stödjer projekt inom vetenskaplig forskning,
undervisning och utbildning
samt barns och ungas utveckling. Stiftelsen tar
emot ansökningar från hela
Sverige och arbetar kontinuerligt med att driva utvecklingen framåt inom de utvalda områdena.
STEFAN PERSSON
Erling-Perssons Stiftelse har sitt ursprung i familjen
Perssons intresse för entreprenörskap och hur entreprenörskapet kan bidra till verklig samhällsförändring.
Erling-Perssons Stiftelse verkar för att genom utbildning främja entreprenörskap, för att ge barn och unga en bra start i livet och för att forskningen ska kunna flytta fram gränserna för vår gemensamma kunskap. Stiftelsen har sitt ursprung i familjen Perssons intresse för entreprenörskap och hur entreprenörskapet kan bidra till lösningar som kommer vårt samhälle till nytta.
Ett nyfiket, kreativt och lösningsorienterat förhållningssätt till omvärlden är viktigt i både entreprenöriella och vetenskapliga sammanhang. Det är samtidigt ett förhållningssätt som är bra att ha med sig då man som ung person söker sin väg i livet. Genom att hjälpa unga att hitta sin nyfikenhet och sin kreativitet hoppas vi också bidra till den återväxt av både kompetens och driv som är viktiga för ett hållbart samhälle.
Genom stiftelsens arbete får vi i familjen tillfälle att förenas i vårt samhällsengagemang och i vår övertygelse att kunskap är en resurs med kraft att förändra liv och som bör få komma många till del. Våra ändamålsområden speglar också teman som ligger oss varmt om hjärtat.
Under 2024 har stiftelsen fortsatt stöttat flera insatser för att främja entreprenörskap. Handelshögskolan i Stockholm beviljades ytterligare 50 miljoner kronor för att utveckla lokalerna där House of Innovation bedriver sin verksamhet. Stiftelsen F1RST:s verksamhet syftar till att informera och inspirera unga från studieovana bakgrunder till högre utbildning och i förlängningen, stimulera ett diversifierat entreprenörskap. F1RST erhöll
sex miljoner kronor fördelat på tre år.
Musikskolan Lilla Akademien fick stöd för att utveckla sitt utbildningsutbud till barn och unga. Nobelprismuseet erhöll stöd för sin publika verksamhet som med utgångspunkt i naturvetenskap, litteratur och fred vill sprida kunskap till både skolungdom och allmänhet.
Under året gjordes också historiska donationer till två av landets stora musikinstitutioner, Stockholms Konserthus och Kungliga Operan. Med fokus på att tillgängliggöra kultur för fler och för kommande generationer beviljades Konsert huset 100 miljoner kronor i stöd inför sitt 100- årsjubileum säsongen 2026/2027. Operan erhöll en donation om 100 miljoner kronor för att möjliggöra den kommande utbyggnaden som bland annat innefattar en andra scen för barnoch ungdomspublik. Från familjens sida är vi mycket glada över att kunna bidra till att dessa båda musikaliska mötesplatser kommer att kunna ta emot en allt bredare publik långt in i framtiden.
För första gången är stiftelsen med och stöttar den kommande Järvaveckan 2025, och då speci fikt veckans satsning på kultur, ”Kulturbron”. Genom Kulturbron vill man sänka trösklarna till kultur och kulturupplevelser för alla.
För att främja barn- och ungas hälsa i det krigshärjade Ukraina deltar Erling-Perssons Stiftelse med stöd i ett nordiskt initiativ, Nadija Children’s Foundation. På plats i Ukraina fokuserar initiativet på traumavård för unga. I ett samarbete mellan Astrid Lindgrens Barnsjukhus,
Beredskapslyftet och barnsjukhuset Okhmadyt i Kyiv bidrar stiftelsen också med stöd till Okhmadyt som sommaren 2024 drabbades av ett ryskt bombanfall. Sjukhuset är Ukrainas största barnsjukhus och stödet syftar till att stärka kompetens och ersätta eller förbättra utrustning på sjukhuset.
Nationellt har flera stöd delats ut för att underlätta barns och ungas deltagande i meningsfull fritid. Bland flera andra fina projekt är vi glada att över en fyraårsperiod stötta Fritidsbankens verksamhet som är spridd över hela Sverige.
Genom stöd till forskare vid svenska lärosäten hoppas stiftelsen bidra till ökade kunskaper som gör skillnad för människors hälsa. Under året 2024 har 68 miljoner kronor donerats till svensk forskning. Inom området ges huvudsakligen stöd till medicinsk forskning och tio projekt med medicinsk inriktning har fått stöd under året. Frågeställningarna berör i flera fall utveckling av nya potentiella cancerbehandlingar, men också inflammatorisk tarmsjukdom, stamcellsterapi för att bekämpa Parkinsons sjukdom samt individbaserad behandling av multipel skleros.
Totalt donerade Erling-Perssons Stiftelse under året 2024 drygt 400 miljoner till sina ändamålsområden. I den här årsberättelsen intervjuar vi flera av människorna bakom projekten som fått stöd. Vi får ta del av vitt skilda berättelser, men viljan att åstadkomma bra saker för medmänniskor och samhälle är en faktor som förenar dem alla.
Stefan Persson
Styrelseordförande
PERSSON
”Genom stiftelsens arbete får vi i familjen tillfälle att förenas i vårt samhällsengagemang och i vår övertygelse att kunskap är en resurs med kraft att förändra liv och som bör få komma många till del.
Våra ändamålsområden speglar också teman som ligger oss varmt om hjärtat.”
Sedan grundandet 1999 har Erling-Perssons Stiftelse gjort drygt 340 donationer, om sammanlagt 5,8 miljarder kronor.
På den långa listan av mottagare finns bland andra Karolinska Institutet, Handelshögskolan och Fryshuset.
Erling Persson grundade 1947 det företag som idag utvecklats till att bli den globala H&Mgruppen. 1999 bildades Erling-Perssons Stiftelse, till minne av hans många insatser inom handel och företagande. Stiftelsen har sin ekonomiska grund i donationer från familjen Persson.
Familjens stora intresse för entreprenörskap som positiv kraft i samhället, gjorde att stöd till utbildning på entreprenörskapsområdet blev ett naturligt första ändamålsområde för stiftelsen. Snart följde ytterligare två ändamålsområden, som syftar till att bättre rusta samhället inför framtiden: Stöd till forskning och stöd för att främja barn och ungdomars utveckling.
För att tänka nytt, och stimulera till nya lösningar, ser stiftelsen vikten av möten och samarbeten. Därför stöder stiftelsen gärna tvärvetenskapliga satsningar och projekt som knyter samman flera olika samhällssektorer.
Stiftelsens engagemang för projekten som stöttas grundar sig i ett förtroende för att projektägaren har förmågan att förflytta gränsen för vår gemensamma kunskap och förståelse och i övertygelsen att kunskap förändrar och förbättrar liv. Fram till idag har drygt 340 donationer gjorts. Sammanlagt har stiftelsen givit 5,8 miljarder till samhällsnyttiga ändamål.
Den hittills största enskilda donationen, om 600 miljoner kronor, gjordes 2022 till Stiftelsen Nobel Center. Donationen kommer att möjliggöra uppförandet av det nya Nobel Center vid Slussen i Stockholm, en byggnad som med sitt innehåll
kommer att upplysa, inspirera och stimulera.
Olika utbildningar inom entreprenörskapsområdet har tillsammans fått cirka 1,4 miljarder kronor, med Handelshögskolan i Stockholm, Stock holm School of Entrepreneurship och Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien som stora mottagare. Stiftelsens medel har även skapat möjlighet att starta utbildning och forskning i ett nytt ämne – modevetenskap (donation 75 miljoner kronor).
Denna utbildning är numera väletablerad vid Stockholms universitet.
Inom vetenskap är forskning om diabetes typ 1 det område där stiftelsen gjort sin största insats, med cirka 433 miljoner kronor till dags dato. Betydande stöd har också delats ut till forskning inom till exempel cancer, hjärt-kärlsjukdom, antibiotikaresistens och neurologisk sjukdom.
Fryshuset var den första barn- och ungdomsorganisationen som fick verksamhetsstöd av stiftelsen. Fryshuset har hittills drivit projekt med stöd av stiftelsen till ett sammanlagt värde av ungefär 195 miljoner kronor. Stödet har bidragit till att utveckla Fryshuset till ett mycket uppskattat centrum för barn och unga inom idrott, kunskap, fritidsverksamhet med mera. Barn och ungdomsorganisationer har tillsammans tagit emot cirka 700 miljoner kronor.
Vid utgången av 2024 hade donationerna ungefärligen fördelats mellan de tre ändamålsområdena enligt följande: 41 procent forskning, 47 procent utbildning och 12 procent barn och ungdom.
1999
Erling Persson grundade det företag som idag utvecklats till att bli den globala H&M-gruppen. 1999 bildades Erling-Perssons Stiftelse, till minne av hans många insatser inom handel och företagande.
De hittills största donationerna av humanitär karaktär beviljades i samband med den fullskaliga invasionen av Ukraina. Röda Korset och Rädda Barnen fick 2022 vardera 125 miljoner kronor i stöd för sitt arbete för människor drabbade av kriget.
75
År 2006 tillkom Centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet med hjälp av en donation ifrån stiftelsen på totalt 75 miljoner kronor. Sedan 2018 är modevetenskap en självständig akademisk disciplin vid universitetet.
200
Stiftelsen tar emot drygt 200 ansökningar om projektstöd per år. Omkring 150 av dessa är forskningsansökningar.
700
Stiftelsen hade fram till sista december 2024 beviljat medel till 92 projekt som främjar barn och ungdomars utveckling, sammanlagt 700 miljoner kronor.
41%
Nästan hälften av de medel som stiftelsen totalt delat ut, 2 miljarder kronor, har gått till forskningsprojekt ledda vid svenska universitet och högskolor.
138,5
Utbildning och forskning inom klimat och miljö är viktigt för att vi ska kunna bygga en hållbar framtid. Genom olika satsningar har stiftelsen donerat 138,5 miljoner kronor till dessa områden.
2,8
Området Undervisning & utbildning har genom åren tilldelats cirka 2,8 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 47 procent av samtliga donerade medel.
10 000
En donation om cirka 400 miljoner kronor, gjordes 2010 till Karolinska Institutet. Donationen möjliggjorde uppförandet av Aula Medica, 10 000 kvm i forskningens och utbildningens tjänst.
5,8
Sedan stiftelsens bildande 1999 har 5,8 miljarder kronor delats ut till tre ändamålsområden.
2 av 5
Ansökningar om stöd till forskning tas emot ifrån hela Sverige. Drygt 40 procent av alla huvudsökande är kvinnor.
4
Stiftelsens styrelse sammanträder för ordinarie beslutsmöten vid fyra tillfällen per år.
Stiftelsen lämnar ett år bakom sig där det varit tydligt
att nya utmaningar kan kräva nya sätt att ta sig an världen men att det i varje skifte också är viktigt att klokt
förvalta redan förvärvade erfarenheter och kunskaper.
Nya möten, nya kunskaper, nya samarbeten. Så skulle året 2024 i Erling-Perssons Stiftelse kunna sammanfattas. De nya inslagen har sina värden, men här ryms förstås också andra såsom relationer över tid och långsiktigt arbete.
Flera projekt bedrivs i helt eller delvis nya konstellationer för samarbete. I F1RST:s studie- och karriärfrämjande verksamhet samverkar skolor, lärosäten och näringsliv för att hjälpa unga att hitta sin väg till studier och arbetsliv. Sedan hösten 2024 är H&M-gruppen ny kunskapspartner i projektet.
Ett partnerskap mellan Astrid Lindgrens Barnsjukhus och barnsjukhuset Okhmadyt i Kyiv fick anta nya former efter att det ukrainska sjuk huset utsatts för bombanfall sommaren 2024. Det sedan tidigare existerande kompetensutbytet har förstärkts och genom bidrag från både privata och offentliga finansiärer omfattar stödet nu också ytterligare utrustning till det ukrainska sjukhuset. För att det ska fungera spelar den ideella föreningen Beredskapslyftet en viktig roll som administrativt nav.
Stiftelsen Nadija samlar, genom initiativtagaren Anne Berner, nordiska finansiärer i en satsning för barns hälsa och mående till följd av krig och konflikt. Satsningen sker i dialog med ukrainska myndigheter och medicinsk profession.
Dessa sektorövergripande partnerskap, där varje aktör bidrar med sina styrkor och kompetenser, berättar vi mer om i den här årsberättelsen.
Under året som gick beviljade stiftelsen historiskt stora stöd till två av landets kulturinstitutioner,
Stockholms Konserthus och Kungliga Operan. Stöden, om 100 miljoner kronor till vardera institution, bidrar till att musiken och dansen ska fortsätta att komma stockholmare och tillresta till del långt in i framtiden. För att attrahera nya grupper besökare hittar man nya arbetssätt. Bland annat berättar Operan att en del i det kan vara så handfast som att följa skolbarnen på vägen från skolan, via tunnelbaneresan, in till operahuset. På Konserthuset ser man nya grupper unga i publiken som tycks söka den autentiska upplevelsen av den musik man kanske hittat till via digitala kanaler. Knappast någon annanstans är förhållandet mellan etablerad kunskap och nya frågeställningar så påtaglig som i forskningen. Den befintliga kunskapen är ett villkor och helt nödvändig att ta avstamp i för att ställa frågor om dess hål eller svagheter och därmed möjliggöra utvecklingen av ny kunskap. Bland årets mottagare av forskningsstöd ställs frågor om varför en kronisk sjukdom kan ha så olika förlopp i olika patienter, och om en annan kan botas med ett nytt protokoll för stamcellsterapi. I ett cancerprojekt vänds perspektiven, vi vet att något gått snett i cancercellen men kan förklaringen till det ligga utanför cellen själv, i dess omgivning?
Dessa och flera andra kunskapstörstande och nytänkande projekt har vi här glädjen att berätta om från året 2024 i Erling-Perssons Stiftelse.
Ylva Linderson Forskningssekreterare
6 MKR / 3 ÅR
Tarmsjukdomen ulcerös kolit plågar i dag omkring 40 000 svenskar.
En orsak kan vara att tarminsidans skyddande slemskikt är för tunt vilket leder till att tarmen blir inflammerad. Forskarna vill återställa bättre slembildning, exempelvis via gynnsamma bakterier.
I våra tarmar beräknas det finnas 300 triljoner bakterier, den så kallade tarmfloran, som kan bestå av tusen olika slags bakterier. Hos en vuxen står de tillsammans för två hekto av kroppsvikten. De bakterier som utgör tarmfloran kan exempelvis bryta ner näringsämnen i mindre beståndsdelar som lättare kan tas upp av kroppen, tillverka vitaminer och de skyddar också mot att tarmen koloniseras av sjukdomsframkallande bakterier.
– På hela planeten finns få platser där det är så tätt mellan bakterierna som inom oss! Det fascinerar mig att en så tät kolonisation normalt fungerar så väl, säger Björn Schröder, biokemist och docent vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.
Vid ulcerös kolit är dock situationen annorlunda, eftersom tarmslemhinnan då blir inflammerad och skör.
– Vi tror att när det slemlager som normalt ska skydda tarmen blir alltför tunt kommer bakterierna för nära, vilket i sin tur triggar en inflammation, säger han.
Livsstilsfaktorer som fiberfattig kost och antibiotika ökar risken att drabbas av ulcerös kolit. Björn Schröder beskriver hur människor som flyttar från förindustriella områden till västvärlden löper ökad risk.
– På motsvarande vis ökar också antalet fall när ett geografiskt område ”västifieras” och man övergår till en mer fiberfattig kost, säger han.
Förekomsten i västvärlden, likt i Sverige, beräknas i dag vara omkring 20 per 100 000 invånare.
– Det är svårt att säga hur många fall det var innan industrialismens inträde, säger Björn Schröder.
Han refererar till en översiktsstudie som berättar att det första fallet beskrevs år 1859. Men från en handfull dokumenterade fall, ökade förekomsten under tidigt 1900-tal till att drabba miljontals människor i Nordamerika, Europa och Oceanien.
”På hela planeten finns få platser där det är så tätt mellan bakterierna som inom oss!”
Att mängden kostfiber i födan spelar roll beror på att bakterier som normalt finns i tarmfloran bryter ner de stora sockerstrukturer som bygger upp kostfibrer. Men är halterna av kostfiber låga, förser sig bakterierna istället av de sockerstrukturer som bygger upp tarmslemmet.
I det nu aktuella projektet Gut microbial mucus modulation during ulcerative colitis vill Björn Schröder och hans kollegor studera hur tarmslemmet ser ut hos människor med och utan ulcerös kolit, och om det går att påverka tarmens slemproduktion med hjälp av fiberrik kost.
I tidigare studier har forskarna sett att möss som utfodrats med en ”västerländsk diet”, som påminner om snabbmat och är fiberfattig, hade en sammansättning av tarmbakterier som orsakade skador i slembarriären.
Gruppen använder en metod som har utvecklats
I minus 180 grader förvaras avföringsprover, som tagits från personer som ätit olika slags kost. Forskarna ska bland annat analysera vilka bakterier som finns i tarmfloran.
av kollegor i Göteborg där de kan mäta både slemskiktets tillväxt och dess genomtränglighet. Tillväxten mäts i levande tarmvävnad som tas via en biopsi. Hos friska möss byggdes slemlagret på med 100–150 mikrometer på en timme, medan tillväxten hos de möss som fått fiberfattig kost var betydligt mindre.
”Vi tror att när det slemlager som normalt ska skydda tarmen blir alltför tunt kommer bakterierna för nära.”
På slemskiktets yta placeras också mikrometerstora plastkulor, som motsvarar en vanlig bakterie i storlek. Med konfokalmikroskopi går det sedan att se hur snabbt dessa tar sig igenom slemskiktet, vilket ger ett mått på dess genomsläpplighet.
I tarmfloran hos människor som fått kost med hög halt kostfiber fanns skyddande bakterier. Om avföring transplanterades till sådana möss som fått fiberfattig kost fick även dessa skydd mot att slemlagret skadades.
– Det var ett ”proof of concept” för att bra tarmflora skyddar. Vi kunde också identifiera en bakterie kallad Blautia coccoides som stimulerade slembildning, säger Björn Schröder.
