LAMPAN GUIDAR UNGA TILL YRKESSTUDIER OCH ARBETE

Idag råder ett matchningsglapp mellan skolvärlden och arbetslivet, något som framförallt drabbar unga i så kallade utsatta områden. Det vill Fryshusets projekt Lampan motverka genom att riktat hjälpa unga att finna sysselsättning.

Unga människors väg från skolan till arbetslivet är varken rak eller enkel för alla. Exempelvis trodde fyra av tio pojkar i årskurs 8 som bodde i förorter att de skulle få svårt att hitta arbete, enligt en rapport från Barnombudsmannen från 2018. I Arbetslöshetsrapporten 2019 från Akademikernas A-kassa beskrivs också en matchningsproblematik på arbetsmarknaden, då många som står utanför saknar gymnasiekompetens – samtidigt som arbetsgivare söker alltmer kvalificerad arbetskraft. Projektet Lampan, i Fryshusets regi, fokuserar på ungas väg från skola till arbetsliv.

– Projektet Lampan är speciellt eftersom det startade i pandemin, när en bred grupp ungdomar riskerade att hamna utanför både skola och arbete. Många hade svårt att hänga med i digital undervisning på gymnasiet och dessutom försvann alla instegsjobb i ett slag, säger Katarina Nilsson, nationell projektledare kunskapsområde arbetsmarknad och entreprenörskap.

I projektet har man skapat en digital och nationellt tillgänglig studie- och yrkesvägledningscentral. Idén är att överbrygga det glapp som kan finnas mellan insatser från skolans studie- och yrkesvägledare, SYV, och arbetsmarknaden.

– Vi ville lösa de akuta problemen som pandemin innebar, som att unga skulle få träffa en SYV om de behövde, eller snabbt få hjälp att anmäla sig till Komvux för att ta igen när man missat matten, säger hon.

Johan Oljeqvist, Fryshusets vd, fyller i:

Och vi valde snabbt att hålla öppet för alla som ville – från de som bara hade lite problem med att undervisningen var digital, till unga i utanförskap, säger han.

De inledde projektet utan att veta när pandemin skulle släppa sitt grepp och fick då rigga för digitala lösningar, berättar Katarina Nilsson.

– Vi var även ute på gymnasieskolors skolgårdar och informerade om vad vi gjorde. Över tid har vi börjat använda fysiska möten. Vi utvärderar ständigt våra verksamheter och när det gäller digitala möten med SYV fungerar dessa bra för de allra flesta, utom för de vi möter med lägst förtroende för samhället – där behöver man träffas i rummet för att stämma av kroppsspråk, säger hon.

Något som har fungerat väl är de drygt 60-talet inspirationsföreläsningar som har arrangerats. Då får personer som unga kan identifiera sig med berätta om sin resa till jobb eller den position man har idag.

– Sådan storytelling talar verkligen till de unga. Det kan exempelvis vara en tjej med utländsk bakgrund som etablerat sig inom tech-branschen och hennes väg dit, säger hon.

Efter 22 av projektets totalt 30 månaders löptid gjorde de en sammanställning av resultaten: då hade mer än 4 300 unga mött en handledare eller en SYV, och drygt var tionde ungdom hade därefter anmält sig till fortsatta studier. Dryga 21 000 timmar hade ägnats åt utbildning, coachning och praktisk verksamhet tillsammans med unga. Och 112 unga i systemutanförskap – ”unga som varken arbetar eller studerar” – hade handletts. Drygt 2 400 ungdomar hade upprättat funktionella CV:n och 173 studiebesök hos näringslivet hade genomförts.

”Vi vet sedan tidigare att när det är svåra tider, i form av en pandemi eller lågkonjunktur, riskerar två–tre årskullar unga att fastna i utanförskap. Utan Lampan hade de inte exponerats för de möjligheter som faktiskt finns.”

Nu har sammanlagt 102 unga fått jobb hos oss, medan 317 har fått jobb genom oss hos extern part, säger Katarina Nilsson.

Inom projektet har även 51 ungdomsdrivna projekt engagerat knappt 800 unga. Ett exempel som Katarina Nilsson lyfter är 19-åriga Noelia i Göteborg, som fångades upp när de var ute och pratade i gymnasieskolan. I nian väcktes hennes intresse för sömnad.

