Oenighet mellan fack och arbetsgivare i körkortsfrågan på regional nivå

POST. Vår klubb Seko Postklubb Stockholm har fört regionala förhandlingar med Postnord angående körkortsfrågan under hela hösten, men dessa förhandlingar tycktes innan jul ebba ut. Kanske för att en ny stor omorganisation var på gång i det fördolda, men jag och säkert flera med mig tolkade tystnaden från regionledningen som ett positivt tecken.

l Sedan kom nyheten om de stora neddragningarna bland chefer och administration och då vaknade hoppet på riktigt hos oss omkring 100 äldre körkortslösa brevbärare att vi kanske skulle få behålla våra jobb trots allt. I och med att fokus i Postnords besparingar skiftat, så hade ledningen kanske lämnat idén att sparka de körkortslösa Stockholmsbrevbärarna och faktiskt lyssnat på Sekos argument för fördelarna med cykelbrevbäring i storstadsmiljö.

Hoppet levde i några dagar, särskilt eftersom Postnord gick ut i media och lugnade alla anställda på golvet med att nedskärningarna på 200 personer bara skulle beröra chefer och administration.

Men trots denna försäkran så kalllade Regionledningen efter några dagar till en ny samverkan i körkortsfrågan där de stod fast med sin vilja att lösa övertaligheten genom att säga upp brevbärare utan körkort.

Förhandlingarna strandade eftersom Seko inte kunde acceptera att Postnord sparkar de äldre körkortslösa Stockholmsbrevbärarna som i de flesta fall jobbat hela sitt yrkesliv i företaget. Detta samtidigt som företaget investerar i nya cykelmodeller av cargotyp som lämpar sig väl i stadsmiljö, och att så många brevbärare med körkort får cykla på daglig basis. Det skulle vara fullkomligt omöjligt för oss fackliga att förklara för våra medlemmar att de skulle behöva lämna sina anställningar i Postnord när verkligheten ser ut som den gör. Alla brevbärare i Stockholm vet hur mycket det cyklas, och de förstår också att det kommer att fortsätta att cyklas på jobbet även i framtiden.

Det kan gå fort nu med ett avgörande i övertalighetsprocessen.

Risken finns att de avgående cheferna i region Stockholm gärna vill knyta ihop säcken lite prydligt de sista veckorna innan de går vidare till nya utmaningar. Jag tror att ett sådant agerande kan vara förhastat eftersom de nya cheferna i de olika affärsområdena kanske har en annan bild av framtiden än nuvarande ledning och att de därför bör få utveckla verksamheten efter egna visioner. Låt de nya cheferna fatta avgörandet tycker jag!

Ännu har frågan kring övertalighet och körkort inte lyfts till centralt fackliga i Seko, ST och Saco. Ledningen för region Stockholm Syd i Postnord menar att de därför fortsätter med processen att sparka de körkortslösa på regionnivå. Postnord inleder det hela med att erbjuda de körkortslösa brevbärarna sex månadslöner om de frivilligt säger upp sig. Seko menar att det är dumt att bara ge sex månader vid frivillighet när en körkortslös som blir övertalig får 12-14 månader beroende på ålder och anställningstid med omställningspaketet Novum. En mer rättvis lösning för att lösa övertaligheten vore att erbjuda frivillighet på sex månader till alla brevbärare i regionen med eller utan körkort. Seko Posten är nu inkopplade och en central beslutsförhandling kan påkallas längre fram.

En beslutsförhandling innebär tyvärr enligt medbestämmandelagen bara att facket har en chans att påverka i samverkan med arbetsgivaren men att arbetsgivaren i slutändan fattar beslutet efter eget huvud. Om Postnords ledning står fast vid att sparka sina äldre trotjänare bara några år innan de ska gå i pension efter ett långt yrkesliv är det inte ett agerande värdigt ett statligt ägt företag.

Charlotte Rinaldo stockhom@seko.se

– Som jag uppfattar det tycker Postnord att jag varit illojal därför att jag offentligt kritiserat arbetsgivaren. Jag uppfattar också att Seko tycker att jag borde gå med på en förlikning. De verkar inte så pigga på att frågan drivs vidare, ytterst till Arbetsdomstolen. Men jag tänker inte så mycket på mig själv som på den principiella frågan, säger Emilia Leijon-Amrén.

Siv Andersson och Patrick Theodorsson förhandlar för Seko Posten i frågan, men ingen av dem vill yttra sig. Förhandlare uttalar sig av princip aldrig i förhandlingar om pågående personärende. I detta fall har dessutom förhandlingarna flyttats till central nivå, så de kommer inte att sköta de fortsatta förhandlingarna.

