Årsberättelse 2022 | Erling-Perssons Stiftelse | Forskning & utbildning

KUNSKAP ÄR EN AV VÅRA VIKTIGASTE GEMENSAMMA RESURSER

Erling-Perssons Stiftelse har sitt ursprung i familjen Perssons intresse för entreprenörskap och hur entreprenörskapet kan bidra till verklig samhällsförändring.

Att via stiftelsen stötta forskning, utbildning och satsningar på barn och ungdom är ytterligare ett sätt att försöka påverka samhället i positiv riktning. Genom stiftelsens arbete får vi i familjen också möjlighet att förenas i vårt samhällsengagemang och i vår övertygelse att kunskap är en av våra viktigaste gemensamma resurser.

Vi ser satsningar på barn och unga, utbildning och forskning som delar som tillsammans bygger ett starkt samhälle och här arbetar vi långsiktigt. Det är en strävan där vi förenar oss med många andra och vi ser oss som en del av en helhet där mångfalden av aktörer gör att både möjligheter och risker kan identifieras och hanteras utifrån olika angreppssätt. Även om vår filantropiska verksamhet huvudsakligen har ett långsiktigt perspektiv, är en av filantropins styrkor också att snabbt kunna mobilisera insatser vid plötsligt uppkomna behov.

Under det gångna året har exemplen på plötsligt uppkomna behov varit många. Världen skakades av invasionen i Ukraina och det mänskliga lidande som följde i dess spår. Stiftelsen beslutade i början av mars 2022 att i ett första steg stödja Rädda Barnen och Röda Korsets verksamheter i området med 75 miljoner kronor till vardera. I slutet av året donerades ytterligare 50 miljoner kronor till respektive organisation, sammanlagt 250 miljoner kronor till stöd för drabbade. Vi valde Rädda Barnen och Röda Korset då de har fokus på insatser riktade mot barn och också medicinska insatser vilket är några av stiftelsens fokusområden.

Forskning och utveckling är viktiga för samhällets förmåga att ta fram nya lösningar på både

gamla och nya problem. Inte minst under pandemin fick vi exempel på att det tack vare forskningen blivit möjligt att ta fram både diagnostik, läkemedel och vaccin på kortare tid än någonsin tidigare.

Bland stiftelsens stöd till forskning under 2022 berättar vi i denna årsberättelse om flera exempel som försöker förbättra möjligheter att både diagnostisera och behandla sjukdom och ohälsa. I ett projekt med hemvist på både KTH och Karolinska sjukhuset vill Niclas Roxhed, som är specialiserad i mikro- och nanosystem, förpacka biologiska läkemedel så att patienten själv ska kunna ta dem som tablett och slippa injektioner som kan vara både obehagliga och ibland kräva hjälp av vårdpersonal. Anna Rostedt Punga vid Lunds universitet undersöker hur den neuromuskulära sjukdomen myasthenia gravis skiljer sig åt mellan olika patienter med förhoppning om att i framtiden kunna erbjuda mer individualiserade behandlingar. Vid Lunds universitet är även Lisa Rydén verksam och hon arbetar med att ta fram ett AI-verktyg som ska bidra till att onödiga operationer vid bröstcancer kan undvikas. Gunnar Pejler berättar om sin forskning vid Uppsala universitet och han hoppas att den i framtiden ska leda till helt nya behandlingsalternativ för folksjukdomen astma.

Entreprenörskap och forskning är besläktade i den bemärkelsen att båda vill lösa problem, eller om man så vill svara på behov, och därigenom skapa förändring. Pandemin gav oss också gott om exempel på nyttan av att ta sig an utmaningar på ett entreprenöriellt sätt. Viljan att hitta nya lösningar gav upphov till en mängd nya tjänster och produkter där den sociala entreprenören, det medlemsdrivna

initiativet eller det vinstdrivande företaget där alla kunde bidra till mångfalden av svar på människors behov. Stöd till utbildning som främjar entreprenörskap har varit en av stiftelsens grundpelare sedan start. Stockholm School of Entrepreneurship och Handelshögskolan i Stockholm är två organisationer som långsiktigt bidragit till utvecklingen på området med stöd av stiftelsen.

Människor med kunskaper, nyfikenhet och idéer är bland de viktigaste resurserna i både forskning och entreprenörskap. Att ge våra barn och unga goda förutsättningar för lärande parat med viljan att ställa frågor och testa sina egna förmågor är därför livsviktigt både för individen och för vårt kunskapsintensiva samhälles fortsatta utveckling. Därför har stöd för barns och ungas utveckling såväl som för utbildning och undervisning alltid legat oss varmt om hjärtat.

Under det gångna året har stiftelsen beviljat sin största enskilda donation hittills då uppförandet av det kommande Nobel Center beviljades 600 miljoner kronor i stöd. Nobel Center kommer, med hela allmänheten som sin målgrupp, i allra bredaste bemärkelse att främja utbildning och undervisning. Vi kommer att ha anledning att återvända till det under projektets gång.

I årets verksamhetsberättelse uppmärksammar vi i intervjuer flera initiativ som med stöd av stiftelsen på olika sätt hjälper unga nå sina drömmar. Projektet Mattecoach öppnar dörren till matematikens värld för högstadie- och gymnasieelever berättar Daniel Carlsson vid Linköpings universitet. Och samtidigt som den enskilda eleven får bättre möjligheter att klara sina studier får vi fler unga som kan gå vidare till högre utbildning och vara med och tackla framtidens utmaningar. Karin Forslind och Mia Stagh berättar om hur Alhanko Academy of Ballet får unga att växa som både människor och dansare. Under Leo Razzaks ledning har Värmeverket etablerat sig i Bredäng, en förort till Stockholm, där kan unga upptäcka hur deras idéer inom skapande verksamheter kan bli långsiktigt hållbara genom entreprenörskap.

Katarina Nilsson och Johan Oljeqvist berättar om Fryshusets projekt Lampan som hjälper unga hitta sin väg till studier och arbetsmarknad.

Utmaningarna för barn och unga är på många håll stora. Vi läser nästan dagligdags om den otrygghet många barn växer upp med och hur det påverkar deras liv på kort och på lång sikt. Kunskapen om hur vi motverkar både otryggheten och dess effekter blir dessbättre större och större. Vi vet att en lyckad skolgång är viktig men att också meningsfulla fritidsaktiviteter och goda förebilder bland både

föräldrar och andra kan vara avgörande för tron på den egna förmågan. Det är också tydligt att det inte finns en enskild insats som ensamt kan vända utvecklingen. Som stiftelse hoppas vi framåt göra fortsatta satsningar som på ett meningsfullt sätt bidrar i vårt samhälles arbete för ungas möjlighet att lyckas.

Under slutet av 2022 förlorade stiftelsen genom Sigbrit Frankes bortgång en högt värderad styrelseledamot som gjort ovärderliga insatser i stiftelsens arbete. Sigbrit var född i en tid då stora ojämlikheter i tillgång till högre utbildning rådde och hon vittnade själv om hur betydelsefulla några av hennes mentorer varit för att hon skulle ta klivet mot en akademisk karriär som senare blev mycket framgångsrik. Att få känna att någon tror på en och att hitta sin väg kan vara avgörande. Vi påminns därigenom att det som var sant då också är sant nu. Förhoppningsvis ger några av de initiativ stiftelsen stödjer unga gnistan, att likt Sigbrit, hitta sin väg och bidra till samhället på ett positivt sätt.

Stefan Persson Styrelseordförande

”Under det gångna året har stiftelsen beviljat sin största enskilda donation hittills då uppförandet av det kommande Nobel Center beviljades 600 miljoner kronor i stöd.

Nobel Center kommer, med hela allmänheten som sin målgrupp, i allra bredaste bemärkelse att främja utbildning och undervisning.”

STIFTELSENS URSPRUNG OCH ÄNDAMÅL

Sedan grundandet av stiftelsen 1999 har Erling-Perssons

Stiftelse gjort drygt 270 donationer, om sammanlagt 4,6 miljarder kronor. På den långa listan av mottagare finns bland andra Karolinska Institutet, Handelshögskolan och Fryshuset.

Erling Persson grundade 1947 det företag som idag utvecklats till att bli den globala H&M-gruppen.

1999 bildades Erling-Perssons Stiftelse, till minne av hans många insatser inom handel och företagande.

Stiftelsen har sin ekonomiska grund i donationer från familjen Persson.

Familjens stora intresse för entreprenörskap som positiv kraft i samhället, gjorde att stöd till utbildning på entreprenörskapsområdet blev ett naturligt första ändamålsområde för stiftelsen.

Snart följde ytterligare två områden, som syftar till att bättre rusta samhället inför framtiden: Stöd till forskning och stöd för att främja barn och ungdomars utveckling.

För att tänka nytt, och stimulera till nya lösningar, ser stiftelsen vikten av möten och samarbeten.

Därför stödjer stiftelsen gärna tvärvetenskapliga satsningar och projekt som knyter samman flera olika samhällssektorer.

Stiftelsens engagemang för projekten den stödjer grundar sig i ett förtroende för att projektägaren har förmågan att förflytta gränsen för vår gemensamma kunskap och förståelse och i övertygelsen att kunskap förändrar och förbättrar liv. Fram till idag har drygt 270 donationer gjorts. Sammanlagt har stiftelsen givit 4,6 miljarder till samhällsnyttiga ändamål.

Den hittills största enskilda donationen, om 600 miljoner kronor, gjordes 2022 till Stiftelsen Nobel Center. Donationen kommer att möjliggjöra uppförandet av det nya Nobel Center vid Slussen i Stockholm, en byggnad som med sitt innehåll kommer att upplysa, inspirera och stimulera.

Olika utbildningar inom entreprenörskapsområdet har tillsammans fått cirka 700 miljoner kronor, med Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm School of Entrepreneurship och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien som stora mottagare. Stiftelsens medel har även skapat möjlighet att starta utbildning och forskning i ett nytt ämne – modevetenskap (donation 75 miljoner kronor). Denna utbildning är numera väletablerad vid Stockholms universitet.

Inom vetenskap är forskning om diabetes typ 1 det område där stiftelsen gjort sin största insats, med cirka 400 miljoner kronor till dags dato. Betydande stöd har också delats ut till forskning inom till exempel cancer, hjärt- kärlsjukdom, antibiotikaresistens och neurologisk sjukdom.

Fryshuset var den första barn- och ungdomsorganisationen som fick verksamhetsstöd av stiftelsen. Fryshuset har hittills drivit projekt med stöd av stiftelsen till ett sammanlagt värde av ungefär 170 miljoner kronor. Stödet har bidragit till att utveckla Fryshuset till ett mycket uppskattat centrum för barn och unga inom idrott, kunskap, fritidsverksamhet, med mera. Barn- och ungdomsorganisationer har tillsammans tagit emot cirka 520 miljoner kronor.

Vid utgången av 2022 hade donationerna ungefärligen fördelats (i antal kronor räknat) mellan de tre ändamålsområdena enligt följande: 45 procent forskning, 45 procent utbildning och 10 procent barn och ungdom.

383

Stockholm School of Entrepreneurship (SSES) är ett samarbete mellan sex universitet och högskolor. Där möts studenter över ämnes- och nationsgränser för att samarbeta om morgondagens innovationer och företagande. SSES har under drygt 20 år fått ett sammanlagt stöd om 383 miljoner kronor.

1

Utbildningar vid universitet och högskolor har sedan stiftelsen bildades stöttats med 1 miljard kronor.

1999

Erling Persson grundade 1947 det företag som idag utvecklats till att bli den globala H&M-gruppen.

1999 bildades Erling-Perssons Stiftelse, till minne av Erlings många insatser inom handel och företagande.

4

Stiftelsens styrelse sammanträder för ordinarie beslutsmöten vid fyra tillfällen per år.

75

År 2006 tillkom Centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet med hjälp av en donation ifrån stiftelsen (totalt 75 miljoner kronor). Sedan 2018 är modevetenskap en självständig akademisk disciplin vid universitetet.

4,628

Sedan stiftelsens bildande 1999 har den delat ut över 4,6 miljarder kronor till sina tre ändamålsområden.

138,5

Utbildning och forskning inom klimat och miljö är viktigt för att vi ska kunna bygga en hållbar framtid. Genom olika satsningar har stiftelsen donerat 138,5 miljoner kronor till dessa områden.

2,023

Området Undervisning & Utbildning har genom åren tilldelats cirka 2 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 45 procent av samtliga donerade medel.

400

En donation om cirka 400 miljoner kronor gjordes 2010 till Karolinska Institutet. Donationen möjliggjorde uppförandet av Aula Medica, 10 000 kvm i forskningens och utbildningens tjänst.

520

Stiftelsen hade fram till sista december 2022 beviljat medel till 75 projekt som främjar barn och ungdomars utveckling, sammanlagt 520 miljoner kronor.

45%

Knappt hälften av de medel som stiftelsen totalt delat ut, 2 miljarder kronor, har gått till forskningsprojekt ledda vid svenska universitet och högskolor.

150

Stiftelsen tar emot drygt 150 ansökningar om projektstöd per år. Omkring 100 av dessa är forskningsansökningar.

ÅR 2022 I KORTHET

Ylva Linderson, forskningssekreterare, summerar året där stiftelsen historiskt sett gjort sina största donationer.

