Årsberättelse 2023 | Erling-Perssons Stiftelse | Forskning & utbildning

STEFAN PERSSON

KUNSKAP ÄR EN AV VÅRA VIKTIGASTE GEMENSAMMA RESURSER

Erling-Perssons Stiftelse har sitt ursprung i familjen

Perssons intresse för entreprenörskap och hur entreprenörskapet kan bidra till verklig samhällsförändring.

I nära ett kvarts sekel har Erling-Perssons Stiftelse verkat för att främja entreprenörskap genom utbildning, för att ge barn och unga en bra start i livet och för att forskningen ska flytta fram gränserna för vår gemensamma kunskap.

Stiftelsen har sitt ursprung i familjen Perssons intresse för entreprenörskap och hur entreprenörskapet kan bidra till verklig samhällsförändring. Genom filantropiskt stöd till våra valda ändamålsområden hoppas vi på ytterligare sätt bidra till samhällets utveckling. Genom stiftelsens arbete får familjen också möjlighet att förenas i vårt samhällsengagemang och i vår övertygelse att kunskap är en av våra viktigaste gemensamma resurser. Våra ändamålsområden speglar också teman som ligger familjen extra varmt om hjärtat.

Under det gångna året har flera olika initiativ för att främja entreprenörskap fått stöd. Handelshögskolan i Stockholm beviljades 467 miljoner kronor för att långsiktigt utveckla sin verksamhet House of Innovation, för innovation, entreprenörskap och digitalisering. Stödet är det största stiftelsen delat ut till skolan och är också den största enskilda donation Handels tagit emot. Forskning om entreprenörskap i företag som bedrivs vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors, Hanken, fick stöd och Ung Företagsamhet erhöll bidrag för att bredda sin verksamhet för elever i grundskolan. Genom stöd till forskare vid svenska lärosäten hoppas stiftelsen bidra till ökade kunskaper som gör skillnad för människors hälsa. Under det år som nyligen gått gavs 138 miljoner kronor i stöd till

svensk forskning. Projekten syftade bland annat till att ta fram nya möjliga behandlingar av cancer, snabb diagnostik vid bakteriella infektioner i blodet och kartläggning av bakomliggande orsaker till ovanliga diagnoser hos barn, för att nämna några områden. I den här årsberättelsen ger vi fördjupande berättelser om flera av projekten som fått stöd.

Det har inte undgått någon att gängkriminaliteten utgör ett ökande hot på många nivåer i vårt samhälle och att den skapar en allt större oro kring våra barn och unga. I ett nytt samarbete mellan privata och offentliga aktörer, Rätt Kurva, vill stiftelsen bidra till att fler unga hittar sin väg bort från destruktiva livsval. Genom stöd till SOS Barnbyars verksamhet i Sverige vill stiftelsen ytterligare bidra till att sårbara unga får stöd för att komma på rätt köl. Det är ingen liten uppgift att lotsa alla unga till trygga liv. Det finns ingen universallösning, men med gemensamma krafter tror vi att vi kan åstadkomma förändring.

I Europas östra utkant rasar sedan två år ett krig i vars spår enorma behov av stöd och hjälp uppstått. I krigets inledande skede låg humanitära hjälpinsatser för människor på flykt högt på agendan. I det läget valde stiftelsen att ge stöd till Röda Korset och Rädda Barnen som vardera mottog 125 miljoner kronor för sina insatser i Ukraina. Behovet av humanitär hjälp består, men parallellt pågår också insatser för att stärka landet och dess befolkning för att hjälpa till med den återuppbyggnad som redan inletts. I projektet Reskilling

Ukraine får kvinnor som på grund av kriget förlorat sin försörjning möjlighet att omskola sig till yrken där arbetskraft i dag saknas.

Hur länge ett krig pågår eller hur lång tid det tar att vända kurvan kring svensk kriminalitet finns inget svar på. Ingen vet heller när vi kommer att kunna bota all cancer eller har löst energifrågan. Som allmännyttig stiftelse kan vi dock vara med och bidra för ett gott och hållbart samhälle på både kort och lång sikt. Några av dessa bidrag berättar vi mer om i den här årsberättelsen.

Stefan Persson

Styrelseordförande

”Det har inte undgått någon att gängkriminaliteten utgör ett ökande hot på många nivåer i vårt samhälle och att den skapar en allt större oro kring våra barn och unga. I ett nytt samarbete mellan privata och offentliga aktörer, Rätt Kurva, vill stiftelsen bidra till att fler unga hittar sin väg bort från destruktiva livsval.”

STEFAN PERSSON

STIFTELSENS URSPRUNG OCH ÄNDAMÅL

Sedan grundandet 1999 har Erling-Perssons Stiftelse gjort drygt 300 donationer, om sammanlagt 5,4 miljarder kronor.

På den långa listan av mottagare finns bland andra Karolinska Institutet, Handelshögskolan och Fryshuset.

Erling Persson grundade 1947 det företag som i dag utvecklats till att bli den globala H&M-gruppen. 1999 bildades Erling-Perssons Stiftelse, till minne av hans många insatser inom handel och företagande.

Stiftelsen har sin ekonomiska grund i donationer från familjen Persson.

Familjens stora intresse för entreprenörskap som positiv kraft i samhället, gjorde att stöd till utbildning på entreprenörskapsområdet blev ett naturligt första ändamålsområde för stiftelsen.

Snart följde ytterligare två ändamålsområden, som syftar till att bättre rusta samhället inför framtiden: Stöd till forskning och stöd för att främja barn och ungdomars utveckling.

För att tänka nytt och stimulera till nya lösningar ser stiftelsen vikten av möten och samarbeten. Därför stöder stiftelsen gärna tvärvetenskapliga satsningar och projekt som knyter samman flera olika samhällssektorer.

Stiftelsens engagemang för projekten den stödjer grundar sig i ett förtroende för att projektägaren har förmågan att förflytta gränsen för vår gemensamma kunskap och förståelse samt i övertygelsen att kunskap förändrar och förbättrar liv. Fram till i dag har drygt 300 donationer gjorts. Sammanlagt har stiftelsen givit 5,4 miljarder till samhällsnyttiga ändamål.

Den hittills största enskilda donationen, om 600 miljoner kronor, gjordes 2022 till Stiftelsen Nobel Center. Donationen kommer att möjliggjöra uppförandet av det nya Nobel Center vid Slussen i Stockholm, en byggnad som med sitt innehåll

kommer att upplysa, inspirera och stimulera.

Olika utbildningar inom entreprenörskapsområdet har tillsammans fått cirka 1,3 miljarder kronor, med Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm School of Entrepreneurship och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin som stora mottagare. Stiftelsens medel har även skapat möjlighet att starta utbildning och forskning i ett nytt ämne – modevetenskap (donation 75 miljoner kronor).

Denna utbildning är numera väletablerad vid Stockholms universitet.

Inom vetenskap är forskning om diabetes typ 1 det område där stiftelsen gjort sin största insats, med cirka 400 miljoner kronor till dags dato. Betydande stöd har också delats ut till forskning inom till exempel cancer, hjärt- och kärlsjukdom, antibiotikaresistens och neurologisk sjukdom.

Fryshuset var den första barn- och ungdomsorganisationen som fick verksamhetsstöd av stiftelsen. Fryshuset har hittills drivit projekt med stöd av stiftelsen till ett sammanlagt värde av ungefär 195 miljoner kronor. Stödet har bidragit till att utveckla Fryshuset till ett mycket uppskattat centrum för barn och unga inom idrott, kunskap, fritidsverksamhet, med mera. Barn och ungdomsorganisationer har tillsammans tagit emot cirka 560 miljoner kronor.

Vid utgången av 2023 hade donationerna ungefärligen fördelats mellan de tre ändamålsområdena enligt följande: 45 procent forskning, 45 procent utbildning och 10 procent barn och ungdom.

250

De hittills största donationerna av humanitär karaktär beviljades i samband med den fullskaliga invasionen av Ukraina. Röda Korset och Rädda Barnen fick 2022 vardera 125 miljoner kronor i stöd för sitt arbete för människor drabbade av kriget.

2 av 5

Ansökningar om stöd till forskning tas emot ifrån hela Sverige. Drygt 40 procent av alla huvudsökande är kvinnor.

1999

Erling Persson grundade det företag som i dag utvecklats till att bli den globala H&M-gruppen. 1999 bildades Erling-Perssons Stiftelse, till minne av hans många insatser inom handel och företagande.

4

Stiftelsens styrelse sammanträder för ordinarie beslutsmöten vid fyra tillfällen per år.

75

År 2006 tillkom Centrum för modevetenskap vid Stockholms Universitet med hjälp av en donation ifrån stiftelsen (totalt 75 miljoner kronor). Sedan 2018 är modevetenskap en självständig akademisk disciplin vid universitetet.

5,4

Sedan stiftelsens bildande 1999 har den delat ut 5,4 miljarder kronor till tre ändamålsområden.

138,5

Utbildning och forskning inom klimat och miljö är viktigt för att vi ska kunna bygga en hållbar framtid. Genom olika satsningar har stiftelsen donerat 138,5 miljoner kronor till dessa områden.

2,5

Området Undervisning & utbildning har genom åren tilldelats cirka 2,5 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 45 procent av samtliga donerade medel.

400

En donation om cirka 400 miljoner kronor gjordes 2010 till Karolinska Institutet. Donationen möjliggjorde uppförandet av Aula Medica, 10 000 kvm i forskningens och utbildningens tjänst.

560

Stiftelsen hade fram till 31 december 2023 beviljat medel till 82 projekt som främjar barn och ungdomars utveckling, sammanlagt 560 miljoner kronor.

45%

Knappt hälften av de medel som stiftelsen totalt delat ut, 2 miljarder kronor, har gått till forskningsprojekt ledda vid svenska universitet och högskolor.

150

Stiftelsen tar emot drygt 150 ansökningar om projektstöd per år. Omkring 100 av dessa är forskningsansökningar.

ÅRET SOM GÅTT

ÅR 2023 I KORTHET

Under 2023 fick Erling-Perssons Stiftelse ta emot många intressanta och viktiga projektförslag. Vid årets

slut summerar forskningssekreteraren Ylva Linderson donationerna till 770 miljoner kronor fördelat på 26 projekt inom stiftelsens tre ändamålsområden.

När människor tillfrågas om sin syn på samhällsutvecklingen är det just nu många som beskriver att alla rörelser leder åt fel håll. Det behövs inte mycket fantasi för att förstå varför. Det finns gott om skäl både i Sverige och världen. Att då få ägna sin tid åt verksamheten i en allmännyttig stiftelse ger på många sätt en motvikt till den här bilden. Varje dag ser vi hur människor arbetar hårt för att lösa problem, för att vända trender och för att inspirera andra. De många initiativ vi genom stiftelsen har förmånen att ta del av förenas av en obändig vilja att vara människor och samhället till nytta. Den viljan hittar vi i alla delar av samhället, i civilsamhället såväl som i näringslivet och i offentlig sektor.

Under 2023 donerade Erling-Perssons Stiftelse 770 miljoner kronor till sina olika ändamålsområden. Inom området vetenskap och forskning tilldelades tio projekt sammanlagt 138,5 miljoner kronor. Flera projekt berör frågeställningarna: utveckling av nya potentiella cancerbehandlingar, men också sepsis, ovanliga diagnoser hos barn samt kartläggning av cellers funktioner på detaljerad nivå utforskas med hjälp av stöd från stiftelsen. Atlas of Childhood Disease är det enskilda forskningsprojekt som stiftelsen donerat mest medel till under 2023 (65 miljoner kronor). I projektet, som är ett samarbete mellan flera forskargrupper, vill man ta reda på hur medfödda sjukdomar i exempelvis hjärna, hjärta och lungor uppstår hos barn.

Åtta organisationer som verkar för barns och ungas utveckling delade 2023 på 62,6 miljoner kronor. De olika projekten verkar för att motverka

negativa konsekvenser av olika former av utsatthet, sänka trösklarna för att unga ska hitta meningsfulla fritidsaktiviteter och guida unga på deras väg till studier och yrkesliv. Rätt Kurva är ett unikt projekt där polis, socialtjänst, skola och näringsliv samarbetar för att erbjuda barn i riskzon för kriminalitet insatser som utgår från barnets individuella intressen och förmågor för att bygga barnets motivation och motståndskraft. SOS Barnbyar Sverige fokuserar särskilt på stöd till unga som lämnar samhällsvård men vill också stötta vuxna i deras föräldraroll.

Stödet för utbildning och undervisning uppgick under det gångna året till 568 miljoner kronor varav 467 miljoner kronor donerades till House of Innovation på Handelshögskolan i Stockholm. Förutsättningarna för ungt ledarskap fick både genom stöd till en ny professur i ämnet samt genom stöd till Sveriges Unga Akademi en förstärkning genom stiftelsen. I den här årssberättelsen berättar vi också om ett särskilt utbildningsinitiativ, Reskilling Ukraine, där kvinnor i Ukraina får möjlighet att omskola sig till yrken som det på grund av kriget i dag saknas arbetskraft till.

Projekten i berättelserna vi får ta del av har vitt skilda syften men har det gemensamt att de drivs av människor med stor kunskap om sitt område, starka övertygelser och en vilja att förbättra människors liv. Det ger känslan att det finns saker i vår värld som faktiskt går åt rätt håll.

Ylva Linderson Forskningssekreterare

Vetenskap &

forskning

65,5 MKR / 5 ÅR

MÅLET: ATT FÖRSTÅ HUR SJUKDOMAR

UPPKOMMER

HOS BARN

I ett ambitiöst projekt vill forskare ta reda på hur medfödda sjukdomar i exempelvis hjärna, hjärta och lungor uppstår hos barn. Utifrån den nya kunskap som då alstras blir nästa steg att undersöka möjligheterna för att ta fram ny behandling.

Omkring tre procent av alla barn föds med något slags medfödd sjukdom, som har uppstått i skärningspunkten mellan genetik och miljö. Projektet Atlas of Childhood Disease fokuserar på dessa sjukdomar men tar avstamp i ett tidigare, internationellt samarbete, kallat Human Development Cell Atlas. Målet för konsortiet var då att skapa en cellatlas över de celler som bygger upp olika organ i den friska individen under den tidiga utvecklingen.

De svenska forskarna analyserade bland annat drygt en miljon hjärnceller från 27 tidiga embryon där de fann mer än 600 olika celltyper, vilket publicerades i Science. De kartlade också hjärtats utveckling och publicerade de resultaten bland annat i Cell. Även de celler som bygger upp den tidiga lungan och ryggmärgen publicerades i Nature Medicine respektive Nature Neuroscience. Forskarna, som kommer från Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan samt från Stockholms universitet, bygger i Atlas of Childhood Disease vidare på insamlade data som kompletteras med nya, med tydligt fokus på hur sjukdomar uppkommer hos barn.

