Första Linjen 2/2022 by Första Linjen

N° 2/2022

Seko Stockholms medlemstidning | sekostockholm.se | stockholm@seko.se | Årgång 9

VALSPECIAL

Ledare. Det absolut viktigaste är att du som kan använder din rösträtt och att du lägger din röst på ett parti som står för grundläggande demokratiska värderingar. Ledare: Karin Åkersten, s. 2

Valarbetets knegare drar upp planerna Årsmöte Den 30 mars hölls Seko Stockholms årsmöte i Sjöfartshuset vid Skeppsbron. De 47 röstberättigade diskuterade och antog valplanen.

Så organiserar Seko Stockholms valarbete

Viktiga frågor Första Linjen frågar Sekomedlemmar vilka deras viktigaste valfrågor är.

Posttidning B

Gardinerna är fördragna i Kommunals kontorsrum i Kungsängen. Ute flödar solen men i rummet är det dunkelt. Uppdraget är att förbereda den fackliga valrörelsen i flera Stockholms kommuner. Tema, s. 10–11

Sekos valkrav

Rött mot blått

I valrörelsen driver Seko en rad krav. Vissa är allmänna såsom en stärkt välfärd och att jämlikheten och rättvisan måste öka. Medan andra är mer branschspecifika. Alla kraven riktar sig till alla politiska partier.

Första Linjen har gjort en sammanställning av regeringsalternativen utifrån några av Sekos mest centrala krav.

Nyheter, s.5

Krav på underleverantörer – En viktig fråga för oss i valrörelsen blir att ställa krav på entreprenöransvar, säger Kjell Östberg, sekreterare i Seko klubb ELTEL.

Johan Danielsson (S)

Valbara Seko-medlemmar i Stockholm s.4

Först, s.2–3

Nyheter, s.4

Rapport

SiS

Tips

Kriget i Ukraina

Kamraten

Seko Stockholm på 1 maj

Säkerheten måste öka för personalen

Boktips för semestern

Seko Stockholm deltog med egna sektioner i både Socialdemokraternas och Vänsterpartiets 1 maj-tåg i Stockholm.

Möjligheten för klienter att använda elektroniska kommunikationstjänster (EKT) har skapat en ökad otrygghet för personalen på SiS. Nu har regeringen tillsatt en utredning.

Första Linjen tipsar om de bästa nya böckerna för lata sommardagar.

Gripna efter protester mot det ryska kriget

Alf Reine är en legendar inom tågunderhållet

Polisen har slagit till mot de oberoende fackföreningarna i Belarus. Orsaken är att de protesterat mot kriget i Ukraina.

Sedan 1975 har Alf Reine jobbat inom tunnelbanan och pendeln, främst med underhåll av tåg.

Först, s.3

Nyheter, s.7

Kultur, s.12

Utblick, s.13

Kamraten, s.15

FOTO: JOSÉ FIGUEROA

Nyheter, s.5

Så här ska vi attackera arbetslivskriminaliteten

Först, s.3

Nyheter, s.7

Begränsad eftersändning. Returadress: Seko Stockholm, Box 1032, 17121 Solna

POSTTIDNING B

Först

Första Linjen 2/2022 sekostockholm.se

Rejäl löneökning för Postnords VD

Första Linjen är Seko Stockholms medlemstidning, den utkommer minst 4 ggr per år. Ansvarig utgivare: Karin Åkersten. Redaktör: Mats Wingborg. Redaktionsråd: Mats Wingborg, Linnea Garli, Stefan Pagliarini, Monika Roll, Charlotte Rinaldo, Karin Åkersten och Kalle Holmqvist. Medverkande i detta nummer: José Figueroa, Linnea Garli, Kalle Holmqvist, Stefan Pagliarini, Charlotte Rinaldo, Monika Roll, Hedvig Wingborg, Mats Wingborg och Karin Åkersten. Grafisk form: Petter Evertsén. Tryck: Hall Media Tryck AB, 2022.

POST. Postnords VD Annemarie Gardshol har fått en löneökning på 20 procent två år i rad. Hennes månadslön är nu 842 000 kronor i månaden. Seko Postens medlemmars löneökning har samtidigt varit 2,7 procent. Postnord har också infört övertidsstopp och anställningsstopp. I Stockholm har flera anställda vid Postnords kontor i Årsta, däribland Charlotte Rinaldo som har uppdrag inom Seko Stockholm, skickat följande mejl till Annemarie Gardshol:

Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, 17121 Solna. Postadress: Box 1032, 171 21 Solna. Telefon: 08-454 84 00. E-post: stockholm@seko.se.

Gå och rösta den 11 september!

Pengarna skulle gå till att anställa lite mer folk så vi slipper få ont i rygg och knäna av den väldiga underbemanning vi just nu trots allt jobbar i. Jag hörde på SR att du tjänade en hel del mer än oss som sköter utdelningen här i Årsta BBK så det skulle kanske inte vara en så stor uppoffring för dig, pengarna går ju ändå till att bemanna och värna om sin personal. Jag hoppas du tar vår situation på allvar.”

Årsmöte. FOTO: MATS WINGBORG

Ledare.

”Hej Annmarie! Jag jobbar på ditt brevbärarkontor i Årsta, dom senaste 10 åren har det skett pyramidala omorganiseringar på grund av budgetkrav och besparingar. De har resulterat i uppsägningar, psykosocial ohälsa, bedrövlig arbetsmiljö, uppskruvat tempo och en väldigt tung arbetsbörda. Jag skriver detta i önskan om att du skulle kunna skänka en slant till vårt kontor.

ästa medlem och/eller förtroendevald i Seko Stockholm! I din hand håller du vårt valnummer, en specialtidning som handlar extra mycket om det kommande valet och valrörelsen vi har framför oss i år. I det här numret av Första linjen kan du bland annat läsa om några av Seko Stockholms förtroendevalda som kandiderar till olika politiska uppdrag och vilka frågor som är extra viktiga för oss inför valet. Vi vill alltid vara med och påverka i frågor som är viktiga för våra medlemmar, vi träffar och pratar med politiker i region Stockholm kontinuerligt. Vanligt år som valår. Det kan handla om kollektivtrafik och upphandlingar, arbetsmiljön och anställningstryggheten för medlemmarna. Vi lyfter problem som finns ute på våra medlemmars arbetsplatser, vi samarbetar med föreningar som jobbar för bättre bostäder, klimatet och liknande som inte är direkt fackliga frågor men som ändå har stor påverkan på våra medlemmars vardag. Så varför gör vi det? För att varje del i vårt samhälle måste säga sitt i den demokratiska processen. Vi kan inte lämna över allt utrymme till någon annan för det finns ingen annan som säger det vi säger och som utgår från vårt perspektiv. Det finns många bra aktörer, föreningar, människor och partier som tycker och tänker i olika frågor. För att det ska fattas riktigt bra beslut så ska allas röster höras och allas röster räknas. Förra året så firade demokratin 100-årsjubileum i Sverige. 1921 så

infördes allmän rösträtt. Möjligen så är det något som vi numer tar för givet. Vi tror kanske också att ju mer upplyst och framåt världen är desto mer demokrati. Så är inte fallet. I världen går faktiskt den demokratiska utvecklingen bakåt och har gjort så de senaste 30 åren ungefär. I stora delar av världen kan invånarna inte påverka hur deras land ska styras och hur deras samhälle ska se ut. Det finns länder där att demonstrera, yttra din åsikt offentligt eller bara att vilja välja din egen religion (eller slippa en) kan leda till fängelsestraff eller att du utsätts för hot och våld eller dödas. Så är det inte i vår del av världen. Här får alla säga sin mening, så länge den inte utsätter någon annan för skada. Vi har alla rätten att få vara med och bestämma. Vi väljer de som ska representera oss och de måste följa de lagar och regler som finns. Trots att det ibland innebär ett ganska krångligt sätt att styra som nu när regeringen styr på oppositionens budget exempelvis. Men det är vi som väljer och de vi väljer ska vart fjärde år lämna ifrån sig makten och försöka få möjligheten att få styra i fyra år till. De tar inte makten med våld eller håller manipulerade val med bara ett parti eller en kandidat som är valbar. Det är upp till oss, till dig och mig att se till att det fortsätter vara demokratiska val och ett fritt land som vi lever i. Vi har såklart vår uppfattning som fackliga, som Seko och jag har min personliga uppfattning om vilket parti jag tror kommer styra Sverige på bästa sätt. Men det absolut viktigaste är att du som kan använder din rösträtt och att du lägger din röst på ett parti som står för grundläggande demokratiska värderingar. Oavsett vilket parti som du tror skulle göra Sverige bättre, gå och rösta den 11 september. Låt inte någon annan välja åt dig. Karin Åkersten Ordförande Seko Stockholm karin.akersten@seko.se

Valplan antagen vid Seko Stockholms årsmöte Helena Henriksdotter, veteran i Seko Stockholm, mottar Sekos förtjänsttecken av Sekos avtalssekreterare Mats Ekelint.

ORGANISATION. Den 30 mars hölls Seko Stockholms årsmöte i Sjöfartshuset vid Skeppsbron. Ingela Edlund från förbundskansliet valdes till mötesordförande. Totalt deltog 47 röstberättigade ombud plus flera andra företrädare för Seko och gäster utifrån. l Årsmötet fattade beslut om en valplan. Planen presenterades av Monika Roll och Viktor Risling. Det övergripande målet i den är att verka för en ”socialdemokratiskt ledd vänsterregering”. Seko Stockholm kommer att vara en del av Sekos landsomfattande kampanj, men Seko Stockholm kommer också att lyfta specifika frågor som gäller Stockholmsregionen. Hit hör avigsidorna med upphandlingar inom bland annat kollektivtrafiken. Seko Stockholm kommer särskilt att granska vad upphandlingarna kostar och hur de påverkar medlemmarna. En särskilt viktig fråga är personalövergångar i samband med upphandlingar. Mönstret är att villkoren för de anställda urholkas vid varje ny upphandling. Enligt valplanen ska Seko Stockholm också driva frågor om scheman och arbetstider och hur politiska beslut påverkar anställningsvillkoren. Centrala krav är ett stopp för delade turer och tillfälliga anställningar. Valledare i Seko Stockholm blir

Alexander Petersson som kommer att leda en styrgrupp med sex personer. Ett mål är att genomföra 10 000 samtal med medlemmar

i Stockholmsregionen. I samtalen ska flera av Sekos valkrav betonas. Hit hör ett stopp för vinster i välfärden, att svenska kollektivavtal ska gälla överallt i Sverige, en reglering av arbetskraftsinvandringen, en tandvårdsreform som gör tandvård lika billig som annan vård, och ett nej till en höjning av pensionsåldern. Årsmötet genomförde flera val och beslutade genomgående i enlighet med valberedningens förslag. Stefan Andersson omvaldes till kassör och till ordinarie ledamöter i styrelsen valdes Alexander Petersson (vård), Gerardo Berrios (post), Viktor Risling (trafik) samt Åsa Einerstam (post). Till ersättare valdes i turordning Jenny Johnsson (väg- och ban), Fiasel Jafri (civil). Stevan Mihajlovic (post), Peter Karlsson-Eriksson (civil) och Charlotte Rinaldo (post). Flera övriga val genomfördes, däribland valdes Henry Wölling till fanbärare. Tre motioner behandlades på

årsmötet, den första handlade om möjligheten för klubbar att arrangera årsmöten på lunchtid, den andra om möjligheten att flytta dagar för fackligt arbete och den tredje om att Seko Stockholms

webbsida bör innehålla fler länkar till klubbar. Genomgående föreslog styrelsen att motionerna skulle besvaras. I diskussionen om motionerna konstaterades att klubbarna måste ta en rad olika hänsyn när de bestämmer vilken tid på dagen som årsmötena ska hållas. Däribland att många jobbar skift, något som särskilt underströks av Janis Konstantis från tunnelbaneklubben. När det gäller facklig tid styrs reglerna av förtroendemannalagen, därför går det inte att fritt bestämma hur denna tid ska vara utformad. Styrelsen konstaterade också att det redan idag finns många länkar till klubbar på webbsidan, men att informationen bör ses över. I den sistnämna frågan blev det dock votering och mötet beslutade att bifalla motionen med en rösts övervikt. Åsa Einerstam, från styrelsen, berät-

tade för deltagarna om situationen för fackligt aktiva och offentligt anställda i Ukraina, däribland om förare i kollektivtrafiken som riskerar sina liv när de utför sina arbeten och om brevbärare som blivit beskjutna. Mötet beslutade därefter att Seko Stockholm ska skänka 30 000 kronor till Palmecentrets insamling till Ukraina. Vid årsmötet delades vidare Sekos förtjänsttecken ut till Helena Henriksdotter som varit aktiv medlem i 40 år. Ordföranden i Seko Stockholm, Karin Åkersten, avslutade mötet och tackade för deltagarnas engagemang. stockhom@seko.se

Först

Första Linjen 2/2022 sekostockholm.se

Höjd a-kassa äts upp av inflationen

VAL 2022. – Vi kommer att lyfta flera fackliga krav i valrörelsen, däribland vill vi ha ett nej till EU:s förslag om minimilöner, säger Kjell Stenersjö, vice ordförande i Sekoklubb 210 Väg & Anläggning som arbetar på heltid med fackliga frågor inom Peab. Enligt Kjell Stenersjö kan EU:s förslag leda till att de lägsta lönerna trycks ner till 16 000 kronor i månaden. – Den skulle i sin tur innebära en dramatisk lönepress nedåt i hela

l Under pandemin 2020 höjdes a-kassan ordentligt men tillfälligt. Den maximala ersättningen från a-kassan blev då 26 400 kronor i månaden, en rejäl ökning med över 6 000 kronor från den tidigare nivån på 20 020 kronor. Socialdemokraterna går nu till val på att behålla höjningen, något som lovordats av facken. Moderaterna och KD säger uttryckligt nej till förslaget om att behålla höjningen. Men LOs tidning Arbetet visar i en uträkning att mer

i facket är att vi kan påverka. Får vi mindre att säga till om blir också det argumentet svagare.

än en tredjedel av takhöjningen ätits upp av den skenande inflationen. Sedan april 2020 har priserna, enligt SCB, ökat med 8,4 procent. Det innebär att a-kassan har minskat i värde motsvarande ungefär 2 200 kronor sedan höjningen.

FOTO: EMIL KALIBRADOV/ UNSPLASH

FOTO: MATS WINGBORG

branschen. Det är avgörande att partierna aktivt verkar för ett nej till EU:s förslag. En annan fråga som engagerar Kjell Stenersjö är förslaget från bland annat Sverigedemokraterna om att de fackliga organisationerna inte längre skulle få utse regionala skyddsombud. – Det skulle leda till ett minskat fackligt inflytande. Det skulle också göra det svårare att rekrytera medlemmar. Ett motiv för att gå med

FOTO: JOSÉ FIGUEROA

Nej till EU:s förslag om minimilöner

Johan Danielsson: Nu attackerar vi arbetslivskriminaliteten

Alexander Peterson: Så organiseras Seko Stockholms valarbete Alexander Peterson är ansvarig för Seko Stockholms valarbete. En central uppgift blir att föra fram Sekos krav i valrörelsen. En hel del av arbetet kommer att ske i Seko Stockholms egen regi och annat i samverkan med förbund och med LO-distriktet.

