En dold kraft bakom framtidens aluminiumlösningar ProfilGruppen är lösningspartern bakom dagens många smarta aluminiumprodukter. Med skräddarsydda aluminiumprofiler och komponenter kan vi spela en avgörande roll i att forma morgondagens hållbara produkter.
Välkommen till ProfilGruppen - www.ProfilGruppen.se
Kackel i grönsakslandet
Krönika av Anders Ohlsson
14 47 år är väl ingen ålder, eller?
Krönika av Staffan Zetterström
17 Skrotsortering – den bästa sorteringen är den som inte behövs
Text av Tomas Liljenfors
22 Handlingsplan för att säkra Europas aluminiumindustri
Text av Patrik Ragnarsson
22 Ny rapport redovisar koldioxidutsläppen från den europeiska aluminiumindustrin
24 Hydro och Rio Tinto satsar på koldioxidinfångning för aluminiumsmältverk
26 Svensk design – en outnyttjad konkurrensfördel
Dag Holmgren reflekterar
28 En vision för framtidens aluminiumproduktion
32 IAC stärker sin position med förvärvet av Nyströms Pressgjuteri
34 Medlemssidor
Information från Svenskt Aluminium
36 Metallbulletiner Börsnytt
38 Design: den förbisedda pusselbiten i samhället
NÄSTA NUMMER 2/2025
Utgivning: 11 april 2025
Materialdag: 28 mars 2025
Omslag: Arbete med gjuteriprodukter i aluminium. Foto: Norsk Hydro ASA
ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 1 · Februari 2025 · Årgång 42 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna Herrgård AB · Romfartuna Nortuna · 725 94 Västerås · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FÖRSÄLJNING Kontakta Torbjörn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se
En ny undersökning från EAFA visar att aluminiumfolie är en oumbärlig hushållsprodukt i Europa. 67 % av de tillfrågade använder folie för att slå in eller täcka mat, särskilt i Frankrike (75 %), Spanien (74 %) och Italien (72 %). Folien är också populär vid bakning
(44 %) och grillning (36 %), med högst användning av grillfolie i Polen och Tyskland. Yngre generationer, särskilt 25–34-åringar, är de flitigaste användarna.
Alternativa produkter som plastfilm (54 %) och återförslutningsbara burkar (50 %) används också,
men EAFA betonar vikten av att lyfta fram aluminiumfoliens återvinningsfördelar.
Läs mer på https://www. alufoil.org/media-releases-2/ new-survey-showshigh-use-of-aluminium-householdfoil-across-europe
Elumatec Skandinavien och Emmegi Scandinavia går samman och bildar Voilàp Scandinavia
AB i Sverige med dotterbolaget Voilàp Norway AS. Samgåendet är en del av Voilàp-koncernens strategi att samla sin expertis inom bearbetningsmaskiner och bredda sitt erbjudande.
Större produktutbud och bättre service
• Someco –PVC-bearbetning
• Keraglass –Glasbearbetning
• Imecon – Digital skyltning
• Voilàp Digital –Digitala utställningsrum
Voilàp expanderar inom glas
Fusionen stärker servicen och effektiviteten för kunder i Skandinavien, Finland, Estland och Island. Voilàp Scandinavia utökar sitt produktutbud med fler varumärken, inklusive:
förpacknings- och avfallsdirektiv nu i kraft
11 februari 2025 trädde EU:s nya förpacknings- och avfallsdirektiv i kraft, med en övergångsperiod fram till augusti 2026. Direktivet syftar till att minska avfall
och främja en mer hållbar användning av material genom strängare krav på återvinning, minskad engångsanvändning och ökad cirkuläritet i förpacknings-
industrin. För aluminiumindustrin innebär detta nya möjligheter att lyfta fram materialets återvinningsbarhet och låga miljöpåverkan. Branschen uppma-
nas att anpassa sig till de nya reglerna och utnyttja aluminiumets fördelar i den cirkulära ekonomin.
Voilàp Group har även köpt en 51 % andel i Mappi International, en ledande tillverkare av glasbearbetningsmaskiner, vilket stärker koncernens position i branschen.
Vi levererar kundanpassade aluminiumlegeringar av återvunnet material.
Hög kvalitet, leveransprecision och låg klimatpåverkan är vårt löfte till dig som kund.
Kontakta oss, så hjälper vi ditt företag in i aluminium-loopen med våra klimatsmarta legeringar!
Läs mer på stenaaluminium.com
Den tyska verktygsmaskinindustrin står stark i den internationella konkurrensen trots utmaningar, säger VDW:s ordförande Franz-Xaver Bernhard vid föreningens årskonferens.
Tysk verktygsmaskinindustri behåller sin globala position trots utmaningar
Den tyska verktygsmaskinindustrin fortsätter att hävda sig i den globala konkurrensen trots ekonomiska utmaningar, enligt VDW:s (Tyska Verktygsmaskinbyggarnas Förening) senaste rapport. Under 2024 var Tyskland den näst största producenten av verktygsmaskiner efter Kina och delade förstaplatsen i exportvolym.
Trots fallande efterfrågan och osäkerheter på de viktiga marknaderna USA och Kina, investerar den tyska industrin cirka 3 % av sin omsättning i forskning och utveckling. Dessutom har branschen fortsatt att öka sin arbetsstyrka, vilket möjliggör flexibilitet i tuffa tider.
VDW:s prognos för 2025 pekar dock på en produktionsminskning med 10 % till 13,3 miljarder euro, främst på grund av krisen inom fordonsindustrin och minskad konsumtion i Europa. Samtidigt ser branschen möjligheter i diversifiering mot nya marknader som Indien och Sydostasien, samt i tillväxtsektorer som flygindustri, medicinteknik, förnybar energi och elektronik.
VDW efterlyser nu politiska reformer för att minska byråkrati, sänka energikostnader och förbättra digitaliseringen, vilket skulle stärka industrins konkurrenskraft ytterligare.
Den tyska aluminiumindustrin står fortsatt inför stora utmaningar, med sjunkande produktionsvolymer för tredje året i rad. Rob van Gils, ordförande för Aluminium Deutschland (AD), betonar vikten av att nästa tyska regering prioriterar industrins konkurrenskraft.
– Vår bransch är innovativ och tekniskt förstklassig, men politiska hinder måste undanröjas för att återställa vår internationella konkurrenskraft, säger van Gils.
• Under 2024 minskade den totala aluminiumproduktionen i Tyskland med 2 % till cirka 2,7 miljoner ton.
• Återvunnen aluminium var den enda sektorn som ökade, med 3 % upp till 648 000 ton under fjärde kvartalet.
• Halvfabrikat såg en fortsatt nedgång, med 11 raka kvartal av minskad produktion. Den totala volymen föll till 2,3 miljoner ton (-3 %), där strängpressade produkter sjönk med 7 % och valsade produkter minskade med 2 %.
Industrin ser ingen snabb vändning 2025.
– Det krävs tydliga politiska åtgärder direkt efter koalitionsförhandlingarna för att återupprätta förtroendet och få ekonomin att vända, säger van Gils.
Aluminium Deutschland har formulerat sex konkreta krav till regeringen, där huvudmålet är att stärka den internationella konkurrenskraften genom smart politik från dag ett.