2022 inleddes med en känsla av återhämtning och hoppfullhet efter pandemin. Invasionen av Ukraina förändrade över en natt omvärldsläget med stora humanitära behov som följd. Samtidigt som stiftelsen beslutade att vara med och bidra för att lindra situationen för människor som drabbades av kriget har också stora långsiktiga stöd för forskning och utbildning beviljats vilket sammantaget gjorde 2022 till det år då stiftelsen donerade den största mängden medel under sin 23-åriga historia. En dryg miljard kronor i donationsbeslut fördelades på 29 initiativ.

På området vetenskap och forskning tilldelades 12 projekt sammanlagt 127,3 miljoner kronor. Projekten spänner över teman som hjärt- kärlsjukdom, diagnostik och bekämpning av cancer, degenerativa sjukdomar och autoimmunitet samt vägar till nya läkemedelsbehandlingar.

Sju organisationer som verkar för barns och ungas utveckling delade på drygt 39 miljoner kronor. Tematiskt verkar de olika projekten för barns och ungas psykiska såväl som fysiska välmående, motverkar negativa konsekvenser av utsatthet, sänker trösklarna för att unga ska hitta meningsfulla fritidsaktiviteter och arbetar för att unga ska hitta sin väg till studier och yrkesliv.

Planerna på ett nytt Nobel Center vid Slussen i Stockholm presenterades under våren. ErlingPerssons Stiftelse beslutade att tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse möjliggöra uppförandet av centret. Erling-Perssons Stiftelse stödjer uppförandet med en donation om 600 miljoner kronor. Förhoppningen är att centret långsiktigt

ska nå breda och växande målgrupper med ny kunskap, inspiration och spännande möten. Här förenas vetenskap, kultur och fredsarbete som drivkrafter för en positiv utveckling i världen, nu mer aktuellt än på länge. Donationen är den största enskilda utbildningssatsningen stiftelsen gjort fram till dagens datum.

För att stödja människor som drabbats av kriget i Ukraina riktade stiftelsen donationer till verksamhet inom sina ändamålsområden för barn och ungdomar och för medicin och vård. Rädda Barnen och Röda Korset mottog fördelat på två tillfällen därför sammanlagt 125 miljoner kronor vardera för sina insatser för nödställda i Ukraina och i närområdet. Vid inledningen av 2022 konstaterade vi att civilsamhällets insatser för drabbade kommer att behövas under lång tid. Tyvärr stämmer det fortfarande men vi ser också att uthålligheten hos befolkning och civilsamhälle består.

Ylva Linderson Forskningssekreterare

Vetenskap &

forskning

PÅ VÄG MOT INDIVIDUELL BEHANDLING VID MYASTENIA GRAVIS

Sjukdomen myastenia gravis slår olika hårt beroende på vilken undergrupp av sjukdomen man drabbas av. Genom att identifiera dessas molekylära signaturer vill Anna Rostedt Punga bättre kunna rikta rätt behandling till rätt patient.

Det första symtomet vid sjukdomen myastenia gravis, MG, är ofta att ett eller båda ögonlocken börjar hänga så att man ser sömning ut. Anna Rostedt Punga, överläkare och professor i klinisk neurofysiologi vid Uppsala universitet, berättar att det inspirerade Walt Disney när han formade karaktärerna till den tecknade filmen Snövit från 1937.

– Han hade en god vän med myastenia gravis som fick låna ut detta drag till dvärgen Trötter, säger hon.

Hängande ögonlock kan låta harmlöst, men MG beror på skadad kontakt mellan nerver och muskler. Symtomen förändras ofta över tid och kan i värsta fall påverka andningen. I Sverige lever ungefär 2 500 personer med sjukdomen. Förekomsten ökar både här och i resten av världen, delvis beroende på bättre diagnostik.

– Och vi blir dessutom friskare som äldre, vilket gör att man har sämre tolerans än tidigare för att drabbas av dålig muskelstyrka, säger hon.

Hennes eget intresse för sjukdomen väcktes då hon 1997 studerade till läkare och praktiserade på mottagningen för klinisk neurofysiologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Det var otroligt spännande att försöka förstå vad patienternas olika symtom berodde på – rena detektivarbetet, säger hon.

Hon började forska om MG 1999 under sitt första projekt vid Duke University i USA.

– Det var en intressant patientgrupp att ha att göra med, så sedan var jag fast, säger hon.

MG är en autoimmun sjukdom, där kroppen felaktigt bildar antikroppar mot kroppsegna strukturer. Som behandling ges immundämpande

läkemedel, i första hand kortison. På sistone har det även utvecklats riktade biologiska läkemedel, exempelvis mot olika delar av det så kallade komplementsystemet som är en del av immunförsvaret. Man provar också läkemedel som slår ut de B-celler som bildar antikroppar.

Sjukdomen kan delas in i sex olika undergrupper. Uppdelningen beror på dess symtom – om den debuterar tidigt eller sent i livet, om den drabbar ögonen eller är generaliserad, om den är kopplad till cancerformen tymon (som drabbar ett organ kallat brässen, eller thymus) samt på vilka antikroppar som är inblandade.

En avigsida är att det saknas objektiva mått på hur bra en viss behandling fungerar.

– Vi kan mäta olika slags antikroppar och testa hur muskler reagerar på utmattning. Det är bra för att ställa diagnosen MG, men eftersom sjukdomen ger så skilda symtom hos olika personer är det svårt att mäta behandlingseffekten, säger hon och fortsätter:

– Det gör det också svårt att förutse vem som kommer reagera bra på en viss behandling.

I projektet Towards personalized medicine in myasthenia gravis vill Anna Rostedt Punga och hennes kollegor råda bot på denna brist. Projektet är utformat som en trestegsraket.

I den första delen vill de hitta molekylära signaturer i blodet för sjukdomens sex undergrupper. Tanken är att de kännetecknas av olika förekomst av mikro-RNA, något gruppen visade i en studie publicerad i Cells 2022, och proteiner. Dessa utvinns från blodprov från ett 50-tal patienter i varje

Anna Rostedt Punga började forska om myastenia gravis 1999 då hon var i USA. ”Det var en intressant patientgrupp att ha att göra med, så sedan var jag fast.”

I frysta blodprover från patienter är forskarna på jakt efter de molekylära signaturer som särskiljer sjukdomen myastenia gravis sex undergrupper.

Forskarna odlar mänskliga nerv- och muskelceller på chip för att se hur patienters antikroppar skadar kopplingarna mellan cellerna hos dessa ”minipatienter”.

grupp, som ska jämföras med lika många friska personer för att hitta det som sticker ut. Även nydiagnosticerade patienters prover ska ingå. Då går det att följa hur de förändras i takt med att olika behandlingar sätts in, vilket ger ökad förståelse för vad som fungerar bäst.

I steg två fokuserar man på de tio procent av de med MG som inte förbättras av gängse behandling.

– Här tror vi, vilket vi också beskrev i Lancet Neurology 2022, att det kan handla om att sjukdomen från att vara autoimmun övergår till en neurodegenerativ form. Även här vill vi finna dess molekylära profil, säger hon.

Prover på serum, immunceller och muskelvävnad från tio patienter med denna form av MG ska samlas in och jämföras med prover från tio andra MG-patienter samt med prover från tio friska. Målet är att identifiera de sätt som kopplingen mellan muskler och nerver förstörs på och som är unika för behandlingsresistent MG. Förhoppningen är att delar i dessa specifika händelsekedjor ska kunna utgöra framtida måltavlor för behandling.

I det tredje steget vill forskarna skapa nya och bättre sjukdomsmodeller.

– Det mesta vi vet idag är från studier på råttor och möss, men de utvecklar inte alltid MG, även om de ges rätt slags antikroppar. Här har vi en unik modell där vi vill utgå från patientmaterial, säger hon.

De använder elektriska chip, tre gånger fyra millimeter stora, som på ytan har 24 600 elektroder och som de beskrev 2018 i tidskriften Frontiers

1672

Då beskrevs myastenia gravis första gången av läkaren Thomas Willis från Oxford, men beskrivningen (på latin) fick inte genomslag förrän 1903.

of Physiology. På dessa chip kommer de nu att odla mänskliga nerv- och muskelceller. Till denna konstgjorda nerv-muskelkoppling adderas sedan patientserum med olika patienters unika antikroppar.

I realtid kan då forskarna studera hur antikroppar från de olika patienterna skadar kopplingen mellan nervändar och muskelceller.

– Dessa chip blir ett slags ”mini-patienter” som vart och ett har sin egen kedja av störda signaler mellan nerver och muskler, säger hon.

Det övergripande målet är att identifiera vad som sker i olika varianter av sjukdomen för att nå den förståelse som krävs för individuellt riktad behandling.

– Hittills har alla patienter dragits över en kam, men vi vill kunna anpassa uppföljning och behandling till respektive patient, säger hon.

– Stödet från Erling-Perssons Stiftelse innebär en tydlig nystart för projektet med nya anställda och också en flytt till nya lokaler. Både våra undersökningar och att utveckla chipmodellen är dyrt, och framförallt har vi med stödet chans att få in patienter från hela landet vilket är viktigt för att validera våra metoder, säger hon.

Hon tycker också att det är bra att sjukdomen uppmärksammas.

– Vi behöver nå ut – inte minst till läkarna inom primärvården så att MG upptäcks i tid. Jag har haft patienter, ofta unga kvinnor, som felaktigt gått med en utbrändhetsdiagnos i flera år när det egentligen har handlat om MG, säger Anna Rostedt Punga.

2 500

Så många personer i Sverige lever med sjukdomen myastenia gravis.

24 600

Antalet elektroder på chipet som mäter tre gånger fyra millimeter, där muskel- och nervceller ska odlas för att skapa patientspecifika sjukdomsmodeller.

OM PROJEKTET

Projektledare: Anna Rostedt Punga, professor och överläkare i klinisk neurofysiologi, verksam vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Namn: Towards personalized medicine in myasthenia gravis.

Vad: Att i tre delprojekt karaktärisera de sex subgrupperna av MG, vad som kännetecknar behandlingsresistent MG samt på chip skapa patient-specifika sjukdomsmodeller som kan användas för att testa olika slags läkemedelsbehandling.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet i fyra år, med totalt 6,5 miljoner kronor.

HAN VILL GÖRA ALLA SLAGS LÄKEMEDEL SVÄLJBARA

Biologiska läkemedel består av stora molekyler, exempelvis arvsmassa, peptider eller antikroppar. Idag behöver de ges via injektion eller dropp, men Niclas Roxheds mål är att även dessa ska kunna sväljas då människor hellre äter tabletter än tar sprutor.

Biologiska läkemedel har blivit allt vanligare de senaste åren. Dessa kan bestå av arvsmassa av olika slag (DNA och RNA), av korta proteinbitar som kallas peptider eller av hela antikroppar. Till skillnad mot vanliga läkemedel som är små, kemiska molekyler kan inte biologiska läkemedel tas via munnen. Det beror på att vår mag-tarmkanal är utformad för att bryta ner biologiska molekyler och därför har de behövt ges direkt in i blodet eller genom huden i en muskelcell. Det vill Niclas Roxhed, docent i mikro- och nanosystem vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH i Stockholm, ändra på. Redan under utbildningen till civilingenjör i elektroteknik insåg han att han ville ägna sig åt medicinteknik.

– Det kändes mer meningsfullt än att utveckla nästa generation mobiltelefoni, en chans att göra något gott och rädda människoliv, säger han.

Han började doktorera 2003 och ägnade sig åt att skapa mikronålar – med ett hårstrås diameter – som kunde injicera insulin i huden lika bra som vanliga nålar.

2015 dök det upp ett meddelande i inkorgen som styrde om hans yrkesbana. Då hade han redan sin egen forskargrupp på KTH, men när Bob Langer på Massachusetts Institute of Technology, MIT, undrade om han ville gästa laboratoriet som expert på mikronålar nappade han.

– Jag har känt till honom hela min karriär eftersom han är världens mest citerade ingenjör och mycket framgångsrik inom medicinteknik. Så 2016 packade jag med mig hela familjen till Boston där vi stannade i nästan två år, säger han.

Projektet handlade om att utforska om det gick att med mikronålar injicera läkemedel direkt i tarmen. Tarmslemhinnan innehåller mycket blodkärl vilket gör att småsår läker snabbt och tarmen är heller inte smärtkänslig för stick, bara för töjning – vilket den som genomgått en endoskopisk undersökning känner till.

– Vi vet också att tarmen är mycket lättare att penetrera än huden som har ett hårt, yttre hornlager av döda hudceller. I tarmen är det som att skära med en varm kniv i smör vilket gör att mikronålar bara behöver fästa mot slemhinnan, säger han.

”Jag är stoltast över att jag insåg att man kan skapa nålen av själva läkemedlet.”

Under tiden vid MIT designade han en ärtstor kapsel som innehöll en liten spruta. Med hjälp av en metallfjäder som aktiverades när kapseln svalts och nått magsäcken injicerades där en liten dos insulin.

– Detta slogs upp stort 2019 i tidskrifterna Nature Medicine och Science. Ett läkemedelsbolag håller nu på att utveckla tekniken för att personer med diabetes ska kunna svälja sitt insulin istället för att ta sprutor, säger han.

Själv har han dock lämnat de ihåliga sprutorna bakom sig. Han beskriver att som forskare idag behöver man även vara entreprenör, och inom medicinteknik krävs att man patenterar sina innovationer för att de i ett senare skede ska kunna utvecklas till medicinska produkter.

