Aluminium Scandinavia nr 6-2022

DECEMBER 2022 NR 6

Ljus framtid för aluminium METALLBÖRSEN ANDERS OHLSSONS KRÖNIKA www.aluminium.nu

Småländska aluminiumlösningar – en jordnära framtid

next level

INNEHÅLL 12 Ljus framtid!

14 Strängare utsläppskrav Överenskommelse om strängare utsläppskrav för nya personbilar och lätta lastbilar.

16 Smygtitt på Ahlins nya anläggning 17 Vätgas i aluminium

12 En ljus framtid Vad betyder aluminium för Scania?.

Vätgas som energikälla är en möjlig ersättare till fossila gaser vid smältning av aluminium.

22 Aluminiumprofiler med låga utsläpp 24 Medlemssidor Information från Svenskt Aluminium

30 Tech Center Reliefed Technologies får 6M euro i finansiering för att etablera ett Tech Center i Västsverige.

32 Metallbulletiner Börsnytt

34 Ytor - Upplevelse - Design

25 Intervju med Martin Bergman

NÄSTA NUMMER 1/2023 Utgivning: 2 mars 2023 Materialdag: 20 februari 2023 Omslag: Foto av Scania CV AB

Produktdesigner & Specialist inom upplevd kvalité

ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 6 · December 2022 · Årgång 39 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna

Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjorn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

3

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Varje steg räknas på vägen till nollutsläpp

ESAB börjar tillverka MIG-svetstrådar i aluminium För att skapa kortare ledtider, förbättra leveranser i tid och minska försörjningskedjans miljöpåverkan har ESAB meddelat att man kommer att påbörja produktionen av MIG-svetstrådar i aluminium vid sin verksamhet i Vamberk, Tjeckien. Produktionen kommer öka under de kommande månaderna och man kommer också att etablera ett servicecenter för europeiska kunder.

Råmaterial för den nya produktionslinjen kommer att köpas regionalt i Europa, vilket ytterligare minskar miljöpåverkan. För mer information om ESAB:s MIG-trådprodukter och MIG-utrustning, besök https://esab.com.

4

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

Målet är nollutsläpp. För att nå dit krävs satsningar i flera led.

Material, produktutveckling, produktion och energi är alla avgörande delar i Hydros arbete mot nollvisionen – Vi har sett en tydligt ökande trend med behovet av mer hållbart producerade aluminiumprofiler och vi ser att den här trenden fortsatt kommer att öka, säger Jonas Bjuhr, vd Hydro Extrusion Sweden.

Hydro erbjuder mer hållbara produkter och en viktig faktor är valet av material. Genom omsmältverket i Sjunnen utanför Vetlanda kan Hydro erbjuda återvunnet aluminium och metall producerad med lågt koldioxidavtryck. Tillgången till omsmältverket skapar stora möjligheter. Ambitionen är att fortsätta återvinningen av eget processkrot, men även att återta kunders processkrot i slutet av dess livscykel.

Hydro har kommit långt i den egna produktionen för att minska miljöpåverkan och ambitionen är att helt eliminera koldioxidavtrycket från verksamheten.

– Vi vill vara transparenta med var vi står och därför har vi nyligen jobbat fram livscykelanalyser på hela vår verksam-

het i Sverige och resultatet är bra, säger Jonas Bjuhr.

För att fortsätta leda vägen mot en mer hållbar framtid planerar Hydro även ta steget mot att ställa om till 100 % lokalt producerad energi. Projektet Greener Sweden innebär storskaliga investeringar i solenergi, batterilagring, energieffektivisering, vätgasproduktion och vindkraft.

En annan viktig aspekt att jobba med är produktutvecklingsfasen. Genom konceptet Hydro EcoDesign utvecklas produkter med ökad funktionalitet och ett mindre koldioxidavtryck.

Hydros produktutvecklare jobbar redan idag tätt ihop med sina kunder för att hitta de bästa totallösningarna avseende design, funktion, kostnader samt miljöpåverkan och återvinningsbarhet.

Hydro har många samarbetspartners som sätter hållbarhet högt på agendan.

– Vi har en nära och tät dialog med våra kunder, vilket är helt avgörande för att vi tillsammans ska nå våra hållbarhetsmål, säger Jonas Bjuhr.

Samarbetet med några av dem presenteras i en film på https://youtu.be/YdaCIy-NH5U.

lackering ab

Nordens största pulverlackerare av aluminiumprofiler Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet

alackering.se

Diplom

Utbildningar inom aluminium

Prins Daniel har vid genomgången kurs i aluminiumgjutning inhämtat kunskaper om aluminium, gjutgods, produktegens kaper, använding och smälthan tering. Däri ingår teoretisk och prak tiska moment inom legeringar, gjutmetoder och processkontroll för tillverkning av högkvalitativt gjutg ods.

Diö 2023-04-30 Bryne AB

Utbildningsansvarig, Bryne

bryne.se

AB

Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se

info@bryne.se +46 730 222 987

Hållbarhet för inköpare, Smältoperatör, Metallurgi för icke-metallurger, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, eller kundspecifikt.

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Nytt industriellt samarbete möjliggör hållbar återvinning av lösningsmedel

Provins uppmuntrar aluminiumsmältverk att återuppta produktionen Nyligen har Guangxi-provinsen i Kina presenterat åtgärder för att främja tillväxten i några nyckelindustrier, inklusive aluminiumindustrin. För att uppmuntra aluminiumsmältverken att påskynda omstarten av sina anläggningar och öka sin kapacitet är smältverk berättigade till subventioner.

En subvention på 2 miljoner yuan kommer att beviljas smältverk som ökar produktionen med 15-20 procentenheter från kvartal till kvartal. 3 miljoner yuan för en ökning med 20-30 procentenheter, och 5 miljoner yuan för en ökning med mer än 30 procentenheter.

Guangxi kommer också att stödja aluminiumsmältverk för att genomföra energibesparande processer, ny teknik och grön teknik med låga koldioxidutsläpp, och dessa projekt ska inkluderas i det statligt finansierade programmet. Efter införandet av ”incitamentsplanen” har produktionen av lokala aluminiumsmältverk accelererat.

6

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

Rang-Sells och Vilokan har bildat ett joint venture för omhändertagande av lösningsmedel. I samarbetet ingår byggandet av en behandlingsanläggning på Högbytorp utanför Stockholm med kapacitet att behandla 20 000 ton lösningsmedel per år.

– Om vi menar allvar med att skapa ett hållbart samhälle måste vi använda de råvaror vi redan har, om och om igen.

Att då öka återvinningen och återanvändningen av lösningsmedel, och inte låta dem gå till förbränning, är ett jättebra exempel på det, säger Mikael Hedström, vd för Ragn-Sells Treatment & Detox.

Idag produceras lösningsmedel i huvudsak av fossila, ändliga resurser och använt lösningsmedel går nästan uteslutande till energiåtervinning genom förbränning. Genom att i stället återvinna och återanvända lösningsmedel vi redan har skapas en CO2-besparing på mellan 46-92 procent beroende på typ av lösningsmedel (enligt

European Solvent Recycler Group, ESRG 2018). Anläggningen kommer primärt att vara inriktad mot att rena och återvinna etanol, aceton och glykol.

– Tillsammans med RagnSells har Vilokan den mångåriga kunskap och erfarenhet som behövs för att skapa en långsiktig och hållbar lösning baserat på en väl beprövad teknik, säger Lars Rosell, vice vd, för Vilokan koncernen.

Planering och projektering för en fullskalig behandlingsanläggning pågår för fullt hos Ragn-Sells på Högbytorp utanför Stockholm. Den beräknas stå klar under 2023 och kommer att drivas av ånga från E.ON:s kraftvärmeverk.

– Det är med våra partners vi skapar nya värdekedjor där vi tar vara på varandras avfall och skapar en hållbar lösning på riktigt. Med den nya anläggningen kommer vi kunna erbjuda marknaden recirkulerade lösningsmedel med en renhetsgrad på över 99 procent, säger Mikael Hedström.

Skapa nya produkter från koldioxidsnålt aluminium

Hydro REDUXA® är en produktserie som består av koldioxidsnåla aluminiumprodukter. Genom att använda oss av modern teknik och förnybar energi från vatten, vind och sol kan vi producera renare aluminium än någonsin.

Kontakta Hydro om du vill veta mer om våra koldioxidsnåla material.

www.hydro.com/reduxa

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Hydro elektrifierar aluminiumtransporter med Scania GM investerar 45 miljoner USD i sitt pressgjuteri General Motors har meddelat att man kommer investera 45 miljoner USD i sitt pressgjuteri i Bedford, Indiana.

Investeringen kommer att användas för att utöka anläggningens produktionskapacitet av gjutgods för EV-drivenheter för att stödja den förväntade starka efterfrågan på Chevrolet Silverado EV och GMC Sierra EV fullstorlekspickuper. Kapacitetsutbyggnadsarbetet vid anläggningen påbörjas omgående.

Ledande inom pressgjutning av aluminium Vår verksamhet i Bedford är en av de ledande pressgjutningsanläggningarna för aluminium i världen. Denna investering hjälper till att säkra jobben för vårt Bedford-team under många år framöver när vi fortsätter att förbereda hela vår verksamhet för en helelektrisk framtid.

I december 2021 tillkännagav GM en investering på över 51 miljoner USD i Bedford för att installera ny, toppmodern utrustning.

Den utrustningen stöder produktion av drivenhetsgjutgods för Chevrolet Silverado EV och olika andra gjuttillämpningar, säger Phil Kienle, VD för GMs tillverkning i Nordamerika.

8

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

Inom kort tar Hagéns Åkeri AB i Vetlanda Scanias ellastbil på 40 ton tågvikt i drift. Den nya ellastbilen ska transportera aluminiumprofiler från Hydro Extrusions tillverkade i Sverige.

Hydro har som mål att minska sina CO2-utsläpp med 30 procent till 2030 på väg mot fossilfrihet senast 2050. Scania tillhör kunderna och utnyttjar företagets produkter i fordonstillverkningen.

