarliga brott när de är i åldern 15 till 17 år kan bli dömda av domstol till sluten ungdomsvård i stället för till fängelse. Det blir de då enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (lsu). Det är ett tidsbestämt straff som ungdomarna avtjänar på speciella platser på våra ungdomshem. Den maximala strafftiden är fyra år.

ensamma och att personalen behöver resurser och förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete. Ett positivt resultat har varit att ledningen för SiS tagit Sekos krav på allvar och lyssnat på vad företrädare för klubb Seko SiS har att säga.

– Vi har träffat generaldirektören Elisabet Åbjörnsson Hollmark som lyssnat på vår analys. I mycket finns det en samsyn mellan Seko och SiS men lösningen upplevs inte alltid vara densamma. Att det behövs ökade anslag till myndigheten och mer resurser är dock gemensamt. Vi är överens om att ha en hög samverkan i frågorna och problematiken samt vara transparanta gentemot varandra, vilket jag tror är en bra start.

gen. SiS ger ungdomarna en behandling och den ambitionen eller kompetensen finns idag inte inom kriminalvården. Inom SiS har vi också en skolverksamhet, något som saknas inom kriminalvården. Vidare kommer regionerna få det svårt att handha målgruppen som vi har på lvm. Medelåldern bland de intagna har sjunkit drastiskt, från cirka 50 år till omkring 30 år. Samtidigt har klienterna en mer komplex problematik, med missbruk och psykiatriska funktionsnedsättningar. Jag tror sammanfattningsvis att SiS som myndighet har de bästa förutsättningarna att inneha både lsu- och lvm-uppdragen.

Däremot kan inte SiS arbeta på egen hand. Frida Strandberg-Landin önskar ett närmare samarbete med andra myndigheter:

För tillfället sker en utbyggnad av vårdhemmet, men medan arbetet pågår har det, enligt Frida Strandberg-Landin, blivit alltför trångt. Det är svårt att tillgodose allas behov och det finns begränsade möjligheter till vård i enskildhet och selektering för ungdomarna.

– Det ger också dåligt med utrymme för personal och ungdomar vilket kan skapa konfliktsituationer.

finns två SiS-hem för ung-

Fler intagna ska trängas in på SiS-hemmen samtidigt som många boenden är nerslitna. Ett antal håller på att renoveras, men ännu fler har behov av upprustning. Över hälften av lokalerna inom SiS är minst 50 år gamla och är inte anpassade efter dagens behov. I

Seko har sen 2021 drivit kampanjen ”Aldrig ensam” där ett huvudkrav är att personal på fängelser och SiS-hem aldrig ska behöva jobba

l Vidare blir drygt tusen män och kvinnor varje år tvångsomhändertagna med stöd av lvm (lag om vård av missbrukare i vissa fall) och placerade på något av SiS lvm-hem. SiS har elva lvm-hem med 359 platser för abstinensbehandling, motivationsarbete eller utslussning.

l För att en vuxen med missbruksproblem ska kunna bli omhändertagen enligt lvm måste en läkare eller socialsekreterare göra en lvm-anmälan till socialtjänsten. Anhöriga kan göra en orosanmälan. Socialtjänsten gör sedan en utredning. Om utredningen visar att personen behöver vård enligt lvm skickar socialtjänsten en begäran om tvångsvård till förvaltningsrätten som beslutar om tvångsvård.

Nu utreds eventuella förändringar av verksamheten inom SiS. Enligt det så kallade Tidöavtalet som slutits mellan M, KD, L och SD ska SiSungdomshem ersättas av ungdomsfängelser och ansvaret för lvm-hemmen (lagen om vård av missbrukare) ska flyttas över till regionerna. – Vi ser risker med båda försla-

– Det behövs en betydligt bättre samordning mellan SiS, Kriminalvården och polisen. Det är nödvändigt för att skapa mer långsiktiga lösningar.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

Utdrag. Sekos nyutkomna skrift ”Förvaring eller vård? Bristande resurser slår hårt mot både personal och ungdomar/klienter”.

l ”Sekos medlemmar inom SiS känner en stor frustration kring sin arbetsmiljö. Utifrån resultaten av Sekos medlemsundersökning är det tydligt att personalen inom SiS upplever att de saknar rätt förutsättningar att utföra sitt arbete. De upplever en maktlöshet över att inte ha de resurser som behövs för att kunna göra ett bra jobb och erbjuda en god

vårdmiljö. SiS institutioner är idag mer av en plats för förvaring av människor än en plats för vård. Det är tydligt att vårddelen av SiS uppdrag inte alls fått samma satsningar som säkerheten under de senaste åren. Seko menar dock att för att SiS ska kunna lyckas med sitt uppdrag behövs det satsas på vård i samma utsträckning som det satsas på säkerhet.”

Tysslinge, utanför Södertälje, är ett av de två SiS-hem i Sverige med den högsta säkerklassen.

FOTO: ULRIKA BRODDVALL

Svårt. Enormt ansträngt läge på SiS-hem.

Vad tycker du är viktigt inför avtalsrörelsen?

l Gerardo Berrios, Seko Posten: – Det är osäkra och oroliga tider därför behövs ett ettårigt krisavtal där löneökningarna anges i krontal. Samma upplägg bör finnas för hela arbetsmarknaden. Detta är ett krav som Seko Posten driver. Inflationen gör att avtalen måste vara kortare. Många av våra medlemmar fruktar att framtiden blir skakig.

l Louise Munkhammar,

Swedavia: – Vad medlemmarna framför allt önskar nu är höjda löner. Det är den stora grejen. Många saker har blivit dyrare, det gör att många anställda har det tufft. Då är det viktigt att lönerna höjs.

l Helena Wallin, klubb 139,

– Jag tror det är oerhört viktigt att vi får igenom det krav som LO ställer i samordningen, det vill säga en löneökning med 4,4 procent och en låglönesatsning genom att alla åtminstone får en löneökning i krontal som motsvarar den löneökning som de skulle ha fått om de hade haft en månadslön på 27 100 kronor i månaden, det är detta som i förhandlingarna kallas för knät. Inom spårbranschen där jag arbe-

tar är det stora löneklyftor mellan olika yrkesgrupper. Högst ligger förarna och lägst städare och lokalvårdare. Därför är det viktigt med en låglönesatsning så att vi får en viss utjämning. Sedan ska även de bäst betalda få en löneökning och inte behöva stå tillbaka.

l Stevan Mihajlovic, Seko Posten: – Det är en oro bland medlemmarna. Matkassarna har blivit dyrare. Den som tidigare handlade för 400 kronor får nu betala nästan 600 kronor för samma varor. Inflationen äter upp alltmer av lönen. Vad som behövs nu är både generella lönehöjningar och låglönesatsningar. Själv arbetar jag som chaufför inom Postnord. Just för oss som är lastbilschaufförer inom företag har det trots allt skett en viss positiv löneutveckling efter att Seko under en lång tid drivit våra frågor hårt.

l Jenny Samuelsson, Seko SJ: – Särskilt viktigt är det med låglönesatsningarna. Den grupp av våra medlemmar som har lägst löner är komfortoperatörerna, det vill säga städarna. Även om alla får en löneökning är det avgörande att ge dem som har det sämst lite mer. Över lag är det ett hårt tryck på många anställda med stigande priser. Allt blir dyrare. Men för att få bukt med ekonomin krävs också andra åtgärder. Det är viktigt att vi får ner inflationen.

Fakta. Avtalsrörelse.

l Avtalsrörelsen är den tidsperiod då flera olika kollektivavtal löper ut och avtalen därför ska förhandlas om av de fackliga organisationerna och arbetsgivarparterna innan en ny avtalsperiod kan inledas. Om ett kollektivavtal löpt ut och om parterna inte kommit överens är det möjligt att varsla om stridsåtgärder. Fackliga organisationer kan varsla om strejk och arbetsgivaren om lockout.

l Knät är en form av låglönesatsning. Det innebär att alla som tjänar mindre än en viss summa får ett högre påslag med ett bestämt antal kronor när lönepotten räknas fram. Om knät sätts vid 27 100 kronor i månadslön så är grundtanken att en person som tjänar exempelvis 25 000 kronor i månaden får samma lönepåslag som om personen tjänade 27 100 kronor.

Fakta. Så ser Seko-lönerna ut idag

l Lönenivåer inom Seko. Seko organiserar mängder med olika yrkesgrupper. Just därför brukar Seko ofta kallas för ett ”LO i miniatyr”. Här följer ett axplock av hur lönerna ser ut för några av Sekos yrkesgrupper:

l Kriminalvårdare tjänar i genomsnitt 27 000 kronor. Lönen är något högre i Stockholmsområdet och inom Nationella transportenheten (NTE).

l Linjemontörer anställda av Vattenfall har en snittlön på omkring 34 000 kronor i månaden, Löneläget är liknande på privata bolag. Linjemontörer som jobbar på kommunala bolag tjänar lite mindre. Där är medellönen 33 400 kronor i månaden.

l Matroser har efter sju års arbete en månadslön på cirka 28 000 kronor. Utöver det får man olika tillägg beroende på vilket kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Den genomsnittliga lönen för yrket är cirka 30 000 kronor.

l Fibertekniker har en medellön på drygt 31 000 kronor. Lägstalönen för en fibertekniker som har två års yrkeserfarenhet ligger på 26 753 kronor enligt Telekomavtalet.

Källa: Sekotidningen.

Klubb 111 kräver rejäla löneökningar

Den 19 november samlades ett hundratal fackliga medlemmar för att demonstrera på Norrmalmstorg. Manifestationen organiserades av klubb 111, Sekos Tunnelbaneklubb. Där talade klubbens ordförande Jannis Konstantis. Demonstrationen fortsatte sedan till Svenskt näringslivs kontor.

l Jannis Konstantis konstaterar att många av medlemmarnas löner gröpts ur, dels på grund av inflationen men också på grund av arbetsgivarens attacker. Därför fattade klubben beslut om att arrangera en protest.

– Sedan hoppas vi få med oss ännu fler, men allt har gått väldigt snabbt. Det blir emellertid en ny manifestation i december. Då får fler möjlighet att protestera.

Jannis Konstantis och klubb 111 vänder sig också mot nivån på det

så kallade märket på 4,4 procent som ska vara en grund för löneökningar på hela arbetsmarknaden.

