utveckling

V Rmeverket Ska Hj Lpa Kreat Rer Att Bli Entrepren Rer

Idag finns ett glapp mellan de kreativa idéerna och deras potentiella marknad. På Värmeverket i Bredäng ska unga få chansen att gå ett ”Kreativt basår” och även pröva sina lösningar mot marknaden i ett stipendieprogram.

Många vittnar om att Sverige har ökande problem med utanförskap och unga som inte kommer in i samhället. Leo Razzak, verksamhetschef vid Värmeverket i Bredäng, tar upp en sådan siffra: Nästan nio av tio elever känner att de saknar lärare som motiverar dem, enligt Skolenkätundersökningen från 2022.

Vuxenstöd är viktigt för att unga ska må bra och utvecklas, men då krävs resurser.

– Jag är själv en produkt av social investering, säger Leo Razzak.

Som tonåring var han i riskzonen, men kom sjutton år gammal till Fryshuset för att delta i ett projekt mot hedersvåld. Här träffade han vettiga vuxna och blev själv engagerad.

”Tänk om Fryshuset skulle börja dejta Dramatiska Institutet och de skulle få barn – det skulle vara Värmeverket!”

– En av dem jag träffade var Arhe. Han fyllde 70 förra veckan och ikväll ska vi äta middag, säger han.

Han utbildade sig och arbetade inom den kreativa industrin med film och TV. 2017 var han regiassistent åt Felix Herngren och träffade på det nedlagda Värmeverket i Bredäng, som de använde som kontor under en TV-inspelning. Leo Razzak kände att den ruffiga tegelbyggnaden kunde bli en plats att jobba kreativt ihop med andra.

– Tänk om Fryshuset skulle börja dejta Dramatiska Institutet och de skulle få barn – det skulle vara Värmeverket!

2018 började han och en kollega hyra den nedgångna och råttbemängda fastigheten för egna pengar. I maj samma år fick också Leo Razzak ett privat stöd från familjen Persson för att bygga upp stiftelsen. Över tid rustade de upp lokalerna och tog fram en verksamhet riktad mot ungdomar. I maj 2020 brann Slättgårdsskolan i Bredäng och lämnade elever i årskurs 7 till 9 utan någon strukturerad sysselsättning. Leo Razzak beskriver hur eleverna fick sommarlov en månad för tidigt och hur hela centrum började skaka…

– Då gjorde vi en social insats och hade öppet dygnet runt i femtio dagar. Vi bjöd på frukost och lunch, och fixade work-shops och prova-på kurser, säger han.

Att hyra den 4 000 kvadratmeter stora byggnaden blev med tiden ekonomiskt ohållbart, så 2021 bestämde han sig för att köpa den.

– Vi ville ha en långsiktigt hållbar plan och genom att ”re-purpose” fastigheten anpassa den till dagens behov, säger han.

Han berättar att när han som tonåring arbetade med Fryshuset fanns visionen att skapa Fryshusfilialer på fler orter än i Stockholm och verksamheten fick då ekonomiskt stöd av Erling-Perssons Stiftelse. Nu väcktes tanken hos honom att åter vända sig dit.

– Jag såg för mig att vi skulle kunna bygga en verksamhet med fem anställda och på plats här i Bredäng investera i de unga som bor här, säger han.

Leo Razzak lyfter tre frågor som behöver besvaras och även två spår som verksamheten ska driva.

En av frågorna handlar om hur framtidens arbetsplats ser ut, inte minst i efterdyningarna av corona där allt fler lämnar det traditionella kontoret. En annan är hur det ser ut i samhället vad gäller fördelning kulturella resurser. Men viktigast är frågan om vad som händer om man aktivt investerar i kreatörer.

– Det är sådan skillnad idag! Har man en techidé finns det färdiga inkubatorer och olika sätt att ta omhand idén. Men har man ett filmmanus så ska man ha tur om man blir uppfångad, trots att det kan handla om 100 mill, säger Leo Razzak och fortsätter:

– Och har idén verkshöjd är den skyddad i 70 år efter ens död och kan ticka in royalty.

Det är här de två spåren kommer in i bilden, där det första handlar om utbildning.

– Många av mina kompisar som slirade gick ett tekniskt basår och kom på fötter. Vi är intresserade av att skapa ett kreativt basår, säger han.

”Många av mina kompisar som slirade gick ett tekniskt basår och kom på fötter.

Vi är intresserade av att skapa ett kreativt basår.”

Då ska unga få prova på en rad olika kreativa verksamheter på ökande nivåer i form av introduktionskurser, explore-kurser och expertkurser.

