Årsberättelse 2021 | Erling-Perssons Stiftelse | Forskning & utbildning

Erling-Perssons Stiftelse stödjer projekt inom vetenskaplig forskning, undervisning och utbildning samt barns och ungas utveckling. Stiftelsen tar emot ansökningar från hela Sverige och arbetar kontinuerligt med att driva utvecklingen framåt inom de utvalda områdena.

ÅRSBERÄTTELSE 2021

INNEHÅLL

Ordförandeord Om stiftelsen År 2021 i korthet

4 8 10

VETENSK AP & FORSKNING

Gunilla Karlsson Hedestam, Karolinska Institutet Johan Lundin, Karolinska Institutet Johan Junker, Region Östergötland Carina Blomström-Lundqvist, Uppsala universitet Övriga donationer

14 22 26 32 38

UTBILDNING & UNDERVISNING

Stiftelsen Aptitum Akademi Saxå Bruk O/Modernt Stiftelsen Gapminder

42 46 49

BARNS & UNGAS UT VECKLING

Mentor Scouting för alla Generation Pep Övriga donationer

56 62 68 75

Styrelsen Beviljade anslag 2021 Räkenskaper Kontaktuppgifter

76 78 79 80

4

STEFAN PERSSON

VI ÄR EN PUSSELBIT SOM GÖR IDÉER MÖJLIGA I familjen Persson finns ett intresse för att bidra till samhälls­ förändring. Filantropin innebär en möjlig extra växel i det idoga arbete som idéburna organisationer och forskar­samhället gör för att utveckla världen till en bättre plats.

Erling-Perssons Stiftelse har sitt ursprung i familjen Perssons intresse för entreprenörskap och hur entre­ prenörskapet kan bidra till samhällsförändring. Att stötta forskning, utbildning och satsningar på barn och ungdom via stiftelsen är ytterligare ett sätt att försöka påverka samhället i positiv riktning. Genom stiftelsens arbete får vi i familjen också möjlighet att förenas i vårt samhällsengagemang och i vår övertygelse att kunskap är en av våra viktigaste gemensamma resurser.

Stiftelsens ändamål ger ramarna för verksamheten men hur de ska uppfyllas är däremot mer öppet. Det gör att verksamhetstyper av vitt skilda slag kan komma i fråga för stöd. Det finns också en öppenhet för att effekten eller själva slutresultatet av en projektidé sällan helt går att kontrollera. Bara genom prövande och utforskande kan gränsen för vår kunskap flyttas.

Projekten som vi stödjer kan tackla plötsligt uppkomna problem, testa en ny verksamhet eller metodiskt undersöka en speciell fråga. Det finns alltså en stor flexibilitet kring vad, hur och med vilken grad av risk en idé kan genomföras. K ­ orta beslutsvägar och en möjlighet att prioritera om som svar på händelser i omvärlden gör dessutom att stift­elsen, när det behövs, kan agera snabbt. Vi ser filantropin som en möjlig extra växel i samhället som kan komplettera offentliga insatser.

Ingen har ensam lösningen på alla samhällets utmaningar och problem. Ofta behöver vi också fler än en idé och fler än ett sätt för att rå på ett problem.

Vi behöver därför ständigt en mångfald av initiativ,

av händer som omsätter idé i praktik. Som stiftelse ser vi oss som en pusselbit för att kunna göra idéer möjliga. En lyhörd och nyfiken omvärldsbevakning där fler än ett perspektiv kommer fram är därför en viktig förutsättning för att stiftelsen ska kunna bidra.

Familjens Perssons samhällsengagemang speglas i stiftelsens ändamålsområden. Under ­pandemin har betydelsen av insatser på de här områdena blivit extra tydliga. Vi har närmast i realtid fått se hur viktig forskning och utveckling är för s­amhällets förmåga att ta fram nya lösningar på problem men också hur samarbeten och gemensamma ­ansträngningar behövs för att nå dit. Studier av entreprenörskapets betydelse för samhället har fått bekräftelse, på många håll. Utan livskraftiga företag hade utvidgad testkapacitet, produktion av ­vaccin, diagnostik och läkemedel varit en ännu större utmaning.

Med blicken på barn och ungdomar har vi sett att de från början mest utsatta också varit de som hårdast fått känna av pandemins konsekvenser. ­Förutsättningarna för att exempelvis tillgodo­göra sig undervisning på distans ser mycket olika ut för olika grupper unga. Sedan tidigare vet vi att en fungerande skolgång är en av de starkaste skyddsfaktorerna för en ung människas möjligheter till ­vidare utbildning, arbete och deltagande i samhället.

Genom stiftelsens verksamhet vill vi gärna bidra till att ge flera unga en bra start i livet.

Under de drygt tjugo år sedan stiftelsen grund­ ades har vi haft förmånen att följa många verk-

5

samheter som genom sina goda resultat bidrar till att öka vår samlade kunskap. Stödet till utbild­ ningar som främjar entreprenörskapsområdet har i tid sammanfallit med att synen på entreprenör­ skap vidgats. Stockholm School of Entrepreneur­ ship och Handelshögskolan i Stockholm är två ­organisationer som bidragit till utvecklingen med stöd av stiftelsen.

Mode som företeelse öppnar många t­illfällen för entreprenörskap men mode speglar också ­samhället i ett bredare perspektiv. Mode som sam­ hällsfenomen studeras vid Stockholms universitet där Modevetenskap, med stöd av stiftelsen, sedan ­femton år finns etablerat som akademiskt ämne.

Stiftelsens engagemang för barn och unga handlar dels om att ge enskilda unga förutsättningar att hitta sin plats i samhället, dels om att förse sam­ hället med kunskap om ungas behov i en föränderlig värld. Fryshuset är en organisation vi följt under en längre tid och som genom sina många verksamheter hjälpt otaliga unga att tro på sig själva och ­finna sin väg. Längs resan har vi fått värdefulla kunskaper om hur unga till exempel påverkas av att växa upp i utanförskap.

På området forskning och vetenskap har stift­ elsen engagerat sig i många viktiga frågeställningar.

Ett kärnområde har sedan starten varit forskning om diabetes men flera andra områden följs med stort intresse. Hur kan exempelvis cancerbehand­ ling anpassas till individen eller hur påverkar miljö och livsstil vår hälsa? Modern forskning sker på en internationell arena. Genom att stötta svensk forsk­ ning vill vi både bidra till ökad kunskap och till att stärka svensk konkurrenskraft.

Initiativ som under 2021 fått stöd av ­stiftelsen ­representerar både det metodiskt utforskande, det med ambition att tackla plötsligt uppkomna p ­ roblem och det som testar nya sätt att svara på ett behov.

I projektet ”Future-proofing against COVID19” ser vi exempel på hur den metodiska f­ orskningen, i det här fallet om RNA-virus, lagt grunden som forskare snabbt kunde bygga vidare på då p ­ andemin orsakad av SARS-CoV-2-viruset plötsligt uppstod.

Scouternas inkluderande verksamhet är väl­ beprövad i Sverige men trots det mer eller mindre okänd i vissa områden. I projektet ”Scouting för alla” vill man testa nya sätt att nå nya grupper unga. Med annorlunda grepp vill man bygga vidare på det gamla och skapa nya värden.

Med ett ständigt ökande flöde av information omkring oss påtalas ofta vikten av tillgången på till­ förlitlig data och av att vara källkritisk. Inte minst har den ”infodemi” som följt i pandemins kölvatten

gjort detta tydligt. En motkraft representeras av Stiftelsen Gapminder som ger faktabaserade pers­ pektiv på vår omvärld genom tydligt illustrerad och kvalitetssäkrad data. Under flera år har Gapminder, med stöd av bland andra Erling-Perssons Stiftelse, gjort kunskaper fritt tillgängliga för oss alla genom sina webbverktyg.

Personerna bakom dessa projekt och flera ­andra berättar mer om sina frågeställningar och drivkrafter i den här årsberättelsen.

Från stiftelsens sida strävar vi efter att få vara med på en liten del av den resa som genom idéburna organisationers och forskarsamhällets idoga arbete kan göra vår värld till en bättre plats.

I skrivande stund skakas världen av kriget i Ukraina och behovet av hjälp till människor på flykt ökar för varje dag. Stiftelsen har under mars månad i ett första steg donerat 150 miljoner k ­ ronor i humanitärt stöd, varav 75 miljoner gick till R ­ ädda Barnen och 75 miljoner till Röda Korset. Det finns många organisationer som engagerar sig i humani­ tärt hjälparbete i denna mycket svåra situation.

Vi valde Rädda Barnen och Röda Korset då de har fokus på insatser riktade mot barn och också ­medicinska insatser vilket är några av stiftelsens ­fokusområden.

Stefan Persson, Styrelseordförande

6

STEFAN PERSSON

”Under pandemin har betydelsen av insatser blivit extra tydliga.

Vi har närmast i realtid fått se hur viktig forskning och utveckling är för samhällets förmåga att ta fram nya lösningar på problem men också hur samarbeten och gemensamma ansträngningar behövs för att nå dit.”

7

KORT OM STIF TEL SEN

STIFTELSENS URSPRUNG OCH ÄNDAMÅL Sedan grundandet av stiftelsen 1999 har Erling-Perssons Stiftelse gjort drygt 250 donationer, om sammanlagt 3,6 miljarder kronor. På den långa listan av mottagare finns bland andra Karolinska Institutet, Handelshögskolan och Fryshuset.

Erling Persson grundade 1947 det företag som idag utvecklats till att bli den globala H&M-­gruppen.

1999 bildades Erling-Perssons Stiftelse, till ­minne av Erlings många insatser inom handel och ­företagande. Stiftelsen har sin ekonomiska grund i donationer från familjen Persson.

Familjens stora intresse för entreprenörskap som positiv kraft i samhället, gjorde att stöd till utbildning på entreprenörskapsområdet blev ett ­ naturligt första ändamålsområde för stiftelsen. ­­ Snart följde ytterligare två ändamålsområden, som syftar till att bättre rusta samhället inför framtiden: Stöd till forskning och stöd för att främja barn och ungdomars utveckling.

För att tänka nytt, och stimulera till nya ­lösningar, ser stiftelsen vikten av möten och samarbeten. Därför stödjer man gärna tvärvetenskapliga satsningar och projekt som knyter samman flera olika samhällssektorer.

Stiftelsens engagemang för projekten som stöds grundar sig i ett förtroende för att projekt­ägaren har förmågan att förflytta gränsen för vår gemensamma kunskap och förståelse, och i över­tygelsen att kunskap förändrar och förbättrar liv.

Fram till idag har drygt 250 donationer gjorts.

Sammanlagt har stiftelsen givit 3,6 miljarder till samhällsnyttiga ändamål. Den hittills ­ ­ största ­enskilda donationen, om cirka 400 miljoner k ­ ronor, ­gjordes 2010 till Karolinska Institutet. ­Donationen möjliggjorde uppförandet av Aula Medica, en ­ ­bygg­­­nad som med sina 10 000 kvadratmeter skapar goda v­ ärden för både forskning och utbildning.

Olika utbildningar inom entreprenörskapsområdet har tillsammans fått cirka 700 miljoner kronor, med Handelshögskolan i Stockholm, Stockholm School of Entrepreneurship och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien som stora mottagare.

Stiftelsens medel har även skapat möjlighet att starta ­ ­ utbildning och forskning i ett nytt ämne – modevetenskap med en donation på 75 miljoner ­kronor. Denna utbildning är numera väletablerad på Stockholms universitet.

Inom vetenskap är forskning om diabetes typ 1 det område där stiftelsen gjort sin största i­nsats, med cirka 400 miljoner kronor till dags dato.

Betydande stöd har också delats ut till forskning inom till exempel cancer, hjärt-kärlsjukdom, antibiotikaresistens och neurologisk sjukdom.

Fryshuset var den första barn- och ungdoms­ organisationen som fick verksamhetsstöd av stiftelsen. Fryshuset har hittills drivit projekt med stöd av stiftelsen till ett sammanlagt värde av ungefär 170 miljoner kronor. Stödet har bidragit till att ­utveckla Fryshuset till ett mycket uppskattat centrum för barn och unga inom idrott, kunskap, fritidsverksamhet med mera. Barn och ungdomsorganisa­tioner har tillsammans tagit emot närmare 350 ­miljoner kronor.

Vid utgången av 2021 hade donationerna ungefärligen fördelats (i antal kronor räknat) mellan de tre ändamålsområdena enligt följande: 50 procent forskning, 40 procent utbildning och 10 procent barn och ungdom.

8

383

1999

Stockholm School of Entrepreneurship (SSES) är ett samarbete mellan sex universitet och högskolor.

Där möts studenter över ämnes- och nationsgränser i samarbeten om morgon­dagens innovationer och företagande. SSES har under 20 år fått ett sammanlagt stöd om 383 miljoner kronor.

Erling Persson grundade 1947 det företag som idag utvecklats till att bli den globala H&M-gruppen.

1999 bildades Erling-Perssons Stiftelse, till minne av Erlings många insatser inom handel och företagande.

2 av 5

4

ansökningar om stöd till forskning tas emot ifrån hela Sverige.

Drygt 40 procent av alla huvud­sökande är kvinnor.

Stiftelsens styrelse sammanträder för ordinarie beslutsmöten vid fyra tillfällen per år.

138,5

1,414

75

År 2006 tillkom Centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet med hjälp av en donation ifrån stiftelsen på totalt 75 miljoner kronor. Sedan 2018 är modevetenskap en självständig akademisk disciplin vid universitetet.

3,622

Sedan stiftelsens bildande 1999 har den delat ut över 3,6 miljarder kronor till sina tre ändamålsområden.

10 000

Utbildning och forskning inom klimat och miljö är viktigt för att vi ska kunna bygga en hållbar framtid. Genom olika satsningar har stiftelsen donerat 138,5 miljoner kronor till dessa områden.

Området utbildning och undervisning har genom åren tilldelats drygt 1,4 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 40 procent av samtliga donerade medel.

Den hittills största enskilda donationen, om cirka 400 miljoner kronor, gjordes 2010 till Karolinska Institutet. Donationen möjliggjorde uppförandet av Aula Medica, 10 000 kvadratmeter i forskningens och utbildningens tjänst.

65

50%

150

Stiftelsen hade fram till sista december 2021 beviljat medel till 65 projekt som främjar barn och ungdomars utveckling. Sammanlagt 358 miljoner kronor.

I det närmaste hälften av de medel som stiftelsen totalt delat ut, 1,86 miljarder kronor, har gått till forskningsprojekt ledda vid svenska universitet och högskolor.

9

Stiftelsen tar emot drygt 150 ansökningar om projektstöd per år. Omkring 100 av dessa är forsknings­ ansökningar.

ÅRET SOM GÅT T

ÅR 2021 I KORTHET Under 2021 fick Erling-Perssons Stiftelse ta emot många intressanta och viktiga projektförslag. Vid årets slut summerar forskningssekreteraren Ylva Linderson donationerna till 95,4 miljoner kronor fördelat på 16 projekt inom stiftelsens tre ändamålsområden.