– Eftersom inflationen är högre innebär det i praktiken att lönerna minskar.

I sitt tal underströk Jannis Konstantis att det är orimligt att arbe-

tare ska ta ansvar för den rådande krisen.

– Angreppen mot oss är politiskt styrda. Det handlar om fler saker än lönerna, som attackerna mot las och inskränkningarna av strejkrätten.

stockhom@seko.se

Medlemmar i Klubb Energi vill se ett stort lönelyft

ENERGI. – Medlemmarna kräver ett ordentligt lönelyft inför den stundande avtalsrörelsen. Den opinionen går det inte att ta miste på, säger Niclas Olofsson, ordförande i Seko klubb Energi Mellansverige.

Det som bidragit till opinionen är inte bara inflationen utan också att många företag inom energisektorn gjort stora vinster.

– Särskilt de företag som producerar el, som kraftvärmeverk.

Samtidigt är det många olika energiföretag som medlemmarna arbetar för och flera av företagen är små.

– Det handlar både om kommunala företag och privata företag som exempelvis tyska EON. LO har ställt krav på generella löneökningar på 4,4 procent. Skulle

medlemmarna vara nöjda med en sådan höjning?

– Det är svårt att veta. Men många skulle nog tycka att det vore lite väl lågt. Själv tycker jag att det vore okej. Sedan skulle det bli vi som är förtroendevalda som skulle få förklara nivån på löneförhöjningen för medlemmarna.

Niclas Olofsson sätter fingret på ett dilemma.

– En ordentlig lönehöjning är motiverad. Sedan är det inte bra om lönerna går upp alltför mycket. Då kan konsekvensen bli att vi spär på inflationen.

Fakta. Seko klubb Energi Mellansverige.

l Klubben organiserar medlemmar från Hudiksvall i norr till Mjölby i söder, däribland ingår Stockholmsregionen i detta område. Totalt har klubben ett tusental medlemmar.

Telekom: Enkät

visar att medlemmarna vill behålla sin köpkraft

TELE. – Sekos enkät inom telekombranschen visar att det finns ett hårt tryck från medlemmarna inför avtalsrörelsen. Många är helt enkelt rädda för att förlora köpkraft, säger Rickard Wäst, ordförande i Seko Teliaklubben, som också är en del av Seko Stockholm.

l Rickard Wäst berättar att enkäten, som alltså riktade sig till alla företag inom branschen och inte bara till Seko-medlemmar som arbetar inom Telia, hade en hyfsad svarsfrekvens och att utfallet var ganska förväntat.

– Sedan har vi bjudit in LOekonomer till möten inför avtalsrörelsen. LO vill ju också se en ordentlig löneförhöjning, men deras analyser har också bidragit till att komplicera bilden. Under 1960och 1970-talen fick LO-grupperna rejäla lönelyft, men de åts upp av inflationen så det blev svaga reallönehöjningar. Det är inget vi vill tillbaka till.

Inför den kommande avtalsrörelsen hävdar många av arbetsgivarna i telekombranschen att elpriserna och inflationen satt ekonomisk press på företagen. Teliaklubben menar dock att vinst-

– Sedan är det anmärkningsvärt att inte företagen i stort varit bättre förberedda. Inom företagen har man diskuterat detta i flera års tid. När elpriserna till sist sköt i höjden blev man ändå tagna på sängen.

Även om trycket på att höja lönerna är stort inför avtalsrörelsen tycker Rickard Wäst samtidigt att det är viktigt att inte glömma andra frågor.

– Som arbetstid, återhämtning, fortbildning och möjligheten att kunna jobba hemifrån. En del inom vår bransch skulle kanske kunna arbeta hemifrån fler dagar i månaden. Det skulle göra arbetet mer flexibelt och minska stress och resande.

Fakta. Seko Teliaklubben.

l Seko Teliaklubben är en av flera Sekoklubbar inom telekombranschen. Inom branschen finns flera stora företag som Telia, Telenor, Tele2, Transtema och ELTEL, men också många mindre telekomföretag inom främst entreprenad och fältservice. Under 2023 kommer det att arbetas med att bilda en särskild branschklubb för medlemmarna vid en del av dessa mindre företag där man i nuläget saknar möjlighet att bilda egen klubb.

Seko

Roslagsbanan:

Tydlig opinion bland klubbens medlemmar. FOTO: ANNA LEDIN WIRÉN

Avtal. Lönerna i fokus inför nästa års avtalsrörelse.

marginaler måste kunna fluktuera i takt med samhällsekonomin och inte vara den enda konstanten i ekvationen.

”Menzies Aviation tror att de kan tjäna pengar på snabb personalomsättning”

CIVIL. – En baksida av tarifflönerna har blivit att arbetsgivaren försöker göra sig av med anställda som har jobbat länge. Lönerna höjs ju i takt med antalet jobbade år. Nu är det en väldig omsättning av personal, säger Petter Persson, sekreterare i Sekos klubb för anställda inom Menzies Aviation på Arlanda.

l Även om lönen höjs successivt utifrån antalet arbetade år tycker Petter Persson att företaget resonerar ologiskt. Nu tar man ständigt in ny personal vilket leder till att kompetens försvinner och att anställda måste läras upp igen.

En orsak till den snabba ruljangsen av personal är Menzies Aviations ointresse för personalen.

– Blir man inte uppbackad och får möjlighet till fortsatt utbildning blir konsekvensen att många tröttnar. Men det är precis det som är företagets strategi: de har inget emot att personalen tröttnar eftersom de tror att det går att spara pengar genom snabb personalomsättning.

Menzies Aviation är ett av flera företag på Arlanda som utför samma uppgifter. Två andra är Aviator och SAS Ground Handling.

– Personalen snurrar runt mellan företagen i hopp om bättre villkor. Bara i dagarna har fyra anställda på Menzies Aviation skrivit på kontrakt för Aviator. Under en lång period har flera bytt till Aviator, som nu åter söker ny personal.

Omsättningen leder samtidigt till att även Menzies Aviation återkommande måste söka ny personal.

– Just nu behövs en ny deicer, det vill säga en person som tar bort is på flygplansvingarna, med lastbilskort.

För anställda på Menzies Aviation gäller Sekos avtal, medan de som jobbar för Aviator har ett Transportavtal. Det betyder att det också finns skillnader i villkor. De tre företagen arbetar bland annat med att lassa på och av bagage, sätta på strömkabeln när flygplanen har landat, tömma toaletterna och fylla på dricksvatten.

– I Transports avtal ingår en ersättning på 200 kronor för att tvätta arbetskläder. Det ingår inte i vårt avtal, i stället får vi tvätta våra arbetskläder själva. Sedan innehåller Transports avtal skrivningar om att premiera kompetens. Det är en annan skillnad. Men framför allt är det absurt att det ska finnas olika avtal för personal som utför samma jobb.

Menzies Aviation driver inte bara en snål personalpolitik, företaget intar också en njugg inställning till det fackliga arbetet.

– Fackklubben har inte ens tillgång till ett skåp där vi kan låsa in våra grejer. I stället blir vi tvungna att spara alla avtal och dokument digitalt. Det skapar en dålig överblick. Ibland behöver man gå tillbaka till gamla avtal för att se hur regelverket var tidigare, men de är ofta svåra att hitta. Skulle vi spara dokument i pärmar skulle pärmarna behöva förvaras hemma hos personer i styrelsen. Även det skulle vara ett problem, inte minst då det skulle bli svårt att få kontinuitet när styrelsepersoner byts ut.

Samtidigt menar Petter Persson att även cheferna inom Menzies Aviation ofta är bakbundna.

– Det är ekonomerna som styr och kräver ständigt ökad avkastning. Det är det som är roten till problemen.

Halverad facklig tid på Citymail

POST. – Arbetsgivarna är på oss som iglar och försöker strypa den fackliga tiden. Den har redan halverats, säger Sofie Vestling, ordförande i Seko Citymailklubben.

l Sofie Vestling säger att arbetsgivarna systematiskt ifrågasätter den fackliga tiden.

– De undrar om det verkligen är nödvändigt att träffa medlemmar och om förberedelser inför förhandlingar ska behöva ta så mycket tid.

Citymail kräver också att den fackliga tiden ska redovisas timme för timme. Enligt Sofie Vestling är det tungrott och leder till en ökad administration.

– Vilket paradoxalt nog skapar ett behov av ännu mer facklig tid.

Företagets försök att strama åt den fackliga tiden började för två år sedan, men eskalerade i våras.

– Sedan dess har den fackliga tiden minskat rejält, men utan att vi är överens om tidsuttaget.

lyfts till bolagsstyrelsen där klubben har en representant.

En arbetsgivare kan inte bestämma vad som ska gälla för den fackliga tiden utan är skyldig att följa förtroendemannalagen där frågan regleras. Däremot är arbetsgivaren inte skyldig att acceptera mer facklig tid än vad som stipuleras i lagen.

– Ett problem är också att det i lagen är ganska diffust om exakt vad som ska räknas till det fackliga arbetet.

Citymail motiverar åtstramningen av den fackliga tiden med att det är nödvändigt att spara pengar. Den hållningen har Sofie Vestling svårt att förstå.

Almega kan vara drivande bakom de hårdare reglerna för facklig tid, då flera andra av deras anslutna medlemmar, som Postnord, har stramat upp reglerna.

Fakta. Hotet mot facklig tid.

l – Vi kan ännu inte se någon generell trend som tyder på att arbetsgivare försöker minska den fackliga tiden, det säger Susanne Lundberg, chef vid LO-TCO Rättsskydd.

finnas andra förklaringar. Citymail är medlem i arbetsgivarorganisationen Almega. Även flera andra av Almegas medlemmar har stramat åt reglerna för facklig tid, som Postnord. Det tyder på att Almega kan har varit pådrivande. Mats Wingborg stockhom@seko.se

Fakta. Förtroendemannalagen.

l Enligt förtroendemannalagen (fml) har klubbar och ombud i vissa fall rätt att arbeta fackligt på betald arbetstid. Den som sitter i klubbstyrelsen eller är utsedd till ombud omfattas av förtroendemannalagen. En grundval är att den förtroendevalda ska anmäla den fackliga tiden till en arbetsgivare som slutit kollektivavtal. Det betyder att den fackligt förtroendevalda har rätt att ägna skälig tid till att utföra dina fackliga uppdrag och gå utbildningar på betald arbetstid. Lagen anger däremot inte exakt när, på vilket sätt och hur mycket tid du kan ägna åt fackligt arbete.

l

l

Överläggningar om den fackliga tiden sker kontinuerligt mellan företaget och fackklubben. I egenskap av klubbordförande har Sofie Vestling återkommande sådana överläggningar. Därutöver har varje ordförande i de fyra regionala sektionerna överläggningar om den fackliga tiden.