Vi är fast beslutna att hjälpa dig att uppnå en mer hållbar framtid. Våra erbjudanden sträcker sig från återvunnet aluminium med låga koldioxidutsläpp till skräddarsydda tjänster som är utformade för att minska ditt CO2-fotavtryck och stödja dig på din hållbarhetsresa. För att hjälpa dig att ta nästa steg har vi utvecklat ett koncept som heter Hydro Extrusions Partner Packages, med tre olika paket, vart och ett noggrant utformat för att uppfylla dina specifika behov. Tillsammans kan vi arbeta för att minimera din miljöpåverkan och uppfylla kraven på en grönare morgondag. Är du redan på väg?
Visa mig nästa steg
Aluminiumindustrin i USA varnar för nya tullar på nordamerikansk handel
President Donald Trump meddelade nyligen att USA inför 25 % tullar på import från Kanada och Mexiko, samt 10 % tullar på import från Kina. Efter förhandlingar pausades dock de nordamerikanska tullarna i en månad, medan de kinesiska tullarna förblir oförändrade.
Aluminum Association har reagerat på beslutet och betonar vikten av stark handelstillsyn inom Nordamerika, men utan tullar på aluminiumflöden mellan länderna.
– USA är en global ledare inom aluminiumproduktion, men vi är beroende av import från Kanada och Mexiko. Att försvåra denna handel skulle skada den inhemska industrin, säger Charles Johnson, vd för
Aluminum Association.
USA:s aluminiumindustri är avgörande för både ekonomin och försvarsindustrin, med material som används i allt från
fordon och flygplan till elnät och militära system. Branschen genererar 228 miljarder dollar i ekonomisk produktion och sysselsätter 700 000 personer. Trots ökande investeringar i USA:s aluminiumsektor importeras två tredjedelar av primäraluminiumet från Kanada, eftersom de inhemska smältverken inte kan täcka efterfrågan.
Aluminum Association uppmanar nu den amerikanska administrationen att undanta aluminium från tullarna, samtidigt som de stödjer fortsatta åtgärder mot orättvis kinesisk handel.
– Det krävs mångmiljardinvesteringar under flera decennier för att USA ska bli självförsörjande på aluminium, och tills dess måste vi ha en stabil och förutsägbar handel med våra nordamerikanska grannar, avslutar Johnson.
Speira och Bayards har utvecklat ett nytt koncept för vindturbiner där aluminium ersätter glasfiberförstärkt plast (GRP) och stål i konstruktionen av turbinhus. Lösningen ger flera fördelar:
• 18 % lägre vikt än GRP
• 67 % lägre CO2-utsläpp vid produktion
• 100 % återvinningsbart vid varje livscykelslut
Aluminiums hållbarhet, låga vikt och korrosionsbe-
ständighet gör det till ett effektivt och miljövänligt alternativ i vindkraftsindustrin. Dessutom kräver aluminium betydligt mindre energi vid återvinning, vilket ytterligare förbättrar den klimatmässiga balansen.
– Det är dags att driva materialomställningen inom vindkraft. Aluminium öppnar en ny dimension av hållbarhet,säger Reinhard Pritzlaff, teknisk rådgivare på Speira.
Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus på hållbarhet
alackering.se lackering ab
Ebba Andersson har vid genomgången kurs i hållbarhet för ledningsgrupper inhämtat kunskaper om aluminium, hållbarhet, produktkedjan, stand- arder och återvinning. Däri ingår beräkningsmodeller för legeringsval, tillverkningsmetoder och produkt- användning för aluminiumgods.
Diö 2023-03-10 Bryne AB
bryne.se
Utbildningsansvarig, Bryne AB
Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se
Hållbarhet för inköpare, Aluminiumkunskap, Smältugnar och process, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, Analys av aluminium, eller kundspecifikt.
Den australiska regeringen har beslutat att stödja landets aluminiumindustri med produktionskrediter på 2 miljarder australiska dollar, som en del av initiativet Future Made in Australia. Satsningen syftar till att säkerställa konkurrenskraftig och mer klimatvänlig energiförsörjning för aluminiumsmältverk, en avgörande faktor för att stärka Australiens position på den globala marknaden.
Enligt Marghanita Johnson, vd för Australian Aluminium Council, har många andra länder redan infört stöd för sin aluminiumproduktion, medan Australien har legat efter. Nu tar regeringen ett viktigt steg för att säkra långsiktig hållbarhet och investeringar i branschen. Australien är ett av få länder
med hela aluminiumvärdekedjan inom landets gränser – från bauxitbrytning och aluminaförädling till smältverk och vidareförädling. Stödet ska underlätta övergången till en mer hållbar produktion genom:
• Tillgång till konkurrenskraftig, lågutsläppande energi
• Kapitalstöd för investeringar i klimatvänliga teknologier
• Effektivare och mer förutsägbara tillståndsprocesser
Australiens aluminiumindustri sysselsätter över 75 000 personer, med hög andel jobb i regionala områden. Global efterfrågan på aluminium väntas fördubblas till 2050, vilket gör denna satsning strategiskt viktig både för landets ekonomi och energiomställning.
Exempel på en värmeväxlar-komponent tillverkad genom att sammanfoga den sintrade aluminiumdelen från BJT med en smidd legering (Foto: Ricoh).
Ricoh utvecklar diffusionsteknik för att sammanfoga BJT-tillverkade aluminiumdelar
Ricoh har utvecklat en ny metod för att sammanfoga aluminiumkomponenter tillverkade med Binder Jetting (BJT) med smidda aluminiumlegeringar. Tekniken eliminerar storleksbegränsningar vid additiv tillverkning och kan samtidigt sänka produktionskostnaderna avsevärt.
BJT är en effektiv och kostnadseffektiv additiv tillverkningsteknik, men den kräver sintring, vilket kan påverka dimensionsnoggrannheten vid produktion av stora delar. Ricohs nya diffusionsteknik för BJTsintrade material löser dessa problem genom att kombinera BJT med flytfassintring, vilket är särskilt fördelaktigt vid tillverkning av högpresterande värmeväxlare.
I praktiken innebär detta att BJT används för att skapa komplexa kylflänsar, medan aluminiumkapslingen tillverkas med traditionella metoder. Denna kombination ger bättre kylprestanda och säkerställer samtidigt att komponentens dimensioner blir exakta.
Mer information hittar du på https://3d. ricoh.com
Det mest hållbara materialet är det som aldrig behöver användas.
Genom innovativ design, viktoptimering och effektiv a produktionsprocesser minimerar vi spill, reducerar materialåtgång och maximerar resurseffektiviteten.
Upptäck hur vi kombinerar precision , viktoptimering och hållbarhet i varje detalj.
Design som process – en nyckel till framgång!
På DH Design ser vi design som mer än bara estetik – det är en strategisk process. Genom att inkludera design tidigt i utvecklingen av produkter och tjänster kan du maximera innovation och effektivitet. Vi hjälper dig att utveckla både ditt företag och dina produkter genom att inspirera till nytänkande och hållbara lösningar.
Vad köper du när du köper design?
Du köper mer än bara en form. Du investerar i en metod för att skapa värde, förbättra användarupplevelser och differentiera dig på marknaden.
Kontakta oss idag för att ta första steget mot framtidens designlösningar!
