Första Linjen 3/2022 by Första Linjen

N° 3/2022

Seko Stockholms medlemstidning | sekostockholm.se | stockholm@seko.se | Årgång 9

Posttidning B

Ledare. Baksäteschauffören Sverigedemokraterna bestämmer åt vilket håll färden går, vilka som får åka med och vilka som ska lämnas efter.

Krönika. Vi måste drömma om hur samhället ska skapas om vi ska kunna skapa ett bättre samhälle.

Tips. Första Linjen tipsar om sevärda filmer, dokumentärer och utställningar, bland annat filmen Stammisar med Linda Pira.

Ledare: Karin Åkersten, s. 2

Krönika: Alexander Petersson, s. 16

Kultur, s. 12–13

Nya kablar dras i utblåst kontorslokal Det är du och dina kollegor som vet vad som är viktigast på just er arbetsplats. Genom att engagera dig fackligt får du möjlighet att påverka att ni som arbetstagare får ökat inflytande. Monika Roll

Först, s.3 FOTO: JOSÉ FIGUEROA, MATS WINGBORG

Vård

Väg & Ban

Svårt att rekrytera krimalvårdare

Höga bränslepriser riskerar jobb

Dåliga villkor och låga löner gör det svårt för Kriminalvården att rekrytera ny personal.

Hitills har jobb kunnat skjutas upp, men riskerna finns att de höga bränslepriser i slutändan leder till varsel.

Nyheter, s.8

Nyheter, s.6

Huvudavtal

Strejk

Förbättrad omställning

Strejkvåg i England

Det nya huvudavtalet ger bättre möjligheter till att utöka sin kompetens eller helt byta yrkesbana.

Sedan i somras har brevbärare och järnvägsarbetare strejkat i England mot neddragningar och för bättre villkor och högre löner.

Nyheter, s.7

Utblick, s.12

Det gäller att vara uppmärksam, berättar installatören och Sekomedlemmen Mattias Säw, när Första Linjen besöker honom och hans kollegor när de drar fiber. Tema, s. 10–11

Civil

Katarina Burman bedriver fackligt arbete bland hovdamer Den lokala klubbordföranden gillar att springa och spela spel när hon inte guidar grupper på slott runt om i länet. Kamraten, s.15 Begränsad eftersändning. Returadress: Seko Stockholm, Box 1032, 17121 Solna

POSTTIDNING B

Först

Första Linjen 3/2022 sekostockholm.se

Första Linjen är Seko Stockholms medlemstidning, den utkommer minst 4 ggr per år. Ansvarig utgivare: Karin Åkersten. Redaktör: Mats Wingborg. Redaktionsråd: Mats Wingborg, Linnea Garli, Stefan Pagliarini, Monika Roll, Charlotte Rinaldo, Karin Åkersten och Kalle Holmqvist. Medverkande i detta nummer: José Figueroa, Linnea Garli, Kalle Holmqvist, Stefan Pagliarini, Charlotte Rinaldo, Monika Roll, Hedvig Wingborg, Mats Wingborg och Karin Åkersten. Grafisk form: Petter Evertsén. Tryck: Hall Media Tryck AB, 2022.

Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, 17121 Solna. Postadress: Box 1032, 171 21 Solna. Telefon: 08-454 84 00. E-post: stockholm@seko.se.

Ledare.

Fick varning efter att ha krävt att få ha med sig facklig företrädare POST. Emilia Leijon-Amrén jobbar på Postnords brevbärarkontor i Årstaterminalen. Hon har fått en varning av arbetsgivaren för att hon inte lämnat in något sjukintyg, rapporterar Sekotidningen. Leijon-Amrén har varit sjuk på grund av

stress i jobbet och menar att det är omöjligt att hinna med att utföra jobbet på utsatt tid. Hon säger att även andra som kör samma postslingor säger samma sak. När hon kontaktade vårdcentralen och bad om ett sjukintyg menade man

att företaget borde skicka henne till företagshälsovården eftersom stressen var arbetsrelaterad. Men Postnord har inte låtit henne besöka företagshälsovården. I stället har hon fått en erinran, det vill säga en varning av arbetsgivaren. Ett skäl till att arbetsgivaren varnat henne är för att hon inte ville träffa dem utan att ha med sig en facklig företrädare.

Sommarjobb.

När baksäteschauffören styr

ed Sveriges nya regering har vi fått ett styre som består av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. Vi har dessutom fått en baksäteschaufför i form av Sverigedemokraterna. De får i stort sett bestämma åt vilket håll färden går, vilka som får åka med och vilka som ska lämnas efter. I valrörelsen lovade de borgerliga att de skulle få ordning på Sverige. Bara de fick vårt förtroende så skulle priset på drivmedel sänkas, gängen splittras och skjutningarna stoppas. Trots löften om snabba åtgärder och hånfulla uttalanden om att den tidigare regeringen inte fick någonting gjort har konkreta åtgärder över hur man kan hjälpa hushållen dröjt. Rysslands krig mot Ukraina har kraschat energimarknaden i Europa. Ett besked om vilken typ av ekonomiskt stöd som ska gå ut till Sveriges elkonsumenter borde vara bland det mest prioriterade. Den nya regeringen, med sin baksäteschaufför, har hittills levererat löften om hårdare straff, sänkta skatter och framför allt minskad invandring och ökad återvandring med en ganska otydlig bild av vilka positiva effekter det rent konkret skulle ge. Som symbolpolitik är det väldigt tydligt: med minskad invandring ska vi få minskade samhällsproblem. Gensvaret från arbetsmarknaden är inte odelat positivt. Var ska arbetskraften komma ifrån? Vi kommer inte producera fram tillräckligt många svenskar för att hålla i gång arbetsmarknaden. Det framstår dessutom som Baksätessynnerligen empatilöst och dessutom ganska chaufförtondövt att fokusera på ett minskat ansvarstaen Sverigegande i tider som dessa när Europa har krig i demokrasin närhet och några av våra grannländer tagit terna får ett stort ansvar för flyktingströmmarna från i stort sett Ryssland och Ukraina. Hårdare tag mot brottslingar kommer göra att

häkten och fängelser blir överfulla men med låga löner och en utsatt arbetsmiljö är det svårt att rekrytera fler kriminalvårdare. Det är oklart om det ens finns platser för de dömda brottslingarna och risken är överhängande för att det enda vi skapar är en plantskola för unga brottslingar i början av sin kriminella karriär. Sänkta skatter tenderar att ge störst lättnader till dem som tjänar mest. Sänker vi skatterna får vi också mindre över till den välfärd som är till för oss alla. Den föregående regeringens uppgörelse om Las var inte någon rolig historia men beskedet från politiken och parterna var extremt tydligt; nu är det den överenskommelsen som gäller. Nu säger den nya regeringen genom liberalen Johan Pehrson att “man vill skruva lite”. Alltså ändra i villkoren för omställningsstödet som var den enda godbiten i hela uppgörelsen. Det är häpnadsväckande dumt. Våra medlemmar måste fortfarande betala en stor del av sin inkomst för att köra bilen till och från arbetet, de oroar sig för hur de ska klara av att betala vinterns elräkningar och att sätta mat på bordet. De förtjänar ett styre som tar det förtroende de fått på allvar och som inte bara ser det som en chans att äntligen få visa sig på styva linan med uppkavlade skjortärmar. Karin Åkersten Ordförande Seko Stockholm karin.akersten@seko.se

bestämma åt vilket håll färden går, vilka som får åka med och vilka som ska lämnas efter.

Efter att ha haft uppehåll under pandemin är nu LO:s informationskampanj för sommarjobbare igång. FOTO: MICHEILE DOT COM/UNSPLASH

”Flera unga lurade” visar LO:s sommarkampanj ARBETSMARKNAD. Flera från Seko Stockholm deltog i LO:s sommarkampanj för att ge information till sommarjobbare. Reaktionen var positiv, men kampanjen visar också att en del jobbade åt oseriösa arbetsgivare. l Efter flera år av pandemin återupptog LO i somras sin kampanj för att ge information till sommarjobbare. Under fem veckor deltog 12 uppsökare från olika LOförbund i arbetet. En av dem som var med och organiserade arbetet var Peter Karlsson Eriksson. Han arbetar med skolinformation åt LO-distriktet men har tidigare jobbat på Skansen och är medlem i Seko. – Vi besökte många butiker, restauranger, caféer, florister, parker etc. Däremot är det förstås svårare att komma in på industriarbetsplatser. Nästan alltid var responsen både från de anställda och från arbetsgivare positiv. – Vårt syfte var enbart att informera om vilka rättigheter de anställda har. Inte att försöka värva medlemmar. Endast i något enstaka fall var

personer missnöjda. Det handlade om knorrande arbetsgivare och om anställda som inte tyckte att facket brukade ge tillräckligt med hjälp.

Över lag var villkoren acceptabla, men ibland saknades kollektivavtal och ibland fick sommarjobbarna inte tillräcklig ersättning för övertid. – Om de var missnöjda kunde de ringa till LO:s hjälptelefon. Vår uppgift var enbart att ge information. Men LO har ett särskilt upplägg för sommarjobbare. De får stöd och hjälp även om de inte är fackliga medlemmar. Även Dennis Lamberg-Clemes,

som i vanliga fall jobbar som lokförare och aktiv i sin Sekoklubb, deltog i den uppsökande verksamheten. – Det var sjukt kul. Jag gillar att prata med anställda om varför det är viktigt med facket. Sedan är det viktigt att nå unga sommarjobbare, även om vi också pratade med många andra. Den uppsökande verksamheten skedde inte bara i Stockholms kommun utan i hela länet. Totalt var gruppen ute i 12 av de 26 kommunerna, däribland i Södertälje, Huddinge, Solna och Nynäshamn. stockhom@seko.se

Fakta. LO:s sommarkampanj i Stockholm l Sex avdelningar från olika LO-förbund deltog i verksamheten, däribland flera företrädare från Seko. • Totalt genomfördes 2692 samtal vid besök på 1665 arbetsplatser. • De flesta som uppsökarna pratade med var mellan 18 och 30 år. • Flest besök var inom Handels avtalsområde (butiker mm), därefter inom HRF:s avtalsområde (restauranger och hotell) och sedan inom Sekos områden (telecom mm). l Utvärderingen av kampanjen visade att bland annat följande former av bristfällig behandling av anställda framkom: • Arbetare som inte fått något anställningsbevis i skriftlig form, eller inte fått något alls. • Misstankar om utnyttjande av svartarbete. • En 16-åring som jobbade 12 timmarspass ensamarbete med kontantkassa. • Varmt, ingen ventilation, ingen toalett, inget rinnande vatten. • Arbetare som inte fick gå på toaletten under arbetstid. • Ensamarbete i butik som hanterar kontanter. • Ensamarbete utan möjlighet till rast eller måltidsuppehåll, jobbade 8 timmar om dagen. • Arbetare som inte fick ut lön, trots att de arbetat hela sommaren. • Underbemannat och stressigt. • Personal som skickats hem utan betalt för att det var en ”lugn” dag.

Först

Första Linjen 3/2022 sekostockholm.se

4 500

Enligt Kriminalvårdens beräkningar behöver myndigheten anställa 4 500 personer på heltid fram till 2025. Fram till 2031 behövs nästan 6 800 anställas. Antalet fängelsedömda beräknas öka från omkring 5 500 2021 till 6 880 personer år 2025. Det motsvarar en ökning med 26 procent.

Högerpartierna säger nej till höghastighetsjärnväg

Jämlikhetspriser till Tjeders och Göran Greider

l Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har lämnat in en gemensam motion till riksdagen där de säger nej till höghastighetsjärnväg. Enligt motionen grundar sig nejet på en sammanvägning av den samhällsekonomiska och miljömässiga nyttan. Sekos förbundsordförande Gabriella Lavecchia protesterar mot högerpartiernas beslut. Hon menar

l Den 4 oktober delades årets Jämlikhetspris ut av Jämlikhetsfonden och Katalys. Det stora priset på 100 000 kronor fick personalägda företaget Tjeders Industri AB i Malmköping. Hederspriset på 10 000 kronor delades ut till författaren Göran Greider (bilden). Jämlikhetspriset har

tvärtom att höghastighetsbanor är ett viktigt framtidsprojekt, både på grund av klimatet och för att det är trångt på järnvägen i dag. Höghastighetstågen var tänkta att trafikera sträckorna Stockholm-Göteborg och StockholmMalmö.

