En dold kraft bakom framtidens aluminiumlösningar ProfilGruppen är lösningspartern bakom dagens många smarta aluminiumprodukter. Med skräddarsydda aluminiumprofiler och komponenter kan vi spela en avgörande roll i att forma morgondagens hållbara produkter.
Välkommen till ProfilGruppen - www.ProfilGruppen.se
INNEHÅLL
Protektion, Substitution och brist på Konsumtion
Krönika av Anders Ohlsson
13 2025, året när internprocesserna gick i graven?
Krönika av Staffan Zetterström
14 Med fokus på enkelhet och hållbarhet
Mari Kadowaki leder Profilgruppen in i framtiden
16 Guide hur du sätter miljömål för återvunnen aluminium
End-of-life-skrot kontra processkrot
22 Ny rapport redovisar koldioxidutsläppen från den europeiska aluminiumindustrin
24 Lättmetallindustrin samlas i Jönköping 2025
26 Elmia Subcontractor Skruvar och muttrar eller upplevelse!
36 Effektiv spånhantering Förbättrad ekonomi och miljö
NÄSTA NUMMER 1/2025
Utgivning: 28 februari 2025
Materialdag: 14 februari 2025
Omslag: Aluminiummässan 2024
ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 6 · December 2024 · Årgång 41 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjörn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se
MÄKELÄ ALU PRISAT FÖR
ENERGIFÖRNYELSE
VID COP29
Mäkelä Alus projekt för energiförnyelse i anodiseringsanläggningen har vunnit kategorin
”Outstanding Projects” i den internationella tävlingen
”Net-Zero Industries Award”. Priset delades ut 18 november vid FN:s klimatkon-
ferens (COP29) i Baku, Azerbajdzjan.
Projektet uppmärksammades för sitt innovativa arbete med att minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen, en viktig insats för att möta industrins klimatutmaningar.
”Net-Zero Industries Award” lyfter fram projekt som utvecklar nya lösningar och sätter standarder för hållbarhet inom energiintensiva industrier.
Läs mer på Mäkelä Alus Linkedin.
Oman satsar på samordnat aluminiumkluster
Som en del av Oman Vision 2040 utvecklas ett samordnat ekonomiskt kluster för aluminiumindustrin i Suhar. Syftet är att koppla samman primär aluminiumproduktion med högvärdiga produkter i nedströmsindustrin.
Sohar Aluminium, en nyckelaktör med en årlig kapacitet på 395 000 ton, förser flera företag i Oman, som OAPIL och OARC, med råmaterial för vidareförädling. Klustret syftar till att öka effektiviteten och främja innovation i hela värdekedjan,
från återvinning till logistik.
Initiativet förväntas stärka Omans industriella utveckling och skapa nya investeringar och tillväxtmöjligheter i aluminiumsektorn.
GOLDCASTING PODCAST SAMARBETAR MED EUROGUSS
The Goldcasting Podcast, där Staffan
Zetterström – krönikör i Aluminium Scandinavia– är en av grundarna, har inlett ett samarbete med mässarrangören EUROGUSS. Podcasten, som riktar sig till pressgjutningsindustrin, har som mål att stärka branschens framtid i Europa genom att öka synligheten, främja innovation och anpassa sig till marknadens krav. Varje avsnitt erbjuder praktiska
tips och insikter för att modernisera industrin och locka nya talanger. Samarbetet med EUROGUSS syftar till att ytterligare stärka branschens nätverk och strategiska samarbeten. Läs mer på EUROGUSS hemsida https://www. euroguss.de/en/ euroguss-365/2024/ interview/the-podcast-from-and-forthe-die-casting-industry
Vi levererar kundanpassade aluminiumlegeringar av återvunnet material.
Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är vårt löfte till dig som kund.
Kontakta oss, så hjälper vi ditt företag in i aluminium-loopen med våra klimatsmarta legeringar!
Läs mer på stenaaluminium.com
ALUMINIUMBRIST PÅVERKAR JAGUAR LAND
ROVERS RESULTAT
Jaguar Land Rover (JLR) rapporterade nyligen en vinstminskning till följd av en aluminiumbrist som drabbat företagets produktion. Problemen uppstod efter översvämningar hos en viktig aluminiumleverantör i Schweiz, vilket kraftigt påverkat tillverkningen av företagets högpresterande SUV:ar. Under perioden juli–september 2024 minskade JLR:s vinst före skatt med 10 %, till 398 mil-
joner pund, medan intäkterna sjönk med 5,6 % till 6,5 miljarder pund. Även Tata Motors, JLR:s moderbolag, såg en negativ inverkan med en vinstminskning på 11 % och en nedgång i intäkterna med 3,9 %.
Aluminium är en viktig resurs inom fordonsindustrin, och bristen understryker dess betydelse för produktionen och industrins framtida utveckling.
NY BORR
SPARAR TID
OCH ÖKAR PRODUKTIVITETEN
Verktygstillverkaren EMUGE har lanserat PunchDrill, en innovativ solid hårdmetallborr som kan spara upp till 50 % av bearbetningstiden. Borrens avancerade geometri gör den särskilt lämpad för bearbetning av gjutna aluminiumlegeringar med minst 7 % kiselinnehåll.
PunchDrill har en borrdjupskapacitet på upp till 15 gånger diameter och kan användas med standardborrningscykler på CNC-maskiner. En nyutvecklad spånavbrytare och hård beläggning ger effektiv spånevakuering, ökad processäkerhet och minskad axiell kraft, vilket gör att maskiner kan köras med lägre energiförbrukning – en hållbar fördel.
Trots högre matningshastighet är verktygets livslängd jämförbar med konventionella borrar. Dess goda självcentrering säkerställer hög precision i borrhålen, och PunchDrill finns även som stegverktyg.
För mer information se film https://youtu. be/UkS_YMfVYHU
Every step matters on the path to zero
För att fortsätta utveckla det moderna samhället behöver vi mer material, och vi behöver också kräva mer från våra material. Det vi producerar och konsumerar behöver inte bara möta den ökande efterfrågan utan måste även följa principerna för ansvarsfulla materialval, miljömedvetenhet och återvinningsbarhet.
Aluminium med sin oändliga återvinningsbarhet och korrosionsbeständiga livslängd utgör redan en viktig byggsten för en cirkulär ekonomi med låga koldioxidutsläpp, men produktionen kommer med ett fotavtryck. Med våra återvunna och koldioxidsnåla aluminiumprodukter är vi ett steg närmare att lösa den utmaningen och ett steg närmare på vägen mot noll.
Välj dina material med framtiden i åtanke. Besök hydro.com/path-to-zero för att lära dig mer.
NYA FRÄSAR FÖR ALUMINIUM
EFFEKTIVARE ALUMINIUMFRÄSNING MED
NYA INNOVATIONER
MAPAL presenterar nya lösningar för att möta kraven inom aluminiumindustrin, med fokus på förbättrad precision och effektivitet. Deras senaste verktyg utvecklas för att förbättra spånevakuering, minska vibrationer och optimera materialanvändning.
En av innovationerna, "Bayonet Fitting System", gör verktygsbyten smidigare och bidrar till att minska materialspill. Dessa framsteg syftar till att möta industrins behov av både produktivitet och hållbarhet.
Lösningarna är en del av MAPALs arbete för att stödja utvecklingen inom aluminiumfräsning. Mer information finns i rapporten “Solutions and Innovations 2025”
Ladda ner ”Innovations 2025" på https:// collyverkstadsteknik.se/wp-content/uploads/2024/09/EN-Innovations-2025.pdf
Mitsubishi Materials utökar sin Alimaster-serie med nya 2- och 3-skäriga hörnfräsar, C2MAL och C3MAL, för högpresterande fräsning av aluminiumlegeringar. De nya fräsarna finns med eller utan DLC-beläggning, vilket ger utmärkt motstånd mot löseggsbildning och förbättrad spånevakuering vid höga skärhastigheter.
Med optimerad skärgeometri och polerade spånkanaler minskar vibrationer och för-
bättrar ytfinishen, vilket gör fräsarna effektiva även vid reducerad kylvätsketillförsel. Produkterna är anpassade för att möta kraven inom precisionsbearbetning.