I Vetlanda har företaget även sitt omsmältverk där man återvinner aluminiumskrot till nya göt. Anläggningen planerar dessutom för en hel omställning till egenproducerad och förnybar energi till 2025.

– Vi har många ambitiösa projekt igång inom hållbarhet för att minska vår klimatpåverkan och varje steg räknas på vägen mot nollutsläpp, oavsett om det är att göra våra transporter grönare eller att göra en hel energiomställning i fabrikerna, säger Jonas Bjuhr, vd Hydro Extrusion Sverige.

Genom samverkan med utvalda åkerier och företag provar Scania elektrifierade lastbilar i olika driftsförhållanden för att

samla erfarenhet i den fortsatta utvecklingen.

– Vi på Hydro har varit pådrivande att testa eldrift och även Hagéns tycker att det är helt rätt. Detta är bara början och jag tror att vi kommer att fortsätta på samma bana, förklarar Jonas Bjuhr.

Hagéns Åkeri AB grundades redan 1956 och har idag en varierad flotta på 25 fordon för olika uppdrag. Återvinningstransporter är en annan stor del av företagets verksamhet. Sedan 2017 kör Hagéns på det förnybara drivmedlet HVO100.

– Vi behöver 40 ton tågvikt för att kunna lasta så mycket som möjligt, säger verksamhetschef Lars-Göran Landegren, Hagéns Åkeri AB. Visserligen är aluminiumprofiler ett förhållandevis lätt material, men bearbetade detaljer lastade på pall kan väga en hel del, säger han och fortsätter: – Det är väldigt inspirerande att vi nu tar detta steg, att vi som mindre åkerier kan vara med i omställningen för hållbara transporter, säger han.

ALUMINIUM FÖR ERA CIRKULÄRA PRODUKTER Tillverkat av 100% återvunnet aluminium.

Stena Aluminium levererar kundanpassade aluminiumlegeringar till svensk industri.

Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är nyckelord för vår leverans till er. Kontakta oss så berättar vi mer hur ni kan bli en del av den cirkulära aluminium­ loopen med vårt klimatsmarta material!

Mer information hittar du på www.stenaaluminium.com eller kontakta oss på 010-445 95 00.

Annons_Aluminium_Scandinavia_185x135mm_PontusAlmen.indd 1

2021-03-11 09:51:31

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Nyheter

Årets Elmia Subcontractor vände utmaningar till hållbara möjligheter Hållbarhet, energieffektivisering och ökad konkurrenskraft genom samverkan. Elmia Subcontractor lyfte industrins allra viktigaste utmaningar i en tid när världen runtomkring oss skakar. Allt för att vi tillsammans ska kunna hitta de rätta lösningarna för framtiden och stärka konkurrenskraften för svensk tillverkningsindustri.

– Årets Elmia Subcontractor visade tydligt att det både finns en stark framtidstro inom svensk tillverkningsindustri och en vilja att vända dagens utmaningar till morgondagens möjligheter. Oavsett utmaningar är det på Elmia Subcontractor som förutsättningarna för en fortsatt stark tillverkningsindustri i Sveriges skapas. Genom inspiration, genom ny kunskap och – framför allt – genom nya affärer, säger Helena Åhs, mässansvarig för Elmia Subcontractor.

Antal utställande bolag: 820 st Antal besök: 10 663 st Antal utställande länder: 23 st

10

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

NY PLANFRÄS MAPAL har presenterat två nya produkter för aluminiumbearbetning. Den nya PKD-fräsen FaceMill-Diamond-ES och vändskärsfräsen NeoMill-T-Finish.

FaceMill-Diamond-ES är en startversion som är ekonomiskt effektiv att anskaffa även för små produktionsvolymer alternativt varierande detaljer som möter högt ställda krav på ytfinhet.

Fräsen har färre skär än de etablerade FaceMill-Diamond-planfräsarna, vilket gör

de mer kostnadseffektiva.

Med den nya NeoMill-T-Finish, presenterar MAPAL en fräs med vändskär för planfräsning av aluminium för första gången.

Planfräsen med vändskär fungerar enligt Plug & Play-principen: Kunderna kan byta skären själva och ingen inställning behövs efteråt. Detta gör att man behöver färre fräskroppar på lager.

Mer information på https:// collyverkstadsteknik.se/nyheter/ny_planfras_mapal/

Text av Torbjörn Larsson · Foto av Scania CV AB och Torbjörn Larsson

LJUS FRAMTID!

V

årt behov av metaller ökar i takt med den gröna omställningen som nu sker. På Elmia Subcontractor träffade vi Jessica, Dan och Johan från Scania och vi passade på att ställa några snabba frågor om vad aluminium betyder för lastbilsföretaget.

Scania har en ambitiös färdplan där leverantörskedjan ska vara koldioxidneutrala 2030. Hur kommer det att påverka materialval som till exempel metaller hos er?

– Metaller är nyckeln till framtidens framgång. Scania behöver många metalliska komponenter. När vi går från förbränningsmotorer till elektrifiering blir det färre komplexa järnkomponenter och fler komplexa aluminiumkomponenter som till exempel batterihus, berättar Jessica Elfsberg, Expert Engineer Scania.

Att arbeta med nya applikationer och material kräver ett tätt forskningssamarbete. Här arbetar Scania bland annat med aktörer som Jönköpings Universitet, RISE och SWERIM. Ett brett nätverk där

12

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

varje partner är bäst på det dom gör, som till exempel brottmekanik och gjutdesign.

– En av utmaningarna med aluminium är att vi behöver arbeta mycket med utmattningshållfasthet. Speciellt när vi ska jobba med icke jungfruligt material. Ett annat område är korrissonsmotstånd i miljöer som vi ännu inte är vana vid, till exempel elektriska spänningar, porer i pressgjutgods, som i högfrekventa vibrationer med mera berättar Jessica Elfsberg.

För Scania är det inget självändamål att ha just svenska leverantör.

Däremot är det viktigt att fokusera på ett europeiskt leverantörsnätverk, ett sydamerikansk och så vidare.

– Vi har ett antal utvecklingspartner/underleverantörer för nya releaser för elektrifierade fordon och batteritillverkning. Vi har inte gått till produktionsval än, utan är fortfarande i utvecklingsstadiet, men vi är ganska långt gångna, berättar Dan Wimund, Sourcing Procurement Manager Scania.

Däremot menar Dan att styrkan

hos svenska företag är att man tar hållbarhetsfrågorna på allvar. I stora delar av världen har man inte alls kommit lika långt.

– En utmaning med svenska företag kan dock vara att klara av de volymer som vi behöver och då tvingas vi tyvärr välja, berättar Dan Wimund.

Ljus framtid för aluminium Att aluminium har en framtid i tunga fordon när det gäller hållbarhet är det ingen tvekan om när vi pratar med representanterna från Scania.

– Vi ser en fördel med aluminium i framtiden. När vi tittar på hur morgondagens lastbil ser ut, till exempel utan föraranpassad hytt.

Idag använder vi mycket segjärn i alla bärande konstruktioner för att skydda föraren. Tittar vi på förarlösa bilar kan aluminium få revansch.

Kopplat till drivlina så blir vi nog fast i segjärn, men bortanför drivlina så ser jag en ljus framtid för aluminium avslutar Dan Wimund.

Det var intressanta diskussioner i vår monter, i samband med Elmia Subcontractor, med dessa tre besökare från Scania. (fv) Jessica Elfsberg, Expert Engineer, Dan Wimund, Sourcing Procurement Manager och Johan Stålberg, Sourcing Procurement

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

13

Patrik Ragnarsson

Strängare utsläppskrav Överenskommelse om strängare utsläppskrav för nya personbilar och lätta lastbilar.

R

ådet och Europaparlamentet har nått en politisk överenskommelse om strängare utsläppskrav för koldioxid från nya personbilar och lätta lastbilar.

Det man har enats om är: • utsläppsminskning av koldioxid för nya personbilar på 55 % och för nya lätta lastbilar på 50 % senast 2030 (jämfört med 2021 års nivåer).

• utsläppsminskning av koldioxid på 100 % för både nya personbilar och lätta lastbilar år 2035.

Fram till och med 2030 kommer fordonstillverkare som säljer många

14

bilar med låga eller inga utsläpp (zero- and low-emission vehicles ZLEV) att kunna tillgodoräkna sig en bonus i form av mindre strikta utsläppskrav. För att få dessa mindre strikta utsläppskrav behöver en tillverkare sälja minst 25 % ZLEV för bilar och 17 % ZLEV för lätta lastbilar. Överenskommelsen innebär också att kommissionen ska lägga fram ett förslag om hur fordon som drivs uteslutande med koldioxidneutrala bränslen ska behandlas efter 2035. Detta gäller exempelvis fordon som drivs av biobränslen, syntetiska bränslen eller e-bränslen.

Man har också kommit överens om att göra en utvärdering av lagstift-

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

ningen 2026 för att säkerställa att den tekniska utvecklingen av bilar och ladd-infrastruktur går tillräckligt snabbt för att målen ska kunna nås.

Kommissionen har också fått i uppdrag att, senast 2025, ta fram en metod för att räkna ut livscykelutsläppen från produktion av fordon samt för bränslen och energi som förbrukas under hela livscykeln.

European Aluminium arbetar i nära samarbete med både kommissionen och andra intressenter för att säkerställa att metoden som tas fram är så rättvis som möjligt och att beräkningsmetoden inte favoriserar andra material.

Den snabba övergången till fler och fler elbilar kommer att påverka aluminiumindustrin på många sätt. För det första så kommer färre bilar med motorblock gjorda av återvunnet aluminium att produceras. Detta innebär att hela aluminiumindustrin måste samarbeta för att ställa om hur aluminium från gamla bilar åter-

vinns. Vi måste redan nu börja ta fram nya produkter där blandat skrot från gamla bilar kan användas och vi måste bli bättre på att sortera aluminiumet från gamla bilar i fler legeringsfamiljer.