– Nu när det blivit konflikt om den fackliga tiden har frågan även

– Totalt sett är vi 24 fackligt förtroendevalda på 1  200 anställda. Det handlar med andra ord om en ganska liten grupp och om ganska små pengar i sammanhanget. För arbetsgivaren borde det vara viktigare med en god relation till de anställda.

Det är oklart vad Citymails hårdnande attityd beror på. En teori är att företagets nya ledning försöker sätta press på facket. Men det kan

l Samtidigt tilllägger Lundberg att ärenden först hamnar hos Rättskyddet när det uppstått en juridisk konflikt. Det är med andra ord möjligt att det sker förändringar under ytan utan att de nått den juridiska nivån.

l Den löpande fackliga verksamheten ska alltså vara betald av arbetsgivaren. Det kan exempelvis handla om:

l Lokala förhandlingar och deltagande i lönerevisioner.

l För- och efterarbete av förhandlingar.

l Förberedelser och deltagande i partssammansatta kommittéer och arbetsgrupper.

l Facklig utbildning för uppdraget på arbetsplatsen.

l Förtroendemannalagen stadgar också att ”En arbetsgivare får inte hindra en facklig förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag” och ”Facklig förtroendeman får ej med anledning av sitt uppdrag ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor”.

l Utöver vad som står i förtroendemannalagen kan skrivningar i kollektivavtal ge utökad rätt till facklig tid.

Fakta. Företag på svenska flygplatser.

l Menzies Aviation ingår i en koncern med sex bolag. Moderbolag är Menzies Aviation Plc och koncernmoderbolag är brittiska John Menzies Plc.

l Aviator driver marktjänster på femton flygplatser i Norden och England. Under 2020 tog det cypriotiska bolaget ASG, Avia Solutions Group, över ägandet av företaget.

SAS Ground Handling ingår i koncernen SAS Group, som i sin tur till stora delar ägs av den svenska och danska staten.

Swedavia är helägt av svenska staten och driver och utvecklar flygplatser.

Flygplatser.

Nedskärning. Citymail försöker strypa den fackliga tiden.

FOTO: CITYMAIL

Michaela Haga (C):”Det blir ett stort skifte av sjötrafiken”

SJÖFOLK. – Vi befinner oss mitt i ett spännande skifte av sjötrafiken i regionen. Vi ska bli bättre på att nyttja vattenvägarna för allmänna kommunikationer och vi ska ställa om till en miljövänlig och klimatsmart fartygstrafik, det säger Michaela Haga (C), ordförande i Region Stockholms sjötrafikberedning.

l Den första delen av Region Stockholms sjötrafikutredning presenterades tidigare i år. I den analyseras de framtida trafikbehoven. I början av nästa år kommer den andra delen av utredningen. Där är utgångspunkten vilken typ av fartyg som behövs för att klara trafiken, men också vilka drivmedel som ska användas.

– På grundval av båda utredningarna kommer vi sedan att fatta beslut.

Flera av satsningarna är emellertid redan beslutade.

– Pendelsbåtslinjerna mellan Vaxholm och Stockholm och mellan Ålstäket på Värmdö och Stockholm

blir permanentade. Sedan sker förberedelser för nya pendelsbåtslinjer mellan Sundbyberg och Gamla stan, mellan Norra Ulvsunda och Hägersten, samt mellan Ropsten och Täby.

Regionen äger 25 av de omkring 60–70 fartyg som används, med variation beroende på om det är hög- eller lågsäsong. Michaela Haga ser en fördel med att regionen även framöver äger en del av fartygen.

– Vi har cirka 10–15 fartyg som inom kort når sin tekniska livslängd. Utredningen kommer att ge oss en bättre bild av om dessa går att förlänga ytterligare eller helt bytas ut.

Däremot, säger Michaela Haga, finns inga planer på att ta över drift i egen regi. Hon menar att förvaltningen byggt upp en kompetens för att beställa trafik och idag är mer rustad för det.

– Sedan är det viktigt att utforma bra avtal som skapar en fungerande kollektivtrafik, bra villkor för de anställda och som främjar miljön.

SJÖFOLK. Tidigare i år beslöt företaget Tallink Group att ta ut fartygen Galaxy och Silja Europa ur vanlig trafik och istället hyra ut dem till Nederländerna för att användas som flyktingförläggningar. Sedan tidigare har rederiet chartrat ut två andra fartyg: Isabelle som används som flyktingförläggning i Tallinn och Victoria som finns i Skottland.

l Uthyrningarna innebar att Tallink Silja AB varslade 265 anställda på grund av arbetsbrist. Det varsel som gällde Galaxy berörde Seko eftersom fartyget har seglat under svensk flagg. Oskar Lindskog, ombudsman

för Seko Sjöfolk, säger att Galaxy togs ur sin reguljära trafik den 20 september. Rederiet varslade då 200 anställda. Fram till dess hade fartyget trafikerat sträckan Stockholm–Åbo. Rederiet förklarade att fartyget skulle chartras som flyktingboende i Nederländerna i minst sju månader. Vidare deklarerade koncernen att fartyget efter avslutad charter skulle skifta flagg från svensk till estnisk.

Seko Sjöfolk förhandlade med Tallink Silja AB under augusti och september. I viss mån lyckades Seko Sjöfolk mildra konsekvenserna av Tallinks beslut.

– Dessvärre blev 124 anställda slutligen uppsagda. Men förutom att något färre fick lämna sitt jobb

Idag finns flera företag som ansvarar för driften av båttrafiken, men den största aktören är det franska företaget Transdev.

En av de frågor som Michaela Haga brinner särskilt mycket för är att använda vattenvägarna för att skapa en mer miljövänlig kollektivtrafik.

– Vi har tagit stora steg i miljöoch klimatarbetet och kommer att fortsätta göra det. Det handlar bland annat om att ställa hårda miljökrav, byta ut till nya miljöklassade motorer och använda sig av en energieffektiv körning. Idag finns ett eldrivet fartyg som är trafikoperatörägt, samt hybridlösningar. Snart inleds testet med ett elektriskt bärplansfartyg som med en toppfart på 30 knop blir en snabb passagerarbåt. Successivt kommer vi sedan att modernisera och byta ut flottan. Målet är att trafiken helt och hållet ska drivas med förnybara drivmedel från och med 2030, säger Michaela Haga.

Mats Wingborg

stockhom@seko.se lyckades vi också förhandla fram en något längre uppsägningstid för dem som hade under sex månaders uppsägningstid.

Enligt Erika Jansson, kommunikationschef vid Tallink Grupp var neddragningarna nödvändiga eftersom rederiet drabbats hårt ekonomiskt av pandemin och av de stigande bränsle- och råvarukostnaderna som en följd av kriget i Ukraina.

Fakta. AS Tallink Grupp.

l AS Tallink Grupp är ett estniskt rederi, grundat 1989, som driver färjetrafik mellan Sverige, Estland, Lettland, Finland och Åland. Trafiken körs under varumärkena Tallink och Silja. Silja Line (sedan 2006 Tallink Silja Oy) är ett dotterbolag till Tallink Grupp.

Tillväxtvärk inom försvaret

FÖRSVAR. Sveriges militära försvar växer. Enligt Thomas Klasson, Seko Försvar och ordförande i klubb Svealand, råder växtvärk. För den fackliga verksamheten har det sina baksidor.

l – Antalet tjänster ökar vilket gör att många tror att jobbet är tryggt. I en bemärkelse är det också det. Det ska mycket till för att en person ska bli av med sitt jobb. Men det betyder inte att allt är frid och fröjd. Det finns fortfarande ett stort behov av facklig organisering. Thomas Klasson menar att den snabba tillväxten kan skapa andra typer av problem.

– Även många nya chefer anställs. Då finns stor risk för att en del har dåliga kunskaper om anställningsvillkor och om vad som står i kollektivavtalen. En stor uppgift för facket är därför att se till att lagar och kollektivavtal efterlevs. De frågorna har blivit ännu viktigare.

För att Seko Försvar ska klara sina uppgifter krävs att man både värvar nya medlemmar och får fler att åta sig förtroendeuppdrag.

– Särskilt viktigt är att få fler att gå den fackliga introduktionsutbildningen. Den brukar leda till

att man får upp ögonen för vad den fackliga verksamheten går ut på. Det har sagts att upp emot 90 procent av dem som går en introduktionsutbildning blir medlemmar i facket.

Samtidigt medger Thomas Klasson att det för tillfället går trögt med nyrekryteringen.

– Vi skulle behöva en större tillströmning av medlemmar och fler förtroendevalda. Men nu gör vi också flera nya satsningar. Vi har upprättat en plan för rekrytering där vi bland annat kommer att använda oss av A-gruppen (Seko Stockholms medlemsvärvargrupp). Vi har också gjort det enklare att bli medlem, som genom att skanna en QR-kod.

Thomas Klasson har också byggt en facklig webbsida som ger snabb information om vad som händer i klubben och kunskap om gällande villkor.

– Det är en enkel webbsida, men den har ändå många besökare, säger Thomas Klasson. Länken till hemsidan hittar du här: seko-forsvar-klubb-svealand.webnode.se.

Visbyprojektet har skapat fler jobb åt Seko-medlemmar

TELE. – Visbyprojektet

ELTEL.

Telia har köpt innerstadsnätet för internet och kommunikation i Visby av företaget Fiber X. Telia satsar också stort på att rusta upp nätet.

– Det är bra för Visby och har ökat tryggheten för de anställda, säger Kjell Österberg, som arbetar vid företaget ELTEL Networks, en underleverantör till Telia som bland annat ofta sköter utbyggnad, drift och underhåll.

Visbyprojektet innebär att Telia grävt ner nya kablar för internet och telefoni i en stor del av Visby, däribland längs hela ringmuren. Vidare bygger man om telestationerna. Projektet kommer att pågå till halvårsskiftet 2023.