Resultaten publicerades i Nature Communications i april 2024.
Nu är frågan hur det ser ut hos människor med ulcerös kolit. I en delstudie ska forskarna ta vävnadsprover, några millimeter i diameter, från tarmslemhinnan från tre grupper: från femton personer med ulcerös kolit som har en pågående inflammation i tarmen, från samma antal som vid tillfället inte har det samt från en lika stor tredje grupp utan diagnosticerad ulcerös kolit, men som gör endoskopi exempelvis vid screening för eventuell tarmcancer. I biopsierna mäts slemfunktion på samma vis som tidigare gjorts i möss, vilket kommer att ge svar på om klent med slem korrelerar med inflammation.
Alla får även lämna avföringsprov. Dessa transplanteras till möss och då går det att avgöra om olika sammansättning av tarmflorans bakterier kan orsaka slemdefekter.
I en andra delstudie har sjutton friska kvinnor fått äta på två olika vis. Antingen enligt de nordiska näringsrekommendationerna som innebär en större mängd frukt och grönsaker eller enligt LCHF, som står för ”low carbohydrates, high fat” och som har mycket lågt fiberinnehåll. Kvinnorna åt dieterna
i två fyra veckorsperioder och fick efter vardera omgången lämna avföringsprover. Tarmfloran ska nu transplanteras till speciella modellmöss som över tid spontant utvecklar inflammation i tarmen som liknar ulcerös kolit. Tanken är att se om inflammationen kan hindras alternativt snabbas upp beroende på vilken diet kvinnorna ätit. Att bara kvinnor ingick i studien berodde på att tidigare studier fokuserat på män, ofta idrottare.
I ett tredje steg ska forskarna artbestämma de bakterier som ingår i tarmfloror från de två första studierna.
– Här vill vi se exempelvis om någon bakterie alltid förekommer vid bra slemfunktion, och som då kan vara skyddande, säger Björn Schröder.
Forskarna vill även studera om det går att koppla god slemproduktion hos människor till vissa nedbrytningsprodukter. Genom så kallad metabolomik, där små metaboliter analyseras, går det också att se vilka små molekyler som tillverkas i en viss stund för att på så vis få en bild av vilka nedbrytningsvägar som är aktiva.
– I möss identifierade vi ju tidigare en viss bakterie och även några nedbrytningsprodukter, ett par korta fettsyror, som är gynnsamma. Även hos människor hoppas vi på att hitta liknande mönster, säger han.
Stödet från Erling-Perssons Stiftelse har stor betydelse.
– Vi blev verkligen jättejätteglada! Vi har tänkt länge på studien men inte haft medel för att utveckla metodiken men nu kan vi äntligen börja med det, säger Björn Schröder.
Som forskare har han verkat i såväl Europa som USA men lyfter Umeå.
– Det är så enkelt att samarbeta med läkare och andra forskare här! I det pågående samarbetet i LCHF-studien är alla forskare väldigt entusiastiska över att arbeta tillsammans och kombinera vår expertis, så Umeå är verkligen rätt plats att nu göra den här studien, säger han.
På fem års sikt hoppas han att projektet lagt grunden för att utveckla nya, probiotiska medel som i förlängningen kan komma att hjälpa patienter med ulcerös kolit.
– Antingen genom att vi kan ge specifika kostråd för att gynna vissa slags bakterier, eller att vi har hittat en nedbrytningsprodukt som i sig kan bidra till bättre tarmslem, och som man exempelvis kan äta som en tablett, avslutar Björn Schröder.
FAKTA / ULCERÖS KOLIT
Ulcerös kolit är en inflammatorisk tarmsjukdom, där samlingsnamnet på engelska är IBD efter ”inflammatory bowel disease”.
I Sverige lever ungefär 40 000 personer med ulcerös kolit, något fler män än kvinnor. Vanligen insjuknar personer i 35 till 40-årsåldern.
Symtomen är magsmärta, diarré och feber, och sjukdomen går ofta i skov.
Dagens behandling är symtomlindrande och förlänger tiden mellan inflammatoriska episoder.
Exakt vad som orsakar sjukdomen är inte känt, men livsstilsfaktorer som fiberfattig kost och antibiotika kopplas till ökad risk.
Vad gäller rökning ansågs det tidigare skydda mot inflammatoriska skov, men på senare år har forskare sett att rökning i sig verkar kunna öka risken att drabbas av ulcerös kolit – så dess påverkan är oklar. Snus däremot, tycks inte påverka risken för inflammatorisk tarmsjukdom.
Den sammanlagda gramvikten av tarmbakterier i tarmfloran hos en vuxen människa. 100 –150
Så många mikrometer byggs slemlagret i tarmen på per timme i människor. 40 000
Det antal svenskar som lever med sjukdomen ulcerös kolit.
OM
Projektledare: Björn Schröder.
Namn: Gut microbial mucus modulation during ulcerative colitis.
Vad: En orsak till den inflammatoriska tarmsjukdomen ulcerös kolit är att det slemskikt som normalt ska skydda tarmslemhinnan är för tunt och genomsläppligt. Forskarna vill undersöka om det går att skapa en tarmflora med gynnsamma bakterier som kan lindra eller bota sjukdomen.
Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 6 miljoner kronor över tre år.
I levande tarmvävnad går det att mäta slemskiktets tillväxt med en speciellt utvecklad metod. Med konfokalmikroskopi kan Sandra Holmberg och de andra forskarna studera hur pass genomsläppligt slemskiktet är (ej konfokalmikroskop på bilden).
8 MKR / 3 ÅR
Vid Parkinsons sjukdom dör dopaminproducerande celler i hjärnan. Forskarna kan från stamceller odla fram en hög andel celler som botar symtomen i djurförsök. I projektet vill de odla upp celler i klinisk skala för kommande transplantationsstudier med patienter.
I Sverige lever drygt 20 000 personer med Parkinsons sjukdom som drabbar uppåt två procent av befolkningen över 60 år. Problemet i dag är att de läkemedel som står till buds förlorar sin verkan över tid. Därför är en lockande lösning att transplantera friska celler till hjärnan som där ska kunna tillverka det dopamin som behövs.
– Sådana försök gjordes under 80- och 90-talet, bland annat i Lund, men då använde man celler från aborterade embryon. Förutom att det var etiskt komplicerat, är det också svårt att standardisera en behandling baserad på embryonal vävnad, säger Johan Ericson, professor i utvecklingsbiologi vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet.
Forskare har sedan början av 2000-talet istället riktat blicken mot humana pluripotenta stamceller, med hoppet att dessa på ett kontrollerat och effektivt vis ska kunna omvandlas till just det specifika cellslag som man önskar. Men det har visat sig inte vara fullt så enkelt.
Johan Ericson har som utvecklingsbiolog ägnat 30 år åt att förstå hur nervsystemet och olika delar av hjärnan utvecklas i tidiga embryon.
– Många inom stamcellsfältet har visserligen läst de forskningsartiklar som vi har skrivit under åren, men få har egen erfarenhet av det ”hands-on”-arbete som det innebär att styra stamcellers väg mot mognad, säger han.
I projektet Development of a therapeutically high-effective ATMP product for Parkinson´s disease är målet att använda ett speciellt framtaget
protokoll för att styra mänskliga stamceller till att börja bilda de celler som behövs vid transplantation. De celler man är ute efter är mesencefaliska dopaminproducerande celler, en variant av hjärnans totalt omkring 10 000 olika slags nervceller. Då de önskade cellerna inte överlever transplantation när de är helt differentierade är knepet att utveckla stamceller till omogna förstadieceller, som sedan förväntas utvecklas till fungerande dopaminproducerande celler efter transplantation.
Enligt Johan Ericsons och hans kollegors patenterade metod ska stamcellerna under en definierad tid utsättas för retinoinsyra, en signalmolekyl som utgår från A-vitamin.
”Få har egen erfarenhet av det ’hands-on’-arbete som det innebär att styra stamcellers väg mot mognad.”
– Det blir en mer reproducerbar process att stimulera cellerna en specifik tid, snarare än med en viss dos, säger Johan Ericson.
Att retinoinsyra kan användas för att stimulera utveckling av dopaminproducerande celler publicerade de i Nature Communications år 2022.
Därefter badas cellerna i lösning med en liten molekyl som stimulerar den så kallade Wnt-signalvägen för att styra utvecklingen mot den önskade celltypen. Den senare signalvägen är den som också andra forskargrupper har förlitat sig på.
Men Johan Ericson och hans kollegor använder alltså en kombination av signaler.
– Vi tror att vår metod bättre efterliknar cellernas normala utveckling i ett embryo vilket i sin tur resulterar i en förbättrad cellprodukt för behandling av Parkinsons sjukdom, säger Johan Ericson och lägger till:
– Det kan låta enkelt men att utveckla vår sekventiella metod har tagit oss tre år, plus tiden för att ta fram hur vi skulle använda retinoinsyra.
Genom att analysera specifika cellmarkörer ser forskarna att utbytet i transplantat landar på 60 procent mesencefaliska dopaminproducerande celler. Detta kan jämföras med andra metoder som nu är under klinisk prövning. Där är utbytet några enstaka procent och transplantaten innehåller främst oönskade celltyper som gör transplantatvolymen större utan att ge någon positiv effekt.
– Våra transplantat i prekliniska djurförsök är en kubikmillimeter där andras kan vara upp till femton gånger större, säger Johan Ericson.
”Vi tror att vår metod bättre efterliknar cellernas normala utveckling i ett embryo.”
För att undersöka hur cellerna fungerar i hjärnan använder forskarna råttor. Djuren åsamkas en kontrollerad skada i ena hjärnhalvan som ger Park inson-lika symptom i den kroppshalvan. Dessa försöker forskarna sedan ”bota” med transplanterade nervceller. När djuren åter kan använda båda kroppshalvorna på ett likvärdigt vis anses deras skada vara botad.
– Trots att våra transplantat är små botar vi våra råttor på halva tiden, på tre månader jämfört med ett halvår. Den snabba effekten förklaras av att merparten av de transplanterade cellerna utvecklas till dopaminproducerande celler, vilket gör att transplantaten innehåller en mycket stor proportion terapeutiska celler jämfört med alternativa metoder, säger Johan Ericson.
I dag pågår ett fåtal kliniska studier där stamceller framtagna enligt andra protokoll används.
Inom projektets ram vill Johan Ericson och hans kollegor nu odla upp stamceller enligt protokollet men i betydligt större skala och påvisa att produktionsprocessen är reproducerbar. När 500 000 stamceller sås ut i odlingsflaskor ska de bilda uppåt 675 miljoner celler, vilket räcker för att behandla 50 till 100 patienter, och cellerna ska
sedan frysas i ampuller.
– Fungerar detta som väntat är det sedan lätt att skala upp processen till industriella proportioner, säger Johan Ericson.
Eftersom cellerna i framtiden är tänkta att användas till människor får inga produkter från djur finnas närvarande under odlingsprocessen. Det är också viktigt att varje omgång framodlade celler håller jämn och hög kvalitet.
– Vårt omedelbara mål är att driva projektet till kliniska studier, och det är först då vi med säkerhet kan jämföra utfallet med de metoder som i dag är under klinisk utvärdering, säger han.
Att transplantera nervceller låter dock som en komplicerad och dyr behandling. Är det rimligt att tro att den ändå kan bli rutin inom vården? Här drar Johan Ericson en parallell till så kallad CAR-T-cellbehandling vid cancer. Då förändrar man genetiskt patientens egna T-celler utanför kroppen, och cellerna odlas därefter upp. När de modifierade cellerna sedan sätts tillbaka kan de jaga rätt på cancerceller i blodet och döda dem. En behandling kan kosta miljontals kronor, men behöver bara göras en gång.
– Även vid Parkinsons sjukdom handlar det om en engångsbehandling. I de mest lyckade studierna baserade på transplantation av embryonal vävnad sågs att vissa patienter blev i princip symtomfria och att dopaminproducerande celler fanns kvar vid patientens död 20 år efter ingreppet, säger han.
Hjärnans immunförsvar behöver heller inte vara på alerten på samma vis som i resten av kroppen, då den skyddas av blod-hjärnbarriären. Därför kan man utgå från stamceller som kan ligga på lut i frysen i kombination med immunhämmande behandling under ett år i samband med transplantationen.
– Till skillnad från dagens CAR-T-cellbehandling behöver man alltså inte nödvändigtvis utgå från patientens egna stamceller och man riskerar heller inte de starka immunreaktioner som är en allvarlig bieffekt vid dessa behandlingar, säger han.
Johan Ericson betonar vikten av stödet från Erling-Perssons Stiftelse.
– Det är fantastiskt! Trots att våra resultat ser mycket lovande ut har det visat sig svårt att få finansiellt stöd för att driva det här projektet från grundvetenskaplig forskning mot klinisk tillämpning. Det stöd vi nu har fått gör att vi får tre år då vi kan göra det vi vill och får då chans att knyta ihop säcken, säger han.
Enligt honom ansågs inom akademin frågan
om hur stamceller ska styras vara löst, men menar att kontinuerlig metodologisk förfining och förbättring är viktigt, särskilt för forskare som inte är ”först på bollen” – men framför allt för drabbade patienter.
– Det är ju som att man skulle ha stannat utvecklingen år 1984 när det fanns en stor och klumpig bärbar telefon, istället för att fortsätta och vidareutveckla dagens smarta mobiltelefoner.
Även inom akademin behövs utrymme för fortsatt forskning och utveckling, säger han.
Om projektet faller ut som forskarna tror hoppas han också att själva forskningsfältet ska lyfta.
– Jag trodde aldrig att jag som utvecklingsbiolog skulle få vara med om att faktiskt föra en potentiell behandling hela vägen mot kliniken, säger Johan Ericson.
FAKTA
Parkinsons sjukdom, förkortad PD efter engelskan Parkinson´s disease, uppstår när nervceller som tillverkar dopamin dör i specifika delar av hjärnan.
I världen lever 10 miljoner människor med Parkinsons sjukdom och i Sverige omkring 20 000 personer. Sjukdomen drabbar ungefär två procent av befolkningen över 60 år.
Vanliga symtom är svårigheter att röra sig, tala, svälja och prata och den som drabbas blir mimikfattig. Ett vanligt symtom är ”pillertrillande”, upprepade rörelser med handen.
Dagens behandling är symtomlindrande, men med tiden ger läkemedlen sämre effekt.
Vissa patienter får dock bra hjälp av så kallad ”deep brain stimulation”, när man via inopererade elektroder stimulerar vissa delar av hjärnan.
Så många kubikmillimeter är det cellimplantat som ska användas, femton gånger mindre än i andra studier.
Det kan jämföras med några få procents utbyte som andra grupper har publicerat. 1
3
Den andel dopamintillverkande celler som finns i transplantat i prekliniska djurförsök.
OM PROJEKTET
Så många månader tog det för råttor som fått celler transplanterade att bli fria från symtom.
Projektledare: Johan Ericson, medsökande Per Sveningsson.
Namn: Development of a therapeutically high-effective ATMP product for Parkinson´s disease.
Vad: Forskarna har tagit fram en metod för att omvandla omogna stamceller till dopamintillverkande nervceller, som ska transplanteras till patienter. Tidiga försök i djur visar på betydligt bättre utbyte av just det slags celler man vill ha. Nu vill de inom projektets ram utveckla metoder för att skala upp cellodlingen och påvisa hög terapeutisk effekt i djurförsök för att i nästa skede kunna samverka med en kommersiell partner för att inleda kliniska försök.
Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 8 miljoner kronor över tre år.
Kristian Pietras mål är att kunna behandla även trippelnegativ bröstcancer. Idén är att få cellerna att bilda de mottagare som dagens läkemedel kan slå mot.
6 MKR / 3 ÅR
Vid trippelnegativ bröstcancer saknar tumörcellerna mottagare för hormoner, något som gör cancerformen svår att behandla. Nu vill forskare styra om tumörcellerna till att börja uttrycka sådana mottagare, för att gängse läkemedel åter ska kunna fungera.
Att enskilda celler förlorar kontrollen och då omvandlas till tumörceller är ett uråldrigt fenomen. I augusti 2020 rapporterade forskare hur de i ett 76 miljoner år gammalt fossil av en noshornsdinosaurie kunnat se att djuret med en äppelstor tumör på vadbenet led av ett slags skelettcancer, osteosarkom. Men även människosläktet har under årtusenden levt med cancer.
– Vid en modern avbildningsundersökning av en kvinna som levde i Egypten cirka 2 400 år före Kristus, sågs partier av upplösning i skelettet. Det är karakteristiskt för hur det ser ut när bröstcancer har spritt sig, säger Kristian Pietras, professor i molekylär medicin vid Lunds universitet.
Varje år får drygt 10 000 kvinnor i Sverige en bröstcancerdiagnos, varav en dryg tiondel har så kallad trippelnegativ bröstcancer. Den kännetecknas av att tumörcellerna saknar mottagare för hormoner på ytan, vilket i sin tur gör sjukdomen svår att behandla. Kristian Pietras beskriver att forskarvärlden därför försökt hitta andra angreppspunkter för att kunna skapa riktade läkemedel.
– Men vi tänkte tvärtom – vi har ju redan bra läkemedel för cancer som är hormonkänslig, varför inte försöka få även den trippelnegativa formen att börja uttrycka sådana mottagare?
I projektet Targeting cancer-associated fibroblasts in triple negative breast cancer: from patients to biology and back again är det precis detta som är målet.
Kristian Pietras har intresserat sig för inte bara själva tumörcellerna, utan allt runtomkring, hela
tumörens mikromiljö. Exempelvis sådant som hur tumören får sin blodförsörjning och näring, men även vilken roll kroppens bindvävsceller spelar.
– Bindvävsceller har ansetts vara lite tråkiga eftersom man har tänkt att de mest ger stadga, men de har visat sig ha en mängd olika funktioner, säger han.
”Varför inte försöka få även den trippelnegativa formen att börja uttrycka sådana mottagare?”