Debatt.

tidigare delats ut till bland annat tunnelbaneklubben i Stockholm. Katalys, som är en av stiftarna av jämlikhetspriset, är en tankesmedja ägd av fackförbundet i 6F där Seko är en av medlemmarna. Ordförande i Jämlikhetsfonden är Per Sundgren, tidigare kulturborgarråd (V) i Stockholm.

Förtroendevald.

FOTO: JOSÉ FIGUEROA

Vi behöver bli fler förtroendevalda! ORGANISATION. Det är du och dina kollegor som vet vad som är viktigast på just er arbetsplats. Genom att engagera dig fackligt får du möjlighet att påverka att ni som arbetstagare får ökat inflytande.

PostNord har startat en landsomfattande turné som heter ”PostNord lyssnar”. Men den handlar inte om att lyssna på vad personalen tycker och känner utan mer om vad som skrivs i media, menar debattören. FOTO: POSTNORD

Har Postnord lyssnat? POST. Snart avgörs framtiden för Stockholms cirka 120 körkortslösa brevbärare som ledningen vill säga upp på grund av kompetensbrist.

l Seko, ST och Saco har efter strandade förhandlingar gemensamt skickat en skrivelse till regionledningen där vi skarpt ifrågasätter kravet på körkort i Stockholm eftersom ledningen inte har kunnat motivera detta när så mycket post av praktiska skäl fortfarande delas ut med cykel i storstadsregionen. Många Stockholmsbrevbärare med körkort har aldrig satt sig i en bil på jobbet och i många områden, som inte bara ligger i innerstaden, är det cykelbrevbäring som gäller även för dem som har körkort. Detta helt enkelt för att det är det smidigaste sättet att leverera på. Körkortskravet för nyanställda har funnits i över 20 år i företaget men vi som anställdes innan detta krav infördes har glatt cyklat på i decennier och gör det fortfarande eftersom det fungerar bra.

Jag tycker att det mest stötande

med att alla brevbärare utan körkort ska få sparken är att de flesta av oss är över 55 år gamla och har jobbat hela livet som brevbärare. Nästan alla i den här gruppen är Seko-medlemmar. Att vi då ersätts av yngre, nyanställda personer på ingångslön som fortsätter cykla dagligen i jobbet, men med körkort i plånboken, är en ren skymf. En kollega till mig på Årsta brevbärarkontor, 60 år gammal, uttryckte det som att det blir som en stor, svart plump i livet att få avsked efter ett helt yrkesliv som brevbärare trots att cykelutdelningen kommer att fortsätta i Stockholm. Hoppas Postnord lyssnar på detta! Postnord har tidigare velat lyssna. Det vet jag. För några år sedan, som svar på

alla klagomål på brev som aldrig kom fram, fakturor som kom försent, läkares kallelser som inte kom fram och en hel del negativa

Körkortskravet för nyanställda har funnits i över 20 år i företaget men vi som anställdes innan detta krav infördes har glatt cyklat på i decennier och gör det fortfarande eftersom det fungerar bra.

l Det kan handla om saker som omorganisationer, löner, chefstillsättningar, arbetsmiljö, semesterförläggning och scheman. Du är också med och bestämmer hur den fackliga verksamheten på din arbetsplats ska organiseras. De absolut viktigaste egenskaperna att ha som fackligt aktiv är engagemang och intresse. Fackligt arbete handlar om att många går samman och du ska inte behöva uppleva att din roll som förtroendevald är en belastning. Enligt förtroendemannalagen har du som förtroendevald rätt att ta ut den tid du behöver för att genomföra ditt fackliga arbete. Under den tiden får du ledigt från dina ordinarie arbetsuppgifter. Som fackligt förtroendevald behöver du inte vara expert på allt. Somliga kan varje paragraf i sina kollektivavtal eller är specialister på hur

skriverier i media som skadade varumärket anordnade Postnord en turné runt om i Sverige som hette ”PostNord Lyssnar”. I denna turné var VD, flertalet chefer och mycket personal från kundtjänst ute på gator och torg och visade upp sig för svenska folket. De såg det tydligen som nödvändigt med en urskuldande lyssnarturné. Postnords ledning är känsliga för kritik i media, och de måste naturligtvis ta kundklagomål på allvar. Därav kampanjen ”PostNord lyssnar”. Men de tycks inte vara lika känsliga för vad den egna personalen signalerar och hur de egentligen mår på jobbet, och där finns det en hel del förbättringspotential, som det heter på företagsspråket. Hur det går för de 120 äldre körkortslösa brevbärarna är säkert redan avgjort när den här tidningen gått i tryck. Jag hoppas att Postnord lyssnat!

vi använder lagstiftning för att försvara våra intressen. Andra brinner för arbetsmiljön eller försäkringsfrågor. För många kan ett engagemang uppstå utifrån personliga erfarenheter såsom att vilja få till ett bra schema för föräldrar eller att rehabprocessen i samband med en långtidssjukskrivning ska skötas på rätt sätt. Du som vet vad som är viktigt för medlemmarna och är bra på att engagera fler behövs särskilt mycket. Ett fackförbund utan många medlemmar tappar sin styrka och du som kan kommunicera ut varför facket behövs och den kraft ni uppnår tillsammans spelar en nyckelroll. För att bli förtroendevald på din arbetsplats behöver du bli vald av medlemmarna i din klubb. Finns ingen klubb kan du kontakta oss i Seko Stockholm för att få hjälp hur du går till väga för att bli arbetsplatsombud och dra igång verksamhet. Vi behöver bli fler!

Charlotte Rinaldo

Monika Roll

stockholm@seko.se

monika.roll@seko.se

Ett fackförbund utan många medlemmar tappar sin styrka och du som kan kommunicera ut varför facket behövs och den kraft ni uppnår tillsammans spelar en nyckelroll.

Nyheter

Första Linjen 3/2022 sekostockholm.se

Stress. Bristen på trafikledare ger en stressig arbetsmiljön på Trafikverket.

Personalen alltmer pressad på Trafikverket CIVIL. – Situationen för personalen är pressad. Nu erkänns det för första gången också av arbetsgivaren, säger Charlotte Olsson, ordförande i Sekos nationella klubb inom Trafikverket. l Charlotte Olsson berättar att situationen för personalen länge varit särskilt ansträngd i Stockholm, Malmö och Göteborg men att problemen nu spridit sig också till övriga trafikledningscentraler i landet. – Trafikverket har haft svårt att klara bemanningen utan ett omfattande övertidsuttag. Personalomsättningen har ökat. Det har lett till personalbrist, något som i sin tur gjort att det blivit svårare att fylla bemanningsplanen med fler ändringar i schemat som följd. Det handlar om beordrad övertid, nekade ledighetsansökningar, att arbetsgivaren betalar personal för att flytta semestern och tidsförskjutning, det vill säga att anställda frivilligt förskjuter sina pass. Som trafikledare ansvarar du för att planera den dagliga driften i tågtrafiken. Genom avancerad teknik sköts spåren och signalerna samtidigt som kontakt hålls med de som på olika sätt arbetar ute i spåren. Charlotte Olsson pekar på tre orsaker till att många trafikledare lämnar eller funderar på att lämna sina jobb. – Dels är det hög stress, dels är det mycket skiftarbete och dels arbetets inverkar på fritiden. En fritid som blir svårplanerad med ne-

kade ledighetsansökningar och en överhängande risk att bli beordrad på ledig dag. Det kan bli en ond cirkel. När personalomsättningen är hög ökar pressen ännu mer för dem som blir kvar, vilket kan leda till att ännu fler vill sluta. Även lönenivån spelar självklart också in, ingen som lämnar byter till ett jobb med lägre lön. arbetsdag är beror samtidigt på vad som händer i trafiken. – De dagar som allt flyter på kan vara relativt lugna. Men de dagar då det händer blir stresspåslaget stort. Erfarenheten är att nyanställda ofta har svårare att klara den stressen än de som har flera år i yrket. Jobbet som trafikledare är på många sätt speciellt. De som blir antagna får en lång intern utbildning. Först vid Trafikverkets skola i Ängelholm. Sedan får de öva i skarpt läge med handledare innan de blir färdiga trafikledare, förutsatt att de klarat testerna längs vägen. – Säkerheten är stor. Även de fast anställda får återkommande genomföra olika tester. Jobbet är säkerhetsklassat och Transportstyrelsen ställer stora krav på vad

När personalomsättningen är hög ökar pressen ännu mer för dem som blir kvar, vilket kan leda till att ännu fler vill sluta, berättar klubbordföranden. FOTO: BOMBARDIER TRANSPORTATION

Alla anstränger sig till det yttersta för att tågen ska komma i tid. De anställda anstränger sig också för att ge hjälp åt varandra. Ibland så till den grad att de slår knut på sig själva. Charlotte Olsson, Seko Trafikverket

Hur stressig en

Fakta. Trafikverket l Trafikverket är en svensk statlig förvaltningsmyndighet, som inledde sin verksamhet den 1 april 2010. Myndigheten har huvudkontor i Borlänge och regionkontor i Luleå, Gävle, Stockholm, Eskilstuna, Göteborg och Kristianstad. Roberto Maiorana är sedan den 1 mars 2022 generaldirektör för Trafikverket. Sekoklubben inom Trafikverket har omkring 1 100 medlemmar.

som ska krävas för att få utföra det, inte minst på hälsan. Kunskaperna är också en färskvara. De tappar också sin behörighet snabbt om de inte har varit i tjänst. Detta gör att Trafikverket inte kan ta in timvikarier. Vi är beroende av den personal som är utbildad och har en giltig behörighet. ingår också att handleda aspiranter. Om många av dessa lämnar yrket strax efter att de är färdigutbildade ökar frustrationen. – I värsta fallet kan uppdraget att vara handledare uppfattas som meningslöst. Sekoklubben inom Trafikverket är starkt engagerad i frågan om att få en bättre situation för personalen. – Viktigast av allt är att få personalen att känna sig uppskattade och stanna kvar. En annan sak är att Trafikverket behöver vara mer noggranna vid rekryteringen. Urvalsprocessen behöver bli mer pricksäker att hitta sökanden som troligen kommer att bli kvar. Bland annat är det avgörande att ge en realistisk bild av vad jobbet innebär. Med en förbättrad rekrytering skulle bemanningssituationen kunna förbättras, vilket i sin tur skulle förbättra arbetssituation och minska pressen. I trafikledarnas arbete

Vidare understryker Charlotte Ols-

son att den individuella lönesättningen ofta skapar en upplevelse av orättvisa. – Bland annat premieras medarbetare som jobbar mycket övertid

utöver skyldighetstiden och extrauppgifter, och inte att man gör det jobb man är anställd för att utföra. Som nämns tidigare har beordrad övertid, flyttning av semester och tidsförskjutning av schemat blivit vanligare. Charlotte Olsson betonar samtidigt att personalen är väldigt lojal. – Det är en stark gemensam moral. Alla vill anstränga sig till det yttersta för att tågen ska fram i tid. De anställda anstränger sig också för att ge hjälp åt varandra. Ibland så till den grad att de slår knut på sig själva. Många gånger slår man ihop trafikledarnas övervakningsområden vid sjukskrivningar. Då blir det svårare för trafikledarna att hinna med och hantera de störningar som uppstår. Trafikledaren kan bara ta ett samtal åt gången. Det som är positivt är att ledningen

nu börjat kännas vid att personalläget på trafikledningscentralerna är problematisk. – I elfte timmen. Men det är ändå positivt. När det råder samsyn om bristerna ökar möjligheten att komma överens om ändringar. Även inom ledningen för myndigheten är man numera allvarligt bekymrad. Systemet med individuell lönesättning bidrar också till en upplevelse av att en orättvis lönesättning av medarbetare premierar. Bland annat är det oroande om att jobba mycket övertid utöver den så kal�lade skyldighetstiden på 200 timmar premieras. Mats Wingborg stockhom@seko.se

Nyheter

Första Linjen 3/2022 sekostockholm.se

Utbildning.

Energikrisen.