– Vi uppmanar alla att rösta. Sedan lyfter vi fram Sekos krav i valrörelsen, där Seko också tagit fram branschspecifika krav. Fortsätter samtalet diskuterar vi vilken framtida regering som i högst utsträckning uppfyller Sekos krav, där vår bild är att det vore en socialdemokratiskt ledd regering. Hur ringkampanjen organiserad?

l Alexander, vad kommer valarbetet bestå av?

– Nu handlar det om att få många att engagera sig i valarbetet. Vi kommer bland annat att organisera digitala valfika för dem som vill hjälpa till. Vi kommer också att anordna en valträff den 31 maj för förtroendevalda. Sedan kommer det konkreta arbetet att bestå av många olika delar. Däribland kommer vi ringa medlemmar. Det arbetet har redan satt i gång. Ambitionen är att vi totalt sett ska genomföra 6 000 samtal, bland annat genom att ringa. Det är en del av förbundets högre mål att ringa 36 000 medlemmar. Vad säger ni till medlemmarna i samtalen?

Var sitter ni och ringer?

– De som vill ringa kan få tillgång till ringverktyget genom oss ringansvariga i Seko Stockholm. Det betyder att samtalet från den egna telefonen kopplas om till ett andra nummer. I verktygen finns också förslag på frågor. Under samtalet gör vi också en form av enkät där svaren sammanställs till förbundet. Samtalen kan sedan utföras från olika ställen. Det går att ringa hemifrån, men vi sitter också tillsammans flera stycken och ringer från Seko Stockholms kontor i Solna. Vilka andra aktiviteter kommer ni att använda er av?

– LO-distriktet kommer att or-

Seko Stockholm på 1 maj l Seko Stockholm hade sektion i både Socialdemokraternas och Vänsterpartiets demonstrationståg 1 maj. Flera deltog också vid manifestationen vid La Mano på Katarinavägen till stöd för de svenska frivilliga som stupade under spanska inbördeskriget. I det socialdemokratiska tåget demonstrerade företrädare för Seko Stockholm under parollen ”Slopa karensavdraget – för gott”. Karin Åkersten, ordförande i Seko Stockholm, var på plats tyckte det var härligt att åter igen kunna demonstrera efter två år av pandemi. I det tåget deltog också Sekos företrädare Alf Reine som fanbärare (se Kamraten sid 15). Vid Vänsterpartiets tåg var Gerardo Berrio från Sekos Terminalklubb tidigt på plats. Han hoppades att många skulle sluta upp bakom Sekovänsterns fana. ”Det gäller att mobilisera för att försvara arbetares rättigheter” konstaterade Berrio.

ganisera dörrknackningar. Även vi kommer att besöka arbetsplatser. För alla de här verksamheterna finns en rad valmaterial. Särskilt viktiga är materialen med Sekos valkrav. Vilka sakpolitiska frågor är viktigast för Seko Stockholm?

– Dels handlar det om viktiga regionfrågor, som att få bort vårdköerna och ta avbryta den extrema marknadisering av vården som pågår i Stockholm. Dels om krav som direkt rör Sekos medlemmar. Stora frågor där är bemanning, att få bort ensamarbete och om våld och hot på arbetsplatsen. Det sistnämna är viktigt bland annat för dem som jobbar inom institutionsvården. Sedan behövs också insatser för att få bukt med hot och våld inom kollektivtrafiken. En annan avgörande fråga är upphandlingarna. Det ska alltid ställas krav på kollektivavtal och schysta villkor för de anställda. För att få mer tryck i frågan kommer vi att arrangera en trafikpolitisk paneldebatt under Järvaveckan.

Alexander Peterson (t.h.) presenterar Seko Stockholms valplan. FOTO: MATS WINGBORG

Vi uppmanar alla att rösta. Sedan lyfter vi fram Sekos krav i valrörelsen, där Seko också tagit fram branschspecifika krav.

l Seko Stockholms årsmöte inleddes med ett föredrag av den biträdande arbetsmarknadsministern Johan Danielsson. På mötet riktade han särskilt fokus mot frågan om arbetslivskriminalitet. Uttrycket står för arbetsgivare som grovt utnyttjar anställda eller som fuskar sig till offentliga bidrag. En orsak till arbetslivskriminaliteten, menar Danielsson, är att arbetsgivare i princip helt fritt kan hämta arbetskraft från andra länder. – Det har öppnat för en modern slavhandel, menade Danielsson. För att mota bort arbetskriminaliteten måste tre saker göras, säger Danielsson. – Det handlar om att göra det svårare att fuska, att det ska bli enklare att få fast oseriösa arbetsgivare och att straffen ska bli mer kännbara. Som ett led i detta har regeringen beslutat om att öppna sju regionala enheter i kampen mot arbetslivskriminalitet. Inom ramen för dessa enheter kommer flera olika myndigheter att samverka. Det ska också bli fler inspektioner av arbetsplatser. En väg att motverka kriminaliteten i arbetslivet är

att ge regionala skyddsombud ett ökat tillträde till arbetsplatser där det finns kollektivavtal. – Men det säger Moderaterna nej till. De pratar gärna om att motverka arbetslivskriminalitet men om det innebär ökade fackliga befogenheter sätter de sig på tvären. Danielsson underströk också vikten av hårdare kontroller i samband med offentliga upphandlingar. – Vid upphandlingarna är det inte rimligt att enbart bedöma anbuden utifrån lägsta kostnad. Det är nödvändigt att också väga in andra faktorer. Däribland att ställa krav på kollektivavtal och goda villkor för de anställda. Mats Wingborg stockhom@seko.se

Seko Stockholms sektion på Socialdemokraternas (t.v.) respektive Vänsterpartiets tåg (t.h.). FOTO: MATS WINGBORG

Nyheter

Första Linjen 2/2022 sekostockholm.se

Val 2022. Fråga fem

Vilka frågor tycker du är viktigast inför valet? TEXT & FOTO: MATS WINGBORG

Frida Strandberg Landin, aktiv inom Seko SiS: ”Rusta upp välfärden.”

– Ser jag till min egen bransch så tycker jag att frågan om ensamarbete är särskilt viktig. Det är väldigt vanligt med hot och våld inom min bransch. Jag har själv råkat ut för det många gånger. Då är det viktigt att inte vara ensam. Sedan finns mycket annat som jag tycker är viktigt. Sjukförsäkringen och a-kassan har urholkats och bör förbättras. Överhuvudtaget har välfärden blivit sämre. För att skapa trygghet och rättvisa måste hela systemet rustas upp. Joakim Guttman, vägvakt,

Många från Seko Stockholm står på vallistorna

aktiv inom Seko Väg och Ban: ”Mer pengar till vägunderhållet”.

– Våra vägar behöver rustas upp. Många är i väldigt dåligt skick. Totalt finns det 14 000 mil vägar i Sverige och behoven av upprustning finns i alla delar av landet och på alla typer av vägar. De akuta åtgärderna släpar efter med 20 år. I Stockholmsregionen går både E18 och E4. Den sistnämnda är klassad som landets viktigaste transportled, men det märks inte när det gäller skötseln. För att klara dessa behov måste riksdagen anslå mer pengar till vägunderhållet. Natalia Espinoza, tågvärd och medlem i Pendelklubben: ”Bättre kontroll på upphandlingarna.”

– Det är märkligt att de slapphänta upphandlingarna får pågå. Både drift och underhåll av spårtrafiken handlas upp. Det har lett till en allt större press av arbetsvillkor. Inte sällan sker också upphandlingar i flera led där jobben till sist utförs av arbetstagare som inte har behörighet att utföra dem. Nu sker också en åtstramning av verksamheten för att spara pengar inom pendeln. Alla tågvärdar ska bort. Det berör även mig. Vi har blivit lovade andra jobb inom MTR-koncernen, men det är osäkert hur. Det kan bli ett jobb med obekväma arbetstider. Jag har själv barn, så det är inte säkert att det jag blir erbjuden fungerar.

Flera företrädare för Seko Stockholm är kandidater i valet den 11 september. Första Linjen har frågat dem vilka politiska frågor som ligger dem närmast om hjärtat. l Kadir Kasirga (S), har jobbat inom spårbranschen bland annat

de. Tvärtom behöver mer skötas i egen regi.

som biljettkontrollant och kandiderar nu till riksdagen:

– Vi måste slåss för ett Sverige som är jämlikt och jämställt. Redan från början måste barn få en likvärdig start i livet. Det förutsätter en annan skolpolitik. Flera förslag i rätt riktning har nyligen presenterats i en offentlig utredning. Nu gäller det att förslagen blir verklighet. Först då kan marknadiseringen av skolan brytas. Det handlar bland annat om att slopa kösystemet till fristående skolor, låta kommunen få kontroll över etablering av nya skolor och att reglera skolpengen så att kommunala skolor inte missgynnas. Sedan borde vi ta ytterligare steg och förbjuda möjligheten att ta ut vinst.

l Marta Aguirre (V), tågvärd, kandiderar till regionen:

– Jag vill avsätta Kristoffer Tamsons, det moderata trafikregionrådet. Sedan behövs en helt ny politik för kollektivtrafiken. Målet är att den åter ska drivas i offentlig regi. Andra viktiga krav är att tågvärdarna på pendeln blir kvar, att upphandlingarna inom regionen styrs upp och att kedjorna av underentreprenörer regleras. Under lång tid har villkoren för de anställda i trafiken blivit sämre. Nu krävs politiska beslut för att stärka arbetsrätten och förbättra arbetsmiljön. l Robert Johansson (S), tidigare spårvagnsmekaniker, kandiderar till region och till posten som regionråd:

Nabil el Sharif, arbetar med felsök-

l Monika Roll (V), lokförare, kandi-

ning på tåg X2000 i Hagalund, med-

derar till regionen:

lem i klubb 101: ”En jämlik välfärd till alla och bort med rasism och diskriminering.”

– Vi måste få ett stopp på privatiseringarna. Utförsäljningen och marknadiseringen har påverkat Sverige på ett negativt sätt. Det gäller järnväg, järnvägsunderhåll, men också sjukvård och skola. Vi måste få det gamla Sverige tillbaka som gav välfärd och rättvisa. Nu har i stället klyftorna mellan olika människor ökat. Sedan är det också avgörande att vi fortsätter att bekämpa rasism, diskriminering och utanförskap. Det hör inte hemma i ett anständigt Sverige. Anna Lagerqvist, arbetar med fastighetsförvaltning inom staten, medlem i klubb Civil: ”Bort med ensamarbetet.”

– De som jobbar med fastighetsförvaltning har ofta jour och kan bli tvungna att rycka ut och arbeta alla tider på dygnet, även nattetid. Det kan handla om inbrott, sönderfrysta ventilationer och läckage av vatten. Men det kan vara svårt att ensam åka ut. Inte sällan är jobbet fysiskt tungt och ibland är man tvungen att snabbt fatta flera beslut. Det borde alltid vara två fastighetsskötare som åker ut tillsammans.

– Jag vill få ett stopp på ensamarbetet inom bland annat kollektivtrafiken, att all kollektivtrafik bedrivs i offentlig regi, att det ska finnas krav på kollektivavtal och personalövergångar i samband med upphandlingar och att kollektivtrafiken ska vara avgiftsfri för barn och ungdomar upp till 18 år och för pensionärer i lågtrafik. l Alexander Ojanne (S), har varit

– Vi måste ta tillbaka kontrollen över välfärden. Det gäller skola, vård och omsorg – men också kollektivtrafiken. Ett centralt krav är tydliga krav vid upphandling, villkoren ska alltid uppfylla kollektivavtalen. Vi måste också förbättra bemanning och arbetsmiljö för anställda inom regionen. Någon gång i livet kommer vi alla att behöva hjälp från andra. Då vill gärna att den personalen, kanske en undersköterska, har bra villkor och har fått möjlighet att stärka sin kompetens.

anställd vid Telia, kandiderar till

FOTO: PETER MULVANY/ NEWS ØRESUND/CC

l Alexander Petersson (S), kriminalvårdare, kandiderar till regionen:

– Vårdpolitiken i Stockholm måste läggas om. Det nuvarande upplägget med överdrivet många vårdval dränerar vården på pengar. I stället bör mer av vården bedrivas i egen regi. Samma sak gäller kollektivtrafiken. Även där borde mer verksamhet skötas av regionen. Idag kör MTR tunnelbanan och pendeln, det vill säga ett företag som ägs av den kinesiska staten. Det är inte befogat. Men det är regionen som äger infrastrukturen och tågen. Det gör det möjligt att ta tillbaka verksamheten. l Leif Gheith Sahi (S), stationsvärd i tunnelbanan, kandiderar till kommunfullmäktige i Stockholm:

– Jag är född i Irak även om jag nu har bott länge i Sverige. Men min bakgrund och erfarenhet gör att jag är särskilt engagerad i frågor om integration och arbetsmarknad. Det måste bli enklare för utrikesfödda att komma in på arbetsmarknaden. För att klara det behövs satsningar på vidareutbildning och bättre system för att validera betyg. Idag finns stora behov av mer personal inom vård och omsorg. Om de verksamheterna byggs ut kan fler jobb skapas. Jag är också aktiv i Svenska kyrkan i Skärholmen och i förbundet Tro och Solidaritet. Nu står jag på plats 20 på valsedeln, så jag hoppas på många kryss. l Mirja Raiha (S), undersköterska, kandiderar till riksdagen, företräder inte Seko men är ordförande för

kommunfullmäktige och till posten

l Lina El Yafi (V), förare på tvärba-

som borgarråd i Stockholm:

nan, kandiderar till regionen:

– Det behövs ett maktskifte i Stockholm och ett stopp på högerns utförsäljning av hyresrätter. I stället måste vi bygga mer hyresrätter som människor har råd att bo i. Vi måste också få ett slut på högerns dåliga ekonomiska affärer. Nu säljer man ut skolfastigheter och idrottsanläggningar för att sedan hyra dem. Det är ett ekonomiskt slöseri och det underminerar det demokratiska inflytan-

Vanliga krav bland Seko-företrädare på valbar plats är att kollektivtrafiken ska drivas i offentlig regi och att ingen ska behöva jobba ensam inom kollektivtrafiken och vården.

– Beslutet om att ta bort tågvärdarna från pendeltågen måste rivas upp. Det ska även i fortsättningen finnas personal ombord på tågen inom kollektivtrafiken. Sedan bör kollektivtrafiken bedrivas offentligt i egen regi. Satsningen på kollektivtrafiken förutsätter också ett lägre pris för resenärer. Avgörande är vidare att det finns insyn i samband med upphandlingar och att kollektivavtal alltid ska gälla.