Projektets första del handlar om att studera ovanliga, medfödda sjukdomar som uppkommer i hjärna, hjärta och lungor. Dessutom studeras sjukdomar som beror på att så kallade cilier, utskott som liknar antenner på cellerna, inte utvecklats på ett korrekt vis. Här utgår forskarna från genetiska prover och vävnadsprover. De kliniska proverna från barn med genetiska sjukdomar kommer att jämföras med forskarnas befintliga cellatlas över

hur olika organ utvecklas i normala fall. De avvikelser som syns i proverna kan då kopplas till nya, misstänkta riskgener.

I den andra delen är fokus riktat mot hjärntumörer hos barn. Det är den dödligaste cancerformen i denna åldersgrupp och den näst vanligaste, efter leukemier. Patientprover analyseras med tekniker som visar vilka gener som är aktiva i de

”Målet är att hitta det som skiljer ut tumörcellerna från hjärnans friska celler, för att sålla fram möjliga måltavlor för behandling.”

celler som bygger upp tumörerna, men även hur tumörcellerna samverkar med omkringliggande immunceller. Målet är att hitta det som skiljer ut tumörcellerna från hjärnans friska celler, för att sålla fram möjliga måltavlor för behandling.

I projektets tredje del provar forskarna att skapa nanopartiklar fyllda med dna som är riktat mot just olika mål på tumörcellerna. Nanopartiklarna bäddas in i lipider och kan då leverera sin last av korrigerande arvsmassa till målorganet och förhoppningsvis ge upphov till nya läkemedel. Alla tre delprojekten pågår parallellt sedan 2023.

I Joakim Lundebergs forskargrupp vid Institutionen för Genteknik vid Kungliga Tekniska högskolan och verksam vid SciLifeLab arbetar Enikö Lazar, läkare och senior forskare, som har fått axla

Forskningsledarnas laboratorier har olika inriktningar som kompletterar varandra. Vissa arbetar med teknikutveckling, andra med olika organsystem eller specifika sjukdomar.

Enikö Lazar lyfter de kliniska forskningsledarna. ”I det förra atlasprojektet fokuserade vi på normal utveckling, nu kan vi koppla dessa data till hur det kan bli fel senare i livet och här är deras kliniska perspektiv jätteviktigt.”

rollen som vetenskaplig koordinator.

– Jag organiserar möten med forskningsledare men även med yngre forskare inom projektet, säger hon.

Hon pekar på hur forskningsledarnas olika inriktningar kompletterar varandra. Exempelvis fokuserar Joakim Lundeberg på teknikutveckling, medan Christos Samakovlis arbetar med lungan. Erik Sundström är intresserad av tumörer i ryggmärgen och Emma Lundberg arbetar med cilier.

– Just cilierna är otroligt viktiga för att alla organ ska utvecklas korrekt under embryonalutvecklingen och för att alla strukturer i kroppen ska hamna på rätt plats, säger Enikö Lazar.

I dag går 35 olika sjukdomar, ciliopatier, att koppla till felaktig utveckling av cilier.

I förra atlasprojektet kartlade hon celler under hjärtats utveckling. Genom att analysera omkring 80 000 celler i det utvecklade hjärtat gick det att hitta små, men mycket specialiserade cellpopulationer, både celler som byggde upp delar av hjärtklaffarna och celler som är ansvariga för att reglera hjärtats rytm.

– I det kommande projektet kommer vi att utifrån denna insikt analysera hjärtprover med strukturella defekter, för att förstå vilka celltyper och molekyler som ligger bakom dessa sjukdomar, säger hon.

Nytt är att även kliniska forskningsledare är knutna till projektet.

– I det tidigare atlasprojektet fokuserade vi på normal utveckling, men nu kan vi koppla dessa data till hur det kan bli fel senare i livet och här är deras kliniska perspektiv jätteviktigt, säger Enikö Lazar.

Mats Nilsson, professor i molekylärbiologi vid institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet, är även han verksam vid SciLifeLab.

– Min pusselbit i projektet är teknikutveckling, framförallt en teknik kallad in situ-sekvensering, säger han.

Den går kortfattat ut på att på ett mycket noggrant vis analysera de celler som ingår i ett vävnadssnitt. På så vis går det att se vilka gener som är aktiva i en viss cell just i stunden, och det kan handla om hundratals olika gener. Dessa aktivitetsmönster avslöjar både cellens identitet och dess kommunikation med andra celler.

– Det brukar väcka lite uppmärksamhet när vi berättar att vi i våra snitt kan analysera 100 000tals celler i ett enda experiment, så det summerar snabbt ihop till miljontals celler. Vårt bidrag är att

vi kan få till en rumslig dimension så man ser var i vävnaden cellerna är aktiva, säger han.

Han kommer att bidra till olika delar av projektet men har ända sedan sin doktorandtid ett särskilt intresse för den del som handlar om hjärntumörer.

– För trettio år sedan var teknikerna alltför outvecklade, men jag insåg att man för att förstå tumörer måste begripa hela deras cellulära organisation, säger han.

I projektet är hans förhoppning att det med ny teknik ska gå att förstå sjukdomar på ett djupare plan än vad som varit möjligt med tekniker som enbart analyserar en cell i taget.

– Vi är mycket skickliga på att bota cancer hos celler i petriskålar eller hos labbmöss, men det har visat sig vara ett mycket långt steg att ta en behandling vidare till människor. Det hoppas och tror jag att vi ska ha chans att göra nu, när vi inte behöver separera och analysera enskilda celler utan kan ha ett systemperspektiv och undersöka hur de samverkar med varandra, säger Mats Nilsson.

”Det

brukar väcka lite uppmärksamhet när vi berättar att vi i våra snitt kan analysera 100 000-tals celler i ett enda experiment.”

Sten Linnarsson, professor i molekylär systembiologi vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet, hade fokus på hjärnan i det förra atlasprojektet.

– Vi fann omkring 3 300 olika celltyper i en vuxen hjärna, där den största diversiteten fanns i hjärnstammen. Kartläggningar är som folkräkningar, man måste ha ett tillräckligt stort urval för att få en bra bild, säger han.

Nu fokuserar han på hjärntumörer hos barn, där prognosen för vissa former är mycket dålig. Det har den varit länge, berättar han.

– Jag har en bok från 1923 som beskriver glioblastom, där man visar tabeller över patienter och över deras överlevnad som då var tolv månader i genomsnitt. Det ser exakt likadant ut i dag, hundra år senare, vilket är deprimerande, säger han.

Hans grupp har kunnat visa att tumörer hos vuxna och barn liknar hur det ser ut under hjärnans tidiga utveckling i embryot.

– Det innebär att det just i tumören finns specifika transkriptionsfaktorer och molekyler som inte finns kvar i resten av den mer utvecklade

hjärnan. Det kan vara en krok att fiska med efter måltavlor hos tumörerna, säger Sten Linnarsson och fortsätter:

– Det är fortfarande dyrt och det går långsamt, men för första gången kan vi se in i tumören och in i hjärnan på ett sätt som börjar bli komplett. Dessutom sker ju en enorm revolution i våra möjligheter att manipulera celler och exempelvis kunna föra in DNA eller RNA med nanopartiklar. Även om det är långt kvar där så ser jag att det måste gå att komma fram den vägen – jag kan inte tro att det aldrig kommer att gå att bota hjärncancer.

Anna Wedell är professor vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi på Karolinska Institutet och överläkare vid Centrum för medfödda metabola sjukdomar på Karolinska universitetssjukhuset och en av projektets två kliniska forskningsledare. Hennes forskningsfokus är ovanliga ärftliga sjukdomar.

– Av de organ som ska analyseras i projektet är det hjärnan jag är intresserad av, eftersom den verksamhet jag bedriver med diagnostik, både klinisk och vetenskaplig, handlar om ovanliga sjukdomar som ofta drabbar hjärnan, säger hon.

Hela 16 000 patientprover har i diagnostiskt syfte sekvenserats med avseende på patientens hela genom. När det gäller ovanliga, medfödda genetiska sjukdomar är omkring 7 000 kända i dag. De flesta påverkar hjärnan, exempelvis genom att ge symtom som epilepsi som kan uppstå redan hos spädbarn. Just vid epilepsi har hennes grupp samlat in material från 750 familjer, med blodprover från både mamma, pappa och det drabbade barnet. Hon ser för sig att det nya atlasprojektet kan bidra till bättre förståelse.

– Vi har en massa gener och vet att vissa mutationer ger sjukdom och samtidigt vet vi väldigt lite om vad de generna gör. Att börja lägga det pusslet och exempelvis se att det verkar vara farligare att ha den här typen av mutationer om den uttrycks i exempelvis astrocyter än i nervceller. Än vet vi väldigt lite om vilka celltyper som är inblandade och hur neuronen är beroende av stödjecellerna. När man pratar om epilepsi säger man ju epilepsi, men jag tolkar det som att det finns en massa olika varianter, säger Anna Wedell.

En fråga är om specifika celler, eller kanske cellstadier, som bara finns under embryonalutvecklingen men är dolda i den färdiga barnhjärnan, kan ha betydelse för sjukdomsutveckling.

– Det är en superspännande fråga! Här kan man tänka sig att undersöka vilka gener som

uttrycks där och se hur dessa gener sedan ser ut i våra patienter och då kanske kunna koppla vissa mutationer till sjukdom, säger hon.

Hon hoppas att atlasprojektet i längden kliniskt ska bidra till bättre förståelse för sjukdomsmekanismer.

– I en atlas beskriver vi saker, men nästa steg är svårare – att förstå funktion utifrån det. Då är de här ovanliga sjukdomarna en bra start, säger hon och fortsätter:

– Eftersom vi börjar få genomdata från massor med patienter – vissa har mutationer i kända gener och då kan vi sätta diagnos. Men vi har ju en massa misstänkta gener som inte kvalificerar för att vara en diagnos. Då kan vi börja utreda om de liknar de kända generna i sina uttrycksmönster och hur de beter sig. Styrker det att de har en funktion kan man gå vidare med dem och bekräfta i djurmodeller att de faktiskt var ansvariga.

Alla fyra är tydliga med att stödet från Erling-Perssons Stiftelse har stor betydelse. Anna Wedell lyfter vikten av att stödet ges över längre tid.

– Det är helt avgörande att få den här typen av långsiktigt, stort stöd så att vi kan arbeta multidisciplinärt. Det är mycket mer än ett projektanslag – vi bygger ju ihop en miljö där det betyder jättemycket att kunna lägga ihop allas expertis, säger hon.

Mats Nilsson är inne på samma spår.

– Det är otroligt viktigt med de stora anslag som Erling-Perssons Stiftelse kan ge, det gör det möjligt för oss att få ihop en kritisk massa av forskare, så att vi kan göra de ambitiösa experiment som behövs, säger han.

Enikö Lazar pekar på att projektet kräver dyra tekniker och reagens, men att medarbetarna är i fokus.

– Anslaget är viktigt särskilt för unga forskare, som inom projektet får chans att skapa nya nätverk och med sitt arbete bidra till viktiga forskningsresultat, säger hon.

Och Sten Linnarsson poängterar vikten av att knyta till sig kunniga medarbetare inom andra discipliner till projektet.

– Vårt samarbete med de kirurger och patologer som tar hand om patienterna och som hjälper oss att ta fram de vävnadsprover som vi är helt beroende av är grundläggande, säger han.

FAKTA / BYGGER VIDARE PÅ TIDIGARE STÖTTAT ATLASPROJEKT

Det nuvarande projektet bygger delvis på projektet Human Development Cell Atlas consortium (HDCA). Inom ramen för detta har man skapat atlaser över de celler som bygger upp olika organ, och dessa är fritt tillgängliga för andra forskare att använda.

100 000

Så många celler i ett vävnadssnitt kan forskarna analysera i ett enda experiment med hjälp av så kallad in situ-sekvensering.

12

Så många månader överlevde en person med hjärncancerformen glioblastom i genomsnitt år 1923. Det gäller än i dag, vilket visar på vikten av ny behandling.

OM PROJEKTET

7 000

Så många ovanliga sjukdomar beräknar man finns, där de flesta påverkar hjärnan, exempelvis genom att ge upphov till epilepsi.

Projektledare: Joakim Lundeberg, Sten Linnarsson, Emma Lundberg, Mats Nilsson, Christos Samakovlis, Erik Sundström samt Anna Wedell och Anna Lindstrand.

Namn: Atlas of Childhood Disease.

Vad: I en trestegsraket vill man jämföra kliniska prover – både vävnad och sekvenserade genom – från barn med ovanliga genetiska sjukdomar med befintlig cellatlas över normalt utvecklade organ för att hitta möjliga riskgener. Man tittar på sjukdomar som drabbar hjärna, hjärta, lunga samt sådana sjukdomar som orsakas av att cellernas cilier inte utvecklas korrekt. I den andra delen fokuserar man på hjärntumörer hos barn. I den tredje delen är målet att det med hjälp av nanopartiklar ska gå att ta fram ny slags behandling.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 65,5 miljoner kronor över fem år.

10 MKR / 3 ÅR

NYTT SÄTT ATT BEHANDLA BLINDHET MED MODIFIERADE STAMCELLER

Många får sämre syn med stigande ålder och mer än

100 000 svenskar lever med sådan synnedsättning som beror på att celler i gula fläcken har dött. Anders Kvanta och

Fredrik Lanner ska nu ge patienter friska ersättningsceller som har odlats fram från stamceller.

I ögats näthinnas mitt finns ett millimeterstort område som kallas gula fläcken, eller makula, där tapparna ligger tätt packade. Tappar är de fotoreceptorer som detekterar färger och som gör att vi kan se skarpt. Vid torr makuladegeneration dör de stödjeceller som tapparna behöver, de retinala pigmentcellerna, vilket skapar områden utan tappar. Anders Kvanta, professor i oftalmologi och överläkare vid S:t Eriks Ögonsjukhus, Karolinska sjukhuset i Solna, beskriver hur ytan med döda celler ser ut att mörkna när man använder en avbildningsteknik kallad fundus autofluorescens.

– Ytan utan celler blir svart och de utfrätta områdena liknar en karta i kontrast mot områden med friska celler som är fortsatt ljusa, säger han.

”Vår dröm är ju att inte bara minska försämringstakten utan att i framtiden även kunna ge tillbaka förlorad syn!”

I Sverige får 1 500 personer diagnosen torr makuladegeneration varje år och mer än 100 000 människor lever med sjukdomen som gradvis men obönhörligt förstör synen.

I drygt tio år har Anders Kvanta samarbetat med stamcellsforskaren Fredrik Lanner, senior forskare vid Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet i Huddinge.

– Jag var tidigare mest intresserad av att

förstå hur embryonala stamceller utvecklas, men i vårt samarbete har jag insett att vi med hjälp av stamceller faktiskt kan behandla människor och möjligen bota en svår ögonsjukdom, säger han.