Med flera vaccin mot coronaviruset på väg ut i världen inleddes 2021 i hoppfullhet. Mycket återstår att lära, men trots osäkerheter har det gångna året ur ekonomisk synvinkel innehållit ett stort mått av återhämtning. Världens börser inte bara studsade tillbaka utan slog nya rekord. I det korta perspektivet goda nyheter för filantropin.

Under 2021 fick stiftelsen ta emot många ­intressanta och viktiga projektförslag. Stiftelsen donerade sammanlagt 95,4 miljoner kronor fördelat på 16 projekt inom sina tre ändamålsområden.

På området vetenskap och forskning tilldelades åtta projekt sammanlagt 56,5 miljoner kronor.

Projekten spänner över teman som hjärt-kärlsjukdom, diagnostik och bekämpande av cancer och infektionssjukdomar, metabola störningar med koppling till sjukdom och regenerativ medicin.

Effekterna av pandemin har märkts på flera sätt.

Projekt som bygger på internationella samarbeten har ofta fått dra ner på takten både på grund av resebegränsningar och nedstängda verksamheter.

Möjligheten att genomföra kliniska studier eller få tillgång till patientprover har i vissa fall påverkats av att vården varit överansträngd. Hos stiftelsen märks detta i ett något större behov hos projekten än vanligt att få mer tid för att slutföras.

Bland projektförslagen som kommit stiftelsen till del på området barn och ungdom är s­ tora teman psykisk ohälsa och utsatthet men också ­ ­meningsfylld och hälsosam fritid som ger sammanhang. Tydligt är att civilsamhället ser stora behov kring dessa teman, att de påverkar varandra

och att de har stor betydelse för ungas framtida mående och möjligheter.

Ungas möjligheter att göra hälsosamma val har stor betydelse för deras utveckling och fram­ tida liv. Genom Generations Peps rapporter om barn och ungas rörelse och hälsa vet vi att det finns ett stort utrymme för förbättringar. Pan­ demins alla inställda fritidsaktiviteter har bara understrukit behovet ytterligare. För att förstärka arbetet tilldelades Generation Pep 2,5 miljoner i stöd 2021.

Den största enskilda donationen under 2021 gick till en satsning för att stimulera kunnandet kring nordisk och europeisk måltidskultur. Med hjälp av ett stöd på 25 miljoner kronor under sex år kommer Stiftelsen Aptitum Akademi Saxå bruk att ”be­driva utbildning samt stödja forskning för att ­utveckla svensk gastronomi som en konstart”.

Just innan färdigställandet av den här års­ berättelsen inleddes invasionen av Ukraina. Många människor befann sig plötsligt i en mycket utsatt ­situation. Stiftelsen beslutade därför med kort varsel att stötta Rädda Barnens och Röda Korsets insatser till nödställda. Framtiden för de många utsatta är oviss men klart är att behovet av civilsamhällets insatser för människor som flytt kommer att bestå över lång tid.

10

Under 2021 fick stiftelsen ta emot många intressanta och viktiga projektförslag, konstaterar Ylva Linderson.

11

Vetenskap &

forskning

8 MKR / 3 ÅR

BÄTTRE BILD AV IMMUNFÖRSVARET MOT COVID-19 I projektet kommer Gunilla Karlsson Hedestam kartlägga vårt immunförsvar mot nya varianter av coronaviruset, SARS-CoV-2, för att förstå hur immunitet byggs upp i befolkningen. Det ger förutsättningar för att bättre möta nya virusvarianter, och planera inför kommande vaccinationer.

När coronapandemin var ett faktum i mars 2020 hade Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccin­ immunologi vid Karolinska Institutet, redan en god bild av hur virus och immunförsvaret mot virus ­generellt beter sig.

– Sedan tidigt 1990-tal har jag arbetat med antikroppar mot virus, speciellt antikroppar som riktar sig mot ytstrukturer på virus, så kallade spikepro­ teiner. Jag forskade länge om hur antikroppar binder HIV, ett speciellt knepigt v­ irus. Man kan säga att spikeproteiner har följt mig ­genom ­karriären, säger hon.

Både coronavirus och HIV använder sina spike­ proteiner för att ta sig in i sina respektive värdceller och de är viktiga måltavlor för antikroppar som i bästa fall blockerar virusets förmåga att infektera nya celler.

– När covid-19 kom hade vi verktygen att snabbt börja tillverka spikeproteiner på laboratoriet och vi kunde snabbt sätta upp olika tester för att undersöka förekomst av både antikroppar och ­minnes-­B-celler i prover från infekterade personer, och senare även från vaccinerade personer, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

Minnes-B-celler fungerar som ett långlivat arkiv som lagrar information från tidigare infektioner och vaccinationer. Minnes-cellerna producerar inte antikroppar själva men de kan aktiveras till antikroppsproducerande celler väldigt snabbt om vi smittas av ett ämne immunsystemet har sett tidigare.

I sin forskning undersöker hennes grupp, i samarbete med Ben Murrell, hur olika antikroppar binder och blockerar, neutraliserar, virus. Spike­

proteiner är stora så det finns hundratals olika sätt en antikropp kan binda till dem.

– Immunförsvaret svarar med hela sin arsenal, men det är bara en liten del av alla antikroppar kroppen producerar vid en infektion eller vaccin­ ation som faktiskt kan neutralisera viruset. Vi är intresserade av kvalitativa skillnader mellan olika neutraliserande antikroppar, och även om personer skiljer sig åt i vilken typ av antikroppar de gör, säger hon.

För att analysera hur antikropparna binder ­viruset på detaljnivå har Gunilla Karlsson Hede­ stams grupp utvecklat metoder att isolera enskilda antikroppar, så kallade monoklonala antikroppar, från minnes-B-celler för att undersöka vilka typer av antikroppar som kan neutralisera olika virus­ varianter.

– Våra resultat hittills har visat att vissa antikroppar endast neutraliserar ursprungsviruset medan andra antikroppar neutraliserar även de så kallade varianterna, säger hon.

Projektet som nu får stöd av Erling-Perssons Stiftelse kallas ”Future-proofing against COVID-19” och innehåller flera olika delar.

– Först behöver vi förstå hur de olika virusvarianterna ser ut, genom att analysera deras släktträd, säger hon. Med tillräckliga datamängder kan man urskilja vilka typer av mutationer viruset tillåter ­eller inte tillåter, säger Gunilla Karlsson Hedestam.

Här krävs avancerad modellering, något som hennes kollega Ben Murrell är expert på. Exempel­ vis har han publicerat data om virusvarianterna alfa, beta och gamma i den vetenskapliga tidskrif14

ten Cell. Denna typ av moni­torering är viktig för att kunna förutsäga hur ­viruset kan komma att slå.

Nästa del i projektet handlar om att följa antikroppsnivåerna i befolkningen för att få en överblick, såsom gruppen gjorde under första året av pandemin och publicerade i Journal of Internal Medicine.

För att få ytterligare information mäter de sedan neutraliserande antikroppar mot de o ­lika virus­ varianterna vilket säger mer om skydds­ effekten. Gruppen analyserar då både b ­ lodprover och paneler av monoklonala antikroppar för att förstå immunsvaret i detalj. Hur aktuell och ­viktig denna forskning är stod klart när det gäller den virusvariant som tog världen på sängen i slutet ­ av november 2021 – omikron. Redan i december kunde forskargruppen dela data som visade att ­ omikron kunde undkomma vaccinerna i vissa fall, medan skyddet kvarstod i andra. Det skiljde sig

32 Så många mutationer hade omikron-varianten i sitt spikeprotein. Det kan jämföras med deltavariantens nio.

mycket åt – i studien sågs att i vissa prover hade skyddet minskat 25-faldigt, medan andra inte hade någon minskning alls. Studien publicerades nyligen i tidskriften Lancet Infectious Diseases.

Gunilla Karlsson Hedestam menar att det ekonom­ iska stödet är mycket viktigt.

– Tillsammans med Ben Murrell och Gerald McInerney på KI har jag haft ett stort, tvåårigt EU-anslag för SARS-CoV-2-forskning som löper ut i mars 2022, så anslaget från Erling-Perssons Stift­ else är en viktig brygga från det anslaget, säger hon och fortsätter: – Det gör att det går att behålla redan a­ nställda medarbetare som är på plats och arbetar med de special­ iserade metoder vi byggt upp så vi inte ­behöver tappa tempot. På så sätt kan vi fortsätta att bidra till covidforskningen, vilket vi är mycket tacksamma för.

462 I mars 2022 hade 462 miljoner fall av SARS-CoV-2-infektion rapporterats globalt.

4 Så många olika teknologier för ­vaccintillverkning ligger bakom de vacciner mot covid-19 som fått godkännande inom EU. mRNAvaccinerna har hittills använts mest.

OM PROJEKTET Projektledare: Gunilla Karlsson Hedestam är professor i vaccinimmunologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet.

Namn: ”Future-proofing against COVID-19”.

Vad: Att bevaka vilka nya varianter av coronavirus som uppstår och att undersöka hur befolkningens immunsvar mot nya varianter utvecklas.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med sammanlagt 8 miljoner kronor under tre år.

15

Doktorand Marco Mandolesi och professor Gunilla Karlsson Hedestam. Han forskar om minnes-B celler och undersöker hur immunsvaret mognar efter booster-doser av vaccin.

16

17

I cellodlingslabbet arbetar forskningsspecialist Xaquin Castro Dopico som har kartlagt antikroppssvaret i Stockholm under olika perioder av pandemin.

18

Professor Gunilla Karlsson Hedestam, Ben Murrell och Jonathan Coquet, båda Assistant Professors.

Forskarlaget undersöker vilken typ av antikroppar som skyddar bäst mot SARS-CoV-2.

19

Forskningsspecialist Martin Corcoran och doktorand Sanjana Narang kartlägger människans antikroppsgener, som ser olika ut hos olika personer. Skillnaderna kan delvis förklara varför vi hanterar infektioner mer eller mindre effektivt.

20

21

10 MKR / 3 ÅR

HAN UTVECKLAR BRETT TILLGÄNGLIG DIAGNOSTIK Johan Lundin arbetar för att AI-stödd bilddiagnostik ska kunna användas även i resurssvaga områden. Ett uppkopplat mikroskop som kan användas i fält har visat sig ge möjlighet att diagnostisera såväl cancer som infektionssjukdomar.

Att analysera mikroskopiprover på celler och andra vävnader är en förutsättning för att kunna ställa korrekt diagnos. Inom exempelvis den cancerföre­ byggande vården bedömer patologer om en viss cellförändring är ett förstadium till cancer. Johan Lundin, professor vid Institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet i Solna, har p ­ ågående samarbeten i Tanzania och Kenya och där är det ont om patologer.

– I Subsahariska Afrika beräknas det i genomsnitt finnas färre än en patolog per miljon invånare.

Det kan jämföras med att det i Sverige anses vara brist med 30 patologer per miljon invånare, ­säger Johan Lundin.

Med hjälp av digital teknik och artificiell intelligens, AI, vill han och hans kollegor sprida ­tillgången till bildbaserad diagnostik. AI-tekniken som b ­ ygger på så kallad djupinlärning har r­evolutionerat bildbaserad mönsterigenkänning. Den finns idag tillgänglig i allt från mobiltelefoner som känner igen ansikten, till självkörande bilar och i allt större utsträckning även inom medicinsk diagnostik. ­ Det innebär att systemet kan lära sig känna igen strukturer som skiljer ut cancerceller eller att hitta malaria­parasiter i ett blodprov.

Inledningsvis utvecklade forskarna en prototyp av ett uppkopplat mikroskop som de kallar MoMic, där komponenterna stammar från mobilindustrin.

Med hjälp av det instrumentet och motsvarande mobila mikroskop som nu även finns kommersiellt tillgängliga, går det att analysera prover på blod ­eller celler och att från enheten skicka data vidare.

– Den som bedömer bilderna behöver alltså

inte sitta i samma rum, utan det går lika bra att skicka ­bilder till en annan stad eller ett annat land, säger han.

Genom att låta en expert gå igenom digitala prover som sedan AI:n tränas med gör att AI:n lär sig.

– En människa blir trött, men AI:n går igenom varje prov lika snabbt och noggrant. Systemet är också konsekvent och bedömer samma prov exakt lika vid olika tillfällen, säger Johan Lundin.

Han lyfter att det handlar om ett projekt med representanter från Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Helsingfors universitet.

– Vi i den nordiska ledningsgruppen s­ amarbetar nära med varandra och med våra teammedlemmar på plats i Kenya och Tanzania. Dessa lokala medarbetare har lärt sig att använda metoden och lär i sin tur ut den till fler på hemmaplan, säger Johan Lundin.

I projektet ”Artificial intelligence for ­diagnostic of cancer and infectous disease in resource-­limited ­settings – the MoMic Project” kommer de nu att ­tillämpa metoden på tre olika områden. I ett del­ projekt ska de se om metoden kan användas vid screening för livmoderhalscancer som är den ­ vanligaste orsaken till cancerdöd hos kvinnor i ­ ­Subsahariska Afrika.

– En orsak är att kvinnor med HIV har ökad risk att även bära på humant papillomvirus, som orsakar livmoderhalscancer. Eftersom få har till­ gång till screening ökar risken för att cancern hinner ­spridas innan den upptäcks, säger Johan Lundin.

Forskarna samarbetar med ett sjukhus i Kinondo på landsbygden i Kenya dit kvinnor med HIV går för att få sina mediciner var tredje månad.

22

Johan Lundin och hans kollegor Andreas Mårtensson och Nina Linder vill sprida tillgången till bildbaserad diagnostik till platser där det saknas patologer.

23

Laborant Felix Kinyua infärgar cellprover i labbet i Kenya.

24

– I samband med dessa undersökningar k ­unde vi ta cellprov och de som hade förändringar fick ­behandling, säger Johan Lundin.

Förra året visade de i en studie med 740 k ­ vinnor att AI hade en träffsäkerhet på mellan 96 och 100 procent när det gällde att hitta förändringar i cellprover, vilket de publicerade i JAMA Network Open. AI var dock något sämre på att tolka ­prover från låggradig cancer, vilket man hoppas kunna förbättra i den nu planerade uppföljningen där 1 500 kvinnor från flera olika kliniker i området ska ingå.

– Vi kommer även att följa upp de trettiotal kvinnor från den första studien som hade cellförändringar, för att se att den lokala frysbehandling de fick var tillräcklig för att cancer inte skulle utvecklas, säger han.

Malaria drabbar årligen 200 miljoner männi­ skor, merparten barn under fem år. I en studie publi­cerad i PLOS One 2020 visade forskarna att det med deras metod gick att hitta malariaparasiter i mikroskopibilder av blodutstryk. Här användes en infärgningsmetod där parasiterna ”lyser upp” v­ ilket gör att förstoringen inte behöver vara extrem. Då det blir allt vanligare med resistens mot läkemedlen ska de i en ny studie analysera blodprov från 800 patienter som tas inför behandlingen och sedan igen efter tre dagar, för att bedöma hur ­behandlingen fungerar.

Det tredje delprojektet är att undersöka förekomst av infektion med parasitmaskar som uppåt 30 ­procent av barnen i Tanzania och Kenya bär på.