LO-distriktet i Stockholm:

– Hälso- och sjukvårdsfrågorna står högst upp på dagordningen för mig. Det handlar om att höja kvaliteten i vården, förbättra och utveckla patientsäkerheten. En konkret förändring är att tvångsLOV inom primärvården måste avvecklas. Resurserna måste riktas rätt och de ska inte gå till privata vinster. Sedan vill jag stärka undersköterskornas position, bland annat genom att ge ännu bättre möjligheter till vidareutbildning.

Nyheter

Första Linjen 2/2022 sekostockholm.se

Sekos valkrav I valrörelsen driver Seko en rad krav. Kraven riktar sig till alla politiska partier: Stärk välfärden Under många decennier har skattesänkningar och marknadsexperiment urholkat vårt gemensamma samhälle. Nu är det dags att ta tillbaka kontrollen: l Bra sjukvård och äldreomsorg i hela landet l Stoppa vinsterna i välfärden. l Genomför en tandvårdsreform som likställer tandvård med övrig sjukvård Jämlikheten och rättvisan måste öka Skattesystemet måste göras om så att de som har det bäst ställt bidrar mer. Pensionsåldern ska inte höjas förrän det genomförts kraftiga förbättringar av våra medlemmars arbetsmiljö: l Höj pensionerna. l Stärk a-kassan och reparera sjukförsäkringen. l Karensavdraget måste avskaffas för gott.

Ändra lagen om arbetskraftsinvandring Det är orimligt att människor lockas hit av oseriösa arbetsgivare och får slita för låga löner under usla villkor: l Begränsa arbetskraftsinvandring till bristyrken. l Svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige.

Stoppa arbetslivskriminaliteten Det finns stora problem med kriminella arbetsgivare som försöker tjäna pengar på fusk och på utnyttjande av människor. Därför är brottsligheten också en självklar facklig fråga: l Kriminella arbetsgivare ska inte kunna tjäna pengar på fusk och utnyttjande av människor. l Stärk skyddet för anställda mot hot och våld Seko ställer också branschkrav.

Här är några av dessa:

Energi l Avregleringens effekter måste utredas. Idag saknas en helhetssyn över den svenska elmarknaden. Det är tydligt att avregleringen inte blev som det lovades. I stället för låga priser blev det dyrare för konsumenterna och våra medlemmar fick betala ett ännu högre pris i form av sämre arbetsmiljö. l Det svenska elnätet måste rustas upp. Det svenska elnätet måste rustas upp och byggas ut för att klara en framtida omställning. Målet ska vara att alla hushåll ska ha tillgång till hållbar energi med rimliga priser. l Arbetsmiljön ska aldrig kunna upphandlas bort. Våra gemensamma skattemedel ska gå till att skapa kvalitet och en säker arbetsmiljö, inte till oseriösa aktörers plånböcker. Man ska inte kunna

vinna upphandlingar genom att pruta på arbetsmiljön.

Kriminalvården l Mer personal och bättre anställningsvillkor. Genom mer personella resurser kan Kriminalvården fokusera på sitt uppdrag och arbetsmiljön blir bättre. Genom bättre anställningsvillkor och lönesatsningar kommer kompetent och erfaren personal vilja stanna kvar inom Kriminalvården. Det kommer också göra det lättare att rekrytera ny och kvalificerad personal. l Stopp för allt riskfyllt ensamarbete. Genom att sätta stopp för allt riskfyllt ensamarbete minskar riskerna för personalen att hamna i hotfulla och våldsamma situationer. Det gör det också svårare för de intagna att utsätta personalen för otillåten påverkan. l Fler platser på anstalter och häkten. Genom att utöka platskapaciteten kan Kriminalvården matcha upp ett ökat tryck utifrån en växande befolkning, stora satsningar på polisen samt längre straff. Det möjliggör också att kunna splittra upp gänggrupperingar.

(EKT) på institutionerna. Idag har ungdomar och klienter som vårdas inom SiS rätt att använda sig av till exempel internet och telefoner under tiden på institution. Det råder delade meningar om hur detta påverkar dels ungdomarna/klienterna men också personalens arbetsmiljö. Möjligheterna att använda sig av EKT behöver ses över och tydligare regleringar upprättas.

Spår l Mer resurser till järnvägen. Järnvägsinfrastrukturen är eftersatt. Ska Sverige klara klimatmålen och ett ökat resande så måste vi investera mer i järnvägen. l Stopp för hot, våld och trakasserier. Fler och fler av de anställda inom spårtrafiken utsätts för hot, våld och trakasserier. Politiken måste inta en samordnade roll för att trygga våra medlemmars arbetsmiljö och resenärernas trygghet. l Sluta med lägsta pris i upphandlingar. Modellen måste viktas så att kvalitativa aspekter får faktisk tyngd gentemot pris vid upphandling. När det ställs sociala krav följer också ett ansvar att kontrollera att kraven efterlevs.

Telekom

l Inför fastighetsboxar. Genom att införa obligatoriska fastighetsboxar i alla flerfamiljshus kan arbetsmiljön för brevbärarna bli bättre. l Tydligare regler för egenanställningar. Plattformsföretag ska betraktas som arbetsgivare med det ansvar som det innebär. Annars skapas en osund konkurrens och arbetstagare riskerar att utnyttjas. l Utveckla branschstandard för e-handeln. Staten bör ta på sig ledartröjan i arbetet med att utveckla en branschstandard för e-handelns leveranser. Målet är en ökad samordning och effektivitet i transportkedjan. Detta kommer leda till en bättre arbetsmiljö för våra medlemmar och bidra till ett hållbart klimat.

l Ersättningen för resor måste höjas. Kostnaderna för att ta sig till jobbet har ökat och våra medlemmar måste kompenseras för det. Det ska inte bli dyrare att utföra sitt arbete. l Huvudentreprenörsansvar måste införas. Ett första steg för att få ordning och reda i branschen är att införa huvudentreprenörsansvar. Med tydliga spelregler kan inte företagen konkurrera med våra medlemmars trygghet och arbetsmiljö. l Öka takten i utbyggnaden av snabbare bredband. För att hela Sverige ska fortsätta utvecklas krävs att fler får tillgång till den bästa tekniken. Ska detta ska vara möjligt krävs en politisk strategi som garanterar breda investeringar i snabbt bredband i hela landet.

SiS

Väg- och Ban

l Stopp för allt riskfyllt ensamarbete. Genom att sätta stopp för allt riskfyllt ensamarbete minskar riskerna för personalen att hamna i hotfulla och våldsamma situationer. Det gör det också svårare för de intagna att utsätta personalen för otillåten påverkan. l Mer personella resurser och bättre anställningsvillkor. SiS har behov av mer personal. Genom mer personella resurser kan de fokusera på sitt vårduppdrag och arbetsmiljön blir bättre. Genom bättre anställningsvillkor och lönesatsningar kommer kompetent och erfaren personal vilja stanna kvar inom SiS. Det kommer också göra det lättare att rekrytera ny, kvalificerad personal. l Utred användandet av elektroniska kommunikationstjänster

l Ersättningen för våra medlemmars resor måste höjas. Kostnaderna för att ta sig till jobbet har ökat och våra medlemmar måste kompenseras för det. Det ska inte bli dyrare att utföra sitt arbete. l Arbetsmiljön ska aldrig kunna upphandlas bort. Våra gemensamma skattemedel ska gå till att skapa kvalitet och en säker arbetsmiljö, inte till oseriösa aktörers plånböcker Man ska inte kunna vinna upphandlingar genom att pruta på arbetsmiljön. l Höjda böter för fortkörning vid vägarbete. Respekten måste öka för våra medlemmar som arbetar vid vägen. Det ska kosta att riskera våra medlemmars liv och hälsa. Det ska aldrig vara acceptabelt att de som arbetar vid vägarna utsätts för hot och våld.

Posten

Vilken regering skulle i högst utsträckning uppfylla Sekos krav? l Seko har formulerat en rad olika krav i valrörelsen som du kan läsa här bredvid. Samtidigt är två utfall av det politiska valet den 11 september särskilt troliga. Antingen att Sverige får en regering som domineras av Socialdemokraterna, men som är beroende av andra partier och där eventuellt andra partier ingår i regeringen. Det andra alternativet är att Sverige får en M-KDregering som tar stöd av SD (och där möjligen av L ingår). Vilket av dessa alternativ skulle bäst uppfylla Sekos krav? Första Linjen har gjort en sammanställning utifrån några av Sekos mest centrala krav.

En S-regering som behöver stöd från andra partier för att kunna styra Ett möjligt utslag i valet är att Sverige får en S-regering som kommer att behöva söka stöd från V, MP (som i opinionsmätningar riskerat hamna utanför riksdagen) och C. Hur skulle en sådan regering uppfylla Sekos krav?

Välfärden: S vill satsa mer

på välfärden än högerpartierna. S vill också ha mer välfärd i offentlig regi jämfört med högerpartierna. En S-regering har stora möjligheter att få stöd för politiken.

Vinster i välfärden: S vill

begränsa vinster i välfärden. Även V och MP stödjer kravet. C är ett frågetecken, men det mesta talar för att det ska gå att ta steg i rätt riktning.

Jämlikhet och rättvisa: S vill

ha en stark generell välfärd. S vill också öka beskattningen av de rikaste. V stödjer kraven och MP stödjer flera av kraven. C är mer oklara, men det blir långt mer rättvisa jämfört med om högern får styra.

Stärk a-kassan och sjuk-

försäkringen: S vill stärka a-kassan och sjukförsäkringen. S vill också utreda rimligheten i att ha kvar karensavdraget, men får att få bort det en gång för alla gäller det att sätta press på C.

Arbetskraftsinvandring:

Stoppa arbetslivskrimina-

S och V har gått i bräschen för en hårdare reglering av arbetskraftsinvandringen. Nu har alla partier rört sig i den riktningen. Det är troligt att S kan få stöd i riksdagen för förslagen. liteten: En huvudfråga för

S. Det handlar bland annat om att strama åt arbetskraftsinvandringen och hårdare kontrollera offentligt finansierad välfärd. S har stora möjligheter att få stöd för politiken.

En M-KD-regering som styr med stöd av SD Ett möjligt utslag i valet är att Sverige får en M-KD-regering som styr med stöd av SD (Liberalerna ser ut att ramla ur riksdagen). Hur skulle en sådan regering uppfylla Sekos krav?

Välfärden: Moderaterna,

Vinster i välfärden: M, KD

Jämlikhet och rättvisa:

Stärk a-kassan och sjuk-

Arbetskraftsinvandring:

Stoppa arbetslivskrimina-

Kollektivavtal ska gälla

KD och SD är de tre partier i riksdagen som mer än några andra driver på privatiseringar, utförsäljningar och besparingar av välfärden. och SD försvarar de privata välfärdsbolagens rätt att även i fortsättning ta ut vinster. M och KD driver på för skattesänkningar främst för de som har mest. Det är troligt att SD viker ner sig i den frågan. försäkringen: M och KD vill skära ner i socialförsäkringarna. De två partierna vill också behålla karensavdraget från första sjukdag. SD kommer troligen att vika sig. Det gjorde SD när det röstade på högerbudgetar 2014 och 2018. Då sålde partiet ut a-kassan och sjukförsäkringen då de ansåg det viktigare att stödja högern.

Tidigare har M varit motståndare till all åtstramning av arbetskraftsinvandringen. Nu kan M tänka sig vissa förändringar även om det är oklart hur stora de blir. Moderaterna har taktpinnen i frågan och KD och SD kommer att få rätta sig efter M. liteten: Det är oklart hur långt M-KD-SD vill gå. Risken är att arbetskraftsinvandringen blir alltför generös. De tre partierna försvarar system inom välfärden som öppnat för kriminalitet, som valfrihetssystem inom hemtjänsten.

Kollektivavtal ska gälla

i Sverige: En grundfråga för S. Även V och MP är med på noterna. C har en mer oklar syn på facket, men får troligen vika ner sig.

i Sverige: M-KD-SD vacklar. För dem har kollektivavtalen aldrig varit viktiga.

Nyheter

Första Linjen 2/2022 sekostockholm.se

Arbetsmiljö.

Postnord. Lägre vinst leder till sparkrav.

FOTO: PRESSBILD

Allt sämre relation mellan fack och arbetsgivare på Citymail POST. – Relationen med arbetsgivaren är bedrövlig. Sedan Citymail fick ny ägare 2018 har den blivit betydligt sämre. Det märks även här i Stockholm. Jag har jobbat på företaget i 20 år och det här är det värsta jag varit med om, säger Olle Sigtryggsson, styrelseledamot i klubben och tidigare förhandlingsansvarig.

l Den försämrade relationen med arbetsgivaren tar sig många uttryck, däribland handlar det om att fackklubben inte får information om vad som händer inom företaget. – Inte sällan berättar medlemmar om att förändringar har genomförts. Först då får vi reda på att något skett. Från företagsledningen är informationen sparsmakad. Företagsledningen brukar dessutom ofta klaga på att de fackliga företrädarna tar ut för mycket facklig tid. Successivt har också stressen blivit värre och andelen med behovsanställningar ökat. De anställda vid Citymail kan vara tillsvidareanställda, ha vikariat eller en allmän visstid. Därutöver finns så kallade behovsanställningar. Det är en konstruktion som finns i avtal och som enbart ska användas för att klara en kortvarig överbelastning. En behovsanställd är anställd en dag i sänder och enligt avtalet får behovsanställningar inte användas för ”stadigvarande” arbete. – Men det missbrukas ofta. Här i Johanneshov där jag jobbar har vi haft en behovsanställd som under flera månader arbetade varenda dag. Just nu driver vi ett ärende där vi menar att företaget brutit mot avtalet och använt behovsanställningarna för stadigvarande behov. Den hårda arbetstakten och den dåliga relationen

mellan företag och fackklubb har lett till stress och en försämrad arbetsmiljö. Många har också tvingats att jobba mycket övertid. – Det har lett till att många blivit sjuka och att det blivit svårare att kombinera arbete och fritid. Det i sin tur har skapat en hög personalomsättning. Olle Sigtryggsson tycker sammantaget att arbetsmiljön har blivit otroligt dålig. – Det gäller hela landet. Stockholm, där jag själv arbetar, skiljer sig varken ut sig till det bättre eller sämre. stockhom@seko.se

Fakta. Citymails nya ägare l Posten Norge Bring sålde i mars 2018 Citymail till det tyska riskkapitalbolaget Allegra Capital som har sitt huvudsäte i München. I samband med ägarskiftet bytte företaget namn till Citymail. Posten Norge köpte Citymail 2002 och under 2017 låg omsättningen på cirka 2 miljarder kronor med 3 600 anställda. 2013 startade Bring Citymail, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet ett gemensamt bolag för distribution av post och tidningar i Stockholmsområdet.