För fem år sedan beskrev hans forskargrupp en ny signalväg i trippelnegativ bröstcancer, ett slags samtal mellan tumörcellerna och vissa slags bindvävsceller. Bindvävscellerna visade sig ligga bakom att trippelnegativa tumörceller behöll sin egenskap att sakna mottagare för hormoner. Men när forskarna kunde blockera signalvägen, eller samtalet om man så vill, då började tumörcellerna uttrycka mottagare för östrogen på ytan. Det gjorde dem känsliga för hormonbehandling med etablerade läkemedel, som tamoxifen och letrozol, något som fungerade i både modellmöss och i möss som fått patienters trippelnegativa tumörer insatta i sig. Resultaten publicerades 2018 i Nature Medicine De kunde senare visa att det hela fungerade även åt andra hållet: tumörceller som initialt hade östrogenmottagare på sig slutade uttrycka sådana om de utsattes för bindvävscellernas signaler, vilket publicerades i Oncogene 2024.
I det nu aktuella projektet ska forskarna
”Men
eftersom man gjorde en smoothie av alltihop gick det bara att se att det fanns banan och jordgubbe, men inte var och i vilka andelar. I dag finns tekniker för att skapa tredimensionella kartor över vävnader och då ser vi istället en fruktsallad där kanske just banan och jordgubbe alltid verkar förekomma tillsammans.”
Forskargruppen med Kristian Pietras i spetsen ska undersöka om det går att ”ställa om” patientens cancerceller inför operationen.
undersöka om det går att ”ställa om” patienters tumörer innan operation. De har inlett en studie kallad I-CONIC, som är en så kallad ”window of opportunity-studie”. I vården i dag finns väntetid mellan att patienter får diagnosen trippelnegativ bröstcancer och att de sedan opereras. Inom detta tidsfönster vill forskarna sätta in ett läkemedel kallat imatinib som kortfattat beskrivet blockerar signalvägen mellan bindvävscellerna och tumörcellerna. Läkemedlet är godkänt för behandling vid kronisk myeloid leukemi, men här får kvinnorna ta det i tio dagar innan de opereras.
– Vi har då små vävnadsprover på tumören vid diagnos och sedan tas prov igen vid operationen. Det ger oss data före och efter behandlingen med imatinib på om tumörcellerna börjat bilda östrogenmottagare, säger han.
Att varje person på detta vis är sin egen kontroll gör att det räcker med 20 kvinnor i den första delen av studien.
”För att komplicera bilden finns åtminstone fyra huvudgrupper av bindvävsceller och vi vill kartlägga vad de olika sorterna gör.”
Då det handlar om små vävnadsprover som tas inför operation behöver tekniken för att analysera dessa förfinas. För att få en bild av tumörerna före och efter behandlingen används ett rutintest kallat PAM-50, som läser av uttrycket av 50 gener i tumörcellerna. Forskarna nyttjar även RNA-sekvensering för att se olika genuttrycksmönster i tumörerna.
I en annan del av projektet utgår de från material i en pågående studie vid Lunds universitet kallad SCAN-B, där en stor del av bröstcancerpatienterna i Sverige ”söder om Mälardalen” fångas upp. I dag finns här data från 20 000 kvinnor. Förutom biopsimaterial som sparas i en biobank, samlar forskarna även in information om varje tumörs genetiska uttryck samt data om kvinnan och hur det gått för henne.
I detta stora material identifierar man patienter med trippelnegativ bröstcancer för att undersöka samverkan mellan bindvävsceller och andra celler i de sparade tumörproverna.
– Ingenting är ju enkelt, så för att komplicera bilden finns åtminstone fyra huvudgrupper av bindvävsceller och vi vill kartlägga vad de olika sorterna gör, säger Kristian Pietras.
Forskarna vill därför undersöka hur tumör-
proverna ser ut i tre dimensioner för att förstå samspelet mellan tumörceller och andra celler, som just bindvävsceller. Tidigare mosade man sönder tumören och såg då att den innehöll olika slags celler.
– Men eftersom man gjorde en smoothie av alltihop gick det bara att se att det fanns banan och jordgubbe, men inte var och i vilka andelar. I dag finns tekniker för att skapa tredimensionella kartor över vävnader och då ser vi istället en fruktsallad där kanske just banan och jordgubbe alltid verkar förekomma tillsammans, exemplifierar han.
Att kunna ta fram så mycket information om hur trippelnegativa tumörer är uppbyggda, vilka celler i dem som samspelar och att kunna korrelera tumörers olika egenskaper till olika utfall är enligt Kristian Pietras en unik kombination. Hans förhoppning är att projektet ska landa i att det går att styra om trippelnegativa tumörer till att bli hormonkänsliga.
– Då behöver vi i så fall bekräfta fynden i en större klinisk studie, där vi exempelvis vill kunna sätta in behandlingen för att styra om tumörerna under längre tid än de tio dagar som vi gör nu, säger Kristian Pietras och fortsätter:
– Vi är grundforskare men målet är att kunna göra skillnad för patienter med bröstcancer.
Stödet som projektet nu får från Erling-Perssons Stiftelse är varmt välkommet.
– Det betyder jättemycket för oss! Det innebär att vi kan behålla den höga kompetens vi har byggt upp i forskargruppen, något som är viktigt då inte minst kliniska studier kräver långsiktighet. Nu vet vi att vi har stöd under tre år, säger Kristian Pietras.
FAKTA / TRIPPELNEGATIV BRÖSTCANCER
Bröstcancer klassificeras i fyra huvudformer där den vanligaste är hormonberoende bröstcancer som utgör 70 procent av fallen.
Trippelnegativ bröstcancer står för omkring 10–15 procent, där andelen ser lite olika ut över världen – troligen baserat på genetik.
Beteckningen ”trippelnegativ” kommer sig av att tumörcellerna saknar tre mottagare på sin yta – mottagare för östrogen, progesteron och för HER2, som står för Human Epidermal Growth Factor Receptor-2.
Varje år i Sverige får 1 000–1 500 kvinnor diagnosen trippelnegativ bröstcancer, som har sämre prognos än hormonberoende cancer. Om kvinnan efter behandling får återfall är cancern ofta obotlig.
Dagens behandling är cellgifter och strålning samt kirurgi.
Immunterapi används också i allt högre utsträckning, även om det råder olika uppfattningar om hur effektiv behandlingen är.
4 200
Åldern på ett av de äldsta fynden av bröstcancer som spritt sig till skelettet.
20 000
Antalet kvinnor i studien SCAN-B där forskarna har full information om tumörernas genetik och om kvinnorna, samt sjukdomsutfall – en av världens största datasamlingar vid bröstcancer.
OM PROJEKTET
Projektledare: Kristian Pietras.
10 –15%
Så stor andel av alla bröstcancerfall är trippelnegativ bröstcancer.
Namn: Targeting cancer-associated fibroblasts in triple negative breast cancer: from patients to biology and back again.
Vad: Trippelnegativ bröstcancer är inte mottaglig för hormonbehandling. Forskarna vill styra om tumörcellerna så att de utvecklar sådan känslighet. De ska behandla 20 patienter med ett tidigare godkänt läkemedel och analysera tumörerna före och efter samt studera trippelnegativa tumörers mikromiljö.
Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 6 miljoner över tre år.
6 MKR / 3 ÅR
Vid multipel skleros skadar immunsystemet vävnad i centrala nervsystemet. Många får effekt av dagens läkemedel, men för individanpassad behandling krävs bättre kunskap om markörer – exempelvis de som förutspår aggressiv eller svårbehandlad sjukdom.
Sjukdomen multipel skleros, MS, drabbar drygt 600 personer i Sverige varje år. Från det att sjukdomen beskrevs i slutet av 1800-talet fram till mitten av 1990-talet saknades behandling, vilket resulterade i att läkare ofta drog sig för att ens ställa diagnosen. År 1993 rapporterades till slut att en substans kallad interferon beta kunde bromsa sjukdomen. Fredrik Piehl är professor i neurologi vid Karolinska Institutet samt neurolog vid Karolinska Universitetssjukhuset, och specialiserad inom neuroimmunologiska sjukdomar.
– Neuroimmunologin lockade eftersom den kombinerar de två komplexa fälten immunologi och neurologi. Jag har varit med om att MS gått från obotlig till att bli behandlingsbar, säger han.
Men kunskapen har tagit tid att sprida. Fredrik Piehl berättar om en patient som i privat regi gjort magnetkameraavbildning av hjärnan under flera år, där man sedan ett decennium konstaterat MS-lika förändringar i hjärnan. Men först efter en skidolycka gjordes en diagnostisk utredning.
– När hon kom till mig blev hon av förståeliga skäl frustrerad över att ingen hade reagerat på förändringarna, men den medicinskt ansvariga på den privata kliniken hade inte tyckt att det var värt att nämna eftersom det ändå inte gick att göra något...
Sedan interferon beta godkändes för 30 år sedan, har en rad immundämpande och symtomlindrande läkemedel sett dagens ljus, även biologiska läkemedel som olika antikroppar.
Sverige sticker ut genom att i första hand behandla med antikroppen rituximab. Den slår
ut immunförsvarets B-celler och läkemedlet är godkänt för ledgångsreumatism och cancer, men används ”off label” vid MS.
Fredrik Piehl och hans kollegor har i flera studier visat att rituximab har lika bra eller bättre effekt än dagens godkända MS-läkemedel. I en jämförande studie överträffade exempelvis rituximab dimetylfumarat, vilket publicerades i Lancet Neurology 2022.
”Jag har varit med om att MS gått från obotlig till att bli behandlingsbar.”
År 2016 fick Fredrik Piehl ett stort amerikanskt anslag på motsvarande 86 miljoner kronor och startade året därpå CombatMS, ett långsiktigt forskningsprojekt med syfte att karakterisera sjukdomsförloppet vid MS. I studien ingår 4 100 svenska MS-patienter.
– Ur flera aspekter kan det sägas vara världens bäst karakteriserade MS-kohort. Utöver neurologisk funktionsskattning och självrapporterade skalor har vi även tillgång till MR-bilder, biomarkördata via blodprover och ryggvätska samt genetisk information för många av deltagarna, säger han.
Utifrån data från CombatMS kunde forskarna se att rituximab hade bättre effekt än flera jämförbara MS-läkemedel, vilket publicerades i Annals of Neurology 2024.
Immunceller från blod kan odlas i cellkulturflaskor för att i detalj studera deras karaktäristik.
–
Dessutom sparar vi en miljard kronor per år eftersom rituximab är betydligt billigare. Från 2023 rekommenderar WHO rituximab vid MS vilket tillgängliggör en effektiv och förhållandevis billig behandling globalt, ett beslut mycket baserat på svenska studier, säger Fredrik Piehl.
Han lyfter två aktuella frågeställningar inom MS-fältet – vad sätter igång sjukdomen och vad gör att vissa drabbas av progressiv sjukdom?
Svaret på den första frågan är att det tycks handla om en olycklig mix av en speciell virusinfektion, viss slags genetik i kombination med ärftliga och miljömässiga riskfaktorer.
– Vi vet att det krävs att man först drabbats av infektion med Epstein-Barr-virus som är mest känt för att ge körtelfeber. Om man dessutom har viss genetik, som bland annat betyder ”fel” variant av transplantationsantigenet HLA, kan MS utlösas, säger han.
Vid infektionen känner så kallade T-hjälparceller i immunsystemet av hur HLA-proteinet ser ut ihop med proteinbitar från virus. Andra T-celler, som ska spåra upp och döda inkräktare, lär sig då känna igen detta som kroppsfrämmande och B- cellerna börjar i sin tur bilda riktade antikroppar. Men vissa HLA-varianter, särskilt en kallad DRB15, ökar risken att T-cellerna och antikropparna felaktigt skadar nervcellernas axon och det myelin som krävs för att nervsignalerna ska gå fram.
– Det är virusproteinet EBNA1 som ihop med HLA liknar något eller några proteiner som finns i hjärnan. Vilka är inte känt men det finns några kandidater, säger Fredrik Piehl.
Att antikroppar som skapas i kontakt med virus men som på detta vis också felaktigt känner igen ett kroppseget protein kallas korsreaktivitet.
Att få körtelfeber som tonåring eller ung vuxen, jämfört med som litet barn, tycks ge ökad risk för MS, tillsammans med miljöfaktorer som skiftarbete, övervikt och rökning.
Varför MS hos vissa av patienterna utvecklas till en svårbehandlad och stadigt försämrad sjukdom är oklart.
– Män har större risk för progressiv sjukdom och ofta ser man tecken på sådan försämring redan från 30–40-årsåldern, men vi vill hitta tydliga markörer för att fånga upp dessa patienter tidigare. Både för att kunna optimera de behandlingar som vi har tillgång till i dag, men också för prövningar med nya läkemedel, säger Fredrik Piehl.
I dag pågår fas-III studier med nya så kallade BTK-hämmare, som verkar kunna minska den
inflammation som finns lokalt i hjärnan.
– Som det ser ut nu kan dessa läkemedel bli tillgängliga kliniskt från slutet av 2026. De kan ha stor betydelse för de med progressiv MS, säger Fredrik Piehl.
I projektet Enabling personalized medicine in Multiple Sclerosis kommer fyra forskargrupper att angripa båda de ovan nämnda huvudfrågorna. Projektet står på tre ben och baseras till stor del på data som har alstrats inom CombatMS och från den europeiska multicenterstudien MultipleMS.
”BrainAge anger hur gammal hjärnan ser ut. Får man svaret '50 år' är det kul om man
är 60 år, men mindre roligt om man är 35.”
I projektets molekylärgenetiska del arbetar Fredrik Piehl och Maja Jagodics grupper med att analysera data. Forskarna kommer att använda en rad metoder för att exempelvis kunna koppla epigenetiska signaturer till sjukdomsutveckling, men också kartlägga HLA-varianter hos patienterna.
– Vi vill hitta markörer för att kunna förutsäga sjukdomens utveckling och individanpassa behandlingen, säger Fredrik Piehl.
Man vill även studera celler och antikroppar från patienter för att kunna slå fast vilka proteiner i hjärnan som den ovan nämnda korsreaktiviteten är riktad mot.
I delprojekt två står epidemiologi och biostatistik i fokus, där epidemiolog Thomas Frisell analyserar sjukdomsutveckling, samsjuklighet och livsstil. Man utgår från CombatMS, men även från regionala data från region Stockholm och från det nationella MS-registret samt från europeiska MultipleMS. Redan i dag är det känt att betydelsen av livsstil ökar ju äldre patienten är.
– För de som är yngre än 40 år står den medicinska läkemedelsbehandlingen i främsta rummet. Men efter 40 är det viktigt att börja ha koll på sitt blodtryck och att träna, och fysisk aktivitet blir ännu viktigare från 50-årsåldern, säger Fredrik Piehl och fortsätter:
– Så när patienter i medelåldern frågar hur de kommer att må framåt blir svaret att ”det är ett delat ansvar”.
Fysisk aktivitet kan vara motigt då många med MS upplever ihållande trötthet eller fatigue.
– Men här har vi redan bra studier som visar
att medicinsk behandling ger liten påverkan på det allmänna måendet, medan livsstilsfaktorer och just fysisk aktivitet är desto viktigare, säger han. Neuroradiolog Tobias Granberg leder den del av projektet som innebär att avancerade och delvis AI-baserade modeller appliceras på tusentals MR-undersökningar som utförts på personer med MS vid Karolinska Universitetssjukhuset. Sedan år 2023 har man där även tillgång till en kamera som kan alstra magnetfält på hela sju tesla och då ge extra högupplösta bilder. I samarbete med kollegor i Oslo ska rådata från MR-bilderna användas för att validera ett AI-baserat mått på hjärnans ålder, kallat BrainAge.
– BrainAge anger hur gammal hjärnan ser ut. Får man svaret ”50 år” är det kul om man är 60 år, men mindre roligt om man är 35, säger Fredrik Piehl.
Tanken är att åldersbestämningen ska ge en fingervisning om vilken typ av sjukdomsbild som patienten har – exempelvis om det ser ut som en sjukdomstyp där nuvarande behandling fungerar mindre bra.
– Dessa data är också bra för att kunna lugna patienter som undrar hur det ser ut för dem på 10–20 års sikt. Då kan vi säga att ”din hjärna har visserligen lite fläckar men motsvarar hur en frisk hjärna i samma ålder ser ut” – viktig information för patienten här och nu, säger han.
Stödet från Erling-Perssons Stiftelse är mycket välkommet.
– Det är pengar som verkligen kommer att göra skillnad! Vi kan sy ihop olika delprojekt där vi tidigare har alstrat en stor mängd data, säger Fredrik Piehl.
Om tre år menar han att det bör gå att identifiera de som löper hög risk att utveckla progressiv MS.
– Här tror jag att vi på ett kliniskt relevant sätt kommer att kunna komplettera MR-information via BrainAge med markörer i blod och ryggvätska så att vi fångar upp dessa patienter och kan ge dem andra läkemedel, säger han och fortsätter:
– Dessutom kommer vi via epidemiologin att ha bättre data på det långsiktiga utfallet vid olika slags samsjuklighet och livsstil, vilket i sin tur gör att vi kommer att kunna ge varje enskild patient bättre rådgivning.
FAKTA / MULTIPEL SKLEROS
I Sverige lever 20 000 personer med den autoimmuna sjukdomen multipel skleros. Sjukdomen drabbar 2 av 1 000 invånare, dubbelt så många kvinnor som män.
Vanligast är att insjukna i de tidiga 30-åren, men diagnosen kan också komma betydligt senare.
De första symtomen hos unga är domningar i en arm, ett ben eller i ansiktet. Ett vanligt symtom är också inflammation i synnerven. De över 40 år får oftare spinala symtom, som trötthet i rygg och ben.
Med blodprover och analyser i ryggvätska går graden av inflammation och skadeprocesser att följa över tid, bland annat genom att följa nivåer av proteinet NFL, ”neurofilament light”, en markör för pågående nervskada.
Vissa varianter av HLA kopplas till ökad risk för MS, som HLA-DRB15:01. För att utveckla sjukdomen krävs dock först infektion med Epstein-Barr-virus och vissa miljöfaktorer, som rökning, ökar på risken.
FAKTA / BEHANDLING MED RITUXIMAB
I Sverige ges i första hand behandling med antikroppen rituximab som slår ut B-celler. Läkemedlet är inte formellt godkänt vid MS men har i studier visat sig fungera lika bra eller bättre än godkända MS-behandlingar.