De höga energipriserna gör gas mer lönsamt och att inte låta den gå till spillo. FOTO: GASNÄTET STOCKHOLM AB

SJ:s vilja att effektivisera så mycket det bara går riskerar att gå ut över lokförarutbildningen, menar lokförare. FOTO: STEFAN NILSSON/SJ

”Risker när SJ inför kortare utbildningar för lokförare” TRAFIK. SJ ska börja utbilda lokförare i egen regi. Mikael Hedlund, ordförande i klubben Seko lokförarna SJ Stockholm Hagalund, är orolig för att man kommer att ge avkall på kvaliteten. – Vi ser sådana tendenser redan idag. l Hittills har lokförare först fått en grundutbildning och därefter olika företagsspecifika utbildningar. Utbildningsanordnare har dragit ner på grundutbildningen till 44 veckor, men med tanken att det ska byggas på med företagsspecifika utbildningar. SJ:s nya upplägg är att ge en grundutbildning på 44 veckor som inkluderar delar av de företagsspecifika utbildningarna, vilket innebär att den totala utbildningstiden minskar. SJ har inte heller några planer på att förlänga sin utbildning utan håller sig till rådande standard på 44 veckor trots att den ska innehålla fler moment. – SJ vill effektivisera så mycket som möjligt. Upplevelsen är att utbildningarna ska gå fortare och fortare, men då hinner man inte lära sig lika mycket. Framför allt blir det mindre tid för att nöta in saker. Risken är uppenbar att det leder till en försämrad kvalitet och en mer osäker personal. Men ännu är mycket oklart och det återstår att se hur utbildningarna kommer att fungera i praktiken. I dag ansvarar det statliga Trafikver-

ket, Nässjöakademin som drivs av Nässjö kommun och de privata företagen TCC och Pro Train för grundutbildningarna för lokförare. Efter avslutad grundutbildning får förareleverna företagsspecifika utbildningar, bland annat i de fordonstyper som används hos det specifika järnvägsbolaget där man blivit anställd. Den utbildning som SJ nu planerar att starta ska förläggas till depån i Hagalund i Stockholm. Delar av utbildningen består av praktik. – Men på den punkten finns ett stort problem. I dag råder en kraftig brist på körlärare som kan handleda dem som har praktik. En direkt orsak är det schemakaos som fortfarande råder inom SJ efter det systemskiftet som skett genom försöken att digitalisera schemaläggningen. Flera körlärare har tröttnat och lämnat företaget. Ännu är det oklart hur många lokförare som SJ kommer att utbilda. Enligt den information som Mikael Hedlund hittills har fått har man planerat för fyra omgångar av utbildningar, där det ska vara cirka 15 deltagare i varje omgång. Men det är ännu oklart

SJ vill effektivisera så mycket som möjligt. Upplevelsen är att utbildningarna ska gå fortare och fortare, men då hinner man inte lära sig lika mycket. Risken är uppenbar att det leder till en försämrad kvalitet och en mer osäker personal.

Mikael Hedlund

hur dessa fyra omgångar ska vara utspridda i tiden. finns ombordpersonal på tågen. Mikael Hedlund menar att utbildningarna har pressats även för dem. – När man är ny är det inte alltid lätt att sätta fingret på vad man behöver repetera eller få mer kunskaper om. Att jobba inom järnvägen är väldigt olikt de allra flesta arbetsplatsen och det är viktigt att företag som utbildar lägger fokus på rätt saker. Arbetsgivarrepresentanter använder gärna frasen ”om man känner sig osäker får man säga till” för att skydda sig själv från tanken att den utbildning man bedriver är bristfällig. Är man nyanställd kanske man inte vågar ”säga till” i rädsla för att vara till besvär eller visa sig inkompetent. I dagens läge ser jag tyvärr hur nyanställda skickas ut och är osäkra i olika arbetsmoment som är direkt avgörande för trafiksäkerheten. Det är oacceptabelt att arbetsgivaren i det läget lägger över ansvaret på de nyanställda och därmed är med och sänker standarden och säkerhetstänket i hela branschen. Detta orsakar även en oro kring hur de kommande lokförarutbildningarna i egen regi kommer hanteras. Utöver lokförare

Fler anställda behövs när gasläckor tätas ENERGI. – Företaget Gasnätet Stockholm AB kommer att nyanställa. För närvarande är flera tjänster vakanta. En orsak är de höga elpriserna. Det har gjort det mer lönsamt att ta vara på gasen, säger Martin Svensson, fackligt kontaktombud för Seko vid företaget.

l Över 80 procent av den gas som används i Stockholm är biogas som också tillverkas i Stockholm, bland annat vid Henriksdalsverket. Gasen framvinns genom att röta avloppsslam och hushållssopor. En mindre del av gasen importeras från Rotterdam. – Just nu är det nog svårt att hitta en mer miljövänlig energikälla. Kombinationen av klimatomställningen och ägarnas vilja att utveckla gasverksamheten i Stockholm har gjort att gasproduktionen befinner sig i medvind. – Gasen används till gasspisar i bostäder, i många restauranger, för att driva bussar, vid tankstationer och i vissa industrier. Under en period var det många bostadsföretag som ville avveckla gasen. Nu har gasen blivit en av framtidslösningarna. Genom att Stockholm producerar en stor andel egen gas

Framför allt försöker vi täta olika läckor. Dagens höga elpriser har ökat motivationen att se till att inte gas går till spillo.

är också beroendet av importerad gas litet. Att gasen blivit en viktigare energikälla har i sin tur lett till att intresset för upprustningar av systemet blivit större. Det finns behov, då de äldsta delarna av gassystemet är från 1853 och har inte bytts ut sedan dess. – Framför allt försöker vi täta olika läckor. Dagens höga elpriser har ökat motivationen att se till att inte gas går till spillo. Martin Svensson förklarar att

gasläckorna inte är farliga. De är alltför små för att kunna leda till risk för explosioner. Det handlar enbart om att bättre ta till vara på gasen. – Dessutom förändrades sammansättningen av gasen 2010, vilket gör att den har blivit ännu mer säker. Framför allt har vätgasen försvunnit och ersatts av metan. Vätgasen var mer lättantändlig och lömsk. Satsningen på att förbättra gasledningarna gynnar Sekos lokala verksamhet. Nu ska flera ytterligare tekniker anställas, det vill säga den yrkesgrupp som tillhör Seko. Det kommer förhoppningsvis leda till att Seko får fler medlemmar. Även på längre sikt är förmodligen gasen en del av framtidslösningen. Om Sverige ska bli mindre elberoende är gasen en av de viktigaste komponenterna. – Gasspisen fungerar ju också även när det är strömavbrott, konstaterar Martin Svensson. Mats Wingborg stockhom@seko.se

Mats Wingborg stockhom@seko.se

Fakta. Gasproduktionen i Stockholm Fakta. Specialutbildningar för lokförare l Utöver grundutbildningen utbildas lokförare på de specifika tåg som de framför. Tekniken och säkerheten fungerar på varierande sätt mellan olika tåg. Idag kör SJ X2000, SJ 3000, motorvagn X40 (dubbeldäckaren) och loktåg. – Skillnaden i teknik är stor. Det handlar om helt olika järnvägsfordon. Själv är jag utbildad på alla dessa typer av järnvägsfordon, men det är utdragen process. Sedan kommer det ständigt komma nya fordonstyper, så behovet av vidareutbildning tar aldrig slut, säger Mikael Hedlund.

l Gasnätet Stockholm AB och Stockholm Gas AB är systerbolag som ägs av Sustainable Development Capital LLP (SEEIT) med huvudkontor i Stockholm. Den tidigare ägaren, det brittiska investmentbolaget iCON, sålde företagen hösten 2020. Den nya ägaren SEEIT investerar endast i företag som arbetar aktivt med hållbarhet och omställning. l Gasnätet består för närvarande av cirka 52 mil gasrör för stadsgas i Stockholm, Solna och Sundbyberg samt ett 4 mil långt fordonsgasnät. Inmatning av gas till stadsgasnätet sker i huvudsak i Högdalen dit biogas och flytande natur-

gas levereras. Gassystemet har en lång historia. Stadens första gasverk låg vid Klara sjö och stod klart 1853. Klaragasverket kom så småningom att ersättas av gasverket vid Värtan. l Få olyckor har orsakats av gasen. Den senaste gasincidenten inträffade den 8 december 2004 när Anders Burius, chefsbibliotekarie vid KB fyllde sig lägenhet på Surbrunnsgatan med gas och lät den sprängas i luften. Det hade tidigare avslöjats att han under lång tid stulit dyra böcker från biblioteket och sålt dem på den internationella marknaden.

Nyheter

Första Linjen 3/2022 sekostockholm.se

Pressat. De höga bränslepriserna gör att arbete skjuts upp men ännu har inga behöva varslas.

Det finns ingen anledning till att skapa oro i onödan, behövs det en stärkt beredskap för uppsägningar på grund av arbetsbrist, menar Lars Karlsson. FOTO: JOSÉ FIGUEROA

Ökade bränslepriser slår mot jobben VÄG & BAN. – Det finns tydliga indikationer på att företag drar ner på verksamheten och säger upp personal på grund av ökade bränslepriser. Ännu är dessa tecken ganska svaga, men de bör tas på allvar, läget kan snabbt förvärras, säger Lars Karlsson som är ombudsman på Seko Stockholm och som arbetar inom området Väg- och Ban. l Lars Karlsson berättar att han sedan sommaren varit med och förhandlat med några företag inom väg- och ban som deklarerat att de har ”arbetsbrist” och därför dragit ner på antalet anställda. – I sådana lägen frågar vi alltid om orsakerna till neddragningen. Det svar vi får är att det handlar om ökade priser på bränsle, framför allt diesel. Det gäller bland annat två företag som jag nyligen förhandlade med, ett som håller på med schaktverksamhet och ett annat som var inriktat på grovarbeten. I ena fallet handlar det om höga drivmedelskostnader och det andra fallet om minskad efterfrågan på vissa arbeten.

Lars Karlsson menar att många underentreprenörer hamnar i ett dilemma. Ofta är de låsta av kontrakt med företag som NCC och Skanska och kan inte påverka intäkterna på kort sikt. Men det kan vara riskabelt att försöka härda ut och gå med förlust fram till årsskiftet då nya kontrakt ofta ska skrivas. – En sådan strategi bygger på att de får bättre betalt när avtalen förnyas. Men det är oklart hur NCC och Skanska kommer att reagera. En möjlighet är att projekt avbryts eller skjuts upp. Då kommer efterfrågan på underentreprenörer att minska. I värsta fall får företagen inga nya beställningar. Det kan till sist leda till konkurs.

Bränslepriserna är en faktor, men det handlar också om inflationen över huvud taget och om Sverige får en ekonomisk nedgång även inom andra områden. Lars Karlsson, ombudsman Seko Stockholm.

Fakta. Vad är AdBlue? l AdBlue är ett namn på en produkt som används i viss avgasreningsutrustning med så kallad selektiv katalytisk reduktionsteknik, SCR-teknik. AdBlue är en mycket ren urealösning som i SCRkatalysatorn omvandlar skadliga kväveoxider, NOx, till ofarligt kväve och vattenånga. SCR-tekniken används främst i dieseldrivna fordon där höga halter av kväveoxider i avgaserna annars kan vara ett problem. AdBlue är inte är en bränsletillsats utan fylls på i en separat AdBlue-tank i din bil. Produkten ska inte fyllas i dieseltanken.

inte bara bränslepriserna som gått upp. Priset på AdBlue som används i avgasreningsutrustning har exploderat under bara de senaste månaderna och kostnaderna för olika former av materiel, som bland annat behövs vid reparationer, har ökat markant. Ett annat tecken på att branschen sviktar är att det blivit vanligare att företag säljer av en del av sina fordon. – Däribland ligger många grävmaskiner ute till försäljning. Med de nuvarande bränslepriserna är det svårt att få lönsamhet i grävarbeten. Men det är

Lars Karlsson är ganska ny som ombudsman på Seko Stockholm. Han har tidigare varit ombudsman på Transport. – Där är de nedåtgående kurvorna betydligt skarpare. Där har fler små åkerier slagits ut på grund av höga bränslepriser.

Lars Karlsson att det ännu mest handlar om indikatorer och att den framtida utvecklingen är osäker. Under

Samtidigt betonar

den absolut sista tiden har dieselpriserna till och med sjunkit något. – Ännu finns inte heller någon oro bland medlemmarna i Seko. Signalerna som pekar på en nedgång ännu inte är tillräckligt starka. I princip alla medlemmar har också en fortsatt anställning och jobbar på för fullt. En del företag har också trappat ner en viss typ av jobb, men är fortfarande fullt aktiva inom andra områden. Då drabbas inte heller alla anställda. är det många faktorer som kommer att avgöra vad som kommer hända framöver inom väg- och ban. – Bränslepriserna är en faktor, men det handlar också om inflationen över huvud taget och om Sverige får en ekonomisk nedgång även inom andra områden. Det finns ingen anledning till att skapa oro i onödan, men det behövs absolut en stärkt beredskap för att uppsägningarna på grund av arbetsbrist kan komma att öka även inom vår bransch. Enligt Lars Karlsson

Mats Wingborg stockhom@seko.se

Nyheter

Första Linjen 3/2022 sekostockholm.se

FOTO: JOSÉ FIGUEROA

Omställning. Det nya huvudavtalet ger möjligheter till kompetensutveckling.