Vinstvarning resulterar i ännu hårdare sparkrav på Postnords verksamhet POST. Det svänger mycket i Postnord nu. Från förra årets all time high med ett rörelseresultat på 878 miljoner kronor det första kvartalet – och miljardvinster de senaste två coronaåren – så sjönk Postnords resultat till 98 miljoner plus det första kvartalet i år. l Redan i mars innan Postnords kvartalsrapport blev offentlig gick Mathias Krümmel, chef för Postnord Sverige, ut med en film som visades för alla anställda i hela landet som ville/orkade se den. Arbetstid avsattes så att så många som möjligt skulle nås av budskapet. Redan samma vecka i slutet på mars fick 10 personer på Årsta brevbärarkontor som anställts på allmän visstid fram till sommaren veta att deras anställningar måste avslutas i förtid. Det visade sig att de hade en skrivning i sina kontrakt som löd att de var tidsbegränsat anställda från och med ett datum och “längst till” tex 10 juni. En vidrig anställningsform som tydligen är vanlig och helt laglig vilket var mer än vad jag visste. var läget ganska lugnt på Årsta brevbärarkontor. Några månader efter den stora omorganisationen i höstas när varannandagsutdelning infördes så var situationen någorlunda under kontroll. Vi hade inte så mycket kvarligg längre och lokal ledning hade faktiskt utökat antalet brevbärarslingor och gjort dem lite mindre just för att undvika detta. Dessutom hade vi gott om personal Innan filmen visades

eftersom de där tio visstidarna som anställdes när vi hade hög sjukfrånvaro i vintras ju kunde stötta upp där det behövdes. Ledningen talade om hur viktigt det var med kvalitet för att inte förlora marknadsandelar till konkurrenterna, särskilt när det gäller varubrev som ju är en framtidsprodukt. Men det är snabba ryck i dagens näringsliv. Den högsta kasten/ledningen tittar på siffror och kurvor och visar handlingskraft genom omedelbara, ofta drastiska åtgärder. Den här gruppen högre chefer eller så kallade näringslivstoppar har egentligen en ganska svag koppling till den faktiska verksamhet som de just för tillfället leder och de blir ofta inte kvar under någon längre tid i samma företag. De stannar ett tag, lyfter sin orimliga lön, sätter sin egen prägel på verksamheten, visar kraft och beslutsamhet och går sedan vidare till nästa “utmaning”. När främjandet av den egna karriären är det viktigaste så hamnar fokus på att visa kortsiktiga ekonomiska resultat och inte på företagets utveckling och renommé på lång sikt, misstänker jag. är inga undantag, och eftersom Postnord Postnords högre chefer

FOTO: PETER PHILLIPS/ POSTNORD

är hårt toppstyrt så når besparingskraven snabbt ut till de lokala, verkställande cheferna som också får en möjlighet att visa framfötterna genom att omedelbart möblera om i den egna lokala organisationen för att nå det nya budgetmålet. Postnord har nu infört övertidsstopp och anställningsstopp i hela landet. Alla visstidsanställda sägs upp och slingorna kommer att bli färre och större igen på Årsta brevbärarkontor trots att alla vi som jobbar där (inklusive cheferna) vet att vi inte kommer att hinna dela ut all post om slingorna blir större. Vi kommer att få kvarligg och kvalitetsproblem igen. Än har jag inte hört talas om att det finns risk för övertalighet, men de som slutar kommer inte att ersättas om de inte innehar någon nyckelposition. stämning på Årsta brevbärarkontor nu. Brevbärarna är stressade av alla omorganisationer och känner oro för framtiden. Många är arga och bittra och känner sig illa behandlade av arbetsledningen och förminskade till anonyma och utbytbara brickor i ett slags organisationsspel. Som facklig företrädare kan jag bara säga att det viktiga nu är att vi brevbärare jobbar rätt, tar våra raster och pauser och går hem när arbetstiden är slut. Vi har en arbetstid och inte en arbetsmängd! Hinner vi inte med att dela ut all post så får den väl ligga kvar på brevbärarkontoret och delas ut en annan dag i stället. Post som inte delas ut kostar ju inget – på kort sikt i alla fall … Det är ingen bra

Brevbärarna är stressade av alla omorganisationer och känner oro för framtiden. Många är arga och bittra och känner sig illa behandlade av arbetsledningen.

Charlotte Rinaldo stockhom@seko.se

ISS-anställda: ”Omöjligt att hinna med jobbet vid depån i Hagalund” TRAFIK. – Vi har varit rejält underbemannade. Det har inte varit möjligt att hinna med arbetsuppgifterna, säger Biniam Assefa, aktiv i Seko och anställd av ISS vid depån i Hagalund. De fackliga klagomålen ledde till förhandlingar

med ISS och företaget har tvingats att backa.

l ISS har successivt dragit ner på antalet anställda vid depån i Hagalund. För drygt 10 år sedan hade ISS 160 anställda på depån. I dag finns 15 kvar. Orsaken är att företa-

get förlorat flera upphandlingar och att andra företag tagit över flera uppgifter, däribland städningen på MTR-Express. Nyligen vann emellertid ISS upphandlingen av städningen nattåget från Narvik via Luleå och till och från Stockholm. Sträckan körs av det norska företa-

get Vy. Det innebar att de anställda fick ytterligare arbetsuppgifter. – Det blev inte längre hållbart. Det gick inte längre att klara arbetsuppgifterna, säger Biniam Assefa. Carolin Evander, ombudsman vid Seko Stockholm, förhandlade med ISS. Det gav resultat.

– Företaget utökade med ytterligare en deltidsanställning och sysselsättningsgraden hos de med befintliga anställningar utökades. Ökad sysselsättningsgrad innebär att sysselsättningen ökade från ofta kring 85 procent till 90 procent.

Nyheter

Första Linjen 2/2022 sekostockholm.se

SiS. Ökad säkerhet behövs för att trygga personalen.

Telecom.

Cybersäkerheten måste bli bättre inom Telecom TELE. – Cybersäkerheten har blivit en alltmer avgörande fråga vår våra medlemmar, säger Nick Fortgens, ordförande för Seko Tele 2-klubben (bilden).

Kontroller behöver skärpas för att öka säkerheten för SiS personal VÅRD. – Möjligheten för klienter att använda elektroniska kommunikationstjänster (EKT) har skapat en ökad otrygghet för personalen inom den statliga institutionsvården, säger Klas-Birger Arenander, ordförande för Sektion Mälardalen inom Seko SiS.

klienter använt elektroniska hjälpmedel för att beställa droger och försöka sälja sex. – Ännu värre är när klienter använt digitala kontakter för att organisera fritagningar. Det har bland annat skett på vårdhem i Enköping, Uppsala och Södertälje kommun.

l Den nya lagstiftning som antogs 2018 har utökat möjligheten för klienter på SiS-institutioner att få tillgång till elektroniska hjälpmedel. Statens institutionsstyrelse har visserligen rätt att själv fatta beslut om inskränkningar i rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster, men då krävs särskilda beslut som återkommande behöver förnyas. Seko SiS Mälardalen organiserar personal vid både LVU-, LVM- och Ungdomshem, däribland vid Folåsa, Eknäs, Bärby, Rebecka, Tysslinge, Hornö och Östfora. Exakt hur det ser ut med tillgången av elektroniska kommunikationstjänster vid de olika anläggningarna varierar och beror

på klienternas karaktär. I vissa fall får klienterna tillgång till paddor men där vi tagit bort möjligheten att filma. I andra fall får klienterna prata i mobiltelefon under överseende av personal. I flera fall har det förekommit missbruk av tjänster, däribland att klienter gömt extra mobiltelefoner. – Det har förekommit att personal blivit filmade och hotade. I de värsta fallen har personal fått digitala meddelanden om att deras bilnummer har registrerats och att de ska bli ”plockade” på väg hem. I andra fall har filmer lagts ut på TikTok som spelats in på vårdhemmen.

Klas-Birger Arenander

Fakta. SiS

Fakta. LVU

Fakta. LVM

l Statens institutionsstyrelse (SiS) är en statlig myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård. Myndigheten har 23 särskilda ungdomshem med drygt 700 platser och elva LVMbehandlingshem med knappt 400 platser för vård av vuxna missbrukare. Institutionerna är placerade över hela landet. Huvudkontoret ligger i Stockholm.

l Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, ofta förkortad LVU, reglerar omhändertagande av barn i Sverige under 18 år och i vissa fall av unga under 20. Grunderna kan vara bristande hemförhållanden eller den unges egna vårdslösa beteende.

l Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är i Sverige en tvångslag som kompletterar Socialtjänstlagen. Lagen möjliggör sluten tvångsvård av vuxna missbrukare efter beslut av förvaltningsrätt. För missbrukare under 18 år ska i stället LVU tillämpas. För dem som är 19–20 år kan det vara svårt att avgöra om 3 § LVU eller LVM skall tillämpas.

berättar att det flera gånger förekommit att Klas-Birger Arenander

VÅRD. Regeringen har beslutat att utreda barns och ungas användning av mobiltelefoner och internet inom SiS.

l Syftet med att utreda befogenheten om att begränsa barns och ungas användning av elektroniska kommunikationstjänster (EKT) är att förhindra att barn och unga som vårdas på SiS ungdomshem avviker, planerar fritagningar, har

destruktiva kontakter eller beställer droger. – Det är orimligt att ungdomar som placerats på SiS har kunnat använda mobiltelefoner för att planera fritagningar, köpa narkotika eller utnyttjas sexuellt. Det här handlar om ungdomar som behöver bryta med tidigare destruktiva relationer, då måste det också finnas ett anpassat regelverk för det, säger socialminister Lena Hallengren.

stockhom@seko.se

FOTO: PRISCILLA DU PREEZ/UNSPLASH

De nuvarande lagskrivningarna behöver ses över. Idag har vi inte ens rätt att i efterhand kontrollera vad klienter har surfat på. Klas-Birger Arenander, ordförande för Sektion Mälardalen inom Seko SiS.

Nödvändigt med krav på underleverantörer TELE. – En viktig fråga för oss i valrörelsen blir att ställa krav på entreprenöransvar, säger Kjell Östberg, sekreterare i Seko klubb ELTEL.

l Kjell Östberg menar att det är vanligt med långa entreprenörskedjor bland dem som jobbar med el- och kommunikationsnätverk. – Det vi ser är att villkoren för de anställda är sämre ju längre ner man kommer i kedjan. Just därför är det viktigt att huvudentreprenören tar ansvar. Detta är ett problem som vi delar med bland annat byggbranschen. Kjell Östberg är aktiv i Seko klubb ELTEL, det vill säga i en nationell klubb. Men hans bas är Visby vilket betyder att han också deltar i lokala aktiviteter på Gotland. – Här blir det en samordning inom LO-facken Gotland. Vi kommer att driva de här kraven tillsammans.

Hårt tryck på personalen inom Migrationsverket CIVIL. – Den ryska invasionen av Ukraina ledde till en kraftigt ökad belastning på Migrationsverket. För personalen blev det extremt stressigt. Inte minst gällde det Sundbyberg. Utanför våra lokaler där blev kön av asylsökande lång, säger Anders Holmberg, företrädare för Seko på Migrationsverket.

l Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari 2022 och det var framför allt under månaden där-

FOTO: TOMISLAV STJEPIC

Regeringen går Seko till mötes om EKT inom SiS

är inte bara sektionsordförande inom Seko utan också huvudskyddsombud på Hornö LVM-hem i Enköping och verksamhetsskyddsombud för LVM. Han menar att tillgången till elektroniska kommunikationstjänster har ökat otryggheten bland personalen och att många i dag är oroliga. – De nuvarande lagskrivningarna behöver ses över. Idag har vi inte ens rätt att i efterhand kontrollera vad klienter har surfat på. Sedan behövs ett förstärkt säkerhetsarbete på vårdhemmen. För att skapa bra förutsättningar för klienterna behövs en trygg personal, säger Klas-Birger Arenander.

För att skapa bra förutsättningar för klienterna behövs en trygg personal, menar fackliga företrädare.

l Nick Fortgens menar att den tilltagande säkerhetspolitiska osäkerheten också innebär att risken för cyberangrepp har ökat. – Det hotar hela samhällets digitala infrastruktur. Cyberattacker kan användas för att utnyttja, påverka och attackera samhället. Vi har sett i bland annat USA hur digital infiltration har använts för att påverka de politiska valen. De skulle kunna hända också i Sverige Men hotet påverkar också Sekos medlemmar som jobbar i branschen. Många känner både oro och maktlöshet. Konkret menar Nick Fortgens att det behövs nya teknisk utrustning och tekniska innovationer för att öka säkerheten, men också utbildning av personal. – Våra medlemmar efterfrågar sådana utbildningar. Enligt Nick Fortgens kommer också Sekos branschorganisation inom Telecom att ta fram ett underlag om hur cybersäkerheten kan förbättras. – Och jag hoppas att frågan också bli synlig i valrörelsen, säger Nick Fortgens.

efter som många ukrainska flyktingar kom till Sverige. – Då var det ett otroligt tryck. Vi fick ta emot många ansökningar om asyl. Därefter har strömmen av flyktingar minskat. Fortfarande är arbetsbelastningen stor, men nu handlar det mer om att klara

senare delar av processen som att ordna boenden. Det höga trycket på personalen inom Migrationsverket har resulterat i att många tagit ut mycket övertid. Det har också skapat stress. – På sikt är jag övertygad om att det kommer att leda till en ökad sjukskrivning. Vi har också haft tuffa perioder bakom oss. Jag tänker både på pandemin och flyktingkrisen 2015. Men redan idag är sjukskrivningstalen inom Migrationsverket väldigt höga.

Nyheter

Första Linjen 2/2022 sekostockholm.se

Tågvärdarna. Fortsatta protester mot Region Stockholms plan att ta bort tågvärdarna.

FOTO: PRESSBILD

Jens Sjöström (S):

”Vinner vi valet river vi upp beslutet om att ta bort tågvärdarna” l Jens Sjöström, oppositionsråd (S) i Region Stockholm lovar att beslutet om att avveckla tågvärdarna på pendeltågen kommer att rivas upp om det blir ett maktskifte i regionen efter valet den 11 september. – Det kommer vi definitivt att göra. Vår analys av konsekvenserna visar att det är nödvändigt. Tågvärdarna behövs för att skapa trygghet för passagerarna och för att ge stöd till bland annat personer med funktionsnedsättning.