– Barnen blir sällan allvarligt sjuka, men kan lida av trötthet, undernäring och försämrad tillväxt och orkar inte hänga med lika bra i skolan. Idag är det vanligt att avmaskningsbehandling ges till alla elever i skolan, oavsett om man är smittad eller ej, säger Johan Lundin.

Han menar att med effektiviserad och för­ enklad diagnostik kunde behandlingen ges endast till de barn som har en infektion och därmed även minska risken för läkemedelsresistens.

Forskarna ska studera hur bra AI är på att hitta maskägg i avföringsprover, jämfört med en s­ kicklig, mänsklig mikroskopist. I en studie från 2017 i Global Health Action beskrev de denna metod. ­ I en ännu ej publicerad studie berättar Johan Lundin att de såg att AI hittade de omkring 10 procent av ­proverna med maskägg, som en människa missar.

– Det är inte underligt då det på ett helt ­mikro­skopiglas kan handla om ett eller två ägg, v­ erkligen en nål i en höstack. Men AI:n är noggrann och snabb och söker igenom ett helt prov på tiondelen av tiden som det tar för en människa.

Målet med den nya studien är att se om det med metoden snabbt går att avgöra om ett barn är infekterat eller ej, för att undvika medicinering i onödan.

> 96%

1

200

Den träffsäkerheten har forskarnas AI när det gäller att i mikroskopibilder hitta cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer.

Det tar en minut för AI att i mikroskopibilder av avföringsprov undersöka om det finns ägg från parasitmaskar. För en skicklig mikroskopist tar det tio minuter.

200 miljoner människor drabbas årligen av malaria världen över.

OM PROJEKTET Projektledare: Johan Lundin, professor vid Institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet i Solna, samt forskningsdirektör vid Institutet för molekylär medicin i Finland, FIMM, Helsingfors universitet.

Namn: ”Artificial intelligence for diagnostic of cancer and infectous disease in resource-limited settings – the MoMicProject”.

Vad: Med hjälp av ett mikroskop uppkopplat till mobilnätet kan bilddata analyseras med hjälp av artificiell intelligens, AI, eller genom en kombination av AI och medicinsk expertis.

Det öppnar för bättre bilddiagnostik även i resurssvaga områden.

Vilka: Forskare från Karolinska Institutet, Uppsala universitet och Helsingfors universitet, samt från Kinondo Hospital i Kenya och Muhimbili University of Health and Allied Sciences i Tanzania.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med sammanlagt 10 miljoner kronor under tre år.

25

8 MKR / 3 ÅR

DE VILL TILLVERKA HUD MED FUNKTION Stora brännskador behandlas idag med transplantat som återställer hudens roll som barriär. Men annan funktion går förlorad, som känsel, temperaturreglering och elasticitet – det vill Johan Junker och hans medarbetare råda bot på.

Huden är vårt största organ och utgör en ­skyddande barriär mot yttervärlden. Med dagens ­metoder för att behandla större sår, som vid brännskador, ­skapas hårda och fula ärr och den normala ­hudens känsel, temperaturreglering och e­lasticitet går ­ förlorad.

Därför vill Linköpingsforskarna ­ Johan Junker, docent i plastikkirurgi, och Daniel Aili, professor vid avdelningen för biofysik och bioteknik, skapa bättre hud att transplantera. Enligt J­ohan Junker kompletterar de varandra väl.

– Daniel och jag har väldigt olika kompetenser, han är ingenjör och de är ju väldigt kunniga, säger Johan Junker och Daniel Aili fyller i: – Men vi har en tendens att krångla till saker när vi blir fascinerade av någon teknisk lösning.

Då är det bra att Johan kommer med verkligheten, ­säger han.

ta sår. I Sverige går 4 procent av hela sjukvårds­ budgeten till sårbehandling, vilket är den enskilt största posten, säger han. Även för de drabbade kan konsekvenserna av svårläkta sår vara enorma.

– Det kan handla om att en person behöver inrätta sitt liv för att ta sig till vårdcentralen 2-3 gånger i veckan för att lägga om sår, säger Johan Junker.

I projektet ”Skin biofabrication and transplantation for the treatment of burns” ligger fokus på sår efter brännskador. Sådana behandlas idag med delhuds­transplantat, som innebär att man hyvlar av ett tunt lager frisk hud från patienten och flyttar till det skadade området. Men även om såret täcks bildas ärr.

– Ärr över leder eller händer kan ge minskad rörlighet, säger Johan Junker.

Det går även att odla upp hudceller från överhuden, men om dessa läggs på ett djupare sår b ­ ildas också ärr. Nu hoppas forskarna kunna tillverka fungerande hud att transplantera, genom att kombinera två olika spår.

En del är att skapa så kallade mikrotrans­plantat genom att ta små hudbitar och odla upp dessa.

– Fördelen är att vi då har flera olika slags celltyper med det samspel mellan dem som finns i riktig hud. Vi har hittills kunnat använda sådana mikrotransplantat för att expandera hud upp till hundra gånger, vilket innebär att en bit stor som ett vykort kan räcka till att täcka hela kroppen, säger Johan Junker.

Detta har de tidigare publicerat i tidskriften Plastic and Reconstructive Surgery.

”En bit stor som ett vykort kan räcka till att täcka hela kroppen.”

– Jag hittar tillämpningar – ”du har gjort ett fint biomaterial, det kommer jag att klippa sönder med en sax och lägga på ett sår”, exemplifierar Johan Junker.

En skadad hudbarriär kan resultera i ­svårläkta sår. Enligt kvalitetsregistret RiksSår definieras de som att de inte har läkt inom sex veckor. Enligt ­Johan Junker är sådana sår både det vanligaste och det dyraste problemet inom vården.

– Mellan 25 och 40 procent av alla sjukhus­ platser inom EU beläggs av patienter med svårläk27

Docent Johan Junker, forskare Jonathan Rakar och professor Daniel Aili betraktar chip med resultat från doktorand Sajjad Naeimipours 3D-printning. Han testar olika typer av material för att hitta rätt variant att kombinera med celler.

Med hjälp av en 3D-bioprinter går det att kombinera biomaterial med celler. Det ger forskarna möjlighet att tillverka vävnad med bestämd form och storlek.

30

Den andra delen är på Daniel Ailis planhalva och handlar om att skriva ut hud med hjälp av en bioprinter.

– Det fungerar som en vanlig 3D-printer, men istället för att skriva ut i plast använder vi celler inbäddade i vattenrika stödmaterial, säger han.

Det är en utmaning då cellerna är mycket ­känsliga och lätt går sönder och dör. M ­ aterialet som skrivs ut tillsammans med cellerna både skyddar dem och fungerar som ett stabiliserande tredimensionellt polymernätverk som kan hjälpa cellerna att börja bilda vävnadsliknande strukturer. Sådana har forskarna kunnat skapa, vilket de publicerat 2020 i Biofabrication.

– Här kommer vi att utforska möjligheter att skriva ut flera lager av celler och kombinera olika relevanta celltyper, mikrotransplantat och material som stimulerar bildandet av ny hud, säger Daniel Aili.

Tillsammans med medarbetare i Göteborg kommer den resulterande huden att testas på möss, för att se att den fungerar och inte är skadlig. I ett nästa steg kommer sedan hudmaterialet att testas på grisar, vars sårläkning är lik den hos människor.

– Precis som hos oss sitter huden fast mot under­ laget, till skillnad hos hur det ser ut hos gnagare där huden är lös – de läker sår genom att snörpa ihop huden. Vi kommer att prova att med materi-

alet täcka både vanliga sår och brännskador, säger ­Johan Junker.

Förhoppningen är att det nya hudmaterialet som projektet genererar ska kunna användas vid brännskador, men även vid andra svårläkta sår. I en tidigare studie, publicerad i Burns 2020, kunde de visa att små bitar av gelatin som täcktes med två

”Det fungerar som en vanlig 3D-printer, men istället för att skriva ut i plast använder vi celler inbäddade i vattenrika stödmaterial.” odlade celltyper, kunde läka sår på just grisar.

Vikten av stödet från Erling-Perssons Stiftelse går inte att överskatta, enligt forskarna.

– Rent krasst hade vi inte kunnat göra detta utan finansiering så stödet är 100 procent nöd­ vändigt för detta projekt. Vi har redan börjat ta in doktorander och postdocs som ska arbeta med ­olika delar, säger Johan Junker.

Och Daniel Aili fyller i: – Vi hoppas också att projektet ska leda till nya idéer och till att de yngre medarbetarna lär sig mer om området, så att kunskapen sprider sig som ­ringar på vattnet.

25– 40%

2–3

Så stor andel av sjukhusplatserna inom EU beläggs av patienter med svårläkta sår.

I Sverige beräknas 4 procent av hela sjukvårdsbudgeten gå till svårläkta sår.

På 2–3 veckor byts hela kroppens överhud ut. Enligt Johan Junker hamnar det mesta i sängkläderna.

100 Så mycket har forskarna hittills kunnat expandera hud.

Det innebär att en bit stor som ett vykort kan odlas till att täcka hela kroppen.

OM PROJEKTET Projektledare: Johan Junker, docent i plastikkirurgi vid laboratoriet för experimentell plastikkirurgi, och samordnare för experimentell traumatologi vid katastrofmedicinskt centrum, Linköpings universitet och Daniel Aili professor vid Institutionen för biofysik och bioteknik vid Linköpings universitet.

Namn: ”Skin biofabrication and transplantation for the treatment of burns”.

Vad: Att kunna tillverka hudmaterial som är mer likt riktig hud för att behandla brännskador.

Det ena spåret är att odla upp hud från mikrotransplantat. Det andra att använda en bioprinter för att skriva ut hud bestående av flera celltyper i flera lager, med stöd av ett slags tredimensionellt nätverk.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med sammanlagt 8 miljoner kronor under tre år.

31

9 MKR / 3 ÅR

MOT BÄTTRE LIVSKVALITET FÖR HJÄRTPATIENTER Uppåt 400 000 svenskar lever med hjärtsjukdomen förmaksflimmer, men dagens läkemedel ger inte symtomfrihet.

I en stor studie vill Carina Blomström-Lundqvist undersöka om ett ingrepp i hjärtat ger bättre resultat – både vad gäller återfall i flimmer och patienternas livskvalitet.

Förmaksflimmer är en folksjukdom och mellan 350 000 och 400 000 svenskar lever med diagnosen. Flimmer innebär att hjärtat slår oregelbundet och ofta snabbt. Det orsakas av felaktiga elektriska ­signaler från områden i hjärtats vänstra förmak, ofta i lungvenernas mynning. Resultatet blir en kaotisk hjärtrytm i hastigheter på uppåt 300 slag per minut i förmaken, mot normala 50–80 slag.

Förmaken hinner inte dra sig samman i det tempot och hjärtats förmåga att pumpa ut syresatt blod minskar med uppåt 15 procent.

Carina Blomström-Lundqvist, professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid U ­ ppsala och Örebro universitet, samt överläkare i kardiologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och vid Örebro universitetssjukhus, träffar dagligen dessa patienter.

– Förmaksflimmer ger också ­komplikationer i form av ökad risk för stroke och människor ­upplever också tydligt minskad livskvalitet, för att man inte har ork att göra det man vill, säger hon. Ökande ålder är en riskfaktor för att drabbas, men även högt blodtryck, diabetes, hjärtsvikt, övervikt och hög alkoholkonsumtion.

– Men förmaksflimmer kan även drabba den som tränar extra hårt, som idrottspersoner på elitnivå, säger hon.

Av de hjärtsjukdomar som ger rytmrubbning är förmaksflimmer den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Ett stort problem är att de läkemedel som används för att stabilisera hjärtrytmen inte är tillräckligt effektiva.

– Man hade ju kunnat vänta sig att 80–90 ­procent av patienterna skulle vara fria från ­flimmer

efter ett år, men så ser det inte ut. Läkemedlen ger bara flimmerfrihet hos 20–30 procent efter ett års medi­cinering, vilket ju inte är tillräckligt bra, säger hon.

Men det finns ett annat sätt att ­ kontrollera hjärtrytmen på. Under 1990-talet utvecklade ­franska läkare en metod kallad lungvensisolering med ablation, där ablatio betyder ”ta bort”. Det innebär att med hjälp av värme eller kyla skapa en vävnads­skada just där cellerna i förmaket skickar de felaktiga signalerna. Det skapar ärr som bildar en mur mot de elektriska impulserna. Då det finns en liten risk för komplikationer rekommenderas dock ­denna metod först i andra hand, efter att man utan resultat har provat att behandla med läkemedel.

I projektet ”CryoStopPersAF” – ” ­ First-line cryo­­­ablation for early treatment of persistent ­ Atrial Fibrillation – a randomized study comparing ­early trigger isolation using the Cryoballoon versus anti­ arrhytmic medication” – vill nu Carina ­Blom­strömLundqvist och hennes medarbetare jämföra de båda metoderna.

– Vi vill ge hälften av deltagarna i studien ablation direkt, utan att ta omvägen via läkemedels­ behandlingen. Registerstudier har visat att ju snabbare man sätter in ablation, desto bättre är effekten.

Man minskar risken att flimret ska försämras och även risken att muskulaturen i förmaken förändras så att patienten drabbas av kroniskt flimmer.

Sammanlagt ska 220 patienter lottas till ablation eller läkemedelsbehandling. Studien kommer att pågå vid flera svenska sjukhus och vid några sjukhus i andra länder. En målsättning är att inklu32

Carina Blomström-Lundqvist vill hjälpa patienter med förmaksflimmer. I vänster förmak mynnar hjärtats fyra lungvener. När dessa fryses uppstår ärr, som bildar en barriär som hindrar förmaksflimmer.

33

I Arytmilab genomgår en patient behandling. Från manöverrummet övervakas hjärtats elektriska signaler och dessutom registreras när lungvenerna frysts och är isolerade.

34

35

dera en högre andel kvinnor än vad som normalt sker. Enligt Carina Blomström-Lundqvist deltar ­oftast bara en femtedel kvinnor i hjärtstudier, trots att andelen kvinnor med hjärtsjukdom är betydligt högre – vid förmaksflimmer är en dryg tredjedel av patienterna kvinnor.

– Vi vill stävja tendensen att kvinnor inte erbjuds lika avancerad hjärtvård som män och ­pusha de deltagande sjukhusen att inte glömma bort ­kvinnorna, säger hon.

För att löpande mäta förekomsten av flimmer kommer alla deltagare att få en liten dosa in­opererad under huden, som monitorerar hjärtrytmen under tre års tid. Det går att läsa av signalerna på håll, så patienten behöver inte åka in till sjukhuset.

I en tidigare studie publicerad i JAMA 2019 har forskarna använt sådan avläsning för att på ett ­objektivt vis mäta förekomsten av flimmer och dess koppling till livskvalitet.

– Då kunde vi se att minskad förekomst av förmaksflimmer, tydligt samvarierade med ökad livskvalitet, vilket tidigare inte hade visats, säger hon.

En hake är att dosorna för monitorering kostar drygt 15 000 kronor styck.

– Därför är stödet från Erling-Perssons S­ tiftelse så oerhört viktigt för oss. Utan det skulle vi inte kunna göra en så här stor och noggrann studie, ­säger Carina Blomström-Lundqvist.