Omställningen har också många positiva effekter. Elbilar och plugin hybridbilar innehåller mycket mer aluminium per bil än bilar med enbart förbränningsmotor. Batteriboxar, värmeväxlare, elmotorer är ofta gjorda i aluminium och på grund av de tunga batterierna är det viktigt att bilen i övrigt är så lätt som möjligt. Enligt en studie som publicerades av European Aluminium och Ducker Worldwide 2019 innehåller en elbil i genomsnitt 140 kg mer aluminium än en bil med förbränningsmotor.

Läs mer på https:// european-aluminium.eu/wp-content/ uploads/2022/10/ aluminum-content-in-european-cars_ european-aluminium_ public-summary_101019-1. pdf

Aluminium för elbilar Genom att göra elbilarna lättare förbättrar aluminium deras energieffektivitet och minskar den batterikapacitet som krävs för att köra samma sträcka. Aluminium är också ett fantastiskt material för batterisystemen och laddningsinfrastrukturen.

Se videon på: https://youtu.be/8g68ssukw2Y

Återvinning av aluminium från bilar Aluminium kan bidra både till att göra fordonen lättare och till att de kan återvinnas på ett bra sätt. I dagens moderna återvinningsanläggningar återanvänds eller återvinns 95 % av aluminiumet i ett uttjänt fordon framgångsrikt och lönsamt till nya aluminiumprodukter. Återvinning av aluminium från uttjänta fordon gör det möjligt att minska energiförbrukningen med 95 % jämfört med produktion av primäraluminium, vilket är en klar miljöfördel.

I framtiden kommer mer och mer av aluminiumet som återvinns från uttjänta fordon att sorteras i olika legeringsfamiljer.

Se videon på: https://youtu.be/iJyQ3SmueE4

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

15

Petter Isaksson, vd Ahlins i Habo, kommer snart att ha full produktion i deras nya anodiseringsfabrik.

Text av Torbjörn Larsson

Smygtitt på nya anläggningen

I

nummer 4-2021 , skrev vi om Ahlins i Habo och deras satsning på att bli världens bästa ytbehandlare av aluminium. Vi stannade till hos vd Petter Isaksson och smygtittade på hur långt han har kommit med sitt nya bygge på Tumbäcks industriområde i Habo.

Vi mötes upp av Petter som är märkbart glad och stolt, men med byggjobbare, leverantörer och anställda som alla vill på något sätt få hans uppmärksamhet. För den oinvigde är det väldigt oklart om det går att starta upp en verksamhet

16

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

inom kort, men när Petter guidar oss runt i lokalerna så visar han ingen tvekan – snart kommer det att vara full fart i lokalerna.

Till en början kommer anläggningen ha en kapacitet på 130 % av den gamla fabriken, men möjlighet att öka till ytterligare 130 %, dvs totalt 260 % mer kapacitet än tidigare.

Att bygga nytt har sina fördelar – Förutom att det är roligt att få möjligheten att använda den senaste tekniken, både vad gäller ytbehand-

ling, automation och miljö, får vi också stor nytta av den erfarenhet som vi har med oss när vi bygger nytt, berättar Petter Isaksson.

Självklart så kommer Ahlina, den kända robotanläggningen som Ahlins i Habo har använt i många år, även att finnas i den nya fabriken.

Men även en helt ny cell kommer att byggas upp som kommer hantera hela processen från obehandlade produkter fram till att de är ytbehandlade, packade i påsar, redo att skickas till kund. Detta blir ytterligare ett stort steg i vår automationsresa, säger Petter.

– Fram tills vi är fullt utbyggda här i den nya fabriken, kommer vi att använda både nya och gamla fabrikerna. Det kommer att ta några år innan vi kan lämna den gamla helt, avslutar Petter.

Text av Tomas Liljenfors, vd på Bryne

Vätgas i aluminium

V

ätgas som energikälla är en möjlig ersättare till fossila gaser vid smältning av aluminium. Som jag tidigare skrivit om i denna tidskrift används vätgas både som bränsle och som råvara i många kemiska produkter. Denna gång ska vi behandla den sida av vätet som

inte är positiv, dvs vätgas som förorening. Väte är det lättaste grundämnet, men trots att en vätgasmolekyl är liten till storleken så får den inte riktigt plats mellan aluminiumatomer. Anledningen till att väte bildar porer i aluminium är för att den löser sig i smält aluminium men vätet får inte plats mellan atomer när aluminium stelnar. Vätgas i alumini-

Bild 1 Vätgasporer i aluminium är typiskt runda. Storleken varierar från mikrometer upp till flera centimeter.

um är en förorening som kan skapa stor skada i aluminiumprodukter. En felaktig design eller tillverkningsprocess kan skapa håligheter i form av vätgasporer hos aluminiumprodukten.

I smält aluminium kan det vara en viss mängd vätgas inlöst. En högre temperatur skapar större mellanrum mellan aluminiumatomerna i den smälta metallen så att fler vätgasatomer kan rymmas i metallen. Den inlösta vätgasen kommer främst från fukten som finns i omgivande luft men kan också komma från ugnsinfodring, metallråvaran eller andra tillsatsmaterial. En hög temperatur på metallen liksom en hög temperatur på omgivande luft ger en högre vätgashalt. Det är därför som vätgasporer vanligen uppkommer under fuktiga sommardagar när luftens temperatur är hög och mängden vatten som ryms i luften därmed också är hög.

Ofta mäts luftfuktighet som relativ luftfuktighet. Mängden vatten i luften vid en relativ luftfuktighet på

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

17

Bild 2 Relativ luftfuktighet mäts i procent.

Diagrammet visar att den maximala lösligheten av vatten i luft är temperaturberoende och ökar med temperatur. En relativ fuktighet på 100% vid 10°C motsvarar samma vattenmängd i luft som vid 20% relativ luftfuktighet vid 23°C.

Bild 3 Reduced Pressure Test (RPT) används för densitetsindexmätningar, slaggprovning och andra vakuumtekniker. Denna utrustning tillverkas i Tyskland för MK.

Bild 4. Två prover, ett som stelnat i vakuum och ett i luft, vägs för att fastställa densiteten på proverna.

50% och en lufttemperatur på 10°C är mycket lägre än för samma relativa luftfuktighet vid 25°C. Jag skulle rekommendera att mäta luftfuktigheten i lokaler där den smälta metallen processeras.

Ett enkelt loggande instrument som mäter absolut luftfuktighet ger en enkel anvisning om och hur mycket vattenhalten i luften har förändrats sedan sist. Speciellt vid den plats där metallen hälls från ett kärl till ett annat spelar luftfuktigheten roll eftersom det smälta aluminiumet då exponeras av luften.

En annan viktig orsak till höga vätgasnivåer i aluminiumet är själva råvaran. Skrot som faller i den egna processen eller inköpt skrot har ofta ett tunt lager av fukt eller olja (skärvätska) när de smälts ned.

Det går att tvätta och torka skrotet eller att använda en schaktugn där fukten förångas och försvinner med

avgaserna. Även råvaruleverantörer bidrar med ett tillskott av vätgas. Det finns till och med tackproducenter som kyler sina tackor med vatten innan ytan har stelnat. Utöver en hög vätgashalt skapar detta också aluminiumoxider så att en del av det du köper som aluminiumråvara i själva verket är skräp. För varje millimeters tjocklek av en yta av en tacka som är oxid blir det ca 15 kg skräp per levererat ton aluminiumråvara.

För tackor som stelnat i luft kan man få en indikation på vätgasinnehållet genom att titta noga på dess yta. Vid högt vätgasinnehåll kan man se små ”maskhål”, som i själva verket är vätgasporer som vid stelnandet trängt genom ytoxiden.

Ett tränat öga kan bedöma om en leverantör har avgasat metallen inför utgjutning eller inte, helt utan avancerad (och dyr) analysutrust-

ning. Säkrare är dock att begära en mätning av halten vätgas i varje leverans.

Hur mäter man då vätgas? Den erfarne smälteriarbetaren kan se mycket med blotta ögat, men just vätgashalten är svår att se. Ett klassiskt vätgastest är att använda en gas-sten. Egentligen kan det vara vilken sten som helst så länge den är slät och torr. Efter att hällt metall på stenen låter man metallen svalna på stenen. När metallen börjar stelna drar man med till exempel en kniv genom metallen så att ett tunt halvstelnat lager av metall bildas på stenen. Mängden bubblor som syns kan användas som ett mått på huruvida det är mycket eller lite gas i metallen. Det kräver förstås lång erfarenhet och två olika bedömningar ger antagligen inte samma svar.

Om man vill ge ett mer precist svar på om det finns lite eller mycket

18

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

vätgas i metallen finns det andra metoder att tillgå, vilket dock kräver en investering i en apparat. Den enklaste apparaten, och antagligen den med lägst pris, förekommer under flera olika beteckningar. Reduced Pressure Test (RPT), DensitetsIndex (DI), Straube Pfeiffer, Ideco test, Dross test är alla namn på utrustning som baseras på samma teknik. Den smälta metallen som ska analyseras placeras i en kopp i en vakuumkammare. Innan provet börjat stelna pumpas luften ut så att ett undertryck uppnås. När en metall stelnar i undertryck så kommer den inlösta gasen expandera så att vätgasen bildar gasbubblor i provet.