Rainer Andersson förklarar:

Fakta. Fler krav från Sjöström Jens Sjöström och Socialdemokraterna i Regionen driver flera andra krav som berör Sekos medlemmar:

FOTO: MATS WINGBORG

l Tydligare regler för villkoren för de anställda när verksamhet handlas upp. Däribland ska det finnas krav på kollektivavtalsliknande villkor och Fora-paket (försäkringar etc som ingår när det finns kollektivavtal). Utan denna typ av regler finns risk för underbudskonkurrens vid upphandlingar och att de anställdas villkor försämras. l Begränsa underentreprenörsleden i samband med upphandlingar. Erfarenheten visar att problem med bland annat arbetsvillkor blir större ju fler underentreprenörsled som finns. Idag finns inte några begränsningar. l Konceptet med ”vita-jobb-modellen” bör införas i Region Stockholm, genom samverkan mellan förvaltningar och fackliga organisationerna ska de svarta jobben motas bort.

”Därför har vi rätt i striden om tågvärdarna” Rainer Andersson, ordförande i Seko Pendelklubben, är en frontfigur i kampen för att tågvärdarna på pendeltågen ska behållas. Det är också en stor fråga i valet, eftersom både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hävdar att tågvärdarna ska behållas medan den styrande majoriteten i Regionen, det vill säga M-L-KD-C-MP, har godkänt att de ska tas bort. Första Linjen ställer frågor till Rainer Andersson för att komma under ytan och förstå hur resonemangen går.

l Starta arbete mot 10-minuters trafik inom pendeln under rusningstrafik. Börja med Västerhaningelinjen när turtätheten ska förbättras. Det behövs även tätare avgångar i tunnelbanan för att få fler att åka kollektivt. Detta kräver i sin tur nya investeringar i både fordon och depåer. l Bromsa taxehöjningarna i kollektivtrafiken. På tjugo år har biljettpriserna fördubblats. Nu måste det i stället ske besparingar av administration och konsultarvoden för att hålla ner biljettpriserna. l Fler tvärförbindelser i länet. Investeringarna behöver öka för att förbättra framkomligheten. Totalt bedöms de kosta 2,2 miljarder kronor.

Lina El Yafi (V)

Stämmer det verkligen att MTR tjänar pengar på att ta bort tågvärdarna? Om de tas bort får väl MTR mindre betalt från SL? FOTO: PETTER EVERTSEN

El Yafi ställer Tamsons mot väggen i frågan om tågvärdarna l Lina El Yafi (V) har lagt fram en interpellation i region Stockholm angående beslutet att avveckla tågvärdarna på pendeltågen. El Yafi ställer en rad frågor till ansvarigt regionråd Kristoffer Tamsons (M). El Yafi vill bland annat ha svar på om det skett någon riskanalys, vad kamerorna som ska ersätta tågvärdarna kommer att kosta, hur evakueringar av tåg ska gå till när tågvärdarna försvinner och hur akuta situationer ska hanteras på tåg utan tågvärdar. – Det behövs ett maktskifte i region Stockholm för att rädda tågvärdarna, säger El Yafi i en kommentar. El Yafi är förare på Tvärbanan och aktiv i Seko Stockholm.

– Nej, så är det inte. Tanken med att ersätta tågvärdarna med kameror är från SKL:s sida att spara pengar. I förslaget från trafikförvaltningen, som politikerna i trafiknämnden sagt ja till, framgår det att projektet ska gå med vinst efter drygt sju år. Att det i verkligheten aldrig kommer att gå med vinst är en annan sak då SL:s kostnader för ombyggnad av depåer och fordon (X60A) inte är medräknat. Vad kostar dagens 370 tågvärdar?

– Det framgår av beslutet i trafiknämnden som lyder så här: ”I takt med att en godkänd teknisk lösning implementeras på fordonen föreslås kravet på att trafikering ska ske med tågvärd ombord utgå ur uppdragsavtalet med sänkt grundersättning till MTR som följd. Detta kommer att innebära en långsiktig kostnadssänkning för pendel-

tågstrafiken i Stockholmsregionen i storleksordningen 120–150 miljoner kronor om året.” Alltså upp till 150 miljoner kronor mindre betalt varje år om tågvärdarna ersätts med kameror. Men i själva verket är kostnaderna för de 370 tågvärdarna högre än så. Det handlar med andra ord om en neddragning. Vad står det i avtalet?

– Avtalet som skrevs 2015 mellan SL och MTR var på 14 år och det totala värdet är på drygt 30 miljarder för hela perioden. Cirka 2 miljarder kronor per år kostar det för SL och skattebetalarna. Det är vad MTR får betalt. Men det står inget i avtalet hur mycket SL betalar för just tågvärdarna. Det står heller inte hur mycket SL betalar för stationsvärdar och förare. Det är inte så ett anbud på trafiken läggs upp. MTR:s anbud på pendeltrafiken var en beräkning av de totala kostnaderna. Här ingick lokalhyra, löner, företagshälsovård, OB, städning, underhåll med mera. Totalt

SL låter MTR tjäna pengar på att inte ha några tågvärdar. Det står i avtalet att det ska finnas tågvärdar på tågen. Nu vill man ta bort dessa men låter en del av ersättningen bli kvar. Det är att skänka bort pengar utan motprestation. Rainer Andersson.

nära 2 miljarder kronor per år med en marginal för lite vinst på detta. I vart fall hoppades man på det. Så vad kostar en tågvärd?

– Låt oss göra en enkel beräkning. En tågvärd i slutlön tjänar cirka 400 000 kronor per år. Här ingår OB men inte övertid. Lägger vi till 30 procent i sociala avgifter blir kostnaden mer än en halv miljon kronor för arbetsgivaren. Om vi sedan delar 150 miljoner med en halv miljon upptäcker vi att det räcker till 300 tågvärdar. Redan här förstår vi att något är fel då det behövs cirka 370 tågvärdar för att bedriva trafiken. Sedan måste vi lägga till kostnaderna för tjänstepension, utbildning, sjukersättning, övertid, företagshälsovård, arbetskläder, skor, klädskåp, mobil, lokaler, facklig tid, skyddsombud samt behov av arbetsledning, HR, driftledning, lönavdelning, planering med mera. Då kan vi uppskatta den genomsnittliga kostnaden för en tågvärd är minst 600 000 kr per år. Och det är lågt räknat. Vad blir kontentan?

– Om en tågvärd då kostar 600 000 kronor per år och det behövs 370 tågvärdar för att bedriva trafiken, då blir totalkostnaden 222 miljoner kronor om året. Men avdraget från SL skulle ju bli som mest 150 miljoner. Det ger en mellanskillnad på 72 miljoner kronor till MTR:s fördel. Och det är fortfarande lågt räknat. För att förklara det närmare: SL har förbundit sig i avtalet med MTR att betala en summa som ska täcka kostnaderna

Nyheter

FOTO: JOSÉ FIGUEROA

Första Linjen 2/2022 sekostockholm.se

Trend att ombordpersonal försvinner – Trenden är att ombordpersonalen håller på att försvinna. Det gäller inom hela den rälsbundna trafiken, inte bara på pendeltågen, säger Susann Högye-Bäckman, aktiv inom Pendelklubben och tågvärd sedan snart 13 år.

för bland annat tågvärdar. Nu vill SL ta bort dessa men drar av en mindre summa än den faktiska kostnaden för just tågvärdarna.

l Susann Högye-Bäckman nämner Tvärbanan och Nockebybanan där resenärerna numera validerar sina biljetter vid en stolpe och då det inte längre finns någon personal ombord utöver föraren. Samma gäller tidigare viseringslinjer på pendeln, dvs både Nynäsbanan och mot Gnesta. – Biljettvisering och all form av kontroll ska ske med hjälp av teknik. Men det spelar ingen roll hur bra tekniken är. Den kan ändå aldrig ersätta människan. Det finns människor som sällan reser och personer med funktionsnedsättningar som kan behöva hjälp vid på- och avstigningar och med att hitta rätt. För att klara de uppgifterna behövs anställda ombord. Med den nuvarande trenden kommer servicen och tryggheten att försämras. Susann Högye-Bäckman nämner särskilt hur omformningen av biljettsystemet kombineras med att ombordpersonal, och troligen även stationsvärdar, i framtiden försvinner. – Det innebär också att resenärerna ska söka information digitalt eller på de anslag som finns på perronger etc. Det finns allt färre personer som det går att fråga om saker. Enligt Susann Högye-Bäckman blir en annan kon-

MTR, menar du?

Fortsätta protester mot avvecklingen av tågvärdar

Och hur stor blir vinsten?

l Den 2 april och 7 maj hölls manifestationer på Sergels torg i protest mot att tågvärdarna på pendeltågen ska tas bort. Bakom beslutet att avveckla tågvärdarna står den styrande majoriteten i region Stockholm, det vill säga

Upplägget gynnar med andra ord

– Exakt. Man låter MTR tjäna pengar på att inte ha några tågvärdar. Det står i avtalet att det ska finnas tågvärdar på tågen. Nu vill man ta bort dessa men låter en del av ersättningen bli kvar. Det är att skänka bort pengar utan motprestation. – Med den ena handen ger SL en påse pengar (summan bestämdes när avtalet skrevs) och med den andra handen drar man av en mindre del av detta. Mellanskillnaden får MTR behålla. På så sätt kan företaget komma undan med en rejäl vinst genom att ta bort tågvärdarna. MTR:s vinst blir uppskattningsvis 50–100 miljoner kronor per år. För SL och skattebetalarna blir det som att sälja smöret och tappa pengarna. Är nu detta förenligt med reglerna kring upphandling av offentlig verksamhet?

– Enligt min uppfattning handlar historien om bluffmakare som försnillar gemensamma tillgångar och raserar det samhälle som vi tillsammans har byggt upp. Det tyder på att det är ett brott mot reglerna kring upphandling. Den frågan borde prövas juridiskt. – Det gäller våra jobb. Det gäller vår värdighet. Det gäller vår framtid. Mats Wingborg stockhom@seko.se

Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet, KD och Miljöpartiet. Både Socialdemokraterna och Vänstern kräver att tågvärdarna ska bli kvar. På flera av plakaten framfördes kritik mot det moderata trafikregionrådet Kristoffer Tamsons.

Ingela Gustafsson, tågvärd på pendeln sedan 27 år, protesterar mot att tågvärdarna ska tas bort. FOTO: MATS WINGBORG

Seko har tecknat ett avtal med MTR Pendeltågen om tågvärdarna Seko har tecknat ett avtal med MTR Pendeltågen med anledning av beslutet om att tågvärdarna ska avvecklas. Thomas Gorin Weijmer, Sekos centrala ombudsman med ansvar för spårtrafiken, är den som ansvarat för förhandlingen.

l Gorin Weijmer säger att förbundet är motståndare till att tågvärdarna avvecklas, men när företaget fattat det beslutet så måste förbundet agera för att situationen ska bli så bra som möjligt. Avtalet innebär bland annat att alla de som förlorar sina arbeten som tågvärdar ska bli erbjudna ett annat jobb inom koncernen. Turordningsregler ska gälla, det vill säga den som har jobbat längst också har första tjing på ett speci-

320 l 379 tågvärdar har arbetat inom pendeltrafiken, men några av dessa har redan lämnat sina jobb. Enligt Thomas Gorin Weijmer handlar det därför om 320 övertaliga tågvärdar.

fikt jobberbjudande. Dagens tågvärdar kan också välja mellan att ställa sig i en snabbkö till nya jobb eller att jobba kvar under det 1,5 år som det tar innan tågvärdarna avvecklats. Därutöver innebär uppgörelsen att det ska bli möjligt att vidareutbilda sig till lokförare. Totalt ska det finnas 30 platser vid MTRs lokförarutbildning som det ska vara möjligt att söka. Fakta. Pendelklubben kritiserar uppgörelsen med MTR.

Thomas Gorin Weijmer

l Seko Pendelklubben har antagit ett uttalande där man kritiserar den uppgörelse som förbundet gjort. Pendelklubben anser bland annat att förbundet brutit mot stadgarna, att klubben borde fått sköta förhandlingarna, att det långt ifrån är säkert att MRT kommer erbjuda alla uppsagda tågvärdar ett nytt jobb och att Pendelklubbens uppfattning därigenom har negligerats.

sekvens av förändringen att förarjobbet blir mer utsatt och därmed mindre attraktivt. – Det blir en ökad psykosocial press när förarna blir ensamma. Många kommer inte att vilja jobba kvar. Vi ser redan idag hur MTR tappar personal. Företaget struntar i personalen. Det enda viktiga har blivit att kunna tjäna så mycket pengar som möjligt. Redan idag har många förare hoppat av, konstaterar Susann Högye-Bäckman, och tillägger: – Jag vet att fler förare sagt upp sig än vad man lyckats rekrytera under den senaste tiden. Det märks på antalet som blivit beordrade att jobba. Men företaget mörkar de här siffrorna. Det är inget man vill visa upp utåt, säger Susann HögyeBäckman. stockhom@seko.se

Ny klubb för anställda inom MTR-F planeras till nästa år – Planen är att det ska bildas en ny klubb för städarna på pendeln, tunnelbanan, MTRExpress och Mälartågen under 2023, säger Carolin Evander, ombudsman vid Seko Stockholm. Alla är anställda av företaget MTR Facility Management, ett dotterbolag till MTR.

l Det har gjorts ett försök tidigare att starta en klubb, men den nybildade klubben rasade samman. Vid den planerade nystarten kommer verksamheten förhoppningsvis att vara bättre förberedd. – Vi lägger grunden för klubbarbetet nu. Det handlar om att ge information till medlemmarna, få en struktur på förhandlingsarbetet och skapa en arbetsordning för klubbens verksamhet. Sedan gäller det att kalla till ett möte som utser en styrelse.

Reportage

Första Linjen 2/2022 sekostockholm.se

Valarbetets knegare drar upp planerna – Vi måste bestämma vad vi ska ha i påsarna, säger Stevan Mihajlovic. Han har jobbat inom posten i 12 år, nu senast på terminalen i Segeltorp. Men i grunden är han långtradarchaufför. Hans jobb inom posten har också varit att köra de långa fjärrbilarna fyllda med paket och försändelser. Nu jobbar han för LO-distriktet och är med och leder det fackliga valarbetet. Text: Mats Wingborg l Foto: José Figueroa

l Det är ingen slump att Stevan fått uppdraget. Han har en lång facklig bana. Han började som skyddsombud, kom med i klubbstyrelsen och blev så småningom förhandlingsansvarig för Segeltorp och Årstaberg. Stevan är också en av de starka profilerna i Seko Stockholm, däribland aktiv i debatterna vid årsmötet tidigare i år. Gardinerna är fördragna i Kommunals kontorsrum i Kungsängen. Ute flödar solen men i rummet är det dunkelt. Runt bordet sitter utöver Stevan också Jimmy Mårtensson, Fredrik Engdahl och Laila Norstad. Stevan har nyligen börjat jobba på LO-distriktet med valkampanjen och de tre övriga är ordförande i LO-

facken i Sigtuna, Upplands Väsby respektive JärfällaUpplands Bro. Mötet har kommit i gång en aning sent. Stevan har köpt en begagnad elbil men fick problem med att hitta an laddstople. Men nu har diskussionerna satt i gång och uppdraget är att förbereda den fackliga valrörelsen i flera kommuner i den västra delen av Stockholmsregionen. En av planerna är att hålla tidiga möten mellan klockan sex och nio på morgonen vid pendeltågsstationerna i Märsta, Upplands Väsby, Kungsängen och vid både pendel och vid busstorget i Järfälla. Då ska det delas ut broschyrer och det gäller att prata med så många som möjligt. Det är också då som intresserade ska erbjudas frukostpåsar. – De borde innehålla en Festis, ett Wasa knäckebröd med inbyggt pålägg och ett flygblad, säger Jimmy. Stevan gungar på stolen och ser fundersam ut.