Generös omställning för anställda inom försvaret

Bakgrund.

Seko har skrivit under huvudavtalet AVTAL. I augusti beslutade Seko att skriva under det nya huvudavtalet. Ett skäl var att LO under början av sommaren bestämde sig för att ansluta till avtalet. Seko har varit kritisk till avtalet och är det fortfarande. l Sekos avgående avtalssekreterare Mats Ekeklint menar att en samlad bedömning visar att det är bättre att vara med på avtalet än att stå utanför. Ett argument var att Seko skulle hamna utanför de nya möjligheterna till omställning om man inte anslöt till avtalet. Huvudavtalet gäller för Sekos medlemmar inom bland annat posten, spårtrafiken och telekombranschen. Huvudavtalet innebär bland annat en viss försvagning av anställningstryggheten, men ökade möjligheter att få stöd vid omställning. Den möjligheten kan bland annat utnyttjas av de inom posten som riskerar att förlora sina jobb, men också av andra anställda som vill vidareutbilda sig.

Möjlighet att få omställningsstudiestöd – för dig som är anställd inom posten, spårtrafiken och telekombranschen Omställningsstudiestödet är ett nytt studiestöd för vuxna mitt i arbetslivet. Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp. Dels av ett lån som det finns möjlighet att ansöka om. Det är möjligt att få stödet i 44 veckor eller ännu längre om du studerar på deltid. Omställningsstudiestödet gäller för studier som påbörjas från och med den 1 januari 2023, men i vissa fall går det att få omställningsstudiestöd för utbildningar som redan är påbörjade. Särskilda regler finns för detta. Det är CSN som har hand om det nya omställningsstudiestödet.

Seko har skrivit under det nya huvudavtalet för att medlemmarna inte ska förlora möjligheterna till omställning. FOTO: GREEN CHAMELEON/UNSPLASH

Vilket stöd omställningsorganisationen kan ge varierar beroende på hur deras avtal ser ut. Det kan till exempel vara kartläggningssamtal, studie- och yrkesvägledning eller hjälp med att validera dina kunskaper. När du ansöker om omställningsstudiestödet kan omställningsorganisationen meddela CSN om de anser att utbildningen stärker din ställning på arbetsmarknaden. I vissa fall kan de även betala ut ett kompletterande studiebidrag.

Krav för att du ska ha rätt att söka omställningsstudiestöd: l Du ska vara mellan 27 och 62 år. l Du ska vara etablerad och ha en förankring på arbetsmarknaden. Det betyder att du måste uppfylla följande två villkor: – Du ska ha arbetet minst 96 månader (8 år) under de senaste 14 åren. – Du ska ha arbetet minst 12 av de senaste 24 månaderna. l Utbildningen som du söker ska ge rätt till omställningsstudiestöd. Det handlar bland annat om följande: – Alla utbildningar som ger rätt till studiemedel ger också rätt till omställningsstöd. Det handlar bland annat om utbildningar på yrkeshögskola, universitet, högskola, Komvux och folkhögskola. – Även utbildningar som din omställningsorganisation finansierar kan ge rätt till omställningsstudiestöd. l Utbildningen ska leda till att du stärker din ställning på arbetsmarknaden i stort. Beroende på hur gammal du är kan utbildningarna vara olika långa:

– Till och med att du fyller 39 år får inte utbildningen vara längre än 80 heltidsveckor (cirka två år) eller motsvarande antal veckor på deltid. – Från och med att du fyller 40 år finns ingen begränsning på utbildningens längd. l Oavsett utbildningen längd kan du inte få omställningsstudiestöd för mer än 44 veckors studier på heltid eller motsvarande antal veckor på deltid. l För att kunna få omställningsstudiestöd måste du läsa en utbildning som motsvarar minst en veckas heltidsstudier. Det innebär att om du till exempel studerar på 20 procent, så måste du studera i minst 5 veckor för att ha rätt till omställningsstudiestöd. Veckorna behöver inte vara sammanhängande, utan kan vara spridda över en längre tid.

Omställningsstudiestödets innehåll Mats Ekeklint

l Omställningsstudiestöd består av ett bidrag och ett lån. Du kan välja att bara ta bidrag och avstå från lånet. Hur mycket du kan få i bidrag och lån beror på vilken inkomst du har. Pengarna betalas ut månadsvis i efterskott. l Bidraget motsvarar 80 procent av din tidigare inkomst, upp till ett maxbelopp. År 2022 är maxbeloppet 21 298 kronor per månad, före skatt. l Bidraget är skattepliktigt och CSN kommer att dra av preliminärskatt innan vi betalar ut pengarna. Bidraget är också pensionsgrundande. l Utöver bidraget är det möjligt att ta ett omställningsstudielån. Hur mycket du kan låna beror också på din inkomst, och även här finns ett maxbelopp. År 2022 är maxbeloppet för lånet är 12 514 kronor per månad. Mats Wingborg stockhom@seko.se

FÖRSVAR. Under hösten arrangerar parterna inom försvaret en konferens om kompetensutveckling och omställning. – Min förhoppning är att stödet för omställning ska bli mer likvärdigt över hela landet. I dag är det framför allt en del förband som inte hakat på ordentligt. Det tyder på att informationen behöver bli bättre, säger Thomas Klasson, ordförande för Seko Försvar klubb Svealand.

l I de avtal som fackliga organisationer har slutit med Försvarsmakten finns redan i dag stora möjligheter till omställning. För närvarande finns omkring 200 miljoner i kassan. – Villkoren är också ännu bättre än den omställning som nu lanseras i samband med det nya huvudavtalet mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv. I vårt fall får den anställde behålla hela lönen och kan få utbildning i upp till ett år. I första hand ska omställnings-

stödet användas till andra yrken inom försvaret, även om det också kan handla om att öka kompetensen gentemot hela arbetsmarknaden. Denna Thomas Klasson uppdelning har emellertid inte så stor betydelse. Thomas Klasson beskriver försvaret som ett samhälle i miniatyr där det finns mängder med olika yrken. Han ger också konkreta exempel på vad omställningen kan handla om. – Du kanske arbetar som förrådspersonal men vill vidareutbilda dig för att syssla med ekonomisk redovisning och bli ekonomihandläggare. Eller det kan handla om soldater som deltar på många övningar på kvällar och helger och har svårt att få ihop det med familjelivet och därför hellre skulle vilja jobba som mekaniker eller nätverksinstallatör. I båda fallen finns möjlighet att få upp till ett års betalda studier med bibehållen lön. Vid den partssammansatta konferens som snart ska

hållas ska både behoven och möjligheterna preciseras. Syftet är att främja en fortsatt omställning inom försvaret. – De som kommer att delta är förutom Försvarsmakten de fackliga förhandlingsorganisationerna Saco-Försvar, OFR-S (TCO), OFR-O (TCO) och Seko. Överhuvudtaget befinner sig försvaret i en expansiv fas. Alla riksdagspartier är överens om att anslagen ska öka. – Det betyder också att det kommer att behövas nya anställda inom flera olika yrkesgrupper. Det öppnar nya möjligheter för dem som vill omskola sig, konstaterar Thomas Klasson. Mats Wingborg stockhom@seko.se

Villkoren är ännu bättre än den omställning som finns i det nya huvudavtalet. I vårt fall får den anställde behålla hela lönen och kan få utbildning i upp till ett år.

Nyheter

Första Linjen 3/2022 sekostockholm.se

Svårrekryterat. Kriminalvårdares arbetsvillkor och löner måste förbättras för att fler ska lockas till yrket.

Anstalten Hall utanför Södertälje, fotograferad 2009. FOTO: HOLGER ELLGAARD/WIKIPEDIA COMMONS

Oenighet om hur fler ska kunna rekryteras till fängelserna

VÅRD. – Kriminalvårdarnas arbetsvillkor och löner måste bli bättre. Annars kommer det bli svårt att rekrytera ny personal, säger Johanna Hakala, ordförande i Sekos klubb vid Hall. Den nya anstaltschefen Johan Molinder håller inte helt med, men är överens om att fler behöver rekryteras. l Johanna Hakala menar att arbetsuppgifterna för kriminalvårdarna på Hall har utvidgats, men att lönerna står och stampar. – Det är allvarligt i ett läge med allt fler intagna. Det behövs mer personal, men det är svårt att få hit ny personal. Många är inte beredda ta ett krävande jobb med obekväma arbetstider med dagens låga löner. Det har också lett till en hög personalomsättning. Det exakta löneläget för kriminalvårdare är samtidigt inte helt enkelt att beskriva. Johanna Hakala säger att det finns betydande skillnader inom olika delar av vården, men att de anställda vid Hall har bland de lägsta lönerna. – Grundlönen här ligger i bästa fall kring 28 000 kronor i månaden, sedan tillkommer tillägg för övertid etc. Själv jobbar jag varannan helg med pass som sträcker sig från 7:00–19:00 Sedan finns annan personal som jobbar natt, vanligen från 17:30 till 7:00 på

morgonen efter. De får ett större övertidspåslag. Molinder började som anstaltschef på Hall den 1 september i år. Han säger att det därför är för tidigt för honom att uttala sig om specifika villkor på anstalten, men att han däremot kan ge en generell beskrivning av arbetsvillkoren inom kriminalvården. – Min bild är att det är en trygg och säker arbetsmiljö. Jämfört med andra länder har vi också en hög personaltäthet med omkring en anställd per klient på de slutna anstalterna och häktena. Johan Molinder tycker också det är fel att beskriva personalomsättningen som ovanligt hög. Han ser inte heller någon påtaglig ökning av personalomsättningen inom kriminalvården. – Det är viktigt att skilja på intern och extern rörlighet. Många inom kriminalvården vidareutbildar sig och får nya uppgifter inom vår egen Johan

verksamhet. Det är positivt. Sedan förekommer förstås extern rörlighet, att anställda lämnar för andra arbetsgivare. Men min uppfattning är att den externa rörligheten inte sticker ut jämfört med arbetsmarknaden i stort. är emellertid Johanna Hakala och Johan Molinder överens. Båda menar att det finns ett stort behov av att rekrytera mer personal. – Kapaciteten inom kriminalvården byggs ut i snabb takt. Det betyder att vi behöver mer personal inom hela verksamheten. Det handlar om fler kriminalvårdare, men också om många andra yrkeskategorier, som sjukvårdspersonal och administratörer. När de blir fler klienter på anstalterna så växer också överbyggnaden inom kriminalvården på regional och central nivå, säger Johan Molinder. På en punkt

att det döms ut längre fängelsestraff är att det blir vanligare med dubbelbeläggning i cellerna. Det sker helt enkelt genom att det ställs in en dubbelsäng. Även på Hall förekommer en viss dubbelbeläggning, även om det hör till undantagen. – Fler intagna ökar arbetsbelastningen, men även dubbelbeläggningen som gör att det blir mer trångt. Dessutom ska Hall utvidEn effekt av

gas, från dagens drygt 180 platser ska det bli fler än 300. Även den förändringen kommer innebära utmaningar för de anställda, kommenterar Johanna Hakala. Johan Molinder betonar att det ännu är ganska liten omfattning på dubbelbeläggningen på Hall, men att det kan komma att ändras. – Jag har erfarenhet av vad det innebär, på anstalten och häktet i Skänninge, där jag varit chef tidigare, är dubbelbeläggningen bland den högsta i landet.

Fakta. Hall l Hall är en anstalt med 183 platser i säkerhetsklass 1, det vill säga den högsta säkerhetsklassen av slutna anstalter. Anstalten ligger fem kilometer utanför Södertälje.

Vad är då sammanfattningsvis vikti-

gast för att klara den rekryteringen? På den frågan ger Johanna Hakala och Johan Molinder olika svar. – Det enskilt viktigaste är att rejält höja lönerna, svarar Johanna Hakala. Johan Molinder betonar i stället andra vägar för att öka intresset för jobben inom kriminalvården. – Vi bör bli ännu bättre på att informera om det viktiga arbete kriminalvården gör och hur arbetet ser ut. Det finns många vrångbilder. Som att det är vanligt med våld mot de anställda. Visst finns det våldsbenägna klienter, men genom vår organisation och vårt arbetssätt kan vi kompensera för det. Kriminalvården är en trygg arbetsplats med stora möjligheter till utveckling. Mats Wingborg stockhom@seko.se

Notis.