Dag Holmgren: +46 705 30 21 90, dag@dhdesign.se
möjligheterna med Candor Vi ställer ut på Scandianvian Coating i monter 05:22
• Komplett anodiseringsprogram
• Komplett krom- och fosfatfritt program
• Komplett miljöprogram med E-CLPS i fokus
Candor Sweden AB Box 946 • S-601 19 Norrköping www.candorsweden.com info@candorsweden.com
TOOLCRAFT LANSERAR SUPPORTBLASTER – EFFEKTIV BORTTAGNING
Det tyska företaget Toolcraft har utvecklat SupportBlaster 320-HA, ett system för att effektivisera borttagning av stödstrukturer från metallkomponenter tillverkade med additiv tillverkning. Genom att använda torrisblästning minskar systemet bearbetningstiden med upp till 80 % jämfört med traditionella metoder som hammare
och mejsel. Förutom att förbättra produktionseffektiviteten bidrar systemet även till bättre arbetsmiljö genom att minska fysiskt påfrestande arbetsmoment. Toolcraft ser tekniken som en nyckel till framtidens automatiserade efterbehandling av 3D-printade metallkomponenter. Se filmen på https://youtu.be/-2LztEMg3OE
AGES Industri AB har tecknat avtal om att sälja AGES Casting Unnaryd till Lazarus Industriförvaltning AB. Försäljningen är en del av AGES strategi att fokusera på Precision Components, med inriktning på skärande bearbetning och Engineering Solutions.
AGES Casting Unnaryd, som tillverkar pressgjutna aluminiumkomponenter, omsatte 503 MSEK under 2024 men redovisade ett negativt resultat på -20,5 MSEK. Köpeskillingen motsvarar ett företagsvärde på cirka 70 MSEK och affären väntas stärka AGES finansiellt genom minskade skulder.
– Efter att ha lärt känna verksamheten vid AGES Cas-
ting Unnaryd har vi imponerats av medarbetarnas hårda arbete för att ställa om verksamheten efter några utmanande år. Bolaget har en intressant position på marknaden, och vi ser stora möjligheter att utveckla affären tillsammans med kunderna, säger Yann Blandy, partner på Lazarus Industriförvaltning AB. Affären beräknas slutföras under första kvartalet 2025, förutsatt myndighetsgodkännande.
Pressgjuteriet i Kulltorp ingår inte i försäljningen till Lazarus. Kulltorp är en lönsam verksamhet, men med tanke på att AGES strategi är att fokusera på Precision Components, får man räkna med att även Kulltorp kan komma att säljas framöver. Samtidigt har AGES sedan tidigare inlett diskussioner om ett eventuellt samgående med Ekets Group. Ett sådant samgående skulle i så fall genomföras genom att AGES övertar samtliga aktier i Ekets mot utgivande av nyemitterade aktier i AGES. Någon slutlig överenskommelse har ännu inte träffats, och det är inte säkert att transaktionen blir av eller på vilka villkor den i så fall skulle genomföras.
Profilgruppen har inlett en process för att förvärva en aluminiumfabrik i Polen. Den aktuella fabriken har befunnit sig i ekonomiska svårigheter och produktionen har minskat avsevärt. Trots detta ser Profilgruppen potentiella möjligheter i att återuppbygga verksamheten och stärka sin närvaro på den växande polska marknaden.
En möjlig expansion med både möjligheter och utmaningar
– Vi ser en intressant möjlighet, men det finns naturligtvis också utmaningar. Förvärvet skulle innebära ett omfattande arbete med att återuppbygga verksamheten, berättar Fredrik Uhrbom, chef contract manufacturing, Profilgruppen.
Profilgruppen betonar att det finns både möjligheter och risker med investeringen."
– Den största risken är att
återuppbyggnaden tar längre tid än beräknat och att vi behöver göra ytterligare investeringar innan verksamheten når full kapacitet, skriver företaget i sitt pressmeddelande.
Den polska marknaden för aluminiumprofiler är betydligt större än den svenska, och genom detta eventuella förvärv kan Profilgruppen få tillgång till produktionskapacitet som kompletterar deras befintliga verksamhet.
Att investera i Polen skulle kunna stärka bolagets konkurrenskraft och skapa bättre möjligheter att möta efterfrågan på aluminiumprodukter i Europa. – Vi har inlett vissa satsningar och ser en intressant potential i detta, avslutar Fredrik Uhrbom.
Profilgruppen har inlett processen men betonar att inget beslut är taget. Om affären går i lås väntar ett omfattande arbete med att återuppbygga verksamheten, där fokus ligger på att säkerställa produktionens långsiktiga hållbarhet och att behålla viktig kompetens.
Denna potentiella expansion är ett viktigt steg för Profilgruppen i deras strategi att stärka sin position på den europeiska aluminiumprofilmarknaden.
En
månad kvar
Den 12–13 mars slår Forum Copenhagen upp dörrarna för Scandinavian Coating, Nordens ledande mötesplats för ytbehandlingsbranschen
Starkt intresse
– fler internationella utställare
Arbetet med mässan går enligt plan, och intresset är större än någonsin och arrangörerna ser ett ökat intresse även utanför Norden.
– Bokningen av monterplatser går utmärkt, och det är tydligt att branschen efterfrågar en mötesplats för att träffa kunder och utbyta kunskap, säger Marie Hemdal, försäljningsansvarig för Scandinavian Coating.
Internationell konferens och nätverkande
Mässans konferensprogram präglas av den ökade internationella närvaron och kommer att lyfta ämnen som automation och digitalisering.
För mer information: https://scandinaviancoating.se
Staffan Zetterström är krönikör på Aluminium Scandinavia. Staffan har erfarenhet inom förändringsledning och har arbetat inom telekom, lastbilar och allmän industri. Idag är han marknads- och försäljningschef på Comptech och driver podden Goldcasting.
47 år är väl ingen ålder, eller?
AI-genererad bild
På ett möte med en av våra tyska partners kom vi in på åldersstrukturen i tyska gjuterier, efter att den tyska gjuteriföreningen presenterat sin årliga statistik. I rapporten framgår att medelåldern är 47 år, och hela 20 % av personalen är 60 år eller äldre. Dessutom verkar medelvärdena öka i takt med tiden som går, vilket tyder på att det är en relativt statisk grupp som analyseras – med få nykomlingar, eller åtminstone
färre än de som går i pension.
Är då personalens ålder ett problem? Jag tror det. För även om äldre medarbetare bidrar med erfarenhet och möjligheter, så skapar det också begränsningar.
Det mest akuta problemet är vad som händer när erfarenheten går i pension. Jag vet inte hur det fungerar i andra metallindustrier, men inom gjuterivärlden, som domineras av mindre företag, är man oftast rätt kass på att dokumentera sitt kunnande. Kunskap om gjutsystem och verktygskonstruktion – och inte minst hur man håller i gång gjutmaskiner – påverkar direkt ett gjuteris förmåga att ta nya affärer. Varje ny produkt är en möjlighet till affär, men också en risk att förlora till en konkurrent som är bättre förberedd. När ett gjuteri väl har fått en order handlar det om att leverera lönsamhet. Ju färre problem man förbisett i förberedelserna, desto bättre går det. Små detaljer kan göra stora skillnader, och brister kan snabbt leda till stora förluster, särskilt när volymerna är höga.