Läs mer hos Colly Verkstadsteknik https:// collyverkstadsteknik.se/ mitsubishi-materials-utokar-programmet-med-nya-produkter-for-hogpresterande-frasning-av-aluminium/
Skandinaviens största pulverlackerare av aluminiumprofiler
Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet
alackering.se lackering ab
Diplom
Ebba Andersson har vid genomgången kurs i hållbarhet för ledningsgrupper inhämtat kunskaper om aluminium, hållbarhet, produktkedjan, stand- arder och återvinning. Däri ingår beräkningsmodeller för legeringsval, tillverkningsmetoder och produkt- användning för aluminiumgods.
Diö 2023-03-10 Bryne AB
Utbildningar inom aluminium
bryne.se
Utbildningsansvarig, Bryne AB
Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se
Hållbarhet för inköpare, Aluminiumkunskap, Smältugnar och process, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, Analys av aluminium, eller kundspecifikt.
NY TYSK ALUMINIUMALLIANS FÖR HÅLLBAR FRAMTID
Den 8 oktober under ALUMINIUM 2024-mässan i Düsseldorf lanserades German Aluminium Alliance officiellt med en gemensam deklaration. Alliansen, stödd av flera tyska delstaters ekonomiska ministerier och organisationer som IG Metall och Aluminium Deutschland, har som mål att skapa en konkurrenskraf-
tig och klimatneutral aluminiumindustri i Tyskland. Alliansen prioriterar klimatneutral produktion, cirkulär ekonomi och rättvisa konkurrensvillkor. För att möjliggöra detta efterlyser man stabil och prisvärd energiförsörjning samt ökat stöd för forskning och utveckling inom koldioxidreducerande teknologier.
Aluminiumsektorn, med över 62 000 anställda och en årlig omsättning på över 24 miljarder euro, är en nyckelspelare i Tysklands ekonomi och i energiomställningen.
Läs mer om German Aluminium Alliance https://www. aluminium-exhibition.com/en-gb/ blog/aluminium/ aluminium-alliance.html
Återvinning
av
anodiserat aluminium
Aluminum Anodizers Council (AAC) betonar att återvinning av aluminium kan maximeras eftersom materialet kan återvinnas oändligt utan att dess egenskaper försämras – och anodiserat aluminium är lika återvinningsbart som råaluminium.
AAC förklarar att "återvinningsbarheten påverkas inte av anodisering, och ingen mellanliggande bearbetning krävs för att anodiserat aluminium ska återgå till återvinningskedjan, till skillnad från tjockare organiska eller metalliska beläggningar. Anodiserat aluminium är det miljömässigt hållbara valet för många olika tilllämpningar." Vidare framhålls att "den anodiserade ytan är mycket hård, vilket bevarar och förlänger livslängden
för aluminiumprodukten."
En av aluminiumets största miljöfördelar är dess enastående återvinningsbarhet. Enligt data från Aluminum Association och International Aluminum Institute (IAI) kommer cirka en tredjedel av allt aluminium som produceras i USA och Kanada idag från återvunna källor. Återvunnet aluminium kräver upp till 95 procent mindre energi än produktion från råmaterial. Dessutom används fortfarande cirka 75 procent av allt aluminium som någonsin producerats, vilket understryker dess hållbarhet.
Läs mer på https://www. anodizing.org/ news/685248/ New-White-Paper-Released-Recycling-Of-Anodized-Aluminum.htm
Foto: Jannik Hammes
NYTT WHITE PAPER
Design som process – en nyckel till framgång!
På DH Design ser vi design som mer än bara estetik – det är en strategisk process. Genom att inkludera design tidigt i utvecklingen av produkter och tjänster kan du maximera innovation och effektivitet. Vi hjälper dig att utveckla både ditt företag och dina produkter genom att inspirera till nytänkande och hållbara lösningar.
Vad köper du när du köper design?
Du köper mer än bara en form. Du investerar i en metod för att skapa värde, förbättra användarupplevelser och differentiera dig på marknaden.
Kontakta oss idag för att ta första steget mot framtidens designlösningar!
Dag Holmgren: +46 705 30 21 90, dag@dhdesign.se
Martin Simon (till höger) och kollegor från Druckguss Westfalen är mycket nöjda med systemets höga tillgänglighet.
Effektivitet och flexibilitet med ny maskin
Druckguss Westfalen, en tysk specialist på aluminiumgjutning för fordonsindustrin, har ökat produktiviteten med 90 % efter att ha investerat i den nya 5-axliga maskinen G520F från Grob. Maskinen installerades och togs i drift på bara tre månader, trots utmaningar med globala leveranskedjor.
Med G520F, som är utformad för att bearbeta större komponenter, har företaget kunnat
optimera produktionen av aluminiumhöljen för kraftelektronik. Genom att minska personalbehovet och öka maskinens drifttid har systemets övergripande effektivitet förbättrats markant.
Druckguss Westfalen planerar nu att utöka maskinparken med fler lösningar från Grob för att möta framtida krav. Läs mer här »
KURS ”LIGHT ALLOY” 11–14 JUNI 2025
Jönköping University erbjuder en kurs om lätta legeringar den 11–14 juni 2025. Kursen riktar sig till doktorander, forskare, ingenjörer, tekniker, kvalitets- och laboratoriepersonal, produktutvecklare och designers som vill uppdatera sina kunskaper inom området.
Deltagare uppmuntras att ta med frågor som kan besvaras under kursens gång. Även prover med gjutdefekter eller andra avvikelser kan skickas
till kursarrangören i förväg för bearbetning, etsning och diskussion under paneldebatten eller separat.
Doktorander har möjlighet att examineras enligt reglerna vid forskarskolan på Tekniska Högskolan vid Jönköping University. Ett separat diplom utfärdas för deltagande och för godkänd examination.
För mer information och anmälan: Läs mer här »
Dags att anmäla sig till Programkonferensen 2025
Den 12-13 mars 2025 är det dags för Metalliska materials Programkonferens!
Den första konferensdagen har ett späckat program, med spännande och intressanta talare på scen som tar upp viktiga och aktuella ämnen. Bland annat presenteras forskningspropositionen, det nya programmet Swedish Metals & Minerals och resultat från 12 år med Metalliska material.
Konferensens andra dag består av presentationer från Metalliska materials alla projekt.
Det fullständiga programmet kommer att släppas under vintern.
På Programkonferensen samlas företrädare för näringsliv, akademi och myndigheter för att diskutera området metalliska material och det strategiska innovationsprogrammet. Missa inte Sveriges främsta samlingsplats för metallforskning!
Programmet under konferensens första dag kommer att direktsändas digitalt.
Nu är det dags att anmäla sig för att säkra en plats på konferensen!
Annmäl dig på https://ui.ungpd. com/Events/4f357096-9cff-407e-bc1ded49bd081d17
Staffan Zetterström
Staffan Zetterström är krönikör på Aluminium Scandinavia. Staffan har erfarenhet inom förändringsledning och har arbetat inom telekom, lastbilar och allmän industri. Idag är han marknads- och försäljningschef på Comptech och driver podden Goldcasting.
AI-genererad bild
2025,
året när
internprocesserna
gick i graven?
Jag tror inte jag är ensam om att ibland känna mig som en karaktär i Franz Kafkas bok Processen emellanåt när jag jobbar i utvecklingsprojekt inom fordonsindustrin. Jag gissar att många av er har känt likadant när ni jobbat med alla dessa oändliga rader av dokumentation och verifieringar som ibland verkar ha ett syfte: att hindra innovationer.
Självklart finns det fog för en massa bra processer som skapar en vettig kvalitetsnivå med mera men vi människor har ju
en förmåga att lägga på hellre än att ta bort. Därför verkar det tillkomma allt mer för varje år som går, ända sedan Henry Ford uppfann det där löpande bandet.
Så till frågan: Varför skulle då en massa processer börja gå i graven 2025? Svaret är att den europeiska bilindustrin brottas med en missmatch när det gäller frågan om produktutbud som i kombination med försvagad köpkraft motiverar dem att snabbt lansera bilmodeller som har ett lägre pris. För att minska tiden behövs genvägar, för att helt enkelt låta ingenjörer
vara ingenjörer så de hinner skapa nya produkter.