– Vårt slutmål är att vi ska bli så bra att vi får tillstånd att driva utbildningen, så att de som pluggar ska kunna få CSN och vi ska få ersättning, säger han.

Nu pågår samtal med olika skolor, som med styrelsen för Nyckelviken.

– De vill ha men har svårt att hitta folk till sina utbildningar härifrån, och folk här vet inte om att de finns, säger Leo Razzak.

Andra möjliga partners är Konstfack, Beckmans och Forsbergs. Han betonar att man håller på att bestämma vilka delar som ska ingå, men räknar med att börja i liten skala i augusti. Visionen på tre års sikt är ambitiös.

– Vi siktar på 340 utbildningsplatser per år, där kvällskurser och enstaka kurser kompletterar det kreativa basåret, säger han.

Det andra spåret är en investeringsfond som redan börjat sin verksamhet. I en trestegsraket får unga testa sin idé och ta steg mot att lansera den som produkt. I ett första steg får man 1 000 kronor för att utforma en prototyp. Går detta väl får man i steg två vistas tre månader i Värmeverket och ta hjälp av dess resurser, samt maximalt 50 000 kronor, för att nå ut.

– Det var tre tjejer som ville lansera en vatten- flaska som skulle säljas till förmån för utsatta barn, och vi hjälpte dem att göra några presentationsfilmer, säger Leo Razzak.

Om idén möter marknaden får kreatören i det sista steget stöd att bilda aktiebolag, skriva avtal och knyta externa kontakter. Han betonar att inte alla idéer kommer att bära.

– Det sägs att om man sätter en av tio är man bra. Vår ambition är att sätta en av fem. Och blir bara en enda riktigt stor, som att en låt från vår studio blir en världshit, bär den alla de andra, säger han.

Utbildningen och fonden bär namn kopplade till Värmeverkets forna funktion som kraftcentrum: Power Up och Powered By. Erling-Perssons Stiftelse beviljade ett ettårigt stöd om 15 miljoner för att Värmeverket ska kunna etablera dessa båda verksamheter.

– Det är en stor summa, men man måste relatera den till något, säger Leo Razzak och ger exempel: Nationalekonom Ingvar Nilsson gör så kallade sociala bokslut, och har räknat fram att en gängkriminell kostar samhället 25 miljoner under sin karriär, exempelvis i form av skadestånd och rättegångskostnader. En ung tjej med självskadebeteende som behöver vara på hbv-hem tre år blir visserligen bra, men vägen dit kostar samhället tio miljoner.

– Jag har garanterat fångat upp fem–tio personer och sett till att de inte hamnat i detta. Men tyvärr har vi samtidigt tappat 30 pers för att vi saknat resurser och organisationen för att möta behoven, säger han.

”Det sägs att om man sätter en av tio är man bra. Vår ambition är att sätta en av fem. Och blir bara en enda riktigt stor bär den alla de andra.”

Leo Razzak beskriver känslan när han fick veta att Värmeverkets ansökan beviljats som ”skräckblandad förtjusning”.

– Det gav oss en möjlighet att omsätta våra idéer och samtidigt en enorm ansvarskänsla, det känns extremt viktigt att leva upp till förväntningarna, säger han och fortsätter:

– Och jag vill passa på att rikta ett stort tack till styrelsen som valt att tro på oss och något som är nyskapande – det är ju på detta sätt som nya idéer kan få pröva sina vingar. Så en eloge till styrelsen som vågar, och en eloge till oss som vill!

85

Så många procent av unga i Bredäng upplevde inte något stöd från lärare och känner också att de saknar kulturutbud, enligt Skolenkätundersökningen från 2022.

50

Värmeverkets beläggning ska till 50 procent vara ideell och ägnas åt kreatörer, och 50 procent kommersiell. Exempelvis att hyra ut lokaler för inspelning av reklamfilm.

2023

Under året är målet att 100 personer ska ha gått med i utbildningsprogrammet Power Up och att 15 kreatörer ingår i Powered By-programmet.

OM PROJEKTET

Namn: Värmeverket

Vad: En samlingsplats i Bredäng för unga kreatörer. Projektet innebär att skapa en ettårig, kreativ utbildning, ett ”Kreativt basår” som kallas Power Up. Dessutom driver man en investeringsfond som i stipendieform låter unga med en kreativ idé testa den i en trestegsraket, kallad Powered By.

Vem: Verksamhetschef Leo Razzak och ytterligare fem anställda.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 15 miljoner under ett år.