En dold kraft bakom framtidens aluminiumlösningar ProfilGruppen är lösningspartern bakom dagens många smarta aluminiumprodukter. Med skräddarsydda aluminiumprofiler och komponenter kan vi spela en avgörande roll i att forma morgondagens hållbara produkter.
Välkommen till ProfilGruppen - www.ProfilGruppen.se
INNEHÅLL
Så
smids tillväxten hos Holsby Metall
Holsby Metall har utvecklats till en av Nordens mest erfarna tillverkare av smidda aluminiumdetaljer.
Svenskt Aluminium i European Aluminium
European Aluminium Spring Meeting – ett viktigt forum för svensk aluminiumindustri.
12 Oro i svensk och europeisk gjuteriindustri
Framtidstro dominerade när branschen samlades i Norrköping. Tio sidor med intervjuer och reportage från Gjuteridagarna 2025.
22 Så smids tillväxten hos Holsby Metall
26 Förändringar i användandet av legeringar för pressgjutning av aluminium
Text av Tomas Liljenfors
30 Aluminiumskrot – en strategisk resurs Europa inte har råd att förlora
Text av Patrik Ragnarsson
32 Mellan teknik och form
Möte med Industridesignern Peter Andersson
34 Good enough, räcker inte! Krönika av Dag Holmgren
36 Medlemssidor
Information från Svenskt Aluminium
38 Den enes död är en annans croissant
Information från Svenskt Aluminium
40 Metallbulletiner
Börsnytt
42 200 år med aluminium
Från laboratorieupptäckt till nyckelmaterial
NÄSTA NUMMER 4/2025
Utgivning: 5 september 2025
Materialdag: 25 augusti 2025
Omslag: Världens största seglande katamaran – ASC5.
ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 3 · Maj 2025 · Årgång 42 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjörn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se
STARK ÖKNING
FÖR ALUMINIUMFOLIE
UNDER FÖRSTA
KVARTALET
2025
Efter en svagare period ökade leveranserna av aluminiumfolie i Europa markant under årets första kvartal. Enligt EAFA (European Aluminium Foil Association) steg de totala leveranserna till 243 900 ton – en uppgång med 11,4 % jämfört med samma period 2024. Den europeiska marknaden växte med nästan 11 % och exporten ökade med hela 18 %, delvis på grund av förväntade handelspolitiska förändringar i främst Nord- och Sydamerika.
Tunn folie för förpackningar och hushåll visade starkast tillväxt, +14 %, medan tjockare folier ökade med 8 %. Branschen gynnades även av lageruppbyggnad hos kunderna. Trots ett osäkert ekonomiskt läge är efterfrågan fortsatt stabil.
STORBRITANNIEN VILL SÄKRA ALUMINIUMETS ROLL I FRAMTIDENS INDUSTRI
Nadine Bloxsome, vd för brittiska aluminiumorganisationen ALFED, lyfter i en aktuell krönika fram aluminiumets betydelse för en hållbar och konkurrenskraftig tillverkningsindustri i Storbritannien.
Det höga skrotvärdet globalt har drivit på export av aluminiumskrot, vilket hotar landets återvinningskapacitet. ALFED samarbetar med myndigheter för att stärka infrastrukturen, införa exportövervakning och värna den inhemska marknaden.
Organisationen har lanserat en nationell aluminiumstrategi med fokus på återvinning, ener-
gitillgång, kompetens och gröna investeringar – för att minska importberoendet och uppnå klimatmål.
Aluminium lyfts även fram som nyckelmaterial inom Storbritanniens "Foundational Industries", där ökad satsning på forskning, produktion och cirkulära flöden efterlyses. Med över 75 procent av allt aluminium fortfarande i användning framstår metallen som ett av de mest hållbara materialen.
Genom samarbete med industri och beslutsfattare vill ALFED göra Storbritannien till en ledande aktör inom hållbar aluminiumproduktion.
Nadine Bloxsome, vd för brittiska aluminiumorganisationen ALFED
Diplom
Ebba Andersson har vid genomgången kurs i hållbarhet för ledningsgrupper inhämtat kunskaper om aluminium, hållbarhet, produktkedjan, stand- arder och återvinning. Däri ingår beräkningsmodeller för legeringsval, tillverkningsmetoder och produkt- användning för aluminiumgods.
Diö 2023-03-10 Bryne AB
Utbildningar inom aluminium
bryne.se
Utbildningsansvarig, Bryne AB
Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se
Hållbarhet för inköpare, Aluminiumkunskap, Smältugnar och process, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, Analys av aluminium, eller kundspecifikt.
EURAL GNUTTI
INTRODUCERAR BLYFRIA LEGERINGAR
Den italienska aluminiumtillverkaren
Eural Gnutti har utvecklat en serie blyfria legeringar för bearbetningsändamål, i linje med kommande förändringar i EU:s regelverk. Undantaget för bly i aluminiumlegeringar enligt RoHS-direktivet löper ut vid års-
skiftet 2026/2027, vilket ökar behovet av alternativ.
De nya legeringarna – 6026LF, 2033 och 2077 – är framtagna för att uppnå god bearbetbarhet och mekaniska egenskaper utan att använda bly. De riktar sig främst till tillämpningar inom fordonsindustri,
elektronik och precisionskomponenter.
Eural Gnutti producerar samtliga produkter i Italien och använder i genomsnitt 74 % återvunnet aluminium i sina billets.
Företaget arbetar även med att införa ASI-certifiering som en del av sitt hållbarhetsarbete.
CLEPA: Nya CO₂-regler kräver teknikneutralitet och verklighetsförankring
Den europeiska leverantörsorganisationen CLEPA välkomnar Europaparlamentets stöd för EU-kommissionens riktade ändring i CO2-regelverket för personbilar och lätta transportfordon. Ändringen innebär ökad flexibilitet för biltillverkare att nå utsläppsmålen 2025 genom ett nytt genomsnittssystem. CLEPA varnar dock för att det nuvarande regelverket är alltför teknikstyrt och inte anpassat till marknadens realiteter. Organisationen efterlyser en bred översyn av CO2-reglerna, med fokus på teknikneutralitet, ekonomisk genomförbarhet och stöd till alla låg-
utsläppslösningar –inklusive hybrider och CO2-neutrala bränslen.
Enligt CLEPA:s generalsekreterare Benjamin Krieger står industrin inför växande utmaningar, där överkapacitet och höga fasta kostnader ökar risken för neddragningar. För att undvika att hota EU:s gröna omställning krävs både kortsiktiga lättnader och långsiktiga strategiska beslut. CLEPA uppmanar bland annat till att bibehålla dagens så kallade Utility Factor för laddhybrider och att erkänna CO2-neutrala drivmedel som giltiga i framtidens regelverk.
CLEPA:s generalsekreterare Benjamin Krieger
Med framtiden i åtanke
Vi är fast beslutna att hjälpa dig att uppnå en mer hållbar framtid. Våra erbjudanden sträcker sig från återvunnet aluminium med låga koldioxidutsläpp till skräddarsydda tjänster som är utformade för att minska ditt CO2-fotavtryck och stödja dig på din hållbarhetsresa. För att hjälpa dig att ta nästa steg har vi utvecklat ett koncept som heter Hydro Extrusions Partner Packages, med tre olika paket, vart och ett noggrant utformat för att uppfylla dina specifika behov. Tillsammans kan vi arbeta för att minimera din miljöpåverkan och uppfylla kraven på en grönare morgondag. Är du redan på väg?
Visa mig nästa steg
JERKER BLOMQVIST ÄR ÅRETS FÖRETAGARE I UPPVIDINGE
Jerker Blomqvist, vd för Klarvik AB, har utsetts till Årets Företagare i Uppvidinge.
Utmärkelsen delas ut av Företagarna och kommunen med följande motivering:
”En entreprenör med förmåga att kombinera expansivt företagande genom effektiv teknikutveckling med ett hållbarhetsfokus och aktiv närvaro i lokalsamhället.”
Blomqvist lyfter fram att utmärkelsen är ett resultat av ett gemensamt arbete:
– Vi är årets företag – Klarvik AB och Åre Produktion AB skulle jag säga. Jag är bara en del av en väl fungerande organisation med engagerade och drivna personer. En förmån att få vara med och driva det vi skapat tillsammans, säger Jerker.
USA bygger sitt första aluminiumsmältverk på
För första gången sedan 1980 ska ett nytt primäraluminiumsmältverk byggas i USA. Det är Förenade Arabemiratens statligt ägda Emirates Global Aluminium (EGA) som investerar 4 miljarder dollar i en toppmodern anläggning vid Tulsa Port of Inola i Oklahoma.
Smältverket får en kapacitet på 600 000 ton per år och blir det största i sitt slag i landet. Det planeras producera produkter som är avgörande för bland annat fordons-, bygg- och försvarsindustrin.
I dag importerar USA cirka 85 procent av sitt aluminiumbehov.
Projektet är ännu villkorat av avtal kring elförsörjning och
över 40 år
statliga incitament, men en genomförbarhetsstudie pågår och byggstart väntas senast 2026. Full drift planeras till slutet av decenniet.
När anläggningen är i drift beräknas den skapa upp till 1 000 fasta jobb, med ytterligare 4 000 tillfälliga under byggfasen. Dessutom förväntas satsningen leda till ett nytt industriellt kluster för aluminium i regionen.