Det patent jag är stoltast över är att jag insåg att man kan skapa nålen av själva läkemedlet, alltså forma pulvret till en spetsig nål – det var att tänka utanför boxen.

Mikronålarna skapas på en liten platta, 40 stycken på en yta av 20 kvadratmillimeter. Denna teknik kommer han nu att vidareutveckla i projektet Enabling oral delivery of biologic drugs Tanken är att skapa nålar av två olika läkemedel, insulin och adalimumab, ett mycket vanligt antikroppsläkemedel som idag används bland annat mot ledgångsreumatism.

Den lilla plattan där mikronålarna är fästa kapslas in i ett tablettliknande hölje som löser upp sig när det passerat den sura magsäcken och nått tunntarmens neutrala pH-miljö.

Han är hoppfull och ser stor potential framåt för sväljbara biologiska läkemedel.

– Läkemedelsbolagen idag har kapacitet att ta fram biologiska läkemedel mot en rad olika sjukdomar. Men så länge det inte finns ett enkelt och patientvänligt sätt att ta dem kommer de inte att

utveckla läkemedel mot sjukdomar som inte är direkt dödliga. Detta då man vet att människor mycket hellre tar tabletter än sprutor, säger han och fortsätter:

– Vi vet också att läkare hellre föreskriver tabletter än sprutor, trots att sprutbehandling skulle vara mer effektiv.

Han exemplifierar med de covid-vaccin som togs fram under pandemin och som består av den biologiska molekylen mRNA.

– Tänk om de hade kunnat ges som tablett istället för att injiceras! Det hade varit så mycket smidigare om man inte hade behövt logistiken bakom massvaccinationer via injektioner och en obruten fryskedja, säger han.

– Stödet från Erling-Persssons Stiftelse betyder allt för att vi ska kunna dra igång projektet. Projektet är kostsamt, inte minst för att vi behöver testa detta i många olika modeller, säger Niclas Roxhed och fortsätter:

– Men det känns jätteviktigt och om vi får det att fungera kan det komma att påverka livet för miljarder människor.

50

Så många procent av de som får läkemedel utskrivna följer inte sin läkares ordination.

1

millimeter lång är nålen, som är skapad av själva läkemedlet, och ungefär 0,2 millimeter i diameter.

40

Antalet mikronålar som får plats på en yta motsvarande 20 kvadratmillimeter.

OM PROJEKTET

Projektledare: Niclas Roxhed, docent i mikro-och nanosystem vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm, samt föreståndare för MedTechLabs, ett forskningscenter som finansieras av KTH, Karolinska Institutet och Region Stockholm.

Namn: Enabling oral delivery of biologic drugs.

Vad: Att kunna förpacka biologiska läkemedel så att de går att svälja, istället för att som idag behöva tas via injektion eller dropp. Målet är att skapa mikronålar av själva läkemedlet som sedan levereras i mag-tarmkanalen. Själva mikronålarna kapslas in i ett tablettliknande hölje som löser upp sig när det passerat den sura magsäcken och nått tunntarmens neutrala pH-miljö.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet i tre år, med totalt 8 miljoner kronor.

MÅLET ÄR ATT KVINNOR SKA SLIPPA ONÖDIGA OPERATIONER

Vid bröstcancer är det rutin att förutom att operera bort själva tumören även avlägsna lymfkörtlar i armhålan. Lisa Rydén utvecklar ett system som kan ge beslutsstöd om när sådan operation inte är nödvändig.

Årligen insjuknar omkring 8 000 kvinnor i bröstcancer i Sverige. Tack vare mammografi och kvinnors medvetenhet om vikten att söka för knölar i bröstet hittas idag allt fler brösttumörer tidigt. Det innebär att de flesta tumörer diagnostiseras i ett tidigt stadium men hos ungefär var fjärde som drabbas har tumörceller spritt sig till lymfkörtlarna. Idag avlägsnas rutinmässigt lymfkörtlar i den korresponderande armhålan. Det ingreppet lämnar 7–10 procent av de som opererats med kvarstående problem, som ödem, stickningar och axelproblem.

”Vi vill kunna förutsäga hur sannolikt det är att cancern spritt sig till armhålan.”

Lisa Rydén, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor i kirurgi vid Lunds universitet, vill att färre patienter ska behöva genomgå ingreppet.

– Vi vill kunna förutsäga hur sannolikt det är att cancern spritt sig till armhålan, för att kvinnor ska slippa onödiga kirurgiska ingrepp som påverkar deras livskvalitet, säger hon.

1997 kom de första studierna om vikten av att analysera den så kallade portvaktskörteln i armhålan istället för att ta bort en stor del av armhålans innehåll. Då identifieras den första lymfkörteln som tar emot lymfflödet från bröstet som drabbats av cancer. Den opereras bort och analyseras för att visa om cancern spritts till lymfkörtlarna – något som idag alltså är klinisk rutin.

Lisa Rydén var redan under sin doktorandtid intresserad av spridning av bröstcancer till lymfkörteln. – Jag frågade min bihandledare som var tumörpatolog varför det inte fanns några biomarkörer för att bedöma risken för spridning till lymfkörteln?

Eftersom sådana saknades, började hon arbeta med att identifiera dessa biomarkörer. En anledning är att även om något fler idag insjuknar i bröstcancer, har en lägre andel av patienterna spridning till lymfkörtlarna. Och andelen minskar för varje år.

– Tidigare hade spridning skett i 40 procent av fallen, numera rör det sig om 20–25 procent. Ändå har vi som rutin att ta bort lymfkörtlar, som i många fall är helt friska, säger hon.

2019 beskrev hon och hennes kollegor NILS, som står för ”non-invasive lymph node staging”, i en vetenskaplig artikel publicerad i BMC Cancer. Mycket enkelt beskrivet är det ett verktyg som använder artificiell intelligens, AI, för att utifrån en rad olika tumör-data och bilder ta fram sannolikheten för att just den aktuella tumören har spritt sig till lymfkörtlarna.

– Hösten 2018 fick vi stöd från Erling-Perssons Stiftelse för att vidareutveckla NILS-modellen, vilket vi förstås var otroligt tacksamma för, säger Lisa Rydén.

Arbetet har sedan dess pågått oförtrutet. Över tid har gruppen exempelvis kunnat visa att om NILS användes brett skulle antalet lymfkörteloperationer kunna minskas med cirka en tredjedel, något som även med hälsoekonomiska metoder visat sig vara säkert och kostnadseffektivt. Detta publicerades 2022 i Breast Cancer Research and Treatment.

I paraffinblocket finns tumörprover från många patienter inbäddade. Dessa ska färgas in för att se om de uppvisar tecken på lymfkörtelspridning.

”Trippelnegativ cancer sprider sig i första hand till blodet, och inte till lymfkörtlarna. I dessa tumörer finns det mycket infiltrerande immunceller och min hypotes är att graden och typen av sådan infiltration kan påverka om tumören sprider sig till lymfkörteln eller ej.”

LISA RYDÉN

Lisa Rydéns grupp ska undersöka sambandet mellan tumörens genetiska profil och dess förmåga till lymfkörtelspridning genom att analysera patientprover.

Idag finns en prototyp av NILS att se på Lunds universitets hemsida, men den är ännu ej tillgänglig för klinisk användning.

– Jag föreläste för kollegor inom onkologi och kirurgi som var väldigt intresserade, men resultaten behöver publiceras vetenskapligt innan modellen kan börja användas utanför ramen för studier, säger hon.

I det nya projektet Improvement of the NILS model by integrating imaging and pathology features identifying node-negative breast cancer patients kommer modellen att ytterligare finslipas. Arbetet bedrivs parallellt med tre inriktningar.

I en del kommer man att ännu mer noggrant studera information i mammografibilder. Här tränas AI på mammogram från omkring 700 patienter och det som studeras i utsnitt ur bilderna är tumörens textur, ogenomtränglighet och förkalkningar. Sedan kommer AI:n att få bedöma 500 andra kvinnors mammografibilder för att avgöra tillförlitligheten i fynden.

– Här vill vi se om det går att koppla förekomsten av vissa tecken i mammografibilderna till spridning till lymfkörteln. Här krävs AI eftersom dessa skillnader i bildens mönster är svåra att upptäcka för det mänskliga ögat, säger Lisa Rydén.

Den andra delen tar fasta på att bröstcancer förekommer i primärt fyra olika molekylära former. Här vill forskarna se om och hur dessa olika varianters genetiska signaturer går att koppla till spridning. Vanligast är hormonell bröstcancer som drabbar äldre kvinnor och som utgör 80 procent av fallen. Denna har oftast god prognos. I andra änden finns så kallad trippelnegativ bröstcancer, som utgör 10 procent av alla fall. Dessa tumörer har inte några hormonreceptorer på sin yta vilket gör dem svårbehandlade. De drabbar yngre patienter och har sämre prognos än hormonell bröstcancer. Dessutom finns två ytterligare former av hormonberoende cancer som främst karaktäriseras av hur snabbt de tillväxer.

– I denna del kommer vi att utgå från SCAN-B kohorten, som omfattar alla bröstcancerpatienter i Södra sjukvårdsregionen som kan lämna blod- och vävnadsprov, säger hon.

Det ger forskarna möjlighet att i en stor grupp patienter undersöka sambandet mellan tumörens genetiska profil och lymfkörtelspridning. I nuläget har det gått att framgångsrikt analysera omkring 10 000 tumörer med avseende på genexpression.

– Vi ska börja med en förstudie för att sedan på bästa sätt kunna utnyttja den större kohorten. Det vi vill är att få en biologisk förståelse till varför

det ser olika ut vad gäller spridning mellan olika bröstcancerformer, säger hon.

I den tredje delen av projektet är målet att – om möjligt – avslöja hur tumörens immunologiska profil kan kopplas till spridning. Lisa Rydén berättar att det skiljer sig mycket åt mellan olika tumörformer.

– Trippelnegativ cancer sprider sig i första hand till blodet, och inte till lymfkörtlarna. I dessa tumörer finns det mycket infiltrerande immunceller och min hypotes är att graden och typen av sådan infiltration kan påverka om tumören sprider sig till lymfkörteln eller ej, säger hon.

Mikroskopiska snitt av olika slags tumörer ska färgas in så att 6–7 av de olika immunceller som finns däri går att se.

– Frågan är om det finns ett mönster som kan förklara varför spridning till lymfkörtlarna sker. Detta är ett högriskprojekt, det kanske inte finns någon tydlig koppling, säger hon och fortsätter:

– Men skulle det gå att se exempelvis att hög andel av en specifik typ av infiltrerande immunceller är kopplad till spridning kan det användas både vid diagnos av lymfkörtelspridning och även som möjlig, framtida måltavla för behandling.

”Vi vill få fram så mycket information som möjligt som vi kan använda inför operationen. Målet är att kvinnan

och läkaren ska få en siffra att förhålla sig till, att det till 98 procent är troligt att tumören inte har spridit sig.”

Hon beskriver arbetet som att bit för bit lägga ett gigantiskt pussel.

– Vi vill få fram så mycket information som möjligt som vi kan använda inför operationen. Målet är att kvinnan och läkaren ska få en siffra att förhålla sig till, att det till 98 procent är troligt att tumören inte har spridit sig. Då kan man efter moget övervägande fatta beslut om man vill operera eller inte, säger hon.

Hon lyfter att det var mycket välkommet att i detta utvecklingsarbete få förnyat stöd från Erling-Perssons Stiftelse.

– Det visar på en långsiktig vilja att stödja projektet vilket betyder otroligt mycket för oss. Jag var naturligtvis jätteglad då vi blev beviljade stöd första gången, men det här är åtminstone lika stort, säger Lisa Rydén.

8 000

Antalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer varje år i Sverige, samt 30–50 män.

25

Så många procent har spridning till lymfkörtlar i armhålan, men hos 100 procent opereras idag lymfkörtlar i armhålan bort.

7–10

Runt så många procent får problem efter den operationen, i form av ödem, försenad sårläkning, samt armrelaterade problem som stickningar, förlorad känsel, ömhet och minskad rörlighet i axeln.

OM PROJEKTET

Projektledare: Lisa Rydén, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor i kirurgi vid Lunds universitet.

Namn: Improvement of the NILS model by integrating imaging and pathology features identifying node-negative breast cancer patients.

Vad: Att ta fram ett AI-stött webbaserat beslutsstöd för att kunna bedöma risken för att en viss kvinnas bröstcancer har spritt sig till lymfkörtlar i armhålan. I projektet ska man förbättra verktyget ytterligare med data från mammografi, genanalys av tumörmaterial och analys av immunceller i tumörerna.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 8 miljoner kronor över tre år.

ETT HELT NYTT SÄTT ATT BEHANDLA

ASTMA

Astma kan vara mycket obehagligt när luftrören snörps samman och det känns som att försöka andas genom ett sugrör. Gunnar Pejler och hans kollegor vill finna sätt att specifikt slå mot de cellslag som orsakar symtomen.

Astma är en folksjukdom där uppåt var tionde vuxen i Sverige är drabbad i någon grad, och ofta utlöses astman av en allergisk reaktion. Symtom på allergisk astma är väsande och pipande andning, tryck över bröstet, andfåddhet och en känsla av att det är svårt att andas samt hosta. Idag behandlas astma med inflammationsdämpande och luftrörsvidgande läkemedel, där fler läkemedel kan läggas till om det behövs.