Men sedan har vi konkurrenskraften på längre sikt. Jag tror att vi snart kommer att prata om olika typer av digitalisering inom gjuterinäringen. Det är ingen slump att jag lyfter detta – jag har inte sett
särskilt många spännande nyheter på området sedan jag började i branschen 1998. Visst har simuleringsverktyg använts under lång tid för att designa verktyg, men nu ser vi nya hjälpmedel som stödjer allt från metallurgi och legeringar via DFX till mer avancerad maskin- och processtyrning. Och snart ser vi AI kliva in i gjuterierna.
Så hur ska vi lyckas digitalisera våra verkstäder när vi har personal i min egen ålder – vi som oftast ber våra barn om hjälp med att lösa problem med telefoner eller våra bilars infotainmentsystem?
Varför digitalisera, kan man undra? Med tanke på handelskrigen vi ser idag, där konkurrenter från låglöneländer tvingas spela efter samma regler som vi i Europa, försvinner låga priser som konkurrensfaktor. Då blir det andra värden som avgör, till exempel bättre kundsupport. Och som det ser ut idag behövs nog lite mer avancerade verktyg än ett Excel-ark för att lyckas med det. Så nog finns det skäl att se över personalstyrkan och fundera på om det är dags att ta steget mot digitalisering. Jag tror att det första steget är att rekrytera någon som inte bara förstår den digitala omgivningen, utan också kan börja dokumentera den kunskap som snart går i pension.
Text av Tomas Liljenfors, vd Bryne
Återvinning är i ropet. Kusinen från landet är idag inbjuden till finrummet för att vara en del i företags strategier. Det pratas om aluminiumåtervinning i ledningsgrupper, och beräkningar beställs för att bekräfta att sin egna produkt framstår som den mest hållbara. Det finns dock mycket okunskap om återvinning och de beräkningar som utförs idag görs på grunder som inte alltid representerar verkligheten. Denna artikelserie kommer därför fortsätta att försöka ge en objektiv bild av aluminiums återvinningsprocess för att förklara grunderna och ifrågasätta påståenden som aldrig bevisats, och peka på föreställningar som är uppenbart felaktiga. Saknar du en referens till artikelns utsagor eller helt enkelt vill veta mer, så hör av dig. Denna artikelserie kommer under följande tre nummer av Aluminium Scandinavia fokusera
på skrotberedning från insamling av skot och hela vägen till att skrotet stoppas i ugnen. Denna gång är fokus på grovsortering av osorterat skrot. Följ med.
Sortera processkrot?
Det verkar finnas en allmän förvirring kring vad som är återvunnet och vad som är end-of-life (EoL). Nej, det är inte samma sak. Återvunnet innefattar både pre- och postkonsumentskrot. EoL är en synonym till postkonsumentskrot, vilket ibland också kallas gammalt skrot. Prekonsumentskrot, nytt skrot, eller processkrot som det också heter, är aluminium som blir över i tillverkningsprocessen och som alltså aldrig använts i en produkt. När man blandar ihop termerna blir det också fel när man till exempel räknar på en livscykelanalys. Det är dumt, så sluta upp med att säga att återvunnet är samma som EoL! Varför ska man då sortera återvunnen aluminium?
Det ska man för de mesta inte. Man ska sortera EoL men processkrot behöver inte sorteras eftersom det ska hållas i separata behållare där det uppstår. Av allt återvunnen aluminium globalt så var år 2011 cirka 76 % processkrot och endast 24 % EoL [Global Aluminium Recycling Committee 2011]. Det kanske har förändrats något på 14 år, men av all återvunnen aluminium är även idag den största delen processkrot. Att det förekommer att processkrot idag ändå blandas beror på logistiska problem, eller lättja, och inte tekniska hinder.
De flesta produkter består av en blandning av olika material och former. Att separera produkter i sina beståndsdelar görs ofta i stora anläggningar där krossar, kvarnar och saxar delar produkterna i mindre delar. Fragmentering är en teknik som ökar i anvädning där till exem-
Det finns personer som säger sig kunna smaka skillnad på en gjutlegering med kopparhalt på ca 2% jämfört med utan koppar. Rekommenderas ej.
Att släppa en skrotbit i marken och lyssna på den uppkomna tonen är en klassiker, där hårdare legeringar (vanligtvis legerade med magnesium, koppar eller zink) får en högre ton än olegerade skrotbitar
applikation kan den erfarna sorteraren lägga en bit i rätt hög. Att sortera skrot kräver lång erfarenhet för att kunna särskilja olika legeringstyper men även för en erfaren operatör går det inte att särskilja till exempel små skillnader i legeringshalt. Då behövs analysverktyg. Manuell separering är inte kostnadseffektivt vid större skrotflöden varför det idag finns flera kommersiellt tillgängliga tekniker. Manuell sortering är dock fortsatt den vanligaste separationstekniken på marknader med billig arbetskraft.
Mekanisk separation
pel bilar och diskmaskiner krossas genom att roterande hammare slår sönder skrotet. Vid fragmentering kan också viss förzinkning, färg och plast separeras från produkten, samtidigt som delarna slås sönder till mindre bitar. Processen är våldsam och ger skrotet en uppvärmning och oxidering av aluminiumet. Det är en effektiv process där stora delar skrot kan passera och separeras. Att klippa material i en skrotsax är också vanligt förekommande och är långsammare, men också snälllare mot oxidering. Idag finns flera andra metoder för separering på frammarsch där vattenskärning är en intressant metod med betydligt
lägre energiförbrukning och mindre damm. Det som kommer ut från en separationsprocess är en blandning av storlekar och olika typer av material, som behöver sorteras för att återvinnas.
Manuell sortering som sker med hjälp av en operatörs sinnen är ofta långsam och individberoende. En färgskiftning, ett ljud, vikt, eller en form är vanliga egenskaper som en skrotsorterare sorterar efter. Och så klart den lilla magneten i fickan. Är materialet magnetiskt så är det inte aluminium. Genom att se hur produkten har tillverkats och i vilken
Separationstekniker bygger på att kunna separera olikheter i egenskaper, som storlek, magnetism, ledningsförmåga, densitet och färg. De mekaniserade separationsteknikerna sker i ett flöde av skrot. Robusta separationstekniker, som kan hantera ett snabbt skrotflöde, möjliggör ett lågt pris för sorteringen, medan mer avancerade tekniker är långsamma och dyra, vilken följaktligen ger en dyr sortering. De stora skrotflödena görs därför med robusta tekniker, som behandlas i detta nummer, medan skrotflöde med ett högt försäljningspris även separeras med mer avancerade tekniker. Att köra allt aluminiumskrot genom dyr analysutrustning kräver att skrotet har samma storlek och att dess ytor är fria från smuts och ytbeläggning. Skrotsorter med högre legeringsinnehåll grovsorteras och användas i gjutlegeringar. Skrotklasser med väldefinierat innehåll, som processkrot eller slutna återvinningsloopar som pantburkar, behöver inte sorteras. De skrotklasser som behöver avancerad sorteringsteknik är alltså det EoL som
har grovsorterats till samma storlek och en hög enhetlighet, och som ska användas till produkter som kräver en hög renhet. Större flöden blir helt enkelt för dyrt att sortera med avancerad teknik.