Ett prov som stelnar i vakuum får ett utseende likt en svamp om den innehåller mycket gas och är helt platt om det inte innehåller gas. Vid

densitetsindex så jämförs två prover, ett som stelnat i luft och ett som stelnat i vakuum (80mbar). Arkimedes princip används sedan för att bestämma densiteten för de båda proverna med hjälp av en noggrann våg och genom att väga ett prov i luft och sedan i vatten. Genom att dividera densiteten för det vakuumstelnade provet med det luftstelnade erhålls ett index, där ett lågt index anger att provet har mindre porer och ett högt index att det har mer porer. Det vore enkelt att här dra slutsatsen att mer porer innebär mer inlöst vätgas, men så lätt är det inte. Ett ”Dross test” använder endast vakuumprovet för att helt enkelt efter stelning kapa provet mitt itu och visuellt jämföra mängden bildad slagg. I Dross test undersöker man hur många oxider metallen innehåller. Samma utrust-

Bild 5 First bubble utrustning för effektiv mätning av vätgas i gjuterier, här från FMA (Liechtenstein).

ning kan användas för att både ge ett svar på vätgashalten och halten slagg (oxid). Vad händer då med provresultatet om mängden slagg ökar samtidigt som vätgashalten minskar? Eller tvärtom? Det är faktiskt så lurigt att en högre vätgashalt kan döljas av oxidhalt och tvärtom.

Ett högre värde i densitetsindex säger att vätgashalten eller oxidhalten är högre.

Att utföra ett densitetsindexprov tar cirka 10 minuter, där provtagning och stelning tar 4 till 6 minuter plus en vägning som tar några minuter till.

Ett känt problem med vätgasprovning är att det är oerhört beroende av provtagningstekniken.

Om provtagningsbägaren doppas ned i metallen ges ett mycket lägre värde än om man slevar ned metall i

Bild 6 Gasbubblor vid vätgasprovning med first bubble.

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

19

bägaren. Lika så är kondenserad fukt i provtagningskoppar och mätutrustning ett problem eftersom detta också påverkar resultatet kraftigt.

Med en uppstyrd provtagningsmetod kan dessa metoder dock vara en god indikator med en robust teknik som faktiskt fungerar industriellt i en tuff miljö.

En variant på RPT tekniken är ”First bubble test” där provet igen placeras i en vakuumkammare, men denna gång en uppvärmd kammare.

Sieverts lag säger att koncentrationen av inlöst gas i en vätska är proportionell mot kvadratroten av det partiella trycker vid konstant temperatur. Utrustningen sänker trycket i kammaren och mäter temperaturen tills den första bubblan uppstår på ytan av provet. Operatören använder sitt öga för att se när den första bubblan når provets yta och trycker då på en knapp. Utrustningen mäter metalltemperaturen samt undertrycket och beräknar vätgashalten i provet. Ett digitalt värde visas på instrumentet och mätningen tar mindre än en minut att genomföra. Den lämpar sig för mätningar i ugnar eller som stickprov i kontinuerliga processer. Även denna metod är robust och industriellt lämpad.

Utrustningar för att mäta vätgas har under åren utvecklats av de stora aluminiumproducenterna, där Telegas utvecklats av Alcoa och ALscan av Alcan, som båda lämpar sig för kontinuerliga processer. Det är metoder som baseras på att mäta termisk konduktivitet på en drivgas (vanligen kvävgas) som flödar genom en sensor som är nedstucken i metallen. Den porösa sensorn tillåter vätgasen från den smälta metallen att tränga in i det porösa materialet.

Vätgasen följer med den flödande drivgasen så att en jämvikt mellan väte och kvävgas uppnås. Mängden

20

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

vätgas kan avläsas genom att mäta ändringen i den termiska ledningsförmågan i gasen som sedan kan översätts till vätgashalt. De utbytbara sonderna finns för olika typer av legeringar, men dessa är känsliga och har begränsad livslängd, och kräver att hanteras med varsamhet.

Det tar typiskt 5 till 10 minuter för utrustningen att ställa in sig vid start för att därefter mäta kontinuerligt i en flödande metall. Metoden lämpar sig inte för stickkontroller eller stillastående metall i till exempel hållugnar.

På marknaden har utrustning för elektrokemisk vätgasmätning med

mer avancerad elektronik utvecklats. De första utrustningarna såg dagens ljus för mer än 20 år sedan men återkallades för att de inte var tillräckligt robusta. Dagens generation baseras på teknik som ursprungligen utvecklades för bränsleceller men som nu finns på marknaden och kan köpas både som mobila enheter som stationära. Även för dessa instrument används en flödande gas och en mätsensor som sänks ned i metallen. Sensorerna baseras på keramiska halvledare som ger olika elektrisk potential för olika vätgashalter. Dessa keramer har en struktur som tillåter vätgasjoner (det vill säga

Bild 7 ALscan vätgasmätningsutrustning från Kanadensiska ABB finns på många råvarutillverkande företag.

BILD 8-9 Hycal är ett exempel på elektrokemisk vätgasmätning med fasta keramiska elektrolyter. Hycal tillverkas av EMC (England)

protoner) att fylla vakanser i den keramiska kristallen. När de positiva protonerna tar en plats i kristallen kan en potentialskillnad (likspänning) avläsas över kristallen. Den avlästa spänningen kan relateras till vätgashalt så att instrumentet mäter vätgasen i metallen. För att klara den tuffa miljön i smält aluminium används en termisk stabil keram som baseras på calcium-zirkonat (CaZrO3) men som dopas med indium för att få rätt känslighet mot vätgasjoner. En mätning utförs genom att sätta på ett gasflöde innan mätstickan nedsättes i metallbadet. Efter cirka 5 minuter har instrumentet stabiliserats och mätning kan påbörjas. Mätningen

kan ske kontinuerligt eller under begränsad tid. Sensorerna för denna typ av utrustning är mer robusta än tidigare sensorbaserade utrustningar, men bör fortfarande hanteras med silkesvantar. Att hantera känsliga sensorer, gasflaskor, och elkopplingar i en tung industri är en utmaning.

Som laborativt instrument är dessa instrument noggranna, men får än idag anses vara för ömtåliga för de flesta industriella applikationer. En fördel är att tekniken mäter vätgashalten och inte en kombination av vätgas- och oxidhalt som vakuumteknikerna gör.

Sammanfattningsvis behöver man mäta för att säkert veta. Att

mäta är inte alltid så enkelt. Man kan tycka att med avancerad teknik skulle det vara svårare att mäta fel.

Tyvärr är många av mätmetoderna för varma processer helt avhängda av operatörsutförandet. Akademiska mätutrustningar fungerar dåligt i industriell miljö och skapar ibland mer oreda än sanning. Jag tror vi kommer se fler mätmetoder användas industriellt för att möta de nya utmaningarna med till exempel att ha mer återvunnen metall i högprestandaprodukter. Viktigt är att metoderna är robusta och lätta att använda. Att tro att man mäter rätt men i stället mäta fel är värre än att inte mäta alls.

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

21

Text av Torbjörn Larsson

Aluminiumprofiler med låga utsläpp

22

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

M

arknaden efterfrågar allt mer hållbart material och mer redovisning av CO2 avtryck. Tack vare det nya miljömedvetna sättet att tänka har intresset för återvunnet aluminium också ökat. Mäkelä Alu har under flera år jobbat för att följa upp och minska utsläppen och erbjuder nu sina kunder produkten AluPure – aluminiumgöt som man smälter i sitt eget gjuteri och som består av 100 % återvunnet aluminium från process- och kvalitetsskrot.

Mäkelä Alu tillverkar sedan länge återvunnet aluminium, eftersom många av deras kunder vill ha en så liten primärprocent som möjligt eller uttryckligen vill använda deras återvunna aluminium AluPure i sina aluminiumprofiler. Genom att välja aluminiumprofiler tillverkade av återvunnet aluminiumgöt minskas slutproduktens koldioxidavtryck.

Till exempel så har deras kund Solar Finland sedan länge valt att använda hållbart tillverkade aluminiumprofiler i sin produktion.

Låga utsläpp, stor påverkan Enligt Mäkäle Alu ger AluPure mycket låga utsläpp; endast 2,01 tn CO2e/t.

Koldioxidekvivalenter (CO2e) beskriver klimatpåverkan av växthusgaser som människan producerar. Den enhet (tn CO2e/t) som används vid granskningen anger hur många ton koldioxidekvivalenter som skapas när man producerar tusen kilo av den produkt som granskas. Som jämförelse är genomsnittet för primäraluminium producerat i Europa

6,7 tn CO2e/t. Utsläppskalkylen för en råvara baserar sig på standarder ISO 14025 och EN 15804:2012 + A2:2019.

– Siffrorna visar hur stor påverkan på klimat och miljö man kan göra genom att välja tillverkare av aluminiumprofiler. Genom att välja AluPure gör du ett bra val för miljön och klimatet, konstaterar EHSQ-chef Päivi Venesoja från Mäkelä Alu.

Varifrån kommer det återvunna aluminiumet Mäkelä Alu smälter process- och kvalitetsskrot från sin produktion samt från sina vidareförädlingsföretag och kunder i sitt eget gjuteri.

– Aluminiumskrotet smälts och gjuts på nytt i gjuteriet till en råvara för profilproduktion, till pressgöt.

Vid smältningen säkerställer man genom andelen legeringsämnen att legeringen uppfyller specifikationen, tillägger Päivi Venesoja.

Miljövarudeklaration och Svanenmärkt

EPD (Environmental Product Declaration), dvs. en miljövarudeklaration för både profiler tillverkade av återvunnet aluminium och primäraluminium, inklusive ytbehandlingen.

– EPD är ett standardiserat och pålitligt sätt att presentera livscykelanalysen för en produkt eller tjänst.

EPD är ett oberoende certifierat och registrerat dokument som ger öppen och jämförbar information om den miljöpåverkan som produkterna har under sin livscykel, berättar Päivi Venesoja.

AluPure har dessutom beviljats Svanenmärket. Ympäristömerkintä Suomi Oy har godkänt användningen av återvunnet aluminium från Mäkelä Alu Oys eget gjuteri i fönsterprofiler som säljs till Svanenmärkta objekt enligt kravet O25 i huskriterierna.

Svanenmärket är ett officiellt miljömärke som används i Norden för att berätta att den produkt eller tjänst som använder märket uppfyller de miljökriterier som fastställts för den.