EGA:s vd Abdulnasser Bin Kalban beskriver satsningen som ett sätt att ”återuppbygga en viktig amerikansk industri” och Oklahoma ser investeringen som ett genombrott för lokal tillverkning och försörjningstrygghet.
lackering ab
Skandinaviens största pulverlackerare av aluminiumprofiler
Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet
alackering.se
Det mest hållbara materialet är det som aldrig behöver användas.
Genom innovativ design, viktoptimering och effektiv a produktionsprocesser minimerar vi spill, reducerar materialåtgång och maximerar resurseffektiviteten.
Upptäck hur vi kombinerar precision , viktoptimering och hållbarhet i varje detalj.
HYDRO LEVERERAR ALUMINIUM
TILL
VÄRLDENS STÖRSTA SEGLANDE
KATAMARAN
Australiska Echo Yachts bygger världens största seglande katamaran – ASC57. Hydro Extrusions bidrar med avancerade aluminiumlösningar och Friction Stir Welding-teknik (FSW) som kombinerar låg vikt, hög hållfasthet och minskad miljöpåverkan. Projektet visar hur modern aluminiumteknologi möjliggör hållbara framsteg inom marinindustrin.
Besök echoyachts.com
ARCTIAL INFORMERAR OM NY ALUMINIUMANLÄGGNING I KARLEBY
Över 100 personer deltog när Arctial nyligen höll ett öppet informationsmöte i Karleby om planerna på en koldioxidsnål aluminiumfabrik. Mötet gav inblick i anläggningens möjliga utformning, miljöpåverkan och
betydelse för regionen. Arctial betonar vikten av transparens och lokal dialog i det fortsatta arbetet med vad som kan bli Europas första nya primäraluminiumverk på över 30 år.
Design som process – en nyckel till framgång!
På DH Design ser vi design som mer än bara estetik – det är en strategisk process. Genom att inkludera design tidigt i utvecklingen av produkter och tjänster kan du maximera innovation och effektivitet. Vi hjälper dig att utveckla både ditt företag och dina produkter genom att inspirera till nytänkande och hållbara lösningar.
Vad köper du när du köper design?
Du köper mer än bara en form. Du investerar i en metod för att skapa värde, förbättra användarupplevelser och differentiera dig på marknaden.
Kontakta oss idag för att ta första steget mot framtidens designlösningar!
Dag Holmgren
tel: +46 705 30 21 90
webb: www.dhdesign.se
e-mail: dag@dhdesign.se
Text
av Torbjörn Larsson
Oro i svensk och europeisk gjuteriindustri
– men framtidstro dominerade när branschen samlades i Norrköping
Energiförsörjning, krig i närområdet, höga kostnader och en svag investeringsvilja. När Gjuteridagarna 2025 gick av stapeln den 13–14 maj i Norrköping, var det mot en bakgrund av oro och utmaningar – både för svensk och europeisk gjuteriindustri. Samtidigt genomsyrades dagarna av något helt annat: samhörighet, kunskapsutbyte och framtidstro.
Närmare 180 deltagare samlades
i Louis De Geer Konsert & Kongress för två intensiva dagar med föredrag, panelsamtal och mingel, arrangerade av Svenska Gjuteriföreningen och Sveriges Gjuteritekniska förening. Evenemanget inleddes med välkomstord från Håkan Herbertsson och Izudin Dugic – ordföranden i respektive organisation – som betonade vikten av att branschen möts och samtalar om både tekniska lösningar och strategiska vägval.
– Gjuteridagarna har varit fantastiska – fulla av bra föredrag, inspire-
rande möten och en stark känsla av gemenskap i branschen. Vi blev 180 deltagare, vilket visar hur viktigt det är att ses och utbyta erfarenheter. Nu ser vi fram emot nästa års arrangemang i Borås! säger Diana Bogic, vd för Svenska Gjuteriföreningen.
Samlade utmaningar – och gemensamt ansvar
Programmet speglade ett allvarligt nuläge. Från geopolitiska analyser och energipolitiska vägval till konkreta verktyg för hållbarhetsarbete
Diana Bogic, vd för Svenska Gjuteriföreningen, summerar årets Gjuteridagar med stor entusiasm och blickar redan fram emot nästa års arrangemang i Borås.
och beredskap. Flera föredrag satte fingret på strukturella problem: höga elpriser, långsamma tillståndsprocesser och ett ökat tryck på europeisk tillverkningsindustri i en global konkurrenssituation. Ändå var tonen inte uppgiven – tvärtom uttryckte många föreläsare vikten av samverkan, innovation och långsiktigt strategiskt tänkande.
Johannes Kappes från European Foundry Federation sammanfattade det väl:
– Vi är mitt i en storm – men
Livlig aktivitet på mässgolvet under Gjuteridagarna – ett tydligt tecken på branschens vilja att samverka och blicka framåt trots tuffa tider.
industrin har överlevt kriser förr och kommer att göra det igen.
Gjuterimiddagen – glädje, skratt och nya kontakter
Efter en intensiv första dag samlades deltagarna till Gjuterimiddagen – en uppskattad tradition i branschen. Den goda maten, stämningsfulla miljön och ett inslag av underhållning bidrog till en kväll där nya kontakter knöts, gamla bekantskaper fördjupades och många skratt hördes över borden.
Trots dagens allvarliga ämnen var det tydligt att gjuterifolket, med sin starka gemenskap och jordnära attityd, bär på en okuvlig vilja att möta framtiden tillsammans.
– Gjutarna har en tradition att vara både envisa och lösningsorienterade – och det märktes verkligen under de här dagarna, konstaterade en av deltagarna.
Makro-ekonomisk spaning på Gjuteridagarna 2025
Christian Kopfer från Handelsbanken målade upp ett komplext makroläge med ökad strategisk betydelse för aluminium. ”Konjunkturen är på väg upp – men osäkerheten i industrin är monumental”, konstaterade han under sin presentation på Gjuteridagarna.
När råvaruanalytikern
Christian Kopfer från Handelsbanken intog scenen på Gjuteridagarna var det med ett tydligt budskap: konjunkturen är på väg upp – men osäkerheten är större än någonsin.
I sin presentation ”Hela havet stormar” beskrev han en värld präglad av politiska spänningar, protektionism och ökade krav på självförsörjning, där industrimetaller som aluminium får en ny strategisk betydelse.
Text av Torbjörn Larsson
Efter flera år av lågkonjunktur noterar Kopfer nu tydliga signaler om återhämtning. Företag börjar åter bygga lager av råvaror, vilket historiskt är ett säkert tecken på att konjunkturen bottnat och att den reala efterfrågan är på väg upp –vanligtvis med en eftersläpning på ett eller två kvartal.
Samtidigt varnar han för att investeringsviljan är låg på grund av geopolitisk oro, inte minst i relationerna mellan USA, Kina och EU.
– I styrelserummen är osäkerheten monumental. Alla sitter och väntar. Det påverkar inte bara investeringar i råvaruproduktion, utan också större industriprojekt, konstaterade Kopfer.
Aluminium – strategisk metall för omställningen
I sin presentation pekar Kopfer ut aluminium, tillsammans med koppar, som avgörande för den gröna omställningen. Både elektrifiering, batterilagring och ny infrastruktur är beroende av lättviktiga och ledande material.
"Koppar och aluminium är de mest exponerade metallerna mot energiomställningen", konstateras i en av presentationens sammanfattande bilder.
Han förutspår stigande priser på industrimetaller i takt med att Tyskland, Kina och andra tunga ekonomier rullar ut stimulanspaket. Även ökad europeisk militarisering bedöms driva upp efterfrågan.
Tullar och skydd för att rädda europeisk basindustri
En central del av föredraget – och den efterföljande intervjun –handlar om att många av Europas basindustrier, inklusive aluminiumoch ståltillverkning, har svårt att konkurrera mot subventionerad eller kraftigt underprisad import, särskilt från Kina.
– Vill vi ha kvar aluminiumproduktion i Europa måste vi vara beredda att skydda den med tullar, sade Kopfer i intervjun efter sitt anförande.
Att producera metaller med hjälp av el från förnybara källor är bra för klimatet – men också dyrare. Om inte import från kolintensiv produktion beskattas, riskerar de gröna satsningarna att slås ut.
Elpriserna – låga nu men investeringar hotas
Ett annat viktigt budskap rörde energimarknaden. Trots att Norden
har ett överskott på el och relativt låga spotpriser väntas investeringarna i ny elproduktion minska, just på grund av de låga marginalerna. Detta kan leda till framtida effektbrist –särskilt som elförbrukningen väntas fördubblas till 2040.
Enligt prognoser i Kopfers presentation väntas elpriserna i Norden ligga kvar på låga nivåer fram till 2026, för att därefter successivt stiga. Han pekar också på att framtida efterfrågan från industrin – särskilt inom vätgas, batterier och aluminium – kräver enorma mängder el. Produktionen måste därför upp, men det sker inte utan rätt signaler från politiken.
Lönsamhet, finansiering och spelregler avgör
En röd tråd genom föredraget var att den gröna omställningen är möjlig – men bara om marknadsvillkoren anpassas. Dagens elpris, elnätsregler och avsaknad av långsiktiga spelregler gör det svårt att räkna hem investeringar i till exempel ny vindkraft, aluminiumsmältverk eller vätgasbaserad stålproduktion.