Skrot kan ha alla möjliga former och storlekar. Att hantera skrot är enklare om skrotet har samma storlek. Det första separationssteget är ofta en storleksseparation där ett raster låter mindre bitar passera igenom medan större bitar skickas vidare. Det finns många olika tekniker för att ”sikta” skrot där finare fraktioner behandlas på ett sätt och större
på ett annat. Storleksseparation återkommer ofta flera gånger under separationsprocessen.
Aluminium är inte magnetiskt, medan järn oftast är det. Eftersom de största volymerna metallskrot utgörs av järn är en magnetseparation en snabb och effektiv metod för att sortera ut magnetiskt skrot. Järn är magnetiskt precis som dess legering stål. Många rostfria stål (legerade med främst nickel och krom) är mindre magnetiska och går inte att separera från andra metaller med magnetsortering. Stål som är ingjutet i aluminium separeras
ibland bort med magnetseparation, men om mängden stål är liten i förhållande till mängden aluminium så separeras det inte.
Principen är att ett magnetfält från en elektromagnet drar till sig magnetiska material. Det finns magnetseparatorer som fästes i en maskinarm och dras igenom en skrothög för att lyfta bort magnetiskt skrot. Magnetseparering av mindre bitar sker på snabbgående transportband där magneten antingen är placerat i bandet och suger det magnetiska material till bandet medan övriga materialet slungas av, eller så går ett magnetiskt band ovanför transportbandet och magnetiskt
Magnetseparation för två olika uppställningar av transportband där starka magneter suger åt sig magnetiskt material. Antingen placeras magneterna inuti transportbandet så att magnetiskt skrot följer med bandet eller i ett transportband ovanför där magnetiska bitar sugs fast och avlägsnas från övrigt skrot.
material lyfts upp och sugs till ett övre transportband med starka magneter. Kvar blir det icke-magnetiska skrotet. Magnetseparation separerar magnetiskt järn och stål och övrigt skrot, som plast, aluminium, koppar, tenn, papper, magnesium, passerar igenom och behöver vidare sortering.
Tryckluft används för att blåsa bort lättare material, som papper, damm och trä. Vad som blåser bort beror på lufthastigheten och på densiteten och formen av skrotet, men oftast är det plastfolie, trä och damm som avlägsnas med tryckluft. Om ett skrotflöde slungas från ett transportband ut i fria luften så kommer tyngre föremål flyga ett kortare avstånd än lätta. I luft blir skillnaden mellan olika densiteter mindre och sorteringen därmed grov. Genom att låta skrotflödet istället transporteras i en vätska blir densitetsseparationen mer effektiv. Tekniken heter ’sink and float’ och som namnet antyder så flyter vissa material på ytan
medan andra sjunker i badet. Ofta använder man flera vätskebassänger efter varandra med olika densitet på vätskan. I en första bassäng har man en vätska med låg densitet (vanligtvis vatten) där trä och lättare plaster flyter på ytan medan övrigt skrot sjunker till botten. I nästa steg används istället en vätska med högre densiteten så att nästa material som ska separeras flyter på ytan och de metallerna med högre densitet sjunker till botten. På detta sätt kan olika material separeras i olika tankar, genom att ha olika vätskor i tankarna. För aluminiumseparation är det ofta rester från järnframställningen som används för att höja vätskans densitet i badet till ca 3kg/l, vilket innebär att aluminiumskrotet flyter, men också att skrotet efter separering blir täckt av järnoxider. Järnoxider kan skapa problem vid fortsatt separation, men också skapa föroreningar vid nedsmältning.
Genom att utrusta ett transportband med en magnetrotor så kan
skrotbitar separeras efter elektriska ledningsförmåga. Enligt Faradays lag uppstår elektromotoriska krafter vinkelrätt mot ett magnetfält. En icke-magnetisk skrotbit ger i magnetfältet upphov till en inducerad ström där strömstyrkan beror på bitens ledningsförmåga. Den uppkomna strömmen kallas ’Eddie current’ och gör att metallbitarna svävar ovanför transportbandet. Skrotbitar som transporteras framåt på bandet lyfts upp och vid transportbandets slut så slungas de ut och landar på ett avstånd beroende på bitens strömstyrka. Genom att placera skrotbehållare på olika avstånd från transportbandet kan materialen därmed separeras efter sin ledningsförmåga. Närmst bandet faller icke ledande material, som plast, trä och keramer, och därefter faller ickemagnetiska material efter den Eddie-ström vid olika avstånd, efter deras ledningsförmåga.
Ovanstående nämnda tekniker för att separera och sortera skrot är
idag standardtekniker som en stor andel av EoL-aluminium passerar. Att sortera med dessa metoder ger renare skrot, men sällan tillräckligt rent för att kunna tillverka legeringar avsedda för strukturkomponenter, plåt eller profillegeringar. Höga krav på legeringsinnehåll innebär att en felsorterad skrotbit kan förstöra
en hel tillverkningsomgång, varför mer sofistikerad sorteringsutrustning krävs för vissa skrotflöden. Hanteringskostnaden av sorterat EoL med högra renhetskrav blir hög men så länge marknaden är villig att betala ett högre pris för en hållbarhetsstämpel så kommer sorteringstekniker fortsätta utveck-
las. Att använda processkrot, som inte behöver sorteras, är en enklare väg och därmed det som används först. I nästa nummer ska vi se mer på mer avancerad sorteringsteknik för applikationer där också EoL ska användas i produkter med höga legeringskrav. Vi ses då.
Densitetsseparation med sink and float är en enkel princip där skrot, lättare än vätskan de läggs i, separeras från det skrot som sjunker. Genom att ha flera olika vätskebad kan olika material med olika densitet separeras, här i tre bassänger.
Eddie-ström (Eddie current) har en roterande magnet vid transportbandets rotor som skapar ett magnetfält. Ickemagnetiska metaller lyfts upp från bandet olika mycket beroende på dess ledningsförmåga. Genom att placera behållare på olika avstånd kan metallerna separeras
Återvinning av aluminium är en av flera viktiga delar av lösningen på de utmaningar som Europas aluminiumindustri står inför. Genom att minska skrotläckage och stärka inhemsk återvinning kan vi bidra till en mer hållbar och konkurrenskraftig industri, men det krävs även åtgärder inom energi, handel och råvaruförsörjning för att säkra Europas strategiska självständighet.
Text av Patrik Ragnarsson
Europas aluminiumindustri står inför utmaningar av aldrig tidigare skådat slag: skyhöga energikostnader, koldioxid- och skrotläckage samt orättvisa handelsmetoder. European Aluminium har nyligen släppt en handlingsplan som lyfter fram sex viktiga steg som beslutsfattare måste ta för att säkra Europas industriella framtid och skydda dess strategiska självständighet.
Få industrier är så exponerade för den krassa verkligheten och
Europas industriella utmaningar som aluminiumindustrin. EU erkänner aluminium officiellt som ett strategiskt och kritiskt råmaterial, avgörande för ren energi, elektrisk mobilitet, byggnation, förpackningar och mycket mer. Nato har också identifierat aluminium som ett försvarskritiskt material och betonar dess roll för säkerhet och strategisk autonomi. Ändå har hälften av Europas produktionskapacitet för primäraluminium tagits ur drift sedan energikrisen började 2021, och aluminiumskrot lämnar kontinenten på rekordnivåer.