Ett av de cellslag som ligger bakom symtomen kallas mastcell. Gunnar Pejler, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet, har studerat dessa sedan mitten av 1990-talet.

– Som så ofta inom forskningen var det inte planerat utan jag halkade in på mastcellerna av en slump. Jag höll på att studera de vita blodkroppar som kallas makrofager och trodde att de kunde motverka blodlevring, men det visade sig vara mastcellerna som hade den förmågan, säger han.

Mastceller finns i vävnader som ligger nära vår omgivning: i hud, ögon, luftvägar och tarm. De reagerar genom att släppa ut en rad olika komponenter, där histamin kanske är mest känt. Mastceller kännetecknas av att de är fullproppade av små blåsor som i sin tur innehåller sur vätska. Denna egenskap vill nu Gunnar Pejler och hans kollegor använda för att slå mot mastceller och de likaledes sura eosinofilerna som också är inblandade i allergisk astma.

I inledande försök kunde de med hjälp av två olika molekyler få mastceller och eosinofiler att genomgå så kallad apoptos, eller kontrollerad celldöd. Molekylerna gör att cellernas blåsor släpper ut sitt

sura innehåll inuti cellen, varpå cellen packar ihop och dör.

– Men de molekyler vi använde hade toxiska egenskaper, så vi behövde en bättre kandidat, säger Gunnar Pejler.

De sökte då igenom ett bibliotek med 1 200 små molekyler som alla är godkända läkemedel. Där fann de en som verkade lovande, monensin. Molekylen utvinns ur en svamp och används flitigt inom djuraveln, bland annat som antibiotika.

– Det hade ju varit riktig bingo om vi hade hittat en kandidat som redan var godkänd som läkemedel för människa. Men vi tror inte att monensin är farlig att använda, säger han.

Detta behöver dock fastställas i toxikologiska test. Frågan är då om det finns risker med att slå ut mastceller – de borde väl ändå ha något slags skyddande effekt eftersom de finns kvar hos oss? Enligt Gunnar Pejler är deras roll som skydd mot bakterier eller parasiter inte helt belagd.

– Deras sätt att sekundsnabbt degraderas är inte funktionellt vid sådana, mer långsamma hot. Men det finns ett tillfälle då det är bråttom och det är när det handlar om att skydda oss mot gift, säger han. Mastceller har också visat sig kunna utsöndra enzymer som bryter ner orm- eller bigift.

– Det var nog en mycket viktig och livsavgörande funktion under människans utveckling, men kanske inte lika grundläggande nu i Sverige på 2000-talet, säger han.

I projektet A new principle for the treatment of asthma är en del att ta fram mänskliga mastceller ur lungvävnad, något som har visat sig vara svårt.

Gunnar Pejler studerade makrofager som han trodde kunde motverka blodlevring, men det visade sig vara mastcellerna som hade den förmågan.

Forskarna får mänsklig lungvävnad och bortopererade näspolyper. Från dessa ska de ta fram mastceller att testa sin läkemedelskandidat på.

Gunnar Pejler och kollegorna i gruppen har inom projektet kunnat alstra mycket data, men mer studier krävs och även att resultaten publiceras vetenskapligt.

Vi får bortopererat material vid lungcancer, men eftersom dessa patienter ofta är rökare är materialet inte användbart, även om det fungerar ibland, säger Gunnar Pejler.

En annan källa till mänskliga mastceller är bortopererade näspolyper.

– Idag fick vi vår första bit och nu får vi se hur det går att rena fram mastcellerna och sedan testa vår läkemedelskandidat på dem, säger han.

Enligt Gunnar Pejler är mastceller robusta, medan eosinofilerna är mer känsliga. Dessa utvinner de ur blod som de får från blodcentralen. I pipeline ligger också mikroskopistudier av mänsklig lungvävnad som då ska fyllas med agaros och sedan snittas. När agarosen sköljs bort går det att i realtid studera om mastcellerna är känsliga för monensin och exakt vilken typ av celldöd de genomgår.

– Vi vill ju att celldöden ska vara selektiv och bara drabba mastcellerna, säger han.

I en djurmodell har möss åsamkats astma som utlöses av kvalsterallergi. Hos dem ska läkemedelskandidaten testas, för att se om den kan mildra påverkan på luftvägarna. I samarbete med kollegor på Karolinska institutet som arbetar med marsvin görs liknande försök, och här testas även monensin på mänskliga bronker.

Stödet från Erling-Perssons Stiftelse är mycket viktigt, menar han.

– Det gör att vi kan driva forskningen vidare och vi har kunnat anställa två personer som arbetar heltid med detta, vilket inte hade varit möjligt annars, säger Gunnar Pejler.

Projektet har alstrat mycket data, men ytterligare studier krävs och även att resultaten publiceras vetenskapligt.

En fråga är hur ett framtida läkemedel bör ges. Här tror Gunnar Pejler att inhalerad underhållsbehandling under exempelvis pollensäsongen kan vara en lämplig form.

– Det är förstås svårt att spekulera kring den framtida betydelsen för patienter, men man kan tänka sig att denna typ av behandling skulle kunna lindra besvären framförallt för de med svår astma.

Och han är hoppfull framåt.

– I princip har vi kunnat bekräfta att monensin fungerar. Nästa steg är att testa på större djur. Sedan behöver vi patentera upptäckterna och hitta samarbeten med läkemedelsbolag för att så småningom kunna göra en klinisk fas-1 studie. Men det är en lång process och det vore naivt att tro att vi – även om allt fungerar – har ett läkemedel på plats tidigare än om tio år, säger Gunnar Pejler.

8–10

Så många procent av svenskarna beräknas ha astma.

1878

Detta år upptäckte den tyske forskaren Paul Ehrlich mastcellen. Namnet kommer från tyskans ”mast”, som betyder ”mätt”, då den var fullproppad med granula.

OM PROJEKTET

1

200

Antalet olika slags små läkemedelsmolekyler fanns i det bibliotek som forskarna screenade och där de hittade monensin.

Projektledare: Gunnar Pejler, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi vid Uppsala universitet.

Namn: A new principle for the treatment of asthma.

Vad: Att behandla allergisk astma enligt en ny princip. Tanken är att slå ut de celler som ligger bakom, mastceller och eosinofiler, med en liten molekyl som får just dessa celler att genomgå kontrollerad celldöd. I projektet testas detta i mastceller och eosinofiler från friska och allergiker, samt i smådjursmodeller och eventuellt i större djur som gris.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 2 miljoner kronor i tre år, totalt 6 miljoner kronor.

ÖVRIGA DONATIONER

ORGANOIDER FÖR BÄTTRE BEHANDLING AV DIABETES

Per-Olof Berggren, Karolinska Institutet

15 MKR / 2 ÅR

Diabetes är en av de stora folksjukdomarna som leder till svåra lidanden för patienten och stora kostnader för sjukvården. För såväl typ 1 diabetes som typ 2 diabetes är det viktigt att hitta nya mer specifika och effektiva behandlingsstrategier. Vad som gör det extra svårt är att diabetes är en heterogen sjukdom där varje patient är unik avseende genetisk bakgrund, omgivningsfaktorer och livsstil. Transplantation av insulinproducerande celler utgör en viktig behandlingsmetod för insulinberoende diabetes men kommer i nuläget endast en begränsad mängd patienter till del.

En strategi är att från donerad bukspottkörtel odla fram så kallade organoider som producerar insulin och transplantera patienten med dessa. Organoiderna (ungefärligen organ i miniatyr med sammansättning av celler och struktur, inklusive kärl, som i det fullstora organet) transplanteras vanligen till levern men har tyvärr svårt att överleva över lång tid där.

Professor Per-Olof Berggren och hans medarbetare har som övergripande mål att ta fram mer robusta organoider. Man utgår från donerad vävnad men introducerar vävnadsspecifika genförändringar i cellerna i den process då organoiderna bildas. Genförändringarna ska ge organoiderna förbättrad överlevnad. Dessutom transplanterar man miniatyr-organet till främre ögonkammaren i stället för till levern. Det har visat sig att organoiden överlever bättre i ögat och därtill kan läkemedel som motverkar att organoiden stöts bort ges enbart i ögat, så slipper resten av kroppen de ovälkomna biverkningarna av läkemedlet.

MEKANISTISKA OCH DIAGNOSTISKA STUDIER AV HJÄRT-KÄRLSJUKDOMAR

Lars Rydén, Karolinska Institutet

25 MKR / 3 ÅR

Magnetisk resonanstomografi (MR) skapar bilder av kroppen genom en kombination av ett starkt magnetfält och radiovågor. Genom sin frihet från hälsoskadliga effekter lämpar sig MR

för upprepade undersökningar, inte minst viktigt i forskningssammanhang. MR bidrar med unik information inom flera viktiga områden inom hjärt-kärlsjukdomsområdet däribland kranskärlssjukdom, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, hjärtpåverkan vid diabetes, hjärtmuskelinflammation, medfödda hjärtmissbildningar och hjärtarytmier. MR ger detaljerad information om anatomiska och funktionella förhållanden ner på en cellulär- och ämnesomsättningsnivå. Sammantaget har detta gjort MR till en omistlig del i avancerad forskning och sjukvård inom hjärt-kärlområdet. MR kompletterar sådana metoder som ultraljud (ekokardiografi) och skiktröntgen (datortomografi) av hjärta och kärl, och med de senare årens utveckling har utnyttjandet av MR ökat på dessa teknikers bekostnad, en utveckling som förväntas bli ännu tydligare i en närliggande framtid.

För forskningsverksamheten vid MR-centrum har professor Lars Rydén och team fått stöd för uppdatering av en MR-kamera. Forskningsverksamheten omfattar exempelvis studier av: hjärtinfarkt med normala kranskärl, småkärlssjuka i hjärtat, medfödda hjärtfel, diabetes och hjärtsjukdom, klaffsjukdom och hjärtsvikt.

INSTRUMENT FÖR ATT BEHANDLA HJÄRTKLAFFSJUKDOM

Henrik Bjursten, Lunds universitet 5,5 MKR / 3 ÅR

I Sverige räknar man med att ungefär 150 000 personer lever med hjärtklaffsjukdom orsakad av att klaffarna i hjärtat inte sluter helt tätt. Symtom på sjukdomen kan vara trötthet, andnöd, hjärtklappning och yrsel. Den vanligaste operationsmetoden vid klaffel är traditionell öppen bröstkirurgi. Det är ett påfrestande ingrepp för patienten och bara 450 patienter om året behandlas på det sättet i Sverige för sina läckande klaffar.

Henrik Bjursten är hjärtkirurg och docent vid Lunds universitet. Han har tillsammans med fem partners utvecklat ett instrument för att reparera hjärtklaffar utan att behöva gå vägen genom bröstet. Instrumentet introduceras med hjälp av en kateter som sätts in i en ven i ljumsken och når den vägen hjärtat.

Projektgruppen har konstruerat ett antal prototyper av instrumentet och preliminära studier tyder på att metoden verkar fungera.

Att slippa den belastning på kroppen som öppen bröstkirurgi innebär kommer att göra återhämtningen efter ingreppet lättare för patienten, men det innebär också att patienter som tidigare ansågs för sköra för behandling eller hade för svaga symtom för att motivera det mer radikala ingreppet kan komma att erbjudas behandling.

OMPROGRAMMERING AV CELLER FÖR ATT BEHANDLA ELAKARTAD HJÄRNTUMÖR

Henrik Ahlenius, Lunds universitet 4 MKR / 3 ÅR

Det har länge varit känt att godartade celler kan utvecklas till elakartade cancerceller, men på senare tid har nya kunskaper också lett till förhoppningen att det borde vara möjligt att vända processen. Henrik Ahlenius är professor i neurokirurgi vid Lunds universitet och han har i samarbete med Johan Bengzon tittat närmare på hjärntumörer som kallas glioblastom. Glioblastom är en relativt vanlig och mycket elakartad hjärntumör där behandlingsframgångarna varit få och där medianöverlevnaden vid standardbehandling är cirka 15 månader.

Forskarna har visat att de med hjälp av en molekylärbiologisk metod kan få en elakartad gliomcell att återfå sin karaktär som godartad hjärncell. Nu vill de vidareutveckla metoden med målet att så småningom kunna erbjuda patienter en ny sorts behandling.

RÖNTGENTEKNIK FÖR OMEDELBAR

FEEDBACK TILL KIRURGEN

Hans Hertz, Kungliga Tekniska Högskolan 4 MKR / 2 ÅR

När en fast tumör opereras bort är det viktigt att säkerställa att man fått med sig så mycket som möjligt av tumören så att inte kvarlämnade tumörrester fortsätter att växa efter operationen. Många gånger är det svårt för kirurgen att med blotta ögat se skillnad på normal vävnad och cancer, att ta bort en tumör med marginal är med andra ord ett kliniskt problem. En

fullständig analys av den borttagna vävnaden hos patolog kan ta dagar till veckor och det kan i nästa steg krävas ny operation.