Ungdomsfängelser ersätter SiShem för unga l De ungdomshem som Statens institutionsstyrelse (SiS) ansvarar för idag ska ersättas av ungdomsfängelser. Det slås fast i det så kal�lade Tidöavtalet, det vill säga uppgörelsen mellan SD, M, KD och L om hur Sverige ska reformeras under den kommande mandatperioden. Även den generella utbyggnaden av kriminalvården, som är en av hörnstenarna i avtalet, kommer att påverka många Seko-medlemmar.

Nyheter

Första Linjen 3/2022 sekostockholm.se

Tågvärdarna.

FOTO: JOHN BÄCKSTRAND/WIKIPEDIA COMMONS

Val 2022.

Fiasko: ”Kamerorna som skulle ersätta tågvärdarna lossnar” TRAFIK. I pendeltågen ska tågvärdarna ersättas med kameror. Hittills har förändringen inte fungerat. Flera kameror har lossnat. – Jag har inte fått se riskanalysen, säger huvudskyddsombudet Hans Johansson.

l Torun Boucher (V) har utsetts till äldre- och kulturborgarråd i Stockholm. Fram till mitten av 1990-talet arbetade hon som brevbärare i Stockholm. Hon kombinerade kulturarbete med att sortera post på Stockholms Klara och så småningom fick hon också titeln ”förste postiljon”. Under denna period var hon fackligt aktiv i Statsanställdas förbund, föregångaren till dagens Seko. Första Linjen har ställt två frågor till henne. Vad vill du göra med kulturen i Stockholm, Torun Boucher?

– I dagsläget handlar det mest om att kulturen ska överleva och inte skäras ner. Först hade vi pandemin som slog hårt mot kulturen och nu är vi på väg in i en lågkonjunktur. Det innebär tuffa tider. De som driver kulturverksamhet drabbas av höjda elpriser och hyror. Många människor har det också ekonomiskt kärvt och sparar därför in på kulturen. För mig är det viktigt att se till att kultu-

ren får tillräckligt med resurser. Det handlar bland annat om att skydda museerna, biblioteken, kulturskolan och Kulturhuset Stadsteatern.

FOTO: MAURITS OTTERLOO

Bre(V)bärare tar över ansvaret för kulturen och äldre Alexander Ojanne (S) blir social- och trygghetsborgarråd

Vilken kultur tillägnar du dig mest själv?

– Jag är bland annat en storkonsument av ljudböcker och jag lyssnar på det mesta. Allra senaste lyssnade jag på Elsie Karlssons bok Smuts. Skönlitteratur är en nödvändig motvikt till alla de utredningar och rapporter som jag också är tvungen att läsa. Du har också ansvaret för äldreomsorgen. Vad är viktigt där?

– I Stockholm har mycket av vård och omsorg blivit sönderprivatiserat. Nu gäller det att ta tillbaka kontrollen. Ett mål är att förbättra villkoren för personalen, med högre löner, rimligare arbetstider och möjlighet till utbildning. Att arbeta inom äldreomsorgen är ett krävande jobb och om de anställda får bättre villkor ökar kvaliteten.

l Alexander Ojanne, som länge varit aktiv i Seko Stockholm, bland annat som ordförande under en period, har utsetts till social- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad. Han får en rad tunga ansvarsAldexander områden; som missbruksvård, stöOjanne det till personer med funktionshinder, mäns våld mot kvinnor, hemlöshet etc. – Alla dessa frågor är avgörande för att samhället ska bli anständigt. Vi behöver ett socialt skyddsnät med fina maskor. Alexander Ojanne kommer också att ha nytta av sin fackliga erfarenhet i arbetet med att få bort svartjobb och fiffel med arbetstillstånd. – Företag som inte sköter sig ska utestängas från offentlig upphandling. Sedan behövs både tidiga och förebyggande åtgärder för att få bukt med kriminaliteten. Det handlar både om att skapa trygghet och att knäcka brottsliga strukturer.

Notiser.

Flera partier i Stockholmsregionen åkte ur fullmäktige l Sex partier i Stockholmsregionen har åkt ur kommunfullmäktige efter valet. Procentspärren för att få platser i fullmäktige varierar mellan olika kommuner. I kommuner med 2-procentsspärr har följande partier åkt ur:

Nykvarn: Vänsterpartiet (fick 1,86 procent av rösterna). Norrtälje: Roslagens Oberoende Parti (1,60 procent). Salem: Miljöpartiet (1,61 procent). Sollentuna: Sollentunapartiet (1,96 procent).

Störst minskning av valdeltagandet i distrikt i Botkyrka

Valresultat speglar ett segregerat Stockholm

Källa: Valmyndigheten

att konstatera att SD:s starkaste distrikt blev Grödinge Landsbygd i Botkyrka (38,5 procent). Minst andel röster i riksdagsvalet fick Socialdemokraterna i distriktet Södra Djursholm i Danderyd (3,3 procent). Vänsterpartiet var svagast i Svalnäs i Danderyd (0,2 procent). Moderaterna fick minst andel röster i distriktet Haninge 32, Jordbro (5,1 procent) och SD var svagast i Flemingsberg södra i Huddinge (5,9 procent).

FOTO: HOLGER ELLGAARD/WIKIPEDIA COMMONS

l I riksdagsvalet 2022 minskade valdeltagandet till 84,2 procent jämfört med 87,2 procent 2018. Särskilt mycket sjönk valdeltagandet i valdistrikt med en hög andel invånare med låga inkomster och kort utbildning. De två valdistrikten med störst tapp i valdeltagande i hela landet ligger båda i Botkyrka kommun (Banslätt/Rörmossen och Albyberget Västra). I båda dessa distrikt minskade valdeltagandet med över 20 procentenheter.

l Valresultatet i Stockholmsregionen varierade stort mellan olika kommuner och valdistrikt. Det speglar den långtgående segregationen. I riksdagsvalet fick Socialdemokraterna flest röster i valdistriktet Alby Östra i Botkyrka (46,3 procent). Vänsterpartiet fick flest röster i distriktet Albyberget Västra, även det ligger i Botkyrka (26,8 procent). Moderaterna fick flest röster i distriktet Djursholm Ösby i Danderyd (50,9 procent). Vidare går det

I kommuner med 3-procentsspärr har följande partier åkt ur: Haninge: Miljöpartiet (2,36 procent) Stockholms stad: Feministiskt Initiativ (1,18 procent)

Vi vet att en majoritet av de högerkonservativa partierna vill sänka a-kassan, kraftigt försämra sjukförsäkringen och begränsa skyddsombudens möjlighet att verka. Det får förödande konsekvenser för våra medlemmar. Sverige har röstat för ett regeringsskifte. Sekos ordförande Gabriella Lavecchia är orolig för vad det kan komma att innebära för förbundets medlemmar.

l Beslut har fattats om att ersätta tågvärdarna på pendeltågen med kameraövervakning. Vad som nu sker med avvecklingen av tågvärdarna beror på hur regionen kommer att styras framöver. Samtidigt har avvecklingen av tågvärdarna redan satt i gång. Men uppsättningen av kameror har inte fungerat smärtfritt. I flera vagnar har kameror lossnat. Kamerorna har varit fastsatta med dubbelhäftande tejp och ett skruvförband, enligt de uppgifter som Hans Johansson, huvudskyddsombud på Seko Lok Pendeln, har fått. – Vad som gjort att de lossnat är oklart. Det skulle kunna bero på vibrationer eller luftflöden, men det går inte att veta säkert. Hans Johansson är oroad över att kamerorna inte sitter fast ordentligt. – Jag har ställt en fråga till MTR om det upprättats någon riskanalys. Jag har fått till svar att det finns en riskanalys, men jag har inte fått se den. Jag har inte heller fått reda på vilken del av företaget som gjort analysen, men jag antar att det är säkerhetsavdelningen. Hans Johansson begär också svar på vad som har hänt när kamerorna lossnat. – Har de hängt kvar och dinglat i kabeln? Eller hur har en lossad kamera sett ut? Det jag bland annat fruktar är att en kamera som lossat ska slå emot frontrutan i samband med ett tågmöte. Det skulle kunna få allvarliga konsekvenser. Uppsättningen av kameror har samtidigt bara börjat. I början av hösten hade kameror hittills satts upp på åtta fordonsenheter. Varje enhet består av sex vagnar och i varje vagn ska det finnas fyra kameror. Sammantaget handlar det med andra ord om nästan 200 kameror. – Men totalt finns 129 fordonsenheter. Det mesta av jobbet återstår med andra ord. Men innan arbetet fortskrider måste MTR ge en ordentlig information om hur de ser på problemen.

Avvecklingen av tågvärdarna pausas l Den nya koalition som tagit över makten i Region Stockholm har beslutat att pausa avvecklingen av tågvärdarna på pendeltågen. Det nya styret består av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet. Vänsterpartiet får också ett inflytande och stödjer den nya koalitionen. Redan inför valet lovade Jens Sjöström (S) att Socialdemokraterna skulle riva upp beslutet om att avveckla tågvärdarna om det skulle bli ett regimskifte i regionen. Nu har trafikregionrådet Anton Fendert (MP) fått ansvaret för frågan. Han beskriver den nya politiken: – Avvecklingen av tågvärdarna kommer pausas. Det kommer att behöva ske en ny utredning för att säkerställa tillgängligheten och säkerheten på pendeltågen. Så länge det inte kan garanteras så går vi inte vidare med projektet. En likartad formulering finns också i det nya styrets gemensamma plattform. Ännu finns dock inget besked om när den nya utredningen ska vara klar. Första Linjen kommer fortsätta att följa frågan och granska vad som händer med tågvärdarna i Stockholm.

Reportage

Första Linjen 3/2022 sekostockholm.se

Nya kablar dras i utblåst kontorslokal

Himlen är klar och solen speglar sig i fasaden på IF Metalls huvudkontor som ligger på Olof Palmes gata 11 i Stockholm. Utanför på gatan står en staty som föreställer Ernst Blomberg. Han levde mellan 1863–1911 och var järn- och metallarbetare och blev den första socialdemokraten i Stockholms kommunfullmäktige. Text: Mats Wingborg l Foto: José Figueroa

l I entréhallen går hissen upp till IF Metall, men den här historien handlar inte om det förbundet, utan om dem som för tillfället jobbar på plan åtta. Sedan en tid tillbaka är allt på planet utrivet. En totalrenovering ska genomföras. På plats är mängder med anställda inom olika LO-yrken, men ingen metallare. Klockan är ännu bara åtta på morgonen, men de flesta av arbetarna har redan varit på plats sedan

klockan sex i den utblåsta kontorslokalen. Hit hör rörmokare, elektriker, mattläggare, installatörer av brandlarm och tekniker som monterar datanätet. Alla som jobbar på arbetsplatsen är män. Huvudentreprenör för kontorsrenoveringen är företaget El & Ljus Design. Men det flesta som befinner sig på arbetsplatsen jobbar för olika underleverantörer. En av dessa är Citytelecom, specialiserat på IT och telekommunikation. Företagets uppgift är bland annat att installera kopparnät och fiber för kontorets datahantering. – Det gamla systemet byts ut för att öka datasäkerheten. Om du är uppkopplad genom wifi kan någon sitta i en grannfastighet och läsa av datatrafiken. Nu blir det ett slutet system, förklarar Mattias Lindgren, arbetsledare och vice vd vid Citytelecom. På stora bord ligger detaljerade ritningar över hur

det nya kontoret ska se ut och hur kablar och rör ska vara dragna. Då och då går någon av de som arbetar i lokalen fram till ritningarna för att checka att de följer den bestämda planen. En av dem som nyss tittade på ritningen är Mattias Säw, men nu står han står på en stege och installerar kablar i taket. Just för tillfället handlar det just om att ordna uttag för wifi. – Även om de anställda vid kontoret har fasta upp-

Det är många små delar att hålla ordning på. Särskilt gäller det att vara observant på olika ändringar, som att uppdragsgivaren beställer extra uttag. Mattias Säw

kopplingar måste det också finnas wifi, bland annat för tillfälliga besökare. Mattias Säw har en svart mössa på huvudet och hörsnäckor i öronen. Han är 24 år och har arbetat för Citytelecom i drygt två år. Han berättar att han utbildade sig inom it-data-telekommunikation på gymnasiet, men att han lärt sig det mesta genom praktiskt arbete. – Utbildningen är mycket teori, men allt det viktiga lär man sig genom att jobba. Egentligen behöver man ingen särskild utbildning alls för att klara det här jobbet. Det helt avgörande är den praktiska erfarenheten. Mattias Säw förklarar att han trivs bra med arbetet, men att det gäller att vara noga och hålla koll på alla tekniska detaljer. – Det är många små delar att hålla ordning på. Särskilt gäller det att vara observant på olika ändringar, som att uppdragsgivaren beställer extra uttag. På vårt eget fackspråk kallar vi sådana ändringar som tillkommer för ”ätor”. En annan sak som det gäller att vara noga med, läg-

ger Mattias Säw till, är att se till att noga märka alla kablar. I annat fall skulle det bli omedelbart kaos. I hubbarna där kablarna samlas gäller det att veta vart alla kablar går. Sedan kan koppartråd inte ligga för nära ledningar med starkström.