Johannes Kappes från European Foundry Federation (EFF) besökte årets Gjuteridagar för att ge sin syn på läget i Europas gjuteribransch. Hans budskap var tydligt: industrin står inför stora utmaningar, men har också potential att anpassa sig och överleva.
– Vi är mitt i en storm, konstaterade Johannes Kappes. Geopolitisk osäkerhet, höga energikostnader och en snabbt föränderlig fordonsindustri pressar Europas gjuterier. Särskilt omställningen till elbilar innebär att behovet av vissa typer av gjutgods minskar, samtidigt som konkurrensen från Kina ökar.
Enligt Kappes har Tyskland tappat 42 procent av sin gjuteriproduktion sedan 2018. I hela Europa är kapacitetsutnyttjandet lågt, samtidigt som utsläppsmål och reglering skapar ytterligare påfrestningar.
Aluminiumsektorn står inför ett särskilt dilemma: brist på primäraluminium och ett växande ”skrotläckage” till USA och Asien.
Gjuterierna mitt i stormen
– men Europa ger inte upp.
– Det är inte volymerna i sig som är problemet just nu, men trenden är oroande. Om vi inte agerar riskerar vi att förlora kontrollen över våra råmaterial, sade Kappes.
Trots utmaningarna manar han till framtidstro.
– Industrin har alltid varit flexibel. Vi har anpassat oss förut, och vi kommer göra det igen. Men vi behöver ett mer strategiskt agerande från
EU.
Johannes Kappes från European Foundry Federation betonade att Europas gjuterier står inför stora utmaningar – men också har kapacitet att anpassa sig. "Vi är mitt i en storm, men vi har tagit oss igenom kriser förr", sade han under sitt föredrag på Gjuteridagarna.
Text av Torbjörn Larsson
Fullsatt panelsamtal på Gjuteridagarna. Politiker och industriföreträdare diskuterade hur gjuteribranschen ska klara omställningen – trots brist på el och långa tillståndsprocesser.
Industrin vill ställa om – men elen och tillstånden saknas
Paneldebatt på Gjuteridagarna om energi, tillstånd och hållbarhet
Hur ska svensk gjuteriindustri klara den gröna omställningen när elnäten är överbelastade, tillstånden dröjer i åratal och lönsamheten för hållbara investeringar uteblir? Det var huvudfrågorna i en engagerad paneldiskussion på Gjuteridagarna där politiker och industrirepresentanter möttes. I panelen deltog riksdagsledamoten Mats Green (M), miljöborgarrådet i Stockholm Åsa Lindhagen (MP), Cajsa Lundberg från Lundbergs
Pressgjuteri, Mikael Johansson från Volvo Powertrain i Skövde samt moderatorn Håkan Herbertsson, ordförande Svenska Gjuteriföreningen.
Cajsa Lundberg lyfte utmaningen för små och medelstora pressgjuterier att finansiera miljöinvesteringar utan tillgång till riskkapital eller stöd från banker. Mikael Johansson beskrev hur Volvo arbetar för att elektrifiera smältprocesser men möts av långa handläggningstider för effekthöjning från Svenska Kraftnät – trots investeringar i miljardklassen.
Elförsörjningens tillförlitlighet var en tydlig skiljelinje i diskussionen. Mats Green förespråkade utbyggd baskraft, inklusive kärnkraft och vattenkraft, medan Åsa Lindhagen betonade vikten av flexibilitet, batterilagring och förnybara lösningar.
Båda industrirepresentanterna efterlyste tydliga spelregler och snabbare tillståndsprocesser. Cajsa Lundberg beskrev hur en miljötillståndsansökan för att öka smältkapaciteten tog tio år. Mikael Johansson redogjorde för en omställning från produktbaserat till processbaserat miljötillstånd som fortfarande pågick efter åtta år.
Green och Lindhagen var eniga om att tillståndsprocesserna måste kortas, och att parallellitet, centralisering och en ny tillståndsmyndighet kan vara vägar framåt. Samtidigt lyftes vikten av lokal kompetens och oro för kompetensförlust vid en nationell centralisering.
Panelen var överens om industrins nyckelroll i klimatomställningen – men också om att dagens system bromsar nödvändiga investeringar.
Text av Torbjörn Larsson
Gabriella Virdarson från Fordonskomponentgruppen uppmanade branschen att möta förändring med nyfikenhet snarare än rädsla. ”Vi måste våga tänka nytt – och se hållbarhet som en affärsfördel,” sade hon under sitt föredrag på Gjuteridagarna.
Fordonsindustrin står inför en verklighetskontroll
Text av Torbjörn Larsson
På Gjuteridagarna höll
Gabriella Virdarson från FKG – Fordonskomponentgruppen – ett engagerande föredrag om de strukturella förändringar som just nu skakar fordonsindustrin, med särskilt fokus på leverantörsledet. Med en blandning av humor och allvar uppmanade hon branschen att se förändring som något spännande, inte hotfullt.
– Det handlar om att vara nyfiken och våga ta sig an utmaningarna. Vi måste sluta se omställningen och omvärldens konkurrenskraft som ett oöverstigligt berg och istället som en utmaning – något man faktiskt vill dyka in i, sade Virdarson efter sitt föredrag.
En av huvudpoängerna var att många leverantörer idag söker sig bort från fordonsindustrin på grund av låga marginaler, hårda avtalsvillkor och ett bristande erkännande från OEM:er. I vissa fall, menade hon, är affärsrelationerna så obalanserade att mindre företag inte vågar eller har möjlighet att ställa krav.
– 75 procent av värdet i ett fordon skapas av leverantörerna. Ändå får många kämpa med marginaler under en procent, sade hon och visade statistik från hösten 2024.
Virdarson lyfte också frågan om hållbarhet – något som ofta lyfts fram i kommunikationen men som sällan belönas ekonomiskt.
– Ingen vill betala för det, men alla säger att det är viktigt. Det är dags att börja konkretisera vad hållbarhet faktiskt innebär och visa hur det kan bli en affärsfördel, sade hon, och pekade bland annat på lättare komponenter i aluminium som ett exempel på både hållbarhet och funktionell förbättring.
Slutligen betonade hon vikten av samverkan – inte minst i utvecklingsfasen – och att Sverige har en styrka i just detta. Det behövs dock både nyfikenhet och mod för att våga förändra invanda affärsmodeller.
Se över försörjningskedjor och underleverantörer
Stresstesta din verksamhet 1
Sätt dig in i regleringen
Ta fram en kontinuitets–och beredskapsplan
Planera personal
Bedriver ni säkerhetskänslig verksamhet? 8
Omställningsförmåga
Beredskapsavtal?
Så stärker företaget sin beredskap. Frida Pamliden från Svenskt Näringsliv presenterade en verktygslåda med konkreta åtgärder – från kontinuitetsplanering till övning och utbildning.
På Gjuteridagarna 2025 belyste Carl Rådestad från MSB och Frida Pamliden från Svenskt Näringsliv hur Sveriges försörjningsberedskap nu byggs upp i snabb takt – och hur näringslivet får en allt viktigare roll. Från att ha avvecklat stora delar av totalförsvaret under 1990-talet är Sverige nu i färd med att bygga ett modernt totalförsvar. Det omfattar både civilt och militärt försvar, där företag – inte minst inom industrin
– är centrala för att upprätthålla kritiska samhällsfunktioner.
– Näringslivet är inte en partner vid sidan av – det är försörjningsberedskapen, konstaterade Carl Rådestad.
Bakgrunden är en försämrad geopolitisk situation med ökad risk för cyberangrepp, sabotage och störningar i försörjningskedjorna. Samtidigt arbetar MSB och andra myndigheter med att identifiera så kallade ”kritiska verksamheter” i linje med EU:s CER-direktiv. Det
– Det är hög tid för industrin att förstå sin roll i samhällets krisberedskap och säkerhet. Det handlar både om ansvar och om möjligheter, summerade Pamliden. 7
handlar om företag som, även i kris eller krig, måste upprätthålla sin produktion eller tjänsteleverans.
I presentationen lyftes en konkret verktygslåda fram för hur företag kan stärka sin beredskap: stresstesta verksamheten, göra risk- och sårbarhetsanalyser, planera för personella resurser och se över försörjningskedjor. Att teckna beredskapsavtal med myndigheter kan bli aktuellt för vissa företag, särskilt om man ingår i leveranskedjor för energi, livsmedel, läkemedel eller försvarsmateriel.
Frida Pamliden påpekade också vikten av att företag identifierar sin omställningsförmåga – lärdomar från pandemin visar att många verksamheter kan växla produktion snabbt, men hindras av byråkratiska tillståndsprocesser.
Text av Torbjörn Larsson
Tomas Liljenfors från Bryne
Tomas Liljenfors från Bryne AB presenterade GEYE – ett nytt verktyg framtaget för Svenska Gjuteriföreningen för att förenkla och förtydliga miljödeklarationer i gjuteribranschen. Med fokus på att minska "fluffet" och möjliggöra jämförbara CO2-beräkningar, erbjuder GEYE både miljörapporter och produktpass i ett lättanvänt Excel-format. Verktyget är fritt att använda för gjuteriföreningens gjuterimedlemmar och bygger på öppna data och går att certifiera. Bryne erbjuder utbildningar runt hållbarhet och CO2-beräkningar.