Något som hon lyfter är vikten av att unga får chansen att jobba extra.

– Extrajobb är lätta att glömma bort eftersom de är just ”extra”, men vi har förstått att de innebär ”extra allt”. De är så viktiga för att unga ska förstå vad ett arbete är och vilka möjligheter som finns, säger hon.

Johan Oljeqvist håller med.

– I vår generation var det självklart med sommarjobb, men så ser det inte ut idag. De jobb som erbjuds kan till och med vara destruktiva, som att unga får betalt för att göra ingenting, säger han och fortsätter:

– I verksamheten Action: X-factor, som utvecklas inom Lampan, vill vi säkerställa att företagen och det offentliga öppnar upp för extrajobb för en bredare målgrupp än normalt.

– När de teoretiska ämnena var tunga var syslöjden en plats där hon kunde andas. Nu har vi en färdiguppbyggd syateljé och hon är magiskt duktig, säger hon.

Idag lär Noelia andra att sömma, de återvinner tyger och syr exempelvis hårband.

En annan grupp som kan hamna i skuggan av ”unga från orten” men som är viktig att nå är ”unga, vita killar på landsbygden”.

– Tjejerna drar, killarna blir kvar och det finns en grogrund för sexism och rasism, säger Katarina Nilsson.

I Torsås, mellan Kalmar och Karlskrona, är det många ungas passion att meka med bilar och de tog själva initiativ till en baklucke-loppis.

– Det är dyrt med reservdelar, men på loppisen kunde man byta förgasare med varandra och även få in pengar på fika och annat som såldes. Men eftersom problemet kommer att återkomma är vårt mål att vi ska ha kompetensen och strukturen för att de tillsammans med handledare kan planera ett på sikt ekonomiskt hållbart upplägg – kanske bil-café, bil-bingo eller vad vet jag, säger Katarina Nilsson och fortsätter:

– I dessa båda fall har Lampan gett näring till nästa projektansökan, där unga skapar sina egna arbeten och där entreprenörskap är en viktig faktor. På en arbetsmarknad där ”fast anställning” inte betyder samma sak som för min generation och där projektanställning och gig-jobb är normen, är det viktigt att unga identifierar sina entreprenöriella egenskaper för att kunna navigera på bäst sätt.

Projektet Lampan har nu varit igång i två år.

– Vi har lärt oss vad vi ska göra och hur, oavsett pandemi. Vi har också insett vikten av att jobba brett, eftersom vi har en så heterogen målgrupp, säger Katarina Nilsson.

Enligt Johan Oljeqvist har det ekonomiska stödet från Erling-Perssons Stiftelse varit mycket värdefullt.

– Vi vet sedan tidigare att när det är svåra tider, i form av en pandemi eller lågkonjunktur, riskerar två–tre årskullar unga att fastna i utanförskap. Utan Lampan hade de inte exponerats för de möjligheter som faktiskt finns, säger han.

Katarina Nilsson lyfter en annan aspekt, den ekonomiska samhällsvinsten.

– Vi håller precis på att räkna på detta, men jag skulle gissa att för en investerad krona ger vårt arbete tre tillbaka till samhället, säger hon och fortsätter:

– Varje timme vi tillbringar med unga och kan påverka deras framtida val så att de väljer att bidra som skattebetalare, eller att göra gott för andra på annat sätt, innebär att samhället får något tillbaka – den investeringen får man inte glömma bort.

4 500

Så många unga har man när detta skrivs haft kontakt med i projektet.

20%

Så många av de som började gymnasiet hösten 2017 lämnade fem år senare utan att fullfölja sin utbildning eller utan fullständiga betyg, enligt Skolverket.

1

Av 10

Så många av de kontaktade har hittills gått vidare till någon form av yrkesutbildning eller arbete.

OM PROJEKTET

Namn: Lampan är en akronym för lärande, ambition, motivation, planering, anpassning, navigering.

Vad: Bygga upp en studie- och yrkesvägledningscentral på distans för unga och unga vuxna oavsett plats i landet. Målet är att synliggöra realistiska vägar till sysselsättning i form av studier eller arbete.