Utan brådskande åtgärder kommer Europa inte bara att förlora denna industri – det kommer att förlora kontrollen över sitt strategiska oberoende.
Den goda nyheten är att konkurrenskraft nu har fått en central plats på den politiska agendan, med viktiga förslag som Clean Industrial Deal och Metals Action Plan som väntas inom kort. Men med tanke på aluminiumets unika utmaningar behövs ett målinriktat tillvägagångssätt. European Aluminium har därför tagit fram en tydlig handlingsplan med sex steg som beslutsfattare
måste ta för att säkra och framtidssäkra industrin:
1. Energikostnaderna
måste ner
För att återställa konkurrenskraften måste vi säkerställa tillgång till prisvärd energi med låga koldioxidutsläpp. Detta innebär att undanröja hinder för elavtal och påskynda utbyggnaden av förnybar energi. Det krävs också uthålligt stöd genom sänkta elavgifter, finansiella åtgärder för energiintensiva industrier och en förlängning av systemet för kompensation för indirekta kostnader i ETS bortom 2030. Detta är avgörande eftersom de indirekta energikostnaderna fortfarande är oproportionerligt höga och Europas elnät är långt ifrån helt koldioxidfritt.
2. Insatser och stöd för minskade koldioxidutsläpp
Den europeiska aluminiumindustrin måste snabbt minska sina koldioxidutsläpp, vilket kräver minst 33 miljarder euro för att minska utsläppen med 93 % och uppnå klimatmålen för 2050. Det handlar inte om att ge pengar direkt till företagen, utan om att säkerställa att rätt investeringar görs för att Europa ska kunna behålla sin konkurrenskraft. Nya och befintliga EU-finansieringsinstrument, som EU:s konkurrenskraftsfond och ETS innovationsfond, måste vara en del av lösningen. Fokus på elektrifiering, cirkularitet och ett effektivt genomförande av både Net Zero Industry Act och Critical Raw Materials Act (CRMA) kommer att vara avgörande.
3. Stärka skyddet mot koldioxidläckage
EU:s mekanism för koldioxidtullar (CBAM) var tänkt att vara det vik-
tigaste instrumentet för att stoppa koldioxidläckage, men just nu är den långt ifrån att leverera. Den är full av utmaningar och kryphål måste täppas till. Riskerna för att importörer kringgår reglerna måste hanteras och antalet produkter som inkluderas bör utvidgas till att omfatta även färdiga produkter som innehåller aluminium. Viktigast av allt är att indirekta utsläpp för aluminiumvaror måste uteslutas från CBAM tills EU:s elnät är helt och permanent koldioxidfritt – vilket sannolikt inte kommer att ske före 2035. Om vi inte åtgärdar dessa problem kommer koldioxidläckaget bara att förvärras.
En stark strategisk råvarustrategi för EU, i kombination med ett ramverk för cirkulär ekonomi, är nyckeln till att säkra en tillförlitlig råvaruförsörjning för europeiska industrier. Ett snabbt genomförande av lagen om kritiska råvaror (CRMA) kommer att stärka både primärproduktion och återvinning. Detta måste dock backas upp av riktad finansiering – t.ex. en råvarufond, statligt stöd och stöd från Europeiska investeringsbanken – för att driva på investeringarna. Utan ett verkligt finansiellt åtagande riskerar CRMA att inte räcka till. Ett växande hot mot Europas strategiska självständighet är exporten av aluminiumskrot. Varje ton skrot som lämnar Europa innebär att vi exporterar värdefullt material, energi, utsläppsbesparingar och ekonomiskt värde – resurser som vi inte har råd att förlora. EU måste prioritera inhemsk återvinning genom att begränsa exporten av skrot och investera i bättre infrastruktur för insamling och sortering. En stark övervakning och ett tydligt ram-
verk för att öka återvinningen inom Europa är avgörande för att bygga en cirkulär ekonomi och stärka Europas industriella motståndskraft.
Stå fast i handelsfrågor
Europas aluminiumindustri har varit utlämnad till orättvisa handelsmetoder alldeles för länge. Kinas kraftigt statssubventionerade överkapacitet är ett uppenbart exempel, men det är inte det enda. Europa måste sluta vara naivt. Detta innebär att stärka EU:s handelspolitiska skyddsinstrument för att motverka dumpning, samt att införa ett tullsystem för icke-marknadsekonomier.
6. Minska byråkratin
Slutligen måste byråkratin minska. Särskilt små och medelstora företag drunknar i pappersarbete idag. Genom att förenkla rapporteringsskyldigheterna enligt ramverk som CBAM och direktivet om hållbarhetsrapportering för företag kommer företagen att kunna fokusera på tillväxt och innovation.
Budskapet kan inte vara tydligare: agera nu eller förbered dig för en framtid där Europas aluminiumbehov främst tillgodoses genom import, med allvarliga konsekvenser för vår strategiska självständighet, den europeiska ekonomin, jobben och samhället i stort. När vi väl har förlorat den här industrin får vi den inte tillbaka. Den goda nyheten är att inget av detta är oundvikligt. De viktigaste lösningarna är tydliga. Allt som återstår är att Europa finner den politiska viljan, modet och målmedvetenheten för att genomföra dem. De första tecknen från den nya kommissionen är mycket uppmuntrande. Mer än någonsin känner vi oss sedda, hörda och förstådda.
Hydro och Rio Tinto har inlett ett samarbete för att identifiera och utvärdera koldioxidinfångningstekniker som kan användas i aluminiumets elektrolysprocess. Genom ett partnerskapsavtal delar företagen information, forskningsresultat och kostnader kopplade till tester – från laboratorieförsök med externa leverantörer till större pilotprojekt på plats.
Tillsammans planerar parterna att investera cirka 45 miljoner USD under en femårsperiod. Större delen av forskningen kommer att ske vid Hydros anläggningar i Norge och Rio Tintos anläggningar i Europa. Utöver detta samarbete fortsätter båda företagen sina individuella satsningar på att minska utsläppen
från aluminiumproduktion.
Förbrukningen av anodmaterial i elektrolysprocessen står för cirka 75 % av ett smältverks direkta CO2-utsläpp. Hydro och Rio Tinto har i flera år utforskat olika koldioxidinfångningstekniker som ett komplement till utvecklingen av koldioxidfri aluminiumproduktion, såsom Hydros HalZero-teknologi och Rio Tintos samarbete i ELYSIS-projektet.
– Hydro accelererar vår ambitiösa färdplan för att uppnå nettonollutsläpp från aluminiumproduktion senast 2050. Koldioxidinfångning är avgörande för att minska utsläppen från befintliga smältverk, och vårt samarbete med Rio Tinto kommer att stärka utvecklingen av lösningar som kan påskynda industrins omställning, säger Eivind Kallevik, vd och koncernchef för Hydro.
– Rio Tinto är fast beslutet att uppnå nettonollutsläpp från våra verksamheter senast 2050. För att nå våra klimatmål behövs en bred portfölj av lösningar. Genom samarbetet med Hydro kan vi utnyttja våra nätverk och FoU-resurser på ett effektivare sätt för att möta klimatutmaningarna, säger Jakob Stausholm, vd för Rio Tinto.