Men kanske ni tänker: Utan alla dessa processer blir det väl inga bra bilar? Mitt svar är att många av dess krav redan har prövats utan att tillföra särskilt mycket av värde för leverantörerna. Jag har själv varit på båda sidor – både köpt komponenter och utvecklat samt producerat dem och haft förmånen att arbeta i Asien där det mer än en gång varit ett spel för galleriet att fylla i alla dessa papper och processer.
Dessutom har vissa nya elbilstillverkare presenterat fina årsbokslut, och en del av förklaringen tror jag är att de ännu inte har hunnit bygga upp lika många stelbenta processer. Detta är en nyckel till deras framgång.
Så jag tror att processerna kommer sättas under granskning och press,
vilket leder till att man antingen börjar rensa med målet att korta ledtider eller att man helt enkelt struntar i dem, liksom fyller i dokumentet snabbt och går vidare.
Dock sker ju då en förflyttning av ansvaret från processerna till individen och här tror jag att en del OEM:s kommer att känna svåra kval. Man tror inte tillräckligt på sin egen personal för att låta dem ta ansvar och resultatet blir en omfattande byråkrati.
Men sist men inte minst: Visst är det bra men kortare ledtider men om vi nu kapar bort en massa onödigt borde ju kostnaderna gå ner, och vem är inte intresserad av det? Detta borde ju få ekonomer och inköpare att spetsa öronen och börja intressera sig på overhead-kostnader som drivande kraft för att minska kostnader.
Med fokus på enkelhet och hållbarhet
Mari Kadowaki leder Profilgruppen in i framtiden
Mari Kadowaki har ett långt och gediget förflutet i industrivärlden och att ta över rollen som vd för
Profilgruppen 2023 var för henne ett naturligt steg. Med en bakgrund på företag som SKF, Electrolux och Saft har hon lång erfarenhet av att leda verksamheter genom förändring och att driva hållbarhetsfrågor. Nu har hon siktet inställt på att utveckla
Profilgruppen i en tid som präglas av snabba förändringar och höga krav på flexibilitet.
En bakgrund som öppnade dörrar
Att kliva in i Profilgruppen var ingen
Text av Torbjörn Larsson · Foton av Profilgruppen
Samarbete i praktiken – Mari Kadowaki diskuterar idéer och lösningar tillsammans med kollegor för att stärka Profilgruppens framtid.
tillfällighet för Mari. Efter att ha suttit i företagets styrelse kände hon redan till verksamheten väl. – Jag såg en potential i Profilgruppen – ett välskött företag i en bransch som är både utmanande och spännande. Särskilt hållbarhetsfrågorna intresserar mig mycket, berättar hon. Aluminium, med dess återvinningsbara egenskaper och framtidspotential, är något hon ser som centralt för en hållbar industri.
Strategi som går att omsätta i praktiken
Mari har en tydlig ledarskapsfilosofi: saker måste göras begripligt.
– Strategier som är alltför komplexa blir svåra att genomföra. För mig handlar det om att ha en tydlig röd tråd som både kunder och medarbetare kan förstå och jobba mot, säger hon. Ett företag är starkt när alla är med på tåget och förstår hur deras insats bidrar till helheten.
Under sitt första år som vd har Mari genomfört en omorganisation där verksamheten delats upp i fyra tydliga resultatområden. Tanken är att skapa fokus och ge varje område rätt förutsättningar att utvecklas.
– Vi har gjort det här för att kunna stärka hela organisationen. När varje del växer blir resultatet bättre för hela bolaget, förklarar hon.
Flexibilitet i en föränderlig värld
Industrin har alltid präglats av förändring, men i dagens marknad är förändringstakten snabbare än någonsin. Mari beskriver hur Profilgruppen arbetar för att hålla sig agila.
– Vi måste vara lyhörda för våra kunders behov och samtidigt förberedda på att saker kan ändras snabbt. Det handlar om att ha en nära dialog och snabbt kunna
anpassa sig till nya förutsättningar, förklarar hon.
Hållbarhet som en central drivkraft
Profilgruppen har länge fokuserat på hållbarhet, och det är en av de frågor som Mari brinner mest för.
– Aluminium är en fantastisk metall med enorm potential att bidra till en mer hållbar framtid. För oss handlar det om att inte bara möta kraven på hållbarhet utan att vara en del av att driva utvecklingen framåt, säger hon.
Profilgruppen är även aktiv medlem i Svenskt Aluminium, en branschorganisation som Mari beskriver som en viktig partner.
– Svenskt Aluminium gör ett fantastiskt jobb med att driva frågor som påverkar hela branschen, allt från kompetensförsörjning till politisk påverkan. Det hjälper oss att fokusera på vår kärnverksamhet samtidigt som vi bidrar till en starkare aluminiumindustri, säger hon.
Att driva förändring
Att driva förändring är aldrig enkelt, något Mari vet av erfarenhet.
– Det handlar mycket om att skapa tillit och att få med sig organisationen på resan. Förändring innebär
alltid viss osäkerhet, men min erfarenhet är att resultaten oftast blir bättre än vad man kunnat föreställa sig, säger hon. Det är viktigt att ha tålamod och att acceptera att förändring inte passar alla. Vårt jobb är att skapa förutsättningar för att så många som möjligt ska vilja och kunna följa med.
Framtidsvisioner för
Profilgruppen
Mari har en tydlig vision för företagets framtid.
– Vi vill växa, men inte på bekostnad av vår lönsamhet. Lönsamhet är grunden för allt vi gör, och det är avgörande för att kunna investera i hållbarhet och innovation, säger hon. Genom att fortsätta vara nära våra kunder och förstå deras behov kan vi utveckla lösningar som inte bara möter dagens krav utan också förbereder oss för framtiden.
Fakta om Profilgruppen
• Huvudkontor: Åseda, Sverige
• Grundat: 1981
• Verksamhet: Tillverkning av kundanpassade aluminiumprofiler och komponenter
• Anställda: Cirka 500
• Branschorganisation: Medlem i Svenskt Aluminium
Lyhördhet i fokus – Mari Kadowaki tar in perspektiv för att driva hållbar förändring.
Liksom en grön larv i en trädgård är föroreningar i skrot svåra att upptäcka.
Text av Tomas Liljenfors, vd Bryne
Guide hur du sätter miljömål för återvunnen aluminium
End-of-life-skrot kontra processkrot
Legenden säger att hästhandlaren blev, efter bilens intåg, skrothandlare. Idag är det skrothandlarna som ska se till att bilindustrin blir hållbar. Återvinning har förflyttats in i finrummet och utvecklingen går mot
Processkrot är överbliven aluminium från en process som är sorterad och utan föroreningar.
en högteknologisk industri, som ska se till att aluminiumdelar, efter sitt liv, återvinns till nya produkter. Det finns dock många exempel på tveksamheter inom återvinning som gör att uppsatta återvinningsmål inte alls minskar koldioxidbelastningen. Att sätta mål på återvinningsgrad i ett företag utan att sätta mål för hur stor andel som är end-of-life (EoL)-skrot är en sådan sak. Jag ska förklara varför.
Återvinning och processkrot
Återvinning av aluminium är inte så enkelt som det kanske låter. Aluminiumskrot kan delas in i processkrot, som också kallas prekonsumentskrot, och EoL-skrot, som också kallas postkonsumentskrot. Processkrot är aluminium som skapas i tillverkningskedjan mellan elektrolys och färdig produkt. Det rör sig om överblivet material från de olika processtegen, som slagg från ugnar,
spån från maskinbearbetning och profilklipp från extrudering. Även produkter som kasseras innan de används i sin tilltänkta applikation räknas till processkrot. Detta skrot är välsorterat, innehåller endast kända föroreningar och tiden från att de skrotas till att de omsmälts är kort. Beroende på vart i tillverkningskedjan processkrotet uppstår så har skrotet olika återvinningsbarhet, där legeringsinnehåll, färglager, anodiseringar och korrosion påverkar hur står andel som går att återvinna.