Det första utfallsmåttet är att efter ett år ­jämföra hur det ser ut för återfall av flimmer.

– Sedan fortsätter vi mäta i totalt tre år för att se om resultaten håller i sig, säger hon.

I studien mäts även biomarkörer som vittnar om inflammation och hjärtmuskelskada. Med hjälp av elektrokardiogram, EKG, och ultraljud ska man följa hur det ser ut vad gäller vänstra förmakets förmåga att dra ihop sig. Forskarna ska även mäta kognitiv påverkan, samt de olika behandlingarnas kostnadseffektivitet.

För att få en tydlig bild av patienternas livs­ kvalitet ska denna också mätas med tre olika ­f­ormulär. Enligt Carina Blomström-Lundqvist är de med förmaksflimmer en eftersatt patientgrupp.

– Om man inte får den bästa behandlingen anpassar man sig till ett kringskuret liv. Som att sluta spela tennis för att man inte orkar eller välja bort att resa för att man riskerar att få attacker, säger hon.

Att studien är så omfattande och har lång uppföljningstid borgar för att den kommer att ge ett tydligt resultat.

– Vi vill att studien ska slå näven i bordet och tydligt visa på vilken behandling som är mest ­effektiv. Det är enda sättet att kunna implementera en ändring i vilken vård dessa patienter får, säger Carina Blomström-Lundqvist.

≤ 400 000

15%

35%

350 000–400 000 svenskar lever med diagnosen förmaks­ flimmer. Det motsvarar 3-4 procent av hela befolkningen.

Så mycket sämre hjärtkapacitet ger förmaksflimmer.

Det innebär skillnaden mellan att orka gå i trappor eller ej.

Så stor andel av patienterna med förmaksflimmer är kvinnor.

OM PROJEKTET Projektledare: Carina Blomström-Lundqvist, professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och Örebro universitet samt överläkare i kardiologi vid Örebro universitetssjukhus och Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Medsökande: Espen Fengsrud (Örebro universitetssjukhus), Frank Flachskampf, Stefan Lönnerholm, (Akademiska sjukhuset i Uppsala), David Mörtsell (Lunds universitet), Runa Sigurjonsdottir, Dritan Poci (Sahlgrenska sjukhuset) Dhiraj Gupta (Liverpool Heart and Chest Hospital, Storbritannien).

Namn: ”First-line cryoablation for early treatment of persistent Atrial Fibrillation – a randomized study comparing early trigger isolation using the Cryoballoon versus antiarrhytmic medication”.

Vad: Forskarna vill jämföra två metoder för att behandla förmaksflimmer – att som första behandling med hjälp av frysning avlägsna de felaktiga signaler som skapar flimmer eller att ge rytmstabiliserande läkemedel.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med sammanlagt 9 miljoner kronor under tre år.

36

På storskärm i Arytmilab visas röntgengenomlysning av hjärtat i två plan, en datortomogafibild med hjärtats lungvener (rött) samt elektriska signaler från hjärtats hålrum.

37

ÖVRIGA DONATIONER

SAMSPEL MELLAN DIABETES OCH HJÄRNTUMÖR Beatrice Melin, Umeå universitet 9 MKR / 3 ÅR

världen. Leverförfettning kan leda till en kronisk inflammation i levern som i n ­ ästa steg kan övergå i levercancer. Det finns ­därför ett stort behov av att hitta sätt att minska ­risken för uppkomst av cancer när levern blivit inflammerad.

I projektet vill Margit Mahlapuu ­utveckla läkemedel som kan hindra utvecklingen av ­kronisk inflammation i levern till följd av f­ etma.

Mahlapuu har tidigare gjort banbrytande experimentella studier inom området och ­ har identifierat ett enzym som är kopplat till ­inlagring av fett i levern och som verkar vara en nyckelfaktor för utveckling av svår inflammation. Med enzymet som måltavla ­hoppas man kunna ta fram en ny läkemedelstyp och en ­behandling som kan hjälpa miljontals människor världen över.

Maligna gliom eller maligna hjärntumörer är en av de allvarligaste tumörsjukdomarna med hög dödlighet. Förutom operation kan behandling med cytostatika (cellgifter) och strålbehandling bromsa förloppet men prognosen är ofta dålig, trots försök att individualisera behandlingen med stöd av nya genetiska rön rörande sjukdomen.

Beatrice Melin med kollegor vid Umeå universitet har observerat att personer med ­ diabetes har en minskad risk att insjukna i ­ gliom. En hypotes är att diabetesläkemedlet metformin kan utgöra den skyddande ­faktorn.

Hypotesen stöds av preliminära analyser från nationella register där man bekräftat att ­personer som fått metformin utskrivet har en lägre risk att insjukna i gliom. Man vill nu göra en grundlig kartläggning av skyddseffekten och i vilken av undergrupperna av gliom som metformin har bäst effekt. Här utnyttjas ­stora biobanker i Västerbotten där det finns blodprover före och efter en person har insjuknat i gliom respektive diabetes. Man undersöker mönster i metabolismen hos dessa personer (eftersom metformin påverkar metabolismen) och kombinerar med resultat från tidigare ­studier av genetiska undergrupper av gliom.

Gruppens mål är att identifiera under­ grupper av gliom som skulle kunna behandlas med metformin och kanske i vissa fall förebygga gliom. Sambandet mellan metformin och c ­ ancer är tidigare känt och prövningar inom andra cancerformer pågår.

NANOTEKNOLOGI FÖR SNABB UPPTÄCKT AV ANTIBIOTIKARESISTENS Fredrik Westerlund, Chalmers 9 MKR / 3 ÅR Antalet infektioner som orsakas av antibiotikaresistenta bakterier ökar världen över. För att motverka utvecklingen av resistens och minska överanvändning av antibiotika är det viktigt att snabba, säkra och kostnadseffektiva metoder för att diagnostisera bakterieinfektioner tas fram. I ett tvärvetenskapligt projekt som leds av Fredrik Westerlund vid Chalmers Tekniska Högskola har en helt ny metod att diagnostisera bakteriella infektioner etablerats med hjälp av ett tidigare stöd från Erling-Perssons Stiftelse.

Metoden bygger på nanoteknologisk infärgning och avläsning av bakteriens DNA ­istället för traditionell sekvensering. I projektets nästa fas kommer teamet att utvidga ­metoden till ett antal bakteriella infektioner som skapar problem i den kliniska verklig­ heten såsom infektioner i nedre luftvägarna eller i b ­ uken men också infektioner orsakade av tarmbakterier som Ehec.

Tiden från provtagning till diagnos förväntas med den nya metoden kortas avsevärt så att rätt antibiotika kan sättas in tidigare. Det kommer både att minska risken för ­patienten och risken för att fler antibiotikaresistenta bakterier utvecklas.

FÖRHINDRA LEVERCANCER GENOM BEHANDLING AV INFLAMMATION Margit Mahlapuu, Göteborgs universitet 1,96 MKR / 3 ÅR Levercancer är den näst vanligaste cancer­ formen ur ett globalt perspektiv och u ­ ppvisar en tilltagande förekomst och dödlighet. ­Kraftigt bidragande till detta är fettansamling i levern som i sin tur är starkt kopplat till den ökning av förekomsten av fetma som ses i en stor del av 38

ÖVRIGA DONATIONER

KOLL PÅ SOCKER VID HJÄRT-KÄRLSJUKDOM Lars Rydén, Karolinska Institutet 1,5 MKR / 1 ÅR Störningar i omsättningen av s­ockerarten ­glukos (dysglykemi) beror på en nedsatt för­ måga såväl att känna av som att ­producera insulin (nedsatt insulinkänslighet respektive ­ bristande beta-cell funktion). Störningarna kan leda till nedsatt glukostolerans och, om de förvärras, till typ 2 diabetes. Både nedsatt glukos­ tolerans och typ 2 diabetes ökar risken för hjärt-kärlkomplikationer och båda ­tillstånden finns tidigt under ­utvecklingen mot d ­ ysglykemi.

Att upptäcka tecken på ­dysglykemiska tillstånd är viktigt, inte minst hos personer med etablerad hjärt-kärlsjukdom. U ­ tvecklingen av glukossänkande läkemedel med hjärt-kärlskyddande egenskaper har gjort detta än mer betydelsefullt.

Bortemot två tredjedelar av patienter med kranskärlssjukdom har, utan att det ­tidigare upptäckts, nedsatt glukostolerans eller utvecklad typ 2 diabetes. Många av de här patient­ erna skulle alltså ha nytta av glukossänkande läkemedel, men trots det görs få analyser av patienternas förmåga att omsätta glukos. En anledning kan vara att traditionella analyser är tidsödande för patienten.

I projektet vill Lars Rydén och kollegan Giulia Ferrannini undersöka om man genom ­ ett snabbt blodprov kan mäta markörer för in­ sulinresistens tillsammans med ett mått på ­insulinproducerande förmåga och därigenom få en enklare och mer träffsäker screening.

Projektet kommer att undersöka en stor grupp patienter med etablerad kranskärlssjukdom men utan känd dysglykemi.

39

Undervisning

& utbildning

25 MKR / 6 ÅR

ETT HEM FÖR SVENSK GASTRONOMI Carl Jan Granqvist är grundare av den nystartade stiftelsen Aptitum Akademi Saxå Bruk. Stiftelsen ska lyfta fram måltiden som en estetisk gestaltning med njutning i fokus. På så sätt vill man utveckla näringsgrenar med anknytning till livsmedel, restaurang och besök.

Du beskriver Aptitum Akademi som ”ett hem för svensk gastronomi”. Varför behövs det?

– Aptitum Akademi ska bli en fysisk hemvist för de som har intresse av måltiden som en estetisk gestaltning, med fokus på njutning. Till stor del handlar det om att samla, utbilda och utveckla det svenska näringslivet. Genom att arbeta med sex områden av näringslivet där gastronomin går som en gemen­sam linje, kommer Aptitum Akademi att bidra till inspiration och kompetens för en mängd ­branscher: Lantbruket, livsmedelsindustrin, ­dagligvaru­handeln, besöksnäringen samt medarbetare inom representation och i residens. Linjen sträcker sig hela vägen fram till enskilda yrkes- och privatpersoner som vill utveckla sin gastronomiska kompetens.

Saxå Bruk ligger nära Campus Grythyttan och restauranghögskolan. Där bedrivs en akademisk verksamhet. Campus Grythyttan står för grundutbildning och forskning, och har byggt upp ett av världens förnämsta gastronomiska bibliotek. Aptitum Akademi är inte en konkurrerande institution, utan ska bedriva kunskapsutveckling som ger ­större möjligheter för näringslivet. Som sagt: här ska vi lyfta fram måltiden som en estetisk gestaltning med njutning i fokus.

t­radition här som bygger på naturvetenskap och teknik, med strikta normer om vad vi får och inte får göra. Hela vårt förhållande till måltiden präglas av att Sverige ligger i en klimatzon där vi av tradition måste ha förråd, för att överleva vintern. Det har fört med sig en norm, en moral som styr vad man får äta, hur man får njuta och vad det ska kosta. Man ska äta upp och vara tacksam. Varje gång man äter något gott är det kopplat till en viss skuld. Det där arvet har hämmat den gastronomiska utvecklingen.

Sverige har riktat in sig på att producera volym mer än excellens, trots att vi har en unik plattform för att producera fantastiska livsmedel. Vi har rätt mängd nederbörd och världens yngsta jordar tack vare inlandsisen. Dessutom har vi midnattssol som ger oss fler soltimmar än i Bordeaux. Slutligen kan vi tacka golfströmmen för att vi inte har ett arktiskt klimat.

I den latinska världen har måltiden en självklar status. Den är en vardaglig konstutövning. Gastronomin blir – precis som litteratur, bildkonst och ­musik – en självklar del av kulturarvet.

Går det att göra gastronomin till en konstform även här i Sverige?

– Ja, och det är därför Aptitum Akademi b ­ ehövs.

Stiftelsen riktar in sig på sex delar av svenskt ­näringsliv som har anknytning till gastronomi: Den första är lantbruket, vi måste ha en bra ­primärproduktion.

Nummer två är livsmedelsindustrin. Sverige är faktiskt världens bästa plats att odla livsmedel på, det är nästan ingen svensk som vet det. Men svensk

Är Sverige inte ganska bra på gastronomi redan?

– Jovisst! Vi har till exempel 19 restauranger i Guide Michelin. Men i Danmark, med bara hälften så stor befolkning, finns det 27.

Vad tror du att det beror på?

– Det finns flera olika skäl. Vi har en kollektiv 42

Aptitum Akademi ska utveckla Sveriges gastronomiska kompetens.

43

livsmedelsindustri kan göra många fler spetsiga ­produkter, inte bara bulkvara.

Den tredje delen är dagligvaruhandeln. Om vi kan hjälpa och inspirera dagligvaruhandelns medarbetare med utbildning, så kan de bli bättre på att hjälpa sina kunder – till exempel ungdomar som vill göra alkoholfria kolsyrade drycker av färska grönsaker.

Det fjärde är besöksnäringen, som jag kommer ifrån.

Det femte sektorn är representation och residens. Stiftelsen vill bygga upp en ­ ­ fördjupad utbildning inom området, med ­ masterkurser för restaurang­ branschens och residensens m ­ edarbetare. Om de lär sig att, som i många andra länder, göra en konstnärlig gestaltning av vår måltidskultur, blir representationen intressantare och mer värdefull.

Den sjätte delen är allmänheten – människor som är roade av gastronomi. Aptitum Akademi ska finnas till även för dem, så att de kan gå kurser i att göra fantastiska såser, bakverk och annat.

Det är de sex områden som stiftelsen ska utveckla genom utbildning. Inte akademisk verksamhet, utan ett försök att fördjupa kunskaper som förstärker de här näringsgrenarna.

Det finns alltså ett tydligt samband mellan gastronomi och ekonomi?

– Ja, eftersom gastronomi är en ­kulturupplevelse.

Idag är upplevelsen överordnad det materiella. Den största delen av Europas BNP härrör nu från upp­ levelser med koppling till kultur. Den svenska gastronomin är en global succé, ett fenomen. Före pan­

demin hade Sverige över 100 miljarder i intäkter från människor som åkte hit för att uppleva den. Det är mer än exporten av skog. Politikerna behöver förstå det bättre. Man måste missionera för att de ska inse vilken stor betydelse gastronomin faktiskt har.

Den senaste tiden har det varit stort fokus på kopplingen mellan måltid och hälsa. Hur ser du på det?

– Just nu kommer det ut över 80 böcker i månaden om måltid och hälsa. Men ”den läckra måltiden” handlar inte bara om bra eller dålig kost. Sverige har drabbats av en koncentration kring nutrition.

Det finns omfattande forskning om tarmens för­ måga att ta upp kolhydrater, fetter och proteiner.

Men varför talar ingen om mat som gör dig lycklig och glad? Vi behöver forskning om nutrition, men inom Aptitum är det måltiden som en konstart, en upplevelse, som står i centrum.

Vad betyder donationen från Erling-Perssons ­Stiftelse för Aptitum Akademi?