– Är det inte bättre med en frukt i stället för ett knäckebröd? Och det måste vara något speciellt i påsen som man gillar. Inte bara det gamla vanliga. Det borde finans något som man vill spara. Laila, som i vanliga fall jobbar inom hemtjänsten, tycker att man kan fylla påsen med fler saker. – Knäckebrödet är bra. Det går att köpa i färdiga paket. Jag tycker nog att vi ska satsa på både ett knäckebröd och en frukt. Varje påse ska också innehålla en broschyr. På bordet ligger flera broschyrer och material som LOdistriktet i Stockholm ska användas.

Vi vill ju ha en socialdemokratiskt ledd regering, men vi driver inte en partipolitisk kampanj. Vi ställer de fackliga frågorna i förgrunden. Det är LO som är avsändaren och ingen annan. Laila Norstad

– Men den får inte vara för avlång, då går den inte ner i påsen, säger Stevan och får medhåll från de andra. Av de broschyrer som ligger på bordet är just några väldigt avlånga. Men de kan komma till användning i andra sammanhang. – Till de mest intresserade kan vi dela ut fler broschyrer än vad som finns i påsen. Dessutom är de jättebra att ha när vi ska knacka dörr, säger Fredrik. Laila fyller i: – Jag vill ha en kartong med alla broschyrer till Upplands Bro och en till Järfälla. Stevan, kan du se till att LO-distriktet fixar det? Tanken är att LO-distriktet ska köra ut påsarna i bilar.

På varje plats där ett möte ska hållas ska en bil med påsar anlända. Men det krävs planering, att inköpen görs i god tid och att påsarna fylls. – Fixar LO-distriktet allt det där? Och om vi ska står för en del av inköpen borde vi ha en klumpsumma med pengar så att vi inte är tvungna att göra en massa utlägg, säger Laila. Ganska snart går diskussionen vidare till det politiska innehållet. Vad de särskilt ska säga till alla som de kommer att prata med och vilka extra broschyrer ska finnas för utdelning utöver den som ska finnas i påsen. – De tvärfackliga bitarna är viktiga. Sedan tycker jag vi kan lyfta fler krav, som tandvården, säger Fredrik. Alla i rummet nickar instämmande. Men sedan gäller det att också involvera fler fackligt aktiva i mötena. De stora LO-klubbarna är särskilt viktig. Som Livs

Första Linjen 2/2022 sekostockholm.se

På så sätt kan vi ju påverka. Det är beroende av vårt kampanjarbete. Det ger oss en gyllene chans att ställa krav. De är tvungna att lyssna på oss. Stevan Mihajlovic om den facklig-politiska påverkan.

Runt bordet i Kommunals kontorsrum i Kungsängen sitter Stevan Mihajlovic, Jimmy Mårtensson, Fredrik Engdahl och Laila Norstad.

klubb vid Maraboufabriken i Upplands Väsby. Där finns sedan länge en stark facklig verksamhet. Så dyker en praktisk fråga upp igen. – Vi behöver reflexvästar så att det syns vilka som är arrangörer. Om de inte räcker till alla kan det också vara bra med några LO-jackor, säger Jimmy. Den enda vid bordet som är anställd för att bedriva

valarbete är Stevan som jobbar med det inom ramen för ett särskilt projekt vid LO-distriktet. De tre övriga är nyvalda ordförande i olika LO-fack, det vill säga kommunala underorganisationer till LO-distriktet. Men detta arbete utförs frivilligt. Flera dagar kommer de att behöva gå upp i ottan för att delta i LO-distriktets valarbete. – Men det här känns viktigt. Det är ett ödesval och nu får en chans att lyfta frågor som är viktiga för LOmedlemmar, säger Laila. – Behöver vi tillstånd för att hålla mötena? Och ska vi ha tält på plats? Det är Jimmy som ställer frågorna. Fredrik skakar på huvudet. – Nej inga tält och vi behöver inte heller några tillstånd för att dela ut flygblad och frukostpåsar. Det är bara att köra på. Stevan är plötsligt tillbaka till frågan om vad de ska vara i påsarna. Han menar igen att det måste finnas med något ”ballt” och ”häftigt”. Något som ser så pass snyggt ”snyggt” ut att människor vill spara det. – Någon form av profilgrej, sammanfattar han. Fredrik skakar försiktigt på huvudet och hävdar att

redan har ”garderoben full av profilgrejer”. Men Stevan låter sig inte nedslås. – Kanske någon form av brosch eller snyggt märke, föreslår han.

Mötet fortsätter och till sist blir alla detaljer i plane-

ringen lösta. Stevan ser nöjd ut. Samtidigt konstaterar han att många är stressade tidigt på morgonen och måste skynda till arbetet. – Men det blir ändå en bra profilering. Sedan ska vi följa upp morgonmötena med dörrknackning och fysiska möten med människor. Förhoppningsvis leder till det till att vi också för i gång samtal om politiken på arbetsplatserna. Det är det viktigaste. Men det allra bästa valargumentet är kanske ändå ett helt annat. Stevan skrattar men håller med om att hans personliga historia förmedlar ett budskap som är långt viktigare än innehåller i de påsar som de ska dela ut tidiga morgnar. Han växte upp i Fittja i en familj med föräldrar och en äldre och en yngre syster. Mamman jobbade som städerska och pappan som busschaufför. Båda kom från det forna Jugoslavien och i familjen pratade de serbiska. Så småningom flyttade familjen vidare till Alby. Där bor fortfarande föräldrarna kvar medan Stevan och hans familj bor i Tullinge. – Föräldrarna slet hårt och hade inte mycket tid för att hjälpa oss barn. Det vara bara att kavla upp armarna. Jag började också jobba tidigt, som 16-åring på McDonalds.

Plötsligt kommer diskussionen tillbaka till ett annat

tema. Hur ska man engagera fler fackligt aktiva än de själva? Hur ska man få fler att vara med och arrangera morgonmötena. – Vi kan aktivera de som har gått maktutbildningarna, föreslår Laila. Tanken med dem är ju att de som varit med ska åta sig uppdrag. Stevan håller med och berättar att han nyligen deltagit på en maktutbildning i regi av LO-distriktet. Kursansvarig var Viktor Risling från Seko Stockholm. – Ja, det är ju en utbildning som ger kopplingen mellan facklig verksamhet och politiken. Man får också reda på hur man kan engagera sig politiskt. Var ingångarna finns någonstans. Det är superbra tvådagarsutbildning. Laila påminner om att det är LO:s valkampanj som de är med och driver. – Vi vill ju ha en socialdemokratiskt ledd regering, men vi driver inte en partipolitisk kampanj. Vi ställer de fackliga frågorna i förgrunden. Det är LO som är avsändaren och ingen annan. Stevan håller med och säger att det är viktigt att LO också sätter press på Socialdemokraterna. – På så sätt kan vi ju påverka. Det är beroende av vårt kampanjarbete. Det ger oss en gyllene chans att ställa krav. De är tvungna att lyssna på oss.

Vad går det då att lära av detta?

Du hittar fler av José Figueroas bilder på: första-linjen.se

– Kanske att det finns en möjlighet att komma vidare även om startläget är tufft. Men det kräver att det finns starka fackliga organisationer som ser till att kollektivavtalen blir schyssta, som försvarar arbetarnas rättigheter och som vågar ställa politikerna mot väggen, förklarar Stevan. stockholm@seko.se

Kultur

Första Linjen 2/2022 sekostockholm.se

Tips. Första Linjens bästa boktips för lata dagar,

Sommaren smyger sig på och med den – semestertid! Alltså är det hög tid att uppsöka närmsta bibliotek för att skaffa dig en bokhög inför den välförtjänta och förhoppningsvis lugna ledigheten. Utgå gärna från våra tips och se vad du mer kan upptäcka av föreslagna författare, eller hör efter vad din bibliotekarie kan föreslå. Och om du själv läst något riktigt bra – varför inte låta resten av Första Linjens läsare få ta del av ditt boktips? Hör av dig! Biografi

”Jag har torkat nog många golv” – En biografi om Maja Ekelöf Nina van den Brink Norstedts

1968 utlyste bokförlaget Rabén & Sjögren en stor tävling: Skriv Sveriges bästa politiska roman! Utöver att få se sin bok i tryck låg en prissumma på 25 000 kronor i potten. I värmländska Karlskoga satt den 50-åriga städerskan Maja Ekelöf, sliten efter många års tungt arbete. Hon hade ensam uppfostrat fem barn och hade skulder som ständigt låg i bakgrunden och gnagde. 25 000 kr var tre årslöner för någon som hon. På dagen för tävlingens deadline postade Ekelöf sitt bidrag, dagboksanteckningar från livet. Arbetets vardagsslit och omgivningens nedlåtande inställning varvat med det politiska engagemanget och litteraturintresset. Skrivet i smyg på omaka papper på de skrivmaskiner hon kunde komma åt där hon städade, när kontorspersonalen inte var på plats. Det blev en skräll – hon vann. Detta är en biografi över Maja Ekelöf. Den ger en bild av både 70-talets kulturelit, industrisamhällets framväxt, 1900-talets olika krigs påverkan på människor och arbetstillfällen. Mycket som tas upp känns (ibland skrämmande) aktuellt. En abortlagstiftning som räddat många kvinnor ur misär och tragedi men som idag hotas, krig med den dubbelmoral som kan uppstå kring att tillverka och leverera vapen trots neutralitetspolitik, låglöneyrken som sliter ut kroppar och psyken, och ett välfärdssamhälle som byggdes upp för att fungera som skyddsnät men där revorna idag är mycket stora. Läs och imponeras av Maja Ekelöf. Och passa naturligtvis också på att läsa hennes vinnande roman, Rapport från en skurhink.

Roman

En kvinnas frigörelse Édouard Louis Wahlström & Widstrand Översättning: Marianne Tufvesson

Den franske författaren Édouard Louis, född 1992, har vi tipsat om förr här i Första Linjen. Nu bara måste vi göra det igen. Tidigare har Louis skrivit om att växa upp som homosexuell i ett fattigt arbetarklassamhälle, han har anklagat samhället med den knivskarpa frågan Vem dödade min far? Han har gått till angrepp mot den politik som skapar enorma klassklyftor, förstör arbetarkroppar i förtid och får människor att tappa tron på både beslutsfattare och varandra. Knivskarpt men vackert, ursinnigt men behärskat. Nu har turen kommit till berättelsen om hans mor. Det är en berättelse om en glad arbetarklassflicka som fångas in i ett liv av graviditeter, misshandel och fattigdom – hur ska man orka hålla liv i sina drömmar, hur ska man kunna bryta sig loss när inget skyddsnät finns? När man har barn att försörja? Hur ska man kunna ta sig ur en skadlig relation när man inte har råd att flytta? Alla människor kan inte segla i väg på en klassresa mot större ekonomisk trygghet, den stora massan blir alltid kvar. Hur ska också de (vi) få det bra? Louis ger inte några direkta svar, men han riktar läsarens blick mot de stora orättvisorna i dagens samhälle och han visar vanliga människors liv. Och han visar också hopp – för mot alla odds så reser sig den instängda flickan som nu blivit en medelålders kvinna.

och i hennes förhållande till revolutionen, patriarkatet och skapandet? Vad skulle de ha sagt om att lägga tid på en man som hellre pratar genom sin hund än rannsakar sig själv och sina tillkortakommanden? Det vet vi förstås inte, men samtalen kvinnorna emellan blir en lindring, en gemenskap att hämta kraft i. Både för Anna på balkongen och för läsaren. Memoar

Efterskalv Nadia Owusu Nirstedt/Litteratur Översättning: Anna Petronella Foultier

Vad betyder rötter, vad betyder att höra hemma? Vad gör det med människor att ryckas upp och hamna mellan språk, länder och kulturer? Hur påverkas ättlingarna till den som drabbats av folkmord, slaveri eller flykt? I sin självbiografiska bok undersöker Nadia Owusu just det. Idag är hon framgångsrik journalist baserad i USA, men vägen dit har varit en svår färd, trots uppväxten i en på ytan välbeställd FN-tjänstemannafamilj. En färd genom Tanzania, Ghana, Italien, England, Uganda, Etiopien. I Owusus fall medför nedärvda familjetrauman till slut katastrof och kris, en jordbävning som skakar hennes vuxna jag till den absoluta botten. Sårigt och smärtsamt, fullt av sprickor, men ytterst angeläget i en värld där 100 miljoner människor är på flykt. Vad händer med dessa flyktingars barn och barnbarn?

Roman

Systrarna

Kistmakarna

Anna Jörgensdotter Albert Bonniers förlag

Robert Åsbacka Schildts & Söderströms

På sin balkong i Gävle sitter berättarjaget Anna. Hon betraktar sina växter, ser dem slingra sig över kattnätet, ser dem spira, blomma, vissna och torka ihop allteftersom balkongsäsongen fortskrider. Hon dricker vin. Hon längtar efter kärlek, kämpar mot panikångest, tänker på skrivande och litteratur. Brottas med självförtroendet, föräldraskapet och förhållandet till män. Som tur är gör hon det inte ensam. Hon får besök. Hon har sina systrar. Det är verkliga vänner som finns där i vardagen och det är samtalen med de framdrömda systrarna, kvinnorna som har funnits och verkat, blivit förebilder. Här hörs författare som Sara Lidman och Virginia Wolf, konstnären Frida Kahlo, anarkisten och poeten Lucía Sánchez. Kvinnor som deltagit i revolutioner, kvinnor som engagerat sig mot orättvisor, slagits mot fascism, uttryckt sig. Vad skulle de ha sagt, vad skulle de ha gjort, om de varit i Annas skor? Om de stått intill henne? Hur skulle de ha betett sig i hennes nutid

I en föreningslokal i Eskilstuna har den frånskilde, bostadslöse, avdankade författaren Erik nästlat sig in med sina ryggskottsproblem. Han sover på soffan, dricker rutinartat sina kvällsöl och grubblar på den bok han måste skriva för att klara sig ekonomiskt. Det går trögt. Kanske något om Palme-mordet? Omaka vänskaper uppstår mellan de människor som rör sig i föreningslokalerna, och som alla på något sätt drabbats av sprickorna i det svenska välfärdssamhället. Nutidens urvattnade socialdemokrati med Stefan Löfvén i spetsen får sig genom berättarrösten en rejäl känga. Och den studiecirkel i att bygga sin egen likkista som pågår i källaren – vad eller vem är det egentligen som behöver begravas? Det är dråpligt, roligt, och väldigt mänskligt. Linnea Garli Lokförare och förtroendevald i Seko Stockholm stockholm@seko.se

FOTO: DAN DUMITRIU/UNSPLASH

Boktips inför semestern

Kultur

Första Linjen 2/2022 sekostockholm.se

Historia.