Processkrot som inte ingår i begreppet återvunnet
Det processkrot som uppstår i den egna fabriken kallas återgångsskrot. Detta skrot är spill från ugnar, ingjutningssystem och matare vid gjutning, spån från maskinbearbetning, och komponenter som kasseras. För profiltillverkare är det ändar av göt och bortkapade profiler,
Aluminium som stansas ut är ett processkrot som går att smälta om till ny plåt. Om metallen i stället används i till exempel gjutlegeringar så degraderas värdet på metallen
spån från kapning och bearbetning, tillsammans med defekta produkter. Detta är helt enkelt processkrot som smälts om inom den egna verksamheten. Vad många inte tänker på är att återgångsskrotet påverkar en tillverkningsenhets egna utsläpp av CO2. Ju mindre andel återgångsskrot som uppstår desto högre effektivitet och lägre CO2 per producerad enhet. En låg andel återgångsskrot ger en effektiv process med små förluster. Varför då? Jo, varje gång aluminium smälts om i en process så förbrukas en del av metallen och energi förbrukas.
Från definitionen av återvinning räknas inte den interna återgången som återvinning. Det gjuteri som gjuter med en primärlegering måste betrakta sitt återgångsskrotet som fortsatt primärt, vilket är logiskt. Men nu kommer något som är konstigt. Om samma återgångsskrot som nyss betraktades som primärt skulle säljas till en skrothandlare eller till ett annat företag så betraktas detta återgångsskrot som återvunnen råvara. Nu inser du lätt att detta kan missbrukas när företag sätter
är vanligt förekommande när end-of-life-skrot används.
olika legeringar och former blandas i en hög och risken för föroreningar är betydande.
krav på mängd återvunnen råvara. Detta är ett av problemen med att sätta mål endast på andel återvunnen råvara i en produkt.
End-of-life (EoL)-skrot
Aluminium som återvinns efter att produktens livslängd är förbrukad kallas EoL-skrot. Hur lång en livslängd är beror på hur aluminiumet har använts. Aluminium i byggnadskonstruktioner har en längre livslängd än aluminium i lastbilar, som i sin tur har en längre livslängd än aluminium i konsumentprodukter. Oavsett användning så är tiden från det att en produkt är färdigtillverkad tills den återvinns längre och mer varierande för produkter av EoL-skrot än för produkter av processkrot. Precis som för processkrot så påverkas återvinningsgraden för EoL-skrot av faktorer som ytbehandling, och korrosion.
Hur konsumentprodukterna hanteras påverkar också återvinningsgraden. Fukt, värme och korrosiva salter oxiderar aluminiumet så att metallhalten i en produkt sjunker. Det är ju endast metallen aluminium
som går att återvinna, inte de delar som oxiderats. För varje typ av råvara, dvs skrotklass, till exempel tryckplåtar, så finns det en kemisk specifikation på innehållet där det också går att definiera ett minsta metallinnehåll. Låt säga att trycksvärta, oxider och smuts, maximalt tillåts vara 1 % av skrotvikten, då är det maximala metallutbytet 99 %. En anodiserad profil som har använts i en komponent som utsatts för korrosion kanske endast har 95 % metall kvar. Ett metallspån har kanske så lite som 92 % metall. Det är möjligt att definiera ett högsta möjliga metallinnehåll för varje skrotklass som en råvara kan innehålla. Den stora skillnaden mot processkrot är att EoL-skrot är en blandning av olika sorters skrotkvaliteter med stora risker för föroreningar. Det är kostsamt att sortera skrot, och ju renare kvalitet som eftersträvas desto svårare (och dyrare) blir det. Idag är det framför allt godbitar som är lätta att separera eller kan hållas avskilt som återvinns för att återvinna renare legeringar som till exempel tryckplåtar (offset-plåtar),
Blandskrot
Många
Vissa klasser av end-of-life-skrot är lätta att sortera ut, eller separeras vid bildemontering. Sorteringen ger endast en typ av skrot, men risken för föroreningar är fortfarande oftast hög.
byggprofiler och dryckesburkar. Det är kostsamt att sortera så historiskt har det ur kostnadshänseende varit mindre intressant att använda EoL-skrot. Därför är det attraktivt att använda lättsorterat EoL-skrot och processkrot. Det är därmed alltid detta skrot som kommer att användas före dyrare EoL-skrot och det finns därför ingen anledning att uppmuntra detta användande genom att sätta krav. Det vi behöver bli bättre på är att använda svårsorterat EoL-skrot så att detta används till nya högkvalitativa produkter utan att degraderas till en gjuten produkt i långt-borti-stan. Degradering av ett material innebär att en produkt av lägre renhet produceras av en renare råvara. Man tar då inte vara på värdet av den rena råvaran utan slösar på resurser så som energi och CO2, och ekonomiskt värde går förlorat. Utmaningen idag är inte att omsmälta välsorterat skrot. Utmaningen är att ta vara på en ökad andel EoL-skrot utan långa transporter och degradering.
Skrotsortering och preparering
Skrotsortering är ett teknikområde som just nu utvecklas i snabb takt. Idag fragmenteras stora flöden av skrot, som innebär att en komponent, till exempel ett kylskåp, efter sin livslängd sorteras tillsammans med andra kylskåp. Dessa placeras i en anläggning där stora kvarnar och hammare sliter och slår sönder skrotet i mindre delar som sedan kan sorteras vidare. Fragmentering påverkar det teoretiska utbytet eftersom processen skapar mycket värme vilket oxiderar aluminiumet och skapar mer yta. Det är idag på tapeten att demontera värdefulla komponenter innan fragmentering. På en bil görs det delvis redan idag då olja, däck och batterier separeras innan fragmenteringen. Inom kort kommer också motorer, växellådor, kylare och andra värdefulla komponenter separeras för att inte blandas och smutsas ned i fragmenteringsprocessen. Att demontera kan vara mer personalintensivt och skapa
högre kostnader vilket kan göra denna skrotråvara dyrare att producera. Demontering skapar rena flöden för skrotråvaror där varje komponent kan återvinnas med minimal degradering.
Sorteringsteknik och mätteknik är två viktiga områden för att effektivt kunna sortera skrot. Med röntgenstrålar, infrarött ljus och laserteknik kan skrotet idag analyseras och snabbt separeras från skrotflödet, vilket skapar renare skrot med mindre risk för föroreningar. Skrotsortering är enklare när två skrotsorter har stor skillnad i en egenskap, som till exempel olika densitet, eller olika värmeledning, eller olika kemisk sammansättning, men är svårare ju mindre skillnad som finns. Två legeringar där den ena innehåller 0,1% koppar och den andra 0,001% är svåra att separera industriellt även med den senaste tekniken. Det är också svårt att garantera att det inte kommer med en liten del av ett annat material som har fastnat på en skrotbit. Att
sortera flöden av EoL-skrot är därför fortfarande en utmaning där risk för föroreningar och högt pris är två utmaningar som inte är helt lätta att lösa.
Omsmältning
Vilken ugn är den bästa? Vänd på frågan. Om jag ska smälta denna typ av aluminiumråvara – vilken ugn, för detta ändamål, är då den bästa? Vad som är bäst beror på vad man vill uppnå. Bra arbetsmiljö, eller låga emissioner, eller biobränsle, eller att rent av prioritera högsta produktionstakt? Varje smältteknik har sina för- och nackdelar. Men det finns ingen teknik som är bäst på allt. En smältanläggning, som ett gjuteri eller återvinnare, borde använda sig av flera olika ugnstekniker där olika skrotsorter smälts med den ugnsteknik som är bäst för ändamålet. Idag är det oftast låga emissioner kombinerat med en hög produktionstakt som prioriteras. Eftersträvansvärt vore då elektriska ugnar med en stor kapacitet, vilket kräver mer än att bara byta ut en ugn från en befintlig process, eftersom det också kräver ändrat arbetssätt. Oavsett vilken teknik som används går det att ange
Masters-uppsatsen med titeln Sustainable
Melting: The Role of Recycled Low Alloy Aluminium av Marcelo Mejia och Wesley Episcopo, 2024, Lunds univeristet
ett högsta materialutbyte för en viss råvara i en viss ugn. Till kapacitetsbegreppet, som mäts i producerat ton per timme borde också läggas ett förlustbegrepp där mängden aluminium som oxideras räknas in. Att bränna upp aluminium på grund att man använder fel ugnsteknik ligger inte i tiden eftersom det påverkar hållbarheten i processen, genom att kraftigt öka CO2-utsläppen när resurskrävande råvaror som aluminium brinner upp helt i onödan. Rätt ugnsteknik för en skrotråvara är A och O vid återvinning.