Nyligen avslutade Mäkelä Alu en

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

23

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Nu är det klart. Juryn behandlar inlämnade förslag ALUMINIUM för hållbar utveckling riktat till två kategorier: Kategori 1: Studenter inskrivna på svenska lärosäten Kategori 2: Övriga Tema för tävlingen är återvinning och miljö Nyhet och spännande möjligheter!

Nu kommer juryn att behandla förslagen.

Resultatet kommer att redovisas med prisutdelning i samband med Stockholm Furniture Fair, 7-11 februari 2023.

23 IUM 20 ling ALUMIN tveck bar u t” ll å h för R barhe EGORIE INIUM Å KAT r ”Håll TILL TV ALUM Tävling fö RIKTATS M SO ,

R N ODUKTE LÄRSOSÄTE antal YA PR SKA FÖR N ett fritt VLING IVNA PÅ SVEN 0:- och IGNTÄ R å 25 00 Aluminium. p s ri EN DES ENTER INSK p ta t D Svensk ett förs 1) STU A att utse är instiftad av m RIG 2) ÖV kelse so en kommer

ls n utmär Utmärke ri 1: Jury iniums Katego nämnanden. skt Alum m r ett ed Sven m s hederso som visa ra del och premie a sentlig het på den en tagarna r: vä is Pr en 2: m lig fö ri ingår so darvän Katego n” elöning s som b där aluminium , design/använ n andra sida de instiftat on ter n funkti sprocessen på produk la el m ”Goda el tion t samsp produk ingen optimal material och till tävl . h anmälan ium sidan oc med din g med alumin en m stimule klin Välkom ial och ar utvec gt mater för hållb ett vikti minium. m so m u med al uminiu fram al ja fördelarna att lyfta att utnytt syfte är Prisets ter och övriga sidan nedan!)

22 en ber 20 ra stud rmation på hem ovem fo t 15 N (Mer in

nas

lan se

Anmä

ng på e/tavli ium.s lumin

kta .svens www

24

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

Prisutdelning Prisutdelningen kommer att ske i samband med: Stockholm Furniture Fair, 7-11 februari 2023.

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Intervju med Martin Bergman Produktdesigner & Specialist inom upplevd kvalité

E

tt av Svenskt Aluminiums syften är att öka fokus på aluminium och design, öka kunskapen om materialet aluminium och att utveckla samarbete mellan formgivare och

aluminiumbranschen. Dag Holmgren, som är designchef på Svenskt Aluminium, har i en serie intervjuer och möten frågat några framgångsrika designers och formgivare om deras relation till aluminium. Om du blir nyfiken, inspirerad eller

lockad till att komma i kontakt med design och formgivning för aluminium är du välkommen att kontakta Dag Holmgren på dag.holmgren@ svensktaluminium.se.

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

25

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Mitt namn är Martin Bergman och jag är produktdesigner med fokus inom upplevd kvalité av produkter och material.

Jag är född i mitten av det ’ljuva 80-talet’ och har vuxit upp i Lidköping med en pappa som är hardcore-ingenjör i maskinteknik från Chalmers och en mamma som stod för den mer artistiska och ”kreativa” delen i mitt liv. Så här i efterhand har det påverkat mig mer än jag tidigare förstått. Jag är idag ”specialist” på det vi i branschen kallar för ’upplevd kvalité’ och sitter mitt emellan designerns vision om ett material och ingenjörsvetenskapen kring materialets process för att träffa specifikationen.

Som designer och konsult utsätts jag för de materialen min kund lägger på bordet, och jag har arbetat med många olika material genom åren vilket är oerhört stimulerande.

Dock brottas nästan alla kunder med samma problem, men utifrån olika kontext vilket gör varje fall unikt.

Men den (kortfattat) återkommande frågan är i regel; ”Hur kan vi kontrollera den upplevda kvalitén av produkten?”.

Just aluminium är ett material som jag på senare tid fått en djupare inblick i. Dels genom min tid på Apple Inc. (CA) där jag arbetade med upplevd kvalité av materialet, men också genom forskningsprojekt via Högskolan i Halmstad där jag är anställd idag. Jag ska nämna mer om detta, men först så vill jag ändå ge min bild av aluminium som material.

Aluminium är för mig ett oerhört fascinerande material, av många skäl. Det faktum att aluminium är återvinningsbart i så hög grad gör det attraktivt, kanske mer än någonsin egentligen, med tanke på de utmaningar vi står inför. Det är

26

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

ett paradigmskifte just nu i materialbranschen där jag tror aluminium har en stor potential. Men det är under förutsättning att återvinningssystemen i världen fungerar mer effektivt än de gör idag, även om det redan är väldigt effektivt.

Läste nyligen att omkring 75 procent av allt aluminium som någonsin har producerats fortfarande används vilket är otroligt, men jag tror att framtiden bjuder på mer än så.

Men aluminium har mer intressanta egenskaper för mig som designer, dels för att det är betydligt lättare att bearbeta jämfört mot exempelvis stål. Just det som berör själva ”skulpteringen” av materialet avgör ju vad jag kan åstadkomma, vilket är avgörande för mina val, och där har aluminium många fördelar.

Bland annat möjligheten att kontrollera materialets ytstruktur, tack vare att materialet är så pass mjukt, gör det oerhört attraktivt ur mitt perspektiv inom just upplevd kvalité.

Jag personligen har tagit fram ett fåtal kompletta produkter i aluminium till företag och har egentligen inte varit särskilt involverad i konstruktionsfasen av exempelvis strängpressade detaljer osv. Min erfarenhet kring produkter med aluminium har snarare handlat om just den upplevda kvalitén av produkten, och hur den kan kontrolleras genom att förstå produktionens påverkan av materialet.

Jag har haft den stora möjligheten att jobba med upplevd kvalité av material i många olika sammanhang, bland annat på A Zahner Company i Kansas, ett företag som jobbar med arkitektur och är duktiga på just fasadbeklädnad. Men jag har även jobbat på Apple Inc. (CA) och Volvo Cars här i Sverige. Många av de här företagen är duktiga på design och kvalité ur kundens perspektiv, men

saknar en metodik för hur de ska omhänderta upplevd kvalité från designintention till producerad produkt. Det finns alltid en del av den tänkta känslan som kompromissas bort i processen, vilket är synd.

En problematik med material i allmänhet är när det ska lira med andra material, alltså harmonin mellan exempelvis aluminium och något så komplext som glas. Ibland krävs det att den taktila såväl som den visuella stimulansen harmoniserar för den totala upplevelsen. För att göra upplevelsen komplett handlar det dels om att förstå processen om aluminium och dess egenskaper, men också förstå processerna som får glaset att nå liknande känsla för att harmoni ska uppstå. Detta är komplext då vi inte bara pratar om en viss upplevelse i aluminium enskilt, utan i harmoni med ett material som har helt andra egenskaper.

Vidare arbetar jag (och ett starkt team från Högskolan i Halmstad) i skrivande stund med ett forskningsprojekt med Sveriges aluminiumindustri, där objektiv klassificering av aluminiumytor är i fokus, med målet att effektivt kunna klassificera defekter i ytstrukturen.

Detta är oerhört spännande och utmanande då processerna från beställd till levererad produkt är förhållandevis snårig, i alla fall för mig som aldrig tidigare haft en inblick i hela processen. Som produktutvecklare med fokus på upplevd kvalité var min första fundering; ”Vad är egentligen skillnaden på en effekt och en defekt”? Jag menar, det finns ju massor med sköna designfeatures med aluminium som är näst intill jämförbara med trä, exempelvis pressränder i aluminium jämfört med ådring i trä. Pressränder är för mig en tydlighet och en naken sanning om materialets historia, en

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor process-effekt som för mig är rätt vacker ändå.

Jag har märkt att en del av min roll i forskningsprojektet hittills har handlat om att utmana mycket kring befintliga förfaranden och inarbetade arbetssätt, vilket kanske inte alltid varit bekvämt. Men under projektets gång har alla medverkande parter i projektet ändå skapat en plattform och forum där vi tillsammans lyckats titta på just effekter och defekter under ett nytt ljus. Min förhoppning är att experterna på materialet, dvs alla som tillverkar, bearbetar och förädlar materialet i processen även lyckas äga delar av designfrågan om materialet också.

För kunskapen om aluminium finns här i Sverige, och den är imponerande, det måste jag säga.

I allmänhet finns det en vinst att arbeta närmre designintentionen tycker jag, av den enkla anledningen att expertisen om materialets möjligheter finns ju oftast hos producenten.

Om företaget som producerar själva inte har den kompetensen så finns det anledning att skapa den. Mötet mellan designintentionen och kunskapen om ett materials specifika egenskaper är oerhört viktigt för att inte den upplevda kvalitén ska gå förlorad.

I aluminiumprojektet är målet att ta fram objektiv klassificering av materialet, som nämnt ovan. Men vi arbetar även parallellt i projektet med en grupp studenter här på Högskolan i Halmstad vars uppgift är att ta fram en prototyp på en applikation till läsplatta. Applikationen är tänkt att fungera som en plattform för dialog och samsyn mellan olika parter i tillverkningen för att möjliggöra en mer robust och effektiv process. Vi hoppas att applikationen blir ett verktyg att samlas kring för fortsatt dialog och utveckling i projektet.

Jag tror jag kommer arbeta mer med aluminium framöver, jag uppskattar materialet och tror inte vi nyttjat materialets fulla poten-

tial ännu. Väljer att citera Ingvar Kamprad: ”Det mesta är ännu ogjort, underbara framtid.”

Illustration på sambandet mellan upplevd kvalité och kontrollerbara tekniska funktioner.

Illustration på sambandet och länken mellan den mänskliga uppfattningen av ett material och materialets processparametrar.

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

27

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor Text av Lars-Inge Arwidson

Svenskt Aluminium på Elmia Subcontractor

S

venskt Aluminium medverkar alltid på den årliga underleverantörsmässan - Elmia Subcontractor. Mässan är ett perfekt tillfälle för oss som branschorganisation att på några få dagar träffa flertalet av våra medlemmar som medverkar som utställare men också träffa studenter och besökare från kommuner, forskningsinstitut och myndigheter.