Museum. På det prisbelönta transportmuseet i Glasgow finns mycket att se.

En eftermiddag på Riverside museum

Grovarbetarna slogs för rösträtt

Det är fullt med andra besökare på det prisbelönta transportmuseet Riverside Museum i Glasgow den här torsdagseftermiddagen i början av april. Museet invigdes 2011 och är designat av den iransk-brittiske arkitekten Zaha Hadid. Byggnadens metalliska, böljande design signalerar rörelse – något som passar de teman; transport, resande och teknologi, som utställningarna behandlar.

Riverside museum när Glasgow var värd för frididrotts-VM 2018. FOTO: WIKIPEDIA

l Riverside Museum ligger mellan floden Clyde och Glasgows stadsvimmel. De flesta av besökarna kommer dit med bil, andra tar bussen som stannar strax utanför, några cyklar. Ett gäng ungdomar med skateboards under armarna går med raska steg – de ska till skateparken intill museet. Entréhallen är fylld med olika transportmedel som el-bilar, tågvagnar, båtminiatyrer och skateboards. Men en färgsprakande minibuss fångar särskilt min blick. Glasgows konststudenter har tillsammans med den pakistanske konstnären Afshan Abid dekorerat minibussen/konstprojektet i Karachi-stil, som ett bidrag till festivalen Salaam Festival of Islamic Culture and Art i Glasgow 1997. En bit längre in i museet står en orange tågvagn parkerad. Bredvid den visas en informationsfilm där pensionerade tågförare intervjuas om sina upplevelser och erfarenheter från arbetslivet. De tre männen instämmer alla i att kamratskapet i tågpersonalkåren var det som betydde mest för dem. De är alla män, men en av dem berättar att kvinnor tog över tågförarrollen efter andra världskriget. Då dominerade kvinnorna plötsligt både bland konduktörerna och förarna.

tågförarna om regel nummer 4 i Glasgows transportregelbok, som handlar om uniformen. Enligt den måste alla tågförare se till att de ser respektabla och välklädda ut. Uniformen genomgick därför regelbundna kontroller innan tågföraren fick börja sin arbetsdag. Inspektörerna var ofta män som tidigare hade tjänstgjort i militären. Därför var kontrollen särskilt noggrann, menar en av de intervjuade tågförarna. En annan berättar att han blev hemskickad när han hade en polotröja på sig. Han kom tillbaka till jobbet iklädd skjorta och slips. På museet finns också en liten återskapad tunnelbanestation. Väggarna är målade i vitt tegel och på plattformen står en ljusgul och mörkt rödlila tunnelbanevagn. Just där flockas barn och deras föräldrar. Alla vill gå in i tunnelbanevagnen och prova förarhytten. Tunnelbanan öppnades i Glasgow 1896, för att möta den då växande stadsbefolkningens behov. Föraren var tvungen att vara både stark och ha förmåga att parera tågets rörelser med hjälp av en uppsättning hjul och spakar. Om tajmingen inte fungerade kunde tunnelbanevagnarna plötsligt stanna eller häftigt skaka till så att passagerarna flög upp ur sätena. I slutet av utställningen står en cabriolet. Vagnen är en

modell från 1910. Den är målad blå med röda detaljer och har en svart hopfällbar läderhuva/tak, detta för att den skulle synas på gatorna. I ett av de två sätena satt ofta en välbärgad person och i det andra själva föraren, som kunde vara en ung pojke. Nära stängning plockar en av museets anställda in skylten från entrén. Han frågar om jag har varit här tidigare och när jag skakar på huvudet önskar han välkommen åter – det finns ju så mycket kvar att upptäcka.

I en inglasad monter står en docka iklädd en mörk

Hedvig Wingborg

uniform med blanka knappar. I filmen berättar en av

stockholm@seko.se

Utställning

En anti-fascistisk utställning. Utgångspunkten är Vera Nilssons (1888–1979), Sven Xet Erixsons (1899–1970), Bror Hjorths (1894– 1968) och Albin Amelins (1902– 1975) engagemang mot fascism och nazism. Med bildens kraft försökte de påverka sin samtid. Sven-Harrys konstmuseum, 8 april–11 september 2022

Swedish Grace – Konst och design i 1920-talets Sverige Hundra år efter ”det glada 20-talet” skildrar Nationalmuseum epoken i en storartad utställning. Förflytta dig bakåt i tiden via en parad av konst,

konsthantverk, design, mode, fotografi och film. Nationalmuseum, 24 februari– 28 augusti 2022

Ditch Dance av Sara-Vide Ericson Sven Xet Erixson, omslag till Humanitet 1933.

Storslagna målningar, ofta landskap, men där ytterligare fiktiva historier adderas. Målningarna bjuder in betraktaren i landskapen, våtmarkerna och framkallar en känsla av naturens kraft och närvaro i rummet. Kulturhuset, 21 april 2022– 7 augusti 2022

Ljus över hav och land – Önningebykolonin på Åland Sällan visas Ålands konst i Sverige,

Ska facket lägga sig i politiken? Det tyckte definitivt Stockholms allmänna grofarbetarefackförening. Det var en av de fackliga organisationer som var med och bildade Sveriges socialdemokratiska arbetareparti på en kongress i Stockholm 1889. Tanken var att de framväxande fackföreningarna skulle ha ett eget parti. Fram tills LO bildades 1898 fungerade också det socialdemokratiska partiet som samordnare för facken.

l Grovarbetarfackföreningarna organiserade bland annat arbetare som inte släpptes in i andra fack. Vissa fackföreningar ville bara ha yrkesutbildade medlemmar och dit räknades inte grovarbetarna/hantlangarna, som ofta fanns på fabriker och byggen. De gjorde de tyngsta arbetena, men hade ingen formell utbildning och sågs som ”okvalificerade”. De föraktades av de rika, men ofta också av andra arbetare. En annan stor yrkesgrupp i grovfacket var rallare som byggde järnväg. De lokala grovarbetarfacken bildade 1895 Sveriges grofarbetareförbund, som anslöts till LO och gav ut tidningen Grofarbetaren. Med tiden insåg fler och fler fackförbund att det var bättre att arbetarna höll ihop, oavsett utbildningsnivå. De började organisera både yrkesutbildade och grovarbetare. Många grovarbetare hamnade i Byggnads, Kommunal och Metall. Rallarna bildade Svenska vägoch vattenbyggnadsarbetareförbundet, som senare gick upp i Statsanställdas förbund, nuvarande Seko. Man kan läsa gamla nummer av Grofarbetaren och andra fackliga tidningar på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek eller Kungliga biblioteket. Kultur och folkbildande artiklar fick stort utrymme. Den fackliga kampen handlade dels om arbetsplatskrav (främst åtta timmars arbetsdag), dels om politiska rättigheter (allmän rösträtt) och om att bilda sig, läsa och studera. I dessa valtider är det värt att minnas att anledningen till att vi har allmän och lika rösträtt är att människor har kämpat för det. Längst fram i ledet gick ”okvalificerade”, de som stod längst ner i arbetsplatshierarkin – med medlemskort, böcker och tidningar i högsta hugg. Tänk på dem, lyft kepsen och säg tack när du går och röstar den 11 september. Kalle Holmqvist Författare och Sekomedlem

Fem tips på utställningar i Stockholm Humanitet – konstens kraft i svåra tider

ILL: KALLE HOLMQVIST

stockholm@seko.se

men är får besökaren möjlighet att möta den bästa konsten från ön. Målarna i konstnärskolonin Önningeby har blivit kända för både skildringar av ljusets skiftningar i naturen och porträtt av traktens befolkning. Waldarmarsudde, 14 maj 2022– 26 mars 2023

The New Black Vanguard Utställningen samlar fotografer från olika länder som har som gemensamt mål att omkullkasta gamla representationsmodeller och lyfta fram det svarta motivet i fotografi- och modevärlden. Fotografiska, 2 maj–2 oktober 2022

Bokhandel

Ny radikal bokhandel i Hornstull l Bokhandlarna försvinner i rask takt. En av orsakerna är att allt fler personer beställer böcker över internet, lyssnar på ljudböcker eller läser E-böcker. Men Kristian Borg går mot strömmen. Han har öppnat en ny bokhandel på Bergsundsgatan i Hornstull. Bokhandeln kommer att sälja litteratur som riktar in sig på samhällsfrågor, däribland fackböcker. I bokhandeln finns också ett litet galleri som kommer att visa dokumentärbilder och annan bildkonst. Robert Nybergs teckningar kommer exempelvis att ställas ut i bokhandeln. Kristian Borg är en av ägarna till förlaget Verbal, men bokhandeln kommer inte bara att sälja Verbals böcker utan litteratur från flera olika bokförlag. – Vi planerar också ett program med åtminstone två författarträffar i veckan, säger Kristian Borg som på rekordtid fått i ordning den nya bokhandeln.

Utblick

Första Linjen 2/2022 sekostockholm.se

Notiser.

Kriget i Ukraina. Belarus

FOTO: CHINMAY ANAND/CC

Gripna efter protester mot det ryska kriget

Världen

FN kräver ett slut på barnarbetet l FN tar nya krafttag för att få bort barnarbetet i världen. Under slutet av maj har en stor konferens arrangerats av FN:s arbetslivsorgan ILO. Över 4 000 delegater som representerar regeringar, fackliga organisationer och det civila samhället samlades i Durban i Sydafrika för att delta. Konferensen enades om ett program för att få ett slut på barnarbetet. En orsak till FN:s initiativ är att antalet barnarbetet har ökat under de senaste åren. Enligt FN finns idag omkring 160 miljoner barnarbetare, vilket är fler än för tio år sedan. FN:s mål är att allt barnarbete ska vara borta till 2025. Kravet på att barnarbetet ska bort utgör en del av FN:s globala mål och Agenda 2030. Världen

Globalt fack vill lätta på svångremmen l Public Service International (PSI), det globala facket för offentligt anställda, hävdar i ett uttalande, att regeringar runt om i världen bör förbättra den offentliga servicen. I uttalandet framhålls att investeringar inte bara bör ske under pandemier och när det råder säkerhetspolitisk osäkerhet utan även under mer stabila förhållanden. ”Nu får det vara slut på svångremspolitiken”, sammanfattar PSI budskapet. En av medlemsorganisationerna i PSI är Seko. Kazakstan

Frisläpp Erzhan Elshibayev! l Erzhan Elshibayev, jurist och aktivist som stödjer fackligt aktiva i Kazakstan, har suttit i fängelse i 13 år. Elshibayev var en av organisatörerna av demonstrationerna 2019 i staden Zhanaozen då fackföreningar krävde högre lön och reformer för att få ner arbetslösheten. Zhanaozen är en stad i västra Kazakstan i centret av oljeregionen, trots det strategiska läget har arbetslösheten i staden varit bland den högsta i landet. I oktober 2019 dömdes Elshibayev till fem års fängelse efter uppdiktade anklagelser. I fängelset utsattes Elshibayev för övergrepp och våld av fångvaktare. När Elshibayev klagade på behandlingen anklagades han av fabriksledningen för att vara ett ”störande element”. Det ledde till att fängelsestraffet förlängdes. I en global kampanj kräver nu fackliga organisationer över hela världen att Elshibayev frisläpps. Mer information om kampanjen finns på den globala fackliga sajten Labourstart: labourstart campaigns.net/show_campaign.cgi?c=5112.

Polisen har slagit till mot de oberoende fackföreningarna i Belarus. Flera fackliga ledare har gripits. Orsaken är att de protesterat mot kriget i Ukraina.

Den belarusisiska regimen tål inga protester. 2020 slogs protesterna mot valfusket ner, nu grips fackliga ledare som protesterat mot Rysslands krig i Ukraina. FOTO: WIKIPEDIA

l Motståndet mot kriget i Ukraina tycks starkare i Belarus än i Ryssland. Ett 20-tal fackliga ledare har nyligen gripits i Belarus, bland andra Alexandr Yarashuk, ordförande för BKDP och Mikalaj Sharakh, ordförande för FBTU. Ännu fler fackliga företrädare har kallats till förhör hos polisen efter att öppet ha kritiserat det ryska angreppet på Ukraina. Under flera decennier har de oberoende fackliga organisationerna tagit strid mot envälde i landet. Efter att president Aleksandr Lukasjenka utropade sig som segrare i valet 2020 utbröt stora protester i Belarus. Gatorna fylldes av demonstranter och vid flera industrier strejkade arbetare och anklagade Lukasjenka för valfusk. Många av dessa aktioner har skildrats utförligt, som strejken vid det statliga kaliumkloridföretaget Belaruskali. Idag är protesterna nedslagna. Många oppositionella

har flytt landet medan andra bedriver ett underjordiskt motstånd. Till de få organisationer som fram till nu haft en viss fortsatt möjlighet att verka hör de oberoende fackliga organisationerna. En del av dessa har en lång historia, andra har växt fram ur de strejkkommittéer som bildades under protesterna mot Lukasjenka. Palmecentret i Sverige har länge samverkat med de oberoende fackliga organisationerna i Belarus. Inga

Näslund, centrets expert på landet, är oroad över utvecklingen: – Regimen försöker likvidera hela det civila samhället. Flera fackligt aktiva riskerar också långa fängelsestraff. Andra blir administrativt frihetsberövade och där inspärrningen förlängs och förlängs på oklara grunder. I Ryssland är utrymmet för oberoende medier som kri-

tiskt granskar Rysslands krigföring i princip obefintligt. I Belarus finns en annan tillgång på information. Många invånare i landet ser på polsk tv och under den tidigare proteströrelsen fick många för vana att söka sig till nya källor. I Belarus är också förtroendet för de statliga medierna undergrävt på ett helt annat sätt än i Ryssland. Det är svårt att säkert bedöma opinionsläget, men mycket talar för att kritiken mot det ryska kriget är starkare i Belarus än i Ryssland. Det kan också vara ett skäl till att Belarus inte deltagit i kriget med egna trupper, även om Lukasjenko tillåtit rysk militär att angripa Ukraina från Belarus. En avgörande faktor nu är att stärka den ryska oppositionen mot kriget. I det sammanhanget kan protester i Belarus fungera som en föregångare. Banden mellan Belarus och Ryssland är starka. Om motståndet mot kriget tar sig synliga former i Belarus kommer troligen kritisk information läcka in till Ryssland. Flera globala fackliga organisationer, Amnesty Inter-

national och FN-organet ILO har protesterat mot att regimen i Belarus gripit fackligt aktiva. Frågan handlar om försvar av grundläggande fackliga rättigheter, men också om att skapa utrymme för att protestera mot Rysslands krig i Ukraina. Mats Wingborg stockholm@seko.se