Vilka: Katarina Nilsson, nationell projektledare kunskapsområde arbetsliv och entreprenörskap och Johan Oljeqvist, vd Fryshuset.

Finansiering: Erling-Perssons Stiftelse stödjer projektet under 30 månader, 2020–2023, med totalt 15 miljoner.

Vriga Donationer

Verksamhetsst D

Generation Pep

5 MKR / 3 ÅR

Generation Pep vill sprida kunskap och skapa engagemang kring barn och ungdomars hälsa. Tillsammans med aktörer från hela samhället driver organisationen ett ambitiöst och långsiktigt folkhälsoarbete med barn och unga i fokus.

Arbetet bedrivs utifrån visionen att alla barn och ungdomar i Sverige ska ha möjligheten och viljan att leva ett aktivt och hälsosamt liv. Idag är det inte så och vi står inför en mycket allvarlig samhällsutmaning. De flesta barn och unga i Sverige idag rör sig för lite och äter för dåligt. Dessutom finns det stora skillnader mellan barn som växer upp under olika förutsättningar. För lite fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor ökar risken för bland annat depression, diabetes typ 2, sömnstörningar och hjärt-kärlsjukdom. För att vända utvecklingen vill Generation Pep skapa en folkrörelse för mer fysisk aktivitet, bättre matvanor och en mer jämlik hälsa för barn och unga.

BRISMOTTAGNINGARNA – EN LÅNGSIKTIG ETABLERING

Bris

9,4 MKR / 2 ÅR

Att få träffa en Briskurator fysiskt och få ett fördjupat individuellt stöd är något som barn länge efterfrågat. Vi vet att det kan vara svårt för ett barn att navigera bland de olika samhällsinsatser som finns och att alla barn inte alltid får det stöd de har rätt till.

För att kunna erbjuda ett fördjupat och nära stöd som är anpassat efter barnets individuella behov, minska risken att ett barn i en svår livssituation faller mellan samhällets stolar och täppa till glappet som finns idag mellan barnet och samhällets stödinsatser har Bris med hjälp av finansiering från Erling-Perssons Stiftelse öppnat mottagningar i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm och Umeå.

På Brismottagningarna kan barn få stöd i form av individuella samtal, stödgrupper, familjestöd och hjälp i kontakter med till exempel socialtjänsten, skolan och sjukvården. Nu har ar- betet kommit in i nästa fas där det handlar om att långsiktigt etablera Brismottagningarna så att fler barn får det stöd de behöver och har rätt till.

Sparks Uppskalningsfas

Sparks Generation 4 MKR / 2 ÅR

Sparks Generation bidrar till ökad psykisk och fysisk hälsa genom att hjälpa unga hitta fritidsaktiviteter de brinner för. Sparks Generation har utvecklat en metod och en digital tjänst som hjälper unga (10–16 år) att hitta meningsfulla fritidsaktiviteter samtidigt som ungdomsverksamheter får hjälp att nå ut och kommuner får ökad insikt om ungas behov och preferenser.

Metoden består av digitala och sociala medier, samarbeten med influencers samt lokala ungdomsambassadörer som driver trafik till den app organisationen utvecklat, sparksapp.se.

I den kan unga enkelt hitta och pröva på nya aktiviteter i sitt närområde inom idrott, kultur, programmering och mycket mera. Både tjänsten och aktiviteterna är gratis.

Efter att ha etablerat konceptet genom pilotprojekt i några kommuner är det tydligt att konceptet fungerar, unga gillar tjänsten och både kommuner, förbund och föreningar vill få tillgång till den. Sparks Generation står nu inför en uppskalning av verksamheten så att tjänsten kan erbjudas till fler kommuner i landet.

Verksamhetsst D F R Mentor

Mentor

4 MKR / 2 ÅR

Mentor Sverige är en ideell organisation som arbetar med mentorprogram för ungdomar i åldern 13–17 år. Programmen syftar till att stärka ungdomarnas självkänsla och framtidstro, öka deras sociala nätverk för att därigenom stödja dem i att välja en hälsosam och drogfri livsstil.

Mentors kärnverksamhet riktar sig till ungdomar i ålder 13–17 år och består av tre delar: Mentorprogrammet – Strukturerat individuellt program under sex månader, där unga får en egen vuxen mentor.