Hans Hertz är professor i biomedicinsk fysik vid KTH. Han vill bygga ett röntgentomografi-system som på kort tid kan ge en 3D-bild av kanten kring den borttagna tumören med en sådan upplösning att enskilda celler kan ses. Systemet byggs för att vara flyttbart och lätt kunna tas in i operationssalen. Man har kommit en bra bit på väg och börjat prova apparaten på tumörvävnad med lovande resultat. Projektet kan leda till stora förbättringar inom många områden inom cancerkirurgin.

NYA UPPGIFTER FÖR GAMLA LÄKEMEDEL I IMMUNSYSTEMET

Rolf Larsson, Uppsala universitet 4 MKR / 3 ÅR

Mebendazol (Mbz) har använts för att behandla parasitsjukdomar, med delvis oklar verkningsmekanism. Under senare år har Rolf Larssons forskargrupp i Uppsala funnit att läkemedlet har flera intressanta effekter på signalvägar i kroppens immunsystem. Gruppen har också visat att substansen har potential att vara verksamt mot vissa cancersjukdomar, vilket verkar vara en följd av substansens påverkan på immunsystemet. I studier för att behandla magtarmcancer upptäckte man dock att Mbz av olika skäl är dåligt på att klara sig igenom magtarmkanalen och endast små och oförutsägbara mängder av läkemedlet är biologiskt aktivt i kroppen. Genom att kemiskt modifiera substansen kan man ta fram så kallade prodrugs som dels klarar transporten genom kroppen, dels aktiveras först när de är i, eller i närheten, av sin målvävnad.

Rolf Larssons team har i samarbete med SciLifeLab nu hittat tre mycket intressanta läkemedelskandidater. Intressant nog har man också funnit förstärkningseffekter när läkemedlen kombineras med andra cancerläkemedel som har använts vid tjocktarmscancer.

När man gjorde studierna för att behandla cancer gjorde man också en upptäckt; en patient som också led av en autoimmun sjukdom blev oväntat fri från sina symtom. Med kunskap om signalvägarna man tidigare identifierat

som Mbz-mål förstod gruppen att den kunde vara en viktig effekt på spåren. Man undersöker nu i en parallell studie om Mbz skulle kunna användas vid autoimmuna tillstånd.

PATIENTNÄRA FORSKNING VID ERSTA SJUKHUS

Ersta sjukhus, Anders Thorell 14,25 MKR / 3 ÅR

Modern sjukvård karaktäriseras av kontinuerlig utveckling och expansion, vilket medför såväl möjlighet att behandla nya patientkategorier som att alternativa behandlingsmetoder kan erbjudas patienter inom nuvarande diagnosgrupper. I de flesta fall uppstår på så sätt ökat behov av resurser trots att många av de nya behandlingsmetoder som tas i bruk ofta är otillräckligt eller överhuvudtaget inte alls utvärderade. Detta medför i sin tur stor risk att begränsade tillgängliga resurser inte utnyttjas på bästa sätt.

På Ersta sjukhus utförs elektiv (icke-akut) medicinsk och kirurgisk vård inom gastroenterologi (mage/tarm). För kirurgkliniken innebär detta att mycket stora volymer av operationer inom områden som kolorektal cancer, fetma, gallvägssjukdomar, bukväggs-bråck samt matstrups-/magsäcksåkommor utförs varje år. Med dessa höga volymer av patienter som genomgår planerade ingrepp utan att verksamheten störs av akutverksamhet ges en unik möjlighet att bedriva patientnära forskning av hög kvalitet.

Den patientnära forskningen på Ersta sjukhus leds av professor Anders Thorell. Med sin förankring i den kliniska vardagen utgör verksamheten en av de mest tillämpningsinriktade stöden till forskning hos Erling-Perssons Stiftelse.

INFRASTRUKTUR FÖR FOLKHÄLSA OCH FORSKNING

Kinondo Kwetu Hospital

2 MKR / 1 ÅR

Kinondo Kwetu Hospital ligger söder om Mombasa i Kenya. Under det senaste 15-talet år har verksamheten utvecklats från liten sjukstuga till sjukhus med ett brett utbud av sjukvårdsinsatser. Under det senaste året har två moderna

operationssalar tagits i bruk som, bland mycket annat, markant ökat möjligheten för mödrar och barn att överleva förlossningar med komplikationer. Med sitt breda grepp om folkhälsa arbetar man för att reducera alla sjukdomar som går att förebygga och/eller behandla men som ofta försummas i låg- och medelinkomstsamhällen.

Sjukhuset utgör en viktig infrastruktur för den forskning om fjärrmedicin och AI-assisterad medicin som stöds av Erling-Perssons Stiftelse. Kvinnliga patienter som deltar i programmen som bedrivs vid den så kallade Comprehensive Care Clinic (där patienter med HIV och tuberkulos får hjälp med bland annat medicinering, näringsrådgivning och socioekonomiska frågor) erbjuds att också delta i screeningprogram för livmoderhalscancer som drivs av forskarna med hjälp av AI-tekniken. Länder i Afrika söder om Sahara har den högsta förekomsten av livmoderhalscancer i världen och kvinnor med HIV är särskilt utsatta. Studien har visat på goda resultat och har nu nått ett stadium då det är dags att erbjuda screening till en bredare grupp kvinnor.

Undervisning

& utbildning

”DET SKA FINNAS EN PLATS FÖR UNGA SOM BRINNER FÖR

Den klassiska baletten har en imponerande 250-årig tradition i Sverige. Alhanko Academy of Ballet vill ge unga chansen att växa som människor och som dansare, via en högkvalitativ och modern utbildning.

I år firar Kungliga Operan i Stockholm 250 år. Den grundades av kung Gustav III som samma år även startade den Kungliga baletten, berättar Karin Forslind, verksamhetsansvarig vid Alhanko Academy of Ballet, själv dansös.

– Vi har en lång tradition, men vi ligger också långt upp i Norden, så vi behöver arbeta för att fånga upp, utbilda och behålla våra dansare, säger hon.

Mia Stagh, konstnärlig ledare och själv ballerina, berättar om bakgrunden till att akademin bildades. Hon själv och prima ballerina Anneli Alhanko hade sina respektive barn i balettutbildning och träffades på barnens dansuppvisningar.

– Ofta kom då andra föräldrar fram och frågade Anneli Alhanko ”du som var så fantastisk, kan inte du starta en ny balettutbildning?”. Så det gjorde vi till slut, säger hon.

Den första kullen, innan man startat den professionella utbildningen, bestod av tio elever, varav fem via antagningsprov lyckades komma in på Kungliga Svenska Balettskolan i årskurs 4.

– Då insåg vi att vi hade en riktigt bra utbildning på gång. När Karin Forslind anslöt började vi på allvar och skapade 2015 en yrkesutbildning, som även innehöll karaktärsdans, jazz och allt, säger hon.

Idag utbildas årligen ett trettiotal elever i årskurs 4 till 9, vilka antas via audition i årskurs 4 och 5. Verksamheten är personalintensiv, då eleverna dansar fem eller sex dagar i veckan (årskurs 6–9 även på lördagar). Det krävs tydlig taktil handpåläggning i salen för att eleverna ska hitta sina muskler, enligt Mia Stagh.

– Vi är stolta över att vi har så lite skador, men

vi jobbar mycket anatomiskt. Vi tvingar aldrig fram en rörelse utan i början utgår vi mycket från golvet, där eleverna får hitta sitt eget muskulära arbete först, säger hon.

Mia Stagh lyfter elevernas roll och vikten av att de själva hittar lösningen.

– Jag stoppade en lektion häromdagen och frågade ”Varför rullar ni fortfarande på fötterna? Vad är det jag inte har sagt för att ni ska förstå?” Och då kom de fram med lösningen, säger hon och fortsätter:

– Sådant som de själva listar ut stannar i dem, men jag får forska fram svaret med dem.

Karin Forslind håller med och pekar också på den insats som krävs.

– Den som väljer vår utbildning väljer bort mycket annat, då man inte kan spela fotboll fem dagar i veckan eller sitta framför mobilen i timmar – det krävs helt enkelt väldigt mycket tid och engagemang, säger hon.

Trots att skolan är relativt nystartad med få elever har man ändå utmärkt sig i internationella sammanhang, berättar Mia Stagh, som menar att tävla i dans inte bara gynnar den som får åka, utan att även de som stannar hemma ”lyfter sig”, som hon uttrycker det.

Deras första elev var elva år när hon deltog i Youth America Grand Prix, den klassiska balettens motsvarighet till Olympiska spelen. Varje år tävlar 10 000 dansare mellan 10 och 19 år i lokala uttagningar och de 400 bästa möts sedan i New York.

– Vår Evelina tog sig till New York! Helt fantastiskt att vår pyttelilla privata skola kunde tåga in där under den svenska flaggan. Nu bjuds vi in

Ylva Linderson, Mia Stagh och Karin Forslind i dansstudion på Base 23.

till de europeiska uttagningarna varje år, säger Karin Forslind.

Något som de båda lyfter är den viktiga kontakten med tidigare elever. Just Evelina är idag verksam i Leipzig, där hon ska dansa huvudrollen i en nypremiär av Der Kleine Printz.

– Jag var precis där och hälsade på och hon var väldigt begeistrad och samtidigt helt mörbultad efter den nya koreografin, säger Mia Stagh.

De fungerar båda som mentorer för tidigare elever, och dessa håller också kontakten, oavsett om de idag, som de flesta, är verksamma utomlands.

– De kommer hit och berättar för nuvarande elever om hur det är på riktigt ute i världen, och de som vill undervisa hjälper till som vikarier, säger Mia Stagh och lägger till:

– Som vi säger: ”En gång AAB:are – alltid AAB:are”!

Enligt Karin Forslind tar skolan idag ut en betydligt lägre terminsavgift än vad som är brukligt för privata dansutbildningar.

– Vi har en lägre avgift eftersom vi inte vill att man ska behöva välja bort dansen av ekonomiska skäl, säger hon.

År 2019 tog de kontakt med Erling-Perssons Stiftelse och beviljades stöd år 2020.

– Vi blev alldeles överlyckliga! Annars hade vi inte kunnat fortsätta utan att höja avgifterna, vilket lett till att vi stått utan elever. Utan stödet hade vi helt enkelt inte kunnat finnas kvar, säger Karin Forslind. Mia Stagh flikar in att stödet går till grund-

80 –90

Så många procent av eleverna vid Alhanko Academy of Ballet går efter åk 9 vidare till olika dansyrkesutbildningar, i Sverige och framförallt utomlands.

verksamheten, framförallt att ha lärare i salen varje lektion, varje dag.

– Vi är mycket noga med våra omkostnader. ”Ska vi köpa en ny kostym till uppsättningen – nja, vi kan nog sy om den vi har”, exemplifierar hon.

En tänkbar förbättring som kan bli aktuell framåt är fler internationella gästspel.

– Vi har egna kontaktnät, vilket gör att våra elever har fått träffa några av världens skickligaste coacher som kan komma förbi när de ändå är i Sverige. Men i den bästa av världar vore det roligt att aktivt kunna bjuda in gästpedagoger för att delge våra elever en viss teknik exempelvis, säger Karin Forslind.

– Eller att kunna bjuda in en internationell koreograf, det händer mycket där, säger Mia Stagh och lägger till:

– Kanske rentav att någon skulle kunna skapa ett eget verk för våra elever!

Karin Forslind sammanfattar slutligen drivkraften bakom Alhanko Academy of Ballet:

– Vi vill förbereda nästa generation för att hålla den klassiska dansen vid liv – på ett uppdaterat, sunt och nutidsanpassat sätt. Här vill vi ta med allt bra vi fick med oss, men rensa bort det som var mindre bra, säger hon och fortsätter:

– Det ska finnas en plats för unga som brinner för att dansa balett!

Och Mia Stagh fyller i:

– Vi älskar ju det här och då vill man dela med sig.

32 –36

Så många elever i årskurserna 4–9 får varje år här undervisning i klassisk balett.

1773

Gustav III grundade detta år den Kungliga Operan och Kungliga Baletten. Baletten var inledningsvis ett inslag i operor, men fick sedan egen repertoar. Idag har det kompaniet 68 medlemmar.

OM PROJEKTET

Mottagare: Alhanko Academy of Ballet.

Vilka: Verksamhetsansvarig Karin Forslind, konstnärlig ledare Mia Stagh.

Vad: Att driva högkvalitativ klassisk balettutbildning för barn i årskurserna 4 till 9.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 7,5 miljoner kronor, över åren 2020–2025.

MÅLET ÄR ATT ALLA ELEVER SKA FÖRSTÅ MATEMATIK

En av fyra elever i årskurs 9 klarar inte godkänt på de nationella proven i matematik. Det vill Daniel Carlsson, en av grundarna bakom Mattecoach på nätet, ändra på – nu när den idag lokala verksamheten skalas upp och blir nationell.

Mattecoach på nätet startade 2009 i liten skala, men har under åren växt till att omfatta även ett brittiskt universitet förutom Linköpings universitet, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Chalmers i Göteborg.

– Våra lärosäten har gott renommé och i Sverige har vi närvaro i tre av landets fyra storstadsregioner, säger verksamhetsledare Daniel Carlsson, universitetsadjunkt i matematik vid matematiska institutionen, Linköpings universitet.

Mattecoach på nätet är en tjänst där elever i grundskolan och gymnasiet får hjälp med de matematikuppgifter som de har kört fast på. Hjälpen ges av utbildade coacher, som är blivande ämneslärare i matematik eller ingenjörer.