Denna gång har Elma kortat av mässan med en dag som därför denna gång var från tisdag till torsdag.

Troligen ett bra beslut eftersom fredagar tidigare haft lågt besökarantal.

Kanske det var lite onödigt att hålla öppet till 18.00 då vi noterade att i princip endast utställarna var kvar på mässan. Lärdom inför kommande?!

28

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

Nytt denna gång var att vi gjorde denna mässa tillsammans med Gjuteriföreningen. Det finns många områden som förenar oss som branschorganisationer såsom forskning, kompetensförsörjning och inte minst hållbarhetsfrågan, som faktiskt var väldigt tydlig hos många utställare. Vi kunde dessutom supporta varandra på ett bra och effektivt sätt – letade någon efter aluminium generellt så fanns vi där och ville man veta någon om gjutet aluminium (eller stål och järn) kunde vi ”peka på” våra partners i samma monter.

Onsdag eftermiddag bjöd vi tillsammans med Gjuteriförningen in till ett uppskattat ”medlemsmingel” där det bjöds på något gott att dricka tillsammans med snittar. Ett tillfälle

för våra medlemmar att inte bara träffa oss utan också sina ”kollegor i branschen”!

Det som är bra går alltid att göra bättre! Vi har en del idéer och kommer träffa ledningen för Elmia i januari för att diskutera dessa idéer för att göra vårt deltagande som branschorganisation ännu mer värdefullt för våra medlemsföretag.

Som branschorganisation är vi inte på mässan för att ”sälja”. Vi är där för att stötta våra medlemsföretag genom vår branschkunskap och nätverk och bistå mässbesökare med information och rekommendationer. Och där tror vi att vi kan utveckla vårt deltagande till 2023.

För vi kommer garanterat vara där.

Tack till alla som besökte oss på mässan!

SVENSKT ALUMINIUM

Medlemssidor

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

29

Tech Center Reliefed Technologies får 6M euro i finansiering för att etablera ett Tech Center i Västsverige.

30

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

R

eliefed Technologies har valts ut bland över 1 000 ansökningar för att få 2,5 miljoner euro i bidrag och 3,5 miljoner euro i finansiering från European Innovation Council, EIC. Finansieringen syftar till att stödja utvecklingen och kommersialiseringen av Reliefeds 3D tillverkningsteknologi z.trusion och finansiera etableringen av världens första z.trusion Tech Center, för att därmed påskynda implementationen av z.trusion-teknologin och dess fördelar inom bland annat batteriindustrin.

Den konkurrensutsatta kapplöpningen för att designa de bästa, kommersiellt gångbara, men ändå regulatoriskt godkända batteripacken pågår för fullt, och marknaden förväntas växa kraftigt under de kommande åren. Men att designa nästa generations batteripack är

inte lätt. De måste vara lätta, starka, termiskt reglerade, återvinningsbara och billiga, en utmaning som lockar några av de smartaste hjärnorna i världen. Det finns dock ett specifikt hinder och en begränsande faktor som alla ingenjörer som är utrustade med uppgiften måste överväga, helt oavsett hur intelligent deras design är: effektiviteten, de fysiska begränsningarna och faktiska kostnader för befintlig tillverkningsteknik.

Det är här z.trusion kommer in.

Z.trusion är en patenterad tillverkningsinnovation som möjliggör kostnadseffektiv tillverkning av avancerade tredimensionella, lättviktsoptimerade profiler, helt enkelt genom att uppgradera en av de mest utbredda använda tillverkningsteknologierna i världen, nämligen strängpressning. Tekniken ger en unik möjlighet för kostnadskänsliga industrier som fordons- och konstruktionsbranschen, att ompröva

sitt produktsortiment och spara stora mängder material, energi och CO2-utsläpp i processen.

För att exemplifiera vilka möjligheter z.trusion kan skapa inom fordonsindustrin, utvecklade Reliefed Technologies en ”tab cooled” batterilösning och testade den tillsammans med RISE under 2022 (Research Institute of Sweden) med anmärkningsvärda resultat: 6Claddning från 20-80 % SOC . Resultatet i sig genererade ett betydande marknadsintresse och visar vilken kritisk teknologi z.trusion kommer att vara för konkurrenskraften hos en av Europas mest vitala industrier.

Finansieringen från EIC (Europas flaggskeppsinnovationsprogram) syftar till att delfinansiera skapandet av ett z.trusion Tech Center, utrustat med z.trusion uppgraderade strängpressningslinjer för aluminium men även andra material. Tech Centret kommer att vara det första i sitt slag

i världen och kommer att vara avgörande för att möjliggöra den snabba prototypframställning och tekniska validering som krävs för att realisera framtida batteridesigner och göra z.trusion redo för att implementeras inom fordonsindustrin. Det ekonomiska stödet från EIC kommer också att användas för att realisera och kommersialisera den lovande tab cooled batterilösningen i samarbete med kunder och nyckelpartners som Fraunhofer IWU, Henkel och Jönköpings Universitet.

– Detta finansiella stöd är ett mycket välkommet bidrag och bekräftar styrkan i vår affärsplan och vårt teams kompetens. Pengarna kommer att påskynda implementeringen av z.trusion i både fordonsindustrin och andra nyckelindustrier och minska världens CO2eutsläpp i en ännu snabbare takt, säger Mikael Eklund, vd för Reliefed Technologies.

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

31

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Metallbulletiner

Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

Om Text av Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.com

32

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

N

i får gärna kalla mig för tjatig, men jag kommer tillbaks till det här med sanktioner. Redan när Ukrainakriget började höjdes röster för huruvida det skulle vara passande eller ej att införa sanktioner på rysk aluminium, likt de sanktioner som införts på andra produkter. Det kan ju tyckas vara en barnlek att författa ett dekret

som sätter stopp för metallen att nå västvärlden. Men så enkelt är inte fallet. Alcoa lobbar med all sin kraft för att få till dels ett stopp för Rusal metall att handlas på LME och att läggas in på LME lager, dels för att få till amerikanska sanktioner mot Rusal rent allmänt.

Som jag i tidigare krönikor har nämnt så är det här med Rusal sanktioner inte så enkelt som det kan låta då västvärlden har kalabaliken 2018 i relativt färskt minne. Då skulle Trump mota Putin i grind och lät Oleg Deripaska få ta smällen i sin egenskap av storägare i Rusal. Sanktioner var Trumpadministrationens vapen och metallen som hade börjat året i 20 dollar contango gick snabbt över till en backwardation på 50 dollar cash-3 mån samtidigt som priset sköt upp med 30 procent. Med ett USA med en aluminiumproduktion som väl knappt klarar av att försörja Coca Cola med burkmaterial, kanske en överdrift men USA producerar bara ca 1 milj ton per år, blir det lite svårt att övertygande argumentera för ett importstopp på metall från en av aluminiumvärldens giganter. Men skam den som ger sig, och Alcoa som i allra högsta grad talar i egen sak, finner nu kontinuerligt nya argument för införandet av sanktioner.

Kan man lägga ett pristak för rysk olja (globalt?) så kan man väl införa sanktioner på Rusal.

Nja, Så enkelt är det väl inte för till skillnad från olja, som USA har gott om, så har USA numera inte så gott om aluminium (ej heller aluminum).

I ett konsumtionsdrivet land som till ca 80-85 procent är beroende av import av aluminium är det inte alltid så lätt att få med sig en majoritet när den insett att det kommer att drastiskt öka råvarukostnaderna. Alcoa å sin sida resonerar med omvänd logik att rysk metall riskerar att snedvrida

prisbilden då ingen längre är beredd att köpa metallen. Men om ingen vill köpa Rusalmetallen har väl marknaden inget problem? Då rabatterar väl marknaden ner den till priset noll och problemet är ur världen.

Sen var det då det där med London’s finest. Lika självklart som att en engelsman kan förklara varför cricket är en optimal publiksport, lika självklart är det att LME inte är de som tar det första steget och avregistrerar Rusal aluminium. Varför skulle man? För att slippa att själva behöva ta ställning i den något kontroversiella frågan så har man istället gått ut och bett om industrins åsikt. I god demokratisk anda har man även bett Rusal att dela med sig av information kring hur deras situation ser ut framöver och det är här man som gammal sifferbitare får sig ett gott skratt. LME finner nämligen att det inte finns skäl till att befara att Rusal situationen skulle riskera att snedvrida prisbilden eller skapa andra problem och kommer därför inte att förhindra att rysk metall läggs in på LME lager och ej heller införa några gränser för hur mycket eller var metall läggs in på lager. Det humoristiska i det hela är att

man bett Rusal om försäljningsinfo när det är allmänt känt att en betydande del av Rusals produktion går på kontrakt med Glencore. Frågan för alla fritänkande är således inte hur mycket Rusal har kontrakterat ut, utan hur mycket av Glencores avtalade köp som de i sin tur inte i dagsläget har säljkontrakt på. Rykten säger att Rusal har kontrakt på 75 procent av produktionen mao ca 3 milj ton, hur mycket Glencore har kontrakt på är däremot höljt i dunkel. Men vi kan vara lugna för LME säger även att man kommer att följa utvecklingen och dessutom från januari nästa år publicera regelbundna rapporter på hur mycket rysk metall som finns i LME lager. Inte så värst imponerande.

Marknaden står och väger och i ena vågskålen har vi sanktionssituationen och i andra risken för en recession. Med nya nedstängningar på grund av Covid i Kina ökar oron för att konsumtionen ska få sig en törn. I veckan som gick gjorde nickel (där ryssarna är stora) ett ryck och slog i handelstaket 15 procent upp på dagen, så risken för aluminium på uppsidan ska heller inte underskattas.