Henrik Boström från HPG AB visade möjligheterna med gipsgjutning – en metod för komplexa detaljer och små serier.
Komplexa detalj i aluminium med invändiga kanaler – möjlig tack vare HPG:s gipsgjutningsteknik.
HPG AB – visar vägen med gipsgjutning
På Gjuteridagarna fanns ett flertal intressanta utställare – en av dem var HPG AB, som med sin nischade kompetens inom gipsgjutning lockade nyfikna blickar till sin monter.
Henrik Boström från HPG fanns på plats för att nätverka och sprida kunskap om en metod som fortfarande är okänd för många inom branschen.
– Vi är en liten aktör som behöver synas mer. Det här är ett sätt för oss att nå ut till andra gjuterier och potentiella samarbetspartners, säger Henrik.
HPG arbetar med precisionsgjutning i gipsformar – en metod som lämpar sig särskilt väl för komplexa geometrier och tunna godstjocklekar. Genom att använda atmosfärstryck i stället för höga klämkrafter kan man hålla nere verktygskostnaderna. Det gör tekniken kostnadseffektiv för prototyper och mindre serier – särskilt vid produktutveckling där designen ännu inte är helt fastställd.
– Våra verktyg är betydligt billigare än de som krävs för pressgjutning. Vi bygger formar i gips utifrån en enklare modell, vilket ger lägre ingångskostnad även om produktpriset blir något högre på grund av mer manuell hantering, förklarar Henrik. Metoden används idag främst inom fordon, försvar, medicinteknik, telekom och marina tillämpningar. Ett exempel som visades i montern var ett inloppsrör med invändiga kanaler – en komponent som är mycket svår att tillverka med andra gjutmetoder.
– Det är vår nisch – att kunna gjuta komplexa detaljer med släta ytor på insidan. Alternativet skulle vara 3D-printing, men där får man sämre ytfinish och hållfasthet, säger Henrik.
Utmaningen, menar han, är att nå ut till konstruktörer och designers och visa vilka möjligheter som finns. – Det handlar om att utbilda branschen i vad som faktiskt går att göra. Många vet inte att detta ens är ett alternativ.
Text av Torbjörn Larsson
Aluminium 2026
Ställ ut i Foundry Pavilion på ALUMINIUM
2026 – världens ledande aluminiummässa
Den 6–8 oktober 2026 samlas hela världens aluminiumindustri
i Düsseldorf när ALUMINIUM 2026 går av stapeln – branschens största och viktigaste B2B-mässa.
Med över 20 000 besökare från 100 länder och nära 800 utställare är det ett unikt tillfälle för att visa upp produkter, innovationer och lösningar inom allt från primärproduktion till återvinning, bearbetning och gjutning.
För gjuterier erbjuds nu en särskild Foundry Pavilion, där företag inom sandgjutning, kokill- och
pressgjutning, legeringar, ugnsteknik och efterbehandling samlas i en gemensam montermiljö. Konceptet är nyckelfärdigt, vilket frigör tid och resurser för att fokusera på det viktigaste – affärskontakter, kunddialoger och varumärkesexponering.
Som utställare i Foundry Pavilion ingår bland annat:
• Monter med komplett utrustning och grafisk väggdekor
• Synlighet i mässkarta, katalog och digital plattform
• Biljetter för kundinbjudningar
• Lead tracking-app och tillgång till besöksdata
• Exponering i guidade turer och marknadsföring
• Tillgång till catering och serviceytor
Paviljongen är strategiskt placerad i mässans gjut- och värmebehandlingshall (Hall 6), vilket garanterar god trafik och målgruppsnära besökare.
Mer info
Vill du veta mer om priser, ytor och hur ditt företag kan delta i Foundry Pavilion 2026? Kontakta Torbjörn Larsson på: torbjorn.larsson@nortuna.se eller 0708-18 81 00
Text av Torbjörn Larsson
Så smids tillväxten hos Holsby Metall
Vd Mikael Fasth vid en av robotcellerna i Holsbybrunn, där smidda aluminiumdetaljer bearbetas i en CNC-maskin.
Med rötterna i 1930-talets mässingssmide har Holsby Metall utvecklats till en av Nordens mest erfarna tillverkare av smidda aluminiumdetaljer. I dag omsätter företaget 280 miljoner kronor – med ambitionen att inom några år nå en halv miljard. Vi besökte vd Mikael Fasth i Holsbybrunn för att höra mer om utvecklingen, vardagens teknikutmaningar och varför smide ibland är ett bättre val än profiler.
Ett vägval som formade framtiden
När Mikael Fasth och kollegan Simon Nilsson tog över Holsby Metall 2011 var det ett företag med djupa rötter – men också med tydliga behov av förnyelse.
– Det var ett klassiskt mässingsföretag, men vi insåg tidigt att vi behövde tänka om. Det var med aluminium som vi såg potentialen, säger Mikael Fasth.
Vägen framåt blev att fokusera på aluminium – både i form av bearbetning av extruderade profiler och varmsmide. Det strategiska skiftet innebar stora förändringar, men också stora möjligheter.
– Vi hade redan viss erfarenhet av aluminiumsmide, så det fanns en teknisk bas att bygga vidare på.
Sedan dess har Holsby Metall vuxit organiskt från 30 till 280 miljoner kronor i omsättning. I dag
beskriver de sig själva som den största leverantören i Norden när det gäller varmpressning av aluminiumdetaljer.
När smide ger fler svar än profil
I grunden bygger Holsby Metalls verksamhet på en kombination av två tekniker: extrudering av profiler och varmsmide av detaljer. Det ger dem handlingsutrymme – och möjlighet att föreslå bättre lösningar.
– När kunder kommer till oss så ligger vår styrka i att kunna erbjuda lösningar med både smide och profiler. Det handlar om att hitta lösning-
När en detalj går från profil till smide kan både vikt, bearbetningstid och klimatavtryck minska. Här en smidd aluminiumdetalj med hög precision.
Försäljningstekniker Joakim Melin, key account manager Mario Tedzic och Dino Omanovic diskuterar kundspecifika lösningar – ofta i tidigt skede av produktutvecklingen.
ar med styrka, vikt, bearbetning och hållbarhet, säger Mikael Fasth. Han lyfter fram ett konkret exempel: en produkt som tidigare bearbetades från profil kunde, efter omkonstruktion till smide, göras 700 gram lättare. Bearbetningstiden minskade med flera minuter och koldioxidavtrycket minskade från 11,1 till 6,9 kg per detalj.
För kunderna innebär det ofta bättre ekonomi och lägre miljöpåverkan – samtidigt som man behåller de legeringar man redan är vana vid.
– Vi använder samma legeringar som kunden har i sina profiler. Det gör övergången enkel, säger han.
Två fabriker med tydlig arbetsfördelning
Holsby Metall har i dag två fabriker: en i Vetlanda, där långa aluminiumprofiler hanteras, och en i Holsbybrunn där smidda detaljer tillverkas i stora serier.
– Det skulle inte fungera att samla allt på samma plats. Processerna skiljer sig åt, och det gör även
materialflödena, säger Mikael. Smidesverksamheten är tung och tekniskt krävande. I Holsbybrunn finns i dag sju varmsmidespressar med kapacitet upp till 1100 ton, och möjligheten att smida detaljer på upp till 7 kilo. Därtill kommer 48 CNC-maskiner för vidarebearbetning.
Av de 105 anställda arbetar många med komponenter till fordonsindustrin – som står för cirka 70 procent av omsättningen. Men även kunder inom bygg, hydraulik och elektronik utgör viktiga segment.
Ny anläggning för produktion med extrem noggrannhet
De senaste åren har Holsby Metall mött ökande krav från kunder i branscher med mycket små toleranser – där tusendels millimeter kan vara avgörande. Svaret blev en ny investering: Holsby High Precision Center (HHPC).
– Vi insåg att vi behövde bygga något helt nytt. Kraven på renhet, repeterbarhet och spårbarhet var så höga att det inte gick att lösa med befintlig produktion, berättar Mikael Fasth.
HHPC är en separat enhet i en nybyggd 3 000 kvadratmeter stor hall i Holsbybrunn. Här tillverkas komponenter till bland annat medicinteknik, försvarsindustri och avancerad elektronik – sektorer där traditionella tillverkningsmetoder inte räcker till.
– Det är inte bara tekniken som är ny, utan också organisationen. Vi har personal som enbart arbetar i HHPC och är specialiserade på just denna typ av produktion, säger Mikael.
En strategi för tillväxt
– utan genvägar
Att växa från 30 till 280 miljoner kronor har tagit tid – men varit konsekvent. Holsby Metall har valt att växa utan förvärv, utan snabba expansionsprojekt och utan att tumma på kontroll eller lönsamhet.
– Vi har vuxit organiskt hela vägen. Det ger oss en stabil grund att stå på. Nu siktar vi på 500 miljoner, men det får ta den tid det tar, säger Mikael.
En del i strategin framåt är att komma närmare kunderna. Nyligen anställde företaget en teknisk säljare vars uppdrag är att vara ute hos
kund och bidra i utvecklingsfasen.
– Vi vill vara med tidigt i processen, när produktens form och funktion fortfarande kan påverkas. Då kan vi ge bäst stöd – tekniskt och ekonomiskt.
