MÅLET ÄR ATT ALLA ELEVER SKA FÖRSTÅ MATEMATIK

En av fyra elever i årskurs 9 klarar inte godkänt på de nationella proven i matematik. Det vill Daniel Carlsson, en av grundarna bakom Mattecoach på nätet, ändra på – nu när den idag lokala verksamheten skalas upp och blir nationell.

Mattecoach på nätet startade 2009 i liten skala, men har under åren växt till att omfatta även ett brittiskt universitet förutom Linköpings universitet, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm och Chalmers i Göteborg.

– Våra lärosäten har gott renommé och i Sverige har vi närvaro i tre av landets fyra storstadsregioner, säger verksamhetsledare Daniel Carlsson, universitetsadjunkt i matematik vid matematiska institutionen, Linköpings universitet.

Mattecoach på nätet är en tjänst där elever i grundskolan och gymnasiet får hjälp med de matematikuppgifter som de har kört fast på. Hjälpen ges av utbildade coacher, som är blivande ämneslärare i matematik eller ingenjörer.

Enligt Daniel Carlsson är behovet stort, eftersom 15–20 procent av eleverna i årskurs 9 inte får godkänt resultat – betyget E – på det nationella provet i matematik.

– Om en femtedel inte ens har ett E, betyder det troligen att ytterligare ett antal har svårt att plugga hemma inför prov eller läxor, exempelvis för att de inte har föräldrar som kan hjälpa till. Jag uppskattar att omkring 40 procent av eleverna har något behov av stöd, säger han och tillägger:

– Sedan har vi ju eleverna som är starka i matematik, men som inte alltid får så mycket tid i klassrummet – hos oss kan även de passa på att ställa sina frågor.

Den som hör av sig till Mattecoach på nätet får vara anonym, och många använder alias av typen Queen of Math eller Captain Euler. Kommunikationen i samtalen sker via chat och en gemensam rityta.

En fördel är att det tar bort den relation som annars skapas vid videosamtal, med oro för hur man ser ut eller låter.

– Igår sa en av våra coacher att ”det är bra att ta bort bild och ljud, det flyttar fokus till själva mattefrågan på ett neutralt sätt”, säger Daniel Carlsson.

Coacherna utbildas i att använda en trestegsmodell i samtalet, då en grundläggande del i att förstå matematiken är att få chansen att tänka själv.

– Eleven behöver gå sin egen väg genom lösningsprocessen för att komma till svaret. Vi som coacher ska inte gå före och lotsa, men finnas och stötta när det behövs, säger han.

Den första fasen är att ringa in vem eleven är, hur långt i förståelsen hen har kommit och vad frågan gäller. Den andra fasen innebär att coacha elevens sätt att lösa problemet, enligt ovan. I den tredje fasen handlar det om uppföljning med frågor av typen: Vilka var de viktiga stegen vi tog? Om man skulle byta ut den här siffran, vad skulle svaret bli då? Vad ska du ta med dig om du får en liknande uppgift på provet?

– Uppföljningen handlar om att säkerställa att eleven förstått lösningen. Vi vet nämligen att om man bara frågar ”Förstod du?” blir svaret oftast ja, för att man som elev känner att man har fått hjälp och vill vara snäll tillbaka, säger Daniel Carlsson.

I användarenkäter har elever som använt tjänsten fått komma med fritextsvar. En skrev då: ”Jag är jättenöjd! Beskrivningarna var bra och jag lärde mig av att de beskrev hur man skulle göra istället för att räkna ut svaren åt mig.”.

Förutom att stötta elever, har Mattecoach två ytterligare syften som delvis hänger ihop. Det ena är att bidra till utbildning i digitalt lärande för coacherna, det andra är att medverka till forskning inom digitalt lärande. De blivande ämneslärarna vittnar om att de utvecklar sin kompetens både didaktiskt och ämnesmässigt: ”Jag får hålla igång matematiken under hela min utbildning, inte bara de terminer jag läser matematik.” och ”Jag har blivit bättre på att handleda genom frågor, snarare än instruktioner.”.