– Den är en förutsättning för att stiftelsen ska ­komma i gång, och planera för en adekvat verksamhet. Aptitum Akademi börjar med att ta över egendomen Saxå Bruk som består av 200 ­hektar mark och 13 hus. Vi sätter upp ett k ­ ansli och ­anställer en intendent, en kanslist och en vd. Stift­elsen k ­ ommer också att knyta till sig tre ­”advisory b ­ oards”: Ett ­europeiskt, ett nordiskt och ett svenskt. De kommer att utgöra en viktig del i skapandet av g­ astronomiska utbildningar för det svenska närings­ livet med gastronomi i fokus. Under försommaren startar ­ ­besöksverksamheten och till hösten börjar kursverksamheten.

100

19

3

Före pandemin hade Sverige över 100 miljarder i intäkter från människor som åkte hit för att uppleva landets gastronomi. Det är mer än exporten av skog.

Så många restauranger i Sverige finns med i Guide Michelin, men det finns potential för fler.

Så många ”advisory boards” kommer stiftelsen Aptitum Akademi Saxå Bruk att knyta till sig: ett råd för vardera europeisk, nordisk och svensk gastronomi.

OM PROJEKTET Mottagare: Aptitum Akademi Saxå Bruk.

En fristående stiftelse med syfte att främja och utveckla svensk gastronomi som en konstart.

Namn: ”Ett hem för svensk gastronomi”.

Vad: Man vill göra Saxå Bruk till en mötesplats där skapande människor inom gastronomin kan träffas, utbilda sig, få idéer och energi.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med sammanlagt 25 miljoner kronor under sex år.

44

Hugo Ticciati, O/Modernts konstnärliga ledare.

3 MKR / 2 ÅR

MEDVETENHET OM OCH GENOM MUSIK O/Modernts grundare och konstnärliga ledare Hugo Ticciati ser framförandet och upplevelsen av musik som en helhet och kallar den för musicking. Under de senaste tio åren har han utvecklat ett koncept som har blivit någonting ganska unikt inom både scenkonst och utbildning av unga musiker. Ticciati berättar för oss hur musik kan koppla samman det förflutna med nutid och framtid, hur den bjuder in lyssnaren att vara i ”nuet” och hur detta kan hjälpa oss att omfamna förändringar.

Vad är O/Modernt?

– Enkelt uttryckt är O/Modernt ett kreativt sätt att musicera, med en strävan efter att locka fram ett nytt sätt att lyssna. Sedan stiftelsen bildades 2011 har den årliga höjdpunkten varit sommarfestivalen O/Modernt. Till festivalen bjuder vi in en samling fantastiska artister från hela världen, som får dela scen med nya talanger under en vecka med konserter och evenemang på Ulriksdals slottsteater, Confidencen, i Stockholm. Vårt flaggskepp när det kommer till internationella turnéer är O/Modernt kammarorkester.

Det som utmärker O/Modernt är vår inkluderande, gränsöverskridande syn på musicerande och på konst mer generellt. Vi utforskar ständigt de konstnärliga kopplingarna mellan samtida kultur och kulturer från tidigare tidsperioder, och upptäcker därigenom det som för människor samman, oavsett tid, avstånd och kultur.

Akademin gör det möjligt för nästa generations artister att navigera i framtidens komplexitet med större medvetenhet och att dela djupa upplevelser av skönhet och kreativitet med sin publik, u ­ pplevelser som vi hoppas kommer att inspirera till ständigt vidgade perspektiv.

Vad har O/Modernt gjort under 2021?

– Under 2021 firade festivalen O/Modernt sitt tioårsjubileum. Reserestriktioner och karantänkrav gjorde att vägen till festivalen kantades av ovanligt mycket osäkerhet. Tack vare ett oreserverat stöd från sponsorer och volontärer och ett hårt arbete från hela teamet lyckades vi föra projektet i land!

Internationellt hyllade artister, nya talanger och O/Modernt kammarorkester presenterade ett mång­facetterat program bestående av sex konserter, ­ ­varav en framfördes i London i partnerskap med Wig­more Hall. Vi samarbetade också med en d ­ igital plattform för att göra ­festivalframträdandena tillgängliga via livestreaming.

Trots att de flesta av årets planerade konserter fick skjutas på framtiden hade kammarorkestern förmånen att uppträda på flera speciella platser, i synnerhet Konzerthaus Berlin, Kölner P ­ hilharmonie och Berwaldhallen.

O/Modernt Academy ställde om till ett onlineformat, vilket innebar en förlust av den oersättliga personliga kontakten, men också gjorde det m ­ öjligt för oss att nå och ”sammanlänka” ­studenter och föreläsare från hela världen. Utbildningen hade ­ under året ett särskilt fokus på en av världens ­

Vad är er vision?

– O/Modernts vision är att fostra nya ­begåvningar, och med O/Modernt Academy har vi inrättat ett unikt utbildningsprogram. Inom programmet handleds unga musiker i sina instrument av professionella musiker i världsklass, och får även träffa några av vår tids främsta tänkare och röster inom en rad olika områden. Vi skapar en lärandemiljö präglad av medvetenhet som främjar intellektuell öppenhet och kreativitet samt stimulerar samarbete och fritt tänkande. Denna miljö kallar vi för Interconnected Musicking (sammanlänkat musikande).

47

s­ törsta nu levande kompositörer, estländaren Arvo Pärt. Efter en serie samtal där vi utforskade Pärts uni­versum och arv reste vi med 25 i­nternationella studenter på en engagerande, fem dagar lång studie­ resa till Arvo Pärt Centre. Att träffa varandra ­personligen och att få träffa Arvo Pärt själv betydde mycket.

Hur upplevde ni pandemin, och vad har ni för förhoppningar för O/Modernt under 2022?

– Att inte kunna uppträda, att förlora repetitionstid och att inte kunna träffa musikerkollegor var inte helt enkelt, men O/Modernt tog sig, som alltid, an utmaningarna i en positiv anda. Pandemin gav oss också tid att grundligt se över vad vi värdesätter och prioriterar. Detta ledde bland annat till att vi utvecklade vår användning av digital teknik för att nå en bredare publik. Vi utforskade också hur vi kan repetera och uppträda utan att resa som vanligt,

framför allt genom att utvidga vår musikerbas och gå från enstaka framträdanden till längre ­vistelser på en och samma plats som även kan innefatta ­någon form av utbildning.

I ett större perspektiv blev det uppenbart att framtiden i mångt och mycket inte går att ­planera.

Om vi tar till oss detta inser vi än en gång att det enda som är säkert med tillvaron är dess obeständighet. Att leva med denna insikt innebär att vi tvingas bli medvetna om nuet.

Detta harmonierar väl med O/Modernts filosofi om musikaliskt framförande. Genom att ta del av musikens flöde kan musiker och publik dela ett ögonblick då det förflutna och framtiden förenas i nuet. O/Modernt strävar efter att varje gång vi står på scen skapa förutsättningar för att alla ska kunna förlora sig själva i framförandets ”nu”. Detta är ­musikens största gåva.

10

25

> 40

Under 2021 firade kammar­­musik­ensemblen sitt tio­ årsjubileum. Tack vare digital teknik kunde en stor publik följa jubileums­programmet trots de begränsningar i publik på plats som pandemin medförde.

Så många internationella studenter reste under sommaren till Estland och Arvo Pärt Centre där de fick träffa och inspireras av kompositören själv, en av världens största nu levande.

Så många nya verk har O/Modernt beställt under sina första tio år. De nya verken omfattar både korta solostycken, fullfjädrade kantat och symfonimusik.

OM PROJEKTET Mottagare: Stiftelsen O/Modernt Namn: ”The second decade of O/Modernt”.

Vad: O/Modernt kan i korthet beskrivas som ett kreativt sätt att musicera, med en strävan efter att locka fram ett nytt sätt att lyssna.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med sammanlagt tre miljoner kronor under två år.

48

8,6 MKR / 2 ÅR

GAPMINDER UPPGRADERAR VÅR VÄRLDSBILD Ola Rosling är ordförande i stiftelsen Gapminder. Deras sätt att presentera fakta på ett lättillgängligt och begripligt sätt har fått stor internationell uppmärksamhet. Med hjälp av Erling-Perssons Stiftelse har de nu skalat upp sin verksamhet ytter­ligare. Bland annat ser de att företag börjar förstå nyttan med att faktakontrollera sin världsbild.

Gapminder har fått stor uppmärksamhet. Bill Gates sa att ”Factfulness” är en av de viktigaste böcker han har läst, och bestämde sig för att dela ut den gratis till alla collegestudenter i USA 2018.

Går det att komma längre?

– Ja, för grundproblemet finns fortfarande kvar: Folk hänger inte med i världens snabba förändring, eftersom människans hjärna inte är särskilt väl lämpad för att hantera data. Det gör att ­nä­stan alla har en bild av världen som ständigt ligger 50–60 år efter verkligheten. Gapminder behövs så länge folk använder sig av felaktiga uppfattningar eller förlegade fakta för att förstå nutiden.

Det finns väl många som är duktiga på att sprida aktuella fakta idag?

– Jag konstaterar krasst att det här är ett reellt ­problem. Det finns kvar för att ingen marknadskraft verkar ha incitament att ändra det. Nyheter som CNN eller BBC skulle kunna fixa det här, de kommunicerar ju väldigt mycket med folk hela ­tiden. Ändå verkar de bidra till att cementera. När vi träffar journalister på stora mediaföretag har de också fel om hur världen faktiskt ser ut.

”För att kunna nå fram med en faktabaserad världsbild, måste man ha en respektfull relation med den inlärande parten.”

Men det låter som en mer eller mindre omöjlig uppgift, att ”uppdatera den mänskliga hjärnan”?

– Det handlar otroligt mycket om psykologi. För att kunna nå fram med en faktabaserad världsbild, måste man ha en respektfull relation med den in-

Så alla har fel?

– Om det finns några som inte har fel om världen, är det ofta ledarna för internationella företag. De stora kommersiella krafterna, de på allra högsta toppen i globala företag, blir framgångsrika på att ha rätt. De har incitament. Men resten av samhället verkar snarare vilja ha fel om världen. Då kan man försköna sin egen roll, man cementerar fornstora dagar. Förr i tiden låg Europa före alla andra. Det mår vi så bra av att gå runt och tro, så vi vill liksom inte höra något annat. I vår cement­ erade bild av oss själva och omvärlden har ingenting hänt i exempelvis Afrika på många decennier.

”Nästan alla har en bild av världen som ligger 50–60 år efter verkligheten.” lärande parten, så att säga. Människor har ju en ovilja att erkänna sina misstag. Så fort någon på­ visar en okunskap, tar folk till alla möjliga knep för att försvara varför det inte är något fel att ha fel, och varför de egentligen inte alls hade fel. Och så vidare. Det är egentligen det stora hindret.

49

OL A ROSLING

”Det här är ett unikt projekt i mänsklighetens historia. Det har aldrig förut gått att testa vad folk tror om saker, i den här volymen.

Men tack vare internet och onlinepaneler har vi de senaste två åren kunnat ställa 8 000 nyformulerade faktafrågor om världen.”

50

Gapminder försvann inte när Hans Rosling dog. Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund fortsätter att förverkliga idéerna.

51

Hur kan Gapminder förändra det?

– Innan det här projektet startade befann vi oss i en utvecklingsfas. Där fick vi också stöd av Erling-­ Perssons Stiftelse. Boken ”Factfulness” inleds till exempel med något vi kallar The Gapminder Test, som vi kunde utforma med hjälp av den ­donationen. Det är ett faktatest med 13 frågor.

Den som gör testet kan sedan jämföra sina svar med snittet i totalt 14 länder.

I vårt tidigare arbete mätte vi a­ llmänhetens kunskaper om global utveckling. Det visade sig fi ­ nnas en enorm okunskap i basala fakta om ­världen. Det ledde till idén att utveckla ­läromedel,

”Förutom skolor och lärare kan vi också nå företag och deras ledare, som vill att både medarbetare och allmänhet ska ha en uppdaterad, faktabaserad världsbild.”

r­esultaten v­ isar att folk är precis lika okunniga om basala fakta inom dessa områden, som de är om global utveckling – särskilt om dessa fakta pekar på en positiv trend. Hursomhelst, detta är alltså den ena linjen i Gapminders nya tillväxtfas: att ställa massor av frågor inom nya områden och kontrollera svaren mot aktuella fakta. Det kommer fram väldigt intressanta saker. Vi har ­ ställt frågor som ”Hur många flygplatser tror du det finns i P ­ anama?”. Det finns någonstans runt 60 små ­privata flygfält. Och folk gissar på två!

Eller ta frågan ”Hur många nöjesfält finns det i Pakistan?”. Noll, tror de flesta. Men det finns fyra stycken! Det här är ett unikt projekt i mänsklighetens historia. Det har aldrig förut gått att testa vad folk tror om saker, i den här volymen. Men tack vare internet och onlinepaneler har vi de ­senaste två åren kunnat ställa 8 000 nyformulerade faktafrågor om världen.

Ena delen av ”tillväxtfasen” var alltså att mäta ­kunskap och samla fakta inom fler områden. Vilken var den andra delen?

– Den andra delen av tillväxtfasen har varit fokus­ erad på att göra all den här kunskapen tillgänglig.

I slutet av 2020 publicerade vi en onlinetjänst som heter Worldview Upgrader. Det är en plattform full med utbildningsmaterial om olika ämnen, där

som lärare i en mängd länder skulle kunna ­använda. Att producera sådana visade sig dock vara ­svårare än vi trott. Men efter att ha gjort ­detta försök är vi nu övertygade om att vi kan nå ännu längre med vår modell. Förutom skolor och ­lärare kan vi också nå företag och deras ledare, som vill att både medarbetare och allmänhet ska ha en uppdaterad, faktabaserad världsbild.

Numera blir vi inbjudna till globala företag, lärarkonferenser och alla möjliga sammanhang.

Intresset kommer från alla håll i samhället. Nu är utmaningen att bygga ett verktyg som kan användas utan att vi behöver resa och föreläsa, som min pappa gjorde.

Det var för att kunna ta det steget som vi fick förnyat stöd av Erling-Perssons Stiftelse för projekt­ perioden 2020–21, som vi kallat ”The S­caling ­Phase” – tillväxtfasen.

”Gapet mellan vad man tror och verklig fakta kan öppna ett fönster där den här personen faktiskt vill ta reda på mer. ” du kan svara på frågor och sedan direkt få veta om din världsbild stämmer med aktuell fakta. De ­flesta svarar som sagt fel, men det är just det som är intressant. Gapet mellan vad man tror och v­ erklig fakta kan öppna ett fönster där den här personen faktiskt vill ta reda på mer.

Vad är det nya ni har gjort?

– Vi har skalat upp på flera olika sätt. Och när vi utökar vårt fält kommer vi att stöta på ännu mer okunskap och fler missuppfattningar. I ­linje med FN:s Globala Utvecklingsmål kommer vi att ha ­huvudfokus på hållbarhet. Vi har också ­börjat mäta den allmänna kunskapen om e­xempelvis migration, afrikanskt näringsliv, genus och världsmarknaden, tillsammans med experter inom respektive område. De allra första preliminära ­

Men om Gapminder växer kommer era behov av donationer också att växa?