Vad visar forskningen?
Precis som att det är svårt att förneka växthuseffekten så är det svårt att förneka att aluminium som smälts ned skapar förluster i form av metallförlust och energiförlust. Möjligen kan man diskutera varför CO2-halten ökar, men själva fysiken bakom effekten är obestridlig, även med ett lager folie runt fontanellen. Vad som inte är fullt lika självklart, men ändå nu tydligt visats, är att varje gång aluminium omsmälts så försämras materialkvaliteten , se vidare examensarbetet med titeln ’Sustainable Melting: The Role of
Recycled Low Alloy Aluminum’ av Marcelo Meija och Wesley Episcopo från Lunds universitet. De två duktiga examensarbetarna visar i sitt jobb med att kostnadsestimera återvinningsprocessen av valsade aluminiumprocesser att återvunna bilkylare har en högre materialkvalitet när de återvinns än när de omsmälts en andra gång. Det går inte att med normal reningspraxis få en högre renhet den andra gången ett material omsmälts. De flitiga studenterna visade dessutom att omsmältning alltid är förknippat med förluster och högre kostnader, och med en högre CO2-belastning. Att återvinna råvaror med lågt legeringsinnehåll är ett bra alternativ men att omsmälta dem är ett dåligt alternativ. Detta visar att omsmältning inom verksamheter med smältning ska hållas så låg som möjligt.
Nu hoppas jag att varje företag med en ambition att skapa en bättre framtid genom lägre CO2-emissioner sätter krav på minsta andel EoL-aluminium i sina produkter. I stället för att sätta målet på 100 % återvunnet material - sätt 100 % återvunnet material, varav minst 80 % EoL. Lätt som en plätt.
FÖRKLARING TILL ILLUSTRATION
Illustrationen visar materialflödet och huvudprocesserna vid primärtillverkning och återvinning av aluminium. Primärtillverkningen utgår från brytning av Bauxit, preparering av aluminiumoxid genom Bayerpro-cessen, Hall-Hérault-processen genom elektrolys, och legering i konverteringsugn. Den jungfruliga råvaran blandas i konvertern med process-, EoL- och
återgångsskrot. Sekundäraluminium framställs av återvunna råvaror där insamling, sortering och preparering utförs innan valda delar smälts om i ett sekundärsmältverk och legeras efter kundönskemål. Aluminium från sekundärsmältverk (gröna pilar), primärsmältverk (blå pilar), processkrot (vita pilar) och EoL-skrot (röda pilar) smälts sedan om i smältugnar på gjuterier till-
sammans med internt återgångsskrot (lila pilar) för att sedan gjutas och formas till komponenter, plåt, profiler. Skrot som skapas från processtegen mot färdig produkt samlas som processkrot. Den färdiga produkten kommer efter sin livslängd återvinnas som end-of-life-skrot.
Text av Patrik Ragnarsson
Ny rapport redovisar koldioxidutsläppen från den europeiska aluminiumindustrin
Information om miljöpåverkan från produkter i samhället efterfrågas allt mer. Konsumenter vill ha insikter för att kunna påverka sina beteenden. Under mer än 30 år har European Aluminium varit ledande i att redovisa miljöavtrycken av de aluminiumprodukter som produceras och används i Europa. Målet är att främja ett livscykeltänkande och uppmuntra till utvärdering av aluminiumprodukter från produktion till slutet av livscykeln.
Med jämna mellanrum publicerar European Aluminium en miljöprofilrapport som ger detaljerade insikter om miljöprestandan i aluminiumvärdekedjan i Europa. Rapporten omfattar primärproduktion, halvfabrikat och återvinningsprocesser, och baseras på insamlade data från medlemmarna samt handelsdata för importerat primäraluminium.
Minskade utsläpp från europeisk aluminiumindustri
Rapporten visar en kontinuerlig förbättring av aluminiumindustrins miljöprestanda i Europa för de flesta indikatorer. Koldioxidintensiteten i produktionen av primäraluminium har minskat med mer än hälften
sedan 1990, vilket gör Europa till en global ledare med ett av de lägsta koldioxidavtrycken i världen—nästan 60 % lägre än det globala genomsnittet och bara en tredjedel av det kinesiska genomsnittet. Denna prestation är ett bevis på industrins engagemang för att minska utsläppen i hela värdekedjan.
Trots dessa framsteg är det totala koldioxidavtrycket från det primäraluminium som används i Europa mer komplext. Utsläppen av växthusgaser från aluminiumimporten har ökat med 11 % sedan 2021, främst på grund av ett ökat beroende av göt som produceras med icke-förnybara energikällor. År 2023 släppte primäraluminium producerat i Europa i snitt ut 6,3 kg CO2/kg aluminium. Men på grund av hög import av aluminium med mycket högre koldioxidutsläpp, uppgick utsläppen för
primäraluminium använt i Europa till 9,7 kg CO2/kg aluminium.
Behov av stöd för hållbar aluminiumproduktion
i Europa
Denna skillnad understryker en kritisk punkt: koldioxidavtrycket för inhemskt producerat primärt aluminium är nu hälften så stort som för importerat primäraluminium. Denna starka kontrast belyser det akuta behovet av att EU:s beslutsfattare prioriterar och stöder aluminium som tillverkas i Europa med koldioxidsnål energi. Utöver primärproduktionen har den europeiska aluminiumindustrin också gjort betydande framsteg när det gäller att förbättra miljöprestandan i sina halvfabrikations- (till exempel valsning och strängpressning) och återvinningsprocesser.
LADDA NER RAPPORTEN
Rapporten är publicerad på European Aluminiums hemsida och kan laddas ner här: Sammanfattning och hela rapporten
Lättmetallindustrin samlas i Jönköping 2025
Intervju med professor Anders Jarfors, Jönköping University: En inblick i Light Metals Technology 2025
Kan du ge en kort översikt av vad Light Metals Technologykonferensen (LMT2025) innebär? LMT2025 är en av de viktigaste globala mötesplatserna för både industrin och akademin inom lättmetallområdet. Konferensen erbjuder en plattform där branschfolk och forskare kan dela kunskap, diskutera utmaningar och utforska innovativa lösningar. Det handlar om att skapa en starkare koppling mellan forskning och tillämpning, vilket är avgörande för att driva industrin framåt, särskilt när det gäller hållbarhet och cirkularitet.
Foto: Heinevik flygfoto
Vilka är huvudämnena på årets konferens?
Konferensen fokuserar på den senaste utvecklingen inom aluminium-, magnesium- och titanlegeringar, med särskild tonvikt på hur dessa material kan användas för att möta moderna krav på prestanda och hållbarhet. Vi kommer att ha presentationer om allt från materialutveckling till produktionsteknik och innovativa lösningar för lättviktsdesign.
Vilken roll spelar nätverkande under konferensen?
Nätverkande är en central del av LMT2025. Konferensen är utformad för att ge deltagarna gott om tid att träffas och diskutera idéer. Det handlar inte bara om att lyssna på föreläsningar utan också om att skapa långsiktiga samarbeten och partnerskap som kan berika hela industrin.
Kan du berätta mer om kursen som hålls i samband med konferensen?
Kursen, som äger rum veckan före konferensen, är en fantastisk möjlighet för branschfolk att fördjupa sin kunskap. Den riktar sig till dem som arbetar med design, produktion och utveckling av lättmetallkomponenter och leds av några av världens ledande experter. Kursen är ett perfekt komplement till konferensen och ger en bra grund för att få ut så mycket som möjligt av evenemanget.
Vad gör LMT2025 unikt?
Det är den globala dimensionen. Konferensen organiseras av Global Light Metals Alliance (GLMA), som består av elva världsledande forskningscenter. Denna internationella samverkan ger en fantastisk bredd och kvalitet på innehållet. Att vi i år är värdar i Jönköping ger oss dessut-
om möjlighet att lyfta fram Sveriges framstående arbete inom lättmetallområdet.
Vad vill du säga till dem som funderar på att delta?
Jag skulle säga: ta chansen! LMT2025 är ett unikt tillfälle att uppdatera dina kunskaper, utöka
ditt nätverk och få insikt i den allra senaste forskningen och tekniken. Det är en investering som både du och din organisation kommer att ha stor nytta av.