I projektet A first-in-human clinical trial on embryonic stem cell-derived retinal cells for macular degeneration kommer patienter att behandlas med en helt ny metod, som innebär att de i sitt skadade öga förses med nya och friska celler.

Forskarna berättar att det länge har gått att säga att det inte finns någon behandling vid torr makuladegeneration, något som i dag är en sanning med modifikation. I USA finns nämligen ett godkänt läkemedel som minskar sjukdomens utveckling, något som då kunnat visas genom att ytan med döda celler i ögat växer långsammare.

– Men det finns ingen koppling till att få bättre synfunktion. Läkemedlet är heller inte godkänt i Europa, säger Anders Kvanta och fortsätter:

– Vår dröm är ju att inte bara minska försämringstakten utan att i framtiden även kunna ge tillbaka förlorad syn!

I den kommande kliniska studien är det dock främst den nya metodens säkerhet som ska testas.

– Visst hoppas vi på effekt, men det kan vi inte räkna med i detta skede, säger han.

Att gå från att odla fram ett visst cellsslag från stamceller till att dessa ska kunna användas kliniskt är en lång process. I en viktig studie på vägen provade forskarna att spruta in en suspension av de framtagna retinala pigmentcellerna under näthinnan hos kaniner, vars ögon motsvarar våra i storlek.

I drygt tio år har Fredrik Lanner och Anders Kvanta arbetat ihop. Nu inleder de en klinisk studie för att se om deras stamceller kan hjälpa de som har drabbats av synnedsättning på grund av torr makuladegeneration.

– Cellerna lade sig i ett fint lager precis som vi vill att de ska göra, utan några klumpar, säger Anders Kvanta.

Studien publicerades i Stem Cell Reports 2016. Ett annat viktigt steg på vägen mot en klinisk studie var att ta fram ett protokoll för att kunna tillverka retinala pigmentceller från stamceller på ett sätt som går att skala upp, vilket de publicerade i Nature Communications 2020.

Fredrik Lanner poängterar att de ersätter just de celler som har skadats.

– Till skillnad från en del oseriösa studier där man bara sprutar in stamceller och hoppas på det bästa vet vi exakt vilket slags celler vi arbetar med och vilka mängder vi använder, säger han.

”Och där stod vi med våra framodlade celler och kunde inte komma vidare.”

Den nya kliniska studien kommer att inledas under 2025 och ska inbegripa 15 patienter med allvarlig torr makuladegeneration. Båda ögonen ska vara drabbade, och man kommer att behandla det öga som är värst däran. Där kommer Anders Kvanta att utföra glaskroppskirurgi, vilket innebär att glaskroppen opereras bort så att kirurgen kommer åt näthinnan. Med en fin kanyl förs sedan de nya cellerna in under näthinnan.

– Vi skapar en liten, kontrollerad näthinneavlossning genom att det bildas en liten blåsa. På ett elegant sätt plattar naturen sedan till blåsan på ett dygn och då har vi förhoppningsvis skapat det lager av celler som vi såg hos kaninerna, säger han.

För att hindra att cellerna stöts bort av immunsystemet får patienten kortison i tablettform. Dessutom sätts ett litet ”riskorn” in i ögat som under tre månaders tid läcker ut kortison lokalt.

Resultatet kommer att mätas med avbildningstekniker för att studera utbredningen av området med döda celler, men även för att studera hur de nya cellerna integreras i ögat. Det går att se med ett slags skiktröntgen, kallad optisk koherenstomografi. Där läggs många tvådimensionella bilder ihop till en tredimensionell bild.

– Vi vill ju också mäta hur näthinnan ovanför de transplanterade cellerna mår, säger Anders Kvanta.

Detta görs med helt ny teknik, adaptiv optik, där enskilda celler går att se som små ringar.

Forskarna kommer också att löpande samla in information om hur patienterna upplever situationen, och om de möjligen ser någon förändring vad gäller synen. De har valt att inte använda ”placebo operationer” där man utför kirurgin, men utan att tillsätta några celler, utan alla patienter i studien kommer att få riktig behandling.

– Det är inte etiskt försvarbart att operera människors ögon om det inte finns en chans att de blir bättre, säger Anders Kvanta.

Fredrik Lanner pekar på att det förhåller sig på liknande vis med andra cellterapier, exempelvis de studier där patienter med Parkinsons sjukdom behandlas med celltransplantat i hjärnan.

– Det har skett ett paradigmskifte och myndigheterna anser nu att denna typ av studie både kan och bör göras utan äkta kontrollgrupp, säger han.

I deras fall går också patientens obehandlade öga att använda som ett slags intern kontroll.

Vad betyder då det ekonomiska stödet från Erling-Perssons Stiftelse? Här är Fredrik Lanner mycket tydlig:

– Det är helt avgörande för att vi ska kunna göra studien!

Han beskriver att de tidigare har samarbetat med det danska läkemedelsbolaget Novo Nordisk som stöttat dem i arbetet att ta fram protokoll för att tillverka retinala pigmentceller från embryonala stamceller. Men företaget tog för ett drygt år sedan det strategiska beslutet att helt sluta arbeta med ögonläkemedel.

– Och där stod vi med våra framodlade celler och kunde inte komma vidare, säger Fredrik Lanner.

Anders Kvanta fyller i:

– Med stödet från stiftelsen kan vi nu genomföra den första kliniska studien på människor och testa vår metod i praktiken. Vi har goda förhoppningar om att få bra resultat, men det kommer att dröja några år, säger han.

FAKTA

Folksjukdomen åldersförändring i gula fläcken, eller makuladegeneration, leder till blindhet. Sjukdomen finns i två varianter, blöt och torr.

I projektet vill forskarna behandla torr makuladegeneration, som beror på att de retinala pigmentcellerna dör. Symtomet är centralt synbortfall, ”att det blir suddigt i mitten”, som gör det svårt att läsa och känna igen ansikten. I dag finns ingen godkänd behandling i Europa.

Sjukdomen blir vanligare med ökande ålder. För personer med europiskt ursprung är förekomsten på gruppnivå 0,7 procent vid 70 års ålder, knappt 3 procent vid 80 år och vid 90 års ålder drygt 11 procent.

Den andra varianten, våt makuladegeneration, beror på överväxt av kärl i gula fläcken. Detta kan behandlas med kärlhämmande läkemedel som injiceras i ögat.

180

180 miljoner lever med sjukdomen torr makuladegeneration globalt.

I Sverige får 1 500 diagnosen varje år och ungefär 100 000 lever med nedsatt syn på grund av sjukdomen.

1

1 millimeter i diameter – så stor yta i näthinnan utgör gula fläcken som krävs för att vi ska kunna se skarpt, läsa och känna igen ansikten.

100 000

Ungefär så många framodlade retinala pigmentceller ska sprutas in under näthinnan i studien.

OM PROJEKTET

Projektledare: Anders Kvanta och Fredrik Lanner.

Namn: A first-in-human linked clinical trial om embryonic stem cell-derived retinal cells for macular degeneration.

Vad: En klinisk studie där patienter med torr makuladegeneration får behandling med retinala pigmentceller som de tagit fram från embryonala stamceller.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 10 miljoner kronor över tre år.

Från vänster: Yike Xie, Paolo Valentini, Joan Camuñas-Soler, Sandra Postic och Marta Gironella.

15 MKR / 5 ÅR

HAN VILL FÖRKLARA HUR BETACELLER SAMVERKAR MED SINA GRANNAR

För att bättre förstå de insulintillverkande betacellerna

ska Joan Camuñas-Soler ta fram metoder för att undersöka dem och deras inbördes samspel på ett mer systematiskt vis. Den kunskap som alstras kan komma att ligga till grund för framtida behandlingar.

Varje år får 1 800 svenskar diagnosen typ 1-diabetes, varav hälften är barn. Då slutar kroppen tillverka hormonet insulin vilket gör att den som drabbas måste tillföra det via injektioner från dag ett. Det livsviktiga hormonet insulin upptäcktes år 1921 och redan året därpå räddades den första patienten till livet med hjälp av injicerat insulin. Upptäckten belönades med Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1923.

De celler som normalt står för tillverkningen av insulin är betaceller, som finns i bukspottkörtelns Langerhanska öar. Dessa celler, och deras samspel med varandra, är i fokus för ett projekt kallat Physiological profiling of excitable cell types using spatially-resolved patch-seq microscopy som drivs av Joan Camuñas-Soler, senior universitetslektor inom bioinformatik i translationell medicin vid Göteborgs universitet. Att han valde att studera just betaceller har många orsaker utöver att de är viktiga vid typ 1-diabetes.

”Betaceller är unika i att de, när man odlar dem, helt spontant bildar små miniorgan, så kallade cellöar i odlingsskålen.”

– Betaceller är unika i att de, när man odlar dem, helt spontant bildar små miniorgan, så kallade cellöar i odlingsskålen, säger han.

Att studera sådana miniorgan på laboratoriet är hett inom många fält, exempelvis inom neurologin.

Men det kan vara svårt att få cellerna att klumpa ihop sig på ett biologiskt funktionellt vis.

– I våra små cellöar samverkar cellerna och interagerar med varandra, på samma vis som i bukspottkörteln. Det gör dem till en bra modell för att studera hur celler påverkar varandra, säger Joan Camuñas-Soler.

En viktig faktor är också att betaceller är exciterbara, alltså att de kan reagera på elektriska signaler.

– Det gäller även andra celler i kroppen, där celler i hjärtat nog är de mest kända, säger han.

Förenklat kan projektet beskrivas som att forskarna vill ta fram robusta analysmetoder för att studera friska celler. Här vill man mer exakt ta reda på hur deras inre maskineri fungerar normalt, både med avseende på vilka gener som är aktiva och hur cellernas fysiologiska och elektriska aktivitet ser ut. För att bättre förstå olika cellers roll undersöks celler som samverkar med varandra i en vävnad. Utifrån den informationen går det sedan att undersöka vad som ser annorlunda ut vid olika sjukdomar då cellerna av olika anledningar inte fungerar som de ska. Långsiktigt är målet att hitta sätt att återställa dessa bristande funktioner.

Projektet har tre distinkta delar. Den första handlar om att skala upp analysmetoden som Joan Camuñas-Soler har tagit fram, men har hittills varit mycket resurskrävande. Metoden innebär att avläsa cellens transkriptom, alla de RNA-molekyler som aktiva gener alstrar, med så kallad RNAsekvensering. Dessutom innehåller metoden så

Från vänster: Marta Gironella, Joan Camuñas-Soler, Sina Amirnezhad, Sandra Postic och Oliver Forsell.

Joan Camuñas-Solers grupp ska analysera bukspottkörtlar. ”I vävnadssnitt kan vi kartlägga hur cellerna beter sig och samverkar i både frisk och sjuk vävnad, för att på så vis få förståelse för vilka gener som inte fungerar vid sjukdom.”

kallad patch-clamp, som är att mäta cellens elektrofysiologiska aktivitet. Kombinationen av dessa båda kallas patch-seq.

– Att samla data om tusen celler tog en person drygt ett år, eftersom varje cell behövde fångas via pipett och sedan sekvenseras och analyseras elektrofysiologiskt, så det var extremt tidsödande, säger Joan Camuñas-Soler.

Han använde patch-seq för att identifiera 484 gener som specifikt var aktiva i just betaceller, vilket publicerades i Cell Metabolism 2020. Målet är nu att skala upp analysen så att det går att samla in och analysera tusen celler på en vecka, istället för på ett år.

”Målet är nu att skala upp analysen så att det går att samla in och analysera tusen celler på en vecka, istället för på ett år.”

– Med tillgång till ett större antal celler går det också att hitta de populationer av celler som inte är så vanliga, säger han.

Tidigare har man exempelvis trott att alla betaceller som tillverkar insulin var likadana. I dag är det känt att det finns vissa undergrupper av betaceller och nu återstår att ta reda på om någon av dessa undergrupper möjligen orsakar sjukdom.

– Förhoppningen är att patch-seq kommer att kunna bidra med den informationen, säger Joan Camuñas-Soler.

Projektets andra del handlar om att bygga upp en cellatlas för att kunna koppla ihop cellers transkriptom med deras funktionella identitet. Här vill man bland annat använda maskininlärning, AI, för att kunna göra förutsägelser om elektrofysiologiska egenskaper hos celler där forskarna saknar elektrofysiologisk information.

I den tredje delen vill man analysera prover från friska och från patienter med typ 1-diabetes. Här lyfter Joan Camuñas-Soler vikten av nätverkande och berättar att man i Uppsala ansvarar för bukspottkörtlar som samlas in för att kunna transplanteras till personer med typ 1-diabetes.

– Tanken är att vi inom ett år eller två får prover där vi i vävnadssnitt kan kartlägga hur cellerna beter sig och samverkar i både frisk och sjuk vävnad, för att på så vis få förståelse för vilka gener som inte fungerar vid sjukdom, säger han.

Planen är också att testa metodiken på andra slags celler än betaceller, där hjärtceller,

myokardiocyter, kan ligga först i kön.

– Då man i Göteborg är mycket framstående inom hjärtsjukdom finns här stor möjlighet till samarbete, säger Joan Camuñas-Soler.

Han är fysiker i grunden, en lite ovanlig ingång för en cellbiolog.

– Biologi är extremt komplext, men nu är vi i det skedet av teknikutveckling där det går att använda biologisk data för att formulera större principer, såsom man länge har arbetat inom fysiken. Tack vare sekvenseringsteknik och databehandling kan vi i dag göra väldigt precisa, kvantitativa mätningar även inom biologin, vilket jag tycker är fascinerande, säger han.

Med sin fysikerbakgrund hade han tidigare inte så mycket till övers för tillämpad forskning. Men här har han tänkt om, delvis beroende på den postdoktorandtjänst han hade vid Stanford University i USA.

– Där arbetade jag med Stephen Quake som är en fantastisk forskare, men som också är känd för sina innovationer och för att ha startat en mängd företag, säger han och fortsätter:

– Då fick jag ett annat perspektiv. Grundforskning är viktigt eftersom man förstår hur saker fungerar, men inom exempelvis genomiken går det också att transformera grundforskning till produktiva, tillämpade idéer. Och det är utmärkt, eftersom folk behöver förstå att den forskning som bedrivs vid universiteten också går att använda till något, exempelvis bota sjukdomar.

”Tack vare sekvenseringsteknik och databehandling kan vi i dag göra väldigt precisa, kvantitativa mätningar.”

Stödet från Erling-Perssons Stiftelse betyder mycket.

– Anslaget var fantastiskt och innebär helt enkelt att vi kan genomföra det här ambitiösa projektet, så jag är extremt tacksam, säger han.

Slutligen, vad betyder namnet Physioscope som är projektets ”smeknamn”?