Ärendet om Emilia Leijon-Amrén har också blivit en fråga i riksdagen. Kadir Kasirga S-ledamot och aktiv i Seko har i skriftlig fråga krävt att finansministern tar Postnord i kragen. I början av året svarade finansminister Elisabeth Svantesson. Hon uttalade sig inte om det konkreta ärendet men slog fast att ”det är angeläget att visselblåsarfunktionen fungerar i praktiken”.

Emilia Leijon-Amrén är för tillfället studieledig, men hennes förhoppning är att hon så småningom kan komma tillbaka till arbetet på posten.

POST. – Omorganiseringen inom Postnord kan komma att påverka den fackliga strukturen inom företaget, säger förändringen både skulle kunna leda till en uppspjälkning av den fackliga verksamheten på arbetsplatsen och till klubbar som får väldigt stora regionala täckningsområde.

Daniel Witoslaw, ordförande i Postklubb Norr.

Bakgrunden är Postnords planer på att skapa en ny och plattare organisation samt att dela in verksamheten i tre underföretag; logistik, terminal och brev.

– Nu är våra klubbar regionalt uppdelade, med den nya organisationen skulle vi få flera olika arbetsgivare på samma arbetsplats. Det kan leda till att vi också behö ver dela upp fackklubbarna.

– Risken är att det lokala fackliga arbetet försvagas.

Daniel Witoslaw konstaterar att fackklubben redan nu vet hur Postnords nya organisation kommer att se ut, men att den först ska vara på plats den sista mars.

– Från fackets sida behöver vi inte ha väldigt bråttom. Vi kan först se vad Postnord bestämmer sig för och sedan fundera på vad det betyder för oss. Men vi måste den fackliga organiseringen, säger

POST. Lastbilschaufförerna på Postnord har haft löner som har släpat efter jämfört med vad chaufförer får betalt av andra arbetsgivare.

l När Postnord märkte att det började bli svårt att rekrytera nya chaufförer beslöt man inför förra lönerörelsen att lönerna skulle höjas rejält. Överenskommelsen innebar att alla förare med C eller CE-körkort skulle få en lönehöjning på maximalt 3 000 kronor i månaden. Arbetsgivaren har fått fria händer att själva bestämma fördelningen av lönehöjningarna. Detta har resulterat i att vissa lastbilschaufförer har fått en stor löneökning, medan andra knappt har fått någon.

– De stora skillnaderna i hur stor löneökning man har fått skapar missämja bland chaufförerna. Det ser jag på min egen arbetsplats, Hub-Södertälje, säger Sandra Lun- din, som själv arbetar som chaufför och som är styrelseledamot i klubb Seko Posten Stockholm och samverkansansvarig i Södertälje.

Postklubben har tagit upp frågan om de stora skillnaderna i löneökningar med arbetsgivarna.

– Postnord har emellertid avvisat den fackliga kritiken. De hänvisar till att den tidigare överenskom- melsen öppnade för arbetsgivaren att avgöra nivån på lönehöjningarna. stockhom@seko.se

Sandra Lundin har inte heller fått någon information om exakt hur lönespridningen ser ut.

– Men det kommer att bli synligt senare i år i samband med lönerevisionen.

TRAFIK. På grund av flera omfattande banarbeten stängdes Saltsjöbanan den 1 januari år. Enligt planerna ska linjen vara i drift igen den 1 april 2023, men först 2027 kommer Saltsjöbanan gå hela vägen till Slussen. Under nedstängningen har tågen ersatts av bussar.

l – Men ingen av de drygt 50 anställda har sagts upp. Alla har fått andra och tillfälliga arbetsuppgifter, säger Ulrika Carlsson, vice ordförande och sekreterare i Lokalbaneklubben, som organiserar anställda vid Saltsjöbanan, Tvärbanan och Nockebybanan. Ulrika Carlsson berättar att det har funnits en möjlighet för de anställda att lämna önskemål om vad man tillfälligt ska arbeta med. – Några jobbar som informationsvärdar. Andra har blivit utlånade till Djurgårdslinjen och Lidingöbanan. Det har också varit möjligt att ansöka om att få ta busskort och några har fått utbilda sig till spårvagnsförare. Arbetsgivaren har varit lyhörd inför våra fackliga krav.

De banarbeten som ska genomföras handlar både om underhåll och nyinvesteringar. Däribland ska SL bygga dubbelspår och nya stationer vid Tattby och Fisksätra.