Ingen framtid utan hållbarhet
En röd tråd genom hela samtalet med Mikael Fasth är vikten av hållbarhet – både i produktion och i affärsmodell. Att kunna visa på minskat materialsvinn, lägre koldioxidavtryck och energieffektiva lösningar blir allt viktigare.
– Vi måste hela tiden kunna motivera våra tekniska lösningar även ur miljöperspektiv. Det är inte längre en bonus – det är ett krav, avslutar Mikael.
Den nybyggda hallen som ska bli Holsby High Precision Center (HHPC). Här kommer Holsby Metall att producera komponenter med extremt höga krav på noggrannhet och spårbarhet – bland annat för medicinteknik och försvar.
Våren är här. Och pressgjutgods med skottvikt över 100 kg.
Text av Tomas Liljenfors, vd Bryne
Förändringar i användandet av legeringar för pressgjutning av aluminium
Gjutning är den äldsta tillverkningstekniken av metaller. Aluminium är en relativt ny metall som först för exakt 200 år sedan, efter att Ørsted tagit fram den första provet, har varit möjlig att gjuta. Idag står gjutning för en betydande del av all återvunnen aluminium som tillverkas, varav personbilsindustrin står för den största delen. Aluminiumgjutning står inför en stor omställning när bränsledrivna bilar ska ersättas av elbilar. Från att tidigare varit den stora dumpningsstationen för återvunnen aluminium genom motorblock och växellådor behövs nu en renare legering med bättre värmeledning och korrosionsskydd än tidigare legeringar. Motordelar har historiskt tillverkats med press-
gjutning i EN AC-46000, en legering med stora toleranser för legeringsämnen som koppar, järn och zink. Denna legering är mer hållbar (ger ett lägre CO2-avtryck) än andra återvunna legeringar eftersom den tolererar större mängder end-of-life(EoL)skrot och den kräver inte heller lika mycket processkrot. Någon jungfrulig aluminium behöver inte användas för denna typ av legering, men jungfruliga legeringsämnen som kisel och magnesium behöver tillsättas, även om en stor del kan återanvändas från skrotråvaran. Legeringen har så stora legeringsintervall att en tillverkad charge har helt olika egenskaper än en annan. Fördelen är att legeringen är robust och det är svårt att hamna utanför legeringsspecifikationer. De höga halterna av magnesium (upp till
0,5 %), koppar (2-4 %) och zink (upp till 1,2 %) ger legeringen styrka, den höga järnhalten (upp till 1,2 %) gör att gjutgodset släpper lätt från järnformen och den variabla kiselhalten (mellan 8-11 %) gör legeringen anpassningsbar till olika godstjocklekar. Problemet med legeringen är att de höga legeringsämnena gör legeringen spröd vilket hindrar legeringen från att användas i krockpåkända detaljer eller användandet av självgängande infästningsanordningar vid fogning av motorkomponenter. Många gjuterier som har använt sig av den breda specifikationen utan att smalna av specifikationen har lärt sig att gjuta med en metall som ena gången beter sig som sirap och andra gången som saft. Detta har gjort tillverkningen robust, men egenskaperna
Ett skott från en pressgjutmaskin består av ingöt, vakuumkanaler och gjutgods (här rosa). Ingöt vakuumkanaler och övergöt smälts om inom gjuteriet, tillsammans med defekta gjutgods.
långt från optimala. För att skapa förutsättningar för robust gjutning görs ingöt och övergöt överdimensionerade för att kompensera för variationer i metallkvalitet. Detta ger en stor kostnadsökning och påverkar också energiförbrukningen eftersom ungefär hälften av det som gjuts är komponenter och hälften är delar som får smältas om igen. Med tanke på att en till flera procent av aluminiumet förbrukas vid varje omsmältningscykel så kostar ett större ingjutnings- eller övergjutningssystem stora summor att omsmälta aluminiumet både för ekonomin och miljön. Ofta döljs detta slöseri genom att materialflödet i en fabrik inte följs upp.
Renare legeringar för elmotorer har lägre halter av järn, koppar och zink. Detta innebär att mindre EoL och mer processkrot eller jung-
fruligt material används i dessa legeringar. Legeringar som EN AC43400 och EN AC-44300 används där legeringssammansättningen (än så länge) är framför allt består av processkrot men även av en mindre mängd EoL-skrot. Det är den låga kopparhalten (max 0,10 %) som kräver renare skrotkvaliteter och därmed ger ett högre fotavtryck. För legeringar med ännu lägre legeringshalter, som historiskt varit tillverkade av främst jungfruligt aluminium, är det halten järn och koppar som sätter stora begränsningar på hur mycket EoL-skrot som går att använda. Trenden är att mer rent processkrot används i dessa typer av legeringar för att minska klimatavtrycket. Användandet av skrotbaserad råvara skapar en större skillnad mellan tillverkningssatser, eftersom skrotet
varierar i kvalitet, vilket kräver en robustare smältkedja i gjuteriet. Detaljer som utsätts för deformation, genom att vara en del av en bils krockegenskaper, är historiskt inte gjutna. Pressgjutna strukturdetaljer, som var i ropet för 10–15 år sedan, använder sig av legeringar med mycket kisel, men i övrigt låga legeringshalter. Legeringar som EN AC-43500 liksom ett flertal speciallegeringar utan tillstymmelse till EoLskrot i, har utvecklats under åren. Många av dessa legeringar kryddas med exotiska legeringsämne som till exempel zirkonium eller molybden. Att introducera EoL i dessa typer av legeringar är svårt eftersom föroreningsrisken blir stor. Dessa legeringar hållbarhetsförbättras istället genom att tillsätta processkrot för att därmed få en hållbarhetsstämpel på legeringen.
Christian Ørstedt (1877-1851) renframställde aluminium för första gången för exakt 200 år sedan.
Specifikation för kopparkisellegeringen EN AC-46000, halvsiluminen EN AC-47100, siluminerna EN AC 43400/44300 och strukturlegeringen EN AC-43500. De röda värdena visar de kritiska halterna som vanligtvis begränsar användandet av EoL i strukturlegeringar.
Stora gjutgods, som mega casting, kräver ofta långa avstånd för metallen att fylla ut verktyget. Kiselhalten behöver vara relativ hög, men föroreningar som begränsar flytbarheten behöver hållas nere. Gjuterier som tillverkar delar till amerikanska elbilar har en halvsilumin-legering, där kopparhalten typiskt ligger mellan 0,7 och 1,2 %. Dessa legeringar går att tillverka med återvunnen råvara men stora, tunna gjutgods kräver en mindre variation mellan råvaruleveranserna, och därmed en robust smältkedja. Även Sverige har ju berikats med ett gjuteri för stora pressgjutna detaljer till personbilar genom Volvo Cars mega casting på Hisingen. Skandinaviens största pressgjutmaskiner finns inte längre i Södra Vi utan på västkusten. I förra numret av Aluminium Scandinavia kunde vi läsa att även Volvo Cars satsar på minst 50 % återvunnen råvara i sitt gjutgods. Det är en utmaning att gjuta stora komponenter tunt, och än mer med återvunnen råvara. Jag är en av många som med intresse följer deras framgångar och tror att övriga svenska gjuterier kan utvecklas med denna resa. Det kommer dock kräva en omställning för många gjuterier angående hur man ska hantera värdekedjan för smält metall. Logistiken runt smält aluminium kommer framöver inte
vara ett självspelande piano, utan något som behöver utvecklas.
Trenden är på många håll att det renare skrotet som idag används till renare återvunna legeringar (till exempel EN AC-43400/44300) istället används för renare legeringar som EN AC-43500, liksom produktnamn som Magsimal, Castasil med flera. Processkrot är också åtråvärt för plåtoch profiltillverkare varför vi fortsatt kommer se ett ökande pris för denna råvara. Även renare EoL, som tryckplåtar och använda byggprofiler, är en åtråvärd råvara på marknaden. Det intressanta att tänka på är att dessa råvaror också tidigare användes till legeringar. Att ersätta den mängd processkrot i de ursprungliga återvunna legeringarna kan endast göras av EoL-skrot eftersom allt processkrot som genereras också används. Om mängden EoL-skrot kommer att öka med motsvarande volym så finns det en faktisk vinst med att flytta det rena skrotet till renare legeringar, men om de historiskt återvunna legeringarna får lämna plats för de renare legeringarna, är det inte mycket vunnit. Priset på de rena återvunna legeringarna kommer att fortsätta öka och det finns en risk att dessa ersätts av en legering som tillverkad av jungfruliga råvaror. Halvsiliuminer, som till exempel EN AC-47100) med en högre koppar-
halt är en intressant legeringsgrupp som idag inte används i Sverige. Även legeringar för applikationer som tål högre halter av järn, koppar och zink är av högt intresse. Om vi kan öka mängden använt EoL så finns det också en miljönytta med att flytta rent skrot till renare legeringar. Annars är det en suboptimering som får vissa produkter att glänsa. Men någon total miljövinst blir det inte.
Skrot inför omsmältning i ett pressgjuteri.