Även teamledaren för ELTEL Gotland, Ulf Lundquist, menar att satsningen har skapat många nya jobb.

– I första hand har det blivit fler jobb för personal på Gotland, men vi lånar också in specialister från Stockholm och Linköping som pendlar hit.

Utbyggnaden av innerstadsnätet är ett av flera stora projekt som

ELTEL Gotland är involverat i. Två andra projekt är Gotland Grand National, väldens största endurotävling, och Almedalsveckan.

Under Almedalsveckan i år mördades Ing-Marie Wieselgren, nationell samordnare för psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Regioner. Hur tror du att det kommer att påverka arbetet kring Almedalsveckan framöver?

– Det är svårt att bedöma. Vi har redan sett en trend mot att antalet aktörer minskar. Sedan är det klart att kraven på säkerhet kommer att öka. Det kommer även påverka vårt arbete med kommunikationen, säger Ulf Lundquist.

Fakta. Enduro.

Enduro är en motorsport där cross körs på banor i svår terräng. Namnet kommer av den spanska och italienska formen av det engelska ordet ”endurance”, som betyder uthållighet. Det finns även enduro för snöskoter.

har skapat en massa nya jobb inom vår sektor. Det är väldigt positivt, både för vår bransch och för våra medlemmar, säger Kjell Österberg, sekreterare i Seko klubb

Klimat.

Upprustning.

Thomas Klasson

Seko fick ner antalet uppsagda när fartyget Galaxy blev flyktingförläggning

Mellan Ekerö och Stockholms stadshus ska ett elektriskt bärplansfartyg börja gå till våren. FOTO: PRESSFOTO

Strid om schemat för dem som städar pendeltågen

TRAFIK. – De som jobbar vid depåerna riskerar att bli utslitna. Schemat är omänskligt, säger huvudskyddsombudet Semsudin Huseinovic.

l De hundratalet anställda som städar pendeltåg vid uppställningsplatser och vid depåerna i Södertälje, Älvsjö och Bro har ett riktigt uselt schema. Två gånger under ett rullande åttaveckorsschema får de arbeta sex nätter i rad. Huvudskyddsombudet Semsudin Huseinovic säger att det leder till att människor mår dåligt.

– De får väldigt lite tid för återhämtning. Den som slutar sin arbetsdag klockan fem på morgonen har svårt att använda sin nästkommande dag för något vettigt. Man blir tvungen att sova bort ledigheten. Semsudin Huseinovic har lämnat in en anmälan till Arbetsmiljöverket eftersom han anser att MTR Facility Management (MTR-FM) bryter mot arbetstidslagen. Anmälan är en så kallad 6:6A, där ett skyddsombud begär åtgärder kring arbetsmiljö eller arbetstider och Arbetsmiljöverket ska ingripa om inget sker.

Victor Cruces, anställd av MTR-FM och aktiv inom Seko, har deltagit vid fackliga möten med de som sköter fordonsvården av pendeltågen. Han säger att schemat påverkar de anställdas hälsa och familjeliv negativt.

– Men det ska bli en förhandling. Arbetsgivaren vill gärna få 6:6A-anmälan hävd. Förhoppningsvis blir det en liten förbättring av schemat, men hittills har företaget hårdtolkat kollektivavtalet.

Carolin Evander, ombudsman vid Seko Stockholm, berättar att MTR-koncernen med sitt bildande av nya bolag och sammanslagning av verksamheter orsakat försämringar av avtalsvillkor för de som flyttats från pendeln till MTR-FM.

– När MTR-FM:s lokala avtal förhandlades hade vi tunnelbanans avtal och det centrala spårtrafikavtalet att utgå ifrån, inte pendelstädarnas avtal, eftersom den verksamheten vid det tillfället inte var med i sammanslagningen. Hade även pendelstädets avtal varit med i dessa förhandlingar skulle utfallet varit annorlunda. Självklart var detta ett medvetet val från MTR:s sida, att först bilda ett bolag av städet i tunnelbanan för att sen flytta pendelstädet till det nya bolaget, som då redan har ett kollektivavtal som gäller.

På så sätt behövde MTR inte ta med villkoren från pendelstädets avtal.

Carolin Evander konstaterar att Seko nu har två strategier.

För det första så följer inte MTR-FM det gällande avtalet. Där kan vi sätta press på flera punkter. Sedan måste vi jobba aktivt med att förbättra avtalets innehåll.

– För det första så följer inte MTRFM det gällande avtalet. Där kan vi sätta press på flera punkter. Sedan måste vi jobba aktivt med att förbättra avtalets innehåll.

De som städar pendeltågen är anställda av MTR-FM och totalt har de omkring 700 anställda. Där ingår även de som sköter fordonsvård av tunnelbanetågen, Mälartåg och MTR-Express, men också anställda som jobbar med reklamuppsättning, klottersanering och hittegods.

En ny fackklubb inom MTR-FM är under uppbyggnad, men ännu så länge ingår Seko-medlemmarna i en sektion under Seko Stockholm.

Victor Cruces är en av dem som försöker få igång en ny klubb.

– Jag har precis varit med på ett medlemsmöte och besökt de anställda på Gredbydepån i Eskilstuna där personalen städar Mälartågens fordonsenheter. Arbetsmiljön är eftersatt och städningen skedde lite var som helst. Även inne på verkstadsplatserna, men för att jobba där krävs elsäkerhetsutbildning. Det struntade arbetsgivaren i. De anställda tvingas också bära tung utrustning över spårområdet och det är inte alltid det finns trappor för att komma in och ut ur tågen.

Victor Cruces säger att förhållandena vid Mälartåg inte är något undantag. Mönstret är likartat för dem som städar tunnelbanetågen.

– Det sker ofta städning av vagnar

på platser som inte är säkra. Ofta står tågen intill gravar och det finns risk för fallolyckor. För att skydda de anställda finns bara enkla plastkedjor som hakas fast. När det sker städning av pendeltåg är det ordentliga stolpar och staket.

Vid depån i Norsborg skedde också en olycka i slutet av oktober när en anställd som städade ramlade ut från tåget och ner på spåret. De hade varit tvungna att arbeta med öppna dörrar eftersom det blev för varmt och luften var alltför dålig.

– Personen hade änglavakt som klarade sig utan allvarliga skador, konstaterar Victor Cruces.

I en skriftlig kommentar hävdar MTR att de tar skyddsombudets larm på allvar. Rebecka Lundin, kommunikationsansvarig för MTRFM, skriver att företaget genomför en ”riskanalys” och att man ”följer gällande kollektivavtal”.

Skyddsombudet Semsudin Huseinovic rapporterar också att ett nytt förslag från arbetsgivaren är på gång. Det kan handla om att ingen ska behöva jobba sex nätter i rad.

– Men jag har ännu inte sett några konkreta detaljer, säger Semsudin Huseinovic.

Första Linjen fortsätter att granska och följa frågan.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

Tuffa villkor. På SL:s pendeltågsdepåer får städarna jobba sex nätter i rad.

En ny fackklubb för städarna på MTR-FM är under uppbyggnad. FOTO: KASPER DUDZIK/PRESSBILD

Pendelklubben i bråk med MTR efter annons

formulerat i brev till Sekos ordförande Gabriella Lavecchia och till ordföranden för Seko Pendelklubben, Rainer Andersson.

Pendelklubben har länge varit i strid med MTR om tågvärdarna och en rad olika arbetsmiljöproblem. Nu anklagar MTR Pendelklubben för att smutskasta företaget och sprida lögner.

– Det är dumt om de fortsätter att säga att den kinesiska staten äger MTR, för det är inte sant, säger MTR:s presschef Carl Fredrik Johansson.

MTR:s ledning har också gjort ett inlägg på företagets intranät där de skriver att företaget är börsnoterat i Hongkong och inte ägs av den kinesiska staten. Ett likartat budskap har företaget också

Trafik.

Tanken var att annonsen också skulle publiceras i Expressen, men efter den ordväxling som uppstod publicerade inte Expressen den annons som man tidigare hade tackat ja till. Detta trots att Expressen i en krönika försvarat Aftonbladets publicering av annonsen.

Hur ligger det då till i själva sakfrågan. Vem äger MTR?

MTR Nordic är moderbolag till alla MTR:s bolag i Sverige. Det nordiska moderbolaget ingår i sin tur i den globala MTR-koncernen MTR Corporation Limited som är baserat i Hongkong. Det startades som ett offentligt ägt bolag, men år 2000 såldes 25 procent av ägandet och bolaget börsnoterades. Fort-

Stora upphandlingar på gång inom spårtrafiken

l Flera stora upphandlingar som berör Sekos medlemmar är på gång i Stockholmsregionen. Saltsjöbanan, Nockebybanan, Tvärbanan, Lidingöbanan och Djurgårdslinjen ska få en och samma operatör. Tilldelningsbeslut kommer att fattas i juni 2023. Även tunnelbanans upphandling har dragit i gång, där anbudet lämnas ut under 2023 och en ny operatör tar över i november 2025. Det är ett anbud som är värt 50 miljarder kronor.

Carolin Evander, ombudsman vid Seko Stockholm, säger att hon och andra företrädare för Seko är i kontakt med både politiker och företag som funderar på att lägga anbud.

– Helst ser vi att verksamheten drivs i egen regi av SL. Men det näst bästa är att verksamheten är sammanhållen där alla har en och samma arbetsgivare. Seko förhandlar om bibehållna avtalsvillkor där målsättningen är att förbättra våra avtal. I flera fall handlar det om att verksamheter slås samman. Det innebär att det idag kan finnas flera olika avtal för personalen. Då måste vi väga innehållen i de olika avtalen mot varandra.

Mats Wingborg stockhom@seko.se

I formell mening är det med andra ord Hongkong SAR och inte staten i Fastlandskina som är huvudägare. Alla vet att Hongkong SAR fullständigt kontrolleras av staten i Fastlandskina.

farande äger dock förvaltningen i Hongkong SAR (namnet på den särskilda administrativa regionen) 75 procent av bolaget. I formell mening är det med andra ord Hongkong SAR och inte staten i Fastlandskina som är huvudägare. Ändå haltar MTR:s dementi. Alla vet att Hongkong SAR fullständigt kontrolleras av staten i Fastlandskina. Inte minst är medborgarna i Hongkong ytterst medvetna om detta. Staten i Fastlandskina kontrolleras i sin tur av det kinesiska kommunistpartiet. Kina är en partistat, som Sveriges tidigare ambassadör i landet, Börje Ljunggren, brukar förklara. Det kinesiska kommunistpartiet, till sist, kontrolleras i hög grad av Xi Jinping. Under höstens partikongress stärkte han ytterligare sin makt. Slutsats: Pendelklubben är inte helt fel ute.