– På samma vis som en helt ny värld öppnade sig när människan uppfann mikroskopet och kunde titta in i celler, kan vi i dag med hjälp av sekvenseringstekniker titta på cellers gener med en upplösning av enskilda baser i arvsmassan. Förhoppningen är att vi nu ska expandera den kunskapen och även förstå hur celler beter sig och interagerar, säger Joan Camuñas-Soler.

25 000

Så många elektroder finns på de chip som används för att mäta cellaktivitet.

1

Friska personer har ungefär en miljon betaceller, vilket motsvarar omkring 1 000 stycken per Langerhansk ö i bukspottkörteln.

OM PROJEKTET

Projektledare: Joan Camuñas-Soler.

Namn: PHYSIOSCOPE

484

Så många gener är specifikt aktiva i just betaceller.

– Physiological profiling of excitable cell types using spatially-resolved patch-seq microscopy.

Vad: Syftet är att utveckla metodik som ska göra det möjligt för forskare att länka en cells transkriptom – alla de RNA-transkript som cellen tillverkar i en viss tid – till dess funktion och till dess fysiska plats i en vävnad. Som modell används betaceller från de Langerhanska öarna i bukspottkörteln, som är viktiga vid utvecklingen av typ 1-diabetes. Tanken är att även undersöka andra slags celler, exempelvis myokardiocyter från hjärtat.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 15 miljoner under fem år.

6 MKR / 3 ÅR

DE VILL STRÅLBEHANDLA SNABBVÄXANDE OCH DÖDLIG CANCER

I dag finns bra behandling mot många slags cancer, men fortfarande har vissa varianter mycket dålig prognos. Nu vill Marika Nestor och hennes kollegor angripa en särskilt aggressiv cancerform med en unik form av målsökande strålbehandling.

Utvecklingen av behandlingar inom cancerområdet har skördat stora framgångar de senaste trettio åren. För många diagnoser har en tidigare dödsdom omvandlats till en kronisk – och ibland botbar – sjukdom. Men det gäller tyvärr inte alla cancerformer. En särskilt elakartad sort är så kallad anaplastisk sköldkörtelcancer som har mycket dålig prognos och som kännetecknas av att cellerna är odifferentierade. Marika Nestor, professor i biomedicinsk strålningsbiologi vid Uppsala universitet, har identifierat en molekyl som finns på vissa cancercellers yta. Genom att koppla radioaktivt lutetium till en antikropp som specifikt känner igen den måltavlan går det att rikta strålbehandling mot cancercellerna. Målmolekylen CD44v6 finns exempelvis på cancerceller vid anaplastisk sköldkörtelcancer.

”Det är en stor fördel att arbeta med målsökande strålbehandling, man kan följa över tid hur det ser ut.”

– Men när jag frågade runt på det lokala sjukhuset om vem som hade hand om dessa patienter fick jag till svar att ”det är ingen som specifikt har hand om dem, de hinner avlida innan dess”, vilket ju var fruktansvärt att höra, säger hon.

I projektet Clinical translation of antibodybased molecular radiotherapy of advanced thyroid carcinoma är målet en första klinisk studie. Här

samarbetar hon med kliniker vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Jan Zedenius, professor i endokrinkirurgi, skräder inte orden.

– Det är mänsklighetens värsta cancer! Det vi kan göra är att operera bort så mycket tumör som möjligt så att patienten får dö en vanlig cancerdöd av sina metastaser. I de fall det inte går att operera stryper tumören patienten på tre månader… Jag har sett tumörer som växt så det syns på halsen mellan morgon- och kvällsronden, så vi är i desperat behov av ny behandling, säger han.

Renske Altena, bröstonkolog samt forskare vid Karolinska Institutet, fyller i:

– Andra cancerformer har en patientförening med engagerade överlevare, men inte här, säger hon.

I det teamet ingår även Rimma Axelsson, professor i nukleärmedicin.

– När man vill börja göra studier med ny strålterapi är det viktigt att kunna bedöma vilka doser som tas upp, hur strålkällan fördelar sig i kroppen och så vidare, säger hon.

På sin väg mot den kliniska studien har Marika Nestor i experiment med djur kunnat påvisa goda effekter. I studier med möss, som hade fått mänskliga tumörceller insatta under huden, gick det att se att den målsökande antikroppen som försetts med radioisotopen lutetium 177 dels hittade tumörcellerna, dels att strålningen dödade just cancercellerna. I en jämförande studie sågs att hos de möss som fått den aktiva antikroppen smälte tumörerna bort, medan kontrollmöss som fått icke-verksam antikropp dog. Sedan dess har hon hållit på sina

Marika Nestor (tv) lyfter de kliniska kollegorna Renske Altena, Rimma Axelsson och Jan Zedenius.

”Min roll blir allt mindre, nu är det de som har kontakt med patienterna och kan göra avbildningsstudierna.”

resultat och inte publicerat några artiklar.

– Det är något av en paradox för en forskare att inte kunna publicera. Men vi var säkra på att vi ville att vår antikropp skulle kunna användas för behandling och då måste den patenteras. Nu har vi flera artiklar som är på väg ut, säger Marika Nestor.

I den kommande kliniska studien ska forskarlaget behandla patienter i två omgångar. Först en grupp om tre till sex personer som får en mycket låg dos. Dosen ska vara så låg att risken för biverkningar är försumbar, men den ska möjliggöra att med hjälp av avbilningsteknik följa hur länge antikroppen finns kvar i blodet och hur bra den hittar till patientens tumör och dess metastaser.

– Det är en stor fördel att arbeta med målsökande strålbehandling, man kan följa över tid hur det ser ut. Dessutom så är det skonsammare än extern strålning, särskilt om patienten har mycket metastaser, säger Rimma Axelsson.

Säkerheten är central och patienterna kommer att följas noga efter den första dosen för att säkerställa att biverkningarna inte är allvarliga, medan lite högre doser provas ut.

I andra sammanhang har man sett ökad risk för att drabbas av sekundär blodcancer efter strålning.

– Men för våra patienter kan man tänka sig att en risk på någon procent att få leukemi efter trettio år kan vara värd att ta, säger Marika Nestor.

”Säkerheten är central och patienterna kommer att följas noga efter den första dosen.”

Även om patienter med anaplastisk sköldkörtelcancer ska kunna ingå i studien, finns öppningar för andra cancerformer. Förutsättningen är att cancercellerna har samma målmolekyl på ytan. Det gäller exempelvis vissa former av lungcancer, varianter av huvud-halscancer och en del former av gynekologisk cancer, som vulvacancer.

– Den senare gruppen kännetecknas av att det inte finns så mycket effektiv behandling att erbjuda, så de patienterna har nära till pågående kliniska studier, säger Renske Altena.

De är alla fyra tydliga med vikten av att arbeta som ett lag, där allas olika kompetens bidrar till helheten. Marika Nestor lyfter de kliniska kollegorna.

– Min roll blir allt mindre, nu är det de som har kontakt med patienterna och kan göra avbildningsstudierna, säger hon.

Stödet från Erling-Perssons Stiftelse är välkommet.

– Det gör hela skillnaden! Vi kommer att kunna göra en bra och oberoende akademisk studie som vi designar enligt vår expertis, säger hon. Renske Altena fortsätter:

– Vi får möjlighet att utvärdera något som kan hjälpa våra patienter, utan att behöva vara begränsade av kommersiella intressen.

Rimma Axelsson lyfter att ett expertgranskat anslag ger studien en kvalitetsstämpel.

– Det visar att fler tror på att vi är på rätt spår, säger hon.

Förhoppningen hos forskarlaget är att det om tre år ska vara dags att planera för en större, klinisk studie med fler patienter. Om det blir så får framtiden utvisa. Men även om arbetet inte skulle mynna ut i ett läkemedel, är studien viktig, menar Jan Zedenius.

– Kanske kan den riktade strålbehandlingen fungera som ett neoadjuvant, alltså att man kan krympa tumörer så att det blir möjligt att komma åt tumörer som tidigare varit omöjliga att behandla kirurgiskt, säger han.

Och Marika Nestor ställer en retorisk fråga:

– Med de fantastiskt fina prekliniska data som vi har – om man inte ska gå vidare till en klinisk prövning nu, när ska man då göra det?

FAKTA / SKÖLDKÖRTELCANCER

Det finns olika varianter av cancer i sköldkörteln med mycket olika prognos. Mycket god prognos har varianterna papillär och follikulär sköldkörtelcancer. Cancer som inte är känslig för jod kallas jodresistent och där är tioårsöverlevnaden mindre än 10 procent. Allra allvarligast är anaplastisk sköldkörteltumör.

Anaplastisk sköldkörtelcancer drabbar 25-40 personer i Sverige varje år. Vid diagnos har omkring hälften av patienterna redan metastaser, ofta i lungorna. Operation är det enda sättet att behandla tumören. Då försöker man avlägsna så mycket tumörmassa som möjligt, annars stryper cancern patienten. Genomsnittlig överlevnad efter diagnos är fyra månader.

FAKTA

/ MÅLSÖKANDE STRÅLBEHANDLING

I dag finns två godkända läkemedel som använder målsökande strålbehandling: Pluvicto mot spridd prostatacancer och Lutathera mot neuroendokrina tumörer.

Dessa båda använder lutetium 177 som strålkälla. Men till skillnad mot Marika Nestors variant där isotopen kopplas till en målsökande antikropp, är dessa båda målsökare baserade på peptider.

2

2 miljoner målmolekyler kan finnas på en cancercells yta. Det är många tiopotenser fler än på friska celler. Även vid glesare fördelning, runt 200 000 stycken, har forskarna sett bra effekt i djurförsök.

25–40

Så många personer drabbas årligen i Sverige av den fruktade cancerformen anaplastisk sköldkörtelcancer.

50%

Hälften av patienterna med anaplastisk sköldkörtelcancer har den variant som har målmolekylen CD446v på ytan. I studien testas alla patienter så att bara de som har chans att få effekt av behandlingen ingår.

OM PROJEKTET

Projektledare: Marika Nestor samt Renske Altena, Rimma Axelsson och Jan Zedenius.

Namn: Clinical translation of antibody-based molecular radiotherapy of advanced thyroid cancer.

Vad: På en målsökande antikropp har man fäst radioisotopen lutetium och med denna ska forskarna behandla patienter med bland annat anaplastisk sköldkörtelcancer, där det i dag inte finns fungerande behandling.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 6 miljoner kronor på tre år.

FÖRBÄTTRA CHANSERNA FÖR

PATIENTER MED MELANOM I ÖGAT

ÖVRIGA DONATIONER

Jonas Nilsson, Göteborgs universitet 10 MKR / 3 ÅR

Melanom som drabbar ögat är en ovanlig sjukdom, cirka 80 patienter drabbas per år i Sverige, men sjukdomen medför en kraftigt nedsatt överlevnad på grund av framför allt metastaser till levern. I tidigare studier har forskargruppen undersökt effekten av behandling med cellgifter lokalt i levern vid metastaser och även stimulering av så kallade immunkontrollpunktshämmare (ICI). Båda strategierna har visat sig hämma tumörtill växten. Nu planerar man att genomföra olika kombinationer av behandlingar med ICI, cellgifter samt modifiering av en viss typ av immunsystemets celler (T-celler) som kan attackera tumörceller. Förhoppningen är att forskningsprogrammet nu ska ge ett betydande genombrott för behandlingen av sjukdomen.

TEXTILA MUSKLER FÖR ATT FÖRSTÄRKA PLAGG

Edwin Jager, Linköpings universitet 6 MKR / 3 ÅR

En ortos fungerar som ett yttre stöd för en kroppsdel. Syftet kan exempelvis vara att lindra smärta, motverka felställningar och att uppnå en förbättrad rörlighet hos en patient. Utvecklingen går nu snabbt mot ortoser som inte bara stödjer utan även tillför konstgjord muskelkraft som aktivt hjälper bäraren att återställa eller till och med öka sin rörlighet och därmed förmåga att hantera olika vardagliga utmaningar. Inom ramen för ett unikt och världsledande tvärvetenskapligt samarbetsprojekt mellan Linköpings universitet och Högskolan i Borås utvecklas nu aktiva textila ortoser. I projektet kombinerar forskarna avancerad textilbearbetning, inklusive stickning och vävning, med nya elektroaktiva polymerer, inklusive "smarta" material som deformeras som svar på elektrisk stimulering. Materialen som tas fram kan också komma att användas i ”exo-plagg” för att underlätta arbetet för exempelvis de vårdgivare

som dagligen utför tunga lyft eller hantverkare som regelbundet använder tunga verktyg. Båda yrkesgrupperna drabbas ofta av svåra och inte sällan kroniska förslitningsskador, ofta redan i ung ålder.

SNABB DIAGNOS VID SEPSIS

Agneta Richter-Dahlfors, Karolinska Institutet 6 MKR / 3 ÅR

Sepsis är ett livshotande tillstånd som innebär att bakterier kommer ut i blodbanan vilket kan ge störningar i ett flertal inre organ med oförmåga att upprätthålla ett normalt blodtryck i sin svåraste form. Ett stort dilemma vid diagnostiken är att patienten i tidigt skede har relativt vaga symtom, vilket kan göra det svårt att besluta om patienten bör behandlas kraftfullt eller inte. Blododlingar tas, men det kan ta lång tid att få svar på dessa, särskilt om det är få bakterier i blodbanan.

Richter-Dahlfors och medarbetare har utvecklat en diagnostisk metod som innebär snabb separation och berikning av bakterier i blodet kombinerat med ”optotracing” (fingeravtryck för varje specifik art av bakterier) i kombination med modern databearbetning. På detta sätt kan man inom en timme få svar på om det finns bakterier i blodet. I förlängningen kan man satsa på de patienter som verkligen behöver intensivvårdsbehandling och undvika antibiotikabehandling där sannolikheten är låg för sepsis.

DIAGNOSTISERA, FÖREBYGGA OCH

BEHANDLA METASTASERANDE CANCER GENOM EN UNIK SIGNALVÄG

Maréne Landström, Umeå universitet 6 MKR / 3 ÅR

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män. Maréne Landström och medarbetare har funnit en nyckel på molekylär nivå till att cancerformen ibland sprider sig och blir mycket svårbehandlad. Detta utgörs av avvikande signaler i ett tillväxtfaktorsystem, TGFß. Under normala omständigheter leder TGFß-signaler till att cellen slutar dela sig, i

ÖVRIGA DONATIONER

cancercellen blir det tvärt om, signalen aktiverar felaktigt gener som gör att cellen börjar tillväxa okontrollerat med metastaserande cancer som resultat. Forskargruppen har utvecklat en antikropp som kan förhindra utveckling av metastaser från prostatacancer genom att påverka det här systemet. Antikroppen har visat sig ha effekt i en modell för prostatacancer och man kommer nu att gå vidare för att undersöka hur signalvägen beter sig vid cancer i människa. Det finns också data som tyder på att andra cancertyper som också bildar metastaser skulle kunna behandlas med antikroppen.