Första Linjen 2/2022 sekostockholm.se

Kamraten

I varje nummer intervjuar vi en av våra fackligt engagerade medlemmar. Vet du någon som vi borde intervjua? Mejla stockholm@seko.se

Alf Reine (röd keps) bär Seko Stockholms fana i LO:s första maj-tåg 2022. FOTO: MATS WINGBORG

Fanbärare, skyddsombud och legendar inom tågunderhållet Sedan 1975 har Alf Reine jobbat inom tunnelbanan och pendeln, med några kortare avbrott för militärtjänst och utbildning. Han har haft många uppgifter, har suttit i spärrhytt och kört färdtjänst, men mest har han jobbat med underhåll av tåg.

l Under 1980 fick han för första gången jobb vid Centralverkstaden i Blåsut. Efter en tid blev det underhåll vid bland annat Östra station. Då bytte han över 1 000 glas på Roslagsbanans tågvagnar. År 2004 kom han tillbaka till Centralverkstaden och där jobbar han fortfarande kvar. Det är också på Centralverkstaden vi möts. Alf visar runt bland tågvagnar som är inne för reparation eller skrotning. – Ja, jag har blivit lite av en mångsysslare som jobbat med allt från hydraulik, luft och el och både svag ström och starkström. Alf kan Centralverkstadens historia utan och innan. Han berättar hur verkstaden såg ut en gång i tiden, bland annat med en stor matsal. Han pekar på uttjänta maskiner som snart ska forslas bort och på nya moderna maskiner och lyftanordningar. Många har smeknamn som ”bananen” och ”blå måsen”. Alf Reines historiska kunskaper är unika. Ingen annan anställd har varit där lika länge och arbetsgivarna har kommit och gått. – Först var SL arbetsgivare, sedan blev det SL Tågdivision, sedan kom Tågia och 2009 tog MTR över verksamheten. Ja, det har varit en väldig rotation. Vid varje ägarskifte har det kommit nya chefer.

Alf berättar om många av de yrken och arbetsuppgifter

som försvunnit under årens gång. En sådan försvunnen yrkesgrupp är sadelmakarna. – SL hade ju en enorm bredd en gång i tiden. Vi hade exempelvis mycket snickeri och sömnad och vi hade sadelmakare som tillverkade dynor, väskor och bälgar. Det är borta sedan länge. Inne i den stora hallen står både tunnelbanetåg som ska skrotas och andra som ska repareras. Vi kliver upp i ett av tågen som ska tas ur drift. Nedmonteringen pågår för fullt. Allt som kan återanvändas i andra tåg tas bort först, som dynor. – Det här är ett C6-tåg. De har gjort sitt. De är för utslitna för att de ska vara värda att reparera. I stället har nya tåg tagits i drift. Det senaste är C30 med 72 meter långa vagnar. Ännu går det bara på linjen till och från Norsborg, men så småningom kommer det att trafikera fler linjer. De har alltid varit en stor majoritet av män bland dem som arbetar med underhåll av tunnelbanetåg, men Alf Reine berättar att det alltid också funnits kvinnligt anställda. – Men det har gått lite i vågor. När jag började var det ganska många kvinnliga arbetare, flera jobbade som truckförare och städare, sedan fanns det särskilda så kallade ”skruvlisor”. Sedan kom en period då antalet kvinnor minskade, men nu har det blivit fler igen. Alf har varit fackligt aktiv under hela sin yrkeskarriär.

I början var det Kommunal som organiserade de som jobbade med järnvägsunderhåll, men någon gång under 1990-talet fick Seko ta över. Under de senaste 15 år har Alf varit skyddsombud, men nu ska han lämna det uppdraget.

Först var SL arbetsgivare, sedan blev det SL Tågdivision, sedan kom Tågia och 2009 tog MTR över verksamheten. Ja, det har varit en väldig rotation. Vid varje ägarskifte har det kommit nya chefer.

– Nu är det viktigt att yngre krafter tar över. Det finns många tunga maskiner på arbetsplatsen som kan orsaka skador, men det största arbetsmiljöproblemet är ett annat. – Många som arbetat här har dött i cancer. Det många farliga partiklar i luften. Särskilt ofta har det handlat om lungcancer. Ett annat av Alfs uppdrag är att vara fanbärare. För ett antal år sedan gick han fanbärarutbildningen. Han har kursintyget kvar. – Det var en bra kurs. Vi fick lära oss att stå i fanborg, defilering och hur man använder fanor vid begravning. Inte minst handlar det om att prata med de anhöriga om hur de vill ha det. Utanför arbetet och de fackliga uppdragen har Alf

sysslat med många andra saker. Han nämner särskilt dansen, handboll i IK Sprinte och att reparera bilar. – Sedan 1981 har jag varit med i Svenska folkdansens vänner. Det var också där som jag träffade min fru. De två barnen är utflugna och Alf och hans fru pendlar numera mellan en liten lägenhet i centrala Stockholm och ett boende på Ljusterö. – Det är den största ön utan broförbindelse i Stockholms skärgård. Under de senaste åren har boendet där expanderat enormt. Allt fler bosätter sig där. Sedan exploderar antalet invånare under sommaren. Om tio månader går Alf i pension och hans fackliga uppdrag kommer att avvecklas. – Men det är något jag ser fram emot efter ett långt yrkesliv inom SL. Mats Wingborg stockholm@seko.se

Sist

Håll dig uppdaterad! Besök oss på www.första-linjen.se

Seko Stockholm Besöksadress: Skytteholmsvägen 2, 171 21 Solna. Postadress: Box 1032, 171 21 Solna. Telefon: 08-454 84 00. E-post: stockholm@seko.se.

Första Linjen 2/2022 sekostockholm.se

Krönika.

Stefan Pagliarini: Marknaden – vår tids religion

alen var fylld till bristningsgränsen, längs väggarna radade de senast inkomna deltagarna upp sig. Det fanns en spänning i luften, en blandning av förväntan, skepsis och nyfikenhet. Ledningen för MTR Nordic med Peter Viinapuu i spetsen satt vid ett separat podium. Han bläddrade i några papper; av allt att döma höll han på att förbereda sitt föredrag. Jag vände mig till sekreteraren. ”Tur att vi bokade en större sal men kanske skulle vi ha tagit stora salen.” Stora salen tog närmare 350 personer upp till hälften av klubbens medlemmar och den hade vi bedömt vi som allt för stor. Vår lokal hade plats för 150 sittande men redan 15 minuter innan mötets öppnande närmade sig antalet deltagare 170. Tillströmningen var inte förvånande till Seko Pendelklubbens möte hade vi bjudit in MTRs ledning, vår nya arbetsgivare. En del av oss hade gjort resan förr medan det för andra var en ny upplevelse. Frågorna hängde i luften. Vad för en arbetsgivare är MTR? Hur ska det bli nu för oss i personalen? Vad har MTR för syn på verksamheten? Förstår de skillnaden mellan järnväg och tunnelbana? När de sista deltagarna anlänt höjde jag klubban. ”Jag förklarar härmed mötet öppnat, första punkten på dagordningen är information från MTR vår kommande arbetsgivare. Jag ger ordet till Peter Viinapuu.”

et som följde både förvånade och chockade oss. Affärsiden var inte järnväg utan samhällsdominans. Peter talade om att MTR i framtiden ville äga stationer och infrastruktur. Vinster skulle komma från hyresintäkter och stora samhällsprojekt. Frågor om järnvägen och vår trafik besvarades beslutsamt med att det skulle man klara galant MTR drev ju ändå tunnelbanan. Trafiken skulle bli bättre och säkrare på alla sätt. Rent av i ”världsklass” (Vad det begreppet nu innebar.) Några detaljer fick vi inte men Peter försäkrade oss om en kvalitet vi aldrig tidigare sett. När bolaget lämnat hade förväntan ersatts av oro. Vad ville egentligen MTR? De var en främmande fågel någon man inte kunde förstå. Frågorna haglade och vi i mötesledningen gjorde vårt bästa för att besvara dem

7 9 5 3

3 6 1

et råder i dagens Sverige en närmast religiös övertro på marknaden. Hjulet ska alltid uppfinnas på nytt och istället för att driva verksamheten själva hyr

stat, kommun och landsting ut den till mer eller mindre seriösa aktörer vars enda syfte är att fylla den egna kassakistan. Vinsten tar man ut där man kan ofta genom att försöka dumpa lokala avtal eller skära ned på personal inom verksamheten och det utan tanke på hur verksamheten eller användare drabbas. I marknadens kyrka är vinsten allt och vi skattebetalare står för notan. Det finns naturligtvis undantag, operatörer som bryr sig om verksamheten och vill driva den på ärligt och rättframt sätt men dessa missgynnas och när någon dumpar priset så är det ingen på beställarsidan som frågar vad som ska sparas på. Man stoppar fingrarna i öronen tar på ögonbindeln och låtsas som att det regnar. I stort sett samtliga upphandlingar i Pendeltågets historia kan ifrågasättas, vissa skulle till och med gå så långt som att kalla dem för korrupta. stockholm@seko.se

Quiz.

7 8 3 8

6 5

2 4 3

5 8 4 1 4 1 6 5 8 5 9 4 7 7 6 4 9

Stefan Pagliarini, krönikör och facklig företrädare

men sanningen var att vi var lika osäkra som alla andra. Jag satt där lugn och saklig och svarade som om jag inte gjort annat men inom mig växte tvivlet ett tvivel som nu nästan 6 år senare är besvarat. Hur det gick? ”Det gick åt helvete, världsklass blev världskass!” På sex år har en välfungerande järnväg med nöjda medarbetare och låg personalomsättning förvandlats till hela havet stormar. En järnväg där personalen går till jobbet med magont, ångest och stress. Företaget har stora problem med att få tag i personal med daglig beordran av övertid som följd. Tågen är trasiga och skitiga och avgångar ställs in på daglig basis. Anledningen kan stavas med ett ord; UPPHANDLINGAR.

Sudoku – lösning Vänd och se om du fick alla rätt!

Rätt svar: 1, 2, 1, X, 2, 1, X, X, 1, 1

Sudoku.

Det råder i dagens Sverige en närmast religiös övertro på marknaden. Istället för att driva verksamheten själva hyr stat, kommun och landsting ut den till mer eller mindre seriösa aktörer vars enda syfte är att fylla den egna kassakistan.

Valfakta 1. Sverigedemokraterna vill att personer som bor i Sverige med uppehållstillstånd, men som inte är svenska medborgare eller medborgare i ett annat EU-land, ska ha rätt till barnbidrag, föräldrapenning, bostadsbidrag etcetera. Hur många barn skulle förlora barnbidraget om SD:s förslag gick igenom? 1. 100 000 x. 200 000 2. 50 000 2. Det så kallade karensavdraget i sjukförsäkringen gynnar anställda som har möjlighet att jobba hemifrån (och kan jobba fast de är lätt sjuka) medan det missgynnar personer som måste ta sig till en arbetsplats (och därför oftare blir tvungna att sjukskriva sig). Partierna till höger försvarar karensavdraget. Vänstern vill ta bort det. Men vad anser Socialdemokraterna? 1. Karensavdraget ska omedelbart tas bort. x. Karensavdraget ska vara kvar. 2. Partiet tycker att karensavdraget är problematiskt, men vill först utreda frågan. 3. Nedskärningar och privatiseringar av välfärd sker oftast i kommuner där Moderaterna ingår i styret och är ett dominerande parti. Thomas Nilsonne, Moderaternas ledande företrädare i Täby har för-

klarat varför den kommunala hemtjänsten i kommunen helt har lagts ner. Hur löd Nilsonnes motivering: 1. ”Det handlar om löneläget och /…/ kommunen får inte ha lika många timanställda.” x. ”Nu får jag själv möjlighet att köpa upp delar av hemtjänsten. Det borde ge mig en vinst på minst 5 miljoner kronor.” 2. ”Erfarenheten är att privatanställda jobbar snabbare än offentligt anställda. Det ser vi särskilt i både kollektivtrafik och hemtjänst.” 4. Vilket parti vill återinföra en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen, en tidsgräns för aktivitetsstöd och skärpa reglera för försörjningsstöd? 1. Centerpartiet x. Moderaterna 2. Miljöpartiet 5. SD har föreslagit att de regionala skyddsombuden avskaffas och ersätts med oberoende arbetsmiljörådgivare underställda Arbetsmiljöverket. Hur många fackliga skyddsombud skulle försvinna om förslaget gick igenom? 1. 22 x. 315 2. 8 000 6. I dag går det att köpa sig till en snabbare vård genom att teckna en privat sjukvårdsförsäkring. Men nu

har socialminister Lena Hallengren tillsatt en utredning med uppgift att strama åt systemet. Vårdgivare som är offentligt finansierade ska inte längre få möjlighet att låta patienter med privat försäkring gå före i kön. Vilka partier har motsatt sig Hallengrens förslag? 1. Alla utom S, V och MP (och där MP intar en oklar position). x. Alla utom S, V och C. 2. Alla utom M, KD och SD. 7. Under senare år har det varit en rad skandaler i Region Stockholm, bland annat när det gäller vårdvalet och slöseriet med skattepengar i samband med byggnaden av Nya Karolinska sjukhuset. Men vilka styr i dag i Region Stockholm? 1. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Feministiskt initiativ och Vänsterpartiet. x. Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet. 2. Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. 8. Vilket parti vill spara en miljard kronor på folkbildningen, vilket bland annat handlar om det ekonomiska stödet till studieförbunden? 1. Moderaterna x. Sverigedemokraterna 2. Centerpartiet

9. Vilka partier vill inte dra ner anslagen till public service? 1. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet samt frågetecken kring Liberalerna. x. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. 2. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. 10. Seko har formulerat ett antal valkrav. Förbundet har även analyserat fram vilket valutslag som skulle vara mest önskvärt för att få igenom kraven. Vad hoppas Seko på? 1. En socialdemokratiskt ledd regering. x. En regering med Socialdemokrater, Vänsterpartier, Miljöpartiet och Centerpartiet. 2. En blocköverskridande regering där Magdalena Andersson och Ulf Kristersson gör upp om politiken.

4 8 7 6 9 5 3 2 1

2 1 5 4 7 3 9 6 8

3 9 6 1 2 8 4 5 7

1 6 5 7 5 4 2 9 3

5 4 3 3 1 2 7 8 6

7 3 8 8 6 9 1 4 5

9 2 3 5 6 1 6 7 4

8 7 1 9 4 6 5 3 2

6 5 4 2 3 7 8 1 9