Tekniken för att fånga in koldioxid från rökgaser i aluminiumsmältverk är fortfarande under utveckling. Med dagens tekniknivå krävs omfattande forskning för att skala upp lösningarna från laboratorienivå till kommersiell drift. Samarbetet mellan Hydro och Rio Tinto syftar till att påskynda denna utveckling och därmed minska växthusgasutsläppen från aluminiumindustrin.
Professor i Industridesign, grundare av DH Design AB dag@dhdesign.se, 0705-30 21 90, – en outnyttjad konkurrensfördel
Einar Aslaksen
Med utgångspunkt för rubrikerna nedan, är frågan hur vi i Sverige ska möta upp för den utveckling och innovationskraft som pågår utanför Sverige.
Min absoluta uppfattning är att förutsättningarna för att vi ska hänga med finns.
Problemet är ofta att berörda personer inte alltid ser dessa möjligheter.
Här kommer fortsättningen från min senaste krönika 2024 med nya rubriker:
1. Lek mer
2. Så agerar myndigheterna –staten – när det gäller designfrågorna!
3. Så ska företagen informeras!
Min krönika i nr 6, 2024, slutade med orden – LEK MER!
Den uppfattningen har inte ändrats. Tittar man på vad som menas med att vara kreativ så hittar man flera förklaringar.
Jag såg ett antal föreläsningar på YouTube, med bl.a. John Cleese där han talade om kreativitet. Slutsatsen av föreläsningarna är att de människor som är mest kreativa är de som har förmågan att leka , och leka endast för att det är kul!
John Cleese har sammanställt detta i en bok ”Kreativitet – En kort munter guide”.
Han talar även om ”Open mind” och ”Closed mind”, där förutsättningen för att kunna vara kreativ är
att man har ett öppet sinne – Open mind. Alltså att leka mer.
Problemet är att alldeles för många människor, framför allt i ledande ställning, tror att leka är oseriöst och slöseri med tid. Det är i leken som det oförutsedda dyker upp, då gäller det att ha ett öppet sinne för att kunna se och tolka det man ser.
John Cleese berättade på en föreläsning att han ställt frågan till ett antal experter: ”Vad gör ni?”. I 5-20 % av fallen visste man det, men i övrigt var svaren väldigt svävande. Ganska intressant. Jag tänker osökt på Simon Sinek och ”The Golden Circle” (Nr 4, 2021).
Rubrik 2 – Så agerar myndigheterna - staten - när det gäller designfrågorna
Thomas Pålsson, Patentverket, har fått statens uppdrag och lämnat ett förslag att Statens centrum för arkitektur och design och ArkDes ska inordnas i Moderna museet. (Moderna – en ny myndighet för modern konst, arkitektur och design, Ds 2025:2).
Tanken är att skapa en sammanhållen myndighetsstruktur. Man vill stärka konst-, arkitektur-, form- och designområdet nationellt och internationellt.
Återigen ett bevis för myndighetens totala okunskap och ointresse för industridesignområdet. Jag har inte hittat ordet ”industridesign” någonstans i utredningen! Min uppfattning är att hela utredningen handlar om museer och konst, och att spara pengar.
Detta område har behandlats väldigt styvmoderligt under alla år. En intressant notering är valet av utredare!
Min upplevelse är att myndigheten anser att området är så ointressant att man kan välja vem som helst för denna utredning. Tråkigt men verkligt!
Man har totalt missat design och industridesigns betydelse för både samhället och framför allt för industrin.
Produkter och tjänsters möjligheter att nå slutkonsumenten, så att man uppfattar hur saker och ting fungerar, handlar ofta om design! Teknik fungerar inte enskilt – man måste tänka på användaren av tekniken för att den ska fungera.
Design som kunskapsområde och utvecklingspotential måste få en egen plattform för att få ett tydligt genomslag i samhället, industrin och våra svenska företag. Det finns
ju faktiskt högskolor och universitet som utbildar designers, även på masternivå, och vi har ett antal designprofessorer i Sverige.
Ett ytterligare problem i nuläget är att alla dessa frågor hanteras av Kulturdepartementet. Min absoluta uppfattning är att det är Näringsdepartementet som måste ansvara för dessa frågor.
Ett lysande exempel på när man tror att det räcker med enbart teknik är systemet ”Millennium” som köpts in för att underlätta hanteringen av information inom sjukvården. Utan att ha den fulla informationen, är min uppfattning att design – användarvänlighet – inte varit med på den resan. Vi vet alla hur det gick, nämligen inte alls!
Vi kan titta på hur det ser ut i exempelvis Norge, där organisationen DOGA (sammanslagning av Norsk Form, Norsk Designråd och Arkitektur) får mellan 70–100 miljoner NOK/ år för sin verksamhet från flera olika departement. På detta sätt kan man verkligen visa vad norsk design kan betyda för den norska industrin.
Motsvarande organisationer i Sverige får endast 10–20 miljoner SEK/år. Detta har jag skrivit om i tidigare krönikor och blir lika förvånad över att skillnaden är så stor.
Har inte Sverige väsentligt fler tillverkande företag än Norge?
Designvärlden måste fortsätta informera och missionera om design som den kraft den är när det gäller att utveckla produkter och tjänster. Jag vet att många företag har fattat galoppen.
Ett bra exempel är den monter som HYDRO presenterade på senas-
te Subcontractor på Elmia i Jönköping, där design var den ledande faktorn för det man ville visa upp. Detta exempel borde fler ta till sig.
Det finns uppfattningen att designfrågan inte är en fråga för underleverantörer, vilket jag hävdar är direkt felaktigt. Om inte underleverantören förstår designfrågan som process och möjligheter till rätt kommunikation med den slutliga kunden, kommer den underleverantören att på sikt bli bortvald.
Alla produkter kommer att hanteras av människor. Om den som använder produkten inte förstår hur den fungerar, blir den bortvald. Det är till och med så att om slutanvändaren av någon anledning inte ”gillar” produkten eller tjänsten, blir den också bortvald.
Jämför med Apple
Jag kan ta Apple som ett exempel. Deras produkter är tekniskt inte bättre än konkurrenternas, men de blir ändå valda – varför?
Därför att man gillar produkterna och då väljer man dem.
Vill vi vara ett industriland?
Vill vi som företag kunna konkurrera på den svenska och internationella marknaden?
Då måste vi snabba på.
Kineserna bygger en ny bil på två år. I Europa tar det cirka fem år.
Vi måste förstå hur de unga människorna tänker och lever –våra framtida användare och kunder. Det räcker inte med bra lön. Det finns forskning som styrker detta!
Syns man inte så finns man inte, men tänk på att visa upp er på rätt sätt.
Lite galenskap förlänger livet!
Och igen – sluta aldrig att leka!
Text av Torbjörn Larsson
I ett historiskt kontor i Tändstickspalatset i Stockholm, omgivet av industrihistoria och innovation, träffar vi Torbjörn Sternsjö, vd för Arctial. Samtalet kretsar kring vad som kan bli Europas största aluminiumprojekt på över 30 år – och vad det betyder för både branschen och Europas försörjning av primäraluminium.
Karta som markerar Karleby, Finland – den planerade platsen för Arctials nya aluminiumsmältverk. Med tillgång till grön energi och strategisk logistik kan Karleby bli ett nytt nav för Europas framtida hållbara aluminiumproduktion.