EN NY EFFEKTIV OCH SKONSAM

BEHANDLING AV CANCER I TARM OCH BUKSPOTTKÖRTEL

Thomas Helleday, Karolinska Institutet 6 MKR / 3 ÅR

Den traditionella behandlingen av tjock- och ändtarmscancer samt bukspottkörtelcancer med cellgifter stör cellernas tillverkning av tymidin som är en byggsten i DNA. Cellgiftsbehandlingen dödar effektivt cancercellerna men påverkar också friska celler med påtagliga biverkningar för patienten som följd.

Cancercellerna har visat sig ha en störd metabolism och Helledays team har observerat att, till skillnad från friska celler, behöver de enzymet MTHFD2 för att producera tymidin. I projektet som får stöd studerar teamet en substans som genom att binda till och hämma MTHFD2-funktionen stänger ner bildningen av tymidin i celler med störd metabolism. Förhoppningen är att substansen skulle kunna användas för att få cancercellerna att sluta tillväxa och på så vis hålla dem i schack medan normala celler inte påverkas.

CANCERBEHANDLING RIKTAD MOT

FÖRLUST AV GENETISK INFORMATION

Tobias Sjöblom, Uppsala universitet 6 MKR / 3 ÅR

Cancer definieras som en okontrollerad celltillväxt i kroppen och spridning till andra organ

via blod och lymfa. Obehandlad leder cancer till döden eftersom kroppens normala celler, som har en reglerad tillväxt, konkurreras ut och kroppens livsuppehållande funktioner på sikt slås ut. Skälen till allt detta är mutationer i cancercellerna som innebär minskad eller utebliven känslighet för normala kontrollmekanismer.

En del av de genetiska förändringar som uppstår i cancerceller innebär förlust av större delar av en kromosom där tumörhämmande gener sitter. I samband med detta kan cancercellen förlora andra gener som kan innebära en ökad känslighet för cellgifter. Tobias Sjöbloms team har identifierat två sådana gener, NAT2 och CYP2D6, som man studerar för att utveckla nya cancerbehandlingar. Man letar samtidigt efter fler gener som kan göra cancerceller mer känsliga för läkemedelsbehandlingar.

IUFRO WORLD CONGRESS 2024

Sveriges Lantbruksuniversitet 2 MKR / 1 ÅR

Sveriges Lantbruksuniversitet organiserar ihop med partners kongressen Forests and Society Towards 2050. IUFRO, International Union of Forest Research Organizations, möts var femte år och 2024 anordnas kongressen i Stockholm. Världsledande forskare och ledare inom näringsliv samlas för att verka för en hållbar framtid inom skogsbruk, klimat och samhälle, i samklang med FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling. På kongressen kommer det senaste inom vetenskap och forskning att presenteras. Utbytet under kongressen förväntas ha stor betydelse för den globala forskningsagendan för framtiden.

Undervisning

& utbildning

Magnus Mähring leder House of Innovation, som ska stärka Sveriges konkurrenskraft. ”Ett annat sätt att beskriva det är att vi är en innovationsmiljö som omfattar forskning, undervisning, kunskapsspridning, kunskapsutbyte och nyföretagande.”

467 MKR / 10 ÅR

MÅLET ÄR ATT STÄRKA

SVERIGES KONKURRENSKRAFT

Efter fem år får House of Innovation vid

Handelshögskolan i Stockholm förnyat och förlängt stöd för att driva forskning och utbildning under ytterligare tio år.

Magnus Mähring lyfter att den välutvecklade miljön täcker hela spannet från forskning till nyföretagande.

Hur skulle Magnus Mähring, innehavare av Erling-Perssons Professur i entreprenörskap och digital innovation vid Handelshögskolan i Stockholm, beskriva House of Innovation på ett kort och snärtigt vis?

– House of Innovaation är – mycket kortfattat och aggregerat – ett verktyg för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Ett annat sätt att beskriva det är att vi är en innovationsmiljö som omfattar forskning, undervisning, kunskapsspridning, kunskapsutbyte och nyföretagande, säger han.

De tio år som stödet täcker kommer, enligt honom, att påverka studenterna vid skolan på många olika vis.

– Dels undervisar vi i alla program, dels har vi möjlighet i och med anslaget att fortsätta rekrytera forskare från hela världen som möter studenterna i utbildningen, säger Magnus Mähring.

Han tar upp en satsning kallad SSE Tech Initiative, där SSE står för Stockholm School of Economics. Denna är tänkt att göra att fler studenter blir duktiga på att bedriva innovation med hjälp av digitala teknologier.

– Studenternas intresse för, kunskap om och uppmärksamhet på teknologiers roll i affärsutveckling kommer att bli större tack vare det här anslaget, säger han.

Satsningen innehåller tre delar: Who’s Tech, FREE Tech och Be Tech. Who’s Tech innebär möten med personer som har gjort karriär inom teknologibranschen. FREE Tech är seminarier och paneldiskussioner om teknologins roll i samhället.

– Här är idén att det är viktigt att vi förhåller oss till och förstår teknologin på ett sådant sätt att vi kan skapa ett bra samhälle. Att vi är fria att välja – inte att det är teknologin som styr oss. Be Tech handlar om att kunna tillräckligt för att kunna vara en del av den tekniska utvecklingen. Där har vi till exempel kodningsworkshoppar som ger konkreta praktiska förmågor, säger Magnus Mähring.

Han nämner också den framgångsrika inkubatorn SSE Business Lab.

– Det är ju också någonting som studenterna märker. Både som studenter och som alumner har de tillgång till att söka till Business Lab för att få hjälp med att starta företag, säger han.

”Satsningen innehåller tre delar: Who’s Tech, FREE Tech och Be Tech.”

Han lyfter också långsiktiga, men mer abstrakta effekter, som möter studenterna över tid.

– Vi fortsätter att stärka forskningsmiljön och kan då fortsätta med vårt program för gästprofessorer och bygga ut och fördjupa samarbeten med andra ledande forskningsmiljöer inom våra områden. Det kommer så småningom studenterna till del, genom att vi har mer att berätta om och bidra med, säger han.

House of Innovation påverkar även samhället, menar Magnus Mähring.

– Vi kan attrahera ledande forskare som då

Magnus Mähring med Lee Malm, Executive Assistant, House of Innovation.

Magnus Mähring lyfter vikten av FREE, en satsning på konst och litteratur. ”Både konsten och litteraturen breddar människors perspektiv och insikter, därför är de så centrala i Handels utbildningsfilosofi.”

blir tillgängliga för omgivningen. Det sker genom ett program för kunskapsspridning där vi har konferenser, seminarier, webbinarier, och frukostmöten i olika format där vi träffar praktiker, interagerar och utbyter idéer. Där sker ett viktigt kunskapsutbyte, säger han.

Han poängterar att utbildningen i sig är en viktig del av kunskapsspridningen, men det är även alla de aktiviteter som samlar närmare 2 000 deltagare per år. Exempelvis via den nationella satsningen Digital Idag, där House of Innovation varit en del sedan starten.

– Vi håller ett flagship-event kallat Dialogues on Digital med hundratals deltagare från politik, näringsliv, offentlig förvaltning, ideell sektor som på plats diskuterar frågor som har att göra med digitaliseringen av samhället, säger han.

I höstas var temat ”From Algorithms to Actions. Reimagining Work in the Age of AI”. Ett tidigare tema var ”Hybrid Futures” där vi fokuserade på att inte tänka att allting blir digitalt, utan att det snarare handlar om en blandning mellan fysiskt och digitalt.

– Hur kommer den här sammansmältningen av en fysisk och en digital värld att gestalta sig? Hur kommer verkligheten att se ut när vi finns i båda världarna samtidigt?

”När man blandar in AI i dessa, väldigt kunskapsbaserade processer, händer det intressanta och oväntade saker.”

I det framtida huset ska det finnas utrymme för direkt samverkan med näringslivet, berättar Magnus Mähring.

– Vi planerar att olika ledningsgrupper eller team ska kunna låna ett rum och förlägga workshoppar eller styrelsemöten hos oss. Då kan vi i samband med det erbjuda input från vår forskning som är relevant för det som de vill jobba med. Just nu går gästrummet under arbetsnamnet ”Boardroom of the Future”, säger han.

Inom Handelshögskolan finns en tydlig satsning på litteratur och konst, kallad FREE. Akronymen står för Fakta- och vetenskapsbaserad, Reflekterande och självmedveten, Empatisk och kulturellt känslig samt Entreprenöriell och ansvarstagande. Hur kopplar den satsningen till läget i omvärlden?

– Logiken med vår utbildningsfilosofi är att när

man går på Handels ska man inte bara lära sig att bli duktig på ett antal saker, utan man ska växa som människa. Det är ett stort ansvar för oss, det är många som går på Handels som får inflytande i samhället och då är det ju viktigt att de har ett värdesystem som de har haft möjlighet att utveckla under utbildningen, säger han.

FREE skapar grunden, där konst- och litteratursatsningen är ett sätt att driva utvecklingen av det värdesystemet.

– Genom att läsa skönlitteratur delar man en fiktiv persons upplevelser och erfarenheter, de blir en del av ens egna. På det viset övas ens förmåga att se verkligheten från helt andra perspektiv och att ha empati med människor med andra förutsättningar, säger Magnus Mähring.

Även konstdelen handlar om att ifrågasätta hur verkligheten egentligen är beskaffad, menar han.

– Att se bortom det som omedelbart syns, att förstå att allt har symbolisk innebörd och att det finns dolda strukturer bakom det som är uppenbart. Både konsten och litteraturen breddar människors perspektiv och insikter, därför är de så centrala i Handels utbildningsfilosofi, säger han.

Även House of Innovation genomsyras av FREE. Magnus Mähring beskriver att i det nya anslaget ligger en satsning på forskning om AI och kreativitet.

– En central och ny del är att AI inte automatiserar standardrutiner på samma sätt som informationsteknologier brukar göra, utan den gör oväntade, konstiga och smarta saker, som påverkar även högutbildade – som läkaryrket, advokatyrket eller forskares vardag. När man blandar in AI i dessa, väldigt kunskapsbaserade processer, händer det intressanta och oväntade saker, som vi nu har möjlighet att fokusera extra på, säger han.

När det gäller hans förhoppning om vad House of Innovation ska ge är svaret konkurrenskraft.

– Sverige är ett av de mest innovativa länderna i EU, men också väldigt innovativt i globalt hänseende och förhållandevis långt framme vad gäller hållbarhet. Vi tror väldigt mycket på forskningens och innovationens betydelse för att skapa ett bättre och mer hållbart samhälle.

Magnus Mähring menar att där är förmågan att tillämpa nya teknologier central, då det inte bara handlar om att ha tillgång till ny teknologi, utan även att skapa värde med komplexa informationstekniker.

– Det handlar ju om förmågan. Inte att vi använder dem, utan hur. Vi tror att vi genom att

utbilda superduktiga människor som kommer att ha inflytande på alla samhällssektorer, och genom täta kopplingar till innovations-ekosystemet i Sverige och i Stockholm, kan ha stort inflytande. Det är vårt jobb att göra bra forskning, föra ut den och på det viset göra Sverige mer hållbart – inte bara miljömässigt, utan också ekonomiskt, säger Magnus Mähring.

Slutligen, stödet från Erling-Perssons Stiftelse, vad betyder det?

– Det är helt och hållet avgörande – utan stöd från Erling-Perssons Stiftelse skulle nästan inget av det vi gör i dag finnas. Det är det som är så

fantastiskt med det här anslaget. Det ger både muskler att göra saker, men också infrastruktur, säger Magnus Mähring, och fortsätter: – Det stärker även andra delverksamheter med egen finansiering. När vi har möjlighet att få in ny finansiering finns den här välutvecklade miljön – som täcker hela spannet från forskning till nyföretagande – omedelbart tillgänglig. Istället för att man sätter en ny satsning helt för sig själv, sätts den i den här myllan som vi är. Så att det ger helt andra förutsättningar för nya idéer och initiativ att växa, säger han.

1 721

Så många personer deltog vid House of Innovations evenemang under 2023. Under året arrangerade man 47 event varav 18 för forskare, 14 för praktiker och samhälle samt 15 inom teknik för studenter.

9

Så många kvinnor är i dag anställda som biträdande professorer vid HoI.

300%

Så mycket har forskningen ökat jämfört med för fem år sedan. Man har fördubblat antalet anställda forskare och dessa har i sin tur fördubblat sin produktivitet.

OM PROJEKTET

Ansvarig: Magnus Mähring.

Namn: House of Innovation.

Vad: En enhet för forskning och utbildning inom ramen för Handelshögskolan i Stockholm. En innovationsmiljö som omfattar forskning, undervisning, kunskapsspridning, kunskapsutbyte och nyföretagande, där man 2023 gav över 60 kurser och publicerade mer än 40 internationella forskningsartiklar. Stödet bygger vidare på ett tidigare, femårigt stöd.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 467 miljoner kronor över tio år.

2 MKR / 1 ÅR

KVINNOR BAKOM RATTEN HJÄLPER UKRAINAS ÅTERUPPBYGGNAD

Förarutbildning riktad till ukrainska kvinnor på plats i Ukraina är en väg att hjälpa fler kvinnor in på arbetsmarknaden och samtidigt lösa ett akut bemanningsproblem. Projektet innebär också att stötta Ukrainas väg mot återuppbyggnad.

Föreningen Beredskapslyftet bildades under pandemin, där dess första insats var att se till att 300 friställda inom SAS kabinpersonal snabbt kunde omskola sig till att arbeta inom vården.

– Beredskapslyftets syfte är att hjälpa Sverige i kristider och verka som en positiv kraft, säger Fredrik Hillelson, verksamhetschef och medgrundare, som beskriver sin roll som ”fixare” då han som chefsrekryterare har tillägnat sig ett mycket stort, professionellt nätverk.

När anfallskriget mot Ukraina inleddes i februari 2022 riktades fokus mot att stötta ukrainare som tagit sin tillflykt till Sverige.

– Vi startade tre sommarskolor för barn, vi driver ett kulturcentrum vid Sergels torg i Stockholm samt ett jobbcenter för vuxna där vi har fått ut 476 ukrainare i jobb sedan maj 2022, säger Fredrik Hillelson.

Frågan var hur Beredskapslyftet kunde bidra till Ukrainas återuppbyggnad.

– Nästan hälften av våra anställda på Beredskapslyftet är från Ukraina och jag pratade med Denys Gordiyenko om vad vi kunde göra på plats, säger han.

Något som då utkristalliserade sig var bristen på buss- och lastbilsförare. Med stöd från storföretagen Essity, SAAB, SEB och SKF fick man in två miljoner kronor för att lansera ett pilotprojekt där två grupper om vardera tolv kvinnor skulle få utbildning.