Tre nya skyddsombud hos biljettkontrollen

l Tre nya skyddsombud har utsetts hos biljettkontrollen inom tunnelbanan. Totalt sett finns det nu sex skyddsombud.

– Det har varit lite trögt med att hitta nya skyddsombud. Därför är vi väldigt glada när vi nu har fått tre nya, säger Ivana Evertsson, vice huvudskyddsombud.

De nya skyddsombuden får nu en veckas grundutbildning. Utöver den erbjuds de flera påbyggnadsutbildningar.

– Särskilt viktigt är att de bevakar den psykosociala arbetsmiljön och ser att det inte förekommer mobbning, särbehandlingar och trakasserier. En annat viktigt område är att stävja våld och hot, även om det är ganska ovanligt.

Även den fysiska arbetsmiljön ska bevakas, men enligt Ivana Evertsson är det en mindre tung fråga.

– Men visst finns frågor även där. När det är halt och mycket snö gäller det att de anställda har bra skor och inte halkar och slår sig.

V krävde omedelbart stopp för avveckling av tågvärdarna

l Snöovädret i november satte tågvärdarna på pendeltågen i fullt arbete. När snön vräkte ner hackade tågvärdarna bort is från dörrarna samtidigt som de pratade med och informerade passagerarna. De såg till att tågen kunde rulla vidare.

– Snöovädret ställde frågan om tågvärdarnas närvaro på tågen på sin spets. Utan tågvärdar riskerade förseningarna att bli ännu större, säger Monika Roll på Sekos fackklubb för lokförarna inom MTR Pendeltågen.

Monika Roll företräder också Vänsterpartiet inom Region Stockholm. Vänsterpartiet har krävt ett omedelbart stopp för avvecklingen av tågvärdarna som sattes i gång av den tidigare M-ledda majoriteten.

Enligt operatören MTR som driver pendeltågen var upp till 30 procent av pendeltågen planerade att köras utan tågvärdar i december, en siffra som i sista stund sänktes rejält. Samtidigt har den nya mittenkoalitionen bestående av S, MP och C som styr i Region Stockholm, efter påtryckning från samarbetspartiet V, lovat att pausa avvecklingen. Innan man kan gå vidare ska riskerna för säkerheten och tillgängligheten klarläggas genom en ny utredning.

Varken S, MP eller C röstade för V-förslaget i nämnden om att tidigarelägga stoppet för lokförarnas ensamarbete på pendeltågen. Anton Fendert (MP), trafikregionråd, menar att löftet om en paus ändå kommer att hållas:

– Vi är överens med Vänsterpartiet om att avvecklingen ska pausas. Vi ser att utredningen behöver göras skyndsamt och det står i vår budget att så kommer ske, säger Anton Fendert.

Utredning startar om tågvärdarna

l Det nya styret i Region Stockholm – det vill säga samarbetet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet, med stöd av Vänsterpartiet – har lovat att pausa avvecklingen av tågvärdarna på pendeltågen och utreda frågan på nytt. Ett formellt beslut om detta togs i samband med att budgeten för regionen beslutades den 6–7 december. Ansvarig för frågan är trafikregionrådet Anton Fendert (MP). Vid pressläggningen av detta nummer finns dock inte något besked om när utredningen om tågvärdarna ska vara klar och vem som ska leda den. Första Linjen kommer att fortsätta följa frågan.

TRAFIK. Aftonbladet har nyligen publicerat en helsidesannons från Seko Pendelklubben där Kinas president Xi Jinping syns på en stor bild. Rubriken lyder: ”Vår högsta chef på MTR”.

Chefens chef. MTR starkt kritiska mot Pendelklubbens Kina-annons.

Tågvärdarna.

Anton Fendert

Carolin Evander

”Det bästa med jobbet är när ett tåg blir klart och vi får ut det i drift igen”

Det är iskyla vid Hagalundsdepån, norra Europas största underhållsdepå för tåg. De anställda som rör sig utomhus på spårområdet är påpälsade. Vid ingången på Råsta strandväg, som åt andra hållet vetter mot Friends Arena, möter Ulf Gillver upp. Sedan den 12 februari 1982 har arbetat med tåg vid depån. Under de första åren rev han ut sängkläder och fyllde på vatten i vagnarna. Men redan i mitten av 1980-talet sökte han sig till verkstaden. Där har han blivit kvar sedan dess. För bara några veckor sedan fick han också ett nytt uppdrag, som ordförande i fackklubben Hagalund 101.

l Det är många företag som är verksamma vid depån. Ulf Gillver är anställd av Euromint. Verksamheten är belägen i heltågsverkstaden, en enorm hangar som byggdes i slutet av 1980-talet i den västra delen av bangården. Där sker reparationer och underhåll av SJ:s X2000-flotta. För tillfället är det ovanligt lugnt i hallen. Flera av de anställda är på lunch. Men bara en timme tidigare kördes ett nytt tåg in som nu ska gås igenom. Ulf Gillver sätter handen på karossen och konstaterar att den fortfarande är kall.

– Tåget har ju stått ute och alldeles nyss blivit inkört hit.

Ulf Gillver förklarar att servicen av tågen kan handla om både förebyggande och avhjälpande underhåll. När tågen inspekteras följer han emellertid alltid specificerade i kontrollistor. Ändå är en arbetsdag aldrig helt lik en annan.

– Exakt vad som behöver åtgärdas varierar. Det kan handla om väldigt många olika saker.

Kontrollistorna skiljer sig också åt beroende på när tågen är byggda, men vissa saker återkommer ständigt. Hit hör kontrollen av boggisar och vagnskorg samt invändiga reseområden med tillhörande komfort, som belysning, ventilation, luftkondition och internet).

– Mindre skador åtgärdar vi direkt på plats. Större skador, som fel på hjul, repareras i samma verkstad eller i en separat verkstad.

Totalt arbetar ett 100-tal tågreparatörer för Euromint. En förkrossande majoritet av reparatörerna är män, men det finns också några få kvinnor. Personalen är på plats dygnet runt och arbetet bedrivs i treskift.

– De som arbetar dagtid skiftar mellan två pass, sedan finns en annan grupp som bara jobbar under natten.

På frågan om vad som är det bästa med jobbet svarar Ulf Gillver direkt.

– Det är när vi får i väg att klart tåg som ska ut i drift igen. Det är vi som har sett till att det blivit trafikdugligt. Vi som jobbar som reparatörer har en stark yrkesstolthet och vi vill se resultat av vårt arbete.

Sedan finns problem som är komplicerade. Ulf Gillver nämner särskilt så kallade intermittenta fel, som kommer och går.

– De kan vara svåra att hitta, även om jag nu har fått en hel del rutin. Däribland kan det handla om slangar som börjar läcka när tåget kör i kurvor. I andra fall kan det handla om digitala fel och elektroniska fel.

Även den psykosociala arbetsmiljön är viktig. Jag tycker mig se att det finns en ökande oro hos många anställda. Det kan hänga samman med samhällsutvecklingen i stort, med ökade priser och växande osäkerhet.

Under de drygt 40 år som Ulf Gillver arbetat vid depån har innehållet i arbetet förändrats i takt med att fordonsflottan har förnyats. En annan förändring handlar om vem som har haft ansvaret för underhållet. Under en lång period sköttes reparationerna av SJ och ibland av SJ:s dotterbolag SJ Maskin. I början av 2000-talet fanns en stark tilltro till att allt skulle bli bättre om verksamheterna blev privatiserade och konkurrensutsatta. 2001, inleddes omstöpningarna. Från början bildades Euromaint, eller Trainmaint som det hette från början, som en division inom SJ, men bolagiserades och har sedan sålts i fler omgångar. I dag ägs Euromaint av den spanska fordonstillverkaren CAF.

– Egentligen tycker jag det är fel att det ska gå att göra vinst på att upprätthålla grundläggande infrastruktur, det är i alla fall min åsikt.

Ulf Gillver har många strängar på sin lyra. Under årens jobb har gått flera interna utbildningar och därigenom fått behörighet för att köra traverser och Golfbilar. Han ansvarar också för att halvårsvis rapportera till SJ om utsläpp av det som kallas ”köldmedia”.

– Det handlar om det ämne som ersatt freoner, men

även köldmedia bidrar till växthuseffekten. Därför sker en regelbunden rapportering.

Ulf Gillver är emellertid inte bara reparatör, utan också ordförande i fackklubben och huvudskyddsombud. Det betyder också att han har mycket facklig tid.

– Men hur mycket varierar mellan olika perioder. Uppskattningsvis ägnar jag cirka 60 procent av min arbetstid åt mitt ordinarie arbete och 40 procent åt uppdragen som klubbordförande och skyddsombud.

Uppdraget som skyddsombud har Ulf Gillver haft länge. Han säger att det finns många moment i arbetet som kan vara farliga och som kräver en särskilt behörighet för att få utföra.

– Men även den psykosociala arbetsmiljön är viktig. Jag tycker mig se att det finns en ökande oro hos många anställda. Det kan hänga samman med samhällsutvecklingen i stort, men ökade priser och växande osäkerhet. Om människor blir oroliga påverkar det också hur de uppträder i arbetslivet.

På frågan om hur relationen är med arbetsgivaren tvekar Ulf Gillver ett ögonblick. Sedan säger han att det är lite både och.

– Vi är överens om mycket men inte om allt förklarar han.

Men han är inte så pigg på att komma med ytterligare preciseringar, utan säger att han har varit klubbordförande under en väldigt kort tid och mycket är nytt för honom själv.

Om att par år hoppas Ulf Gillver kunna gå i pension. Fram till dess vill han absolut jobba kvar i tågverkstaden. Han är också imponerad av den nya generationen reparatörer.

– Visst, jag har en lång erfarenhet, men många av de unga anställda är enormt duktiga på datorer. Det behövs, de moderna tågen styrs till stor del av datorer. Inte sällan behövs digitala uppdateringar. Då gäller det att veta vad man gör.