Första Linjen 3/2022 sekostockholm.se

Vi jobbar på byggarbetsplatser där det mesta är ofärdigt. Många saker kan hända. Det finns exempelvis ofta vassa kanter som man kan skära sig på. Sedan tror jag att andra yrkesgrupper utsätts för större faror än vad vi gör. Mattias Säw.

Seko-medlemmen Mattias Säw (till vänster) installerar kopparnät och fiber på If Metalls kontor. Hans kollega David Söderman arbetar i rummet intill.

– Genom fastigheterna finns schakt där kablarna går. Ligger starkströmskablarna bredvid kopparkablarna kan det bli störningar i datatrafiken. Mattias Säw berättar att det är stor variation på de arbetsställen där han arbetar, men för det mesta handlar det om kontor och fastigheter i Stockholmsregionen. Vid enstaka tillfällen har han utfört arbetsuppgifter utomhus. – Det kan handla om att svetsa fiber i ett skåp utomhus. Är det vinter och kallt får man veta att man lever. Att svetsa fiber inomhus i en datahall hör å andra sidan till de roligaste uppgifterna. Det är ett väldigt rent jobb och det vi installerar är av högsta kvalitet. Många av de arbetare som rör sig i den utblåsta hallen har hörselkåpor. Ibland hörs också ett högt borrljud. Mattias Säw säger att man alltid måste vara på sin vakt när det gäller risker och vara noga med att använda skyddsutrustning. – Vi jobbar på byggarbetsplatser där det mesta är ofärdigt. Många saker kan hända. Det finns exempelvis ofta vassa kanter som man kan skära sig på. Sedan tror jag att andra yrkesgrupper utsätts för större faror än vad vi gör. Till skillnad från de andra yrkesgrupperna på arbets-

platsen tillhör installatörer av kopparnät och fiber

Sekos branschgrupper. Mattias Säw är också medlem i Seko. – Ja, absolut, svarar han, men jag har ännu inte gått på något medlemsmöte. Mattias Säw är uppväxt i Sköndal men bor numera i Älta. På en stege lite längre bort står hans kollega David Söderman, 23 år. Han är både uppväxt och bor i Nynäshamn och har en betydligt längre resa till jobbet. För att komma till jobbstarten klockan sex på morgonen är han tvungen att lämna hemmet kvart i fem. Han går till pendeltågstationen, tar pendeln till Farsta Strand, där blir han upphämtad med bil av en annan kollega. Både Mattias och David jobbar en hel del övertid. Det handlar inte bara om att få ut övertid, utan också om att se till att företaget håller tidsschemat. Normalt är arbetstiden slut vid 14-tiden, men ofta blir det några timmar till. Mattias säger att han gillar att jobba mycket, och David nickar och säger att han räknar med att vara hemma igen någon gång efter fem i eftermiddag. Men det är också andra faktorer som avgör hur mycket man hinner med. David konstaterar att det är ovanligt trångt på arbetsplatsen idag. Väldigt många olika underentreprenörer är närvarande. – Och alla är koncentrerade på att göra just sin grej.

Totalt sett finns omkring 45 anställda på Citytelecom,

där cirka hälften är installatörer och den andra halvan konsulter. – Det är många som går från installatör till att bli konsult inom Citytelecom, där vi hyr ut personal till externa kunder som behöver teknikkompetens, säger Mattias Lindgren, vice vd i företaget. Av de anställda vid City telecom arbetar Mattias Säw och David David Söderman för tillfället i kontorslokalen på Olof Palmes gata, men ytterligare sex personer från företaget är där då och då. Vice vd Mattias Lindgren är emellertid inte ute så mycket på arbetsplatsen, men kommer dit då och då för att se hur det går och hur de anställda mår. Installationen av kopparnät och fiber kommer att ta några veckor till. Till jul ska hela kontoret vara klart. – Då väntar nya uppgifter. Det ska bli spännande att se var vi hamnar någonstans då, säger Mattias Säw. Men hur ser könsfördelningen ut? Finns det några kvinnor som jobbar för Citytelecom?

Du hittar fler av José Figueroas bilder på: första-linjen.se

– Jo, vi har en kvinna anställd på huvudkontoret på Blekingegatan på Södermalm, svarar Mattias Lindgren och tillägger att det verkligen borde bli fler kvinnor i branschen. stockholm@seko.se

Kultur

Första Linjen 3/2022 sekostockholm.se

Recension. Ny bok berättar om strejker från olika tider.

Inspirerande om strejker Skräddare och sömmerskor på ett strejkmöte i Madison squar garden 1958. FOTO: KHEEL CENTER/FLICKR

l 2020 – året då corona blev ett ord på allas läppar. 2020 – året då resursbrister och dålig arbetsmiljö inom sjukvården blottades inte bara för dem som jobbade där, utan också för en applåderande allmänhet. Året då brevbärare, tunneltågförare och kriminalvårdare fortsatte att åka till jobbet som vanligt trots att inget var som vanligt. Året då arbetsgivare inom mängder av branscher passade på att genomföra förändringar i scheman och bemanning, med hänvisning till pandemin, flexibiliteten och nödvändigheten (Förändringar som underligt nog oftast betydde bestående försämringar för oss som jobbar, även sedan pandemin klingat av…). 2020 – också året då inte en enda strejkdag fördes in i statistiken i Sverige. Trots att många fått det klart sämre på jobbet. Med tanke på det är det kanske bra att fräscha upp sina kunskaper om vad en strejk egentligen är. Tur då att ekonomhistorikern Jesper Hamark precis har kommit ut med en bok om just det! Ännu mer tur för oss läsare att det inte är en knastertorr historie-och-statistik-rapport vi har att göra med, utan en pedagogisk framställning med schwung i berättandet. Som titeln antyder färdas vi från den brittiske poeten

William Blakes bild av textilfabrikerna som These dark, Satanic mills, kring sekelskiftet 1700–1800, till dagens Foodora-cyklare och UPS-bud inom gigekonomin. Genom nedslag i tiden och runtom i världen vrider och vänder Hamark på hur en strejk kan se ut. Hur den kan uppstå, vilka hinder de strejkande kan möta och hur allmänheten respektive arbetsgivarna hanterar den. Hur förhåller sig strejken till omvärlden? Vad tar arbetsgivarna till för metoder för att komma undan arbetare som pratar ihop sig och protesterar? Och viktigt för oss att titta på i en facklig tidning som

denna: Vad spelar facken för roll, och hur kan facken spela större roll? Bokens exempel på verkliga strejker är många och världsomspännande: En halv miljon människor sittstrejkar i Frankrike 1936. Lyckad massmobilisering av strejkande lärare i USA 2018. Från protester på enorma arbetsplatser som Amazon till ännu större fabriker i Kina. Vi får också ett stycke svensk arbetarhistoria, med återblickar på till exempel de 120 000 som strejkade för rösträtt 1902 och busstrejken med 16 000 chaufförer 1999. Eller för all del förra årets hot om vild strejk på Pågatågen när arbetsgivaren ville göra sig av med skyddsombudet Ola Brunnström (som vi skrivit om tidigare i Första Linjen). För resten, apropå den pedagogiska ansatsen: På köpet blir vi som läsare mer insatta i strejkens språk. Visste du att begreppet ”att sätta sig” kommer från en gummifabrik i Akron, USA, på 1930-talet? Helt enkelt en sittstrejk, där man stannar kvar inne på arbetsplatsen men vägrar jobba. Att inte en enda strejk noterades i Sverige under

corona-året 2020 – vad säger det? Borde inte sjukvårdspersonal och alla vi andra som fått försämrade arbetsliv ha satt ner foten? Kanske är det så att vi saknar vanan av att gemensamt gå ihop och protestera. Hamark hänvisar till ekonomen John Hicks som redan 1932 skrev att om strejkvapnet inte används rostar det. Den fackförening som aldrig strejkar riskerar att förlora förmågan att organisera en slagkraftig strejk. Då blir också hotet om strejk mindre trovärdigt och facket tappar i styrka. Det kanske kan vara något för oss i Sverige att tänka på. De senaste årens uppluckrade anställningsskydd, försämrad strejkrätt och nu dessutom lågkonjunktur i kombination med minskande medlemsantal i facket, verkar det vara

Strejk. Från satans svarta kvarnar till gigekonomin. Jesper Hamark Verbal förlag, 2022

en gynnsam grogrund för protester och gemensamt agerande? Kanske, kanske inte. Hamark lär oss hur som helst att 1960 kunde ingen ana att 1970-talet med start 1968 skulle bli översköljt av våg efter våg av större och mindre strejker över stora delar av världen. Sådan kunskap kanske kan inge lite hopp när det känns som om arbetslivet tar knäcken på en, att arbetsgivaren struntar i ens möjligheter att planera sin fritid och när det där med att orka jobba till pensionen verkar alltmer omöjligt. Det skulle vara nyttigt om alla fackligt förtroendevalda läste Hamarks bok. Ja varför inte alla andra också? Det är både rolig och bildande läsning. Och kanske en gnutta inspirerande… Linnea Garli Lokförare och förtroendevald i Seko Stockholm stockholm@seko.se

Utdrag. Strejk av Jesper Hamark

Ingen blir mätt på enbart ideologi, och ingen fackförening överlever som inte klarar att driva igenom konkreta förbättringar. Att vara fackmedlem måste betala sig på individnivå - men facket behöver också erbjuda något bortom den individuella nyttan. Facket måste vara bärare av en kollektiv tanke och kunna visa att sammanhållning ger styrka. I Sverige – och på flera håll i Europa – har servicemodellen blivit

starkare under 2000-talet. Genom sina avlönade funktionärer erbjuder facken service, framför allt ett växande utbud av försäkringar. Men när facken blir alltmer som försäkringsbolag, finns risken att de till slut konkurreras ut av andra, icke-fackliga aktörer som erbjuder billigare service och försäkringar. Bara en fackförening som har medlemmar - inte passiva konsumenter - kan stå emot en sådan konkurrens.

Kultur

Första Linjen 3/2022 sekostockholm.se

Historia.

FOTO: FILM I VÄST, BERNARD GOTFRYD

Fem filmtips En stark dokumentärfilm om äldreomsorgen. Den som ser filmen om Monicas och Ellas vänskap utan att få tårar i ögonen har blivit alltför hårdhudad. Filmen är också ett inlägg om personalens villkor och om vad som är en god äldreomsorg. Den har producerats av Gustav Ågerstrand, Åsa Ekman, Oscar Hedin Hetteberg och Anders Teigen.

Gustav Lindh, Bill Skarsgård och Asta Kamma August i Bränn alla mina brev. Den produktiva amerikanska författaren skildras i Joyce Carol Oats: A Body In The Service Of Mind

UR Play

Världens undergång – Första världskriget Fantastisk filmserie i fem delar om första världskriget. Filmmaterial som aldrig tidigare visats finns med i filmerna. SVT Play

ratur. Filmen är gjord av svensken Stig Björkman som efter en intervju fick nära kontakt med Oats. Folkets bio och Filmstaden

Bränn alla mina brev Efter ett gräl med sin fru inser Alex Schulman att han måste ta itu med sin vrede. En ilska som gått i arv i generationer. Släktens alla konflikter och vendettor tycks börja hos en och samma person: morfar Sven Stolpe. I Bränn alla mina brev följer vi Karin och Sven Stolpe, och den korta affär Karin hade med Olof Lagercrantz i början av 1930-talet som skapade svallvågor över årtionden. Bränn alla mina brev är en berättelse om häftig passion, stor kärlek och en långlivad, mörk vrede. Filmstaden

Joyce Carol Oats: A Body In The Service Of Mind

Stammisar

Joyce Carol Oats är en amerikansk författare med en imponerande produktion. Totalt har hon skrivit ett hundratal böcker. I filmen varvas intervjuer med henne med bilder från hennes uppväxt. Hennes arbetarklassbakgrund har satt djup prägel på hennes litte-

Jakten på kärlek och något äkta bland stammisar i ett varmt sommarstockholm. En autentisk skildring av sökandet vi alla ägnar oss åt fångas i kärnfull dialog. Regi Måns Nyman. TriArt Play

Aktuella utställningar i Stockholm Isaac Grünewald – Konst och teater I september 1989 föddes Isaac Grünewald på Södermalm i Stockholm i en fattig familj med många syskon. Tidigt fick han uppmärksamhet för sin konstnärliga begåvning. Hans produktion var omfattande och innefattade måleri, scenografi, kostymskisser, offentliga utsmyckningar, konsthantverk, film och illustrationskonst. Grünewald räknas som en av de stora svenska målarna inom expressionismen. Grünewald, som var son till en gårdfarihandlare inflyttad från Polen, blev förknippad med sin judiska bakgrund och blev en av sin tids enskilt främsta måltavlor för antisemitiska tongångar inom den svenska pressen under framför allt 1910- och 1920-talen.