Ofta kan man glesa ut behandlingen med rituximab, då sjukdomen går att hålla i schack även om inte alla B-celler är borta. Utglesade intervall minskar risken för infektioner och ger bättre immunsvar vid vaccination.
90%
Så stor andel av alla vuxna har haft en infektion med Epstein-Barr-virus. Infektionen krävs för att utveckla MS, men är inte tillräcklig i sig.
1
Så många miljarder kronor sparar den svenska sjukvården per år på att använda rituximab som är billigare än dagens godkända MS-läkemedel och minst lika effektivt.
OM PROJEKTET
4 100
Antalet patienter i studien CombatMS där forskarna har MR-bilder, samt biobank med blodprover för genetiska data. Från 2 100 patienter finns även ryggvätska.
Projektledare: Fredrik Piehl, medsökande är Nicolas Ruffin (i Fredrik Piehls grupp) samt Thomas Frisell, Tobias Granberg och Maja Jagodic.
Namn: Enabling personalized medicine in Multiple Sclerosis.
Vad: Forskarna vill använda befintlig data för att med hjälp av molekylärgenetik, epidemiologi samt neuroradiologi hitta markörer som bättre kan förutsäga sjukdomsutveckling. Målet är individanpassad behandling.
Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 6 miljoner kronor över tre år.
UTVECKLA THERANOSTICS MOT
TROP2 FÖR ATT BEHANDLA CANCER
SOM BILDAR METASTASER
Thuy Tran, Karolinska Institutet
8 MKR / 3 ÅR
Det övergripande målet med forskningsprogrammet är att utveckla så kallad radiotheranostik. Programmet baserar sig på en unik kombination av diagnostik och behandling med radiomärkta monoklonala antikroppar som riktar sig mot ett specifikt mål i solida tumörer med dottersvulster, TROP2 (Trophoblast cell surface antigen 2). Projektet fokuserar särskilt på svårbehandlade cancerformer inklusive vissa typer av bröstcancer, cancer i urinvägarna, viss typ av lungcancer och andra cancertumörer i bukspottkörtel, prostata, livmoderhals och äggstockar. Den innovativa metoden har potential att avsevärt förbättra utfallet för patienterna vid dessa svåra sjukdomar och kan därmed ge nytt hopp till drabbade. Man hoppas kunna starta kliniska prövningar med TROP2-behandling under 2027.
KOMBINERAD DIAGNOSTIK OCH
MÅLINRIKTAD GENTERAPI MOT
ELAKARTADE HJÄRNTUMÖRER
Fredrik Swartling, Uppsala universitet 6 MKR / 3 ÅR
Maligna hjärntumörer har mycket hög dödlighet och det finns ett stort behov av nya behandlingsmetoder. Projektet fokuserar på att utveckla en plattform som erbjuder ett diagnostiskt kit för att förutse risken för återfall, samt att i nästa steg utveckla en celldödande genterapi med hjälp av modifierade virus. De celler som ett i första steg identifieras ha särskilt stor risk att bilda dottertumörer får i ett andra terapeutiskt steg en ny gen som kan döda cancercellen, även när den är vilande och inte skapar problem för patienten. Målet är att bygga evidens och plattform inför fas 1-prövning 2028.
FÖRBÄTTRA UPPTÄCKT AV BRÖSTCANCER MELLAN SCREENINGSTILLFÄLLEN: INTEGRERING AV MOLEKYLÄRA OCH BILDMÄSSIGA MARKÖRER FÖR
FÖRBÄTTRADE PROTOKOLL
Kamila Czene, Karolinska Institutet 6 MKR / 3 ÅR
Cirka 30 procent av bröstcancerfallen hos kvinnor som genomgår mammografi upptäcks mellan undersökningarna, så kallade intervallcancer. Dessa inkluderar både missade tumörer och snabbt växande tumörer med särskilt dålig prognos. Tidigare forskning har visat att intervallcancer hos kvinnor med låg mammografisk täthet är särskilt aggressiva och kan ha unika genetiska egenskaper.
Därför vill man i projektet:
1. Utforska ärftliga genetiska faktorer genom att analysera mutationer kopplade till intervallcancer.
2. Analysera blodprover tagna före diagnos för att upptäcka molekylära indikatorer för intervallcancer.
3. Analysera bildmässiga egenskaper hos missade intervallcancertumörer.
4. Kombinera genetiska, molekylära och radiologiska analyser med kliniska data för att förbättra riskbedömning.
Genom att identifiera kvinnor med hög risk för att utveckla intervallcancer är målet att förbättra bröstcancerscreening.
EN ATLAS ÖVER TARMFLORAN I OLIKA
ÅLDRAR, I HÄLSA OCH I SJUKDOM
Fredrik Bäckhed, Göteborgs universitet 6 MKR / 3 ÅR
Mikrobiomet i tarmen, tarmfloran, har stor påverkan på matsmältningen, producerar viktiga vitaminer, skyddar mot infektioner och utbildar immunsystemet. På senare år har förändringar i tarmfloran kopplats till olika sjukdomstillstånd, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar, allergier, autoimmuna sjukdomar och psykiska störningar.
I projektet sammanställer forskarna en atlas över tarmfloran hos friska svenskar genom livet och följer dess mognad under de första 17 åren i samma individ. Informationen om den friska tarmflorans utveckling kommer att användas som jämförelse med olika väldefinierade kohorter av patienter för att undersöka om tarmfloran kan förutsäga sjukdomsutveckling och om den förändras innan sjukdom utvecklas. Detta kan ge svar på om bakteriesammansättningen i tarmen är en potentiell orsak till sjukdomen.
TRYCKFÖRÄNDRINGAR I CENTRALA
NERVSYSTEMET KOPPLAT TILL
UPPFATTNING OM POSITION OCH RÖRELSE - PROPRIOCEPTION
Laurence Picton, Karolinska Institutet 15 MKR / 5 ÅR
Proprioception är den förmåga som gör att vi kan uppfatta de egna kroppsdelarnas positioner och rörelser. Förmågan utgör en viktig del av vår kroppsuppfattning och är nära knuten till vår rörelsekontroll. Länge har uppfattningen varit att proprioceptiva sensoriska nervceller bara finns i periferin, i våra muskler, i senor och leder. Skiftningar mellan vila och rörelse leder dock till förändringar av både spänning och tryck i intrikata mönster även i ryggmärgen. I ryggmärgen löper nerver som ihop med hjärnan utgör vårt centrala nervssystem (CNS).
Forskargruppen har funnit att nervceller i ryggmärgen har en receptor, piezo2, på cellytan som kan känna av mekaniska förändringar i form av ökat tryck. Nu vill man undersöka om dessa nervceller i CNS spelar en roll för proprioceptionen ihop med perifera nervceller.
KERSTIN BRISMAR AWARD
Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning 1 MKR / 1 ÅR
Translationell forskning inom diabetes är avgörande för att omvandla laboratorieresultat, lika med grundforskning, till patienters dagliga behov. Genom detta kan nya upptäckter snabbt
implementeras i klinisk praxis. Behandlingen av diabetes förbättras och risken för komplikationer minskar.
Kerstin Brismar Award delas ut till forskare som gjort insatser för den translationella diabetesforskningen. Målet är att förbättra vården och livskvaliteten för personer som lever med diabetes.
6 MKR / 3 ÅR
Erling-Perssons Stiftelse och F1RST inleder ett samarbete där ungdomar från studieovana hem får mentorer inom
H&M-gruppen som stöttar som kunskapspartner. Att unga talanger paras ihop med företrädare för den kreativa branschen ska på sikt öka mångfalden i näringslivet.
Glappet är stort mellan de som har föräldrar med eftergymnasial utbildning och unga som kommer från hem där föräldrar saknar högre utbildning. Sabinor Haas Lönnroth, verksamhetschef för F1RST, exemplifierar med två geografiska områden.
– I Vasastan har 75 procent en akademisk utbildning, men tar du tunnelbanan till Järva sjunker den andelen till 24 procent. Det är ett jättestort tapp och det man förlorar är vilka karriärvägar som unga ser framför sig och klivet mot högre utbildning, säger hon.
F1RST bildades 2023 av Daniel Sachs Stiftelse och Handelshögskolan och har som mål att unga från studieovana eller underrepresenterade grupper ska ta klivet till högre utbildning och välja icketraditionella studievägar.
I höstas fick F1RST sin hittills största donation på sex miljoner kronor från Erling-Perssons Stiftelse. Vid H&M-gruppen, som går in som kunskapspartner, är Åsa Agebäck global hr-chef.
– Möjligheten som stiftelsen öppnar upp för är att vi kan bidra och göra skillnad i frågor som är viktiga för samhället och samtidigt komma i kontakt med framtida talanger. När vi hörde om F1RST, som är eldsjälar och gör skillnad för unga personer från olika typer av bakgrunder, kändes det fint att få vara del av och stötta det arbetet, säger hon.
Ethel Ghirmai, global chef för employer branding vid H&M-gruppen, fyller i:
– Det är ett ypperligt tillfälle att tidigt etablera en relation. Många unga ska ut på arbetsmarknaden
och då kan vi visa att det finns fler roller hos oss än att jobba i butik och många karriärmöjligheter med vår globala närvaro. Vi kan visa vilka vi är som arbetsgivare och på vår kultur.
F1RST är spunna ur finanssektorn och samarbetet öppnar för nya möjligheter.
– Vi vet att den kreativa sektorn har varit otillgänglig, framförallt beroende på bristen på förebilder som får unga att våga ta klivet: ”Kan hon som ser ut som jag, kan jag också!”. Det saknas även öppna dörrar, man vet inte hur man ska ta sig in, säger Sabinor Haas Lönnroth och fortsätter:
– Vi är också nyfikna på H&M-gruppens många kvinnliga ledare. Våra kvinnliga studenter på Handels och Stockholms universitet tyckte det lät inspirerande och vill gärna få till ett samtal.
”Ofta tenderar unga att välja yrken som man redan känner till via föräldrar eller andra.”
I början av november 2024 hade F1RST tillsammans med H&M-gruppen kick-off i ljusgården på företagets huvudkontor i city. Här samlades ett drygt 20-tal F1RST-medlemmar och lika många företagspartners från olika branscher.
– Vi berättade om H&M-gruppen och de många olika möjligheter som finns i företaget och många unga blev förvånade. Både över att vi är ett så stort bolag med så många nationaliteter, men också över mångfalden i vår företagskultur, säger Ethel Ghirmai.
en kick-off i november
Åsa Agebäck flikar in:
– Jag har haft kontakt med flera av ungdomarna efteråt. Nu när vi har lagt ut våra internships, alltså våra sommarjobb, på vår hemsida skulle jag tro att en del av dem har sökt, säger hon.
Man presenterade även de första mentorerna, där en var H&M-gruppens styrelseordförande Karl-Johan Persson.
– I ett första steg erbjuder vi tre mentorer, som kan låta lite i vår skala. Men de här tre mentorerna och tre adepterna sprider sedan kunskap vidare i sina nätverk, till sina vänner och klasskamrater. På så vis får vi en mer kvalitativ spridning och förståelse av oss som arbetsgivare, säger Ethel Ghirmai.
”Är man några steg före ger man också tillbaka och är mentor åt yngre.”
Ofta tenderar unga att välja yrken som man redan känner till via föräldrar eller andra.
– Det är det gapet vi vill minska – många vet inte ens att man kan söka internships på H&Mgruppen, säger Sabinor Haas Lönnroth.
Hon pekar på att det handlar om ett ömsesidigt utbyte mellan F1RST och de företag de samverkar med.
– Vi hoppas att företagen ska hitta en målgrupp som kan vara svår att nå i rekryteringssammanhang. Våra medlemmar är talangfulla och ambitiösa unga som inte har vägarna utstakade framåt, men drivet finns. Vi vill att företagen ska se vår talangpool, attrahera dem och i framtiden anställa dem – det är vår långsiktiga förhoppning, säger hon. Förutom mentorskap och internships har F1RST och H&M-gruppen diskuterat prao, praktik och traineeprogram.
– Trainees introduceras till bolaget och får praktisk inblick. Det tror jag också att de här mentorskapen har bidragit till – att förstå hur en arbetsdag ser ut, vad man gör rent praktiskt – det är ju inte så lätt att lära sig i skolbänken, säger Ethel Ghirmai.
Sabinor Haas Lönnroth förklarar att i mentorsprogrammet F1RST Connect får deltagarna på universitetsnivå mentorer från företag, och sedan är de mentorer åt de yngre medlemmarna i F1RST från gymnasiet. F1RST erbjuder program från åttonde klass, genom gymnasiet och universitetet.
– Vi börjar i åttan för att vi vet att gymnasiet är för sent om vi ska inspirera till högre studier. Vi
samarbetar med skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller där vi ser att det är lägre andel högutbildade föräldrar, säger hon.
Skolprogrammet i högstadiet och gymnasiet kallas F1RST Step där lärare nominerar talanger men elever kan också anmäla sig själva. Här ingår workshops och man besöker Handelshögskolan, KTH och Stockholms universitet, och träffar studenter som går att relatera till men som är några steg före dem själva.
– Har du väl satt din fot på ett lärosäte är det klivet inte lika läskigt. Sen har vi företagsbesök där man får höra och träffa personer med olika roller – vi vill synliggöra fler karriärvägar, säger Sabinor Haas Lönnroth.
På universitetet vill man tydligt minska gapet till arbetslivet, via företagskontakter.
– Medlemmarna behöver veta ”Hur bygger man sitt nätverk? Hur landar jag det här jobbet? Vad kan jag jobba som när jag är klar med min utbildning?”, exemplifierar hon.
Sabinor Haas Lönnroth kallar det ett ”ekosystem”.
– Är man några steg före ger man också tillbaka och är mentor åt yngre. Den som kommer från förutsättningar som inte är starka har ofta viljan att ge tillbaka, säger hon.
Och insatserna gör skillnad.
– Flera av våra unga har bytt bana. Ett exempel är en student som studerar ekonomi vid Stockholms universitet och via F1RST fick kontakt med medieföretaget IN/LAB och nu jobbar där.
”Kan alla hitta sitt inre kall och vad de är duktiga på kommer effekten bli så mycket större.”
Men det är inte alltid som kursändringen uppskattas.
– Jag fick exempelvis samtal från en förälder som sa ”min son kom in på Handels och ska läsa ekonomi och kastar bort en säker och trygg framtid som läkare – vad har du gjort?”. Då handlar det om att ta samtalet och säga att det viktigaste är ju att ditt barn ska bli lyckligt men också att andra studieoch karriärvägar inte är fel. Kan alla hitta sitt inre kall och vad de är duktiga på kommer effekten bli så mycket större, säger hon.
Enligt Sabinor Haas Lönnroth handlar det om ett långsiktigt arbete.
– Om en medlem från åttan har gått på ett event eller träffat en universitetsstudent som själv har fått
en mentor – effekten kan komma långt senare. Så här gäller det att ha tålamod. Vi tror på att utbildning är vägen fram men vill också visa på att det finns många valmöjligheter.
Hon pekar på vikten av deras träffar.
– Det finns otroligt mycket företagsinformation på exempelvis hemsidor, men vår målgrupp behöver det där samtalet, det där mötet. Man vågar inte alltid ta plats som minoritet, säger hon och fortsätter:
– Jag vet att Handelshögskolan samarbetar med H&M-gruppen och tar emot studenter på retailprogrammet, men våra event är mindre och har stort fokus på inkludering, säger hon.
Ethel Ghirmai nämner att generationer tar till sig information på olika sätt.
– I kampanjer kan TikTok få en majoritet av uppmärksamheten medan LinkedIn inte alls ger lika mycket – det visar var framtidens generation hänger, säger hon.
Åsa Agebäck fyller i:
– De yngre generationerna bryr sig om vad bolagen står för, frågor som syfte, mångfald och hållbarhet är centrala. De vill inte bara ha ett jobb, de vill att bolaget ska stå för deras värderingar. För oss är det viktigt att leva upp till våra åtaganden och högt ställda mål och hoppas givetvis att de ska rimma väl med förväntningarna från unga talanger. Det är viktigt för oss att vara en ansvarstagande och attraktiv arbetsgivare.
”Vi tror på att utbildning är vägen fram men vill också visa på att det finns många valmöjligheter.”
Hon betonar också bredden inom H&M-gruppen.
– Vi har kollegor från många olika bakgrunder som älskar att jobba här då vi kan erbjuda många olika roller och perspektiv. Många från andra bakgrunder älskar att jobba här för att vi kan erbjuda båda delarna på ett inspirerande sätt, säger hon. Vad betyder då stödet från Erling-Perssons Stiftelse? Enligt Sabinor Haas Lönnroth handlar det om två delar.
– Dels det finansiella, att vi kan ha ett större team. Både för att kunna mäta effekter, men vi har också anställt en projektledare som fokuserar enbart på grundskolan vilket gör att vi kan erbjuda våra program i ett större geografiskt område. Det
finns en ”projektsjuka”, men vi ämnar finnas långsiktigt och vi vet att man behöver ha tålamod och jobba mot yngre åldrar, säger hon och fortsätter:
– Att få H&M-gruppen som kunskapspartner har varit minst lika viktigt. Alla vill ju inte gå till en bank eller bli konsult, då kan vi visa upp H&M-gruppen som en möjlig arbetsgivare med alla olika roller som finns i företaget.
Åsa Agebäck lyfter vikten av samsyn.
– Som arbetsgivare är en av våra grundvärderingar ”vi tror på människan”. Det innebär att vi alltid har sett glöden i ögonen på personer oavsett var de kommer ifrån och jag känner att våra värderingar rimmar väl med F1RST, säger hon.
Partnerskapet inleddes i höstas men sprider redan ringar på vattnet.
– Vår nästa omgång för mentorprogrammet är öppen nu och flera skriver att ”jag vill in i den kreativa branschen”. Innan har det bara varit konsult, finans och jurist, så bara man gör lite blir det en tydlig effekt, säger Sabinor Haas Lönnroth.
FAKTA / F1RST
Stiftelsen F1RST grundades 2023 av Daniel Sachs Stiftelse tillsammans med Handelshögskolan.
Man samarbetar med andra lärosäten, skolor samt med företag, främst inom finans, konsulttjänster och juridik.