– Nej, vi tror inte det. Vi vill ju förstås att våra tjänster ska fortsätta vara gratis för vanligt folk.

Däremot ser vi att många företag nu upptäcker värdet av att förstå världen och skaffa kollektiv kunskap. De har ett genuint intresse, och det är klart – ska man bygga strategier för framtiden och de anställda har helt fel, så blir det väldigt svårt!

Därför spår vi att allt fler företag kommer att vilja

52

betala för våra utbildningar och verktyg i takt med att vi växer.

som möjliggjorde att vi kunde driva Gapminder ­vidare och förvalta Hans arv, folkbildningsarvet.

Alla visioner fanns, de hade vi ju utvecklat ihop med Hans, men att vi kunde fortsätta förverkliga dem är till stor del tack vare pengarna från Erling-­ Perssons Stiftelse. Stiftelsen trodde på själva idén, istället för att tänka att Gapminder försvann med Hans. Tack vare det finns vi fortfarande, om man ska sammanfatta det enkelt.

Vad har stödet från Erling-Perssons Stiftelse betytt för Gapminder?

– Vi fick första stödet medan Hans fortfarande levde. Det bekostade utvecklingen av det undervisningsmaterial vi gjorde precis innan han gick bort. Sedan dog Hans och vi fick ett nytt stöd

15 000

19

765 000

Så många faktafrågor har Gapminder-teamet testat på allmänheten för att hitta de områden där kunskapsluckor eller förlegade kunskaper finns.

Tusentals frågor där användare svarar sämre än om slumpen fick avgöra har identifierats.

Gapminder har utvecklat kunskapstester nischade på områden som global uppvärmning, kvinnliga ledare, hotade arter och många fler. Totalt finns nu nitton olika tester som Worldview Upgrader.

Så många användare hade Worldview Upgrader fram till och med december 2021. Worldview Upgrader är ett verktyg för utbildning som är fritt tillgängligt på nätet där användare kan testa sina kunskaper om global och hållbar utveckling.

OM PROJEKTET Mottagare: Stiftelsen Gapminder – en oberoende utbildningsorganisation grundad av Hans Rosling, Ola Rosling och Anna Rosling Rönnlund. Gapminders mission är att bekämpa förödande okunskap med en faktabaserad världsbild som alla kan förstå.

Namn: ”Global Factfulness Project – The Scaling Phase”.

Vad: Att skapa en stor mängd frågor inom områden där okunnigheten är stor, samla dem i ämnestest och göra dessa brett tillgängliga online. I projektet ingår också att utveckla en affärsmodell som i framtiden kan finansiera Gapminders Factfulness-projekt.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med sammanlagt 8,6 miljoner kronor under 2 år; beviljades 2019, aktivt 2020-2021.

53

Barns & ungas

utveckling

56

3,6 MKR / 2 ÅR

MENTORPROGRAM SOM GER MÄTBARA RESULTAT Genom Mentor får tonåringar möjlighet att träffa vuxna förebilder utanför familj eller vänkrets. Organisationen satsar även på ”fokusskolor” i socioekonomiskt utsatta områden.

De är då närvarande både under lektionstid och raster, för att nå ungdomar som annars skulle vara svåra att få kontakt med.

Det övergripnade syftet är att bidra till en värld där ungdomar får växa och utvecklas hälsosamt och drogfritt.

Cecilia Bernard, generalsekreterare för Mentor, kan du kort beskriva er verksamhet?

– Mentor grundades av Drottning Silvia och Världs­ hälso­organisationen för 26 år sedan. Visionen var, och är fortfarande, en värld där unga får växa och utvecklas hälsosamt och drogfritt. Med goda ­förebilder ökar chansen att ungdomen själv väljer att göra goda val.

Vi söker även aktivt upp ungdomar. Idag har M ­ entor åtta ”fokusskolor” i socioekonomiskt ­utsatta om­ råden i Stockholm, Göteborg och M ­ almö. Vi är närvarande på olika sätt både under lektionstid och på rasterna, och lär känna varandra. De som är ­intresserade intervjuar vi, så att vi kan förstå vilken typ av mentor som skulle matcha bäst.

”Det är helt frivilligt från båda håll. Man åtar sig att träffas två gånger i månaden under sex månaders tid.”

Hur fungerar ett mentorskap rent praktiskt?

– Genom vårt mentorprogram matchas en ­tonåring ihop med en vuxen. Det är helt frivilligt från båda håll, och man åtar sig att träffas två g­ ånger i ­ månaden under sex månaders tid. Totalt tolv ­träffar alltså.

En del vill kanske ha en mentor för att de är intresserade av någons yrke eller hur de gjort för att utveckla sin karriär. Andra kan ha f­ underingar kring sin identitet och vill ha någon att prata med runt det. Eller så har de något fritidsintresse och gärna vill träffa en vuxen som matchar på den punkten.

Det finns jättemånga olika anledningar.

Hur går matchningen till?

– Det här är ju två personer som inte känner varandra från början, så vi har en matchningsprocess som bygger på att de ska ha minst tre matchande datapunkter. Det är viktigt att man kan identifiera sig med varandra, och någonstans se sig själv i den andra. Det ger bäst resultat. Rätt matchning leder också ofta till att de två fortsätter att träffas, även efter att mentorprogrammet officiellt har tagit slut.

Och mentorerna då, hur hittar ni dem?

– Vi hittar dem på alla möjliga sätt. De allra flesta känner någon som har varit mentor, som rekommenderar en att prova. Men att bli antagen som ­mentor är förstås lite svårare än att bli mentor­ungdom. Vi gör intervjuer i två omgångar, tar ­referenser och kontrollerar utdrag ur belastnings­ registret. Där­ efter genomgår alla vår digitala ­utbildning som består av flera olika moduler. Men det är inte säkert att vi hittar en ungdom till varje person som vill bli mentor. Det är alltid de ungas behov som styr och

Hur hittar ungdomarna till er?

– Alla ungdomar kan söka till Mentor. Och det gör de, alla möjliga unga. Det finns ­också ­föräldrar som kontaktar oss, som kanske tänker att det vore bra om deras ungdomar fick chansen att möta ­någon som kan vara en förebild, utanför f­amilj ­eller vänkrets.

57

Cecilia Bernard, generalsekreterare för Mentor, på besök i skolan.

58

59

det gör att vi behöver få in fler vuxna än ungdomar i vår bank.

Varför vill de bli mentorer, tror du?

– Många går in i mentorskapet med en känsla av att vilja ge något tillbaka, och att man är nyfiken på den yngre generationen. Men efteråt är det vanligt att man har lärt sig precis lika mycket om sig själv, eller fått helt nya insikter om hur Sverige ser ut idag till exempel. Mentorskapet är väldigt belönande även för mentorn.

”Idag har vi åtta skolor i olika fokusområden. Jag skulle såklart vilja ha åttio!”

Finns det någon del av Mentors verksamhet som riktar sig till vuxna, till exempel föräldrar?

– Ja, vi har olika typer av föräldraprogram. Tidig­ are hade vi bara fysiska kurser och föreläsningar, där deltagarna kom från Mentors partnerföretag.

Numera är dessa kurser i ”tonårskunskap” digitala och öppna för alla. Vi har exempelvis haft panelsamtal med teman som det nya droglandskapet, och näthat. Andra är mer riktade. Som den samtalsserie vi gjorde på arabiska, om hur man hittar sin identitet och sin plats i samhället när man inte är en del av majoritetskulturen. Den var otroligt populär.

Vi hade deltagare från hela Europa som lyssnade på Facebook.

Hur ser framtiden ut för Mentor?

– Idag har vi åtta skolor i olika fokusområden. Jag Hur ser det ut med tillgång och efterfrågan, har ni skulle såklart vilja ha åttio! Samma sak med ­antalet ­ ckså tillräckligt många mentorer i förhållande till ung- mentorer, vi vill förstås ha fler. Men det kräver o mycket arbete. Våra kriterier och urvals­processer är domarnas behov?

– Vi behöver alltid fler mentorer. Det finns en hög rigorösa. Samtidigt finns det en poäng i att inte s­ kala tillit till oss och med hjälp av fokusskolorna har upp för fort, även om resurserna fanns. ­Genom att vi fått nya viktiga kontakter med unga som vill arbeta nära och isolerat med fokusskolorna kan vi ha mentorer. Men vår verksamhet rymmer också­ mäta effekt på ett sätt vi inte kunnat tidigare. Det är ­andra saker än mentorprogrammet. Vi åker bland ”the holy grail” kan man säga. Att kunna visa svart annat ut i skolorna och ger klasser något vi kallar på vitt hur vår verksamhet – och därmed de resurser Mentor Boost. Det innebär att en mentoranställd vi fått – gör skillnad för de unga. kommer och pratar kring frågor som ”vem vill jag vara?” och ”vad vill jag bli?”. Då brukar vi också Vad ser du för utmaningar? ha med volontärer, vuxna som är nyfikna på att bli – En sak som oroar mig är att världen blir mer drog­mentorer men inte riktigt har tagit det steget ännu. ­liberal. Även om statistiken visar att snittanvändMan följer kanske med en förmiddag till en av våra fokusskolor, träffar ungdomarna och är med och ”Även om statistiken visar leder diskussionsgrupper. I december hade vi till att användningen av droger exempel medarbetare från Erling-Perssons Stiftelse inte ökar, sker en tydlig och H&M med som volontärer på Järvaskolan. Vi anordnar även sommarläger, där det förstås behövs förskjutning i attityderna.” vuxna förebilder. ningen av droger inte ökar bland unga, så sker en tydlig förskjutning i attityderna. Dessutom har Det här med fokusskolor, är det något nytt för er?

– Ja, vi började i liten skala för ett och ett halvt år inter­net gjort det väldigt mycket lättare att få tag i sedan. Och nu har det växt till sammanlagt åtta droger. Det oroar mig, eftersom ändrade attityder och ökad tillgång ökar risken för att också användskolor i flera kommuner. ningen ska öka.

Hur och varför väljer ni ut just de skolor ni sam­ Vad betyder stödet från Erling-Perssons Stiftelse för arbetar med?

– Grundkravet är att det är en högstadie- eller gym- Mentor? nasieskola som ligger i ett socioekonomiskt utsatt – Det betyder allt! Det finns ett både långt och område. Vi behöver också ha god kontakt med djupt engagemang. Verksamheter som vår söker skolledningen. Det behövs någon som är engagerad ofta pengar för kortare perioder. Ofta för ett år i i, och tror på, Mentors arbetssätt – ofta en kurator, taget, eller i bästa fall upp till tre år. Då kan det vara svårt att planera långsiktigt, med personal biträdande rektor eller liknande. och sådant. Stödet från Erling-Perssons Stiftelse är långsiktigt, återkommande, tryggt och stabilt. Det

60

lite. Dessutom är det faktiskt så att en ung persons fråga, eller observation, kan hjälpa den vuxne att se något man missat, eller tagit för givet. I frågan finns ofta en chans till utveckling för båda parter.

ger en ­otroligt god grund för att tänka långsiktigt, utveckla verksamheten och göra skillnad som går att mäta.

Har du några tips till en ung människa som söker sin väg i livet?

– Ja, att våga fråga. Ofta tänker man som ung att alla andra vet, och att det känns pinsamt att visa sin osäkerhet eller okunskap. Men det är alltid ­bättre att fråga en gång för mycket än en gång för

Hur gör man som vuxen, om man vill bli mentor?

– Det är bara att gå in på mentor.se och fylla i ett formulär där. Sedan blir man kontaktad av oss och så drar processen igång, med intervjuer, utdrag ur belastningsregistret, referenstagning och så vidare.

2,5

91

13–17

Sedan starten 1994 har Mentor nått två och en halv miljon barn och ungdomar med sina olika aktiviteter.

91% av eleverna som d ­ eltagit i Mentor Inspo tyckte att ­aktiviteten var bra. Mentor Inspo är digitala inspirationstillfällen där eleverna under två timmar får möta inspiratörer inom olika yrken och med olika sociala och kulturella bakgrunder.

Det individuella mentor­ programmet vänder sig till ­ungdomar mellan 13 och 17 år.

Under ett halvår eller ett år ses ungdomen med sin mentor cirka två gånger i månaden.

OM PROJEKTET Mottagare: Mentor Sverige – en ideell organisation som arbetar med mentorprogram för ungdomar i åldern 13–17 år, för att därigenom stödja dem i att välja en hälsosam och drogfri livsstil.

Namn: ”Vi ger ungdomar kraft att växa!”.

Vad: Att rekrytera både unga och vuxna till program som genom förebyggande arbete ger ungdomar stärkt självkänsla, studiemotivation, insikt i arbetslivet och hjälp att sätta mål för framtiden.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med sammanlagt 3,6 miljoner kronor under två år; beviljades 2020; aktivt 2021-22.

61

4,73 MKR / 3 ÅR

LÅNGSIKTIG NYTTA I UTSATTA OMRÅDEN I Stockholms län bor ungefär 90 000 barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden. Undersökningar visar att just de skulle vinna allra mest på scouting. Samtidigt är de svårast att nå fram till. I ”Scouting för alla” samarbetar Scouterna med fyra skol- och fritidsverksamheter, för att göra friluftslivet mer tillgängligt och minska utanförskap.

Scouterna är ju en rörelse som har funnits länge.

Många känner till er, men vet kanske inte så mycket om vad ni gör idag. Hur skulle ni beskriva det?

Elisabeth Danefjäll, medlemsutvecklingschef: – Vi jobbar med barn och unga, främst i å­ ldrarna 7–25 år. Här i Norden tänker nog många på scouting som friluftsliv: Sova i vindskydd, tälta och åka på läger. Visst, det gör vi ju, men syftet med allt det är att barn och unga ska få lära sig ledarskap, agera i grupp, att våga testa sina gränser. Scoutingen ger dem verktyg, värderingar, mod och handlingskraft att gå ut och förändra världen, både i det lilla och i det stora. I vår vision kallar vi det att ”unga ska bli världsförbättrare”.

Emma Berggren, projektledare för ”Äg din ­natur”: – En annan viktig sak är att v­erkligen många platsar i vår organisation, och i de akti­vi­ teter vi gör. Scouting är så extremt mycket. Om man jämför med att spela fotboll till exempel, där måste du vara bra på en sak, nämligen fotboll. I scouterna behöver du inte vara bra på en specifik grej för att platsa. Vi gör så mycket. Det finns alltid någonting du kan vara bra på hos oss. Det är jätteviktigt, och väldigt bra.

Elisabeth: – Scouting är ju också globalt. Det finns 60 miljoner scouter i världen. Det skapar en samhörighet. Så utöver det individuella p ­ erspektivet finns också ett samhällsperspektiv. Jag skulle vilja säga att scouterna bidrar till att bygga upp och bibehålla demokratiska, fredliga samhällen. Med alla de strömningar som finns idag är vi mer relevanta än någonsin.

Berätta om projektet ”Scouting för alla”. Vad är tanken bakom det?