Aluminiumskrot – en strategisk resurs
Europa inte har råd att förlora
Text av Patrik Ragnarsson
Europeiska unionen exporterar årligen över en miljon ton aluminiumskrot – en resurs som både EU och NATO klassar som strategisk. Aluminium kan återvinnas utan kvalitetsförlust och kräver endast fem procent av den energi som behövs för att framställa primäraluminium. Materialet spelar en avgörande roll inom områden som grön teknik, transport, byggnation och försvar. Att säkra tillgången på aluminiumskrot inom EU är därför centralt för både klimatambitioner och industriell motståndskraft. Trots ökad efterfrågan och omfattande investeringar i återvinningskapacitet i flera medlemsländer fortsätter stora mängder aluminiumskrot att lämna unionen. Den globala konkurrensen om sekundära råvaror ökar snabbt. Länder som Kina, Indien och
Malaysia har redan infört exportrestriktioner för att skydda sin inhemska försörjning, medan Europa fortsatt tillåter obegränsad export. USA:s tullar på aluminium riskerar dessutom att göra europeiskt skrot ännu mer attraktivt för aktörer utanför EU.
Konsekvensen är att europeiska återvinnare pressas av stigande priser, osäker tillgång och ökad global efterfrågan. Det försvårar planering, investeringar och uppskalning – trots att viljan och kapitalet finns. Samtidigt importerar Europa primäraluminium med höga koldioxidavtryck, vilket direkt motverkar unionens klimatmål.
Ett behov av samordnad strategi
För att vända utvecklingen krävs ett samlat, långsiktigt agerande på EU-nivå. En effektiv strategi bör inkludera:
• Exportavgifter på aluminiumskrot, oavsett mottagarland, för att skapa incitament att behålla materialet inom EU.
• Stärkt lagstiftning genom bl.a. lagen om kritiska råmaterial (Critical Raw Materials Act), avfallsförordningen (Waste Shipment Regulation) och den pågående översynen av direktivet om uttjänta fordon.
• Investeringar i infrastruktur för insamling, sortering och förbehandling av skrot, särskilt i medlemsländer med lägre återvinningsgrad.
• Handelspolitiska åtgärder som motverkar asymmetrier i det globala regelverket och skapar rättvisa konkurrensvillkor.
• Cirkulära styrmedel, såsom eventuella kvoter på återvunnet innehåll och gemensamma kvalitetsstandarder, för att stimu-
lera efterfrågan på återvunnet aluminium.
Flera av dessa punkter återfinns i den nyligen lanserade europeiska handlingsplanen för stål och metaller. EU-kommissionen undersöker för närvarande möjligheten att införa exportavgifter på skrot och en lag om cirkulär ekonomi väntas dessutom till slutet av 2026, med målet att stärka handeln med sekundära råvaror och förbättra förutsättningarna för transport av skrot inom den inre marknaden.
Kommissionen analyserar även möjligheten att införa krav på återvunnet innehåll i aluminiumprodukter, särskilt inom ramen för förordningen om ekodesign och vid revisionen av förordningen om uttjänta fordon. Ett arbete pågår också för att förbättra klassificering och kvalitetsstandarder för aluminiumskrot.
Fönstret är öppet – men inte länge till
Det är positivt att frågan prioriteras inom EU:s industripolitik. Samtidigt är tidpunkten avgörande. Flera europeiska aktörer inom återvinning befinner sig i en fas av snabb expansion, och betydande investeringar har redan gjorts i ny teknik och kapacitet. Men utan stabil tillgång till råmaterial riskerar dessa satsningar att gå förlorade.
Att aluminiumskrot lämnar Europa i stora mängder är inte bara ett resursslöseri – det är en strategisk förlust. Vill EU ta ledningen i den globala omställningen mot mer cirkulära, koldioxidsnåla industrisystem måste tillgången på skrot säkras. Det kräver ett skifte – från beroende av import till kontroll över våra egna resursflöden.
Dag Holmgren
Professor i Industridesign, grundare av DH Design AB dag@dhdesign.se, 0705-30 21 90,
Mellan teknik och form
Möte med Industridesignern Peter Andersson om vikten av att förstå både material och människa – och varför aluminium lockar mer än tidigare.
Text av Dag Holmgren
Peter Andersson är programansvarig för masterutbildningen i industridesign vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Med en bakgrund som civilingenjör från Luleå och industridesigner med utbildning från både Umeå och Milano, rör han sig vant mellan teknisk funktion och visuell form.
– Jag tror verkligen på kombinationen av en stark teknisk grund och det kreativa uttrycket. Det är den blandningen som skapar en bra industridesigner. Man behöver kunna båda världar, och det försöker vi också förmedla till våra studenter.
Erfarenheter
från flera håll
Under sitt yrkesliv har Peter arbetat både i Sverige och utomlands, i vitt skilda branscher och produktkategorier. På Electrolux var han involverad i utvecklingen av kylskåp, men han har också haft möjlighet att arbeta med mer form drivna projekt –bland annat i Italien.
– Att få designa en stol i Milano var något speciellt. Det är ofta en dröm för många designers, och jag hade turen att få göra det ganska tidigt i min karriär. Det var också en otroligt kreativ miljö att vara i.
De internationella erfarenheterna har gett honom en större förståelse för olika sätt att tänka och jobba med design.
– Man lär sig att det finns fler sätt att lösa ett problem än det man själv är van vid. Samtidigt är det alltid viktigt att vara nyfiken – att
Peter Andersson, programansvarig för masterutbildningen i industridesign vid Tekniska Högskolan i Jönköping.
vilja förstå hur saker fungerar och är tillverkade. Utan den drivkraften blir det svårt att skapa något bra.
En designfilosofi i vardagen
Peter beskriver sin syn på design som jordnära. Det handlar om att sätta sig in i användarens situation och förstå hur produkten ska fungera i vardagen.
– Jag tror mycket på att försöka göra saker begripliga och användbara. Och där tycker jag att den skandinaviska designtraditionen har mycket att erbjuda – den bygger på ärlighet, kvalitet och tydlighet. Vi ska ta vara på det och utveckla det vidare. När det gäller material är aluminium något som fångat hans intresse allt mer.
– Det är både hållbart och lätt, vilket gör det spännande ur ett konstruktionsperspektiv. Men det kan också få en väldigt hög finish och upplevas som premium. Titta bara på hur vissa teknikföretag jobbar med materialet, så som Apple, Bang & Olufsen med flera – det är imponerande.
Möjligheter för företag
Peter nämner att det finns tankar på att genomföra ett studentprojekt med fokus på aluminium under hösten – förutsatt att det finns intresserade företag att samarbeta med.
– Vi har gjort liknande samarbeten inom trä, stål och plast tidigare, där studenterna fått komma med idéer kring vad som skulle kunna tillverkas inom ramen för ett företags befintliga produktion. Om någon inom aluminiumindustrin tycker det låter intressant, så får man gärna höra av sig. Då kan vi se om vi kan få till något till hösten.
Att skapa kontaktytor mellan designutbildning och industri är något han ser som både viktigt och inspirerande.
– Det brukar ge mycket åt båda håll. Studenterna får verkliga ramar att jobba inom, och företagen får nya perspektiv på sina möjligheter.
På Designprogrammet har vi genomfört ett antal projekt. Det finns mer information om dessa på: https://productdesign.ju.se/.
Som undertecknad vill jag ytterligare ge en anledning för branschen
att vara nära designkåren. De verksamma designerna har ofta stora nätverk inom både produktutveckling och produktion. Lite förenklat kan man säga att en ingenjör möter ofta en annan ingenjör, en designer med flera, medan en designer möter många ingenjörer, produktionsmänniskor med flera.
Det betyder att man når fler beslutsfattare genom möten med designkåren, som i sin tur kan påverka de val som leder till att till exempel aluminium används. Detta gäller naturligtvis även designstudenter. Tänk på att en Masterstudent blir en kund till aluminiumbranschen på mindre än två år. Som student är man även mottaglig för nya tankar och material.
”Det är ofta designerna som bestämmer materialvalet i produkterna”, tänk på det!
Återkom gärna till undertecknad för vidare information om projekt med JTH:
(Det var faktiskt undertecknad som utvecklade och startade Master programmet i Design på Tekniska Högskolan i Jönköping 2006.)
Dag Holmgren
Professor i Industridesign, grundare av DH Design AB dag@dhdesign.se, 0705-30 21 90,
Good enough, räcker inte!
Det blev bara till 80 % rätt!.
Varför tycker vi ofta att ”tillräckligt bra” är bra eller OK!
Varför vill vi inte att det ska vara 100 %, d.v.s. perfekt!
Det finns en fara med att acceptera 80 % som tillräckligt bra; risken är att man tappar kompetens och ambitionen att förbättra sig. Det kan även leda till en minskning av kvalitet och innovation över tid. Att alltid sträva efter 100 % kan motivera individer och företag att fortsätta lära och utvecklas.
Philippe Starcks citruspress Jucy Salif
Med ”Artificiell Intelligens -AI” kan man lösa mycket. Det man ska ha klart för sig är att ”Artificiellt” inte är ”mänskligt” utan fortfarande artificiellt - konstruerat!
Självklart finns många saker som AI kan lösa, men vi måste vara på vår vakt, det kan bli fel. Om man inte behärskar helheten kan det bli svårt att upptäcka när det blev verkligt fel, jag tänker på ”Millennium” som skulle lösa hanteringen för sjukvården.
När vi köper något som är ”billigt”, vad får vi då och vad får vi inte! Kan det vara så att det är sämre kvalitet eller produkter med sämre funktion.