I dag går Saltsjöbanan till stor del på enkelspår. Även Region Stockholm, som bygger tunnelbanans Blå linje till Nacka och Nacka kommun, kommer att utföra arbeten i anslutning till Saltsjöbanans spår under avstängningen. Det handlar bland annat om ombyggnaden av Värmdövägen och renoveringen av Sickla bro.

När Saltsjöbanan så småningom kommer i gång igen kommer frågan om tågvärdarna att komma upp på dagordningen igen. Fram till uppehållet av trafiken fanns det delvis en dubbelbemanning med både förare och tågvärdar, men på grenbanan mot Solsidan har tågvärdarna försvunnit.

– Det skapade direkt problem. Många skolbarn åker efter den linjen och när det blivit stökigt på tågen har föraren inte kunnat få något stöd. Konsekvenserna av att ta bort tågvärdarna har fått stor uppmärksamhet i NackaVärmdö-Posten.

Ulrika Carlsson förklarar att klubben vill ha tillbaka tågvärdarna och även på Tvärbanan och Nockebybanan där de försvann 2016.

– Vid stopp i trafiken, utrymning eller sjukdomsfall hamnar hela belastningen på föraren. Vi menar att ombordanställda behövs som trygghetspersonal. De fungerar som förarnas extra öron och öron. Inte sällan är det stök, allra mest på fredags- och lördagskvällar. Men det händer saker på alla tider på dygnet. Även dagtid, förklarar Ulrika Carlsson. stockhom@seko.se l 37 spårvagnar av typ A32 och 25 spårvagnar av typ A35 trafikerar Tvärbanan och Nockebybanan. 128 000 resenärer reser med våra spårvagnar en vanlig vardag. 150 förare, 20 yttre och inre trafikledare, 7 informationsledare, 2 personalledare, 10 rangerare och montörer ser till att trafiken fungerar. l Företaget VR Sverige, tidigare Arriva AB, driver Saltsjöbanan. I Stockholm driver VR Sverige också Tvärbanan och Nockebybanan. VR Sverige driver vidare Pågatågen i Skåne och Östgötapendeln. Företaget ägs av det finländska statliga järnvägsföretaget VR Group Abp.

Fakta. Saltsjöbanan.

VÄG & BAN. Under 2022 och fram till valet körde Seko Infranord en intensiv kampanj för att järnvägsunderhållet borde återförstatligas. Hur lyckades den? Första Linjen ställde frågan till Håkan Englund, ordförande i Seko Infranords förhandlingsorganisation.

l – Egentligen har vi drivit en sådan kampanj ända sedan Banverket lades ner 2010 och verksamheten bolagiserades. Men, absolut, vi gjorde flera saker inför valet för att trycka på. Vi uppnådde också en del, men det var inte så positivt som vi trodde först. Varför protestera mot det upplägget?

– Av den enkla anledningen att antingen borde verksamheten drivas i egen regi eller så borde man kalla det för fortsatt upphandling. Nu påstår man en sak men gör något annat. Sedan i höstas har Sverige en ny regering, vad betyder det för frågan om järnvägsunderhållet?

– Inte mycket tror jag. I Tidöavtalet nämns inget om järnvägsunderhållet. Det är knappast en prioriterad fråga. Samtidigt har, efter vad jag förstår, regeringspartierna möjlighet att ta egna initiativ i frågan utan att involvera SD. Men det kommer knappast att ske. Tidigare har företrädare för SD hävdat att de vill förstatliga järnvägsunderhållet. Vad innebär det

Fackklubben halverade antalet som skulle sägas upp l

– Infranord har tappat flera upphandlingar. Efter förhandlingar med Seko Infranord blir det emellertid inte lika omfattande neddragningar av personal som företaget aviserade från början. Utgångsbudet var att över 200 skulle få gå. Nu stannar det vid cirka 100, säger Jacqueline Hellman, fackligt arbetsplatsombud och planerare av arbete i spår.

De övertalighetsförhandlingar som Seko Infranord bedrivit med företaget har varit en facklig framgång.

– En orsak var att företaget vill behålla nyckelpersoner, men får att få stöd för det blev de tvungna att minska antalet som skulle sägas upp, säger Johnny Naderus, vice

VÄG & BAN. – Varslen fortsätter att öka inom väg- och ban, men läget är ännu inte så allvarligt som vi befarade i höstas, säger Juwanro Haddad, ombudsman vid Seko Stockholm.

l Flera planerade projekt har skjutits upp och står stilla. Särskilt gäller det bostadsbyggandet, som, enligt Juwanro Haddad, har avstannat till följd av höjda räntor.