– Vi tyckte vi var riktigt nyskapande men när jag kontaktade Scania sa de att ”bra idé, men det

där har vi redan gjort i Argentina”. Samma dag fick jag per mejl hela deras utbildningsmaterial. Det är lite häftigt när vi i näringslivet kan hjälpa varandra på ett såhär otvunget och prestigelöst sätt, säger Fredrik Hillelson.

Denys Gordiyenko och Eva Tatarova arbetar med den operativa delen av projektet Reskilling Ukraine. Denys Gordiyenko började redan i mars 2022 som projektledare för de första insatserna för att hjälpa ukrainare i Sverige, medan Eva Tatarova gick med i Beredskapslyftet i september 2023,

”Vissa kvinnor ville gärna arbeta med att köra in humanitär hjälp i utsatta områden. Andra, som jobbade i jordbruket, sa att ’min man försvarar landet så jag behöver kunna köra lastbil för att ta in skörden’.”

specifikt för detta projekt. Denys Gordiyenko beskriver hur man inledningsvis ägnade några veckor åt att kartlägga behovet och designa projektet. Den första slutsatsen var då att återuppbyggnaden redan pågår, och att det inte finns någon anledning att vänta till någon tidpunkt i framtiden. – Den andra var att arbetet ska ske i Ukraina, så vi beslutade att vi behövde göra något väldigt tydligt och konkret på plats – det var så vi landade i att

utbilda buss- och lastbilsförare. Vår intention är att hjälpa till med Ukrainas återuppbyggnad genom att lösa de humankapitalproblem som landet står inför i dag, på grund av massiv emigration och då merparten av männen försvarar landet, säger han.

Här tydliggjordes också vikten av att aktivt engagera kvinnor.

– Det blev en möjlighet att också stärka kvinnors egenmakt att kliva in i yrken som de kanske inte hade funderat på tidigare, säger han.

Eva Tatarova beskriver arbetet för att få kvinnor att söka till utbildningen, som är på tio veckor, där de två sista ägnas åt praktisk körutbildning.

– De fick söka online och göra ett teoretiskt test av trafikregler och så vidare. De som klarade det fick gå igenom en ansökningsprocess, med en avslutande intervju, säger hon.

Intresset har varit stort.

– Så snart vi hade annonserat hade vi efter tre-fyra dagar 200 ansökningar och då fick vi stänga ner, eftersom vi inte hade så stor kapacitet. Kvinnorna var tydliga med att ”vi är redo och villiga att kliva in och bidra till återuppbyggnaden”, säger hon.

Projektet riktar sig till flera kategorier kvinnor: de som har släktingar vid fronten, är internflyktingar och ensamstående mödrar. Det fanns ingen övre åldersgräns, men giltigt körkort för bil krävs.

”Det blev en möjlighet att stärka kvinnors egenmakt att kliva in i yrken som de kanske inte hade funderat på tidigare.”

– Vi har en stor spridning av antagna och alla kategorier har sökt. Till och med kvinnor som gjort intervjuer från fronten, via satellituppkoppling, vilket ju var imponerande, säger Eva Tatarova.

Den första gruppen tog sin examen den 13 februari 2024, den andra gruppen den 28 februari. När det gäller framtida arbete ingick intervjufrågor om kvinnans motivation för att genomgå utbildningen, berättar Denys Gordiyenko.

– Vi frågade om deras planer och vissa ville gärna arbeta med att köra in humanitär hjälp i utsatta områden i Ukraina. Andra kvinnor, som jobbade i jordbruket, sa att ”min man försvarar landet så jag behöver kunna köra lastbil för att ta in skörden”, så de hade olika men tydliga mål, säger han.

Eva Tatarova fyller i att man inom utbildningsprogrammet också har karriär-coachning.

– Vi organiserar möten med rekryterare och organiserar företagsbesök hos välrenommerade företag så att kvinnorna får en bild av arbetsmiljön. Och det finns också en stor brist på förare inom kommunala verksamheter, så jag tror att många kommer att kunna få jobb efter utbildningen, säger hon.

Den första gruppen kvinnor fick bland annat träffa företrädare för en ledande, lokal detaljhandelskedja samt Ukrainas största, privata postleverantör.

”Det är en balans mellan att hantera nuet och samtidigt ha en positiv inställning till framtiden.”

Vissa av kvinnorna har dramatiska erfarenheter med sig i bagaget.

– En kvinna hade flytt från Charkiv och beskrev i en chat att hon bara fått med sig sitt barn och två vänsterskor – hon skrattade och sa att hon såg fram emot examen men att hon inte hade någon klänning… Så det är en balans mellan att hantera nuet och samtidigt ha en positiv inställning till framtiden, säger Eva Tatarova.

I en eventuell uppskalning av utbildningsprojektet vänder man blicken även mot andra yrken, som förare av byggfordon och jordbruksmaskiner, där bristen i dag är stor.

– Men vi tittar även på sådant som svetsare och tågförare. Och så småningom kommer det att finnas stort behov av civila projektledare för exempelvis teknik- och byggprojekt, men det ligger längre fram i tiden, säger Denys Gordiyenko.

Vad betyder då stödet från Erling-Perssons Stiftelse för projektet?

Denys Gordiyenko pekar på att det gör det möjligt att utöka projektets omfattning och uthållighet.

– Med de två miljonerna som vi har fått kan vi öka på från de första 26 kvinnorna till ytterligare 36. Dessutom stärker det våra möjligheter att få bidrag från andra finansiärer, säger han.

Eva Tatarova tror att fler utbildade kvinnor kan skapa uppmärksamhet i det ukrainska samhället.

– Det blir skillnad när vi kan visa att vi har utbildat mer än 50 kvinnor, säger hon.

Eva Tatarova menar att utbildning har betydelse även på lång sikt.

– På samma vis som om man lär någon knyta ett nät och fiska bidrar man långsiktigt till den personens försörjning. Här hoppas vi att många av

kvinnorna ska kunna få anställning efter genomgången utbildning, säger hon.

Denys Gordiyenko pekar på vikten av att se bortom stereotyperna.

– Vi vill bidra till ett skifte där kvinnor känner sig kallade att ta sig an mansdominerade professioner – det är exakt vad Ukraina behöver och jag tror att kvinnor på det sättet kan axla en viktig roll, säger han.

Och Fredrik Hillelson avslutar: – Sveriges regering har sagt att Ukraina är det land som vi ska stötta mest de närmaste fem åren. Kan vi på Beredskapslyftet visa att vi kan driva ett framgångsrikt och kostnadseffektivt projekt så hoppas vi förstås på mer resurser. Jag skulle vilja se att vi kunde hjälpa tusentals kvinnor till att få försörjning inom yrkesområden där det i dag råder brist och på så vis även bidra till landets återuppbyggnad, säger han.

50%

Hälften av alla anställda vid

Beredskapslyftet i dag är ursprungligen från Ukraina.

200

Så många ukrainska kvinnor sökte på fyra dagar till de första två utbildningsomgångarna om vardera tolv platser – vissa direkt från fronten.

41%

Så stor andel av kvinnor i Ukraina var arbetslösa 2022-23, jämfört med 26 procent bland männen, enligt rapporten "The Labor Market in Ukraine 2022-2023: Current State, Trends, and Prospects".

OM PROJEKTET

Projektledare: Denys Gordiyenko, Eva Tatarova och Oleksandra Panasiuk.

Namn: Reskilling Ukraine.

Vad: Projektet utbildar kvinnor på plats i Kiev i bristyrken, inledningsvis till buss- och lastbilschaufförer. Målet är att stärka kvinnors chans till arbete inom yrken som vanligen ses som manliga och även bidra till Ukrainas möjlighet till återuppbyggnad. Inom projektet får 24 + 36 kvinnor utbildning.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 2 miljoner kronor över ett år.

ÖVRIGA DONATIONER

PROFESSUR I UNGT LEDARSKAP

Handelshögskolan i Stockholm 15 MKR / 3 ÅR

I samband med firandet av Kung Carl XVI Gustafs 50 år på tronen år 2023 inrättas en ny professur i ungt ledarskap vid Handelshögskolan i Stockholm, finansierad av en gemensam insamling från det svenska näringslivet.

Finansiärer av professuren är Carl Bennet AB, Erling-Perssons Stiftelse, Familjen Schörlings Stiftelse, PO Söderberg, Ragnar Söderbergs stiftelse, Stena AB, Torsten Söderbergs Stiftelse och Wallenbergstiftelserna. Professuren finansieras med totalt 60 miljoner kronor.

ENTREPRENÖRSKAP I

ETABLERADE FÖRETAG

Hanken, Svenska Handelshögskolan i Helsingfors 5 MKR / 3 ÅR

Initiativet syftar till breddning av kunskap genom utbildningsrelaterade experiment och kurser, samt forskning mot en ny typ av utbildning inom det existerande huvudämnet entreprenörskap på Hanken.

Entreprenörskap i etablerade bolag är en realitet i affärslivet men forskning och undervisning på området är ännu underutvecklade.

Hanken utvidgar nu sitt forsknings- och utbildningsprogram på området. Studenter som kommer att delta i programmet väntas vara attraktiva för tjänster som innovationschef, produktchef, projektchef, som leder till vidare organisationsansvar till följd av starka initiativ och lyftande bedrifter.

VERKSAMHETSSTÖD

SVERIGES UNGA AKADEMI

Sveriges Unga Akademi 11 MKR / 5 år

Sveriges unga akademi (SUA) har sedan starten 2011 utvecklats till ett unikt och starkt tvärvetenskapligt forum för ett urval av Sveriges främsta yngre forskare inom alla vetenskaps-

områden. Genom sina fem verksamhetsområden: utåtriktad verksamhet för barn och unga, tvärvetenskap, forskningspolitik, internationali sering och akademiskt ledarskap, bidrar akademin till forskningens förnyelse och samhällets utveckling.

Sedan akademin bildades har organisationen etablerat sig som en tongivande och aktiv aktör i det nationella systemet för forskning och högre utbildning. SUA bidrar med nya idéer från de yngre forskarnas perspektiv och värnar vikten av forskning av hög kvalitet. All verksamhet utgår från ledamöternas engagemang för att bidra till ett starkare forsknings- och kunskapssamhälle. Som uppskattad samarbetspartner och en stark röst för forskningens kvalitet och förnyelse bidrar akademin till vetenskapens genomslag och ställning. Akademin är särskilt inriktad på den utåtriktade verksamheten där fokus ligger på att nå ut till barn och unga från olika bakgrund.

UNG FÖRETAGSAMHET

Ung Företagsamhet 8,1 MKR / 3 ÅR

Många entreprenörer och arbetskraft till entreprenöriella företag behövs för att säkra Sveriges framtida tillväxt och välstånd. Flera studier har visat att entreprenörskapsutbildning i tidiga åldrar har större inverkan på utvecklingen av entreprenöriella förmågor än utbildningsinsatser på universitetsnivå.

För att skapa bästa förutsättningar för framtida unga entreprenörer kommer Ung Företagsamhet nu att öka sina program riktade till grundskolan. Genom tidiga insatser förbereds barn och unga bättre för en framtida arbetsmarknad eller roll som entreprenörer.

STOCKHOLM SCHOOL OF ENTREPRENEURSHIP

Stockholm School of Entrepreneurship 60 MKR / 5 ÅR

Stockholm School of Entrepreneurship (SSES) bildades 1999 och är ett unikt samarbete för ut-

bildning mellan Handelshögskolan, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet, Konstfack och Kungliga Musikhögskolan. Tillsammans arbetar skolorna för att stärka entreprenörskapet i Sverige. SSES är också en global plattform för interdisciplinär utbildning. I gemensamma kurser, workshops och bootcamps möts studenter över ämnesgränserna för att få verktyg för praktiskt entreprenörskap. På grund- och masterutbildningsnivå får studenterna inspiration för att bryta ny entreprenöriell mark parallellt med baskunskaper inom affärskapande, från idé till att växa och förvalta företag.

ÖVRIGA DONATIONER

Barns & ungas

utveckling

3 MKR / 3 ÅR

POLIS, SOCIALTJÄNST OCH NÄRINGSLIV FÅNGAR

UPP UNGA I RISKZONEN

Att barn lockas in i den organiserade brottsligheten är ett stort och växande samhällsproblem. Nu tar polisen, socialtjänsten och näringslivet ett gemensamt grepp för att vända utvecklingen genom att stötta barn i riskzonen tillsammans med barnets familj.

I projektet Rätt Kurva slår sig tre instanser samman för att bromsa trenden där ungdomar och barn socialiseras in i kriminalitet. Initiativet att arbeta tillsammans på ett nytt sätt kom från polisen, som i sin tur hade inspirerats av en modell som används i Tyskland.

– I dag rekryteras tre barn varje dag in i kriminalitet i Sverige. Läget är oerhört allvarligt så vi behövde göra något, säger Johan Sone, polis verksam vid Nationella operativa avdelningens internationella enhet. Hans kollega vid samma enhet, Catharina Törnqvist, fyller i:

– Vi tror mycket på det tyska sättet att arbeta med problemet och metoden har också utvärderats där. När vi har arbetat med våra tyska kollegor har vi känt att detta är något vi kan ta med oss till Sverige, säger hon.

Alessandro Rezaei, avdelningschef vid socialförvaltningen Nordost, Göteborgs stad, beskriver hur man arbetar tillsammans med polisen på ett närmare vis än tidigare.

– Vi har länge haft insatser kopplade till föräldrar vars barn varit i olika risksituationer, där kriminalitet varit en faktor. Inom projektet har vi möjlighet att samverka på ett tydligare och mer strukturerat sätt, säger han.

Den tredje aktören är näringslivet, som representeras av Beredskapslyftet där Malin Crona är generalsekreterare.

– Vår vision är att mobilisera näringslivet vid utmaningar i samhället. Ungdomsbrottslighet har blivit en stor kris i samhället de senaste åren, så

för oss var det självklart att tacka ja när Cattis och Johan i höstas frågade om vi ville delta, säger hon. Målgruppen för projektet är barn mellan åtta och femton år. Med ett urvalsverktyg kan polisen fånga upp barn i riskzonen att hamna i grov kriminalitet. Här värderas barnet systematiskt utifrån ålder, hur grova brott man har begått samt orosanmälningar till socialtjänsten, vilket vägs samman med familjens övriga riskfaktorer.

– Vi tilltalades av att polisen är involverad i urvalsprocessen och att metoden är evidensbaserad och utvärderad på olika sätt sedan starten 2011, säger Catharina Törnqvist.

Sedan stämmer polisen av med socialtjänsten. Två socialsekreterare utreder om barnet eller familjen redan har en pågående insats inom socialtjänsten. Det är också viktigt att insatsen Rätt Kurva inte krockar med redan pågående arbete, exempelvis om barnet redan är placerat i samhällsvård. Alessandro Rezaei beskriver att man har utformat en metodhandbok för detta.