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

33

Ytor Upplevelse Design Text av Dag Holmgren, Professor och Designchef på Svenskt Aluminium

34

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

I

min förra designkrönika diskuterade jag form, denna gång handlar det om ytor.

Produkters form kommunicerar nästan alltid hur dess kvalité upplevs, ett påstående i nr 5 av Aluminium Scandinavia, men om ytan inte också kommunicerar produktens form, kvalité och innehåll blir det ändå fel.

Detta leder fram till följande frågeställningar: • På viket sätt kommuniceras ytan och vad avgör hur den upplevs?

• Har ytan någon koppling till Form, Material, Upplevelse – Design?

• Betyder ytan olika beroende på vem och i vilket sammanhang den visas?

• Kan ytan kommunicera upplevelsen av säkerhet?

Ytan, kvalité och upplevelsen Vad är det som avgör hur en produkt upplevs och kan man påverka detta.

Vi vet att Designerkoren ständigt ar-

En pedal av aluminium, för en Koenigseggs bil.

betar med dessa frågor. Vi vet också att ytan på materialet kan förstärka formkänslan och upplevelsen av en produkt. Ytan är faktiskt det första man ser av en produkt.

Som designer är jag intresserad av om det går att skapa en yta som ”känns säker”. ”Jag vill ha en skruvmejsel som känns säker när jag håller i den!” Är detta möjligt?

Företag behandlar ytan på sina produkter väldigt olika. Ett spännande exempel är företaget Koenigsegg. Varje bil består av många komponenter i aluminium, kolfiber med mera. Man ägnar 700 timmar åt att polera ytan på dessa detaljer för att få det resultat man eftersträvar på varje bil.

Ergonomidesign gruppen, numera Veryday, utvecklade ett helt nytt system för skruvmejslar för Bacho.

Man undersökte hur man skulle kunna uppnå maximal friktion mellan en skruvmejsels handtag och huden i den mänskliga handen.

Det man fann var helt nya relationer

mellan mänsklig hud och handtagets material. Resultatet av detta blev ett helt nytt verktygsprogram där man utgick från handen och inte från skruven när det gällde skruvmejslar.

Det intressanta var vad man lärde sig om både handens och materialets yta.

Ytan är faktiskt den del av produkten man ser först, som då berättar vilket material som använts. Det finns otaliga exempel på produkter där ytan ”berättar” en historia och verkligheten visar sig vara än annan.

Ett exempel är när ytan på en plastdetalj ges strukturen av att vara konstruerad av en ”kolfiberkomposit ”, som då ofta förknippas med god teknisk kvalité, när produkten i verkligheten är producerad av en vanlig polymerkvalité, som inte uppfyller det materialets tekniska krav. Resultatet blir att man lurar kunden – användaren.

Det var vanligt förr att man i stället för trädekor i inredningen

Skruvmejsel från Bacho.

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

35

på bilar använde en plastfolie med mönster som försökte efterlikna trämaterialet.

Inom arkitektur och inredning är det väldigt vanligt att man målar en yta för att efterlikna materialet marmor, trä mm.

Det finns säkert legitima skäl till detta men problemet är inte specifikt att i stället för till exempel metall använda polymerer, utan problemet är att hitta metoder för att kunna specificera ytors strukturer – utseende och kommunicera detta.

Vem avgör om en produkts yta är acceptabel eller ej?

För mig är det alldeles självklar att det är användaren, kunden, köparen som avgör detta.

Självklart uppstår problemet när leverantör och kund inte är överens.

Det är därför det är så viktigt att på ett neutralt sätt, från början, specificera hur ytan ska utformas.

Industrin står framför stora problem när det gäller hur en yta ska specificeras. Det finns rader med exempel på där en kund inte accepterar en produkt, eftersom kundens upplevelse av ytan inte stämmer överens med vad man önskade och trodde man beställt.

Hur ska man specificera en yta?

För närvarande finns olika metoder, för hur man specificerar den yta man ska producera. Metoderna är ofta kopplade till företag som har sina egna metoder. Intresset att komma till rätta med detta är väldigt stort från industrin.

36

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

Industridesignern Martin Bergman, på Högskolan i Halmstad med kollegor på Jönköpings Tekniska Högskola, arbetar med att ta fram metoder för att kunna specificera ytor och ytstrukturer. Resultat från arbetet väntas presenteras under våren 2023.

Resultaten kommer att få stora möjligheter för industrin att kunna tala om ytors struktur på ett neutralt sätt. Tanken är att man ska kunna ”mäta” en yta och på så sätt får ett relevant mått på ytans struktur.

Målet är att resultatet - metoden ska gälla generellt och kunna användas av alla företag.

Man ska vara ärlig!

Jag brukar säga att skandinaviska designer vill vara ärliga, man använder material på ett ärligt sätt. Ska upplevelsen vara ”trä” så väljer man ”trä”, inte en plastfolie!

För mig är detta självklart. Mitt jobb som designer är att stärka upplevelsen och därmed även tydliggöra kvalitén i produkter, det blir alltid fel när man försöker med ytan, dölja vilket material produkten är tillverkad av, genom att ytan inte redovisar materialet utan något annat.

Formen, ytan och materialet i produkten måste samverka för att upplevelsen ska bli den rätta. Att berätta om detta har varit mitt syfte under detta år i mina krönikor. Allt hänger ihop, det fungerar inte att luras, man måste vara ärlig i både syfte och handling det vill säga att man måste skapa samklang mellan formen, ytan och materialet för att helheten ska hänga ihop, fungerar det blir det bra och kunden blir nöjd.

Designkrönikorna under 2022 Nu har det gått ett år och jag har under året försökt skapa en röd tråd i mina krönikor.

Nr 1: Fokus på miljö och hur detta påverkar våra beslut när det gäller materialval och att välja rätt med mera.

Nr 2: Där var fokuset på material.

Där presenterades även Svenskt Aluminiums samverkan med Materialbiblioteket i Stockholm.

Utgångspunkten var att materialvalet har stor betydelse för hur en produkt upplevs.

Nr 3: Konst och vem som avgör vad som är konst var detta nummers tema. Slutsatsen var och är att den som bestämmer är betraktaren av konstverket.

Nr 4: I nummer fyra behandlades området kvalité. Vad är kvalité och vad är skillnaden mellan teknisk kvalité och upplevd kvalité. Kvalitén hos en produkt avgörs av användaren – upplevelsen är viktig och stark.

Nr 5: Temat denna gång var form och att en produkts form är avgörande när konsumenten väljer.

Kommunicerar inte formen det som kunden vill, väljs den bort.

Nr 6: Ytor är temat i detta nummer!

Tack för detta år, nu ser vi fram mot ett spännande 2023 med nya utmaningar och krönikor och designmöten..

Leverantörer inom aluminium Vill du också synas här?

Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu Torbjörn Larsson, 0708-18 81 00 torbjorn.larsson@nortuna.se

www.profilgruppen.se

www.extral.com

www.hydro.com

www.klarvik.se

www.emmegi.se

www.elumatec.se

www.aluminium.se

www.alu.se

www.hydal.se

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

37

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister 3M SVENSKA AB

191 89 Sollentuna Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88 Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim

AHLINS I HABO AB

Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo Tel: 036-460 60 Kontakt: Rikard Ottosson Tel: 036-485 67 www.ahlins.com

AHLSELL MASKIN AB Södra Vägen 10 702 27 Örebro Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se

ALACKERING AB

Post: Box 142, 576 23 Sävsjö Besök: Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se

ALUMINIUMFÖRLAGET

Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60 Mob: 0708-45 09 39 Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se

BODYCOTE YTBEHANDLING AB Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se

BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB Box 3017 600 03 Norrköping Tel: 011-21 96 90 Fax: 011-18 86 63 Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se

BÜHLER AB

Krusegatan 19 212 25 Malmö Tel: 040-24 59 00 Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting

CANDOR SWEDEN AB

Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com

38

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

EXTRAL

Wygoda 2, 44-240 Żory, Polen www.extral.com marta.ludwikowska@extral.com lennart.svahn@extral.com

GRÄNGES SWEDEN AB 612 81 Finspång Tel: 0122-838 00 Fax: 0122-197 32 Kontakt: Ari Leidelöf

HYDRO

COVENTYA AB

Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se

Box 123, 575 21 Eksjö Tel: 0381-143 80 Fax: 0381-61 12 76 Kontakt: Richard Münch www.emmegi.se

COREMA SVETSEKONOMI AB

Backa Strandgata 18 422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com

ALUTRADE AB

BEIJER INDUSTRI AB

EMMEGI SCANDINAVIA AB, PROFILMA

HYDAL ALUMINIUM PROFILER AB

Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se

Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se

Box 1340, 581 13 Linköping Tel: 013-16 90 00 Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se

CHEMETALL AB

Box 237 433 24 Partille Tel: 031-336 36 82 Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se

ALU-S AB

ELEMENT MATERIALS TECHNOLOGY

Ödegärdsgatan 3 504 64 Borås Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com

E2 SYSTEMS

Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se

Box 236, 574 23 Vetlanda Tel: 0383-76 39 40 Fax: 0383 - 76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se

Metallvägen 574 81 Vetlanda Tel: 0383-941 00 Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com

INTERAL AB

Box 119, 566 22 Habo Tel: 036-486 80 Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister KMC YTBEHANDLING AB Fakturavägen 6 175 62 Järfälla Tel: 08-445 84 40 Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se

MACDERMID SCANDINAVIA AB Box 83 601 02 Norrköping Tel: 011-36 74 70 Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial

MICOR AB

Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se

MASTEC CCTECH AB Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se

NORDISK ALU PROFIL

Industrivägen 17, 302 41 Halmstad Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se

PALLCO AB

Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00 Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se

POLLUX YTBEHANDLING AB Östgärde Industriväg 406 417 29 Göteborg Tel: 031-55 05 04 Fax: 031-55 19 55 Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se

PROFILGRUPPEN

Box 36 360 70 Åseda Tel: 0474-550 00 Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se

MM TECH CAST AB Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna Tel: 016-12 08 06 Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se