Mer information
Mer information och anmälan finns på www.lmt2025.com.
Anders Jarfors, Jönköping University. Foto: Jönköping University
Dag Holmgren
Professor i Industridesign, grundare av DH Design AB dag@dhdesign.se, 0705-30 21 90,
I sin monter på Elmia Subcontractor visade Hyudro Extrusion hur de arbetar på bred front med allt från designmöbler gjorda av återvunnet skrot till att initiera både nya samarbetsformer och ambitiösa energiprojekt. Mer än 10 miljoner ton möbler slängs bort i Europa varje år och efterfrågan på återvunnet aluminium med låg kolhalt växer. Läs mer om Milan Design Week och om hur Hydro utmanat sju världsberömda designers här: https://issuu.com/198712/docs/aluscan_2402/s/47841773
Text av Dag Holmgren, professor i Industridesign
Elmia Subcontractor
Skruvar och muttrar eller upplevelse!
Några tankar om framtiden!
1. Det saknas ingenjörer i svensk industri!
2. Omvärlden utvecklas snabbt, hänger vi med?
3. Sverige är fortfarande ett industriland, men hur länge till?
Med utgångspunkt i dessa rubriker är frågan hur vi i Sverige ska möta den utveckling och innovationskraft som pågår utanför Sverige. Min absoluta uppfattning är att förutsätt-
ningarna för att vi ska hänga med finns. Problemet är ofta att berörda personer inte alltid ser dessa möjligheter.
Rubrik 1
– Det saknas ingenjörer i svensk industri!
Hur ska Sverige få fram fler ingenjörer? Ansökningarna till högskolorna är för få. Vi måste se till att visa hur spännande och utvecklande det är
att verka i industrin och tydligt visa möjligheterna att utvecklas i de svenska företagen. Ett bra sätt att genomföra detta på är att se till att unga människor får möjlighet att möta industriföretagen. Att ordna studiebesök med mera är naturligtvis ett väldigt bra sätt att få uppleva hur det ser ut på företag. Problemet är att det tar lång tid och är svårt att genomföra rent praktiskt. Det blir många resor för att få ett helhetsgrepp.
Ulrika Kroon samtalar med två besökare på Elmia Subcontractor, vilket förhoppningsvis väckte nya tankar och perspektiv om vad som är möjligt med aluminiumprofiler.
Till krönikans rubrik
ELMIA Subcontractor är det tillfälle då väldigt många företag är samlade på ett ställe, nämligen i Jönköping. Jag har vid flera tillfällen lyft frågan, i många olika sammanhang, att ELMIA borde ta ett mycket större ansvar för att möjliggöra mötet mellan unga människor och svensk industri, tillsammans med företagen som även måste vara med på detta. När jag ansvarade för masterutbildningen i industridesign på Tekniska Högskolan i Jönköping var det ett obligatorium för mastersstudenterna att besöka ELMIA Subcontractor. Detta av flera skäl: leta efter projekt, hitta examensarbeten och främst
möta de svenska företagen. Om nu industrin verkligen vill öka intresset för sin verksamhet måste de även ta ansvar för att mötet mellan de framtida medarbetarna skapas. Det borde vara ganska enkelt att avsätta en förmiddag, exempelvis fredagen, för dessa möten. Då skulle även relevant personal från företagen vara på plats. Initiativet kunde komma från ELMIA men utan medverkan från företagen blir det inget. Högskolorna måste även i sin verksamhet vara beredda på att i sina kurser möta verkligheten. Detta sker till viss del idag men måste öka.
Rubrik 2
– Omvärlden utvecklas snabbt, hänger vi med?
Man läser då och då i pressen att Sverige ligger efter på flera områden när det exempelvis gäller teknik och innovation! Rätt eller fel, men vi måste vara mer på hugget och släppa fram de unga modiga entreprenörerna, för de finns. Vi måste vara medvetna om att utveckla produkter inte är problemet, problemet är att förstå vilka produkter som ska utvecklas, d.v.s. vad vill vi människor ha – köpa och äga och hur!
På ELMIA presenterar företagen mängder med produkter för besökarna, men en tanke är fortfarande, efter att ha följt mässan sedan 1975, vad visar man upp, för vem och hur?
Det som jag saknar är de mjuka värdena, varför man väljer en viss leverantör. Jag tror att många företag måste inse att det inte räcker med att leverera i tid och till rätt pris! Det finns många andra anledningar till att företag blir ”valda”.
Design på ELMIA
Ett lysande exempel på vad jag menar är Hydro Extrusions, som visade upp sig på årets mässa. Man
visade upp ett antal produktförslag som olika designer arbetat med, med utgångspunkten: ”Tre pressverktyg och återvunnet aluminium”.
Det jag är övertygad om är att detta väcker andra tankar hos besökaren. Jag tror inte att någon ifrågasätter att Hydro Extrusions INTE kan pressa aluminiumprofiler med allt vad detta innebär. Här visar man upp ett annat ansikte. Bra jobbat Ruth Hasselgren och Ulrika Kroon, och grattis Hydro!
Detta borde fler företag och organisationer tänka på: vad vill vi visa upp, hur vill vi bli sedda och varför ska vi bli din framtida partner? Då räcker det inte med att visa skruvar och muttrar! Tänk på de unga människor som ni vill ha som framtida medarbetare. Visa upp att det faktiskt är både roligt, spännande och utvecklande att arbeta just hos er.
Detta för mig osökt
in på
Rubrik 3
– Sverige är fortfarande ett industriland, men hur länge till?
Vill vi vara ett industriland? Vill vi som företag kunna konkurrera på den svenska och internationella marknaden? Då måste vi snabba på. Kineserna bygger en ny bil på två år; i Europa tar det cirka fem år.
Vi måste förstå hur de unga människorna tänker och lever. Det räcker inte med bra lön. Det finns forskning som styrker detta! Det finns så mycket bakom ett företags namn som borde visas upp och som ger så mycket mer än bara siffror, bokslut och det fysiska. De mjuka värdena i företaget är ofta de värden som gör att man lyckas.
Återigen! Visa upp er så att man gillar er! Lite galenskap förlänger livet! Sluta aldrig att leka!
Dag Holmgren och Ruth Hasselgren
På
Elmia Subcontractor deltog Mats Green i debatten "Energikrisen: Infrastrukturen sviktar – hur skapar vi konkurrens på lika villkor?"
Text av Torbjörn Larsson
Industri och politik i samverkan
Tre nyckelmöten.
På Elmia Subcontractor i Jönköping följde Aluminium Scandinavia med riksdagsledamoten
Mats Green, Moderaternas energipolitiska och näringspolitiska talesperson, under tre viktiga möten. Med energifrågor, hållbarhet och råvaruförsörjning på agendan blev det en dag full av diskussioner om industrins utmaningar och möjligheter.
Självförsörjning av aluminiumoxid
– strategisk råvara
Dagen inleddes i Svenskt Aluminiums monter, där Mats Green träffade vd Lars-Inge Arwidson och Gjuteriföreningens vd Diana Bogic. Diskussionen handlade bland annat
om Sveriges beroende av importerad aluminiumoxid och potentialen att utvinna råvaran från nordiska mineral.
– Självförsörjning är en avgörande fråga för industrins långsiktiga konkurrenskraft. Vi behöver utforska möjligheterna till att använda våra egna resurser, sade Mats Green.
Hållbarhet
hos Hydro –netto-nollutsläpp i fokus
På Hydro Extrusion träffade Mats Green hållbarhetschef Thomas Svendsen och marknadschef Ulrika Kroon. Här låg fokus på Hydros resa mot netto-nollutsläpp och deras arbete med att minska klimatpåverkan genom förnybar energi och innovativ teknik.
– Hydros ambition att nå net-
to-noll är en förebild. Deras arbete med återvunna material och energieffektivitet visar att hållbarhet och lönsamhet kan gå hand i hand kommenterade Green.
Tillgång till el – en ödesfråga för industrin
Sista stoppen avslutades hos Cajsa Lundberg på Lundbergs Pressgjuteri i Vrigstad. Samtalen handlade om stabil och prisvärd eltillgång, en avgörande faktor för svensk industris överlevnad och utveckling.