– Vi tittar på helheten och utifrån det gör vi en bedömning om vi tror att det är ett barn och en familj där det är lämpligt att vi går in med Rätt Kurva. Till polisen kan vi då säga att vi ser samma behov, eller så kanske vi säger att barn A och B kan ha nytta av insatsen, men inte barnen C och D, säger han och lägger till:

– Självklart följer vi gängse sekretesslagstiftning när det gäller vilken information vi delar.

När polisen och socialtjänsten är överens kontaktas familjen av poliser som är speciellt utvalda

Malin Crona hoppas att näringslivet även ska ställa upp via engagerade medarbetare. ”Här kan man tänka sig mentorskap eller liknande. Jag tror det behövs för att kunna skapa ingångar till arbetsmarknaden.”

Poliserna Johan Sone och Catharina Törnqvist.

JOHAN SONE

”Jag tror att de här barnen och ungdomarna

har så lite gratis att de behöver näringslivets

kraft för att det här arbetet ska ge framgång. Det är inte polisen och socialtjänsten som kommer att lösa situationen, utan det är det svenska samhället som kommer att göra det i slutänden.”

Rezaei, avdelningschef vid socialförvaltningen Nordost i Göteborg.

Alessandro

för sin stora kommunikativa förmåga.

– Att rätt personer gör ett första besök är viktigt så att budskapet om att det är ett erbjudande tydligt går fram, säger Catharina Törnqvist och fortsätter:

– Genom att arbeta förtroendeskapande kan vi tydliggöra att det handlar om frivillighet och målet är att visa att vi vill hjälpa familjen och skapa tillit till samhället.

Socialtjänsten bidrar med att kartlägga familjens behov.

– Arbetssättet genererar också att vi får med skolan på ett helt annat sätt än tidigare, vilket är viktigt, säger Alessandro Rezaei.

Näringslivet kommer in sist i processen när barnen är identifierade och socialtjänsten har kartlagt barnets och familjens behov. De behov som kommunen inte själva kan stötta med slussas vidare till Beredskapslyftet.

”Att man visar att man tror på familjen och att detta är någonting vi gör för att stötta.”

– Då är tanken att vi kan bidra exempelvis om någon behöver ett medlemskap i en jujitsu-klubb för en meningsfull fritid, säger Malin Crona.

Stödet kan även handla om att hjälpa föräldrar att hitta arbete.

– Exempelvis ville en förälder byta jobb då hon hade väldigt lång pendling. Här kan vi via våra nätverk kontakta arbetsgivare. Det kan också handla om sommarjobb för barnets äldre syskon, eller praktikplatser, säger hon och fortsätter:

– Sen finns det ju också många organisationer som redan har bra verksamhet, som läxhjälp eller föräldrastödsprogram, där är ju tanken att vi är en länk även till dem. Ibland kanske stödet är gratis, ibland kan det behöva finansieras.

Alessandro Rezaei flikar in:

– Det är ju en verktygslåda som socialtjänsten inte alltid har tillgång till på egen hand.

Att offentlig och privat sektor samverkar anser alla parter är av stor vikt. Johan Sone lyfter en ökad polarisering i det svenska samhället, där vissa barn får sämre skolresultat och hamnar allt längre från arbetsmarknaden.

– Vi bygger den perfekta stormen för att organiserad brottslighet enkelt och snabbt ska kunna rekrytera in barn till en värld där status blir lättåtkomligt, säger han och menar att det därför är

viktigt att hitta dörrar in i det etablerade samhället. – Jag tror att de här barnen och ungdomarna har så lite gratis att de behöver näringslivets kraft för att det här arbetet ska ge framgång. Det är inte polisen och socialtjänsten som kommer att lösa situationen, utan det är det svenska samhället som kommer att göra det i slutänden, säger han.

Malin Crona håller med om att fler behöver engagera sig.

– Från företagens sida ser man det både som ett samhällsansvar men även som ett egenintresse – den spiral vi är i nu är dålig för Sverige, men också dålig för arbetsgivare och dålig geografiskt i de områden där man verkar. Sen vill ju företag generellt hjälpa till, men det finns ju inte alltid en plattform för att göra det, men det gör det här, säger hon.

För att projektet ska lyckas behöver alla bitar finnas på plats. Catharina Törnqvist pekar på att polisen måste välja ut rätt barn att rikta insatsen mot, men också bemötandet hos de poliser som först möter familjen.

– Att man visar att man tror på familjen och att detta är någonting vi gör för att stötta. Det är också ett jättejobb för de dedikerade familjebehandlare som jobbar med att motivera barn och familj att vilja ändra inriktning på sitt liv, säger hon.

Malin Crona betonar att hon hoppas att näringslivet inte bara ska ställa upp ekonomiskt utan också via engagerade medarbetare.

– Här kan man tänka sig mentorskap eller liknande. Jag tror det behövs för att kunna skapa ingångar till arbetsmarknaden, säger hon.

”All forskning visar att om man tidigt fångar upp

barn som är på väg åt fel håll och sätter in kraftfulla

insatser är det en samhällsekonomiskt god affär.”

Alessandro Rezaei poängterar uthållighet i stödet till föräldrarna.

– Det kommer till en punkt där föräldrarna ska jobba vidare med de här barnen på egen hand. Vi är ju inne under en period, men de kommer inte alltid vara kvar i Rätt Kurva. Vi behöver stärka föräldrarna i det här förändringsarbetet, säger han.

Johan Sone fyller i:

– En framgångsfaktor är också att långsiktighet kommer att öka tilliten till lokalpolis och

socialtjänst. Att man vet att Rätt Kurva finns över tid och kan erbjuda stöd till fler familjer. Jag tror framgången bygger på vår förmåga att vara långsiktiga i det här arbetet – vi kommer inte att se resultat av detta arbete förrän om kanske 15–20 år, säger han.

Här lyfter de fyra också vikten av stödet från Erling-Perssons Stiftelse. Malin Crona sammanfattar: – Det betyder fantastiskt mycket, inte minst att det handlar om ett treårigt stöd under hela pilotprojektet är otroligt värdefullt. Att vi kan säga att Erling-Perssons Stiftelse är med och finansierar projektet ger också gott renommé och fungerar som kvalitetsstämpel, säger hon.

Catharina Törnqvist lyfter att man har förberett för att över tid utvärdera hur insatsen fungerar i Sverige, vilket tidigare har gjorts i Tyskland.

– Då syntes exempelvis att av de barn som ingått i projektet slutade 40 procent helt att begå brott. Här behöver vi komma upp i fler familjer innan vi kan göra några kvantitativa analyser, säger hon.

Inledningsvis kommer man att utvärdera pilotprojektet i samarbete med forskare vid Göteborgs universitet. En fråga är då exempelvis hur familjerna själva, skola och socialtjänsten upplever att arbetet fungerar.

Johan Sone avslutar: – All forskning visar att om man tidigt fångar upp barn som är på väg åt fel håll och sätter in kraftfulla insatser är det en samhällsekonomiskt god affär. En Rätt Kurva-insats skulle kunna kosta i storleksordningen 500 000 kronor under ett par års tid, men ett barn som faller in i kriminalitet kostar samhället långt över 20 miljoner. Med det sagt, är det ju barnet självt som betalar det allra högsta priset, säger han.

3

Så många barn riskerar att socialiseras in i kriminalitet - varje dag!

20

Så många miljoner kronor, lågt räknat, kostar det samhället över en livstid för ett barn som hamnar i kriminalitet.

40%

Så stor andel av barnen i en tysk studie om metoden Rätt Kurva slutade helt att begå brott. De återstående 60 procenten minskade sin brottslighet med minst hälften.

OM PROJEKTET

Projektledare: Johan Sone, Catharina Törnqvist, Alessandro Rezaei och Malin Crona.

Namn: Rätt Kurva.

Vad: Projektet har initierats av polisen med inspiration från en tysk samverkansmodell. Polisen väljer ut familjer som de anser har barn i riskzonen och stämmer av med socialtjänsten. Allt bygger på frivillighet och familjen får en familjebehandlare som kan guida till rätt slags hjälp. Från näringslivets sida – där Beredskapslyftet utgör noden – är bidraget dels ekonomiskt, dels att via nätverk erbjuda sådant som praktik- och sommarjobbsplatser, jobb och mentorskap. Första året ska 30 barn och deras familjer i Göteborg, Linköping och Södertälje ingå i programmet. På tre års sikt är målet att 100 familjer ska börja i programmet.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 3 miljoner kronor över tre år.

10 MKR / 3 ÅR

RIKTAT STÖD TILL

UNGA OCH TILL FAMILJER

I BEHOV

SOS Barnbyar vill i två projekt arbeta förebyggande för att stärka människors skyddsfaktorer. I det ena får unga som lämnar samhällsvård stöd i sitt vuxenblivande av dedikerade kontaktpersoner. I det andra omfattar stödet föräldrar i särskilt utsatta familjer, som får hjälp att stärka sitt föräldraskap.

Omkring 25 000 barn placeras i samhällsvård varje år. Men när ungdomen fyller 18 ändras allt över en natt. Hanna-Liisa Juntti, socionom och gruppchef vid SOS Barnbyars nationella enhet, jobbade tidigare inom socialförvaltningen.

– Jag mötte den här målgruppen och det var enormt frustrerande att se hur det blev när de fyllde 18. Då står vi på socialtjänstens sida och säger hejdå, lycka till... Det hände att ungdomar ringde och sa att ”Jag brukade längta efter att fylla 18, men jag vill inte vara 18 längre.”, säger hon. Hennes kollega, socionom och verksamhetsutvecklare Synnöve Corson, fyller i:

– På gruppnivå finns ökad risk att de tar livet av sig, mår dåligt, är arbetslösa eller hemlösa. Det är ett fruktansvärt lidande för de här unga vuxna. Men vi vet också att bara 35 procent av vår målgrupp tar gymnasieexamen och det är ju en sådan samhällsförlust, säger hon.

”Man måste få testa och falla, och ha en fast punkt som är ungdomsprogrammet eller stödpersonen.”

Det kan vara svårt att hitta placeringar och vissa får flytta, byta skola och komma in en ny familj flera gånger.

– Parallellt ska ungdomen ta igen det man inte fått med sig från början och förbereda sig för en framtid som är tuffare än för andra, säger

Hanna-Liisa Juntti och Synnöve Corson flikar in:

– Jag tycker att du brukar sammanfatta det ganska bra. Du ska kliva ut i vuxenlivet tidigare än dina jämnåriga, med mindre resurser på kontot och ensam.

Hon förtydligar att de resurser man pratar om här är emotionella, praktiska, kunskapsmässiga och materiella. Stödprogrammet startade 2019 och omfattar i dag 80 ungdomar årligen.

– Vuxenblivandet är ju en trasslig resa. Man måste få testa och falla, och ha en fast punkt som är ungdomsprogrammet eller stödpersonen. Det finns många bra stödinsatser runtom i samhället men här tar vi ett helhetsgrepp och fungerar som brobyggare, säger hon.

Tillsammans med ungdomen utformar man en handlingsplan som omfattar 12 månader när ungdomen regelbundet träffar sin stödperson en gång i veckan.

De beskriver att placeringar kan se olika ut –någon får flytta 30 gånger, någon annan har bott stadigvarande hos sin moster. Det gör att ungdomar behöver jobba med olika saker, vilket gör det viktigt att matcha med rätt stödperson.

– Majoriteten är socionomer eller liknande, men även lärare, psykologer, sjuksköterskor eller någon som har någon helt annan karriär för att vi ser att det också funkar, säger Synnöve Corson. Handlingsplanen utgår från de fyra livsområdena hälsa, bostad, arbete och studier samt nätverk och sammanhang. Det kan handla om hjälp med att få den vård som man behöver, praktiska ting

Ungdomarna har olika saker som de behöver jobba med, exempelvis studier. Synnöve Corson lyfter vikten av riktat stöd.

”Du ska kliva ut i vuxenlivet tidigare än dina jämnåriga, med mindre resurser på kontot och ensam.”

En dag i veckan är det öppet hus där man äter tillsammans som avbrott i läxläsandet. Det uppskattas då ungdomarna kan ha dålig ekonomi, men även ibland känner sig ensamma.

Synnöve Corson i mitten och Hanna-Liisa Juntti till höger.

Ebrahim är deltagare i ungdomsprogrammet och ledamot i SOS Barnbyars ungdomsråd. Katja Enzell arbetar som samordnare i programmet.

som att betala räkningar eller att få stöd att våga utbilda sig fast det gick dåligt i skolan.

– Sen har man möjlighet att vara med på våra öppna gruppverksamheter, med läxläsning och enklare stöd kring saker som man kanske inte kan vänta med att ta upp med sin stödperson. Vi har även tematiska grupper, exempelvis är det ju nu dags att börja tänka på sommarjobb och vi har även sådant som en kurs i körkortsteori, exemplifierar Hanna-Liisa Juntti.

Under årets gång sker löpande uppföljningar för att tillse att man exempelvis jobbar efter handlingsplanen, träffar sin stödperson och har relevanta mål. När de tolv månaderna har gått gör man en avstämning.

– Projektet bygger på att ett år är tiden och då är också vårt mål att när det här året har gått, då ska du känna dig klar. Men utslussningstiden ser olika ut. Vi jobbar med mjuka svängdörrar och man är alltid välkommen, exempelvis på våra öppna onsdagar. Inställningen är ”hör av dig när någonting händer i livet så kollar vi vad vi gör”, säger Hanna-Liisa Juntti.

De 80 ungdomar som är inskrivna kan med stödet från Erling-Perssons Stiftelse utökas med 25, men det täcker inte behovet.

– Vårt långsiktiga mål är att socialtjänsten ska ta det fulla ekonomiska ansvaret, vare sig det är vi eller någon annan som jobbar med helheten kring ungdomarna på det här sättet, säger Synnöve Corson.

Det andra projektet handlar om familjestärkande verksamhet. Båda projekten bygger på det program för ensamkommande unga som SOS Barnbyar startade, vilket fick stöd från ErlingPerssons Stiftelse år 2016.

– Vi såg det stora behovet när deras föräldrar och syskon kom via anknytning – hur en jättefin påbörjad etablering bara totalt avstannade. Man var tvungen att ta hela ansvaret för sina föräldrar och syskon, hoppa av skolan, ta extra jobb för att kunna försörja alla, hitta lägenhet, följa med syskon till skolan, tolka – ja allt det här. Då startade vi det här familjestärkande projektet, säger Hanna-Liisa Juntti.

Det pågår i Göteborg och Stockholm och stöttar just nyanlända familjer, men ska nu breddas till att omfatta en bredare målgrupp.

– Vi står inför stora samhällsutmaningar i Sverige med utanförskap och kriminalitet. Det handlar i grunden om föräldrar och barn som har många riskfaktorer men det finns jättemycket att

göra för att stärka skyddsfaktorerna, säger Synnöve Corson.