Konstnärsduon Pastelae utforskar vad det innebär att vara människa online. Med Piteå som utgångspunkt – men internet och hela världen som arbetsfält – undersöker de teman som kropp, identitet och teknikromantik via sin audiovisuella 3D-konst i ett populärkulturellt och fluffigt universum. Kulturhuset. Pågår till 8 januari 2023.

News Flash – Ett sekel av nyheter, i samarbete med TT nyhetsbyrå

Afrika pågår Den första svarta kvinnan i Kalmar hette Mazahr eller

Kriminalisera alkohol! I dag låter det som ett helt verklighetsfrämmande krav. Det gjorde det inte i slutet av 1800-talet. På den första socialdemokratiska partikongressen 1889 lyfte Stockholms allmänna grofarbetareförening (vars yrkesgrupper senare bland annat hamnade i Seko) frågan om alkoholförbud. Grovarbetarna föreslog en avvecklingstid på 20 år.

l Det dröjde ett tag innan partiet tog tydlig ställning, men i 1911 års partiprogram skrev man in kravet på ett lagstadgat rusdrycksförbud. För att förstå dåtidens hat mot alkohol måste man komma ihåg att alkoholmissbruket var mycket utbrett, framför allt bland män. Många arbetare söp, men många arbetare var också nykterister. Inte minst fackligt organiserade arbetare, som utgjorde basen inom det socialdemokratiska partiet. Att alkohol ansågs vara individens fria val övertygade dem inte. Alkoholkonsumtionen skadade inte bara männen som drack, utan även omgivningen. Kvinnor och barn blev utan mat och bostad när familjefäderna använde pengarna till sprit. Många blev misshandlade av fulla män. Förbudsfrågan blev extra aktuell efter att allmän rösträtt hade införts 1921. Nu fanns chansen. överens och man bestämde sig för att hålla en folkomröstning, ja eller nej till rusdrycksförbud, den 27 augusti 1922. Den kände tecknaren Albert Engström gjorde en klassisk affisch där han varnade för att ett spritförbud skulle göra det omöjligt att äta kräftor – ”Kräftor kräva dessa drycker”. De politiska partierna deltog inte i kampanjen. Resultatet blev en knapp seger för alkoholvännerna – 49 procent röstade ja och 51 procent röstade nej till förbud. Konstnärerna kunde fortsätta ha sina kräftskivor, vilket dock var en klen tröst för de arbetarkvinnor som gick hemma och väntade på lördagsstryket. Det var knappast så nära ett alkoholstopp som det kan verka. Troligen hade det behövts betydligt mer än 50 procent ja-röster för att få igenom förbudet i riksdagen. Dessutom fick kvinnor rösta på särskilda valsedlar, för att de inte skulle få för stort inflytande. Av kvinnorna röstade 59 procent för förbud.

Pastelae-Internet Feelings

Fotografiska. Pågår till 12 februari 2023.

Kriminalisera alkohol!

Men riksdagsledamöterna hade svårt att komma

Waldemarsudde. Pågår till 12 februari 2023.

TT Nyhetsbyrås bildarkiv innehåller en enorm bildskatt med över en miljon stillbilder. I 100 år har nyhetsbyrån levererat snabba nyheter till medier över hela Sverige, och världen – med fotografer som har fångat otaliga historiska ögonblick. Utställningen visar mer än 300 bilder på århundradets mest uppmärksammade händelser. Hit hör kampen för kvinnlig rösträtt, andra världskriget, månlandningar, idrottsbragder, naturkatastrofer och revolutionerande uppfinningar.

ILL: KALLE HOLMQVIST

Tips. Första Linjen tipsar om sevärda filmer och utställningar.

Leva till jag dör

Frågan är hur realistisk de fackliga aktivisternas

Sara Makatemele (1846–1903). Hon anlände 1862 som ung kvinna i staden tillsammans med affärsmannen Alarik Forssman. Mazhar levde resten av sitt liv i Kalmar och arbetade i missionsrörelsen. Efter hennes död skrevs sången Däruppe ingen död skall vara ofta kallad Lilla Svarta Sara. Den handlar om Mazahrs liv ur den svenska missionens perspektiv. I utställningem Afrika pågår finns bland annat en skildring av Mazhars historia. Etnografiska museet. Utställningen visas tills vidare.

Isaac Grünewalds Utsikt över stadsgårdenpress. FOTO: BUKOWSKI

dröm om ett torrlagt Sverige var. Erfarenheterna av alkoholförbud, till exempel i Finland 1919–32 och USA 1920–33, är inte särskilt positiva. Men för många organiserade arbetare handlade alkoholfrågan om mänsklig värdighet. De ville inte bara förändra det ekonomiska systemet, utan skapa sig ett gott liv här och nu – med studiecirklar, bibliotek, kultur och gemenskap i stället för smuts, supande, misär och våld. Kalle Holmqvist Författare och Sekomedlem stockholm@seko.se

Utblick

Första Linjen 3/2022 sekostockholm.se

Notiser.

Strejker. Sedan i somras har ett flertal fackförbund strejkat i England.

FOTO: PSI

Brasilien

Facklig tribunal anklagar Bolsonaro för att ha orsakat massdöd l Folkets Permanenta Tribunal (Tribunal Permanente dos Povos) anklagar Brasiliens förre president Jair Bolsonaro för både brott mot mänskligheten och för att ha kränkt de mänskliga rättigheterna under coronapandemin. Enligt tribunalen finns stark bevisning för att Bolsonaro har orsakat tiotusentals människors död. Dels genom att negligera förslag om att isolera smittade personer och dels genom att inte uppmana personer att vaccinera sig. Tribunalen har särskilt analyserat hur Bolsanaros politik påverkat den svarta befolkningen, ursprungsbefolkningen och personal inom hälsosektorn. En av de centrala företrädarna för tribunalen är Denise Motta Dau. Hon har där deltagit som regional sekreterare för den globala fackliga organisationen Public Services International (PSI). En annan medlem i PSI är svenska Seko. I tribunalen ingår även flera andra fackliga organisationer, däribland Förbundet för sjuksköterskor, Socialarbetareförbundet och Hälsoarbetareförbundet. Shirley Morales som är ordförande i Fackförbundet för sjuksköterskor, menar att tribunalens beslut har bidragit till att skapa rättvisa. – Vi har tagit ett första steg i rätt riktning. Vi har med övertygande bevis exponerat att det brasilianska samhället var oförmöget att agera i en allvarlig situation på grund av Bolsonaros politik. Även vårdpersonal har blivit utsatta i onödan, trots att de gjorde fantastiska insatser.

USA

3,6 miljarder dollar på union busting l För att de anställda på en arbetsplats i USA ska få bilda en fackförening måste först en majoritet av de anställda rösta ja till att det vill ha en fackförening. Detta har öppnat för kampanjer där arbetsgivare försöker övertyga de anställda om att rösta nej. Många arbetsgivare anlitar också särskilda konsultbolag som ska förmå de anställda att ta ställning emot facket. Konsulterna är emellertid tvungna att anmäla sina uppdrag till det amerikanska arbetsmarknadsdepartementet. Den fackföreningsvänliga tankesmedjan Economic Policy har granskat dessa anmälningar och konstaterar att företag i USA årligen lägger omkring 3,6 miljarder dollar på antifackliga konsulter. Vanligen kallas denna verksamhet för ”union busting”.

Lärare protesterar mot försöken att försöka förstöra deras fackförbund i Wisconsin, 2011. FOTO: MARK DANIELSON/FLICKR

Brevbärarna runt om i England strejkar som här i Sandown i södra England. FOTO: CHRIS NYE/FLICKR

England

Stor strejkvåg inom flera branscher i England Brevbärarstrejk

Järnvägare ut i strejk

l Postanställda på brittiska Royal Mail genomförde en strejk i slutet av augusti. De protesterade mot försämrade arbetsvillkor och låga löner. Strejken var den största i Storbritannien på 13 år. Av fackförbundet Communication Workers Unions (CWU) medlemmar röstade 98,7 procent för att strejka. Totalt involverade strejken 115 000 anställda vid 1 500 postkontor. Nu planeras fler strejker under hösten. Royal Mail säger att de har erbjudit sina anställda en löneökning på 5,5 procent. Ett bud som de fackliga organisationerna har avvisat eftersom ändringar i scheman och villkor gör att det i realiteten endast motsvarar en löneökning på 2 procent. Dessutom har inflationen i landet hittills varit 9,9 procent i år, vilket betyder att även om lönerna höjdes med 5,5 procent skulle det ändå vara en reallöneminskning. Företagsledningen har svarat med att anklaga de fackliga organisationerna för att ha skapat den största ”osäkerheten” i företagets 500-åriga historia. CWU:s generalsekreterare Dave Ward menar att Royal Mails ledning uppträtt ”extremt aggressivt”. Han säger också att företagsledningen har planer på att genomföra en überisering av företaget. Ward til�lägger att den fackliga organisationen alltid varit positiva till att företaget moderniseras, men att det måste ske på ett sätt som främjar de anställda och kunderna – inte enbart aktieägarna. Royal Mail har tidigare varit en del av det statliga postmonopolet. 2014 inleddes privatiseringarna av verksamheten. I dag ägs företaget av Royal Mail Group som i sin tur är helt privatiserat. Den enskilt största ägaren är den tjeckiska miljardären Daniel Křetínský. Förra året gjorde Royal Mail en vinst på 758 miljoner pund. Totalt har företaget 140 000 anställda.

l De brittiska fackförbund som organiserar järnvägsarbetare – RMT, Aslef och TSSA – har organiserat flera strejker under hösten. Konflikten står mellan järnvägsarbetarna, järnvägsföretagen och den brittiska regeringen och handlar om löner, neddragningar av jobb och arbetsvillkor. De fackliga organisationernas krav är att lönerna ska höjas i takt med de ökande levnadskostnaderna. En av de faktorer som utlöst strejkerna är företaget Network Rails besked om att spara in på 2 500 jobb. Företaget har visserligen lovat att neddragningen ska ske genom ”naturliga” avgångar, med fackförbundet RMT litar inte på det löftet.