Målet är att synliggöra utbildningsvägar och sänka trösklar till högre utbildning för unga talanger som inte har med sig detta hemifrån, för ökad mångfald inom akademi och näringsliv.
F1RST fångar upp medlemmar i grundskolans årskurs 8 och 9 och de följs via gymnasiet till universitetet. I dag finns man vid Stockholms universitet, Handelshögskolan, Kungliga Tekniska Högskolan samt vid Uppsala universitet och Göteborgs universitet.
I dag har man 1 600 medlemmar och inom verksamheten arbetar fyra heltidsanställda.
I det nya partnerskapet tilldelas tre talanger varsin mentor från H&M-gruppen varje termin.
FAKTA / H&M-GRUPPEN
Företaget Hennes & Mauritz grundades av Erling Persson år 1947.
Från Erling Persson kommer H&M-gruppens värderingar som bland annat handlar om tron på människan, teamwork och att det inom företaget finns stora möjligheter att växa och lära.
I dag har H&M-gruppen 140 000 medarbetare i 79 länder. 92 procent av medarbetarna finns utanför Sverige.
Enligt H&M-gruppens års- och hållbarhetsredovisning 2024 var vid räkenskapsårets slut 74 procent av medarbetarna kvinnor. I ledande roller, som butiks- och landchefer, var 64 procent kvinnor.
H&M-gruppen erbjuder sommarinternships inom design, tech och finans som riktar sig till universitetsstudenter med ett år kvar av sin utbildning.
24%
Andel av de från studieovana hem som går vidare till högre utbildning, jämfört med åtta av tio från hem med föräldrar som har eftergymnasial utbildning.
1/10
Andel inom finanssektorn som representerar en annan bakgrund än från studievana hem.
OM PROJEKTET
200
Antalet mentorer som totalt har förmedlats till F1RST:s nätverk.
Ansvarig: Sabinor Haas Lönnroth (F1RST), Åsa Agebäck och Ethel Ghirmai (H&M-gruppen).
Namn: Framtidens talanger – samarbete mellan Erling-Perssons Stiftelse och F1RST, med H&M-gruppen som kunskapspartner.
Vad: Målet att synliggöra vilka utbildningsmöjligheter och yrkesroller som finns inom ett kreativt bolag, och att lyfta fram talangfulla unga som annars kan vara svåra för företag att fånga upp.
Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 6 miljoner kronor över tre år.
100 MKR
Vid Hötorget i Stockholm tronar det himmelsblåa Konserthuset. Med en nyputsad fasad och rörliga programskyltar vill man
locka spontanbesökare och ett mål är att nå ännu fler barn och unga och fortsatt erbjuda besökarna en högkvalitativ musikupplevelse.
I april 2024 stod det klart att Konserthuset och Kungliga filharmonikerna fick ta emot en rekordstor donation från Erling-Perssons Stiftelse som kommer att användas för att rusta upp fasaden och tillgängliggöra huset för att nå nya och yngre åldersgrupper.
Sedan september har Susanne Rydén tagit över från Stefan Forsberg som chef för Konserthuset.
I Konserthusets årsberättelse står det: ”Ett musikens palats med låga trösklar och höga dörrar som kommer att bli än mer välkomnande och inbjudande genom den generösa donation som konserthusstiftelsen förlänades av Erling-Perssons Stiftelse under 2024 med målet att i en högre grad tillgängliggöra byggnaden och dess innehåll”.
– En yta och en fasad, oavsett om det gäller byggnader eller människor, är intressant men det som finns på insidan är det viktiga. Man kan ha en utsida som bjuder in, men det som händer på insidan – det är avgörande, säger hon.
Varje år erbjuder man drygt 200 konserter i egen regi, plus omkring 40 av gästande musiker. Totalt ges hela 1 100 publika evenemang i form av visningar, konserter, foajékonserter och sommarprogram. De kommande åren firar man också att själva Konserthuset fyller 100 år 2026 och året därpå firar Kungliga Filharmonikerna 125 år.
– Själva firandet pågår under hela säsongen 26/27 med en extra guldkant genom hela året i form av gästande stjärnsolister, festlig programläggning, seminarier, utställningar och nya konsertformer, säger Susanne Rydén och fortsätter:
– Musikens plats och betydelse i samhället och i människors liv är minst lika viktig i dag som när Konserthuset byggdes, för att ge Kungliga Filharmonikerna ett hem och stärka stadens attraktionskraft. Kungliga Filharmonikerna spelar ofta för en vuxenpublik, men är även aktiva i skol-, barn- och familjekonserter.
– Orkestern är själva navet. Det finns en passion och en vilja sedan år 1917, redan innan Konserthuset fanns, att göra konserter för barn och unga.
”Det är djupt rotat i husets och orkesterns DNA, att möta generationerna från första början.”
Det är som ett varmt stråk genom husets historia, säger Karina Svensson, som sedan 2012 ansvarar för Konserthusets barn- och ungdomsverksamhet. Susanne Rydén fyller i:
– Det är djupt rotat i husets och orkesterns DNA, att möta generationerna från första början.
En viktig del är skolkonserterna, något som man fattade beslut om då det efter pandemin blev tydligt att det satt långt inne för skolorna att återuppta sina besök.
– De är gratis för alla och innebär att vi kan tillgodose det som står formulerat i barnkonventionen – att barn och unga har rätt att till fullo delta i konst- och kulturlivet, säger Susanne Rydén.
På hösten 2022 satte man i gång på försök och
insåg snabbt att det var mäkta populärt. Nu ges ”Ludde B” – dockan som guidar skolbarnen in i Beethovens musikvärld.
– Häromveckan var nästan 10 000 barn här, med tre skolföreställningar om dagen, plus två publika föreställningar med över tusen personer. Och det är likadant med föreställningar som görs för förskolans olika åldrar – även där har vi sett ett stort sug efter publika biljetter, säger hon.
Det senaste tillskottet för en yngre publik är ”klassiskt för bebis” med åldersgräns tolv månader, alltså att publiken inte får vara äldre än ett år.
– Men de får ta med sig sina vuxna för säkerhets skull, förtydligar Karina Svensson.
En målgrupp som, enligt henne, varit svår att nå är ett till treåringar.
– Vi vill täta alla luckor i uppväxtkedjan med nya föreställningar och de har hamnat emellan. Tre till femåringarna leker i kammarmusiksalen och de upp till ett år får lyssna på kammarmusik utan något speciellt tilltal. Men ett till treåringar är en klurig grupp, som vi nu gör en separat satsning för – ett aktivt, musikaliskt och lekfullt koncept som ännu inte har fått något namn, säger hon.
”Ett till treåringar är en klurig grupp, som vi nu gör en separat satsning för.”
Förutom konserter lyfter Susanne Rydén instrumentprovningarna.
– Här kan barn komma och prova på, testa. Och där har vi varit framgångsrika med att få just unga musiker som visar, exempelvis från Lilla Akademin, eller från andra skolor. Så att barn ser att det är andra unga som musicerar, säger hon.
Karina Svensson fortsätter:
– Då blir det på riktigt för barnen, att folk som ser ut och pratar som dem, gör helt fantastiska saker. En ledstjärna är att nå ut till alla vilket möjliggörs via Konserthusets hemsida, som de filmer om varje instrument i symfoniorkestern, som skolor i hela landet använder som läromaterial. På hemsidan finns också Barnens musikbibliotek, med föreställningar och 37 olika filmer tillgängliga för vem som helst, riktade till barn från tre år. En annan satsning är musik parad med samhällsengagerade ämnen, för att konsertupplevelsen ska gå att använda brett i undervisningen. Ett exempel är Baltic, en föreställning om en miljörobot som tillsammans med barnen hjälper till att fixa miljön runt Östersjön.
– Det var kul att ta in röster från länder runt Östersjön och förmedla att ”vi jobbar tillsammans för att få det bra”. Det är inte radikala toner, men det funkar – man lär sig att säga hej på varandras språk och vi förmedlar en vänlig känsla, säger Karina Svensson.
Konceptet turnerade och sattes upp i Helsingfors och Tallinn.
En viktig del är samarbeten med kulturskolan för att fånga upp musikintresserade barn.
– Innan våra abonnemangskonserter bjuder vi in så att de i olika konstellationer kan spela i foajén när publiken kommer. Och sen får de gå på konserten, säger Karina Svensson.
Från nästa spelsäsong ska man också sjösätta ett ungdomsråd för att stärka ungas inflytande. Det ska bestå av en grupp engagerade 16–21-åringar vilka också ska fungera som ambassadörer. Tanken är att de ska lyssna på konserter, träffa artister och insupa det aktuella utbudet men också göra sina röster hörda och i viss mån kunna påverka.
– Det här är någonting som händer även bland kollegor ute i Europa och visar på vikten av att ge barn och unga inflytande, att släppa in dem och ta deras intresse på allvar, säger Karina Svensson.
Men att ungdomar kommer med egna idéer är i sig inget nytt, menar hon.
– Exempelvis har de med vårt stöd organiserat pop up-konserter ute i skolor. De har hittat den här musiken och brinner i sin tur för att den ska nå flera.
Båda pekar på ett ökat musikintresse hos yngre.
– En undersökning från Finland visar att unga lyssnar mycket mer på klassisk musik än vad deras föräldrar gör – klassisk musik trendar. Vi märker av en stor ökning av unga besökare, speciellt när det är pianokonserter, då är det ovanligt mycket unga killar i publiken. De hänger kvar sen för att prata med våra solister och vi brukar försöka se till att de mötena blir av, säger Karina Svensson.
En anledning kan vara Spotify-listor med lugn musik som passar vid studier.
– Det är som en lektion i klassisk musik. Min egen son har valt en väg inom ekonomi och finans men när han pluggade sa han att den bästa musiken att läsa till faktiskt är Beethoven, exemplifierar Susanne Rydén.
Känslan av autenticitet i konsertögonblicken är speciell i den värld som unga har vuxit upp i.
– De är ju väldigt digitala och här får man vara på en plats som är helt odigital. Det är lite främmande och speciellt, men också underbart. Jag
Karina Svensson och Susanne Rydén utanför Konserthuset som ska få en ansiktslyftning inför kommande jubileum. ”Själva firandet pågår under hela säsongen 26/27 med en extra guldkant genom hela året”, säger Susanne Rydén.
I Grünewaldsalen kan besökarna äta sin matsäck. Där samlar också den årliga Blue House Youth Jazz Festival hela 440 ungdomar. ”Det är gränsen för vad vår Grünewaldsal rymmer” säger Karolina Svensson.
tycker att man möter många unga som reflekterar över det där – att man är i stunden och ser ett behov av att lägga bort telefonen en stund, säger hon.
Två veckor tidigare hade de via mentorskapet Framtidssmedjan besök av en grupp unga tjejer från utsatta områden.
– Den typen av organisationer försöker vi identifiera och välkomna. Det här ska vara ett hus som är tillgängligt för alla och den första upplevelse man har av orkestern är ju ofta omvälvande. De tyckte det var häftigt att sitta nära, bakom orkestern – det blir ju en rent fysisk upplevelse, när musiken får allt att vibrera, säger Karina Svensson.
Förutom klassisk musik bjuder det blå huset på populärmusik, världsmusik och inte minst jazz där Blue House Youth Jazz Festival varje år samlar 440 ungdomar mellan 13 och 21 år.
– Det är gränsen för vad vår Grünewaldsal rymmer så vi kan inte ta in fler. De har workshops och seminarier på Musikhögskolan på lördagen och lyssnar på konsert här på kvällen, och på söndagen tävlar de, säger Susanne Rydén.
Karina Svensson fyller i:
– Du kan tänka dig vilken energi det blir med 440 tävlande ungdomar! Det är härligt, för de hyllar varandra – ”Åh du vann! Yes!” – det finns ingen missunnsamhet. När man har varit med på den prisutdelningen blir man varm i hjärtat.
”Det blir ju en rent fysisk upplevelse, när musiken får allt att vibrera.”
Via guidade turer kan besökare också möta konst och arkitektur innanför väggarna.
– Den här miljön är helt makalös, det är så vackert. Vid en visning ser man sådant man annars inte tänker på. Ska man på konsert ruschar man igenom, tänker på var ska vi sitta och var ska jag hänga av mig, men missar kanske att det är en liten delfin uppe på spegeln, säger hon.
Vid den kommande fasadrenoveringen kommer även utsidan att fräschas upp.
– När statiska affischskåp blir digitala med rörlig bild ger det bättre förutsättningar för att berätta om det som händer på insidan och kunna locka in spontanbesökare, säger Susanne Rydén.
Vad betyder då Erling-Perssons Stiftelses stöd?
– Oändligt mycket! Det möjliggör någonting vi har stort behov av, men att en väletablerad, respekterad
del av vårt samhälle ser det vi gör och det vi kan göra är ett förtroende som ger ringar på vattnet och som vi ska förvalta på allra bästa sätt, säger Susanne Rydén och fortsätter:
– Jag tror också att det är en otroligt viktig signal att musik och kultur är en bärande del av vårt samhälle, så det finns ett stort värde också utanför det rent monetära.
”Allting som i dag kittar ihop oss istället för att sära på oss är oerhört viktigt.”
Som nytillträdd chef är hennes vision att nyttja musikens kraft som sammanhållande faktor.
– I grunden är jag sångerska och har rört mig i stora delar av världen. Men oavsett om det har varit i det intima formatet i en liten landsortkyrka eller i Royal Albert Hall handlar det alltid om att nå människor med musiken och förmedla den. Den kraften behövs – det är någonting vi kan samlas kring som ger oss kraft och energi och gemenskap. Allting som i dag kittar ihop oss istället för att sära på oss är oerhört viktigt. Och åldern spelar ingen roll, det gäller från de allra minsta och hela livet igenom, säger Susanne Rydén.
FAKTA / KONSERTHUSET
Byggnaden är ritad av Ivar Tengbom och invigdes 1926. Huset är smyckat av Isaac Grünewald, Carl Malmsten och Carl Milles.
Konserthuset ingår i European Concert Hall Organisation, ECHO, en sammanslutning av 22 ledande europeiska konserthus. Där har Konserthuset inspirerat med arbete inom jämställdhet och hållbarhet samt omfattande barn- och ungdomsverksamhet.
Via ECHO sker årligen serien Rising Stars, där konserthusen nominerar och sedan väljer vilka unga stjärnskott som får turnera, ett evenemang som fungerar som en plantskola.
40%
Andelen av presenterade tonsättare som är kvinnor.
1/3
Den andel av evenemangen som riktas till barn mellan tre och 18 år.
OM PROJEKTET
10 000
Så många barn tar del av musiken vid en skolkonsertvecka.
Projektledare: Susanne Rydén, Magnus Ericsson (administrativ direktör) samt Jeanette Hultstrand (fastighetschef).
Namn: Upprustning av Konserthusets fasad för framtida generationer.
Vad: Under 2026 firar Konserthuset 100 år. Man har tidigare renoverat husets interiör och nu vill man rusta upp och modernisera utsidan.
Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 100 miljoner kronor.
100 MKR
Att Operahuset behöver renoveras har varit ett faktum i decennier, men nu är starten för den stora omgörningen inplanerad till år 2027. En del är en ny barn- och ungdomsscen vars publika foajé mot Kungsträdgården ska locka in nya generationer av besökare.
Kungliga Operan är Sveriges nationalscen för opera och balett och Operahuset som det ser ut i dag stod klart redan 1898. Tidens tand har satt sina spår och besökarna möts nu av en byggnad delvis draperad i plasttäckta byggnadsställningar. Under 2024 har Operans personal även tampats med vattenläckor, avloppsproblem, avstängda hissar, fönsterrenovering och dessutom plågsamt högljudda bilningsoch borrningsarbeten. Trots allt blomstrar den konstnärliga verksamheten.
”Nu finns det en plan som är långsiktigt hållbar för att fortsätta utvecklas och vara kvar här.”
I januari 2025 stod det klart att Antonia Ax:son Johnson med familj, Erling-Perssons Stiftelse samt Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond, donerar 100 miljoner kronor vardera. En viktig satsning är en ny scen dedikerad till barn- och ungdomsverksamheten samt nya balettsalar.
Fredrik Lindgren, verkställande direktör för Operan sedan 2022, är mycket hoppfull.
– I den här delen ska det bli en ny, inbjudande entré så det blir lättare att få nya publikgrupper att våga sig hit. Tillbyggnaden är viktig för att den här renoveringen och ombyggnationen ska bli långsiktigt hållbar och inte bara en ommålning och ett stambyte där vi blir ännu mer trångbodda för att man ska installera ny teknik, ventilation och
klimatanläggningar. Här får vi plats, alla konstnärliga kollektiven, säger han.
Ellen Lamm, sedan september 2021 chef för Unga Operan, håller med.
– På Rotundan där vi i dag har vår verksamhet är vi inklämda och kan inte riktigt erbjuda skolor att komma när det passar dem. Det finns heller ingenstans för skolelever att äta matsäck. Så det är väldigt illa anpassat. I de nya lokalerna får vi andra ytor med möjlighet till exempelvis workshoprum, något som vi hittills bara har kunnat drömma om, säger hon.
Årligen sker en halv miljon publikmöten, inkluderat fysiska möten både i och utanför huset.
– Vi brukar till exempel alltid göra en konsert i Hagaparken på nationaldagen, och vid fint väder brukar det vara 30-40 000 där. Vid vår utomhuskonsert här på Gustavs Adolfs Torg i samband med Stockholms kulturfestival brukar det komma 10–15 000 personer, säger Fredrik Lindgren.
Även vid digitala sändningar, som via den egna kanalen Operan Play eller SVT:s tevesända föreställningar, samlas publikdata.
Sedan 2003 satsar man på barn och unga via Unga Operan.
– Vår huvudmålgrupp är 5–18 år, men vi har gjort föreställningar för barn så små som sex månader, säger Ellen Lamm.
Förutom de konstnärliga projekten finns även pedagogisk verksamhet.
– Bara via föreställningar riktade specifikt till barn på Rotunda-scenen och via vår pedagogiska
och
verksamhet nådde vi 33 000 barn 2024 – sammanlagt nådde Kungliga Operan 63 000 barn och unga, säger Ellen Lamm.
Det kan handla om guidade visningar för skolklasser, workshops ute i skolor och konsertprogram eller festivalbesök. Ofta handlar det om interaktiva aktiviteter med tema som operasång, mimskådespeleri eller balettdans.