Varför accepterar vi produkter som vi inte förstår hur de fungerar. Vi har en tendens att urskulda oss med orden: ”Jag är lite korkad, därför förstår jag inte!” Detta är direkt fel. Det är inte vi som är korkade, det är produkten eller tjänsten.
Om vi helt accepterar att AI alltid löser alla problem, vad händer då på sikt? Vi kan komma att glömma bort ”hur man gör”, vilket är väldigt farligt.
Det går alldeles utmärkt att be AI rita en stol, rita en bil m.m. men när vi kommer till att produkten ska tillverkas då hänger inte AI med längre, och vad får vi och hur blir upplevelsen. Varför tycker vi fortfarande att det är ganska trevligt att handla i butiker med personal som kan något om de produkter eller matvaror vi vill köpa.
Vill vi bli lurade?
Jag citerar Don Norman, skaparen bl.a. av boken ”Design of Everyday Things”:
Har du någonsin undrat varför billigt vin smakar bättre i snygga glas? Varför ökade försäljningen av Macintosh-datorer när Apple introducerade den färgglada iMac?
Ny forskning om känslor och kognition har visat att attraktiva saker verkligen fungerar bättre. Emotional Design artikulerar det djupa inflytandet av de känslor som föremål väcker, från vår villighet att spendera tusentals dollar på Gucci-väskor och Rolex-klockor, till känslornas inverkan på morgondagens vardagliga föremål.
Ytterligare ett bra exempel är Philippe Starcks citruspress. Ett ”köksredskap” som nog aldrig får se ett kök. Den finns även med en yta som är förgylld och som även har en lite skylt som avråder användaren att pressa citrusfrukter, eftersom ytan då kan bli skadad!
Den kostar 888.00 pund, varför köper man den?
För några år sedan var det regel att plastindustrin lät ”Kina” tillverka sina verktyg. Vad som då hände var att kunskapen om hur verktyg produceras minskade och i vissa fall helt försvann. Resultatet är nu att man inser att den kunskapen är ovärderlig och ska bevaras. I dag tar fler och fler företag hem sin produktion till Sverige igen, med goda resultat.
Under pandemin insåg man i Sverige att det nog hade varit bra med egna lager av ex. munskydd. Det gick inte så enkelt att köpa från utlandet eftersom man där även behövde dessa.
Hur vet man att AI har rätt!
De som använder AI, lägger ofta in en kontrollfunktion som kontrolleras av en människa, detta visar att vi inte får tappa kunskapen om de system vi utnyttjar med AI.
Jag är helt övertygad om att människan fortfarande har en viktig
roll i framtiden. AI är fortfarande ett resultat skapad en människa, d.v.s. av någon som tidigare uppfunnit det som AI är bra på.
Jag tänker på de som tycker att nästan bra är bra, vilket innebär att man på sikt kan glömma bort vad som är riktigt bra!
För att en produkt ska bli uppskattad och ”köpt” måste kvalitén vara bra, men om vi lär oss att nästan bra är bra, så kanske vi till slut glömmer vad bra kvalité verkligen är.
Slutsats!
Det som gör att man köper produkter och är tillfreds med det man köper handlar ofta om upplevelsen av det man köpt. Upplevelsen är ofta annat än teknik och pris.
Då måste vi som utvecklar produkter förstå vad det är som gör dessa attraktiva.
Jag hävdar att det ofta är de mjuka värdena och inte tekniken.
Då räcker det inte med 80 %, de måste vara minst 100 %.
Medlemssidor
Bild 1 – Paul Warton ny ordförande för European Aluminium: Paul Warton, Executive Vice President på Hydro Extrusions, är utsedd till ny ordförande för European Aluminium. Han efterträder Philipp Schlüter från Trimet Aluminium.
Bild 2 – Jonathan Magnusson från Profilgruppen: Jonathan Magnusson (t.v.), Profilgruppen, valdes in som vice ordförande i European Aluminiums Extrusion Division – en viktig svensk röst i Europas profilindustri.
Bild 3 – Mingel på Spring Meeting: Mellan mötena på European Aluminium Spring Meeting ges värdefulla möjligheter till nätverkande. Här knyts kontakter mellan aktörer från hela Europas aluminiumindustri – något som stärker samarbeten och förståelsen för gemensamma utmaningar.
Svenskt Aluminium i European Aluminium
Text av Lars-Inge Arwidson
Två gånger om året träffas den europeiska aluminiumindustrin, arrangerat av European Aluminium som är den europeiska branschorganisationen.
Från svensk sida är våra större aluminiumföretag Hydro, Profilgruppen, Gränges, Kubal och Stena Aluminium medlemmar i den europeiska organisation. Men även Svenskt Aluminium som nationell organisation, är medlem och representerar då alla våra medlemmar.
Detta är både ett bra och viktigt forum för att få en bild av hur den europeiska aluminiummarknaden utvecklas, trender, nya EU-direktiv, tullar och sanktioner med mera. Och naturligtvis skapa en bild av hur detta påverkar svensk aluminiumindustri. Mötena är också en viktig arena för att träffa branschmänniskor från andra länder och bygga nätverk.
European Aluminium sitter i Bryssel med ett 30-tal mycket kompetenta medarbetare som gör ett stort arbete för vår industri, kanske framförallt vad avser lobbying i EU:s ”hemstad”. European Aluminium är samtidigt ett gott stöd till vårt arbete i Svenskt Aluminium.
Sverige är ett relativt litet aluminiumland i jämförelse med verksamheterna i Europa. Men Sverige åtnjuter respekt ute i Europa tack vare hållbarhetsarbetet och vår rena energi och att vi arbetar mer ”downstream” än många andra länder.
European Aluminium har fyra ”divisions” – Primary, Extrusion, Rolled products och Recycling division. Man har också separata områden (s.k Boards) för Automotiv, Building och Packaging.
Som synes hanteras här ma-
joriteten av frågorna ”upstream” (metallen och semiprodukter). Men det är viktigt att konstatera att det som beslutas och sker ”upstream” påverkar hela värdekedjan inkluderande bearbetning, ytbehandling och färdiga komponenteter – och även alla våra kunder!!
I mitten av april var det alltså dags för European Aluminium Spring Meeting som gick av stapeln i Madrid där undertecknad fokuserade på att bevaka två divisioner – Primary (mot bakgrund av den situation vi har med ryskägda Kubal) och Extrusion (profiler).
Med Gränges på plats hade ”Sverige” s.a.s. bevakning på Rolled Products.
Konferensen kom naturligtvis mycket att handla om den oroliga värld vi nu befinner oss i – sanktionerna mot rysk aluminium, den ökade importen från Turkiet med misstanke om rysk metall, Trump-administrationens tullar och pågående handelskrig. Allt detta gjorde prognoserna för marknadsutvecklingen mycket svårbedömd.
Trots oroligheterna i världen tror man, genom den statistik man bland annat. har genom CRU, en viss återhämtning på marknaden med en tillväxt på några procent. Situationen på de olika marknaderna (Automotive, Truck & Bus, Rail, Building, Industry etc) är ganska likartad i hela Europa med ett litet undantag för Automotive där situationen ser något mer besvärlig ut. Annars är utsikterna för 2025 ganska ”flat”!
Glädjande för svensk aluminiumindustri var att Profilgruppens Jonathan Magnusson valdes in som vice chair i Extrusion Division.
Frågan om CBAM (Carbon Border Ajustment Mechanism) som ska skydda Europeisk aluminiumindustri mot import av aluminium med
högt CO2-avtryck, diskuterades livligt i samtliga divisioner – och det fanns röster som ansåg att man till och med borde lämna systemet. Man enades slutligen om en kompromiss som i korthet innebär att man välkomnar att kommissionen vill införa förbättringar i sitt förslag och de förbättringar de pekar på är nödvändiga men samtidigt att även om dessa förbättringar införs kommer CBAM att vara dåligt för den Europeiska Aluminium industrin och leda till mer Carbon Leakage istället för det motsatta
CBAM implementeras fullt ut i januari 2026
Speciellt för alla våra medlemmar - Missa inte vårt webinarie den 23 maj om CBAM och dess inverkan på branschen.
Kopplat till vårt stora forskningsprogram – Swedish Metals & Minerals – försöker vi samtidigt informera och koppla detta till de forskningsprojekt som European Aluminium själva driver genom sin ”Innovation Hub”. Här gäller det att hitta synergier och vara vakna för ett utvecklat samarbete i Europa.
Två gånger om året träffas också Svenskt Aluminiums motsvarigheter i Europa – alltså respektive lands nationella branschorganisationer – för att utbyta information och erfarenheter. Jag kan konstatera att vi som organisationer arbetar ganska olika och har väldigt olika förutsättningar. Men här ges tillfälle att hitta inspiration till nya idéer och både ge och ta i väldigt öppna och ärliga diskussioner.
Nästa möte med European Aluminium äger rum i Bryssel i oktober, Har du som medlem tankar eller idéer om vad Svenskt Aluminium bör ta med sig till detta möte, hör gärna av dig till undertecknad.
Staffan Zetterström
Staffan Zetterström är krönikör på Aluminium Scandinavia. Staffan har erfarenhet inom förändringsledning och har arbetat inom telekom, lastbilar och allmän industri. Idag är han marknads- och försäljningschef på Comptech och driver podden Goldcasting.