MÄKELÄ ALU AB

Järnvägsgatan 1 364 30 Åseda Tel: 0703-242 444 Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se

MÖNSTERÅS METALL AB Box 43 383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se

SIKA SVERIGE AB Box 8061 163 08 Spånga Tel: 08-621 89 00 Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se

SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK Tel: +45 7699 1777 Fax: +45 7557 4917 Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk

STENA ALUMINIUM AB

Box 44, 343 21 Älmhult Tel: 010-445 95 00 Kontakt: Ola Manestam ola.manestam@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com

TESA AB

Box 10275, 434 23 Kungsbacka Tel: 0300-553 00 Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se

PYROTEK SCANDINAVIA AB Box 53 668 92 Ed Tel: 0534-620 00 Fax: 0534-620 01 Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com

SARLIN FURNACES AB Regattagatan 13 723 48 Västerås Tel: 021-10 98 00 Kontakt: Magnus Bergman Tel: 070-644 80 82

VÅ PRESSGJUTERI AB Ås, 330 10 Bredaryd Tel: 0371-708 80 Fax: 0371-708 90 Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se

YTCENTER I UPPLANDS VÄSBY AB Turbingatan 3 195 60 Arlandastad Tel: 08-590 750 50 Fax: 08-590 750 22 Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

39

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Bearbetning LEGOARBETEN

Bockning Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro ProfilGruppen Rullbockning Sjølund A/S, Profilvalsteknik Hydroformning Hydro Kapning Ahlins i Habo AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik Montering Ahlins i Habo AB Extral Hydal Aluminium Profiler AB Hydro Interal AB ProfilGruppen Profilbearbetning Hydal Aluminium Profiler Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Skärande bearbetning Alutrade AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen Sjølund A/S, Profilvalsteknik

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

CNC-maskiner för aluminiumbearbetning Ahlsell Maskin AB CNC-maskiner för profilbeabetning Ahlsell Maskin AB Emmegi Scandinavia AB, Profilma Maskinpartner AB

Fräsning Emmegi Scandinavia AB, Profilma Kapning Emmegi Scandinavia AB, Profilma Stansning Emmegi Scandinavia AB, Profilma

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING Dormer Pramet AB Kapning Micor AB

Fogning LEGOARBETEN

Friction Stir Welding Hydro Svetsning Alu-S AB Extral PALLCO AB

MASKINER

Svetsmaskiner Corema svetsekonomi AB Tillsatsmaterial Corema svetsekonomi AB

MATERIAL

Lim 3M Svenska AB-3M Industrilim Sika Sverige AB Lod, fluss COREMA SVETSEKONOMI AB Tejp 3M Svenska AB-3M Industritejp Tesa AB

RÅDGIVNING/ UTBILNING

Svetsning AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB

Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems

40

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

Gjuteriförnödenheter Allt för gjuteriet G & L Beijer Industri AB Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB Blacker Pyrotek Scandinavia AB Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB Flussmedel Pyrotek Scandinavia AB Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB Pressgjutmaskiner Bühler AB G & L Beijer Industri AB Prototyptillverkning för gjutgods Mifa Aluminium bv Service och underhåll Sarlin Furnaces AB

Information Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget

Kallflytpressning Chemetall AB

Kemikalier Silikon Alcan Nordic AB Silikongummi Alcan Nordic AB Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB

Laboratorier Analystjänster Element Materials Technology AB Materialeprøvning Materialprovning Materialeprøvning

Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB

Skadeutredningrar Element Materials Technology AB Materialeprøvning

Gjutgods

Metallförsäljning

Bearbetning av gjutgods Mönsterås Metall AB Swedmec AB

Band, lackerade Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Kokillgjutning MM Tech Cast AB Mönsterås Metall AB

Band, olackerade Gränges Sweden AB, Industriprodukter

Metallgjuteri Beckmans Gjuteri

Gjutaluminium Stena Aluminium AB

Precisionsgjutning Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB

Plåt, lackerad Hydro

Pressgjutning Interal AB Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB

Profiler, rör Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB ProfilGruppen

Sandgjutning Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB

Plåt, slät Alutrade AB Hydal Aluminium Profiler

ALUMINIUM SCANDINAVIA

Branschregister Profiler, special Alu-S AB Alutrade AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Mäkelä Alu AB Nordisk Alu Profil ProfilGruppen Profiler, standard Alu-S AB Extral Sandwich paneler Alu-S AB

Tvättsystem

CompCote Bodycote Ytbehandling AB Decoral Hydro Dekorativ slipning Bodycote Ytbehandling AB Elektrolytisk metallbeläggning Brink Förnicklingsfabriken AB E-Clips Ytcenter i UpplandsVäsby AB Elpolering Pollux Ytbehandling AB

KMC Ytbehandling AB

Glaspärleblästring Bodycote Ytbehandling AB

Utbildning

Gulkromatering Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Konstruktörskurser AluminiumFörlaget Svetskurser AluminiumFörlaget Element Materials Technology AB Ytbehandlingskurser Chemetall AB Element Materials Technology AB

Ytbehandling LEGOARBETEN Alutin ProfilGruppen

Anodisering Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Mastec CCTech AB Mäkelä Alu AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Hårdanodisering Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB

Nedox Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Eftertätning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Nickel/tenn Mifa Aluminium bv ProfilGruppen

Elektrolytisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Passivering Mastec CCTech AB

Fosfatering MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB

Pulverlackering Alackering AB Mäkelä Alu AB PALLCO AB

Infärgning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB

Slipning Extral Hydro Teflonbeläggning Bodycote Ytbehandling AB Trumling Ahlins i Habo AB Hydal Aluminium Profiler AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

Hårdanodisering och beläggning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB

Tufram Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv

Infärgning Ahlins i Habo AB Bodycote Ytbehandling AB Extral Hydal Aluminium Profiler Hydro Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen

KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR:

Kemisk förnickling Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Keronitebehandling Brink Förnicklingsfabriken AB Kromatering Chemetall AB Extral Hydro Ytcenter i UpplandsVäsby AB Mekanisk polering Brink Förnicklingsfabriken AB Extral Hydro

Kemisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB Smörjmedel Chemetall AB Trumlingsmaskiner G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB

RÅDGIVNING

Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB

Anodisering Chemetall AB Coventya AB Avfettning Chemetall AB Coventya AB Skärvätskor Chemetall AB

Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR: Anodisering Candor Sweden AB

Avfettning MacDermid Scandinavia AB Blästermaskiner Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

41

ANMÄL DIG TILL BRANSCHREGISTRET Företag:

Telefon:

Adress & postadress: Kontaktperson + underskrift: Hemsida:

E-post: Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se

Org.nr: Jag/vi vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.

Bearbetning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Bockning CNC-Stansning Kapning Kromatering Lackering Montering Perforering Profilbearbetning Skärande bearbetning Smidning

MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING

☐☐ CNC-maskiner för profilbearbetning ☐☐ Bockning ☐☐ Fräsning ☐☐ Kapning ☐☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning ☐☐ Stansning

VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING ☐☐ Diamantverktyg

Fogning LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Explosionssvetsning Friction Stir Welding Lödning MIG-svetsning Nitning Reparationssvetsning TIG-svetsning

MASKINER

☐☐ Mekaniserad svetsning ☐☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar ☐☐ Motståndssvets ☐☐ Plasmasvets ☐☐ Svetsmaskiner ☐☐ Tillsatsmaterial

MATERIAL ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Fästelement Blindnitar Självstansande nitar Stuknitning

42

☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Gänginsatser Specialskruv Lim Lod, fluss Tillsatsmaterial svetsning Tejp Fästelement titan

RÅDGIVNING ☐☐ Svetsning

Gjuteriförnödenheter ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Allt för gjuteriet Avgasningsenheter Blacker Eldfasta produkter Flussmedel Isolationsprodukter Keramiska filter Kokiller och verktyg Pressgjutmaskiner Prototyptillverkning för gjutgods ☐☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar ☐☐ Smältpreparat

Gjutgods ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Bearbetning av gjutgods Kallflytpressning Kokillgjutning Lågtrycksgjutning Metallgjutning Modelltillverkning Precisionsgjutning Pressgjutning Sandgjutning Smide

Information

Laboratorier ☐☐ Analystjänster ☐☐ Skadeutredningrar

Metallförsäljning ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Band, lackerade Band, olackerade Börsaffärer Gjutaluminium Plåt, lackerad Plåt, olackerad Plåt, slät Profiler, rör Profiler, special Råvaror

Utbildning ☐☐ Konstruktörskurser ☐☐ Svetskurser

Ytbehandling RÅDGIVNING

☐☐ Ytbehandling, allmänt

LEGOARBETEN ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Anodisering Beläggning av skyddsplast Blästring Dekorativ slipning Elektrolytisk metallbeläggning Elförtenning Elpolering Glaspärleblästring Gulkromatering Hårdanodisering Hårdanodisering och beläggning Infärgning Kemisk förnickling Kemisk metallbeläggning

☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Kemisk polering Kromatering Lackering Mekanisk polering Metalonbeläggning Nickel/tenn Pulverlackering Screentryck Silketryckning Slipning Tampongtryckning Teflonbeläggning Trumling

MASKINER FÖR ANODISERING ☐☐ Likriktare

MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐ ☐☐

Avfettning Blästermaskiner Blästring Eftertätning Elektrolytisk metallbeläggning Fosfatering Infärgning Kemisk metallbeläggning Kromatering Slungrensmaskiner Trumlingsmaskiner

FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER

☐☐ Litteratur, läromedel

Konstruktion ☐☐ Konstruktionsfirma

Aluminium Scandinavia nr 6 · December 2022

Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia.

Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms.

Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.

Aluminium är över allt

”

Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.

— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB

Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.

Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se

070-588 32 07 | info@svensktaluminium.se

Missa inte nästa nummer!

PRENUMERERA GRATIS NU!

WWW.ALUMINIUM.NU Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på vår hemsida. Känner du någon du vill tipsa om tidningen så gör det!