– Vi ser gärna att vi möter varje enskild skola med ett paket av olika aktiviteter – först en workshop där våra pedagoger kommer ut och jobbar med exempelvis operasång, sedan en föreställning och så avslutar man med en guidad visning, eftersom det ger störst genomslag att möta verksamheten på många olika sätt, säger hon.
Årligen spelar man två riktade föreställningar och dessutom finns Barnlördagar på helgerna samt lovverksamhet, där familjer kan delta.
– Prova på balett är populärt, eller kostymprovning. Sedan har vi uppsökande verksamhet, just nu i bland annat Botkyrka, där barn på fritidsgårdar bildar Unga operakörer, säger Ellen Lamm.
En urpremiär under våren är operan Julius Caesar, med mellanstadiet som målgrupp.
– Som tioåring ska man känna att det handlar om någonting som är aktuellt för en själv i ens vardag, säger Ellen Lamm.
”Som tioåring ska man känna att det handlar om någonting som är aktuellt för en själv i ens vardag.”
Just beställningen av Julius Caesar tog avstamp i att hon ville ha en mellanstadieföreställning som berättade om hämnden och dess konsekvenser.
– Mellanstadiet är en hård tid i livet. Barn är sofistikerade nog att vara elaka, men empatiförmågan är inte lika utvecklad... Vi ville ha ett blodigt drama som speglar de hårda situationer som kan uppstå på exempelvis en skolgård, säger hon.
Under 2024 gavs två skolföreställningar på stora scenen till reducerat pris, Askungen och Carmen – Vi ser ju också att vana besökare tar med sitt barn på exempelvis Trollflöjten, som en inskolning. Men vår avsikt är att nå alla barn demokratiskt, oavsett bakgrund eller ursprung och det ser vi att vi gör via vår skolverksamhet och de större samarbeten som vi gör med kommuner, säger hon.
Hon beskriver att även Barnlördagar kan göras extra tillgängliga, där barn från KFUM
Bromma och Järvafältet nyligen bjöds in till en sådan aktivitet. Unga Operan samarbetar även med Rinkeby Folkets Hus.
– Då har vår pedagog mött upp på plats i Rinkeby och sen åkt hit kommunalt tillsammans med gruppen, för att man verkligen ska komma men också för att man ska lära sig hitta hit. Vi är ju allas operahus – hela Sveriges och alla medborgares operahus och då behöver vi sänka trösklar och bjuda in, säger Ellen Lamm.
Så hur ser då de båda chefernas egna ingångar till opera ut?
– I min ungdom sjöng jag i kör. Sedan började jag ta sånglektioner och drömde om att bli operasångare, men det blev ekonomispåret. Jag skojade ibland och sa att ”jag får väl bli chef för Operan en dag…”. Men jag kan inte påminna mig att jag gick på opera med mina föräldrar, säger Fredrik Lindgren.
Inte heller Ellen Lamm hade tidig erfarenhet av opera. Men 2007 blev hon tillfrågad om att regissera en del av en teveopera, och sa först blankt nej – men ångrade sig.
– När jag provade kände jag en stor kärlek till operakonsten. Efter att ha jobbat som teaterregissör ett antal år var det kul att upptäcka att det fanns något nytt som jag verkligen kunde tycka lika mycket om, säger hon.
Trots tidigare jobb på andra scenkonsthus tyckte hon inledningsvis att Operahuset var lite svårt att närma sig.
– Även om jag kanske inte har ett utifrånperspektiv längre försöker jag ta med mig hur otroligt viktigt det är att vi kan ge nycklar så att man vågar sig in här, både som barn och vuxen, men också som pedagog. Som lärare tar du inte med 30 barn hit om du inte själv känner dig bekväm, säger hon.
Unga Operan har under 2024 fortsatt sitt samarbete med Stockholms universitet och Centrum för barnkulturforskning där blivande förskoleoch fritidspedagoger erbjuds en introduktion till verksamheten.
I januari 2023 var det för första gången premiär för en musikal, Sweeney Todd
– Det är den musikal som är mest operalik. Vi ska kanske inte ge oss ut på vad som helst, men definitivt jobba med en bred palett, säger Fredrik Lindgren.
Ellen Lamm fyller i:
– Vi mötte förvånansvärt få negativa reaktioner, utan det var mycket glädje. Snarare var man
imponerad över att kunna höra den här typen av verk med Hovkapellet och fantastiska solister och kör, vi har ju fenomenala artister i huset.
Fredrik Lindgren flikar in att många världsberömda operasångare har sprungit ur verksamheten.
– Med gott samvete kan vi säga att det nog är få – om ens något annat land – som har producerat så många världssångare per capita som Sverige och fortsätter att göra det, säger han.
Renoveringen sker under åren 2027 till 2032. Den innebär en 2 300 kvadratmeter stor påbyggnad mot Kungsträdgården och en ny entré från Jakobs Torg som leder upp till en publikfoajé samt en rymlig andrascen. Dessutom byggs tre nya balettsalar. Och för publiken skapas en terrass ovanpå Café Opera. En hake med den omfattande renoveringen är att verksamheterna blir hemlösa.
– Den så kallade ”care of-perioden” som vi kallar det. På ett sätt skulle man vilja snabbspola tiden, men det kommer att bli kul också, säger Fredrik Lindgren.
”På ett sätt skulle man vilja snabbspola tiden, men det kommer att bli kul också.”
Alla pusselbitar är inte på plats, men de stora föreställningarna inom opera och balett samt vissa skol- och familjeföreställningar kommer att husera i Gasklocka 2 i Norra Djurgårdsstaden.
Enligt Ellen Lamm är en plan för omställningen att så mycket som möjligt av Unga Operans verksamhet ska gå att fortsätta utanför huset. I höst samarbetar man bland annat med Folkets hus och Parker.
– Till hösten åker vi till Sollefteå, Ulricehamn och Jönköping och erbjuder hela vårt utbud, allt från workshops till kostymprovning, på deras Folkets hus, säger hon.
Vad betyder då stödet från Erling-Perssons Stiftelse?
– Jag skulle vilja säga att det var absolut nödvändigt för att få till den här utvecklingen av huset som vi så desperat behöver. Det hade varit förödande att långsamt montera ner våra möjligheter att göra opera och balett och enormt demoraliserande att komma tillbaka till ett hus som visserligen är ommålat men som fungerar sämre, säger Fredrik Lindgren.
Ellen Lamm fyller i:
– Jag tror också att medskicket från Erling-
Perssons och de andra donatorerna, att det är en dedikerad scen för barn- och unga, är oerhört viktigt. Att det har varit ett så tydligt budskap känns väldigt framsynt.
Fredrik Lindgren håller med.
– Ja, visionärt. Vi får komma ihåg att man har varit på den här platsen i snart 250 år. Nu finns det en plan som är långsiktigt hållbar för att fortsätta utvecklas och vara kvar här – det känns fantastiskt roligt och viktigt både för staden och landet, säger han.
FAKTA / OPERAN
År 1773 startade Gustav III den Kungliga Operan, där det första operahuset invigdes 1792. År 1898 ersattes byggnaden av dagens operahus.
Kungliga Baletten från 1773 är världens fjärde äldsta och Sveriges enda professionella balettkompani. Kungliga Hovkapellet stammar från 1526.
Årligen räknar man med 500 000 publikmöten, fysiska i huset och vid andra aktiviteter, men även via digitala kanaler.
Under 2024 presenterade Unga Operan två egna produktioner – barnoperan Vilse och dansföreställningen Forever riktad till ungdomar. Man genomförde 182 workshops i skolor och 52 aktiviteter i och utanför Stockholms län.
Webbserien Det magiska huset tillgängliggör Operans verksamhet för en bredare publik, främst lågstadieelever och deras lärare.
2025 har en rad föreställningar för barn, unga och familjer premiär: Operan Julius Caesar som riktas till mellanstadiet, Vem där? som är en pocketbalett för barn, Eatnama váibmu – Jordens hjärta – en familjeopera med samiskt tema.
21%
Andel av besökarna som bevistade barn, familje- och ungdomsverksamheten.
63 000
Så många barn tog del av Kungliga Operans aktiviteter för barn och unga under 2024.
OM PROJEKTET
Ansvarig: Fredrik Lindgren och Ellen Lamm.
89%
Snittbeläggning vid balett- och dansföreställningar.
Namn: Tillbyggnad av en ny barn- och ungdomsscen med publikfoajé samt tre danssalar.
Vad: Det befintliga operahuset har omfattande renoveringsbehov och i samband med denna upprustning ska man bygga på och tillgängliggöra huset för fler, med målet att locka in fler barn och unga till musik och dans. Även om omgörningen av operahuset till största delen finansieras av Statens Fastighetsverk önskade regeringen att en del skulle täckas av privata finansiärer. Där har tre stiftelser bidragit.
Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 100 miljoner kronor.
ELLEN LAMM
”Vi ser gärna att vi möter varje enskild skola med ett paket av olika aktiviteter – först en workshop där våra pedagoger kommer ut och jobbar med exempelvis operasång, sedan en föreställning och så avslutar man med en guidad visning, eftersom det ger störst genomslag att möta verksamheten på många olika sätt.”
FÖR BARN OCH UNGA
Lilla Akademien 10 MKR / 3 ÅR
Lilla Akademien och O/Modernt skapar tillsammans verksamhet för att lyfta svensk musikutbildning till en internationell nivå. Sverige behöver ett livskraftigt musikliv och behöver vara en framstående kulturnation för att förbli en framstående industri- och tekniknation. Lilla Akademien och O/Modernt vill förvalta, utveckla och bygga långsiktig hållbarhet i den verksamhet som växer fram i och omkring Drottning Silvias Konsertsal; en musikalisk mötesplats för barn och unga i ett internationellt musik- och utbildningscenter. Under en treårsperiod stärks det befintliga utbildningsprogrammet och flera nya inriktningar tillkommer.
DET KUNDE VARIT VI
Stiftelsen Glada Hudik-teatern 2 MKR / 1 ÅR
En film som berättar om upprättelse, men också om mod och livsglädje. Emma Örtlund och Ida Johansson från Glada Hudik-teatern ger sig ut på vägarna i en bedagad husbil tillsammans med Pär Johansson, för att ta reda på hur det var att leva med en intellektuell funktionsnedsättning i en annan tid. En tid då det utfördes fruktansvärda experiment på Vipeholmsanstalten.
Under resan får Emma, Ida och Pär hjälp av experter som Ola Larsmo, Elin Bommenel och Kalle Lind. Det kunde varit vi är en berättelse om upprättelse, men också om mod och livsglädje.
STUDENTPALATSET
- HOUSE OF INNOVATION
Handelshögskolan i Stockholm 50 MKR / 2 ÅR
Handelshögskolan i Stockholm driver sedan 2017 House of Innovation (HOI) med stöd av Erling-Perssons Stiftelse. HOI är en tvär vetenskaplig forsknings- och utbildningsmiljö som
fokuserar på innovation, digitalisering och entreprenörskap. Lokalerna i den nyligen förvärvade fastigheten på Norrtullsgatan kommer med ytterligare stöd från stiftelsen att anpassas för att skapa moderna miljöer för lärande, inspiration och innovation.
NOBELPRISMUSEETS PUBLIKA
VERKSAMHET 2025
Nobelstiftelsen 10,1 MKR / 1 ÅR
Som en del i förberedelsen inför det kommande Nobel Center höjer Nobelprismuseet ambitionerna när det gäller verksamhetens kvalitet samt dess genomslag i staden, regionen, landet och internationellt. Den nya platsen kommer att innebära en betydelsefull utvidgning och förbättring av den fysiska plattformen för Nobelprisets publika aktivitet. För att genomföra denna utveckling satsar museet under den aktuella perioden på initiativ som testar nya grepp och metoder och ofta går utöver de gränser som nuvarande lokaler sätter. I de flesta fall ingår samarbeten med andra, ut valda aktörer som på olika sätt bidrar till utvecklingen av intern kompetens, innehåll och målgruppsarbete.
Ideella föreningen Beredskapslyftet 4 MKR / 1 ÅR
Projektet utbildar kvinnor och krigsveteraner på plats i Ukraina i bristyrken, såsom buss- och lastbilschaufförer och truckförare. Målet är att stärka chansen på arbetsmarknaden för grupper som annars står långt från anställning och även bidra till Ukrainas möjlighet till både återuppbyggnad och att hålla igång ekonomin. Projektet räknar med att utbilda cirka 800 personer under 2025. För att underlätta för deltagare med minderåriga barn erbjuds dagkollo med aktiviteter för 100 barn i åldrarna 6–12 år.
9 MKR / 5 ÅR
Fritidsbankens filosofi är enkel – alla får gratis låna sportoch friluftsutrustning för att kunna utföra aktiviteter som man vill prova, eller som man utför sällan. Under 2023 möjliggjorde detta
två miljoner aktivitetstimmar som annars kanske inte hade blivit av.
Idén om att kunna få låna utrustning för sport och friluftsliv på samma vis som det går att låna böcker i ett folkbibliotek kläcktes 2012. David Mathiasson är verksamhetschef vid Fritidsbanken Sverige, och berättar att behovet synliggjordes när initiativ tagaren Carina Haak, diakon i Deje utanför Karlstad, arbetade med ensamstående unga föräldrar.
– Det framkom då att de inte hade råd att köpa de idrottsprylar som behövdes till friluftsdagarna i skolan, så hellre än att barnet skulle få skämmas över att inte ha utrustning blev lösningen att sjukskriva barnet, säger han.
Verksamheten inom Fritidsbanken bygger på tre grundpelare – alla får låna, allt är gratis och all utrustning är återanvänd.
– I vårt konsumtionssamhälle finns ett överflöd av fritids- och sportutrustning som inte längre används, men som kan komma andra till nytta. Idén är lika smart som enkel, säger David Mathiasson.
En bakgrund till behovet är att svenska folket har blivit alltmer stillasittande. Enligt Varje rörelse räknas, en offentlig utredning från 2023, tillbringar befolkningen i genomsnitt 70 procent av sin vakna tid sittande eller liggande. Bara var tionde 15-årig flicka är fysiskt aktiv en timme om dagen.
– Och nio av tio barn rör sig för lite i sin vardag, säger David Mathiasson.
Samtidigt ökar förekomsten av ohälsa i form av övervikt och obesitas, medan sjukdomar som diabetes, hjärt-kärlsjukdom och cancer följer i dess spår.
Projektet Fritidsbanken – 2000-talets folkbibliotek för fysisk aktivitet verkar för att sänka trösklarna för att alla, oavsett ålder, kön, socioekonomi, etnicitet eller funktionsförmåga ska kunna vara fysiskt aktiva.
Den allra första Fritidsbanken som öppnade i Deje har nu följts av 130 till över hela landet, från Trelleborg i söder till Kiruna i norr. Man är representerad i alla regioner, utom Blekinge, och visionen är att det ska finnas en fritidsbank i var och en av landets 290 kommuner.
”Nio
av tio barn rör sig för lite i sin vardag.”
Under ett par år har Fritidsbanken också bedrivit pilotverksamhet där skolor har kunnat låna utrustning under en hel säsong, som eleverna kan låna på rasten.
– Det kan vara kick-bikes, hjälmar, bollar eller annat. Skolan skriver upp vad som lånas ut så att vi får siffror på hur många elever som aktiveras, säger David Mathiasson.
Under 2023 visade Fritidsbanken att man totalt över landet hade bidragit till två miljoner timmars aktivitet som annars kanske inte hade blivit av.
– Det är dessa timmar som är extra viktiga, när någon som annars inte hade varit aktiv faktiskt blir det, säger han.
Utvecklingen visar också på ett ökande intresse för att låna aktiverande utrustning.
– Under 2024 var antalet utlånade prylar 1,8
Intresset för att låna sport- och fritidsutrustning ökar – under 2024 lånades 1,8 miljoner prylar ut, dubbelt så många som 2022.
David Mathiasson ”var med på ett hörn” när den allra första Fritidsbanken slog upp sina portar i Deje, och var den förste att jobba med spridning och utveckling av verksamheten.
miljoner, en fördubbling jämfört med hur det såg ut 2022, säger han.
En studie från Centrum för Idrottsforskning visar att 48 procent av de som lånade saker hade avstått från aktiviteten om inte lånemöjligheten hade funnits.
– Det innebär att nästan varannan hade avstått, och då ofta de som behöver aktiviteten mest. Det är en passning till de kommuner som ännu inte etablerat en fritidsbank, att man kan anta att det varje vecka är en stor andel som inte kan utföra en viss aktivitet på grund av att lånemöjligheten saknas, säger han.
”Dessa timmar är extra viktiga, när någon som annars inte hade varit aktiv faktiskt blir det.”
En särskilt utsatt grupp som han nämner är personer med funktionsnedsättning, som förutom detta även ofta har det sämre ställt ekonomiskt.
– Vi granskade oss själva och såg att det var knappt med lån till personer med funktionsnedsättning och då hade vi bara 80 sådana prylar i hela landet, säger David Mathiasson.
Här har man valt att kroka arm med Parasport Sverige och ambitionen är att det på varje fritidsbank ska finnas ett basutbud av anpassad utrustning. Målet är att det ska finnas ett brett sortiment av anpassad utrustning regionalt. I exempelvis Skåne finns Fritidsbanken i 11 av 33 kommuner och via dessa ska det gå att finna sådant som badrullstol, sportrullstol eller skridskokälke. Man har också fattat beslut om att tillgänglighetsanpassa alla lokaler.
– Alla ska vara välkomna till våra fritidsbanker så det är en superviktig bit!
På detta tema skickar David Mathiasson med några rader från Megan Pettersson som är platsansvarig vid Fritidsbanken i Dals Ed. I slutet av februari anordnade man skridskodisko på sjön där hela 500 personer deltog.
– En familj dök upp med sina två barn – båda satt i rullstol och kunde inte gå. Jag hade med en Ice Wisp, alltså en stående skridskokälke, och erbjöd dem den. Killen var så spänd att han nästan klättrade ur sin rullstol för att prova. Jag blev lite tårögd när jag såg hur mycket de tyckte om att få vara en del av diskot. Så tack för stöd och medel så att vi kan erbjuda parasportutrustning – det är så uppskattat!