Elisabeth: – Det hänger tydligt ihop med båda de här perspektiven; det individuella och det över­ gripande samhällsperspektivet. För oss är det ­viktigt att ­finnas till för alla barn och unga i Sverige. Sam-

”Om inte barnen kommer till scouterna, får vi komma till barnen.” tidigt ­märker vi att vi fortfarande mest finns på de ­ ställen där det traditionella föreningslivet är ­etablerat. I ­utsatta områden hittar man oss inte lika lätt. Så om inte barnen kommer till scouterna, får vi komma till barnen. Därför söker vi nu upp dem i skolan, där ju alla barn finns.

Emma: – Vi har börjat i Husby, med två skolor.

Vi vill hellre satsa fullt ut på en plats, än dutta på flera olika ställen. Det är väldigt viktigt för oss inte bara att komma dit, utan också finnas kvar för de barn och ungdomar som vi faktiskt har engagerat.

Självklart har vi förhoppningen att kunna sprida det till fler platser. Vi har redan en ingång till en annan skola i ett område där Scouterna har haft svårigheter att rekrytera, som vi förhoppningsvis börjar samarbeta med i nästa steg.

62

63

”Alltid redo!” I scouterna kan alla bidra.

Till vänster: Emma Berggren, projektledare för ”Äg din natur”, instruerar.

65

Under ”Scouting för alla” har ni två delprojekt.

Om vi börjar med ”Äg din natur”, vad är det?

Emma: – ”Äg din natur” är ett projekt vi startade redan höstterminen 2019. Det började med att elever i årskurs 4–9 från Akademiska skolan och Fryshuset grundskola västra i Husby kunde välja

”Jag skulle vilja säga att Scouterna bidrar till att bygga upp och bibehålla demokratiska, fredliga samhällen.” scouting som aktivitet på lektionstid, inom det som heter ”elevens val”. Vi kunde också genomföra friluftsdagar, övernattningar och familjeutflykter. Det gick väldigt bra och gav fina resultat. Sedan b ­ örjade vi också samarbeta med Husbygårdsskolan och Rinkeby-Kista fritid. I höstas började vi dessutom bjuda in elever från årskurs 2–6, som går i Husbygårdsskolans fritidsverksamhet.

Det låter som att det har fallit väldigt väl ut så här långt?

Elisabeth: – Ja, absolut! Nio av tio känner att det varit värdefullt att delta i scoutverksamheten, att det har varit roligt att testa nya saker och att de har blivit bättre på att samarbeta med andra. Åtta av tio känner sig tryggare i naturen och tror mer på sin förmåga att klara av saker.

Jag antar att många av de här barnens föräldrar är uppväxta i andra länder. Är det många av dem som känner till Scouterna från sin egen uppväxt?

Emma: – Det är lite både och. Jag har träffat en hel del föräldrar som pratar om scouting och att de har varit scouter när de var yngre. Men det är också många som inte känner till Scouterna alls. När jag var med på en aktivitetsdag på Rinkeby Torg kom det fram jättemånga nyfikna, både barn och vuxna.

Föräldrarna ser ganska fort att det verkar bra för barnen, men vet inte riktigt vilka vi är. Och även om några har sett Norra Järva scoutkår vid Husby gård har de kanske inte reflekterat över att det kan vara något för dem, att de skulle vara välkomna.

Jag tror att det är ett stort problem.

Elisabeth: – Ja. Vi har inte gjort några m ­ ätningar på det. Vad vi vet är att över 81 procent av alla i Sverige känner till Scouterna. Men vi har märkt att kännedomen är klart lägre i Husby.

Berätta om det andra delprojektet, ”Daycamp ­adventure”. Vad är det?

Elisabeth: – Det är ett projekt där vi erbjuder 20 ungdomar i samma område sommarjobb i tre ­veckor. Första veckan består av en ledarutbildning.

Därefter jobbar de två veckor som ledare på scoutläger. Under utbildningsveckan får de en grundkurs i hur man är en bra scoutledare. De får konkreta verktyg, och vi kommer prata en hel del om ledarrollen. Till exempel att man som ledare ofta är en viktig förebild för yngre barn. Vecka 2 och 3 jobbar de med barnen som Emma har lärt känna i skolprojektet, skolans fritidsverksamhet och på dag­ scoutlägren. Jag tror att det är enormt värdefullt för en ung person att få känna att det finns människor som tror på dem, att de har kapacitet att klara av att leda kanske 20 barn i lekar och scoutaktiviteter.

Hur kom den här idén till?

Elisabeth: – Den kommer från ungdomarna själva, som har mött oss under de två år som ”Scouting för alla” har pågått. Vi har inte jobbat med feriejobb förut. Men varför inte? ”Daycamp adventure” är

”Idén kommer från ungdomarna själva. Vi har inte jobbat med feriejobb förut.

Men varför inte?” ett sätt att testa hur Scouterna kan hitta fler sätt att nå barn och unga.

Emma: – Det finns också en annan viktig ­aspekt: Det är ganska många organisationer och företag som kommer till utsatta områden. De gör någonting en kort tid, men försvinner väldigt fort igen. Barnen får ganska mycket, men det tas o ­ ckså ifrån dem. Jag tyckte personligen att det var en ­väldigt jobbig upptäckt. Jag vill att Scouterna ska göra ­nytta på lång sikt. Jag känner en enorm stolthet över att scouterna faktiskt lyssnade på det, att vi är fler som vill göra det här till en del av vår v­ anliga verksamhet.

Till saken hör också att Elisabeth och jag är anställda, men Scouternas arbete bygger nästan bara på ideellt arbete. Jobbet med barn och unga ger jättemycket kärlek och en massa energi, men är också extremt krävande. Alla som arbetar ideellt för Scouterna ska verkligen ha en eloge. Utan dem skulle Scouterna inte finnas.

66

Vad har donationen från Erling-Perssons S­ tiftelse betytt för Scouterna och ”Scouting för alla”?

Emma: – Trygghet! Det känns jätteskönt. Många ungdomar frågar mig om saker de vill göra. Men många är också rädda för att jag kommer att ­sluta och Scouterna försvinna. De är så vana att människor kommer och går. Nu känns det jätteskönt att kunna säga att vi finns kvar, länge.

Elisabeth: – Det ger oss möjlighet att göra allt det här vi har pratat om. Men också tid och utrymme att utforska fler samarbeten.

Emma: – Pengarna gör att vi också kan anställa en person till, som kommer att jobba med ”Daycamp adventure”. Det är enormt glädjande. Nu kommer vi att kunna testa nya saker, som inkluderar fler målgrupper.

Scouternas förtjänst. Det är hela föreningslivet och alltihop.

Hur ser ni på Scouternas roll i framtiden, som helhet?

Elisabeth: – Nästa spår att jobba med för hela samhället måste vara barn och ungas psykiska ­välmående. Vi måste ta ett gemensamt ansvar, och där har det traditionella föreningslivet och ­Scouterna en viktig roll. Jag möter ofta folk från det som ­brukar kallas första linjen, alltså BRIS, Friends och liknande, som barnen kan ringa när de har p ­ roblem.

Då säger de ”Scouterna, ni är ju noll-linjen. Ni finns varje dag för de här barnen, och skapar trygghet.”.

”Många är rädda för att jag och Scouterna ska försvinna.

De är så vana vid att människor kommer och går.”

Om vi gör en tidsresa till Husby om 10 år, vad hoppas ni att se där då?

Emma: – Då är ”mina” barn där vuxna och har kanske egna barn. Då hoppas jag att det är helt n ­ aturligt för dem att gå ut i naturen. Inte konstigt eller farligt, som det kunde vara innan Scouterna kom hit.

Elisabeth: – Jag tror att vårt förebyggande ­arbete har gjort stor skillnad. Det är många som drar och sliter i de här unga personerna, inte alltid goda krafter. Jag tror att fler har vågat stå emot, på grund av att de har kunnat prata med till exempel Emma. Samtal som man inte vågar ha med någon annan. Sedan tror jag såklart inte att det är enbart

Jag tänker på alla sommarläger där jag ofta stått i köket och skalat potatis med olika barn. En del av dem har kanske någon autismspektrum­ diagnos. Jag tänker på barn som första dagen på lägret är lite avvaktande och inte riktigt hittar sin plats. Sedan, efter en vecka där på fältet – man bara ser att barnet är med, och det är så självklart. Den här känslan av förståelse för att vi är olika, men att vi alla kan bidra. Det är en fantastisk känsla.

76 000

8

1000

så många medlemmar har Scouterna i Sverige.

Verksamheten finns i 220 av landets 290 kommuner.

Många har blivit scouter under pandemin. Scouterna i Sverige fick åtta nya medlemmar per dag under 2020. Under pandemin har många varit ute i naturen mycket mer än vanligt.

Intresset för naturen har ökat.

Scouterna är riksorganisation för drygt 1 000 scoutkårer med aktiv verksamhet för barn och unga – från Gällivare i norr till Trelleborg i söder.

OM PROJEKTET Mottagare: Scouterna Namn: ”Scouting för alla” med delprojekten ”Äg din natur” och ”Daycamp adventure”.

Vad: Nå ut till socioekonomiskt utsatta områden, med nya grupper av barn och unga och deras föräldrar. ”Äg din natur” erbjuder scoutverksamhet under skolterminerna.

I ”Daycamp adventure”erbjuds ungdomar en ledarskapsutbildning och därefter ett feriejobb som scoutledare på dagscoutläger, där de kan bli positiva förebilder för yngre barn i området.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med sammanlagt 4,73 miljoner kronor under tre år.

67

68

2,5 MKR / 1 ÅR

RÖRELSE RUSTAR UNGA FÖR HELA LIVET Levnadsvanor formas tidigt. Ju tidigare barn börjar utforska fysisk aktivitet, desto större är sannolikheten att rörelseglädjen följer med genom hela livet. För Generation Pep blev det tydligt att pandemin gjorde det svårare än vanligt för de unga att röra på sig i vardagen.

Carolina Klüft, verksamhetschef för Generation Pep – varför är det så viktigt att barn och unga rör sig?

– Det är väldigt viktigt för oss alla, både barn och vuxna. Våra kroppar är konstruerade för att vara i rörelse. Men den fysiska aktiviteten har blivit hårt utmanad i dagens samhälle. Stillasittandet och stilla­sittande aktiviteter påverkar vår hälsa ­negativt – både på ett individuellt plan och för samhället i stort. Många som annars inte skulle behöva bli ­sjuka löper nu större risk att bli det, eller å­ tminstone känna att livet blir lite jobbigare. Fysisk aktivitet minskar däremot risken för en rad sjukdomar. Den ger också ökat välbefinnande.

Anledningen till att vi på Generation Pep ­riktar oss till barn och unga är förstås att levnadsvanor formas tidigt. Ju tidigare barn börjar utforska och upptäcka olika former av fysisk aktivitet, desto större är sannolikheten att rörelseglädjen, självförtroendet och modet att utmana sin kropp följer med genom hela livet.

Dessutom har barn rätt till god hälsa enligt barnkonventionen, som är lag i Sverige. Idag är det bara en del barn som får tillgång till det som behövs, tyvärr. Det är långt ifrån jämlikt.

Dels arbetar vi väldigt brett med vägledning och kunskapsspridning genom förskolor och skolor.

Bland annat genom digitala verktyg.

Dels jobbar vi med att påverka b ­ eslutsfattare, så att de förstår hur viktigt det är att prioritera f­ ysisk aktivitet. Därför gör vi varje år en Pep-­rapport, som redovisar aktuella fakta. Vi har också ett årligt

”Våra kroppar är konstruerade för att vara i rörelse. Men den fysiska aktiviteten har blivit hårt utmanad i dagens samhälle.” konvent – Pep Forum – för deltagare från o ­ ffentliga sektorn, ideella föreningar och näringslivet. Det brukar vara ett tusental personer som samlas för att lyssna på föreläsare, lära sig och inspireras.

Men ni jobbar också direkt med de unga?

– Ja, på så sätt att vi försöker underlätta de hälso­ samma valen och inspirera till fysisk aktivitet. Det kan handla om att bygga en Pep-park, en aktivitets­ yta som är tillgänglig för barn och unga. Eller ­anordna en Pep-dag, alltså en aktivitetsdag då barn och deras familjer kan testa olika aktiviteter.

Vi stöttar också skolor och föreningar i att göra hälso­ samma val, till exempel att byta ut ­sortimentet i skolkafeterian eller i­drottskiosken.

Utöver det har vi många samarbeten, till ­exempel med Fritids­banken. Det är en fantastisk ­organisation, som ­arbetar med att låna ut fritidsaktivitetsprylar ­gratis på över hundra orter

Hur gör man då – rent konkret – för att barn och unga ska röra sig mer?

– Vårt primära uppdrag är att förändra s­ amhället på en strukturell nivå. Vi lägger oss inte i vilka ­politiska beslut som ska fattas, men försöker lyfta sakfrågan och betydelsen av den. Det finns mycket man kan göra för att underlätta för barn och unga, och skapa mer jämlik hälsa.

69

70

71

runtom i landet. Vi hjälper dem att synas mer och sprida deras budskap.

Det handlar såklart också om ­socioekonomiska faktorer. Föreningslivet är inte alltid tillgängligt, man får inte sin fysiska aktivitet tillgodosedd i ­skolan, otrygga miljöer som gör att man inte k ­ ommer ut och det kan finnas kulturella hinder som gör att det inte är så enkelt att vara aktiv.

Det är också ganska stora skillnader på barn och ungdomar. De yngre rör på sig mer. Sedan kommer en brytpunkt, framåt slutet av mellan­ stadiet eller i högstadiet, där tappet är väldigt stort.

Jag möter ofta unga som inte känner sig hemma i träning eller idrott. Idrottsrörelsen, som ändå är fantastisk, kan kännas väldigt exkluderande för vissa.

Vi har just gjort en studie om detta, där en forskare på Karolinska Institutet har intervjuat tonåringar. Syftet är att undersöka vad ungdomarna upplever som hinder för fysisk aktivitet, men också vad de upplever som nycklar. Slutrapporten är inte färdig ännu, men vi hoppas få en hel del svar som kan hjälpa oss att se lösningar och initiativ. Även om vi försöker skapa systemförändring i samhället, där ansvaret ligger på oss vuxna, måste vi lyssna på och förstå målgruppen; våra barn och unga.

Märker ni att ert arbete har effekt?

– På kort sikt kan vi tyvärr ännu inte se någon tydlig förbättring i våra mätningar. Men det är ett långsiktigt arbete. Dessvärre har vi ju också haft en lång period med pandemi. Många som redan suttit stilla mycket, har nu rört på sig ännu mindre.

Samtidigt kan vi se att pandemin delvis har inneburit att de här frågorna har fått, kanske inte ett genombrott, men mer uppmärksamhet. Både beslutsfattare och gemene man verkar ha funderat mer på levnadsvanornas betydelse.

”Många som redan suttit stilla mycket, har rört på sig ännu mindre under pandemin.”

Under året har regeringen tillsatt en k ­ ommitté för främjande av fysisk aktivitet. Det är positivt, även om vi ännu inte sett vad som kommer ur det. Vi har också fått ett regeringsinitiativ som tittar på hur livsmedelsbranschen skulle kunna medverka till en utveckling mot hälsosammare kost. Även på lokal och kommunal nivå händer det saker. Flera kommuner har gått med i vårt pilot­ projekt, Pep Kommun. Där samarbetar vi för att skapa ett bra stödmaterial, som ska hjälpa kommunerna att jobba mer effektivt med barn och ungas hälsa och rörelse.