Enligt Daniel Carlsson är behovet stort, eftersom 15–20 procent av eleverna i årskurs 9 inte får godkänt resultat – betyget E – på det nationella provet i matematik.

– Om en femtedel inte ens har ett E, betyder det troligen att ytterligare ett antal har svårt att plugga hemma inför prov eller läxor, exempelvis för att de inte har föräldrar som kan hjälpa till. Jag uppskattar att omkring 40 procent av eleverna har något behov av stöd, säger han och tillägger:

– Sedan har vi ju eleverna som är starka i matematik, men som inte alltid får så mycket tid i klassrummet – hos oss kan även de passa på att ställa sina frågor.

Den som hör av sig till Mattecoach på nätet får vara anonym, och många använder alias av typen Queen of Math eller Captain Euler. Kommunikationen i samtalen sker via chat och en gemensam rityta.

En fördel är att det tar bort den relation som annars skapas vid videosamtal, med oro för hur man ser ut eller låter.

– Igår sa en av våra coacher att ”det är bra att ta bort bild och ljud, det flyttar fokus till själva mattefrågan på ett neutralt sätt”, säger Daniel Carlsson.

Coacherna utbildas i att använda en trestegsmodell i samtalet, då en grundläggande del i att förstå matematiken är att få chansen att tänka själv.

– Eleven behöver gå sin egen väg genom lösningsprocessen för att komma till svaret. Vi som coacher ska inte gå före och lotsa, men finnas och stötta när det behövs, säger han.

Den första fasen är att ringa in vem eleven är, hur långt i förståelsen hen har kommit och vad frågan gäller. Den andra fasen innebär att coacha elevens sätt att lösa problemet, enligt ovan. I den tredje fasen handlar det om uppföljning med frågor av typen: Vilka var de viktiga stegen vi tog? Om man skulle byta ut den här siffran, vad skulle svaret bli då? Vad ska du ta med dig om du får en liknande uppgift på provet?

– Uppföljningen handlar om att säkerställa att eleven förstått lösningen. Vi vet nämligen att om man bara frågar ”Förstod du?” blir svaret oftast ja, för att man som elev känner att man har fått hjälp och vill vara snäll tillbaka, säger Daniel Carlsson.

I användarenkäter har elever som använt tjänsten fått komma med fritextsvar. En skrev då: ”Jag är jättenöjd! Beskrivningarna var bra och jag lärde mig av att de beskrev hur man skulle göra istället för att räkna ut svaren åt mig.”.

Förutom att stötta elever, har Mattecoach två

Daniel Carlsson med mattecoacherna Noemi Paping, Moa Råsmark och Nina Hallor.

ytterligare syften som delvis hänger ihop. Det ena är att bidra till utbildning i digitalt lärande för coacherna, det andra är att medverka till forskning inom digitalt lärande. De blivande ämneslärarna vittnar om att de utvecklar sin kompetens både didaktiskt och ämnesmässigt: ”Jag får hålla igång matematiken under hela min utbildning, inte bara de terminer jag läser matematik.” och ”Jag har blivit bättre på att handleda genom frågor, snarare än instruktioner.”.

Forskningen består av att beskriva, förklara och förstå nätbaserad en-till-en-utbildning samt att utveckla plattformar som stödjer denna undervisning på bästa sätt.

Idag är åtta kommuner anslutna och årligen hjälper coacherna 4 000 studenter, men intresset är större än så. Det kommer även samtal från enstaka studenter i 125 ytterligare kommuner, som får hjälp i mån av tid.

Enligt Daniel Carlsson betyder stödet från Familjen Erling-Perssons Stiftelse ”allt!”, eftersom det möjliggör att verksamheten kan skalas upp.

– Tack vare att stiftelsen gått in kommer vi att kunna erbjuda tjänsten kostnadsfritt till kommunerna, och ge samma förutsättningar för alla landets elever. Jag hoppas att vi framåt ska kunna hjälpa 10 000–15 000 elever per år med deras frågor, säger han och fortsätter:

– Vi kommer också kunna utveckla fler ämneslärares kompetens vad gäller att undervisa digitalt. Sedan man fick besked om stödet har man utbildat ett 30-tal nya coacher.

– Nu ska vi marknadsföra oss via sociala medier men också genom lärarnätverk och via besök

17

Så många procent av eleverna i kommunala skolor åk 9 får inte godkänt betyg i matematik på nationella prov, enligt Skolverket.

på skolor. Sammanlagt har vi nu också ett 60-tal coacher som när de är på sin hemort kan besöka sina skolor och förklara vad vi gör, säger han.

Hur mycket matematik behöver man då för att fungera i samhället? Daniel Carlsson menar att det har skett en snabb utveckling inom arbetslivet de senaste dryga hundra åren, där monotona, fysiska arbeten i allt högre grad tagits över av maskiner.

– Förr fanns många jobb som inte krävde lång utbildning, men idag förväntas man kunna läsa utvecklingsplaner och ta del av medarbetarplanering, med allt vad det innebär, säger han.

Han kallar matematiken ”ett kognitivt gym”, där man tränar sina färdigheter i att exempelvis följa resonemang, lösa problem och jämföra olika metoder.

– Det handlar sällan om detaljerna utan om att man lär sig sätt att ta sig an en problemställning, som i grunden inte behöver handla om matematik överhuvudtaget, säger Daniel Carlsson.

Hans erfarenhet är att det inte finns några hopplösa fall, utan att alla kan lära sig matematik, i en process som påminner om att lära sig ett nytt språk.

– Det handlar om symboler som ska sättas ihop på vissa sätt och det som vi kallar räkneregler är det matematiska språkets grammatik. Men det är klart att vissa har lättare än andra för detta, säger han.

Daniel Carlsson beskriver ett minne från 2011 då verksamheten startat upp och en elev i Katrineholm skrev i en lycklig kommentar att ”Nu förstår jag för första gången!”.

– Det är det vi vill att Mattecoach ska vara – man ska inte behöva sitta ensam hemma och köra fast, utan där ska vi finnas och ge hjälp, stöd och hopp!

40

Ett genomsnittligt samtal till Mattecoach på nätet pågår så här många minuter.

15 000

Antalet studenter som Mattecoach på nätet varje år hoppas kunna hjälpa framåt.

OM PROJEKTET

Verksamheten har en verksamhetsledare på varje nod. Daniel Carlsson, matematiska institutionen, Linköpings universitet, Dorotea Blank, skolsamverkan, Chalmers samt Malin Jansson, Digitalt lärande, KTH.

Namn: Mattecoach på nätet.

Vad: Projektet syftar till att hjälpa skolelever att förstå matematik, att utbilda blivande lärare i matematik och ingenjörer i digital undervisning samt att utgöra grund för forskning inom nätbaserad undervisning.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet i två år med totalt 8 miljoner kronor.

ÖVRIGA DONATIONER

NYA NOBEL CENTER TAR NÄSTA STEG

Stiftelsen Nobel Center 600 MKR / 7 ÅR

Nobel Center blir en plats för Nobelpristagare, stockholmare, turister, elever och deras lärare. Målet är att alla skolbarn i Sverige ska besöka centret någon gång under sin skoltid. Lärare ska dessutom erbjudas lektionsmaterial och fortbildning. Det ska också finnas en omfattande program- och utställningsverksamhet i Nobel Center baserad på pristagarna, deras upptäckter och verk.

Ett smakprov gavs redan under hösten 2022 då Nobelprismuseet öppnade utställningen Evigt liv i Liljevalchs lokaler. På hela den yta som annars rymmer Vårsalongen blandades vetenskap, konst och kulturhistoria för att visa på olika förhållningssätt till evigheten.

”Med Nobel Center kommer människor såväl i Sverige som internationellt att erbjudas en plats för kunskap, inspiration och spännande möten. Nobelpriset är väl etablerat i världen och visar på vikten av vetenskap, kultur och fredsarbete som drivkrafter för en positiv utveckling i världen. Genom Nobel Center gör man allt detta tillgängligt för en större publik och för oss på Erling-Perssons Stiftelse känns det därför angeläget att tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse bidra till att den här satsningen genomförs”, säger Stefan Persson, ordförande i Erling-Perssons Stiftelse.

Om allt går enligt plan ska det nya Nobel Center stå färdigt vid Slussen i Stockholm 2028.

FRÅN FORSKNING TILL INNOVATION

Umeå Biotech Incubator 6 MKR / 3 ÅR

Av uppskattningsvis 30 000 kända sjukdomar finns idag endast behandling för 10 000. Många av dessa behandlingar behöver utvecklas och förbättras. Dessutom behövs bättre hjälpmedel vid många sjukdomar och metoder för att diagnostisera dem. Forskningen som bedrivs inom våra universitet jagar lösningar på dessa problem, men för att forskningen ska komma mänskligheten till nytta måste resultaten utvecklas från forskning till produkter på marknaden.

Umeå Biotech Incubator (UBI) har blivit bäst i Europa på att hjälpa forskarna med denna transformation. Genom UBI:s program får forskarna lära sig utvärdera och testa sina idéer i en process ämnad att vaska fram och förfina de bästa lösningarna på de problemställningar forskningen identifierat.

Barns & ungas

utveckling

VÄRMEVERKET SKA HJÄLPA KREATÖRER ATT BLI ENTREPRENÖRER

Idag finns ett glapp mellan de kreativa idéerna och deras potentiella marknad. På Värmeverket i Bredäng ska unga få chansen att gå ett ”Kreativt basår” och även pröva sina lösningar mot marknaden i ett stipendieprogram.

Många vittnar om att Sverige har ökande problem med utanförskap och unga som inte kommer in i samhället. Leo Razzak, verksamhetschef vid Värmeverket i Bredäng, tar upp en sådan siffra: Nästan nio av tio elever känner att de saknar lärare som motiverar dem, enligt Skolenkätundersökningen från 2022.

Vuxenstöd är viktigt för att unga ska må bra och utvecklas, men då krävs resurser.

– Jag är själv en produkt av social investering, säger Leo Razzak.

Som tonåring var han i riskzonen, men kom sjutton år gammal till Fryshuset för att delta i ett projekt mot hedersvåld. Här träffade han vettiga vuxna och blev själv engagerad.

”Tänk om Fryshuset skulle börja dejta Dramatiska Institutet och de skulle få barn – det skulle vara Värmeverket!”

– En av dem jag träffade var Arhe. Han fyllde 70 förra veckan och ikväll ska vi äta middag, säger han.

Han utbildade sig och arbetade inom den kreativa industrin med film och TV. 2017 var han regiassistent åt Felix Herngren och träffade på det nedlagda Värmeverket i Bredäng, som de använde som kontor under en TV-inspelning. Leo Razzak kände att den ruffiga tegelbyggnaden kunde bli en plats att jobba kreativt ihop med andra.

– Tänk om Fryshuset skulle börja dejta Dramatiska Institutet och de skulle få barn – det skulle vara Värmeverket!

2018 började han och en kollega hyra den nedgångna och råttbemängda fastigheten för egna pengar. I maj samma år fick också Leo Razzak ett privat stöd från familjen Persson för att bygga upp stiftelsen. Över tid rustade de upp lokalerna och tog fram en verksamhet riktad mot ungdomar. I maj 2020 brann Slättgårdsskolan i Bredäng och lämnade elever i årskurs 7 till 9 utan någon strukturerad sysselsättning. Leo Razzak beskriver hur eleverna fick sommarlov en månad för tidigt och hur hela centrum började skaka…

– Då gjorde vi en social insats och hade öppet dygnet runt i femtio dagar. Vi bjöd på frukost och lunch, och fixade work-shops och prova-på kurser, säger han.

Att hyra den 4 000 kvadratmeter stora byggnaden blev med tiden ekonomiskt ohållbart, så 2021 bestämde han sig för att köpa den.

– Vi ville ha en långsiktigt hållbar plan och genom att ”re-purpose” fastigheten anpassa den till dagens behov, säger han.

Han berättar att när han som tonåring arbetade med Fryshuset fanns visionen att skapa Fryshusfilialer på fler orter än i Stockholm och verksamheten fick då ekonomiskt stöd av Erling-Perssons Stiftelse. Nu väcktes tanken hos honom att åter vända sig dit.

– Jag såg för mig att vi skulle kunna bygga en verksamhet med fem anställda och på plats här i Bredäng investera i de unga som bor här, säger han.

Leo Razzak lyfter tre frågor som behöver besvaras och även två spår som verksamheten ska driva.

En av frågorna handlar om hur framtidens arbetsplats ser ut, inte minst i efterdyningarna av

corona där allt fler lämnar det traditionella kontoret. En annan är hur det ser ut i samhället vad gäller fördelning kulturella resurser. Men viktigast är frågan om vad som händer om man aktivt investerar i kreatörer.

– Det är sådan skillnad idag! Har man en techidé finns det färdiga inkubatorer och olika sätt att ta omhand idén. Men har man ett filmmanus så ska man ha tur om man blir uppfångad, trots att det kan handla om 100 mill, säger Leo Razzak och fortsätter:

– Och har idén verkshöjd är den skyddad i 70 år efter ens död och kan ticka in royalty.

Det är här de två spåren kommer in i bilden, där det första handlar om utbildning.

– Många av mina kompisar som slirade gick ett tekniskt basår och kom på fötter. Vi är intresserade av att skapa ett kreativt basår, säger han.