Ulf Gillver har arbetat länge vid depån, men säger att han är enormt nöjd med sitt yrkesval. Han berättar också att det en gång i tiden var hans pappa som rekommenderade honom att söka jobb på depån i Hagalund.

– Och lite av den traditionen har levt vidare. Av mina tre barn har alla jobbat här och dottern Hanna är fortfarande anställd av Euromaint, säger Ulf Gillver. stockholm@seko.se

Du hittar fler av José Figueroas bilder på: första-linjen.se

Ulf Gillver.

Egentligen tycker jag det är fel att det ska gå att göra vinst på att upprätthålla grundläggande infrastruktur.

Ulf Gillver

Hårda paket under granen

Tio tips på böcker att läsa under julhelgen och i vintermörkret.

Fackbok

Ljus i mörker: ett försök att närma sig jämlikhet

Erik Wijk Celanders förlag, 2022

Ett måste för alla politiskt intresserade. Erik Wijk skriver nyanserat och personligt om livsupplevelser, samhälle och politik. I slutdelen av boken finns ett antal kapitel som hör till det bästa i svensk litteraturkritik. Ett antal författarskap undersöks med skärpa och breda perspektiv. Några av dem är Astrid Lindgren, Tove Jansson, Lena Andersson och Jan Myrdal.

I slutkapitlet porträtteras Frances Tuuloskorpi, tidigare klubbordförande på Stockholmsbagaren och ansvarig för antologiserien Folkrörelse på arbetsplatsen.

Roman Stål

De är på väg ut i vuxenlivet och drömmer om frigörelse, kärlek och framtida jobb. I bakgrunden finns politiken och fackföreningen på stålverket, men också dragkampen mellan engagemang och uppgivenhet. Boken finns nu i pocket.

Roman Qaanaaq

Martina Holmberg Verbal, 2022

Om byn Qaanaaq på Grönland där det blivit allt svårare att livnära sig på fiske. Fem generationer ger omskakande och personliga berättelser.

i kampen för att överleva. Som läsare sugs man in pojkarnas gåtfulla universum. De tre böckerna finns samlade i en pocketvolym och finns också som ljudbok.

Fackbok

Östermalmsbon Märta Larsson. Starka känslor och ett tragiskt slut utlovas.

Roman Sommarregn

Sarah Moss

Roman Dagar utan slut Sebastian Barry Norstedts, 2020 Översattning: Erik Andersson

I ett nedslitet bostadskomplex i den toskanska kuststaden Piombio växer de två 13-åringarna Anna och Francesca upp.

Agota Kristof Wahlström & Widstrand, 2019 Översattning: Marianne Tufvesson

Magisk trilogi skriven av den ungerska författaren Agota Kristof. Berättelsen tar sin start vid andra världskrigets slutskede. Två tvillingpojkar har inkvarterats hos sin mormor som missmodigt tar emot dem. Deras liv förändras

Kort

historik om jämlikhet

Thomas Piketty Mondial, 2022

Översattning: Rakel Lennartsson

Den franska ekonomen Thomas Piketty har mer djuplodande än någon annan kartlagt och analyserat orsakerna till ojämlikhet och ojämlikhetens historia. Flera av hans böcker är tjocka som flera tegelstenar, men här får läsaren allt det viktiga på 250 sidor. Finns också som e-bok.

Roman Hon vars hjärta var som mitt

Göran Greider

Ordfront förlag, 2022

Bokförlaget Atlas, 2022 Översattning: Rose-Marie Nielsen

Hur överkomma tristessen? I den brittiska författaren Sarah Ross roman använder familjen i den skotska stugbyn olika knep: utflykter, löpturer, sex och städning. Successivt tilltar mörkret och den oåterkalleliga vändningen närmar sig. Både The Guardian och The Times utsåg ”Sommarregn” till årets bästa bok 2020.

Roman Detaljerna

Ia Genberg

Weyler förlag, 2022

Två hemlösa trashankar tar skydd under en häck i Missouri. Så inleds denna förunderliga och uppmärksammade roman om amerikanska inbördeskriget och krigen mot ursprungsbefolkningen. Ännu en roman av en irländsk författare som skapar både engagemang och upprördhet.

Roman Den som dödade helvetets änglar

Jan Guillou Piratförlaget, 2022

Bok om stormig kärlek mellan finnmarkens och kolmilornas poet Dan Andersson och studentskan och

Roman skriven men minutiös skärpa. Fyra starka porträtt som startar med att en kvinna ligger nedbäddad i feber. En bok som både är omtumlande och skapar en gnagande oro. Vann Augustpriset i år.

Jan Guillou är i bättre berättarform än någonsin tidigare. De gamla hjältarna Erik Ponti och Carl Hamilton dyker upp igen, nu något ålderstigna. Men de dras snabbt in i dråpliga äventyr och förvecklingar. Under ytan finns en frätande samhällskritik.

Mats Wingborg stockholm@seko.se

Silvia Avallone

Natur & Kultur, 2012

Översattning: Johanna Hedenberg

Romansvit Den stora skrivboken, Beviset, Den tredje lögnen

Julklappstips. Första Linjen tipsar om läsvärda klappar att lägga under granen.

De invandrades tåg

När jag veckopendlade en tid i höstas åkte jag med tunnelbanan klockan 05.15 från Bredäng på måndagarna. Jag är morgontrött och hade kämpat mig ur min varma säng för att dra på mig tjockkappan en novembermåndag och med bister min styra stegen mot t-banan. Jag minns att jag tänkte, vad jobbigt att behöva gå upp så här tidigt varje morgon, fem dagar i veckan, året runt. Särskilt under vinterns iskalla och beckmörka dagar. Det var nästan så det hisnade. Med en gnutta svart humor tänkte jag, undrar vilka stackars människor som liksom jag måste ta tunnelbanan till jobbet så här tidigt denna mörka och råa gryning.

När jag klev på tåget möttes jag till min förvåning av överfulla vagnar vart jag än såg. Jag fick snällt acceptera en ståplats där jag halvsovandes höll i en stång för att inte tappa balansen. Jag tittade mig omkring på människorna på tåget. Vilka är alla de som fyller ett helt tunnelbanetåg så här okristligt tidigt? De flesta satt ihopkrupna och halvsovande, lite bleka, andra stod med blicken fäst någonstans långt bort. Några förde ett lågmält samtal med varandra.

Men framför allt var det bara en sammanbiten, återhållsam, kollektiv tystnad i detta plågsamt morgontidiga tåg som färdades mot centrum. Jag tittade på ansiktena på de som satt där, plikttrogna. Kroppar som gör vad de måste göra, för att de måste. Kroppar som är i tjänst för andras bekvämlighet. Kroppar som sköter samhällets marktjänst, lyfter, skurar, tvättar och bär.

Jag tänkte, vilken enorm disciplin man måste ha för att åka med detta tåg varje morgon och sedan jobba en lång arbetsdag, år ut och år in. Varifrån kommer tåget? Jo, det kommer från förorter som Fittja, Alby och Norsborg. Det är nästan ett helt tåg fyllt med bara människor vilka har olika former av invandrarbakgrunder, som ska till sina arbeten.

Lokalvårdare, sophämtare, lagerarbetare, vårdbiträden. Fysiskt tunga jobb, slitsamma, utan status, med liten frihet, låga löner. Men jobb som efterfrågas och behövs. Som städar bort smutsen, kastar soporna, bygger det tunga och tar hand om gamla. De sköter det som ingen annan vill göra till en låg kostnad.

Jag höll mig stadigt i räcket medan tåget skumpade fram. Det skarpa ljuset från lamporna i vagnen lyste in i ögonen. Det här tåget var fyllt av människor som bär upp samhället i tysthet. Lika tyst som det var i vagnen vi färdades i.

Tove Arvidson

SFI lärare, litteraturvetare och skribent bosatt i Bredäng stockholm@seko.se

Drängar med spjut delade ut post

På 1630-talet bildades ett statligt postverk som skulle transportera brev, myndighetsmeddelanden och tidningen Ordinari Post Tijdender som innehöll utrikesnyheter och krigspropaganda.

l Postverksamheten outsourcades på bönder, som fick ansvar för att transportera posten vid sidan av jordbruket. Men tanken var inte att bönderna skulle bära breven själva. Varje postbonde skulle ha två drängar, som skötte själva brevbäringen, i ett slags stafettsystem. Drängarna bar posten till nästa postbonde och sen fick den bondens drängar ta över.

l Fackförbundstidningen Mål & Medel, som ges ut av Livs, tar bort sitt kulturmaterial. I en uppmärksammad artikel i Aftonbladet (14/11) skriver journalisten Rasmus Landström att

kulturskymningen är en del av en större trend. Han menar att texter om böcker, film och musik alltmer sällan får plats i den fackliga pressen. Landström skriver att det är ”ynkligt” att fackliga

organisationer slänger ut kulturen och att det blir svårt att kritisera högerregeringen för att skära i anslagen till kulturen om de fackliga organisationerna inte själva ger utrymme för kultur.

Enligt statens bestämmelser skulle postbondedrängen vara beväpnad med ett spjut för att skydda posten. I Stockholm började man redan i slutet av 1600-talet ha anställda brevbärare, även kallade postiljoner, som bar hem post till folk. Men det var först på 1860-talet som det systemet slog igenom och ersatte postbönderna.

Brevbärarna hade inte så höga löner, men å andra sidan tryggare anställningar än många andra. De som arbetat länge fick dessutom rätt till semester och pension.

I Ivar Lo-Johansson roman Kungsgatan blir Adrian, en av huvudpersonerna, brevbärare när han flyttar från landsorten in till Stockholm. Adrian får uniform, en fin titel och status. Ivar Lo hade själv arbetat som brevbärare, vilket han skriver lite kort om i memoarboken Asfalt.

De postanställda var stolta över sina jobb och organiserade sig tidigt. Sveriges postvaktbetjänteförening, som bildades i Stockholm 1886, var ett av de första landsomfattande fackförbunden. Lantbrevbärare och poststationsföreståndare hade ett tag egna förbund. Postfacken slogs ihop, bytte namn flera gånger och blev Svenska postförbundet, som 1970 gick upp i Statsanställdas förbund – numera Seko.