– Men det är inte de stora byggföretagen, som Skanska, NCC och

Peab, som drar ner på personalen. Behöver de spara skär de i stället ner på underleverantörer. Som vanligt slår besparingarna hårdast mot dem som är anställda av mindre företag och som utför jobb åt de stora jättarna.

Ett annat tecken på att särskilt många mindre företag har svag likviditet är att det tar längre tid för anställda att få ut rätt lön.

– Då och då händer det att arbetsgivare glömmer att betala ut olika former av extra ersättningar, som ob. Sådana fall har inte blivit vanligare men tidigare brukade räcka med ett telefonsamtal och så bad arbetsgivaren om ursäkt och betalade ut pengarna. Nu tar det längre tid och ofta krävs en förhandling innan rätt lön betalas ut. Det tyder på att flera företag har dåligt med pengar i kassan och måste vända och vrida på vartenda öre.

Juwanro Haddad har dock inte märkt någon generell oro bland Sekos medlemmar inom väg- och banbranschen.

– De flesta är fokuserade på det ordförande i Sekoklubben inom Infranord i Stockholm. Orsaken till neddragningarna är att Infranord förlorat flera upphandlingar i Norrland och Mellansverige. I Stockholmsregionen har Infranord klarat sig bättre. – I Stockholmsregionen behövs snarare mer arbetskraft, som arbetstågsförare till lifträlsbilar och spårgående traktorer, samt ett 30-tal järnvägstekniker, säger Jacqueline Hellman. stockhom@seko.se arbete som de håller på med. Många säger också att tiderna är osäkra för alla.

Sedan är vissa grupper mer sårbara än andra.

– Är man utbildad maskinförare och blir av med jobbet är det ofta ganska lätt att hitta ett nytt arbete.

I vissa delar av Sverige är det till och med en brist på personer med för möjligheten att få igenom en kursändring?

– På sistone har det varit tyst från SD i den frågan. Partiet går inte att lita på. De har verkar ha böjt sig för de andra högerpartierna. Sedan är det väldigt fastlåst oavsett vad SD tycker. Så länge inte socialdemokratin driver på för ett återförstatligande av järnvägsunderhållet eller delar av järnvägsunderhållet blir det svårt att komma framåt. Men hur ska det vara möjligt att få igenom politiska beslut när det parlamentariska underlaget är så svagt? – Jag håller med om att det ser mörkt ut på kort sikt. Det avgörande nu är snarast att behålla trycket på gräsrotsnivå. På längre sikt kan det ge resultat.

l Under 2020 beslutade företaget Infranord att lämna arbetsgivarorganisationen Almega för att i stället bli medlem i Byggföretagen (BF). Beslutet ledde till ett hårt fackligt motstånd från Seko Infranord. Om det avtal som slutits med Almega skulle ersättas av ett avtal med BF skulle villkoren för de anställda försämras. Seko Infranord mobiliserade och hotade med att inte teckna något företagsavtal med Infranord. – Även Infranord insåg att konsekvensen skulle bli avtalslöshet. I december 2022 dödförklarade man därför försöket att inrangera Infranord under BF. En facklig seger, säger Håkan Englund, ordförande i Seko Infranords förhandlingsorganisation.

sådan kompetens. Det är betydligt tuffare för dem som saknar yrkesutbildning och yrkesbevis. Jobbar man dessutom hos en liten underleverantör är läget tufft.

Juwanro Haddad konstaterar samtidigt att det kan vara svårt att finansiera en yrkesutbildning för personer som har det svårt ekonomiskt med stora bostadslån, särskilt nu när räntorna har stigit. – Men nu finns möjligheten att få lön under utbildningen genom det nya omställningsstudiestödet. Det uppmanar jag alla att utnyttja.

Neddragningar. Telia genomför ett stort besparingspaket.

Notiser.

FÖRSVAR. – Upprustningen av försvaret har lett till att många nyanställs. Därför satsar vi nu stort på att värva nya medlemmar, säger Jens Larsson, anställd vid flygflottilj F16 i Uppsala och styrelseledamot i Seko Försvarsklubb Svealand.

l Jens Larsson berättar att många av de som börjat jobba på flottiljen visat intresse för Seko.

– De vill veta mer. Det kommer frågor om vad Seko är för något och om hur Seko arbetar. Flera har också frågor om vilka försäkringar som ingår i medlemskapet.