– Elförsörjning är en av de största utmaningarna för industrin. Vi behöver mer fossilfri energi, snabbare tillståndsprocesser och lägre kostnader för att säkerställa att företag som Lundbergs kan fortsätta växa, kommenterade Green.
En dag full av insikter
Utöver dessa möten deltog Mats Green i debatter och träffade flera av de 1 000 utställarna på mässan.
– Budskapet från företagen är tydligt: mindre krångel, billig el och bättre förutsättningar för att växa. Det är vår uppgift som politiker att leverera, avslutade Mats Green.
Dagen med Mats Green visar att framtiden för svensk industri kräver ett nära samarbete mellan politiken och näringslivet. Dialoger som dessa är avgörande för att stärka Sveriges konkurrenskraft och lösa de stora utmaningarna vi står inför.
Varför dialog med politiker är viktig för industrin
- Lagstiftning och regleringar Industrin påverkas av regler inom arbetsrätt, miljökrav och skattepolitik. Dialog med politiker gör det möjligt att påverka och förbereda sig för nya lagar.
- Ekonomiskt stöd och incitament Politiker kan främja industrins utveckling genom bidrag, subventioner och stöd till gröna lösningar.
- Global konkurrenskraft
För att kunna konkurrera internationellt krävs politiska insatser som
handelsavtal och strategier för att hantera globala utmaningar.
- Kompetensförsörjning
Samarbete med politiker säkerställer investeringar i utbildning och kompetensprogram för att möta industrins behov av arbetskraft.
- Hållbarhet och innovation
Politiskt stöd är avgörande för forskning, klimatmål och teknisk utveckling som driver hållbarhet och energieffektivitet framåt.
Mats Green, Lars-Inge Arwidson och Diana Bogic.
Mats Green och Cajsa Lundberg.
Mats Green, Thomas Svendsen och Ulrika Kroon.
De tre UF-företagarna, från vänster, Filip Magnusson, Nils Johansson och Amanda Bergström visar stolt upp sin innovativa upptiningsplatta, Defrozt.UF, som kombinerar hållbar aluminiumteknik med smart köksfunktionalitet. Produkten, tillverkad av återvunnet aluminium från Hydro Extrusion AB, speglar ungdomarnas vision om en grönare framtid och ett mer hållbart vardagsliv.
Att driva ett UF-företag innebär att gymnasieelever får chansen att starta och driva ett eget företag under ett år som en del av utbildningen i Ung Företagsamhet (UF). Konceptet ger ungdomar möjlighet att utveckla affärsidéer, arbeta i team och lära sig om företagande på riktigt, med allt från produktutveckling till marknadsföring och försäljning. För tre ungdomar i tredje året på gymnasiet har detta projekt blivit en spännande och lärorik resa som nu väcker intresse inom svensk aluminiumindustri.
Amanda Bergström, Filip Magnusson och Nils Johansson, alla 18 år, driver UF-företaget Defrozt.UF. Deras idé kom till av en vardaglig utmaning – den frustrerande insikten
att en fryst kyckling inte hinner tina i tid för kvällens middag.
– Det är en situation som de flesta kan känna igen sig i, säger Amanda. Lösningen? En innovativ upptiningsplatta tillverkad av återvunnet aluminium.
Denna upptiningsplatta är ingen vanlig kökspryl. Den är skapad av Hydro Extrusion AB, ett ledande företag inom aluminiumextrudering. Aluminiumets höga värmeledningsegenskaper gör det idealiskt för att snabbt och effektivt tina frysta matvaror. Eftersom aluminium har en naturligt hög termisk konduktivitet, kan upptiningsplattan leverera prestanda som varar för evigt utan att förlora sin effektivitet. Plattan är dessutom tillverkad av Hydro Low Carbon Recycled 4.0, vilket gör produkten hållbar och miljövänlig.
–Vi tror starkt på hållbarhet och vill bidra till en mer miljövänlig vardag, förklarar Filip Magnusson. Teamet bakom Defrozt.UF ser produkten som ett hjälpmedel för att minska vardagsstressen och samtidigt värna om miljön.
– Med upptiningsplattan slipper du stressa över att maten inte är redo i tid, och du kan dessutom känna dig trygg med att göra ett miljövänligt val, tillägger Nils Johansson. Ung Företagsamhet har även visat sig vara en tävlingsarena för ungdomarnas entreprenörskap. Defrozt.UF har redan gjort avtryck genom att ta hem förstaplatsen i sin grupps version av Draknästet, en tävling där UF-företag pitchar sina idéer för en panel av representanter från näringslivet.
– Vi är otroligt stolta över vinsten och det stöd vi har fått, säger Amanda. Framgången har motiverat teamet att satsa vidare och nå ut till en bredare publik.
Hydro Extrusion AB:s engagemang i projektet har varit avgörande. Genom att arbeta med återvunnet aluminium stöttar de ungdomarnas vision om en grönare framtid. Att aluminium är 100 % återvinningsbart och bevarar sina unika egenskaper genom återvinningsprocessen är något som intresserar hela den svenska aluminiumindustrin.
– Vi hoppas kunna inspirera fler att satsa på miljövänliga och långsiktiga lösningar, avslutar Amanda. Nästa steg för Defrozt.UF är att synas på marknader och nå ut till fler konsumenter, samtidigt som de fortsätter lyfta fram aluminiumets unika fördelar.
För svensk aluminiumindustri är detta unga företag en påminnelse om den stora potentialen hos nästa generation entreprenörer, som vågar tänka hållbart och långsiktigt.
Text av Lars-Inge Arwidson
Samverkan Hållbarhet Konkurrenskraft
Budskapet på Elmia Subcontractor
Vad gör egentligen en branschorganisation på en underleverantörsmässa kan man fråga sig?! Svenskt Aluminium har sedan 80-talet deltagit på denna mässa så på något sätt är det väl en tradition. Men det är inte gratis och man måste naturligtvis fråga sig vad syftet är – vi är ju varken underleverantör eller har något att ”sälja”!
Väldigt många av branschorganisationens medlemsföretag deltar på mässan. Svenskt Aluminium deltar på mässan för att stötta i deras arbete att kommunicera aluminiums alla fördelar. Men kanske viktigare vad vi bidrar med i vårt arbete gällande våra gemensamma utmaningar – En hållbar aluminiumindustri (cirkularitet, CO2, restmaterial m.m.), hur viktig Forskning och Innovation är för att föra branschen framåt,
behovet av kompetensförsörjning där de flesta av våra medlemsföretag har svårt att hitta ”rätt” ny personal och hur vi som branschorganisation kan på verka politiken. Alla dessa områden är generiska för branschen och viktigt att vi som branschorganisation driver.
Vi har i flera år samarbetat med Svenskt Gjuteriföreningen och det kändes naturligt att göra så även i år när vi här delade monter och arbetet
Medlemssidor
med dem. Liksom Svenskt Aluminium har Gjuteriföreningen i stora stycken samma fokusområden som Svenskt Aluminium.
Vid mässan i Jönköping 12-14 november fick vi, på några få dagar, en möjlighet att träffa våra medlemsföretag, något som annars naturligtvis hade tagit både mycket tid och resanden i anspråk. Vid stängning av mässan på tisdagen bjöd vi också in till ett välbesökt ”Medlemsmingel” i vår monter. Under tisdagen deltog undertecknad i en paneldiskussion på stora scenen för att reflektera över det nyligen avslutade kompetensförsörjningsprojektet – KOMPET – under ledning av Anette Johansson och modererat av JTH´s Linda Bergqvist. Från projektet deltog, förutom undertecknad, Jonas Eriksson från Lundbergs Pressgjuteri och Tove Frisk från Bruzaholms Bruk.
Projektet är nu inne i fasen där forskarteamet filar på slutrapporten och under våren ser vi fram mot en ”handbok” för våra företag i hur man kan eller bör förhålla sig till omvärlden vid rekrytering av ny kompetens. Hur kan Svenskt Aluminium förbättra sin kommunikation och vilka målgrupper är viktiga? Under tisdagen tog vi också tillfället att samla ”Branschråd Kommunikation” som består av Ulrika Kroon (Hydro), Michelle Ericson (Gränges), Malin Wirebrand (Holsby Metall) och Linda Bergqvist (JTH) – alla med gedigen erfarenhet av kommunikation. Många idéer och synpunkter framkom som ska förbättra hur vi kommunicerar mot valda målgrupper. Onsdagen rullade på med över 4 000 besökare under dagen med flera intressanta samtal och möten.