På Sveriges postvaktbetjänteförenings första kongress kom man överens om att kräva bättre arbetskläder, fri medicin, mer jämlika löner och att få vara ledig var tredje söndag. Posten delades nämligen ut på söndagar – men det avskaffades 1951. Och 1987 avskaffades lördagsutdelningen.

Det var kanske rimligt. Men sedan kom privatiserings- och nedskärningsfebern till Postens chefsrum, man skar ner på personalen, och i dag delas breven bara ut varannan dag här i Stockholm. Om ens det.

Kalle Holmqvist Författare och Sekomedlem stockholm@seko.se

Krönika. Tidiga morgnar syns de som bär upp samhället.

Arbetarhistoria.

ILL: KALLE HOLMQVIST

Kulturpolitik

skymning i svensk fackpress

Rapport från Världsfackets kongress

l Gabriella Lavecchia, ordförande i Seko, var svensk facklig delegat vid Världsfackets (ITUC) kongress i Melbourne i Australien 17–22 november. Här kommer hennes rapport till Första Linjen: ”Den 17–22 november höll Världsfacket sin femte kongress i Melbourne i Australien. Över 1 000 deltagare från drygt 160 länder samlades för att tillsammans mejsla fram strategier för att möta alla de utmaningar som möter oss på såväl global som nationell nivå. Det var en kongress som till stora delar genomsyrades av stora övergripande frågor som klimatkrisen, pandemin och strukturomvandlingen. Områden som i förlängningen påverkar oss alla när det handlar om jobben, lönerna, jämlikheten, organisering och inkludering för att bara nämna något. Utöver detta togs några speciella uttalanden från kongressen om bland annat fotbolls-VM i Qatar, Rysslands invasion av Ukraina, revolutionen i Iran och kampen mot fascistiska och högerpopulistiska partier som hotar vår demokrati.

Efter några intensiva dagar tillsammans med kamrater från hela världen så kan jag ändå konstatera att trots att det är väldigt stora skillnader på att vara fackligt aktiv i olika delar av världen, så är det ändå oerhört mycket som förenar oss. Frågorna är till stor del likadana, även om svaren på utmaningarna kan se olika ut. Vikten av att bekämpa orättvisor även på global nivå har aldrig känts så aktuell som nu, för fackliga rättigheter är också mänskliga rättigheter och det är inget vi någonsin kan släppa taget om.”

Belarus Flera fackliga ledare fängslade

l Under slutet av våren greps mängder med fackligt aktiva i Belarus. Flera av dem är fortfarande kvar i häkten. För närvarande är 23 fackliga företrädare frihetsberövade. Därutöver har åtta fackliga ledare dömts till långa fängelsestraff och två till husarrest i väntan på rättegång.

De flesta av de frihetsberövade tillhör den oberoende fackliga rörelsen Belarusian Congress of Democratic Trade Unions (BKDP). Myndigheterna anklagar dem för att vara ”extremister” och ”västagenter”. Såväl den internationella fackföreningsrörelsen som FN-organet Internationella arbetsorganisationen (ILO) kräver att de fackliga fångarna i Belarus ska släppas. Belarus styrs av diktatorn Aleksandr Lukasjenko som inte accepterar någon opposition. Lukasjenko är nära lierad med Vladimir Putin och stödjer Rysslands krigföring i Ukraina.

Storbrittannien

Gigfack vann strid i Högsta domstolen

l Det brittiska facket App Drivers and Couriers Union (ACDU) organiserar personer som jobbar för gigföretag. Fackförbundet startade sitt arbete 2014. Då hade de endast fyra medlemmar men nu har antalet ökat till nästan 7 000. ADCU har bland annat stämt företaget Uber och vunnit en rättegång mot företaget i Högsta domstolen.

Iran Facket sluter upp

l De folkliga protesterna i Iran som inleddes efter polismordet på Mahsa Amini den 16 september fortsätter. Nu sluter allt fler fackliga organisationer upp i kampen mot regimen. Fackföreningar för fabriksarbetare, truckförare och vårdpersonal har organiserat flera strejker. Strejkvågen har därefter spridits till flera sektorer, däribland har fackförbund för anställda inom offentlig service och anställda inom olje- och gassektorn sagt att de är beredda att gå ut i strejk.

Shinjuku – stationen som tre miljoner passerar varje dag

Tunnelbanedörrarna är fortfarande öppna, men det är bara att vänta till nästa tåg. Vagnarna är knökfulla och inte en enda passagerare till får plats. Men resenärerna är vana. På perrongen är det markerat exakt var tågen ska stanna och var tunnelbanedörrarna ska slå upp. Där finns också markerade linjer där passagerare kan ställa sig i kö i väntan på nästa tåg.

l Stationen Shinjuku ligger i den nordvästra delen av Tokyo. I samma stadsdel som stadshuset, en byggnad med 48 våningar. Stationen är en knutpunkt för tolv olika spårbundna linjer, både tunnelbana och lokaltåg. Därutöver finns en busshållplats med mängder av busslinjer. Totalt passerar drygt 3,4 miljoner människor stationen varje dag.

I Tokyo är det ett talesätt att även många inhemska resenärer hamnar på ett tåg åt fel håll i Shinjuku. Stationen är som en myrstack med mängder av nivåer och gångar åt olika håll. Den rälsbundna trafiken bedrivs också av flera olika bolag, men för resenärerna finns det digitala kort som ger tillträde till samtliga linjer.

Själva stationsbyggnaden är oöverblickbar: vidsträckt och kantad av skyskrapor och stora varuhus. Totalt finns 200 utgångar från stationen, där vissa utgörs av uppgångar efter långa tunnlar och ligger långt från själva stationsbyggnaden.

Trots den enorma genomströmningen av människor är det inte alltid fullproppat med människor på alla perronger. Flest personer är det på stationen i rusningstid, från 6.30 till 9.00 på morgonen och mellan 16.00 och 18.00 på eftermiddagen. Andra tider på dygnet är det lugnare. Det är också stor skillnad mellan hur många människor som reser efter de olika linjerna. Till de mest trafikerade hör de röda, gula, mörkgröna och ljusröda linjerna, det vill säga linjerna Shonan–Shinjuku, Chuo–Sobu, Saikyo och Chuo. Andra linjer har långt färre passagerare.

Reglerna för att få färdas i tunnelbana och lokaltåg i Japan skiljer sig från de i Sverige. Den mest synliga skillnaden är att det är obligatoriskt med munskydd. I Japan finns fortfarande flera covidrestriktioner kvar, däribland kravet på munskydd i kollektivtrafik, butiker och offentliga byggnader. Restriktionerna har också inneburit stora begränsningar för utländska turister. Det var bara några veckor sedan som Japan öppnade igen för enskilda utländska besökare.

Det finns också skillnader som brukar förklaras med ett det krävs en kollektiv disciplin för att klara det höga trycket av passagerare. Många resenärer sitter och tittar på sina mobilskärmar under resorna, men det är förbjudet att tala i mobiltelefonen. Trots det stora antalet passagerare är det väldigt tyst i vagnarna, även om tystnaden ibland bryts av gråtande småbarn. En annan stor skillnad är att det inte syns någon som äter eller dricker något. Det är nämligen totalförbjudet och straffbart. Att någon skulle ta med sig en mugg med kaffe eller te är därför otänkbart och skulle förmodligen väcka uppståndelse.

Myskine Ohne är en av många resenärer som varje dag reser till sitt kontor med mörkgröna linjen från stationen i Shinjuku, men ibland går hon några kvarter för att i stället kliva på vid stationen i närheten av korsningen i Shibuya. Den är världsberömd för att tusentals människor rör sig över övergångsställena varje minut. Platsen har också skildrats i många filmer, som i Sofia Coppolas Lost in Translation

– Jag älskar de här platserna, man är tillsammans med massor av människor, men kan ändå vara anonym, säger Myskine Ohne.

Shinjuku är inte bara en station utan också en stadsdel. Den är både känd för sina skyskrapor med många butiker och för trånga gator med barer och restauranger. Sena kvällar och nätter fylls gatorna av ungdomar som går ut tillsammans för att roa sig. Men stadsdelen är också ett centrum för protester. Nästan dagligen arrangeras någon demonstration i området. Oftast handlar det om demonstrationer för HBTQ-rättigheter eller för att få slut på etnisk diskriminering. Välståndet är högt i Japan, men socialförsäkringssystemet är dåligt utbyggt, jämställdheten mellan kvinnor och män är skral och homosexuella har inga lagstadgade rättigheter.

Vid enstaka tillfällen demonstrerar även fackliga organisationer i Shinjuku. Men det är sällan som den i särklass största fackliga organisationen, Rengo, är synlig.

Den fackliga rörelsen tar sällan konflikt och brukar betraktas som konservativ. Mer synliga är ett antal mindre men militanta fackliga organisationer, som Zen-Roren.

Myskine Ohne hoppar på sitt tåg och rättar till munskyddet. Ännu en gång är hon på väg till sitt jobb.

Ikväll ska hon träffa några jämnåriga kompisar. Som vanligt ska de ses på en av barerna i Shinjuku.

Mats Wingborg stockholm@seko.se

Den fackliga rörelsen tar sällan konflikt och brukar betraktas som konservativ.

På

Hektiskt. Första Linjen besöker Japans största tunnelbanestation.

Myskine Ohne reser med den mörkgröna linjen från stationen i Shinjuku varje dag.

FOTO: MATS WINGBORG

Anna Widéen: Fruktar inte att dela ut post i utsatta områden

Anna Widéen började jobba på posten i Södertälje 1989. Sedan dess har arbetet förändrats. – Då jobbade vi på beting. När man var klar kunde man gå hem. Det betydde att det ibland blev kortare dagar. Idag jobbar vi efter ett schema och någon dötid finns inte. Tvärtom är det svårt att hinna med.

l Anna Widéen berättar att många kollegor inte hinner ta ordentliga pauser och raster utan tvingas hela tiden skynda sig.

– Det leder också till att många känner sig dåliga. Men de är inte de som utför arbetet som är dåliga, det är mängden av arbete som har ökat.

Men även kommunen Södertälje har förändrats sedan Anna Widéen började på Posten. Under senare år har media särskilt uppmärksammat våldet och skjutningarna i de utsatta områdena i staden Hovsjö och Ronna.