TELEKOM. – Just nu pågår förhandlingar om uppsägningar.

Från den 1 april ska omkring 320 medarbetare försvinna, men några kan omplaceras på andra tjänster inom företaget, säger Rickard Wäst, ordförande i Seko Teliaklubben, som också utgör en del av Seko Stockholm.

l Rickard Wäst förklarar att neddragningen av personal kommer att ske över hela linjen och omfatta alla yrkeskategorier. Telia har sedan tidigare deklarerat att företaget måste minska antalet anställda fram till 2025. Nu har den processen drivits på. En bidragande orsak till det är bland annat höga energikostnader under kvartal fyra förra året.

Även geografiskt sker neddragningar över hela landet. Vid kontoret i Solna berörs omkring 130 personer, varav ett 20-tal tillhör Seko.

Sedan tidigare har Teliaklubben varit med och förhandlat fram re- gelverket kring uppsägningar i ett så kallat villkorsavtal.

– Bland annat gäller minst dubbla LAS-tiden. Enligt LAS avgörs uppsägningstiden av hur länge man varit anställd, från 1 till 6 månader. Våra anställda får den dubbla tiden. Under denna period är man arbetsbefriad med lön och bibehållna personalförmåner. Dessutom finns möjlighet till avgångsvederlag och utbildningar till nya yrken. För att få igenom dessa förmåner har arbetsgivaren fått möjlighet att töja på turordningsreglerna. Om så sker ska en motivering redovisas vid förhandlingstillfället.

Många av de som får sluta har nära till pension. I bästa fall, konstaterar Rickard Wäst, kan de få ett förstärkt stöd som ger ekonomiskt skydd fram till pensionen.

– Telia är ett aktiebolag, men fortfarande är staten huvudägaren. Jag tror det har bidragit till skyddet vid omställning. Varumärket är fortfarande viktigt och nästan alla har synpunkter på Telia.

Rickard Wäst menar att det också är en god stämning under de så kallade övertaglighetsförhandlingarna.

– Det är förstås tunga beslut, men företaget är ovanligt väl förberett.

Det finns också ett gemensamt intresse av att företaget måste fungera och vara konkurrenskraftigt även framöver. Då går det inte att slänga ut ”gamlingar” bara för att man kan det. Tvärtom är det avgörande att behålla central kompetens.

En sak som oroar Rickard Wäst är samtidigt hur arbetsbelastningen kommer att se ut för den personal som blir kvar.

– Det kan låta som en nästan cynisk ståndpunkt när många får sluta, men även detta är viktigt. Arbetsgivaren säger att flera arbetsuppgifter ska försvinna, inte sällan är det dock oklart när det kan komma att ske. Det blir en orimlig arbetsmiljö för dem som jobbar kvar om de får en ökad arbetsbelastning i en redan ansträngd organisation. stockhom@seko.se

VÅRD. Tidöpartierna vill återinföra ungdomsfängelser, men Seko SiS stretar emot.

l Ett krav i Tidöavtalet är att särskilda ungdomsfängelser åter ska inrättas. Sverige hade sådana fram till 1980. Ungdomsfängelserna ska, enligt avtalet, ”ersätta de särskilda ungdomshem som SiS ansvarar för idag”.

För brott som begås av en person som inte fyllt 18 år får domstol döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl. Vanligen får i stället Statens Institutionsstyrelse (SiS) ansvaret för dessa ungdomar. SiS har för närvarande 21 ungdomshem med omkring 700 platser. De som sitter på ungdomshem har antingen blivit tvångspla- cerade enligt LVU (Lag om vård av unga) eller LSU (Lag om sluten ungdomsvård). LVU-ungdomarna har en individuell vårdplan. LSU ungdomarna är dömda till sluten ungdomsvård och vistelsen är i likhet med fängelsestraff tidsbegränsad.

Formuleringen i Tidöavtalet är otydlig. Tänker sig regeringspartierna och samarbetspartiet SD att nyöppnade ungdomsfängelser ska fyllas av både LVU-ungdomar som begått brott och av ungdomar som dömts till sluten vård enligt LSU? Eller handlar det bara LSUungdomar som ska flyttas? Det förblir oklart.

Seko-SiS, det vill säga fackklubben för anställda inom SiS, menar att det behövs ännu större personaltäthet för att både förbättra kvaliteten på vården och öka säkerheten för personalen.

Samtidigt är klubben kritisk till förslaget om att lägga ner ungdomshem och ersätta dem med fängelser.