Vriga Donationer

Mentor Boost – Halvdagsaktivitet där coacher från Mentors partnerföretag berättar om sina arbeten.

Mentor Inspo – Inspiration och skolmotivation inför framtidens yrkesval. Under en digital presentation får ungdomar en personlig berättelse om yrkesval och vägen dit.

The Good Talents Lovprogram

The Good Talents 250 000 KR / 1 ÅR

The Good Talents driver ett lovprogram i socialt entreprenörskap för unga i områden med socioekonomiska utmaningar där ungdomar utvecklar idéer för att lösa samhällsutmaningar som näringslivet kan påverka. Många unga är ambitiösa men saknar grundläggande kunskap om vilka möjligheter de har i livet. De känner heller inte att de har makt att förändra sin situation. The Good Talents vill motverka detta genom att lyfta ungas potential och hjälpa dem att bli ledare för andra, samtidigt som de jagar sina egna drömmar. Det görs genom att utveckla och driva utbildningsprogram i ledarskap och sociala innovationer, där unga stärker sin känsla av egenmakt. Konkret får ungdomar ett betalt lovjobb som inkluderar ett utbildningsprogram där de tar fram lösningar på samhällsutmaningar som näringslivet kan påverka. Genom möten med makthavare ges unga också känsla för hur deras idéer kan tas upp och ha betydelse för framtidens utveckling.

Clown I V Rden

Clownmedicin – Glädjeverkstan

1,1 MKR / 1 ÅR

Clownmedicin besöker sedan 1998 sjuka barn och deras familjer på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Clowner finns på sjukhuset i Solna sex dagar i veckan och i Huddinge tre dagar i veckan 50 veckor om året. Totalt får nära 30 000 barn som ligger inne på sjukhus och deras anhöriga besök av clownerna varje år.

Syftet med clownverksamheten är att underlätta sjukhusvistelsen för hela familjen men även vid behov att underlätta personalens arbete så att behandlingsmomentet ska gå så smidigt som möjligt. Clownerna kommer med något helt annat än sjukdom och medicinering. Ett clownbesök kan fungera som en stressreducerande säkerhetsventil, familjen får möjlighet att ”hämta luft”, för en stund skingra tankarna från det som är skrämmande och som skapar oro.

Ersta V Ndpunkten

Ersta Diakoni 350 000 KR / 1 ÅR

Barn som växer upp som anhöriga till personer med olika former av missbruk är vana vid att det är den beroendesjukes känslor och problematik som står i centrum. I skuggan av missbruket löper de unga en ökad risk att själva drabbas av psykologiska svårigheter, framtida psykisk ohälsa och eget missbruk. Vändpunkten är en professionell mottagning för barn och unga i dessa familjer och erbjuder pedagogiska program i grupp, familjesamtal, enskild psykoterapi och sommarläger samt rådgivning och krisstöd via telefon och besök.

Vändpunkten ska under 2023 fortsätta utveckla stödet till anhöriga, och den viktigaste uppgiften är att finnas för de barn och familjer som lever med missbruk, och fortsätta finnas år efter år. Att vara en trygg och förutsägbar plats för barn och unga, i motsats till det emotionella och praktiska kaos som barn i familjer med missbruk tvingas leva i. Behovet är stort och bara en bråkdel av de barn och unga som lever i en familj med beroendesjukdom får hjälp. Därför är behovet av Vändpunkten mycket stort.

Humanit Ra Insatser I Ukraina

Rädda Barnen

75 MKR / 1 ÅR, 50 MKR / 1 ÅR

Röda Korset

75 MKR / 1 ÅR, 50 MKR / 1 ÅR

Krig och konflikt drabbar barn särskilt hårt och i den akuta utsattheten är det ur barnperspektivet viktigt att hjälpa både barn och vuxna. Rädda Barnen och Röda Korset gör med stöd ifrån bland andra Erling-Perssons Stiftelse humanitära insatser för människor på flykt ifrån kriget i Ukraina.

Rädda Barnen arbetar i Ukraina och intillliggande länder bland annat med psykosocialt stöd, distribution av kläder och hygienartiklar, kontanter till familjer för basförnödenheter såsom mat, hyra och mediciner.