– Det visade sig sen att familjen var turister från Holland och denna händelse, tillsammans med ett varmt välkomnande och gemenskap, fick dem att välja att flytta till Dals Ed. Fantastiskt!
David Mathiasson beskriver att han själv ”var med på ett hörn” när den allra första Fritidsbanken slog upp sina portar i Deje, och var dess första anställda för att jobba med spridning och utveckling av verksamheten.
I dag arbetar sju personer vid Fritidsbanken Sveriges kansli med verksamhetsutveckling och kommunikation. Ute i kommunerna arbetar årligen cirka 1 200 personer vid fritidsbankerna, både i form av ordinarie anställningar, men också via lönebidrag och feriejobb.
– Fritidsbanken är omåttligt populärt för unga som söker sommarjobb! Man arbetar på plats, men turnerar också för att locka fler användare – exempelvis till stranden där man kan ha med sig sådant som fiskespön, flytvästar och frisbees, säger han.
Stödet från Erling-Perssons Stiftelse är värdefullt.
– Vi har funnit ett koncept som vi tror innerligt på och med stödet har vi kraft att genomföra det i hela Sverige med god kvalitet, det är verkligen ett stöd mitt i prick, säger han.
Om fem år ser han framför sig att Fritidsbanken kommer att finnas i 60 procent av alla kommuner, jämfört med 41 procent i dag.
”Killen var så spänd att han nästan klättrade ur sin rullstol för att prova.”
– Vi ska vara den ledande nationella aktören för utlån av utrustning och ska finnas i alla regioner. Jag ser också att vi har tydlig samverkan med Riksidrottsförbundet och Svenskt Friluftsliv.
Han menar att projektbidrag ofta riktas till kortsiktiga satsningar där man ska pröva nya saker.
– Det är lätt att sådana satsningar blir spretiga. Vi har hittat vårt arbetssätt som vi tror på och nu gäller det att gneta på, säger David Mathiasson.
Så många miljoner aktivitetstimmar under 2023 bidrog Fritidsbanken till som annars kanske inte hade blivit av.
Antalet Fritidsbanker i Sverige, och man har slutit avtal med ytterligare tio kommuner. Visionen är att det ska finnas minst en i varje av landets 290 kommuner.
OM PROJEKTET
Projektledare: David Mathiasson och Erika Olkerud.
40%
Så stor andel av låntagarna är barn och unga under 20 år.
Namn: Fritidsbanken – 2000-talets folkbibliotek för fysisk aktivitet.
Vad: Via Fritidsbanken kan vem som helst låna sport- och friluftsutrustning under 14 dagar. Att låna är gratis och all utrustning är skänkt av privatpersoner, föreningar och företag. Detta sänker tröskeln för fysisk aktivitet oavsett etnicitet, socioekonomi eller funktionsförmåga. Fritidsbanken Sverige är en medlemsorganisation som sluter avtal med huvudmän, i nio fall av tio kommuner, som då ansvarar för lokaler och anställda.
Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 9 miljoner kronor över fem år.
7,5 MKR / 3 ÅR
Redan innan barnsjukhuset i Kyiv attackerades hade man etablerat ett partnerskap med Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Utbytet innebär att ukrainska läkare och sjuksköterskor får utbildning på plats i Sverige, men också att utrustning samlas in och skickas till Ukraina.
På förmiddagen måndagen den 8 juli 2024 attackerades barnsjukhuset Okhmadyt i Kyiv av en rysk missil. Sedan invasionen inleddes har exemplen på ryska krigsbrott staplats på hög, men att ge sig på ett barnsjukhus är ett lågvattenmärke. Svante Norgren, barnläkare och chef för Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna, håller med.
– Det är helt uppenbart att ryssarna siktar på infrastruktur, som dammar och elstationer men också på sjukhusanläggningar. Det finns rapporter om att de närmare fronten attackerar sjukhuspersonal med drönare när de är på väg till sina sjukhus, säger han.
”Han bad inte om en massa pengar, utan sa att 'vi behöver en partner'.”
Tiden för attacken är också en faktor.
– Det är känt att om man vill göra så mycket skada som möjligt ska man attackera ett sjukhus på måndag förmiddag, då veckans nyintagna patienter är på plats tillsammans med anhöriga, plus att all personal är på jobbet. Normalt har attackerna skett nattetid, men denna stack ut tidsmässigt, vilket ju får en att undra, säger Svante Norgren.
Efter attacken försökte han kontakta kollegorna via WhatsApp men fick inte tag i alla. Totalt avled två sjukhusanställda, 300 människor sårades och 70 procent av sjukhuset skadades. Till slut fick han
tag på sjukhuschefen Volodomyr Zhovnir.
– Så jag frågade, vad kan vi göra? Vad kan vi hjälpa till med? Han svarade att ”jag tror att vi kan operera igen om ett par veckor, det finns delar av sjukhuset som är hela”. Och det var bara ett par timmar efter explosionen, säger Svante Norgren och lägger till:
– Jag fick ett stetoskop av en av kollegorna som varit hos oss – det är förvridet och metallen har liksom knäckt sig, men de klarade sig allihop.
Men först en titt i backspegeln. Det var 2023 som både Astrid Lindgrens Barnsjukhus och barnsjukhuset Okhmadyt i Kyiv anslöt sig till organisationen ECHO, European Childrens Hospitals Organisation, en intresse- och samarbetsorganisation där ett sjukhus från varje land är med och där 15 länder ingår. De båda sjukhuscheferna sitter i styrelsen och hamnade bredvid varandra på en middag.
– Så jag frågade vad är det egentligen du behöver? Och jag blev så förvånad – han bad inte om en massa pengar, utan sa att ”vi behöver en partner”. Så på den vägen är det, säger Svante Norgren.
Den 1 december 2023 signerades ett avtal om djupare samarbete mellan sjukhusen.
Det stöd som man efterfrågade var framförallt hjälp att utbilda unga läkare och sjuksköterskor. I Ukraina tar det kortare tid än i Sverige att bli färdig barnläkare, så de blir ganska ”smala i sitt kunnande”, som Svante Norgren uttrycker det.
– Specialiteten barnläkare i Sverige är bred, vilket är bra för barn kommer ju inte med en
diagnos i pannan. De ukrainska barnläkarna blir duktiga på ett litet spår väldigt snabbt, så de ville ha hjälp med att bredda sig, säger han och lägger till:
– De är så unga att man får faderskänslor. De är yngre än våra ST-läkare, födda kring millennieskiftet, och många av dem har inte jobbat i fredstid överhuvudtaget.
Det ukrainska barnsjukhusets verksamhet delades in i 10–12 medicinska områden, som kirurgi, röntgen, intensivvård eller gastroenterologi. Sen utsågs en ansvarig överläkare för varje område i Ukraina och Sverige.
– Sen sa vi att vi kan ta emot fyra medarbetare, som vi kallar fellows, i taget. Våra ukrainska kollegor väljer ut kandidaterna och skickar detaljerat CV och specificerar vad kandidaterna kan och vad de skulle vilja att de lär sig. När de kommer hit i två månader jobbar de individuellt tillsammans med våra kollegor och när de återvänder blir de bryggor mellan sjukhusen, säger han.
När den första omgången fellows var på ingång i april 2024 fick Svante Norgren tips om organisationen Beredskapslyftet som har ett stort engagemang för Ukraina, bland annat genom att hjälpa flyktingar i Sverige med att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. Han träffade då Fredrik Hillelson, vilket ledde fram till dagens samverkan där Beredskapslyftet samlar in medel till barnsjukhuset och dess verksamhet och även direkt betalar exempelvis tolkar. Det var även via Beredskapslyftet som man kom i kontakt med Erling-Perssons Stiftelse.
– Vi lärde oss under pandemin att sjukvården kan ta hjälp av andra delar av samhället. Och även nyttan av att vi, en myndighetsstyrd organisation, samarbetar med filantroper – de kan bidra med pengar här och nu. Det bygger väldigt mycket på personliga kontakter och personligt ansvar, att vi kan gå i god för att pengarna hamnar rätt, säger Svante Norgren.
En viktig del i stödet, förutom utbildningen, är sjukvårdsutrustning.
– Vi håller på att titta på utrustning i detalj, exempelvis att gängorna på syrgastuber passar. Vi har Excel-sidor för varje område med 60 produkter på varje – alltifrån något som kostar en miljon till förbrukningsmateriel. Finns det inte precis det märket behöver vi hitta motsvarande som måste passa ihop med vad de redan har, säger han.
Svante Norgren exemplifierar med hur det såg ut förr när en stereoanläggning byggdes ihop av en skivspelare, en bandspelare och en förstärkare.
– Om vi skickar dit en avancerad utrustning för röntgen och intensivvård, ska den funka att koppla in till deras datamiljö. Jag har ju en del samarbete i Afrika och Centralamerika också, men där är det helt annorlunda, för de har ingenting. I Ukraina är barnsjukvården betydligt mer avancerad. Och sen kan det ju vara löjliga saker – bara för att det saknas en liten förbrukningsvara går inte maskin som kostar hundratusentals kronor att använda, säger han.
”Jag
tror att de fellows
som kommer hit får ett vattenhål att vila upp sig vid.”
De ukrainska kollegorna är enligt honom noga med att inte be om saker de inte behöver.
– Om det är en typ av utrustning som jag kan tycka kan vara bra att ha en extra av så säger de att ”det är nog andra som behöver den mer”.
Några gånger har de ukrainska kollegorna haft problem med läkemedel och kemikalier som behövs vid röntgenundersökningar.
– Då skickar vi med det i bagaget när de ska hem – jag skrev ett följebrev och sa att om ni fastnar i tullen, får ni visa upp det här. Vi får också skriva intyg när de är på väg hit, för att deras myndigheter inte ska tro att de är desertörer, säger Svante Norgren.
Och allt som sänds till barnsjukhuset i Kyiv är inte medicinteknik.
– Vi har skickat ner Mio min Mio -böcker också. Jag försökte få tag på Bröderna Lejonhjärta, men den fanns då inte på ukrainska, säger Svante Norgren.
I Ukraina har man enligt honom relativt lite barnpsykiatri, så där finns planer på fördjupat samarbete. På Astrid Lindgrens Barnsjukhus finns ett sinnesrum för barn som av olika skäl inte kan ta emot för mycket stimuli på en gång, som efter en hjärnskada eller om barnet är i en extremt stressad situation. I rummet finns vattensäng, belysningen är dämpad och med musik och lugna bildspår på väggarna i form av milt ljus, som kan aktiveras stegvis. Rummet går också att göra mobilt.
– Om vi har patienter som är för dåliga för att komma ner till sensorrummet kan man komma med en ”light version” till deras rum. Vi ska ta hit en barnpsykiater från Kyiv som får se hur vi jobbar. I Sverige är det lag på att det ska finnas lekterapi, skola och barnpsykiater, men de har inte det – det
Läkande miljöer är viktiga eftersom många barn är traumatiserade. ”Vi ska ta hit en barnpsykiater från Kyiv som får se hur vi jobbar.”
tror jag kan vara värdefullt för dem, säger han.
Vikten av stöd är stort då en hel generation barn är traumatiserade.
– Man ser hur barnen ritar änglar som breder ut vingar för att skydda mot fallande bomber, säger Svante Norgren.
För att kunna ge bra vård måste även personalen må bra.
– Det är lätt att det blir så medicinskt, att vi tänker vad kan vi hjälpa till med? Men jag tror att de fellows som kommer hit får ett vattenhål att vila upp sig vid. De får kompisar och ser också att folk bryr sig – det är minst lika viktigt, särskilt nu när de bombas varje natt, säger han.
På dagtid är det oftast lugnt men det är en stress i sig att komma hem och inte få vila.
– Nästan alla har också familj eller vänner vid fronten eller i en ockuperad zon. Och många har posttraumatiskt stressyndrom. Men flera av dem har sagt spontant att de sover så bra här redan efter ett par nätter, även om de reagerar på sjukhusets helikopter när den landar på natten, säger Svante Norgren.
”De är intresserade av hur de i framtiden ska organisera medicinska universitet – alltså relationer mellan sjukhus och universitet.”
Han menar att det går att göra stor skillnad även via personliga kontakter.
– De har hand om de barn som har de svåraste missbildningarna och när de opererat uppstår komplikationer. Men man kan göra väldigt mycket med dagens IT-lösningar, titta på bilder och diskutera patienter via mail eller koppla upp – vi har ju nästan daglig kontakt med någon av dem, säger han.
I november 2024 anordnade Ukrainas hälsoministerium en konferens i Lviv för att lyfta fram medicinska partnerskap.
– Då var vi exemplet inom barnsjukvården och så talade fru Zelenskyj, Tysklands hälsominister och den ukrainska sjukvårdsministern, säger Svante Norgren.
Han beskriver att de fellows som varit i Sverige nu även börjar blicka framåt.
– Hittills har det varit utbildning och ren sjukvård men de är intresserade av hur de i framtiden ska organisera medicinska universitet – alltså relationer mellan sjukhus och universitet. Jag ser
framför mig att de kan fortsätta vara brobyggare och ha forskningsprojekt eller forskningsstudier, säger han.
Vad betyder då stödet från Erling-Perssons Stiftelse?
– Det är ju helt avgörande! När det som här finns ett akut behov är det en fördel med snabba beslutsvägar. Pengar är alltid bra, men en begränsad summa som kommer snabbt kan ha lika mycket effekt som en större summa som du planerar för framåt. Bara timmar efter attacken fick jag betalningsgarantier från stiftelsen, via Fredrik, för att kunna ta emot patienter. Samtidigt har vi personligt ansvar för att stödet hamnar rätt och där det ger som mest effekt. Att filantroper och myndigheter kan jobba tillsammans är ju otroligt värdefullt, säger Svante Norgren.
Och via det pågående partnerskapet går utbytet också i båda riktningarna.
– Vi kan lära oss jättemycket av Ukraina! Vi har aldrig under alla år jag har varit i vården förberett oss så mycket som vi gör nu – vi organiserar övningar i katastrof- och krishantering och skapar nya rutiner. Hur skulle vi exempelvis agera om vi inte fick all utrustning? Det handlar om att lära sig ställa om till kris- och krigstidsförutsättningar, säger Svante Norgren och lägger till:
– De är ju mer auktoritära, så jag har fått säga till att ”jag vill inte kallas med efternamn”. Men det handlar mycket om tydligt ledarskap i den här situationen och jag är imponerad av hur väl de håller ihop och får folk att fungera.
FAKTA / DE TVÅ SJUKHUSEN
National Children’s Specialized Hospital Okhmadyt, Kyiv: 720 sängar, 11 000 kirurgiska ingrepp per år, 21 000 inneliggande patienter per år samt 2 346 anställda. Det är Ukrainas största barnsjukhus och det mest högspecialiserade. Det ligger under hälsovårdsministeriet och chefen rapporterar till sjukvårdsministern.
Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm: 189 sängar, 10 700 kirurgiska ingrepp per år, 13 700 inneliggande patienter per år, 1 600 anställda.
9 av 10
Av de 6,3 miljoner flyktingar som lämnat Ukraina är 9 av 10 kvinnor och barn.
1,7
Så många miljoner barn har inte tillgång till rent dricksvatten.
OM PROJEKTET
100
Så många ukrainska patienter har tagits emot vid Karolinska Universitetssjukhuset, varav en handfull barn.
Projektledare: Svante Norgren från Astrid Lindgrens Barnsjukhus, ALB, i nära samarbete med Fredrik Hillelson vid Beredskapslyftet.
Namn: Medicinskt partnerskap mellan två barnsjukhus i Sverige och Ukraina.
Vad: Från ukrainskt håll efterfrågades utbildning av yngre läkare och sjuksköterskor, samt hjälp med sjukvårdsutrustning och material. Utbildningen har skett i form av fellowships, där fyra deltagare per termin (tre läkare och en sjuksköterska) kommer till ALB. Under två månader har de en personligt anpassad studieplan där de går bredvid en svensk kollega. Man utbildar även inom ”Extracorporeal Membran Oxygenering”, ECMO, som är avancerade hjärtlungmaskiner som syresätter blodet utanför kroppen. En stor mängd material i form av såväl avancerad sjukvårdsutrustning som förbrukningsvaror, men även tält, värmepumpar och evakueringsutrustning har sänts till Kyiv. Det arbetet pågår.
Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 7,5 miljoner kronor över tre år.
20 MKR / 2 ÅR
För att minska krigets skadeverkningar syftar projektet till att med barn i fokus skapa ett virtuellt sjukhus, ett fysiskt rehabiliteringssjukhus och världens första forskningscentrum för att studera hur man bäst ska behandla barn under pågående krig och katastrofer.
Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av sitt grannland Ukraina, ett övergrepp som tog stora delar av världen på sängen. Anne Berner, ordförande i stiftelsen Nadija, hade då precis klivit av ett tioårigt ordförandeskap i en stiftelse där hon verkat för att bygga ett nytt barnsjukhus i Helsingfors, och även en smärtklinik som vände sig till barn.
– Jag tänkte direkt att ”skulle vi kunna göra något liknande för barnen i Ukraina?”, säger hon.
Till en början var hon tveksam – det är en stor utmaning att verka i ett land mitt under brinnande krig, men planerna tog fastare form och under våren 2023 fick hon med sig fler likasinnade.
– Jag var på konferens i Indien och nämnde mina tankar för Vicky Ax:son Johnson och hon sa att ”om du gör det så är jag med!”, så då blev det så, säger Anne Berner.
Stiftelsen som de skapade fick namnet Nadija som betyder ”hopp” på ukrainska och satte upp tre mål: att skapa en digital plattform i form av ett ”virtuellt” sjukhus, att bygga ett fysiskt rehabiliteringssjukhus på plats i Ukraina och dessutom ett forskningsinstitut.
I ett första skede ville man från de nordiska länderna Finland, Danmark, Norge och Sverige samla in tio miljoner Euro, motsvarande drygt 100 miljoner svenska kronor. Tack vare stödet från Erling-Perssons Stiftelse har man nu tydligt närmat sig det målet.
– Vi är hemma vad gäller insamling i Sverige och Finland, men arbetar vidare i Norge och Danmark,
säger Anne Berner.