– Det är vi som har kompetensen att arbeta med ungdomar. Att föra över ungdomar till fängelser har testats förut, men inte slagit väl ut. Det håller även våra Sekos klubb inom kriminalvården med om, säger Frida Strandberg Landin, ordförande i Seko SiS. stockhom@seko.se av den svenska upprustningen. – Många av de nyanställda är också väldigt positiva. De tycker att jobbet är spännande och tycker att de gör en viktig insats för samhället genom sitt jobb.

Samtidig konstaterar Jens Larsson att det är viktigt att bevaka de anställdas fackliga rättigheter. – Inte minst att kollektivavtalet efterlevs. Särskilt viktigt för många anställda är frågor som har att göra med arbetstider och scheman. Då behövs också de fackliga organisationerna.

Uppsala ligger egentligen utanför Seko Stockholms område, men Seko Stockholm har hjälpt de fackligt aktiva vid flottiljen att ordna medlemsvärvningskampanjer.

– Nyligen körde vi en intensiv kampanj under två dagar. Både Victor Risling och Mikael Eriksson från Seko Stockholm var här och hjälpte till. Däribland informerade vi utanför mässen och delade ut flygblad. Det gav resultat. Nu är tanken att vi ska göra en likadan satsning igen senare i vår.

Flygflottiljen i Uppsala var tidigare på väg att avvecklas och själva flygverksamheten försvann helt.

Nu ska flyget tillbaka som en del

Ett annat tecken på det växande intresset för försvaret är att antalet prao-elever ökat drastiskt, inte minst på flygflottiljen i Uppsala.

– Eleverna får prova på olika saker, som flygsimulatorer och följa med brandförsvaret. Det kommer helt klart skapa ett sug efter att jobba inom försvaret.

Seko organiserar många grupper inom försvaret, både soldater och civilanställda. Bland de civila finns också många olika yrkesgrupper. Jens Larsson nämner bland annat dem som jobbar med administration och idrott.

– För tillfället har Seko ett 50-tal medlemmar här på flottiljen, men förhoppningsvis blir vi snart fler, avslutar Jens Larsson.

VÄG & BAN. I slutet av 2022 gav mark- och miljödomstolen Cementa tillstånd att fortsätta att bryta kalk i Slite under ytterligare fyra år. Det betyder att flera Seko-jobb räddas.

Domstolen har inte bedömt att påverkan av miljön varit i den omfattning att brytningen borde avbrytas. Enligt domstolen finns också ett ”allmänintresse av större vikt”, det vill säga att brytningen skapar sysselsättning och bidrar positivt till Gotlands ekonomiska utveckling. Beslutet har skapat en omfattande diskussion. Miljörörelsen menar att brytningen borde ha stoppats för att skydda grundvattnet, men för de anställda vid Cementa på Gotland och för dem som är anställda av underentreprenörer innebär beslutet att många jobb blir kvar. – För flera medlemmar i Seko Stockholm, där Gotland ingår, är beslutet positivt. Seko organiserar visserligen inte några av de som är anställda av Cementa. De tillhör IF Metall. Däremot organiserar vi många av dem som är anställda av underleverantörerna. Det handlar om anställda som schaktar och transporterar kalken med hjälp av lastmaskiner, säger Juwandro Haddad, facklig ombudsman.

VÅRD. 65 procent de anställda inom Kriminalvården anser att det är svårt att klara uppdraget med den nuvarande bemanningen. Det visar en ny undersökning från Seko. Antalet har fördubblats sedan 2017.

l – Kriminalvården befinner sig i en kris som måste lösas här och nu. Den slår stenhårt mot våra medlemmars arbetsmiljö och den kommer slå mot hela samhället när myndigheten inte klarar sitt uppdrag, säger Sekos förbundsordförande, Gabriella Lavecchia.

Under det senaste året har 6 av 10 arbetare på anstalter med den högsta säkerhetsklassen (klass 1) utsatts för hot eller våld. Otryggheten är alarmerande också på häkten och inom Nationella Transportenheten (NTE). Inom dessa verksamheter förekommer dagligen ensamarbete, trots att det strider mot reglerna. – Detta är en ohållbar situation. Det klientnära ensamarbetet leda till att våra medlemmar ofta utsätts för väldigt farliga situationer, till och med livshotande. Detta är helt oacceptabelt. Klientnära ensamarbete ska inte förekomma i denna verksamhet, säger Gabriella Lavecchia, förbundsordförande, Seko. stockhom@seko.se