Kan du berätta lite om ”Projekt Assist”, er satsning på ledarskap inom basketsporten?

– Väntelistorna till basketklubbar växer i hela Sverige. Tillsammans med Svenska Basketboll­ ­ förbundet ska vi utbilda 500 nya ledare i åldern 15–25 år. Tanken från vår sida är att de här unga ska hjälpa klubbarna att ta emot fler barn, men ­också att deras utbildning ska ge effekt på längre

”Tillsammans med Svenska Basketbollförbundet ska vi utbilda 500 nya ledare i åldern 15–25 år.”

Finns det något särskilt hinder, som står i vägen för att barn och unga ska kunna röra sig mer och må bättre?

– Det är klart att det finns krafter i samhället som faktiskt motverkar utvecklingen. Såväl normer som exempelvis utbudet av onyttig mat har ä­ ndrats mycket, under lång tid. Vi har sett hur rörelse i ­vardagen har minskat drastiskt. Nu pratar jag inte om träningstrender och sådant, utan att om att ­promenera och röra på sig naturligt på olika sätt.

Förr cyklade många barn till och från skolan. Det har minskat med över 50 procent på bara 20 år.

Den digitala utvecklingen är självklart en utmaning. Idag hittar många äventyret ­stillasittande under långa perioder. Vi vill verkligen inte slita skärmarna ur barnens händer, men vi måste börja prata om baksidorna. Att det får konsekvenser för folkhälsan.

sikt. Oavsett om de stannar kvar inom basketen ­eller inte så hoppas vi att de fortsätter att använda sina idrotts- och ledarkunskaper på ett sätt som ger ringar på vattnet i framtiden.

Vad betyder stödet från Erling-Perssons Stiftelse för Generation Pep? – Generation Pep har haft stöd från Erling-Perssons Stiftelse som founding partner sedan starten 2016.

Stiftelsens engagemang och stöd har varit oerhört betydelsefullt. Med en solid och stabil finansiering behöver vi inte ägna värdefull tid åt att jaga medlemmar eller bedriva insamling. Istället kan vi lägga all kraft på att skapa systemförändring.

72

En del av pengarna kommer att gå direkt till ”Projekt Assist”, alltså basketprojektet jag berättade om nyss. Det är extra spännande, eftersom basket är den mest jämställda idrotten i Sverige. Basket finns överallt och många barn och unga tycker att den är mer som en livsstil än bara en idrott, där man spelar matcher och jagar poäng. Det ska bli oerhört spännande att följa det projektet och vad det kan få för långsiktiga effekter.

som rustar oss, och som ger oss goda möjligheter att hantera livets utmaningar.

”Vi vill verkligen inte slita skärmarna ur barnens händer, men vi måste börja prata om baksidorna.”

Nu sitter jag här själv som gammal elitidrottare, men det handlar inte ett dugg om att vi ska skapa förutsättningar för nya idrottsstjärnor. De som vill får gärna bli idrottsstjärnor, men det här handlar om att lägga grunden för ett liv där man orkar med toppar och dalar, och kan gå till sitt arbete och h ­ antera konflikter eller stress och annat som dyker på.

I framtiden behövs inte Generation Pep, helt ­enkelt. Då har vi kunnat avveckla oss.

Hur ser du själv på framtiden?

– Om jag får drömma personligt och stort, så tänker jag att fysisk aktivitet ska vara en helt ­ ­naturlig del i vårt samhälle. Sänkta trösklar gör att alla kan röra sig utifrån sina förutsättningar.

Var du är född, v­ ilken utbildning dina föräldrar har, en funktions­variation eller plånboken ska inte spela någon roll – alla barn och unga ska att möta gemenskap och rörelseglädje, både i förskolan, i skolan och på f­ritiden. Jag önskar ett samhälle

2 av 10

30%

> 50%

Så många barn och ungdomar når rekommendationen om 60 minuters fysisk aktivitet per dag.

I Pep-rapporten 2021 framgår att 30% av barn och unga uppger att deras skärmtid ökat under pandemin.

Drygt hälften av tillfrågade barn och ungdomar vill ha mer idrottsundervisning i skolan än vad de har idag.

OM PROJEKTET Mottagare: Generation Pep – en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att hela samhället ska engageras i barn och ungas hälsa. Målet är att skapa den förändring som behövs för att alla ska få möjlighet, och ha viljan, att leva ett aktivt och hälsosamt liv.

Namn: ”Hälsosam start i livet” med delprojektet ”Projekt Assist” i samarbete med Svenska Basketbollförbundet.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 2,5 miljoner kronor under ett år.

73

Pandemin har hindrat många från att röra på sig.

Elever från Alhanko Academy of Ballet.

74

ÖVRIGA DONATIONER

ERSTA VÄNDPUNKTEN 300 000 KR / 1 ÅR Barn som växer upp som anhöriga till ­personer med olika former av missbruk är vana vid att det är den beroendesjukes känslor och problem­atik som står i centrum. I skuggan av missbruket löper de unga en ökad risk att själva drabbas av psykologiska svårigheter, framtida psykisk ohälsa och eget missbruk.

Hos Ersta Vändpunkten ligger fokus på de anhöriga. Med insatser på många ­nivåer ­jobbar Vändpunkten för att de unga ska få ett fungerande liv som vuxna med stabila nära r­ elationer.

Genom olika aktiviteter fångar verksamheten både upp barn i förskoleålder, ton­åringar och unga vuxna.

RÄDDA BARNEN & RÖDA KORSET 150 MKR Krig och konflikt drabbar barn särskilt hårt och i den akuta utsattheten är det ur barnperspektivet viktigt att hjälpa både barn och vuxna. Rädda Barnen och Röda Korset gör med stöd ifrån bland andra Erling-Perssons ­Stiftelse humanitära insatser för människor på flykt ­ ifrån kriget i Ukraina.

Rädda Barnen arbetar i Ukraina och i­ntil­liggande länder bland annat med psykosocialt stöd, distribution av kläder och hygienartiklar, kontanter till familjer för basförnödenheter ­såsom mat, hyra och mediciner.

I arbetet med att hjälpa människor som drabbas av konflikten kommer Röda Korset att göra medicinska insatser i Ukraina men även i närliggande länder. Insatser för att hjälpa flykt­ingar i Sverige kommer också att göras. ”Det känns oerhört angeläget att bidra med stöd genom Rädda Barnen och Röda Korset för att möta de behov som kriget i ­ Ukraina ger upphov till”, säger Stefan Persson ordförande i Erling-Perssons Stiftelse.

Erling-Perssons Stiftelse donerade i mars 2022 i ett ­ första steg 150 miljoner kronor i humanitärt stöd med anledning av kriget ­ i Ukraina. Av dessa 150 m ­ iljoner kronor gick 75 miljoner till Rädda B ­ arnen och 75 miljoner till Röda Korset.

CLOWNMEDICIN 1,08 MKR / 1 ÅR Att vara sjuk och vistas längre perioder på sjukhus är inget vi vill förknippa med barndom.

Trots det händer det att barn blir allvarligt eller långvarigt sjuka. De påtvingade situationerna orsakar ofta stor stress hos barnen och deras familjer, men det kan också vara monotont och långtråkigt att vara sjuk. Ett ungt liv sätts på paus och kanske vet ingen riktigt hur lång ­pausen kommer att bli. Då är det är det extra välkommet att få bli förströdd, distraherad ­eller kanske få uppleva något alldeles extra.

Clownmedicin är en kulturell förening vars professionella clowner gör besök hos sjuka barn och deras familjer på sjukhus. Syftet är att underlätta och sprida glädje för barnet, deras syskon och föräldrar samt personal så att tiden på sjukhuset inte blir så svår.

MIN STORA DAG 2 MKR / 2 ÅR Organisationen Min Stora Dag arbetar också för att skänka glädje åt barn med allvarliga sjukdomar och diagnoser. Konceptet handlar om att låta barnens drömmar gå i uppfyllelse. ­Under sin stora dag får barnet uppleva något det drömt om, träffa någon det beundrar eller ha kul ihop med andra som vet hur det är att vara i deras situation.

75

ST YREL SEN

STEFAN PERSSON Styrelseordförande. Född 1947.

1969 –1973 Stockholms och Lunds universitet.

1976 –1982 Landschef för H&M i ­Storbritannien och ­ansvarig för H&M:s utlandsexpansion.

1982 –1998 Vd och koncernchef för H&M. 1998 –2020 Styrelseordförande i H&M. Övriga styrelseuppdrag i familje­ bolag.

ELISABETH TAMM Styrelseledamot. Född 1947.

CHARLOTTE SÖDERSTRÖM Styrelseledamot. Född 1977.

Elisabeth har en jur. kand. samt en civilekonomexamen från Uppsala universitet. Efter tings­­ tjänstgöring anställdes hon på Skatteverket i Stockholm. Hon har varit chef för Skatt och Familje­juridik på Carnegie och Ålandsbanken.

Charlotte har läst marknads­ ekonomi vid IIU. Hon var fram till 21 års ålder aktiv tävlingsryttare och driver idag Stuteri Arch i Skåne.

Stuteriet föder upp, utbildar och säljer hopphästar och belönades 2019 och 2021 av det inte­rnatio­ nella ridsportförbundet FEI med utmärkelsen ”Årets häst­ägare”.

Charlotte projektleder också sponsrings­projektet H&M We Love Horses.

Elisabet är ordförande och ansvarig i ett antal stiftelser bland andra Stiftelsen Alba Langenskiöld med Langenskiölds bokförlag, Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stiftelsen Tranås Säteri samt Sällskapet för Makarna Malmqvists minne.

76

Styrelsemedlem i familjebolag och Haga Gårdsförvaltning.

ST YREL SEN

SIGBRIT FRANKE Styrelseledamot. Född 1942.

TOM PERSSON Styrelseledamot. Född 1985.

Sigbrit avlade 1975 filosofie doktors­examen vid institutionen för pedagogik vid Umeå universitet. 1978 blev hon docent, 1982 professor i pedagogik. Under läsåret 87/88 innehade hon en gästprofessur vid UC at Berkeley.

Sigbrit tillträdde 1992 som rektor vid Umeå universitet och 1999 som universitetskansler, det vill säga chef för Högskoleverket.

Under åren 2008-2016 studerade Tom vid European Business School och Metropolitan Film School i London. Han har därefter jobbat med produktion och finansiering av projekt inom både TV och film.

Sedan 2016 driver Tom investmentbolaget CoMade som är verksamt inom media. Utöver det egna bolaget jobbar han med ett tiotal andra bolag inom film, TV och ljud.

Styrelser: Socialvetenskapliga forskningsrådet (SFR); Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA); Utbildningsveten­skap­ liga kommittén (ordf), Veten­ skapsrådet; Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS); The Swedish Medical Nano­ science Center (KI); Akademiska Hus; Kungliga Dramatiska Teatern (ordf); Lifco AB; Supreme Education Council, Qatar; Längmanska kulturfonden (ordf); Erik och Göran Ennerf­elts Stiftelse; Sten A Olssons Stiftelse för Forskning och Kultur (ordf för Donationsrådet); Umeå universitet (UmU); Gymnastik och Idrotts­högskolan (GIH); Senior ­advisor: ledningen för SU, för KTH, för UmU resp för Högskolan i Skövde. Särskild utredare: En ny lärar­utbildning.

Styrelseledamot i familjebolag samt bland annat i styrelserna för Breakable Films AB, Unlimited stories AB, Soundtelling, Art & Bob AB samt Naudio AB.

77

MARI-ANNE CRONSIOE OREFORS Adjungerad styrelseledamot.

Född 1957.

Mari-Anne har en ekonomexamen från Stockholms universitet. Efter examen arbetade hon fem år på H&M:s inköpsavdelning. 1985 till 2020 hade Mari-­Anne en central roll på Ramsbury Family Office som ekonomi- och admini­strativt ansvarig. Mari-Anne var med vid bildandet av Erling-­Perssons Stiftelse och var även med från starten av H&M Foundation som bildades 2007.

Mari-Anne sitter i H&M Foundations styrelse och har drivit stift­ elsens arbete såväl ekonomiskt som administrativt under dess 20 första år.

2021

BEVILJADE ANSLAG Erling-Perssons Stiftelse

VETENSK AP & FORSKNING

Karolinska Institutet, Lars Rydén Karolinska Institutet, Johan Lundin Umeå universitet, Beatrice Melin Göteborgs universitet, Margit Mahlapuu Chalmers, Fredrik Westerlund Uppsala universitet, Carina Blomström-Lundqvist Region Östergötland, Johan Junker Karolinska Institutet, Gunilla Karlsson Hedestam

SUMMA

LÖPTID

1,5 mkr 10 mkr 9 mkr 1,96 mkr 9 mkr 9 mkr 8 mkr 8 mkr

1 år 3 år 3 år 3 år 3 år 3 år 3 år 3 år

2,5 mkr 2 mkr 1,08 mkr 4,73 mkr 300 000 kr

1 år 2 år 1 år 3 år 1 år

3 mkr 320 000 kr 25 mkr

2 år 1 år 6 år

BARNS & UNGAS UT VECKLING

Generation Pep Min Stora Dag Clownmedicin Scouterna Ersta diakoni UTBILDNING & UNDERVISNING

O/Modernt Stiftelsen Forskning & Framsteg Stiftelsen Aptitum Akademi Saxå Bruk

78

2021

RÄKENSKAPER Erling-Perssons Stiftelse

MKR RESULTAT, 1 JAN-31 DEC

Verksamhetsresultat Resultat från värdepapper Ränteintäkter Årets resultat

2021

2020

-10 142 4 135

48 105 5 158

TILLGÅNGAR, 31 DEC

Finansiella anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar

1 650 646 2 296

1 738 644 2 382

EGET K APITAL OCH SKULDER, 31 DEC

Eget kapital Skulder* Summa eget kapital och skulder

1 767 529 2 296

1 722 660 2 382

ÖVRIGA NYCKELTAL

Beviljade anslag Ackumulerade anslag sedan 1999 Årets utbetalade anslag

90 3 618 222

* Avser beviljade ännu ej utbetalade anslag.

79

155 3 528 312

KONTAKT Ylva Linderson, forskningssekreterare ylva.linderson@erlingperssonsstiftelse.se Kristina Stenvinkel, kommunikation stenvinkel@ramsbury.se Erling-Perssons Stiftelse Drottninggatan 50 Box 1421, SE-111 84 Stockholm, Sweden erlingperssonsstiftelse.se

©Erling-Perssons Stiftelse, 2022 Fotografer: Carl Hjelte och Johanna Åkerberg Kassel / Söderberg Agentur, Kaupo Kikkas, Thomas Karlsson, Clément Morin och Benjamin Hailemariam Skribenter: Lotta Fredholm och Mattias Jersild Grafisk form och produktion: Open Studio Tryck och bokbinderi: Stibo Complete Typografi: Brown Pro och Sabon Papper: Woodstock Azzurro 285 g och Munken Polar Rough 150 g

erlingperssonsstiftelse.se