Vi fick då också tillfälle till ett samtal med Mats Green, moderat riks-
dagsledamot, som hälsade på oss i montern och där vi fick möjlighet att prata om de utmaningar branschen står inför och vad vi förväntar oss av politiken.
Sista dagen på mässan presenterade Diana Bogic och undertecknad det nya programmet ”Swedish Metals and Minerals” som är ett av de beviljade forskningsprogrammen i statens nya forskningssatsning ”Impact Innovation”. Swedish Metals and Minerals mission är ”Säkerställa en hållbar och resilient metall- och mineralförsörjning för samhällets omställning”. Forskningen är viktigt för att vår industri ska utvecklas och det är viktigt att, vid varje möjligt tillfälle, informera om programmet – vad det är, vilka action areas som vi fokuserar på och hur man håller utkik efter kommande utlysningar. Det är från industrin inspelen och idéerna måste komma.
Lars-Inge Arwidson tillsammans med "Branschråd Kommunikation” som består av Ulrika Kroon (Hydro), Michelle Ericson (Gränges), Malin Wirebrand (Holsby Metall) och Linda Bergqvist (JTH)
Representationen i montern av Lars-Inge Ariwdson, Hand Frisk, Diana Bogic, Peter Benson och Torbjörn Larsson.
Paneldiskussion under ledning av Anette Johansson och modererat av JTH´s Linda Bergqvist. Lars-Inge Arwidson, Jonas Eriksson från Lundbergs Pressgjuteri, Tove Frisk från Bruzaholms Bruk.
Diana Bogic och Lars-Inge Arwidson presenterar det nya programmet ”Swedish Metals and Minerals”
Diskussioner med medlemsföretag om nya möjligheter
Mats Green, moderat riksdagsledamot, hälsade på oss i montern
Medlemsmingel
Så har då äntligen det amerikanska valet blivit överstökat och vi har fått klarhet i vem som vann valet, men vet vi vilka som egentligen vann eller förlorade? Blir det Make America Great eller Make America Hurt? Det har varit som ett val mellan pest eller kolera alla de tre senaste valen i USA, Clinton, Trump, Biden, eller Harris, hade det egentligen gjort någon skillnad vem som vann. Det känns lite som om problemen oberoende av hade varit desamma och så även medicinen. Det är lätt att ta till protektionism när man själv hamnat på efterkälken, och så även när man inte insett var i problemet verkligen ligger. Förra gången Trump vann valde hans administration strafftullar som problemlösare för det flesta områden där landet halkat efter, allt enligt principen att alla länder förutom USA subventionerar sina industrier. En intressant tanke, synd bara att man inte applicerar samma tankesätt på de inhemska industrierna. Då efter år 2016 blev det strafftullar på all aluminium som importerades till landet, och mest då på metall från Kina. USA skulle gå mot självförsörjning enligt både Trump och Biden, men det är ju lite svårt för ett land som importerar i runda slängar 85 % av sitt behov. Redan på Trumps första volta blev det därför justeringar för närliggande länder som Kanada och Mexiko och med det så var man ju nästan självförsörjande, för Kanada är ju nästan en del av landet. Dom som sitter i kläm med en sån här lösning är de inhemska tillverkarna av produkter och det som sedan köper produkterna. Det blev ett himla hallå från tillverkningsindustrin förra vändan, och en cykeltillverkare från Kalifornien försökte även
stämma administrationen vill jag minnas. Nu är vi där igen och ordet import tariffs kommer snart att vara i var mans mun.
Det har varit Asia Copper Week Conference och ett hett ämne där är ett ämne som med jämna mellanrum tycks poppa upp. Ja, när jag tänker på det så är det samma sak med både protektion och substitution. När jag började i branschen satt ekonomerna på firman och räknade på olika anti dumping case för koppar till USA, och det är ju samma som dagens oro. Vad man då också gick och oroade sig för var substitution, och nu på den asiatiska konferensen var ämnet på tapeten igen. Koppar är ju på tok för dyrt tycker man från China Nonferrous Metals Industry Association och det är dessutom en reell bristvara. Koppar kostar 3,5 gånger så mycket som aluminium, och då båda metalllerna har flera liknande egenskaper så borde aluminium kunna användas i ytterligare fler applikationer. För 30–40 år sedan så stod fighten Cu/Al kring val av metall för kylarband. Nu har man nästan glömt bort att bilkylare förr var tillverkade av koppar och mässingsplåt, nu är det aluminium och kanske plast istället för mässing. Den gången vann aluminium och kanske får vi nu se en liknande resa när det gäller kabel för kraftöverföring. Produktionen i Kina har bra fart men hämmas till en del av höga
priser och relativ brist på alumina. Då vi nu går in mot vintertid har vi det återkommande orosmomentet med kinesisk vinter och vad det kan ställa till med. Jag tänker på miljöföroreningar, energikonsumtion och med det efterföljande eventuella (årliga?) produktionsbegränsningar vid smältverken som under vintermånaderna kan ge prispåverkan upp. Samtidigt brottas landet med en sviktande ekonomisk utveckling och exempelvis priset för nya bostäder pekar fortsatt neråt, något som de gjort nu i femton månader. Ett nytt stimulanspaket klubbades under veckans partikommittémöte, men har inte övertygat marknaden och det är fortsatt svajigt.
Vi väntar fortfarande på att konsumtionen ska ta fart men än så länge finns timingen inte där. Marknaden avvaktar och det enda som i dagsläget kan känna sig säkra lär vara de fåtaliga amerikanska producenterna av primär aluminium. För en sak är i alla fall säker, nya importavgifter på metall är som manna från himlen för dem.
Efter att detta skrevs har Kina meddelat att man tar bort exportrabatten för aluminium, en nyhet som snabbt lyfte metallpriset med 150 USD/mt. Marknaden tänker att det nu blir minskat utbud i väst på kinesiskt material.
Från aluminiumkuts till världsledande flugfiskerullar – Danielsson Flyreels kombinerar precision och innovation i sin produktion i Smedjebacken.
Effektiv spånhantering
Förbättrad ekonomi och miljö
Danielsson Innovation
AB i Smedjebacken tillverkar flugfiskerullar i världsklass under varumärket Danielsson Flyreels. Produktionen innebär bearbetning av solida aluminiumrundkutsar, där cirka 95 procent av materialet blir till spån. För att möjliggöra obemannad drift och hantera de stora mängderna spån utvecklade företaget spånpressen Raptor.
Ekonomiska fördelar
Raptor kompakterar aluminiumspån till högdensitetsbriketter som kan säljas till smältverk nära LME-priser. Detta innebär en vinstökning på upp till 15–17 kr/kg, vilket för en maskin
som genererar 10 kg spån per timme kan ge en extra vinst på 150–170 kr/h. Dessutom återvinner Raptor kylvätska, vilket sparar cirka 2 kr/ kg spån.
Miljömässiga
fördelar
Genom att återvinna kylvätska och pressa briketter minskar spill och transportvolymer, vilket bidrar till effektivare logistik och lägre miljöpåverkan. Briketterade spån kan direkt återvinnas, vilket främjar en cirkulär ekonomi och minskar behovet av nya råvaror.
Tekniska specifikationer
Raptor har en kapacitet på 25–50 kg aluminiumspån per timme och möjliggör obemannad produktion i över
7,5 kg aluminiumspån resulterar i 25 st ”spånpuckar” och 2,3 liter återvunnen kylvätska
24 timmar. Maskinen kan integreras direkt med CNC-transportörer, vilket eliminerar driftstopp på grund av spånhanteringsproblem.
Raptor är resultatet av över ett decennium av utveckling och testning i Danielssons egen produktion och är nu tillgänglig för andra företag. Tomas Danielsson, vd och skapare av Raptor, konstaterar:
– Raptor har revolutionerat vår produktion. Den sparar tid, ökar lönsamheten och är miljösmart.
Text av Torbjörn Larsson
www.profilgruppen.se
Vill du också synas här?
Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu
Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms. Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.
Jag/vi
Aluminium är över allt
Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.
— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB
Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.
Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se