Fackförbundet RMT strejkar utanför Kings cross station, London i juli i år. FOTO: WIKIPEDIA

Första Linjen 2/2022 sekostockholm.se

Kamraten

I varje nummer intervjuar vi en av våra fackligt engagerade medlemmar. Vet du någon som vi borde intervjua? Mejla stockholm@seko.se

Katarina är ordförande i den lokala Seko-klubben. FOTO: MATS WINGBORG

Katarina Burman bedriver fackligt arbete bland hovdamer och slottsfogdar Vi befinner oss i källaren på Café Sten Sture. Katarina Burman pekar på ett galler på väggen. – Där bakom, i det numera igenmurade rummet, satt Anckarström i en fängelsehåla efter att han hade mördat Gustav III under maskeradbalen på operan 1792, säger Katarina Burman. l Katarina har studerat historia på universitetet och är särskilt intresserad av 1600- och 1700-talet. Redan som barn väcktes hennes intresse för svensk historia när föräldrarna tog med henne och hennes syster till muséer och slott. Långt senare blev det studier i historia och museikunskap. Ett mål var att få jobb som guide. Det förverkligades för åtta år sedan när Katarina fick jobb inom Kungliga Hovstaterna som slottsguide, där hon fortfarande arbetar. – Jag genomför guidningar på både svenska och engelska i olika delar av Stockholms slott, på Drottningholms slott, på Kina slott, på Rosersbergs slott och i hovets parker. Katarina tvekar inte när hon får frågan om vilken av godingarna som är hennes favorit. – Absolut Rosersbergs slott i närheten av Sigtuna. Mycket av den ursprungliga miljön är bevarad där. Man får en känsla av att befinns sig i en sluten kapsel av något orört. Katarina är anställd av Hovstaterna. För många är det

nog en obekant miljö som associeras med marskalkar, hovdamer och kungliga fogdar. Men i andra bemärkelser är det likt många andra jobb på arbetsmarknaden. – Jag har ju länge varit fackligt aktiv inom Seko och är

sedan en tid tillbaka ordförande i den lokala klubben. De frågor vi driver handlar om arbetsmiljö, anställningsformer och anställningsvillkor och vad nya las kommer att innebära för oss. Ja, med andra ord, ungefär samma frågor som andra fackklubbar sysslar med. Katarina berättar att Hovstaterna är som ett samhälle i miniatyr med många olika yrkesgrupper som kockar, läkare, jurister, bibliotekarier och säkerhetsansvariga. Men brukar hon träffa på kungafamiljen? – Nej sällan, svarar Katarina. Varken i jobbet eller som facklig företrädare. När det är överläggningar och förhandlingar med arbetsgivaren är det oftast personalchefen och de olika så kallade ämbetscheferna och enhetscheferna som hon möter. Det är ganska vanliga beteckningar, även om några av ämbetscheferna också är fogdar. Katarina ger guidade visningar och den mest intensiva

perioden är sommaren. Då är det många turister som besöker Sverige. För många är slotten spännande besöksmål. Andra delar av året brukar det vara 1–2 visningar i veckan. Vanligen tar en guidad visning 45 minuter, även om det också finns längre specialvisningar. – För mig som är historiskt intresserad är det förstås spännande och jag lär mig hela tiden nya saker. Men det roligaste med jobbet är ändå att möte alla besökare. Det är det som ger energi. Särskilt skoj är att möta besökare som själva sökt upp visningarna, de är särskilt nyfikna och har ofta många frågor. Det är emellertid ganska nyligen som de guidade visningarna kom i gång igen. Under pandemin var det tvärstopp. Men som tur är finns många arbetsuppgifter inom Hovstaterna. Det var med andra ord inte svårt att ordna med ny sysselsättning.

– Det blev inga varsel överhuvudtaget. Själv fick jag jobba med parkarbete i nationalstadsparken på Kungliga Djurgården. Det var något som jag trivdes bra med, även om det är roligt att vara tillbaka i guidningen. Att Katarina trivdes med fysiskt utomhusarbete är inte överraskande. Hon är en mycket fysiskt aktiv person. En gång i tiden var hon elitsimmare, numera är hon en passionerad löpare. Hon springer också ofta i Gamla stan. Det är en ganska liten ö, men full av historiska platser och två varv runt ön blir ändå fem kilometer. – Men det är bäst att springa direkt på morgonen, innan turisterna har hunnit komma. Katarinas fritidsintresse är att spela dataspel. – Jag sitter hemma Uppsala och spelar, jag är ingen ”gamer” som spelar dataspel regelbundet. Det händer snarare lite då och då att jag får lust att spela något och då gör jag det under en kortare period med längre uppehåll emellan. Under den senaste tiden har jag spelat det strategiska relationsspelt Sims och Stray där det gäller att skydda en herrelös katt som jagas av robotar och muterade bakterier. Katarina är glad och entusiastisk när hon berättar om sitt jobb, sitt fackliga uppdrag och löpningen som ofta sker tillsammans med pojkvännen. Men vad har hon för framtidsdrömmar? Hur skulle hon vilja leva om tio år? Katarina skrattar och styr undan frågan. – Nej, jag tänker inte så. Jag lever i nuet och trivs med det jag gör. Sedan är jag ju historiker och tittar bakåt. Men framåt, nej det har jag inget svar på. Ett annat av

Mats Wingborg stockholm@seko.se

Fakta. Kungliga Hovstaterna l Kungliga Hovstaterna (som i vardagligt tal också kallas för hovet) är organisationen för Sveriges statschef och kungahus. Hovstaterna är inte en myndighet utan har en egen konstitutionell form. I finansiellt hänseende är hovstaterna uppdelade i Hovstaten, Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.

Sist

Håll dig uppdaterad! Besök oss på www.första-linjen.se

Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, 171 21 Solna. Postadress: Box 1032, 171 21 Solna. Telefon: 08-454 84 00. E-post: stockholm@seko.se.

Första Linjen 3/2022 sekostockholm.se

Krönika.

Alexander Petersson: Fler borde läsa Marx och Wigforss

ag fick frågan från några unga SSUare i Västerort i Stockholm om jag kunde komma förbi deras studiedag. Jag har själv varit aktiv i det socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU i många år, just i Västerort. De ville att jag skulle tala om ”framtidens socialism” och ibland faller jag till föga för en sådan där obetänksamhet att jag inte tackar nej därför att ämnet känns så spännande även om jag kanske inte riktigt vet vad jag ska prata om. Men det fick mig ändå att börja fundera. För mig är det så speciellt eftersom det i förorten ibland kan kännas svårt att organisera de unga. Paradoxen är att det ju är de unga i förorten som skulle behöva just organiseringen och allt den för med sig. Kamratskap, vänskap, demokratiskt hantverk, värderingar, kunskap och inte minst en framtid att kämpa för. De här ungdomarna hade konkretiserat den framtid de ville kämpa för som socialismen. Men de ville ha inspel på vad det skulle kunna vara. Och vad skulle det kunna vara? Själv brukar jag tänka att dagens arbetarrörelse, den skulle behöva läsa lite arbetarrörelselitteratur, lite arbetarrörelsetänkare. Vad hände med Marx och Wigforss? Det slog mig att jag kanske borde starta med mannen i spegeln först, som en känd sång förkunnar. Jag är väl inte bättre än att jag också ibland funderar över hur dödläget ska brytas och frågan har ju ställts tidigare, så jag tänkte att jag väl kan prova att vända mig till just Ernst Wigforss. I en sammanställning av texter av Wigforss från 2013 med namnet Kan dödläget brytas? slår jag upp några sidor där Wigforss resonerar kring tre linjer som är viktiga för demokratiseringen av samhället. Han talar om en likställd utbildning, att röja undan ärftligheten av klasstillhörighet genom att enskild egendom vandrar vidare i släktleden och om demokratiseringen av arbetslivet. Och jag tänkte direkt att det ju är väldigt intressant. Är inte dessa tre områden just sådana områden som borgerligheten genom åren och nu när de tar makten igen alltid angriper?

det är bra om arbetarungen bliver vid sin läst. Borgerligheten är kanske inte dummare än att den förstår att det kan rucka dess privilegier om arbetarklassens barn skaffar sig kunskap och även verbalt kan ifrågasätta sakernas tillstånd.

Vi måste drömma om hur samhället ska skapas om vi ska kunna skapa ett bättre samhälle och veta vad det är som vi vill lämna bakom oss när vi vandrar framåt.

Alexander Petersson, kriminalvårdare och styrelseledamot i Seko Stockholm

nder min egen skolgång har det ju varit jämlikheten i utbildningen som angripits. Och då talar jag inte bara om det fria skolvalet där vi luras att tro att vi väljer god

utbildning, men där det i själva verket handlar om att friskolorna får välja, för deras ekonomiska vinster, goda elever. Det handlar ju också om förändringar av yrkesprogrammen som gör att arbetarungar ska nöja sig med gymnasiala utbildningar som gör att de kan bli arbetare, men som i samma slag diskvalificerar dem för högre studier. Alla barn är inte ämnade att sitta i skolbänken förklarar liberaler förnumstigt samtidigt som ansökningarna minskar till yrkesprogrammen just för att de inte leder någon annanstans. Och borgerligheten kan nöjt luta sig tillbaka och tänka att

stockholm@seko.se

Quiz.

7 5 5 3

1 6

Sudoku – lösning Vänd och se om du fick alla rätt!

5 8 9 2 4 1 3 6 7

3. Vilken grupp gjorde filmen Torsk på Tallinn? 1. Lorry-gänget x. Svenska Ord 2. Killinggänget

6 3 2 7 8 5 9 4 1

4 7 1 6 3 9 8 2 5

1 6 4 8 9 3 5 7 2

9 2 7 5 6 4 1 3 8

3 5 8 1 7 2 6 9 4

2. Denna regissör har bland filmatiserat Vilhelm Mobergs romansvit om utvandrare till Amerika och filmen Ingenjör Andrées luftfärd. Vad heter han? 1. Bo Widerberg x. Jan Troell 2. Roy Andersson

7 1 5 9 2 6 4 8 3

5 8

1. Under 1930-talet spelades det in en rad komedifilmer, däribland Söderkåkar och Augustas lilla felsteg. Vilket epitet fick dessa? 1. Buskistragedier x. Pilsnerfilmer 2. Folklustkomedier

2 4 6 3 1 8 7 5 9

Svensk film

8 9 3 4 5 7 2 1 6

Rätt svar: 1, X, 2, X, 1, 2, 2, X, X, 2v

Sudoku.

Seko vet vi att det som av vissa ministrar kal�lats för den största frihetsreformen i modern tid samtidigt kan vara den största ofrihetsreformen på svensk arbetsmarknad för den som får smaka på konsekvenserna av ett reformerat LAS. Men angreppen på LAS som svensk borgerlighet tvingade S-regeringen att gå med på i Januariavtalet för att inte stötta Sverigedemokraterna är ju bara ett i raden av reformer på arbetsmarknaden som är motsatsen till att flytta fram medbestämmandet för oss anställda på våra arbetsplatser. Borgerligheten skyr självklart medbestämmande för arbetare, men i arbetarrörelsen finns inte ens en levande diskussion om hur demokratin på arbetsplatserna skulle kunna utvidgas. Finns ens en diskussion om hur vi ska hantera att klassprivilegier ärvs från generation till generation genom stora arv av privategendom? Socialdemokraterna och hela arbetarrörelsen förlorade det senaste valet, efter en valrörelse som handlade om ”ansvar” och förtroendet för statsministern. Men de politiska idéerna utöver en tävlan om vem som kunde vara mest repressiv, mestadels mot arbetarungar i förorten, tycks ha uteblivit. Och kanske är detta symptomatiskt för varför vi förlorade till de mörkblåbruna krafterna. När jag försökte prata om framtidens socialism med de här unga socialdemokraterna, som nog egentligen bara ville hem efter timmar av föreläsningar och övningar, så ville jag emellan allt prat om ägande, produktionssätt och motsatsförhållanden mellan å ena sidan kapitalism och å andra sidan demokrati och socialism, främst ingjuta i deltagarna att de aldrig får sluta drömma. De måste drömma om hur samhället ska skapas om vi ska kunna skapa ett bättre samhälle och veta vad det är som vi vill lämna bakom oss när vi vandrar framåt. Men det slog mig när jag var klar att jag glömde att fråga dem vad de drömmer om.

4. Anders Grönros har producerat två uppmärksammade barnfilmer: Agnes Cecilia: en sällsam historia och Glasblåsarns barn. Men vem har skrivit böckerna som filmerna bygger på? 1. Astrid Lindgren x. Maria Gripe 2. Gunnel Linde 5. Vilken regissör fick sitt stora genombrott med filmen Mitt liv som hund? 1. Lasse Hallström

x. Lars von Trier 2. Lukas Modysson 6. En konstnär och filmskapare fick priser för sin film Återträffen (2013). Vad heter hon? 1. Susanne Bier x. Alicia Vikander 2. Anna Odell 7. Denna skådespelare har bland annat varit med i filmer som Ronja Rövardotter, Kan du vissla Johanna? och Änglagård. I Hylands hörna klädde han av sig i bara kalsongerna 1966, vilket då skapade ett stort rabalder. Vad heter han? 1. Rico Rönnbäck x. Carl-Gustav Lindstedt 2. Per Oscarsson 8. En TV-serie som rönt stor uppmärksamhet handlar om polisen i Malmö och heter Tunna blå linjen. Men vem har skapat serien och skrivit det mesta av manuset? 1. Amanda Jansson x. Cilla Jackert 2. Göran Greider

9. Vad heter den medlemsförening för svenska filmare som grundades 1968 och som både förmedlar jobb och håller i utbildningar? 1. Filminstitutet x. Filmcentrum 2. Filmverkstaden 10. Vilken person har bland annat regisserat filmerna Älskande par (1964), Nattlek (1966) och Flickorna (1968). 1. Pernilla August x. Solveig Nordlund 2. Mai Zetterling