Forskningen består av att beskriva, förklara och förstå nätbaserad en-till-en-utbildning samt att utveckla plattformar som stödjer denna undervisning på bästa sätt.

Idag är åtta kommuner anslutna och årligen hjälper coacherna 4 000 studenter, men intresset är större än så. Det kommer även samtal från enstaka studenter i 125 ytterligare kommuner, som får hjälp i mån av tid.

Enligt Daniel Carlsson betyder stödet från Familjen Erling-Perssons Stiftelse ”allt!”, eftersom det möjliggör att verksamheten kan skalas upp.

– Tack vare att stiftelsen gått in kommer vi att kunna erbjuda tjänsten kostnadsfritt till kommunerna, och ge samma förutsättningar för alla landets elever. Jag hoppas att vi framåt ska kunna hjälpa 10 000–15 000 elever per år med deras frågor, säger han och fortsätter:

– Vi kommer också kunna utveckla fler ämneslärares kompetens vad gäller att undervisa digitalt. Sedan man fick besked om stödet har man utbildat ett 30-tal nya coacher.

– Nu ska vi marknadsföra oss via sociala medier men också genom lärarnätverk och via besök

17 på skolor. Sammanlagt har vi nu också ett 60-tal coacher som när de är på sin hemort kan besöka sina skolor och förklara vad vi gör, säger han.

Så många procent av eleverna i kommunala skolor åk 9 får inte godkänt betyg i matematik på nationella prov, enligt Skolverket.

Hur mycket matematik behöver man då för att fungera i samhället? Daniel Carlsson menar att det har skett en snabb utveckling inom arbetslivet de senaste dryga hundra åren, där monotona, fysiska arbeten i allt högre grad tagits över av maskiner.

– Förr fanns många jobb som inte krävde lång utbildning, men idag förväntas man kunna läsa utvecklingsplaner och ta del av medarbetarplanering, med allt vad det innebär, säger han.

Han kallar matematiken ”ett kognitivt gym”, där man tränar sina färdigheter i att exempelvis följa resonemang, lösa problem och jämföra olika metoder.

– Det handlar sällan om detaljerna utan om att man lär sig sätt att ta sig an en problemställning, som i grunden inte behöver handla om matematik överhuvudtaget, säger Daniel Carlsson.

Hans erfarenhet är att det inte finns några hopplösa fall, utan att alla kan lära sig matematik, i en process som påminner om att lära sig ett nytt språk.

– Det handlar om symboler som ska sättas ihop på vissa sätt och det som vi kallar räkneregler är det matematiska språkets grammatik. Men det är klart att vissa har lättare än andra för detta, säger han.

Daniel Carlsson beskriver ett minne från 2011 då verksamheten startat upp och en elev i Katrineholm skrev i en lycklig kommentar att ”Nu förstår jag för första gången!”.

– Det är det vi vill att Mattecoach ska vara – man ska inte behöva sitta ensam hemma och köra fast, utan där ska vi finnas och ge hjälp, stöd och hopp!

40

Ett genomsnittligt samtal till Mattecoach på nätet pågår så här många minuter.

15 000

Antalet studenter som Mattecoach på nätet varje år hoppas kunna hjälpa framåt.

Om Projektet

Verksamheten har en verksamhetsledare på varje nod. Daniel Carlsson, matematiska institutionen, Linköpings universitet, Dorotea Blank, skolsamverkan, Chalmers samt Malin Jansson, Digitalt lärande, KTH.

Namn: Mattecoach på nätet.

Vad: Projektet syftar till att hjälpa skolelever att förstå matematik, att utbilda blivande lärare i matematik och ingenjörer i digital undervisning samt att utgöra grund för forskning inom nätbaserad undervisning.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet i två år med totalt 8 miljoner kronor.