Den enes död är en annans croissant
Vad menar jag med detta? Finns det ljus i mörkret för gjuterier?
Svaret är ja – men om man tror på det jag tror på: en samverkan av faktorer som krisen i bilindustrin i kombination med en växande non-automotive-sektor och det handelskrig som pågår. Låt mig förklara hur så trista processer kan vara bra för delar av gjuteriindustrin. Non-automotive växer. Det tillkommer rätt bra volymer från nya
produkter och applikationer som behöver pressgjutgods. Efterfrågan kommer framför allt från: telekom, solenergi, AC-producenter och, sist men inte minst, LED-industrin. Många nya applikationer kräver lite finess – något som mindre och flexiblare gjuterier har en förmåga att erbjuda i form av andra legeringar och tekniska lösningar, men framför allt en snabbhet som oftast efterfrågas inom non-automotive. Handelskriget – starkt ord, men detta är de facto något som vi upplevt
de senaste 3–4 åren, hur kunder frågar om kapacitet i Asien men inte i Kina. Det senaste året ser vi ett ökat intresse för ”near sourcing”, vilket i gjuterisvängen betyder typ samma kontinent. Ett flöde som sker lite i det tysta, och vi ser effekterna av det i form av fler projekt och offertförfrågningar till våra kunder.
Krisen i bilindustrin. Ett faktum. Det som är intressant att notera är att det numera är större gjuteriföretag som går i ackord eller konkurs, samt att kunderna inte räddar dem. Gjuterier som AE Group och Trimet är exempel på större företag, och det intressanta vi hör är att bilföretagen inte går in och garanterar någonting – snarare tvärtom: de hämtar sina verktyg och placerar dem hos andra gjuterier.
Nu till slutsatserna
Leveransproblem kommer att uppstå vid konkurser, varför bilföretagen har insett att de måste ha en plan för vart de ska flytta de krympande behoven för att slippa många och komplicerade leveransstopp. Så att de kommer släppa taget om icke strategiskt viktiga leverantörer och satsa på ett fåtal utvalda leverantörer är nog en rätt säker slutsats.
Personligen tror jag att planerna varit klara rätt länge och att avtalen
finns på plats, för det går så snabbt just nu – och det är lite olikt hur bilindustrin brukar agera.
Finns det ljus i mörkret för gjuterier?
De som jag tror kommer att ta den värsta smällen är de medelstora gjuterierna. De är ofta ordentligt investerade i bilindustrin, ofta underfinansierade och har en storlek där det krävs rätt långa beslutsprocesser i större frågor. De mindre gjuterierna lider inte av samma problematik och kan agera snabbare, då de ofta har en eller ett fåtal ägare – varför de kan agera snabbare och mer flexibelt.
Alltså kommer många gjuterier, framför allt de som gjuter ICE-komponenter, att försvinna – och med dem deras kapacitet. Men vad vi har lärt oss genom åren är att underkapacitet snabbt förbyts i överkapacitet och vice versa. Därför är min slutsats att det inom vissa segment och marknader kommer att uppstå kapacitetsbrister – och de leder till en förändrad prisbild. Och det ser nog fler än jag fram emot!
Ja det blev väl inga direkta påsksmällare som kreverade nu denna påsken, fast med det inte sagt att det varit överdrivet lugnt heller. Det krigas ju vidare i Ukraina, och fastän det är så nära rent geografiskt sett så känns det nästan som om det blivit vardag. Hemska tanke, krig som vardag. Nere på Gazaremsan är det allt annat än vardag, i alla fall för palestinierna, och man skulle ju kunna tycka att det någon gång skulle ta ett slut. Men ett slut verkar inte riktigt vara på agendan, möjligtvis då med undantag för ett slut helt grundat på ett utplånande av hela den palestinska staten. Det är hemska tider och folk lider, och mitt i allt det lidandet så kommer man att tänka på dom där gamla sanningarna, dom som ”aldrig” slår fel. Krig skapar behov av materiel, och med det incitament för ökad produktion av diverse saker. Det var väl någon pompös äldre engelsk gentleman som en gång i tiden sa ”There is nothing like a good war, to boost the prices”. Men inte ens det stämmer alla gånger, och framförallt inte denna gång för nu har vi på den globala scenen någon som på allvar tagit upp kampen om uppmärksamheten och lyckats med konststycket att flytta fokus lite grann ifrån de verkliga oroshärdarna och över till de oroshärdar man själv kan skapa och försöka kontrollera. Vad är väl ett krig med artilleribeskjutning mot ett verbalt krig med hot om höjda importavgifter. Trump hotar tillväxten med sina tramsiga utspel och fladdriga logik, och finansmarknaden vet inte riktigt hur den ska bete sig. Vilken häst är det som ligger i vinnarhålet egentligen, och finns det ens ett vinnarhål värt att prata om? Det är ett rävspel utan motstycke
i modern tid, och för att exemplifiera det så gick Saudi Arabien för en tid sedan ut och bestämde sig för att sluta att så ensidigt stötta oljepriserna. Opec + dvs. en samling oljestater inkluderande Ryssland men inte USA har ju haft en stringens kring produktionsminskningar och ökningar. Nu har Saudi tröttnat på att vara samvetet, den som håller emot när andra smyghöjer och istället sagt det är slut på gratisluncherna. Om inte andra klarar av att visa disciplin så varför ska vi. Oljan som tidigare under året testade upp mot 80 dollar/ bbl har handlats ner mot 60 dollar. Saudi justerar upp produktionsvolymen, inte mer än så, och världen blir varse om att allt inte ser så bra ut som man har försökt få det till. Det råder inte någon konsensus om att allt är lysande längre. Amerikanska oljeproducenter sitter inte direkt och njuter av tillvaron längre utan står nu där med Svarte Petter. Produktionsökning är väl bra när priserna är rätt (dvs. höga), nu börjar det bli jobbigt att räkna hem redan den produktionstakt man har. USA som har pumpat sig nästan blåa för att casha in de sista centen för den sista gallonen får nu tänka om. Kanske att man skulle dra åt kranarna lite och skruva ner borrningstakten.
Samtidigt i Asien slår Kina i taket på tillåten och godkänd produktions-
volym för aluminium. Staten har ett produktionstak på 45 Mton på årsbasis och man producerar nu strax därunder. För att få lite perspektiv så producerade Kina 4 Mton år 2004. På 20 år har man alltså lite förenklat ökat produktionstakten med 2 Mton varje år från 2004. Fram tills nu har det skett utan större problem men nu kommer signaler om att man nått en gräns och måste strama upp produktionen. Det är miljöproblematiken som ställer till det. Men tittar man framåt så kan nästa steg i Kinas transformation vara recycling, och till år 2027 räknar man med att återbruket av metall kan nå produktionsnivåer upp mot 15 Mton redan år 2027. Kanske något för Trumps lakejer att fundera över. I USA ökar man andelen PET- förpackad läsk, men hur är det med ett nationellt pantsystem för burkar?
Eftersom USA tarifferna ligger som en blöt filt över marknaden och påverkar allt från global försörjningslogistik till ur vilken förpackning den lokale rednecken dricker sin Pabst eller Schlitz så är det fortsatt försiktighet som gäller. Contangon cash-3 m som för en månad sedan handlades kring 45 USD/mt handlas nu ner till bara 12 USD/mt så jakten på material för att runda tarifferna är fortfarande igång.
År 1825 – för precis 200 år sedan – tillkännagav den danske fysikern Hans Christian Ørsted att han lyckats isolera ett nytt grundämne: aluminium. Det var en vetenskaplig bedrift som öppnade dörren till ett av vår tids mest mångsidiga och strategiskt viktiga material.
Ørsteds arbete följdes av den franske kemisten Henri Étienne Sainte-Claire Deville, som 1856 inledde den första industriella produktionen av aluminium.
korrosionsbeständighet och återvinningsbarhet har aluminium förändrat allt från transporter och byggnader till elektronik och förpackningar.
I dag är aluminium dessutom ett av de mest cirkulära materialen vi har. Nästan 75 procent av allt aluminium som någonsin producerats är fortfarande i bruk. Dess potential att möjliggöra energieffektivitet, minska utsläpp och ersätta tyngre eller mer miljöbelastande material gör att det spelar en central roll i den gröna omställningen.
Från laboratorieupptäckt till nyckelmaterial
Sedan dess har utvecklingen gått snabbt. Från att ha betraktats som ett sällsynt och dyrbart material – en gång mer värdefullt än guld – har aluminium blivit en oumbärlig del av modern industri. Tack vare sin låga vikt, goda formbarhet,
Vi firar Ørsteds upptäckt – inte bara för dess vetenskapliga betydelse, utan för vad den har betytt för teknikutveckling, designmöjligheter och hållbarhetsarbete världen över. Aluminium har format vår industriella historia – och kommer att vara avgörande för vår framtid.
Branschregister
3M SVENSKA AB
191 89 Sollentuna
Tel: 08-92 21 50 Fax: 08-92 22 88
Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim
AHLINS I HABO AB
Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo
Tel: 036-460 60
Kontakt: Johan Gustafsson Tel: 036-485 51 www.ahlins.com
Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms. Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.
Jag/vi
Aluminium är över allt
Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.
— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB
Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.
Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se