I arbetet med att hjälpa människor som drabbas av konflikten kommer Röda Korset att göra medicinska insatser i Ukraina men även i närliggande länder. Insatser för att hjälpa flyktingar i Sverige kommer också att göras.

”Det känns oerhört angeläget att bidra med stöd genom Rädda Barnen och Röda Korset för att möta de behov som kriget i Ukraina ger upphov till”, säger Stefan Persson ordförande i Erling-Perssons Stiftelse.

Erling-Perssons Stiftelse donerade i ett första steg 150 miljoner kronor i humanitärt stöd med anledning av kriget i Ukraina och i ett andra steg ytterligare 100 miljoner kronor. Av dessa totalt 250 miljoner kronor har 125 miljoner gått till Rädda Barnen och 125 miljoner till Röda Korset.

STEFAN PERSSON

Styrelseordförande. Född 1947.

1969 –1973 Stockholms och Lunds universitet.

1976 –1982 Landschef för H&M i Storbritannien och ansvarig för H&M:s utlandsexpansion.

1982 –1998 Vd och koncernchef för H&M.

1998 –2020 Styrelseordförande i H&M.

Övriga styrelseuppdrag i familjebolag.

ELISABETH TAMM

Styrelseledamot. Född 1947.

Elisabeth har en jur. kand. samt en civilekonomexamen från Uppsala universitet. Efter tingstjänstgöring anställdes hon på Skatteverket i Stockholm. Hon har varit chef för Skatt- och Familjejuridik på Carnegie och Ålandsbanken.

Elisabeth är ordförande och ansvarig i ett antal stiftelser bland andra Stiftelsen Alba Langenskiöld med Langenskiölds bokförlag, Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stiftelsen Tranås Säteri samt Sällskapet för Makarna Malmqvists minne.

CHARLOTTE SÖDERSTRÖM

Styrelseledamot. Född 1977.

Charlotte har läst marknadsekonomi vid IIU. Hon var fram till 21 års ålder aktiv tävlingsryttare och driver idag Stuteri Arch i Skåne. Stuteriet föder upp, utbildar och säljer hopphästar och belönades 2019 och 2021 av det internationella ridsportförbundet FEI med utmärkelsen ”Årets hästägare”. Charlotte projektleder också sponsringsprojektet H&M We Love Horses.

Styrelsemedlem i familjebolag och Haga Gårdsförvaltning.

TOM PERSSON

Styrelseledamot. Född 1985.

Under åren 2006–2010 studerade Tom vid European Business School och Metropolitan Film School i London. Han har därefter jobbat med produktion och finansiering av projekt inom både TV och film. Sedan 2016 driver Tom investmentbolaget CoMade som är verksamt inom media. Utöver det egna bolaget jobbar han med ett tiotal andra bolag inom film, TV och ljud.

Styrelseledamot i familjebolag samt bland annat i styrelserna för Breakable Films AB, Third Ear Studios AB, Playpilot AB, Art & Bob AB samt Naudio AB.

MARI-ANNE CRONSIOE OREFORS

Styrelseledamot. Född 1957.

Mari-Anne har en ekonomexamen från Stockholms universitet. Efter examen arbetade hon fem år på H&M:s inköpsavdelning. 1985 till 2020 hade Mari-Anne en central roll på Ramsbury Family Office som ekonomi- och administrativt ansvarig. Mari-Anne var med vid bildandet av Erling-Perssons Stiftelse och var även med från starten av H&M Foundation som bildades 2007.

Mari-Anne sitter i H&M Foundations styrelse och har drivit stiftelsens arbete såväl ekonomiskt som administrativt under dess 20 första år.

SIGBRIT FRANKE

Styrelseledamot. Född 1942. Sigbrit avlade 1975 filosofie doktorsexamen vid institutionen för pedagogik vid Umeå universitet. 1978 blev hon docent, 1982 professor i pedagogik. Under läsåret 87/88 innehade hon en gästprofessur vid UC at Berkeley. Sigbrit tillträdde 1992 som rektor vid Umeå universitet och 1999 som universitetskansler, det vill säga chef för Högskoleverket.

Sigbrit hade en mängd uppdrag i både privat och offentlig sektor och var från 2007 och fram till sin bortgång i oktober 2022 en högt värderad ledamot av ErlingPerssons Stiftelses styrelse.