– Jag har delat ut post överallt, även där. Även om jag nu jobbar i andra stadsdelar.

Men för Widéen har arbetet i de utsatta områdena inte inneburit att hon själv har drabbats. Hon har över huvud taget råkat ut för ytterst få incidenter och då har det handlat om psykiskt sjuka som varit hotfulla eller barn som försökt stjäla post. Hon har inte själv sett mycket av det omtalade gängvåldet.

– Däremot har jag mött personer som senare har dömts för mord och skjutningar, men det visste jag

förstås inte då. Men även kriminella vill ha sin post och sina paket. Det är ovanligt att vi som jobbar för Posten blir attackerade. Men jag vill inte förminska det ökande våldet. Min bild är att de som bor i de utsatta stadsdelarna har blivit mer rädda.

Efter upptrappade skjutningar i stadsdelen Ronna har det också blivit en diskussion bland de anställda inom Posten.

– Även om de anställda hittills varit förskonade har det skapat en ökad oro. Men ett sätt att öka säkerheten är att inte dela ut paket på kvällen. Det är oftast då som våldsdåden inträffar.

Samtidigt har gängvåldet i Södertälje lett till en dramatisk ökning av den polisiära närvaron. Anna Widéen berättar att hon bor alldeles bredvid polisstationen och märker att det är betydligt fler polisbilar ute.

– Även i de utsatta områdena är polisen mer synlig och det gör att de som delar ut post också känner sig mer trygga.

Även om Anna Widéen inte själv blivit utsatt för gängvåld har hon ändrat attityd i arbetet.

– Tidigare kunde jag nog mer bryskt säga till personer som stod i vägen i trappuppgångar. Nu är jag betydligt mer försiktig och aktar mig för att provocera. Det går aldrig att veta vem som står framför dig.

Lika länge som Anna Widéen jobbat på Posten har hon varit aktiv i Seko. För närvarande är hon kassör i klubben inom Postnord i Stockholm och skyddsombud. En oroande trend som hon pekar på är att det blivit svå-

rare att få ut facklig tid, antalet överenskomna timmar mellan Seko och Postnord har minskat.

– Men personligen har jag inte drabbats. Hittills har jag inte haft svårt att få ut facklig tid. Samtidigt är det också en hård press i produktionen på grund av personalbrist. Det gör att många tar ut mindre facklig tid än vad man egentligen skulle behöva. Jag tror att det kan vara en orsak till att det saknas lokala fackliga skyddsombud på vissa arbetsplatser. Målet är självklart att alla arbetsplatser ska ha en lokal representation.

Jag intervjuar Anna Widéen vid två tillfällen. Först vid Seko Stockholms höstklubbmöte. Sedan per telefon när hon sitter i Postnords bil beredd att dela ut post. Hon säger att det är en av de nya elbilarna.

– Det är förstås positivt för miljön men vi är lite oroliga för att batterierna inte ska hålla när vi behöver köra längre turer och för att bilarna inte ska hålla värmen om det blir ordentligt kallt ute.

På frågan om vad hon har för fritidsintressen svarar Anna Widéen vandring och att plocka svamp och bär i skogen. Särskilt roligt har det varit att vandra med andra fackligt aktiva i Seko Stockholm, men det var några år sedan den senaste vandringen.

– Vore kul om det kom i gång igen, säger Anna Widéen.

Julen närmar sig med stormsteg, men Anna Widéen ska inte vara ledig utan jobba under julhelgen. En del julfirande blir det nog ändå, tror hon.

Mats Wingborg stockholm@seko.se

Även om de anställda hittills varit förskonade har det skapat en ökad oro. Men ett sätt att öka säkerheten är att inte dela ut paket på kvällen.

För några veckor sedan hände följande: Tidningen Mål & Medel (Livsmedelsarbetareförbundets medlemstidning) avslutade samarbetet med sina kulturskribenter. Tidningen har varit känd för sina kultursidor. Debatt tog fart. Rasmus Landström i Aftonbladet plockade upp bollen, kritisk. Chefredaktörerna för flera fackliga tidningar försvarade sig (bland annat Sekotidningen, som med de andra samlas under LO Mediehus). Vid en första titt kan det se ut som en kulturdebatt för främst de närmast sörjande. Kulturskribenterna som tycker att det de gör är viktigt. En och annan kulturintresserad medlem. Chefredaktörerna som snabbt slog sig samman i ett svar som många tyckte var rätt tomt på innehåll och tolkades som ganska drygt.

Vad tusan spelar det för roll för Första Linjens läsare att kultursidorna i ett annat fackförbunds tidning krymper? Jag tror att bristen på kultur är ett symptom på en allvarligare utveckling: Förbund som ser tidningar som en onödig utgiftspost budgeterar mindre pengar till tidningar. Utgivningstakten krymper, antalet sidor likaså. Lien måste gå över innehållet. Det sållas och stryks. Om vi då frågar oss: Behövs kulturen i arbetarrörelsen? Behövs den i våra tidningar? Och varför startade vi en gång i tiden alla dessa tidningar?

Ja inte startades fackföreningstidningar bara på pin kiv, för att det var kul eller för att tyckare behövde någonstans att tycka. De behövdes för att länka ihop arbetsplatser spridda över landet, sprida berättelser som kommersiella tidningar struntade i. Ge fackets bild av vad en strejk eller konflikt egentligen handlade om. Framförallt var de inte i första hand en journalistisk produkt, utan ett verktyg bland flera för att mejsla fram ett solidariskt ”vi”. Har behovet av det ändrats? Nej. Det är samma. Och här har också kulturen spelat sin roll. Författaren Ivar Lo-Johansson medverkade med sina romaner och i debatten till att det förhatliga statarsystemet avskaffades 1945. Maja Ekelöf skrev Rapport från en skurhink 1970 och mängder av städerskor sträckte på ryggarna och kände att de plötsligt syntes. 1975 tog de strid för bättre villkor och högre löner. Ekelöf ordnade solida-

Linnea Garli Lokförare, författare, förtroendevald i Seko Stockholm

ritetsmöte och samlade in pengar till strejkkassorna. Städerskorna vann. Det finns många historiska exempel på att kultur bidragit till att förändra livet för både individer och stora grupper människor inom arbetarklassen. Skulle det kunna vara så idag?

För några år sedan visade tankesmedjan Katalys att endast fem procent av människorna som hördes och syntes i SVT under 2015 tillhörde arbetarklassen. Rapporten visar normalläget när vi lämnar walkover – vi syns inte. Man tror knappt att vi finns. Som om vi inte skulle kunna ha något att säga, något att berätta. Normen blir någon annan. Fackföreningspressen skulle kunna vara vårt sätt att kompensera för en sådan brist. Även i nutid skulle fackliga tidningar kunna ena, föra ut idéer och inspirera. Ett inlägg i sociala medier kanske får många att trycka på gillaknappen. Men i fikarummet på jobbet kan man inte lägga en statusuppdatering. Och hur vet man att internetpubliken är medlemmar, inte bara politiskt intresserade som aktivt söker sig till fackliga forum? En tidning går inte att mäta i klick men landar på alla medlemmars hallgolv. Där syns den. Om inte annat måste man bära ut den i pap -

persåtervinningen eller knöla ner den i sina blöta skor. Kanske ser man mitt i hopknölandet något som drar ögonen till sig. Börjar bläddra.

Naturligtvis är det inte så att förbundsledningarna skär i medlemstidningarna på pin kiv. Sviktande medlemssiffror ger tajtare budget. Men att skära ner på eller sluta spegla våra egna röster är, om man uttrycker det milt, rätt kasst. Man kan inte spara sig ur sjunkande organisationsgrad. Det måste skapas gemenskap, en idé om att facket kan vinna, att det är värt att kämpa. För att kunna röra sig framåt – som på Ivar Los 30-tal och Maja Ekelöfs 70-tal – istället för att envisas med att stanna kvar i nedskärningens usla tid – 90-talet. Även i nutid skulle kultur kunna bidra till att arbetare sträcker på ryggarna, ser sig om och bestämmer sig för att förändra världen.

1. Fram till och med den 18 december 2022 pågår fotbolls-VM i diktaturen Qatar. Beslutet om att arrangemanget skulle gå i Qatar fattades 2012 av det Internationella fotbollsförbundet (Fifa). Särskilt pådrivande var Fifas dåvarande ordförande, som senare fick avgå på grund av korruption. Vad heter han?

Sepp Blatter

Michel Platini

Thomas Ravelli 2. Under den arabiska våren 2010–2012 stod fotbollssupportrar för flera av de folkliga upproren i Nordafrika och Mellanöstern. Flaggor med klubbarnas symboler syntes ofta i demonstrationstågen. Vad kallade sig dessa supportergrupper för?

Ultras

Dem-Soccer-supportrar 3. En VM-kvalmatch 1969 urartade helt och ledde till ett hundratimmarskrig mellan de två länder som mötte varandra. Vilka två nationer var det som möttes?

Colombia och Venezuela

Paraguay och Peru

Honduras och El Salvador

Den italienska populisten och högerpolitikern Silvio Berlusconi ägde länge den italienska fotbolls-

8. När Sverige mötte Tyskland i VM 2018 drog en svensk spelare på sig en frispark vilket ledde till att Tyskland gjorde mål. Efter det strömmade rasistiska kommentarer och till och med dödshot in på hans sociala medier. Vad heter fotbollsspelaren?

Alexander Isak

Robin Quaison

Jimmy Durmaz 9. Efter att ha vunnit Svenska cupen 2021 poserade spelare i Hammarby med en utländsk flagga för att visa sitt stöd. Vilka land representerade flaggan? 1. Belarus X. Venezuela 2. Palestina

10. I Qatar har utländska migrantarbetare byggt sportarenorna inför VM-turneringen i fotboll. En global facklig international, som också Seko tillhör, har engagerat sig starkt för dessa migrantarbetares villkor. Vad heter den fackliga internationalen?

1. Public Services International (PSI)

X. Building and Wood Workers’ International (BWI)

2. International Trade Union Confederation (ITUC)

Även i nutid skulle kultur kunna bidra till att arbetare sträcker på ryggarna, ser sig om och bestämmer sig för att förändra världen.

Vill du läsa debattinläggen, spana in Arbetarskrivares Facebook eller sök på Aftonbladets kultursidor.