Ungefär 500 000 barn växer upp i utsatta familjer i Sverige, en fjärdedel av alla barn. Inom programmet kan familjerna få tillgång till olika individanpassade tjänster för att stärka just skyddsfaktorer, motståndskraft och självtillit. Stödet kan vara praktiskt stöd i vardagen, utbildning, kunskapshöjande insatser, arbetsrelaterade insatser, lovaktiviteter, studiebesök eller sociala och pedagogiska aktiviteter. De båda menar att det finns väldigt mycket att göra tillsammans med föräldrarna och barnen.

”Vi jobbar med mjuka svängdörrar och man är alltid välkommen.”

– Det är därför vi ska kliva in. Vår tanke är att utforska och bygga upp under 2024 och sen testa. Vi vet att vi redan har en modell som är applicerbar på många olika grupper och ur många olika perspektiv, men vi behöver titta på var vi behövs nu. Och sen ska vi under år två ”go live”, säger Synnöve Corson.

Hon beskriver att i såväl ungdomsprogrammet som i föräldraprogrammet behöver både ungdomar och föräldrar den trygga och stabila knutpunkten i form av en fast stödperson som kan navigera och hjälpa till att tillgängliggöra allt det stöd som finns i samhället och skapa tillit till dessa nätverk.

– Det här föräldrastärkandet är också ett viktigt förebyggande arbete för att slippa att ungdomarna ska råka illa ut senare, säger Synnöve Corson.

De kvalificerade stödpersoner som man använder i de båda programmen är anställda, inte volontärer. Poängen med det är att med en anställning kommer också ansvar och ett tydligt åtagande. Detta behövs när stödpersoner ska jobba individuellt utifrån en strukturerad plan över tid.

– Och så jobbar vi med utbildning, vi handleder och stämmer av. Det ingår i uppdraget och vi skriver årslånga anställningar, där de är timanställda vid behov. När stödpersonen får ett uppdrag formaliserar vi vad det innebär, samt under hur lång tid och hur många timmar det löper, säger Hanna-Liisa Juntti.

Vad betyder då stödet från Erling-Perssons Stiftelse?

– För ungdomsprogrammet att fortsätta möjlig göra någonting som ger resultat och där vi i dag har kö och efterfrågan. Att kunna fortsatt

sätta det här på plats och implementera ett nytt sätt att arbeta, särskilt i förhållande till socialtjänsten. Men det tar tid, så vi vill kunna ta oss den tiden och få möjlighet att hjälpa fler, säger Hanna-Liisa Juntti och Synnöve Corson fyller i: – Och när man tar familjeprojektet handlar det ju mycket om att ta nästa steg och möta det

behov och de samhällsutmaningar som vi står inför just nu. Det är en väldigt spännande resa som vi gör tillsammans med Erling-Perssons Stiftelse där vi vill bredda det familjestärkande arbetet som vi redan har påbörjat för en del av målgruppen. Nu kommer vi att kunna kliva fram och möta fler utsatta barns behov.

PÅ EGNA BEN

För den som vill veta mer finns poddserien På egna ben. I fem 20-minutersavsnitt berättar unga om sina erfarenheter av samhällsvård. Du hittar På egna ben i din poddapp.

25 000

Så många barn placeras i samhällsvård varje år. Med samhällsvård menas placeringar i jourhem, familjehem, på institution och stödboenden.

500 000

Så många barn i Sverige beräknas växa upp i utsatta familjer, vilket motsvarar en fjärdedel av alla barn. Hit räknas familjer som exempelvis tampas med missbruk, våld, psykisk ohälsa, ensamstående föräldrar med låg utbildning eller neuropsykiatriska funktionshinder och utanförskap på grund av migration.

OM PROJEKTET

12–15

Så många miljoner är den beräknade samhällskostnaden över en livstid för en person som aldrig kommer i arbete.

Projektledare: Synnöve Corson och Hanna-Liisa Juntti.

Namn: Kraftsamling mot utanförskap i Sverige.

Vad: Genom att erbjuda mentorer till unga som lämnar samhällsvård och hjälp till familjer där de vuxna behöver stöd i sitt föräldraskap vill man på sikt minska utanförskap i Sverige.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 10 miljoner kronor över tre år.

ÖVRIGA DONATIONER

NEXTGEN SOLUTIONS

Fryshuset

20 MKR / 3 ÅR

För att alla unga, oavsett bakgrund, ska få samma möjlighet att etablera sig i samhället behöver unga som lever i socioekonomiskt svaga områden få hjälp att utveckla sina entreprenöriella kompetenser. I NextGen Solutions vill Fryshuset skapa en plats där unga med låg tröskel får utveckla sina entreprenörskap, idéer och passioner. Projektet bidrar till att unga bättre kan möta kraven som ställs på dagens arbetsmarknad samtidigt som man tillvaratar och konceptualiserar ungas idéer med entreprenöriellt mentorskap. Att tillvarata ungas innovationskraft bidrar också till ökad mångfald bland samhällets entreprenörer och arbetsgivare samtidigt som våra ytterstadsområden utvecklas.

VÄRMEVERKET

Stiftelsen Värmeverket 20 MKR / 2 ÅR

I dag finns ett glapp mellan de kreativa idéerna och deras potentiella marknad. På Värmeverket i Bredäng får unga chansen att gå ett ”Kreativt basår” och även pröva sina lösningar mot marknaden i ett stipendieprogram. Genom en rad verksamheter kan fler ta steget från kreatör till entreprenör.

Värmeverkets mission är att skapa inkluderande och kreativa miljöer och erbjuda program som främjar utbildning, entreprenörskap och kultur med ett fokus på att stärka närområdet och individen. Man fokuserar på att ge människor förutsättningar för att växa med sin talang. Värmeverket bygger på skapande och samspel inom kunskap och kultur. Med hjälp av entreprenörskap stärks den sociala integrationen inom den kreativa industrin. Värmeverket förverkligar detta långsiktigt genom att investera i människor. Genom att erbjuda flertalet kreativa ytor vill vi tillgängliggöra resurser och förutsättningar som i dag inte finns.

DET KUNDE HA VARIT VI – VANDRINGSUTSTÄLLNING

Glada Hudikteatern

6 MKR / 3 ÅR

Glada Hudikteaterns film "Det kunde varit vi" premiärvisades under våren 2024 och skildrar en tid i svensk historia där experiment utfördes på personer med intellektuell funktionsnedsättning. Filmens bakgrundsmaterial kommer att användas till en vandringsutställning kompletterad med ett pedagogiskt koncept för ungdomar mellan 14 och 19 år.

För att förstå vår samtid måste vi försöka förstå vår historia. Ungdomsbarometern visar att allt färre unga intresserar sig för samhällspolitik. Glada Hudikteatern vill bidra till ungdomars samtal och väcka deras vilja att vara med och utveckla ett mer inkluderande samhälle. Vandringsutställningen kommer att skapas för att väcka känslor, tankar och engagemang.

MENTOR

Mentor Sverige 1 MKR / 1 ÅR

Mentor Sverige är en ideell organisation som arbetar med mentorprogram för ungdomar i åldern 13–17 år. Programmen syftar till att stärka ungdomarnas självkänsla och framtidstro, öka deras sociala nätverk för att därigenom stödja dem i att välja en hälsosam och drogfri livsstil. Mentors kärnverksamhet består av mentorprogram för ungdomar i åldern 13–17 år.

Mentorprogrammet - Strukturerat individuellt program under sex månader, där unga får en egen vuxen mentor.

Mentor Boost - Halvdagsaktivitet där coacher från Mentors partnerföretag berättar om sina arbeten.

Mentor Inspo - Inspiration och skolmotivation inför framtidens yrkesval. Under en digital presentation får ungdomar en personlig berättelse om yrkesval och vägen dit.

ÖVRIGA DONATIONER

EN DAG FÖR ATT ORKA FLERA

Min Stora Dag 2 MKR / 2 ÅR

Min Stora Dag jobbar för att skänka glädje åt barn med allvarliga sjukdomar och diagnoser. Konceptet handlar om att låta barnens drömmar gå i uppfyllelse. Under sin stora dag får barnet uppleva något det drömt om, träffa någon det beundrar eller ha kul ihop med andra som vet hur det är att vara i deras situation. Projektet ”En dag för att orka flera” har som mål att skapa kraft, livsglädje och hopp i barnen men även att ha positiv påverkan på hela familjer och vårt samhälle. Min Stora Dag får hjälp av vårdpersonal över hela landet där barn och ungdomar får vård för att nå målgruppen.

CLOWNMEDICIN VERKSAMHETSSTÖD

Clownmedicin

780 000 KR / 1 ÅR

Clownmedicin besöker sedan 1998 sjuka barn och deras familjer på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Clowner finns på sjukhuset i Solna 6 dagar i veckan och i Huddinge 3 dagar i veckan 50 veckor om året. Totalt får nära 30 000 barn som ligger inne på sjukhus och deras anhöriga besök av clownerna varje år.

Syftet med clownverksamheten är att underlätta sjukhusvistelsen för hela familjen men även vid behov att underlätta personalens arbete så att behandlingsmomentet ska gå så smidigt som möjligt. Clownerna kommer med något helt annat än sjukdom och medicinering. Ett clownbesök kan fungera som en stressreducerande säkerhetsventil, familjen får möjlighet att ”hämta luft”, för en stund skingra tankarna på det som är skrämmande och som skapar oro.

YLVA LINDERSON

”Projekten i berättelserna

vi

får

ta del av har vitt skilda syften men har det gemensamt att de drivs av människor med stor kunskap om sitt område, starka övertygelser och en vilja att förbättra människors liv.

Det ger känslan att det finns saker i vår värld som faktiskt går åt rätt håll.”

STYRELSEN

FRÅN VÄNSTER:

MATHIAS UHLÉN

Styrelseledamot. Född 1954.

Mathias är civilingenjör i kemiteknik samt teknologie doktor från KTH. Han var vicerektor vid KTH 19992001. Mathias är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien och National Academy of Engineering i USA.

Sedan 1998 är Mathias professor i mikrobiologi vid KTH, från 2012 till 2021 professor i bioteknologi vid Danska Tekniska Universitetet och sedan 2018 gästprofessor i neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Han var chef för Science for Life Laboratory 2010-2015 och har verkat för industriella tillämpningar av forskningen genom ett flertal företagssamarbeten och entreprenöriella insatser. Mathias forskning rörande protein A ligger bland annat till grund för exportframgången MabSelect SuRe.

Mathias var en av grundarna till bland andra bioteknikföretagen Pyrosequencing AB, Affibody AB och Atlas Antibodies AB samt rådgivare till venturekapitalfonden Healthcap.

CHARLOTTE SÖDERSTRÖM

Styrelseledamot. Född 1977.

Charlotte har läst marknadsekonomi vid IIU. Hon var fram till 21 års ålder aktiv tävlingsryttare och driver i dag Stuteri Arch i Skåne. Stuteriet föder upp, utbildar och säljer hopphästar och belönades 2019 och 2021 av det internationella ridsportförbundet FEI med utmärkelsen ”Årets hästägare”. Charlotte arbetar också med sponsringsprojektet H&M We Love Horses samt All In Equestrian.

Styrelsemedlem i familjebolag och Haga Gårdsförvaltning.

TOM PERSSON

Styrelseledamot. Född 1985.

Under åren 2006–2010 studerade Tom vid European Business School och Metropolitan Film School i London. Han har därefter jobbat med produktion och finansiering av projekt inom både TV och film.

Sedan 2016 driver Tom investmentbolaget CoMade som är verksamt inom media. Utöver det egna bolaget jobbar han med ett tiotal andra bolag inom film, TV och ljud.

Styrelseledamot i familjebolag samt bland annat i styrelserna för Breakable Films AB, Third Ear Studios AB, Playpilot AB, Art & Bob AB samt Naudio AB.

ELISABETH TAMM

Styrelseledamot. Född 1947.

Elisabeth har en jur. kand. samt en civilekonomexamen från Uppsala universitet. Efter tingstjänstgöring anställdes hon på Skatteverket i Stockholm. Hon har varit chef för Skatt- och Familjejuridik på Carnegie och Ålandsbanken.

Elisabeth är ordförande och ansvarig i ett antal stiftelser bland andra Stiftelsen Alba Langenskiöld med Langenskiölds bokförlag, Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stiftelsen Tranås Säteri samt Sällskapet för Makarna Malmqvists minne.

STEFAN PERSSON

Styrelseordförande. Född 1947.

1969 –1973 Stockholms och Lunds universitet.

1976 –1982 Landschef för H&M i Storbritannien och ansvarig för H&M:s utlandsexpansion.

1982 –1998 Vd och koncernchef för H&M.

1998 –2020 Styrelseordförande i H&M.

Övriga styrelseuppdrag i familjebolag.

MARI-ANNE CRONSIOE OREFORS

Styrelseledamot. Född 1957.

Mari-Anne har en ekonomexamen från Stockholms universitet. Efter examen arbetade hon fem år på H&M:s inköpsavdelning. 1985 till 2020 hade Mari-Anne en central roll på Ramsbury Family Office som ekonomi- och administrativt ansvarig. Mari-Anne var med vid bildandet av Erling-Perssons Stiftelse och var även med från starten av H&M Foundation som bildades 2007.

Mari-Anne sitter i H&M Foundations styrelse och har drivit stiftelsens arbete såväl ekonomiskt som administrativt under dess 20 första år.

BEVILJADE ANSLAG

Erling-Perssons Stiftelse

& FORSKNING

Kungl. Tekniska Högskolan, Joakim Lundeberg

Göteborgs universitet, Juan Camunãs Soler

Karolinska Institutet, Anders Kvanta

Institutet, Agneta Richter-Dahlfors

universitet, Maréne Landström

Karolinska Institutet, Thomas Helleday

Uppsala universitet, Tobias Sjöblom

BARN S & UNGAS UTVECKLING

Handelshögskolan i Stockholm, Professur i Ungt Ledarskap

1 JAN–31 DEC

TILLGÅNGAR, 31 DEC

RÄKENSKAPER

Erling-Perssons Stiftelse

ÖVRIGA NYCKELTAL Beviljade anslag under året**

* Avser beviljade ännu ej utbetalade anslag. ** Avser beslutade belopp brutto.

KONTAKT

Ylva Linderson, forskningssekreterare ylva.linderson@erlingperssonsstiftelse.se

Kristina Stenvinkel, kommunikation stenvinkel@ramsbury.se

Erling-Perssons Stiftelse Drottninggatan 50 Box 1421, SE-111 84 Stockholm, Sweden erlingperssonsstiftelse.se

©Erling-Perssons Stiftelse, 2024

Fotografer: Carl Hjelte, Emilia Bergmark-Jiménez, Ellika Henrikson, Scania Ukraine

Skribent: Lotta Fredholm Grafisk form och produktion: Open Studio

Tryck och bokbinderi: Stibo Complete Typografi: Brown Pro och Sabon

Papper: 300 g Gmund Colors Matt 03 och 150 g Munken Polar Rough