”Många av mina kompisar som slirade gick ett tekniskt basår och kom på fötter.

Vi är intresserade av att skapa ett kreativt basår.”

Då ska unga få prova på en rad olika kreativa verksamheter på ökande nivåer i form av introduktionskurser, explore-kurser och expertkurser.

– Vårt slutmål är att vi ska bli så bra att vi får tillstånd att driva utbildningen, så att de som pluggar ska kunna få CSN och vi ska få ersättning, säger han.

Nu pågår samtal med olika skolor, som med styrelsen för Nyckelviken.

– De vill ha men har svårt att hitta folk till sina utbildningar härifrån, och folk här vet inte om att de finns, säger Leo Razzak.

Andra möjliga partners är Konstfack, Beckmans och Forsbergs. Han betonar att man håller på att bestämma vilka delar som ska ingå, men räknar med att börja i liten skala i augusti. Visionen på tre års sikt är ambitiös.

– Vi siktar på 340 utbildningsplatser per år, där kvällskurser och enstaka kurser kompletterar det kreativa basåret, säger han.

Det andra spåret är en investeringsfond som redan börjat sin verksamhet. I en trestegsraket får unga testa sin idé och ta steg mot att lansera den som produkt. I ett första steg får man 1 000 kronor för att utforma en prototyp. Går detta väl får man i steg två vistas tre månader i Värmeverket och ta hjälp av dess resurser, samt maximalt 50 000 kronor, för att nå ut.

– Det var tre tjejer som ville lansera en vatten-

flaska som skulle säljas till förmån för utsatta barn, och vi hjälpte dem att göra några presentationsfilmer, säger Leo Razzak.

Om idén möter marknaden får kreatören i det sista steget stöd att bilda aktiebolag, skriva avtal och knyta externa kontakter. Han betonar att inte alla idéer kommer att bära.

– Det sägs att om man sätter en av tio är man bra. Vår ambition är att sätta en av fem. Och blir bara en enda riktigt stor, som att en låt från vår studio blir en världshit, bär den alla de andra, säger han.

Utbildningen och fonden bär namn kopplade till Värmeverkets forna funktion som kraftcentrum: Power Up och Powered By. Erling-Perssons Stiftelse beviljade ett ettårigt stöd om 15 miljoner för att Värmeverket ska kunna etablera dessa båda verksamheter.

– Det är en stor summa, men man måste relatera den till något, säger Leo Razzak och ger exempel: Nationalekonom Ingvar Nilsson gör så kallade sociala bokslut, och har räknat fram att en gängkriminell kostar samhället 25 miljoner under sin karriär, exempelvis i form av skadestånd och rättegångskostnader. En ung tjej med självskadebeteende som behöver vara på hbv-hem tre år blir visserligen bra, men vägen dit kostar samhället tio miljoner.

– Jag har garanterat fångat upp fem–tio personer och sett till att de inte hamnat i detta. Men tyvärr har vi samtidigt tappat 30 pers för att vi saknat resurser och organisationen för att möta behoven, säger han.

”Det sägs att om man sätter en av tio är man bra. Vår ambition

är att sätta en av fem. Och blir bara en enda riktigt stor bär den alla de andra.”

Leo Razzak beskriver känslan när han fick veta att Värmeverkets ansökan beviljats som ”skräckblandad förtjusning”.

– Det gav oss en möjlighet att omsätta våra idéer och samtidigt en enorm ansvarskänsla, det känns extremt viktigt att leva upp till förväntningarna, säger han och fortsätter:

– Och jag vill passa på att rikta ett stort tack till styrelsen som valt att tro på oss och något som är nyskapande – det är ju på detta sätt som nya idéer kan få pröva sina vingar. Så en eloge till styrelsen som vågar, och en eloge till oss som vill!

85

Så många procent av unga i Bredäng upplevde inte något stöd från lärare och känner också att de saknar kulturutbud, enligt Skolenkätundersökningen från 2022.

50

Värmeverkets beläggning ska till 50 procent vara ideell och ägnas åt kreatörer, och 50 procent kommersiell. Exempelvis att hyra ut lokaler för inspelning av reklamfilm.

2023

Under året är målet att 100 personer ska ha gått med i utbildningsprogrammet Power Up och att 15 kreatörer ingår i Powered By-programmet.

OM PROJEKTET

Namn: Värmeverket

Vad: En samlingsplats i Bredäng för unga kreatörer. Projektet innebär att skapa en ettårig, kreativ utbildning, ett ”Kreativt basår” som kallas Power Up. Dessutom driver man en investeringsfond som i stipendieform låter unga med en kreativ idé testa den i en trestegsraket, kallad Powered By.

Vem: Verksamhetschef Leo Razzak och ytterligare fem anställda.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 15 miljoner under ett år.

LAMPAN GUIDAR UNGA TILL YRKESSTUDIER OCH ARBETE

Idag råder ett matchningsglapp mellan skolvärlden och arbetslivet, något som framförallt drabbar unga i så kallade utsatta områden. Det vill Fryshusets projekt Lampan motverka genom att riktat hjälpa unga att finna sysselsättning.

Unga människors väg från skolan till arbetslivet är varken rak eller enkel för alla. Exempelvis trodde fyra av tio pojkar i årskurs 8 som bodde i förorter att de skulle få svårt att hitta arbete, enligt en rapport från Barnombudsmannen från 2018. I Arbetslöshetsrapporten 2019 från Akademikernas A-kassa beskrivs också en matchningsproblematik på arbetsmarknaden, då många som står utanför saknar gymnasiekompetens – samtidigt som arbetsgivare söker alltmer kvalificerad arbetskraft. Projektet Lampan, i Fryshusets regi, fokuserar på ungas väg från skola till arbetsliv.

– Projektet Lampan är speciellt eftersom det startade i pandemin, när en bred grupp ungdomar riskerade att hamna utanför både skola och arbete. Många hade svårt att hänga med i digital undervisning på gymnasiet och dessutom försvann alla instegsjobb i ett slag, säger Katarina Nilsson, nationell projektledare kunskapsområde arbetsmarknad och entreprenörskap.

I projektet har man skapat en digital och nationellt tillgänglig studie- och yrkesvägledningscentral. Idén är att överbrygga det glapp som kan finnas mellan insatser från skolans studie- och yrkesvägledare, SYV, och arbetsmarknaden.

– Vi ville lösa de akuta problemen som pandemin innebar, som att unga skulle få träffa en SYV om de behövde, eller snabbt få hjälp att anmäla sig till Komvux för att ta igen när man missat matten, säger hon.

Johan Oljeqvist, Fryshusets vd, fyller i:

Och vi valde snabbt att hålla öppet för alla som ville – från de som bara hade lite problem med

att undervisningen var digital, till unga i utanförskap, säger han.

De inledde projektet utan att veta när pandemin skulle släppa sitt grepp och fick då rigga för digitala lösningar, berättar Katarina Nilsson.

– Vi var även ute på gymnasieskolors skolgårdar och informerade om vad vi gjorde. Över tid har vi börjat använda fysiska möten. Vi utvärderar ständigt våra verksamheter och när det gäller digitala möten med SYV fungerar dessa bra för de allra flesta, utom för de vi möter med lägst förtroende för samhället – där behöver man träffas i rummet för att stämma av kroppsspråk, säger hon.

Något som har fungerat väl är de drygt 60-talet inspirationsföreläsningar som har arrangerats. Då får personer som unga kan identifiera sig med berätta om sin resa till jobb eller den position man har idag.

– Sådan storytelling talar verkligen till de unga. Det kan exempelvis vara en tjej med utländsk bakgrund som etablerat sig inom tech-branschen och hennes väg dit, säger hon.

Efter 22 av projektets totalt 30 månaders löptid gjorde de en sammanställning av resultaten: då hade mer än 4 300 unga mött en handledare eller en SYV, och drygt var tionde ungdom hade därefter anmält sig till fortsatta studier. Dryga 21 000 timmar hade ägnats åt utbildning, coachning och praktisk verksamhet tillsammans med unga. Och 112 unga i systemutanförskap – ”unga som varken arbetar eller studerar” – hade handletts. Drygt 2 400 ungdomar hade upprättat funktionella CV:n och 173 studiebesök hos näringslivet hade genomförts.

Fryshuset valde snabbt att hålla öppet för alla som ville under pandemin, berättar Johan Oljeqvist.

”Vi vet sedan tidigare att när det är svåra tider, i form av en pandemi eller lågkonjunktur, riskerar två–tre årskullar unga att fastna i utanförskap. Utan Lampan hade de inte exponerats för de möjligheter som faktiskt finns.”

Nu har sammanlagt 102 unga fått jobb hos oss, medan 317 har fått jobb genom oss hos extern part, säger Katarina Nilsson.

Inom projektet har även 51 ungdomsdrivna projekt engagerat knappt 800 unga. Ett exempel som Katarina Nilsson lyfter är 19-åriga Noelia i Göteborg, som fångades upp när de var ute och pratade i gymnasieskolan. I nian väcktes hennes intresse för sömnad.

Något som hon lyfter är vikten av att unga får chansen att jobba extra.

– Extrajobb är lätta att glömma bort eftersom de är just ”extra”, men vi har förstått att de innebär ”extra allt”. De är så viktiga för att unga ska förstå vad ett arbete är och vilka möjligheter som finns, säger hon.

Johan Oljeqvist håller med.

– I vår generation var det självklart med sommarjobb, men så ser det inte ut idag. De jobb som erbjuds kan till och med vara destruktiva, som att unga får betalt för att göra ingenting, säger han och fortsätter:

– I verksamheten Action: X-factor, som utvecklas inom Lampan, vill vi säkerställa att företagen och det offentliga öppnar upp för extrajobb för en bredare målgrupp än normalt.

– När de teoretiska ämnena var tunga var syslöjden en plats där hon kunde andas. Nu har vi en färdiguppbyggd syateljé och hon är magiskt duktig, säger hon.

Idag lär Noelia andra att sömma, de återvinner tyger och syr exempelvis hårband.

En annan grupp som kan hamna i skuggan av ”unga från orten” men som är viktig att nå är ”unga, vita killar på landsbygden”.

– Tjejerna drar, killarna blir kvar och det finns en grogrund för sexism och rasism, säger Katarina Nilsson.

I Torsås, mellan Kalmar och Karlskrona, är det många ungas passion att meka med bilar och de tog själva initiativ till en baklucke-loppis.

– Det är dyrt med reservdelar, men på loppisen kunde man byta förgasare med varandra och även få in pengar på fika och annat som såldes. Men eftersom problemet kommer att återkomma är vårt mål att vi ska ha kompetensen och strukturen för att de tillsammans med handledare kan planera ett på sikt ekonomiskt hållbart upplägg – kanske bil-café, bil-bingo eller vad vet jag, säger Katarina Nilsson och fortsätter:

– I dessa båda fall har Lampan gett näring till nästa projektansökan, där unga skapar sina egna arbeten och där entreprenörskap är en viktig faktor. På en arbetsmarknad där ”fast anställning” inte betyder samma sak som för min generation och där projektanställning och gig-jobb är normen, är det viktigt att unga identifierar sina entreprenöriella egenskaper för att kunna navigera på bäst sätt.

Projektet Lampan har nu varit igång i två år.

– Vi har lärt oss vad vi ska göra och hur, oavsett pandemi. Vi har också insett vikten av att jobba brett, eftersom vi har en så heterogen målgrupp, säger Katarina Nilsson.

Enligt Johan Oljeqvist har det ekonomiska stödet från Erling-Perssons Stiftelse varit mycket värdefullt.

– Vi vet sedan tidigare att när det är svåra tider, i form av en pandemi eller lågkonjunktur, riskerar två–tre årskullar unga att fastna i utanförskap. Utan Lampan hade de inte exponerats för de möjligheter som faktiskt finns, säger han.

Katarina Nilsson lyfter en annan aspekt, den ekonomiska samhällsvinsten.

– Vi håller precis på att räkna på detta, men jag skulle gissa att för en investerad krona ger vårt arbete tre tillbaka till samhället, säger hon och fortsätter:

– Varje timme vi tillbringar med unga och kan påverka deras framtida val så att de väljer att bidra som skattebetalare, eller att göra gott för andra på annat sätt, innebär att samhället får något tillbaka – den investeringen får man inte glömma bort.

”Vi har lärt oss vad vi ska göra och hur, oavsett pandemi. Vi har också insett vikten av att jobba brett, eftersom vi har en så heterogen målgrupp.”

”Extrajobb är lätta att glömma bort eftersom de är just ’extra’, men vi har förstått att de innebär ’extra allt’.”

4 500

Så många unga har man när detta skrivs haft kontakt med i projektet.

20%

Så många av de som började gymnasiet hösten 2017 lämnade fem år senare utan att fullfölja sin utbildning eller utan fullständiga betyg, enligt Skolverket.

1

av 10

Så många av de kontaktade har hittills gått vidare till någon form av yrkesutbildning eller arbete.

OM PROJEKTET

Namn: Lampan är en akronym för lärande, ambition, motivation, planering, anpassning, navigering.

Vad: Bygga upp en studie- och yrkesvägledningscentral på distans för unga och unga vuxna oavsett plats i landet. Målet är att synliggöra realistiska vägar till sysselsättning i form av studier eller arbete.