Hon berättar att hon precis haft samtal med det ukrainska företag som arbetar med att sätta upp den digitala plattform som ska härbärgera det virtuella sjukhuset. Tanken är att erbjuda telemedicin, som online-KBT, både enskilt och i grupp och att kunna övervaka patientflöden och mäta behandlingsresultat. Men det finns också plats för barn att träffa varandra i ”peer”-grupper, rehabiliteringsrelaterade spelfunktioner och skolinslag, för att exempelvis lära sig om psykisk ohälsa av olika slag.
”Det virtuella sjukhuset ska fungera som en 'digital tvilling' till ett riktigt sjukhus, och vara tillgängligt för alla barn som behöver det.”
– Det är tänkt att det virtuella sjukhuset ska fungera som en ”digital tvilling” till ett riktigt sjukhus, och vara tillgängligt för alla barn som behöver det, säger hon.
Idén är också skalbar, vilket gör den möjlig att använda även på andra håll.
– All teknologi som vi ska använda är känd, men hur det sätts ihop blir något helt nytt. Så snart vi har fått det hela att fungera kan liknande projekt sättas upp på andra platser där barn far illa i krig, eller andra krissituationer, som klimatkatastrofer eller vid hungersnöd, säger Anne Berner.
Anne Berner i Lviv där hon ska bygga ett barnsjukhus, som bland annat ska erbjuda rehabilitering. ”Vi vill underlätta livet framåt för de barn som påverkats av kriget fysiskt.”
Rent ekonomiskt är denna del av projektet i hamn, så snart det första delmålet för insamlingen har uppnåtts.
Hennes hemland Finland har sin egen dyrköpta erfarenhet av de trauman som krig för med sig, inte minst för den uppväxande generationen.
– Vi vet nu att många barn i Ukraina mår psykiskt dåligt och att anorexi, beroendeproblematik och användning av droger och alkohol ökar tillsammans med annat självskadebeteende, men även sådant som depression och suicidförsök, säger Anne Berner.
Hon beskriver att vissa barn trots allt klarar av situationen och uppvisar stor motståndskraft, medan andra mår fruktansvärt dåligt. Barn som lever nära fronten beräknas sedan krigets inledning ha tvingats att vistas många tusentals timmar under jord, under ihållande beskjutning och med pågående hot och ångest. En stor del av barnen är också interna flyktingar.
– Ofta har de då inte tillgång till skola eftersom det brister vad gäller tillgång till bombskydd. Många barn får också ta hand om syskon och skadade föräldrar, de blir ”små vuxna” alldeles för tidigt, säger hon.
”Vi pratar inte om posttraumatisk stress, utan om ett 'ongoing stress syndrome'.”
Projektets andra ben är det sjukhus som ska byggas i Lviv, i samarbete med Ukrainas hälsoministerium och det nationella medicinska universitetet i Lviv. Sjukhuset ska fokusera på rehabilitering av framförallt barn, men även ta emot vuxna veteraner. En del är rekonstruktiv kirurgi, för att kunna återställa funktioner eller utseende.
– Vi vill underlätta livet framåt för de barn som påverkats av kriget fysiskt. Den andra delen som sjukhuset ska satsa på är mentalvård för barn, säger hon.
Sjukhuset ska erbjuda såväl sängplatser för inneliggande vård, som dagverksamhet där patienter rehabiliteras såväl fysiskt som psykiskt på dagtid, men sover hemma.
– Vi har redan tillgång till en tomt och min dröm är att det ska bli ett Nordens hus för barn, säger Anne Berner.
Jämte sjukhuset vill man även bygga ett forskningsinstitut som är dedikerat till studier av
rehabiliteringsinsatser riktade mot barn under och efter att de har genomlevt krig.
– Det finns förvånansvärt lite forskning om vad som är rätt sätt att behandla barn i en osäker och fortsatt volatil miljö och ingenstans i världen är forskningen samlad, säger hon och fortsätter:
– Det handlar om en ständigt pågående stress, vi pratar inte om posttraumatisk stress, utan om ett ”ongoing stress syndrome”.
”Min
dröm är att det ska bli ett Nordens hus för barn.”
Hon nämner forskning inom så kallad epigenetik, vilket innebär förändringar i hur arvsmassan läses av. Sådana förändringar har visat sig kunna föras vidare till kommande generationer.
– Hur drabbar krig generellt de barn som föds då deras mammor levt under krigstrauma, och hur påverkar den gentiken beteende och livet framåt för den nya generationen? I Finland vet vi efter andra världskriget att trauma förs vidare och önskar att rätt slags insatser och behandling ska minska skadan för kommande generationer, säger Anne Berner.
Sjukhusets och forskningscentrets geografiska placering beror på att hälsoministeriet har utsett Lviv till nationellt centrum för rehabilitering, där det nya sjukhuset kommer att utgöra en viktig del tillsammans med forskningsinstitutet. Anne Berner beskriver att man i Ukraina inte har någon tradition av universitetssjukhus, men deras sjukhus kommer att vara uppbyggt på det sättet.
– Vi har hittat en stabil lösning som innebär den autonomi som universitetssjukhus har, plus att det också kommer att vara ett utbildningssjukhus.
Nu hoppas jag att vi kan komma igång och bygga sjukhuset i slutet av 2025, säger hon.
Anne Berners eget engagemang bottnar i ett livslångt intresse för medicin och sjukvård. Hon berättar att hon tidigt närde planer på att själv utbilda sig inom vården.
– Jag läste som tonåring en så spännande bok om en läkare och ville därefter bli patolog. Jag sommarjobbade också två somrar på sjukhus. Men sedan blev min mor sjuk och avled så jag fick istället kliva in och börja arbeta i vårt familjeföretag, säger hon.
Från att hon fick idén till att detta skrivs har det gått tre år, kort tid med tanke på
vilka ledtider det brukar vara för att sjösätta stora infrastrukturprojekt.
– Men jag är otålig! När man vet hur tufft de har det på plats i Ukraina borde vi få gjort ännu mer varje dag, säger Anne Berner.
Hon lyfter vikten av stödet från Erling-Perssons Stiftelse.
– Det har hjälpt oss väldigt mycket att snabbt kunna implementera det virtuella sjukhuset och få det ”up and running”, så vi är väldigt glada och tacksamma då stödet har varit avgörande för oss, säger Anne Berner.
Om fem år ser hon framför sig att kriget är slut och att sjukhuset och forskningsinstitutet är på plats.
– Då kan barn få tillgång till rehabilitering så att de kan återgå till ett dagligt liv så gott det går. Och varje barn i Ukraina ska kunna ta del av det virtuella sjukhusets tjänster, säger hon.
Även på längre sikt, om 25 till 30 år, har hon en vision.
– Då har de som är barn i dag uppnått vuxen ålder och vi kan göra en uppföljning av hur kriget har påverkat dem. Jag hoppas att vårt arbete kan lindra de dåliga effekterna och möjliggöra ett gott och tryggt liv för den första generationen i kriget –att de kan ha familj, vara i arbete, bo kvar i Ukraina och känna sig trygga, säger Anne Berner.
3 – 5
Antal tusen timmar som barn nära fronten har tvingats vistas under jord sedan kriget började. 1 000 timmar per år motsvarar 42 dygn, alltså sex veckor.
1 av 3
Så många ukrainska barn visar tecken på posttraumatiskt stresssyndrom och/eller depression.
1,1
Antal miljoner ukrainska barn på flykt inom landet.
OM PROJEKTET
Ansvarig: Anne Berner
Namn: Nadija Children´s Foundation
Vad: Stiftelsen samlar in stöd från nordiska länders regeringar, men även via privatpersoner, stiftelser och familjebolag, med målet att i en trestegsraket minska det lidande som kriget i Ukraina innebär för landets barn. Först skapas ett virtuellt sjukhus, ett slags ”digital tvilling” till ett fysiskt sjukhus. Sedan ska man bygga ett rehabiliteringssjukhus i Lviv, i samarbete med hälsoministeriet och det nationella medicinska universitetet i Lviv samt dessutom ett forskningsinstitut som fokuserar på studier av rehabiliteringsinsatser till barn.
Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet med 20 miljoner kronor över två år.
ÖVRIGA DONATIONER
JÄRVAVECKANS KULTURBRO
Järvaveckan/The Global Village 1 MKR / 1 ÅR
Projektet Järvaveckans kulturbro är en vidareutveckling av Järva Filmfestival, grundad 2013, som breddar sitt fokus till nya konstformer, utvecklar det långsiktiga arbetet med barn och unga och stärker kulturscenen i Stockholms förorter med huvudmålgrupp familjer, barn och unga.
Järvaveckans kulturbro kommer att stå värd för fyra kostnadsfria kvällar under Järvaveckan 2025 vid Spånga IP med filmvisningar, ett flertal dans- och teaterföreställningar, intima artistframträdanden, livesamtal, lek för yngre barn samt ”prova på”-aktiviteter inom kultur och mycket mer. Järvaveckans kulturbro erbjuder aktiviteter och kulturinnehåll som är noga utvalt för att både underhålla och lyfta fram olika kulturer, perspektiv och människors olika verkligheter.
VERKSAMHETSSTÖD MENTOR
SVERIGE 2025–2026
Mentor Sverige 4,4 MKR / 2 ÅR
Mentor Sverige är en ideell organisation som arbetar med mentorprogram för ungdomar i åldern 13–17 år. Programmen syftar till att stärka ungdomarnas självkänsla och framtidstro, öka deras sociala nätverk för att därigenom stötta dem i att välja en hälsosam och drogfri livsstil. Mentors kärnverksamhet består av mentorprogram för ungdomar i åldern 13–17 år.
Mentorprogrammet - Strukturerat individuellt program under sex månader, där unga får en egen vuxen mentor.
Mentor Boost - Halvdagsaktivitet där coacher från Mentors partnerföretag berättar om sina arbeten.
Mentor Inspo - Inspiration och skolmotivation inför framtidens yrkesval. Under en digital presentation får ungdomar en personlig berättelse om yrkesval och vägen dit.
THE GOOD TALENTS LOVPROGRAM ÅR 2 OCH 3
The Good Talents 627 000 KR / 2 ÅR
The Good Talents driver ett lovprogram i socialt entreprenörskap för unga i områden med socioekonomiska utmaningar där ungdomar utvecklar idéer för att lösa samhällsutmaningar som näringslivet kan påverka. Många unga är ambitiösa men saknar grundläggande kunskap om vilka möjligheter de har i livet. De känner heller inte att de har makt att förändra sin situation.
The Good Talents vill motverka detta genom att lyfta ungas potential och hjälpa dem att bli ledare för andra, samtidigt som de jagar sina egna drömmar. Det görs genom att utveckla och driva utbildningsprogram i ledarskap och sociala innovationer, där unga stärker sin känsla av egenmakt. Konkret får ungdomar ett betalt lovjobb som inkluderar ett utbildningsprogram där de tar fram lösningar på samhällsutmaningar som näringslivet kan påverka. Genom möten med makthavare ges unga också känsla för hur deras idéer kan tas upp och ha betydelse för framtidens utveckling.
SCOUTING FÖR ALLA 2.0 JÄRVA
(HUSBY OCH TENSTA)
Scouterna
3,77 MKR / 3 ÅR
Med projektet ”Scouting för alla 2.0 Järva (Husby och Tensta)” vill Scouterna, tillsammans med stadsdelsförvaltningen i Järva och skolor i samma område, ge barn och unga tillgång till scouting. Det gäller både under skolterminerna (t ex på fritidsklubbar, fritidsgårdar, lektioner och friluftsdagar) och på skolloven i form av dagscoutläger för yngre barn där äldre ungdomar erbjuds avlönat feriejobb som scoutledare (där feriejobbet inleds med en veckas utbildning i ledarskap). Syftet är att bryta utanförskap och utveckla fler trygga och ansvarsfulla vuxna som stärker samhället.
Projektet räknar med att under varje år nå minst 100 barn i regelbunden scoutverksamhet varje vecka, minst 50 barn varje dagscoutläger
samt ge minst 15 ungdomar en ledarskapsutbildning och feriejobb som scoutledare varje sommar. Många vuxna kommer också att nås via familjeutflykter.
CLOWNBESÖK PÅ ASTRID LINDGRENS
BARNSJUKHUS
Clownmedicin
1,19 MKR / 1 ÅR
Clownmedicin besöker sedan 1998 sjuka barn och deras familjer på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Clowner finns på sjukhuset i Solna sex dagar i veckan och i Huddinge tre dagar i veckan 50 veckor om året. Totalt får nära 30 000 barn och deras anhöriga besök av clownerna varje år.
Syftet med clownverksamheten är att underlätta sjukhusvistelsen för hela familjen men även vid behov att underlätta personalens arbete så att behandlingsmomentet ska gå så smidigt som möjligt. Clownerna kommer med något helt annat än sjukdom och medicinering. Ett clownbesök kan fungera som en stressreducerande säkerhetsventil, familjen får
möjlighet att ”hämta luft”, för en stund skingra tankarna från det som är skrämmande och som skapar oro.
FRÅN VÄNSTER:
MATHIAS UHLÉN
Styrelseledamot. Född 1954.
Mathias är civilingenjör i kemiteknik samt teknologie doktor från KTH. Han var vicerektor vid KTH 1999–2001. Mathias är ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien och National Academy of Engineering i USA.
Sedan 1998 är Mathias professor i mikrobiologi vid KTH, från 2012 till 2021 professor i bioteknologi vid Danska Tekniska Universitetet och sedan 2018 gästprofessor i neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Han var chef för Science for Life Laboratory 2010–2015 och har verkat för industriella tillämpningar av forskningen genom ett flertal företagssamarbeten och entreprenöriella insatser. Mathias forskning rörande protein A ligger bland annat till grund för exportframgången MabSelect SuRe.
Mathias var en av grundarna till bland andra bioteknikföretagen Pyrosequencing AB, Affibody AB och Atlas Antibodies AB samt rådgivare till venturekapitalfonden Healthcap.
CHARLOTTE SÖDERSTRÖM
Styrelseledamot. Född 1977.
Charlotte har läst marknadsekonomi vid IIU. Hon var fram till 21 års ålder aktiv tävlingsryttare och driver i dag Stuteri Arch i Skåne. Stuteriet föder upp, utbildar och säljer hopphästar och belönades 2019 och 2021 av det internationella ridsportförbundet FEI med utmärkelsen ”Årets hästägare”. Charlotte arbetar också med sponsringsprojektet H&M We Love Horses samt All In Equestrian.
Styrelsemedlem i familjebolag och Haga Gårdsförvaltning.
TOM PERSSON
Styrelseledamot. Född 1985.
Under åren 2006–2010 studerade Tom vid European Business School och Metropolitan Film School i London. Han har därefter jobbat med produktion och finansiering av projekt inom både TV och film.
Sedan 2016 driver Tom investmentbolaget CoMade som är verksamt inom media. Utöver det egna bolaget jobbar han med ett tiotal andra bolag inom film, TV och ljud.
Styrelseledamot i familjebolag samt bland annat i styrelserna för Playpilot AB och CoStudios.
ELISABETH TAMM
Styrelseledamot. Född 1947.
Elisabeth har en jur. kand. samt en civilekonomexamen från Uppsala universitet. Efter tingstjänstgöring anställdes hon på Skatteverket i Stockholm. Hon har varit chef för Skatt- och Familjejuridik på Carnegie och Ålandsbanken.
Elisabeth är ordförande och ansvarig i ett antal stiftelser, bland andra Stiftelsen Alba Langenskiöld med Langenskiölds bokförlag, Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stiftelsen Tranås Säteri samt Sällskapet för Makarna Malmqvists minne.
STEFAN PERSSON
Styrelseordförande. Född 1947.
1969 –1973 Stockholms och Lunds universitet.
1976 –1982 Landschef för H&M i Storbritannien och ansvarig för H&M:s utlandsexpansion.
1982 –1998 Vd och koncernchef för H&M.
1998 –2020 Styrelseordförande i H&M.
Övriga styrelseuppdrag i familjebolag.
MARI-ANNE CRONSIOE OREFORS
Styrelseledamot. Född 1957.
Mari-Anne har en ekonomexamen från Stockholms universitet. Efter examen arbetade hon fem år på H&M:s inköpsavdelning. 1985 till 2020 hade Mari-Anne en central roll på Ramsbury Family Office som ekonomi- och administrativt ansvarig. Mari-Anne var med vid bildandet av Erling-Perssons Stiftelse och var även med från starten av H&M Foundation som bildades 2007.
Mari-Anne sitter i H&M Foundations styrelse och har drivit stiftelsens arbete såväl ekonomiskt som administrativt under dess 20 första år.
& FORSKNING
Karolinska Institutet, Laurence Picton
Karolinska Institutet, Thuy Tran
Karolinska Institutet, Johan Ericson,
Uppsala universitet, Fredrik Swartling
Umeå universitet, Björn Schröder
universitet, Kristian Petras
Institutet, Kamila Czene
Institutet, Fredrik Piehl
Göteborgs universitet, Fredrik Bäckhed
Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning / Kerstin Brismar Award
UNDERVISING & UTBILDNING
Gundua
i Stockholm, House of Innovation
Langenskiölds Stiftelse
Glada Hudik-teatern
Beredskapslyftet / Reskilling Ukraine
BARN S & UNGAS UTVECKLING
i Kyiv / Beredskapslyftet
/ The Global Village
Nadija Children’s Foundation
RESULTAT, 1 JAN–31 DEC
från värdepapper
ÖVRIGA NYCKELTAL
* Avser beviljade ännu ej utbetalade anslag. ** Avser beslutade belopp brutto.
Ylva Linderson, forskningssekreterare ylva.linderson@erlingperssonsstiftelse.se
Kristina Stenvinkel, kommunikation stenvinkel@ramsbury.se
Erling-Perssons Stiftelse Drottninggatan 50 Box 1421, SE-111 84 Stockholm, Sweden erlingperssonsstiftelse.se
©Erling-Perssons Stiftelse, 2025
Fotografer: Henric Hemmerlind, Josefine Laul, Carl Hjelte, Christopher Hunt, Dmytro Zinkevych Skribent: Lotta Fredholm Grafisk form och produktion: Open Studio
Tryck och bokbinderi: Stibo Complete Typografi: Brown Pro och Sabon Papper: 285 g Woodstock Cipria och 150 g Munken Polar Rough