Vilka: Katarina Nilsson, nationell projektledare kunskapsområde arbetsliv och entreprenörskap och Johan Oljeqvist, vd Fryshuset.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet under 30 månader, 2020–2023, med totalt 15 miljoner.

ÖVRIGA DONATIONER

VERKSAMHETSSTÖD

Generation Pep

5 MKR / 3 ÅR

Generation Pep vill sprida kunskap och skapa engagemang kring barn och ungdomars hälsa. Tillsammans med aktörer från hela samhället driver organisationen ett ambitiöst och långsiktigt folkhälsoarbete med barn och unga i fokus.

Arbetet bedrivs utifrån visionen att alla barn och ungdomar i Sverige ska ha möjligheten och viljan att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Idag är det inte så och vi står inför en mycket allvarlig samhällsutmaning. De flesta barn och unga i Sverige idag rör sig för lite och äter för dåligt. Dessutom finns det stora skillnader mellan barn som växer upp under olika förutsättningar. För lite fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor ökar risken för bland annat depression, diabetes typ 2, sömnstörningar och hjärt-kärlsjukdom. För att vända utvecklingen vill Generation Pep skapa en folkrörelse för mer fysisk aktivitet, bättre matvanor och en mer jämlik hälsa för barn och unga.

BRISMOTTAGNINGARNA – EN LÅNGSIKTIG ETABLERING

Bris

9,4 MKR / 2 ÅR

Att få träffa en Briskurator fysiskt och få ett fördjupat individuellt stöd är något som barn länge efterfrågat. Vi vet att det kan vara svårt för ett barn att navigera bland de olika samhällsinsatser som finns och att alla barn inte alltid får det stöd de har rätt till.

För att kunna erbjuda ett fördjupat och nära stöd som är anpassat efter barnets individuella behov, minska risken att ett barn i en svår livssituation faller mellan samhällets stolar och täppa till glappet som finns idag mellan barnet och samhällets stödinsatser har Bris med hjälp av finansiering från Erling-Perssons Stiftelse öppnat mottagningar i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm och Umeå.

På Brismottagningarna kan barn få stöd i form av individuella samtal, stödgrupper, familjestöd och hjälp i kontakter med till exempel socialtjänsten, skolan och sjukvården. Nu har ar-

betet kommit in i nästa fas där det handlar om att långsiktigt etablera Brismottagningarna så att fler barn får det stöd de behöver och har rätt till.

SPARKS UPPSKALNINGSFAS

Sparks Generation 4 MKR / 2 ÅR

Sparks Generation bidrar till ökad psykisk och fysisk hälsa genom att hjälpa unga hitta fritidsaktiviteter de brinner för. Sparks Generation har utvecklat en metod och en digital tjänst som hjälper unga (10–16 år) att hitta meningsfulla fritidsaktiviteter samtidigt som ungdomsverksamheter får hjälp att nå ut och kommuner får ökad insikt om ungas behov och preferenser.

Metoden består av digitala och sociala medier, samarbeten med influencers samt lokala ungdomsambassadörer som driver trafik till den app organisationen utvecklat, sparksapp.se.

I den kan unga enkelt hitta och pröva på nya aktiviteter i sitt närområde inom idrott, kultur, programmering och mycket mera. Både tjänsten och aktiviteterna är gratis.

Efter att ha etablerat konceptet genom pilotprojekt i några kommuner är det tydligt att konceptet fungerar, unga gillar tjänsten och både kommuner, förbund och föreningar vill få tillgång till den. Sparks Generation står nu inför en uppskalning av verksamheten så att tjänsten kan erbjudas till fler kommuner i landet.

VERKSAMHETSSTÖD FÖR MENTOR

Mentor

4 MKR / 2 ÅR

Mentor Sverige är en ideell organisation som arbetar med mentorprogram för ungdomar i åldern 13–17 år. Programmen syftar till att stärka ungdomarnas självkänsla och framtidstro, öka deras sociala nätverk för att därigenom stödja dem i att välja en hälsosam och drogfri livsstil.

Mentors kärnverksamhet riktar sig till ungdomar i ålder 13–17 år och består av tre delar: Mentorprogrammet – Strukturerat individuellt program under sex månader, där unga får en egen vuxen mentor.

ÖVRIGA DONATIONER

Mentor Boost – Halvdagsaktivitet där coacher från Mentors partnerföretag berättar om sina arbeten.

Mentor Inspo – Inspiration och skolmotivation inför framtidens yrkesval. Under en digital presentation får ungdomar en personlig berättelse om yrkesval och vägen dit.

THE GOOD TALENTS LOVPROGRAM

The Good Talents 250 000 KR / 1 ÅR

The Good Talents driver ett lovprogram i socialt entreprenörskap för unga i områden med socioekonomiska utmaningar där ungdomar utvecklar idéer för att lösa samhällsutmaningar som näringslivet kan påverka. Många unga är ambitiösa men saknar grundläggande kunskap om vilka möjligheter de har i livet. De känner heller inte att de har makt att förändra sin situation. The Good Talents vill motverka detta genom att lyfta ungas potential och hjälpa dem att bli ledare för andra, samtidigt som de jagar sina egna drömmar. Det görs genom att utveckla och driva utbildningsprogram i ledarskap och sociala innovationer, där unga stärker sin känsla av egenmakt. Konkret får ungdomar ett betalt lovjobb som inkluderar ett utbildningsprogram där de tar fram lösningar på samhällsutmaningar som näringslivet kan påverka. Genom möten med makthavare ges unga också känsla för hur deras idéer kan tas upp och ha betydelse för framtidens utveckling.

CLOWN I VÅRDEN

Clownmedicin – Glädjeverkstan

1,1 MKR / 1 ÅR

Clownmedicin besöker sedan 1998 sjuka barn och deras familjer på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Clowner finns på sjukhuset i Solna sex dagar i veckan och i Huddinge tre dagar i veckan 50 veckor om året. Totalt får nära 30 000 barn som ligger inne på sjukhus och deras anhöriga besök av clownerna varje år.

Syftet med clownverksamheten är att underlätta sjukhusvistelsen för hela familjen men även vid behov att underlätta personalens arbete så att behandlingsmomentet ska gå

så smidigt som möjligt. Clownerna kommer med något helt annat än sjukdom och medicinering. Ett clownbesök kan fungera som en stressreducerande säkerhetsventil, familjen får möjlighet att ”hämta luft”, för en stund skingra tankarna från det som är skrämmande och som skapar oro.

ERSTA VÄNDPUNKTEN

Ersta Diakoni 350 000 KR / 1 ÅR

Barn som växer upp som anhöriga till personer med olika former av missbruk är vana vid att det är den beroendesjukes känslor och problematik som står i centrum. I skuggan av missbruket löper de unga en ökad risk att själva drabbas av psykologiska svårigheter, framtida psykisk ohälsa och eget missbruk. Vändpunkten är en professionell mottagning för barn och unga i dessa familjer och erbjuder pedagogiska program i grupp, familjesamtal, enskild psykoterapi och sommarläger samt rådgivning och krisstöd via telefon och besök.

Vändpunkten ska under 2023 fortsätta utveckla stödet till anhöriga, och den viktigaste uppgiften är att finnas för de barn och familjer som lever med missbruk, och fortsätta finnas år efter år. Att vara en trygg och förutsägbar plats för barn och unga, i motsats till det emotionella och praktiska kaos som barn i familjer med missbruk tvingas leva i. Behovet är stort och bara en bråkdel av de barn och unga som lever i en familj med beroendesjukdom får hjälp. Därför är behovet av Vändpunkten mycket stort.

HUMANITÄRA INSATSER I UKRAINA

Rädda Barnen

75 MKR / 1 ÅR, 50 MKR / 1 ÅR

Röda Korset

75 MKR / 1 ÅR, 50 MKR / 1 ÅR

Krig och konflikt drabbar barn särskilt hårt och i den akuta utsattheten är det ur barnperspektivet viktigt att hjälpa både barn och vuxna. Rädda Barnen och Röda Korset gör med stöd ifrån bland andra Erling-Perssons Stiftelse humanitära insatser för människor på flykt ifrån kriget i Ukraina.

Rädda Barnen arbetar i Ukraina och intillliggande länder bland annat med psykosocialt stöd, distribution av kläder och hygienartiklar, kontanter till familjer för basförnödenheter såsom mat, hyra och mediciner.

I arbetet med att hjälpa människor som drabbas av konflikten kommer Röda Korset att göra medicinska insatser i Ukraina men även i närliggande länder. Insatser för att hjälpa flyktingar i Sverige kommer också att göras.

”Det känns oerhört angeläget att bidra med stöd genom Rädda Barnen och Röda Korset för att möta de behov som kriget i Ukraina ger upphov till”, säger Stefan Persson ordförande i Erling-Perssons Stiftelse.

Erling-Perssons Stiftelse donerade i ett första steg 150 miljoner kronor i humanitärt stöd med anledning av kriget i Ukraina och i ett andra steg ytterligare 100 miljoner kronor. Av dessa totalt 250 miljoner kronor har 125 miljoner gått till Rädda Barnen och 125 miljoner till Röda Korset.

STEFAN PERSSON

Styrelseordförande. Född 1947.

1969 –1973 Stockholms och Lunds universitet.

1976 –1982 Landschef för H&M i Storbritannien och ansvarig för H&M:s utlandsexpansion.

1982 –1998 Vd och koncernchef för H&M.

1998 –2020 Styrelseordförande i H&M.

Övriga styrelseuppdrag i familjebolag.

ELISABETH TAMM

Styrelseledamot. Född 1947.

Elisabeth har en jur. kand. samt en civilekonomexamen från Uppsala universitet. Efter tingstjänstgöring anställdes hon på Skatteverket i Stockholm. Hon har varit chef för Skatt- och Familjejuridik på Carnegie och Ålandsbanken.

Elisabeth är ordförande och ansvarig i ett antal stiftelser bland andra Stiftelsen Alba Langenskiöld med Langenskiölds bokförlag, Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stiftelsen Tranås Säteri samt Sällskapet för Makarna Malmqvists minne.

CHARLOTTE SÖDERSTRÖM

Styrelseledamot. Född 1977.

Charlotte har läst marknadsekonomi vid IIU. Hon var fram till 21 års ålder aktiv tävlingsryttare och driver idag Stuteri Arch i Skåne. Stuteriet föder upp, utbildar och säljer hopphästar och belönades 2019 och 2021 av det internationella ridsportförbundet FEI med utmärkelsen ”Årets hästägare”. Charlotte projektleder också sponsringsprojektet H&M We Love Horses.

Styrelsemedlem i familjebolag och Haga Gårdsförvaltning.

TOM PERSSON

Styrelseledamot. Född 1985.

Under åren 2006–2010 studerade Tom vid European Business School och Metropolitan Film School i London. Han har därefter jobbat med produktion och finansiering av projekt inom både TV och film. Sedan 2016 driver Tom investmentbolaget CoMade som är verksamt inom media. Utöver det egna bolaget jobbar han med ett tiotal andra bolag inom film, TV och ljud.

Styrelseledamot i familjebolag samt bland annat i styrelserna för Breakable Films AB, Third Ear Studios AB, Playpilot AB, Art & Bob AB samt Naudio AB.

MARI-ANNE CRONSIOE OREFORS

Styrelseledamot. Född 1957.

Mari-Anne har en ekonomexamen från Stockholms universitet. Efter examen arbetade hon fem år på H&M:s inköpsavdelning. 1985 till 2020 hade Mari-Anne en central roll på Ramsbury Family Office som ekonomi- och administrativt ansvarig. Mari-Anne var med vid bildandet av Erling-Perssons Stiftelse och var även med från starten av H&M Foundation som bildades 2007.

Mari-Anne sitter i H&M Foundations styrelse och har drivit stiftelsens arbete såväl ekonomiskt som administrativt under dess 20 första år.

SIGBRIT FRANKE

Styrelseledamot. Född 1942. Sigbrit avlade 1975 filosofie doktorsexamen vid institutionen för pedagogik vid Umeå universitet. 1978 blev hon docent, 1982 professor i pedagogik. Under läsåret 87/88 innehade hon en gästprofessur vid UC at Berkeley. Sigbrit tillträdde 1992 som rektor vid Umeå universitet och 1999 som universitetskansler, det vill säga chef för Högskoleverket.

Sigbrit hade en mängd uppdrag i både privat och offentlig sektor och var från 2007 och fram till sin bortgång i oktober 2022 en högt värderad ledamot av ErlingPerssons Stiftelses styrelse.

BEVILJADE ANSLAG

Erling-Perssons Stiftelse

Erling-Perssons Stiftelse

* Avser beviljade ännu ej utbetalade anslag.

KONTAKT

Ylva Linderson, forskningssekreterare ylva.linderson@erlingperssonsstiftelse.se

Kristina Stenvinkel, kommunikation stenvinkel@ramsbury.se

Erling-Perssons Stiftelse

Drottninggatan 50 Box 1421, SE-111 84 Stockholm, Sweden erlingperssonsstiftelse.se

©Erling-Perssons Stiftelse, 2023

Fotografer: Magnus Glans, Carl Hjelte, Christopher Hunt, Daniela Spiroska, Johanna Åkerberg Kassel

Skribent: Lotta Fredholm

Grafisk form och produktion: Open Studio

Tryck och bokbinderi: Stibo Complete

Typografi: Brown Pro och Sabon

Papper: Colorplan Stone 350 g och Munken Polar Rough 150 g