Torbjörn Sternsjö har en gedigen bakgrund inom aluminiumindustrin. Efter studier i industriell ekonomi vid Linköpings universitet började han sin karriär på SKF och SAAB, men det var på Gränges som han gjorde avtryck. Han var med och byggde upp Gränges aluminiumvalsverk i Shanghai och tillbringade 17 år i Kina, där han senare också arbetade för Sapa (nuvarande Hydro Extrusion) med ansvar för den asiatiska marknaden.
– Jag såg på nära håll hur efterfrågan på aluminium växte och vilka hållbarhetsutmaningar det innebar globalt. När jag lämnade Gränges 2022 började jag fundera på hur vi kunde skapa en mer cirkulär och hållbar aluminiumförsörjning i Europa, säger han.
Arctial tar form – fler partners ansluter Från den idén föddes Arctial – en ny aktör inom primäraluminium med fokus på hållbarhet och Europas behov av stabil, grön aluminiumproduktion.
– Vi insåg att teknologin för koldioxidfria smältverk, som inerta anoder, ännu inte var redo för full industriell skala. Därför valde vi en beprövad men energieffektiv teknik: Rio Tintos AP60, förklarar han.
Med Mitsubishi Corporation, Rio Tinto och finska Tesi som tidiga investerare tog projektet fart. Nu har ABB, Fortum och Siemens Financial Services anslutit sig, vilket stärker projektets finansiella bas och tillför viktig industriell kompetens.
• ABB bidrar med elektrifieringsteknik och automation för att optimera smältverksprocessen och effektivisera produktionen.
• Fortum är en strategisk energipartner, som säkrar långsiktiga elavtal och bidrar till en koldioxidsnål energiförsörjning.
• Siemens Financial Services erbjuder finansiella lösningar och riskhantering för att säkerställa en hållbar investeringsmodell.
European Aluminiums generalsekreterare Paul Voss
I en alltmer osäker global miljö håller Europas strategiska oberoende snabbt på att övergå från en diffus ambition till en brådskande nödvändighet. Arctials framväxt som en inhemsk producent av det hållbara aluminium som vårt samhälle oundvikligen kommer att behöva är därför både efterlängtad och kommer vid exakt rätt tidpunkt.
Tillsammans med de tidigare investerarna bildar dessa aktörer en stark allians för att realisera Europas mest avancerade aluminiumprojekt. – Vi är oerhört glada över att välkomna våra nya partners. Utöver deras investeringar bidrar de med ovärderliga strategiska insikter, kunskap och nätverk. Deras expertis kommer att hjälpa oss att navigera genom de tekniska och regulatoriska utmaningarna på vägen mot en mer hållbar aluminiumproduktion, säger Torbjörn Sternsjö.
Grön energi och en framtidssäkrad marknad
EU har under de senaste åren infört flera åtgärder för att stärka den
Karlebys stadsdirektör Stina Mattila
Att internationella aktörer väljer Karleby för en satsning på koldioxidsnål aluminiumproduktion visar på styrkan i vårt industriella ekosystem. Vi ser med spänning fram emot projektets utveckling.
europeiska industrin och minska beroendet av importerade råmaterial. CBAM och CRMA (se faktaruta) är två centrala initiativ för att skydda europeiska producenter och säkra regionens strategiska självförsörjning.
Utöver dessa finns även antidumpingtullar på kinesiskt aluminium, sanktioner mot ryskt aluminium samt skyddstullar för att stabilisera den europeiska marknaden. Målet är att främja hållbar industriell utveckling och minska koldioxidutsläppen genom skärpta regler för importerat aluminium.
Europa importerar idag över 50 % av sitt aluminiumbehov, och efterfrågan kan enligt prognoser fördubb-
las till 18 miljoner ton år 2050. Samtidigt har aluminium lagts till på EU:s lista över kritiska råmaterial, vilket kan öppna dörren för ekonomiskt stöd och förenklade tillstånd.
– Marknaden finns där. Europa behöver primäraluminium, och vi ser redan ett stort intresse från kunder som vill teckna långa kontrakt för att säkra sina leveranser, säger Torbjörn.
Precis som Stegra (tidigare H2 Green Steel) lyckats få en grön premie för sitt stål, räknar Arctial med att kunna kapitalisera på efterfrågan av lågkoldioxid-aluminium tillverkat i Europa. Projektet undersöker även carbon capture-teknologi för att ytterligare minska sitt klimatavtryck.
För att projektet ska realiseras krävs en tydlig affärsmodell som visar att investeringen är både hållbar och lönsam. Arctial analyserar därför energimarknaden och de regulatoriska förutsättningarna i Finland och EU.
– Vi ser ett växande intresse för grönt aluminium. Kunder vill säkra sina behov med långsiktiga avtal, vilket är en styrka för projektet. Men vi måste också säkerställa att alla ekonomiska och miljömässiga faktorer är på plats innan vi tar det slutgiltiga investeringsbeslutet, säger Torbjörn.
Förstudier och investeringsberäkningar pågår nu, och ett slutgiltigt investeringsbeslut väntas 2026–2027. Om allt går enligt plan kan byggstart ske 2027 och start av aluminiumproduktion 2029.
– Det finns mycket som ska falla på plats, men vi har redan ett starkt team, kapitalstarka partners och ett stort marknadsintresse. Nu handlar det om att säkra energiförsörjningen och finansieringen för att kunna leverera en acceptabel avkastning för investerarna, avslutar Torbjörn Sternsjö.
Med den ambitionen kan Arctial bli ett av Europas mest betydelsefulla industriprojekt och sätta en ny standard för hållbar aluminiumproduktion.
Torbjörn Sternsjö, vd för Arctial, vid entrén till Tändstickspalatset i Stockholm – en plats med historiska rötter i svensk industri. Här planeras framtidens hållbara aluminiumproduktion, ett projekt som kan bli Europas största på över 30 år.
CBAM och aluminiumindustrin
CBAM höjer importkostnaderna för aluminium från länder utan koldioxidskatt, vilket gynnar EU-produktion med grön energi. Efterfrågan på återvunnet aluminium ökar, då CBAM endast gäller primäraluminium. Importörer måste rapportera koldioxidavtryck och köpa CBAM-certifikat, vilket medför mer byråkrati och kostnader.
CRMA och aluminium
CRMA minskar EU:s importberoende av kritiska råmaterial som aluminium genom förenklade tillstånd och stöd till inhemsk produktion. Detta kan gynna projekt som Arctial.
En avancerad elektrolysprocess utvecklad av Rio Tinto Aluminium. Minskar energiförbrukningen per ton aluminium jämfört med traditionell teknologi.
Ger upp till 40 % högre produktivitet per elektrolyscell.
Används i Rio Tintos Alma-smältverk i Kanada.
International Aluminium Casting AB (IAC) fortsätter att växa genom strategiska förvärv. Det senaste tillskottet är Nyströms Pressgjuteri i Gnosjö, ett anrikt företag med stark förankring i branschen. Vi träffar Dan Nilsson, vd för IAC, för att höra mer om satsningen och framtiden för aluminiumgjutning.
Ett strategiskt förvärv
Förvärvet av Nyströms Pressgjuteri, som gick i konkurs under 2024, är en del av IAC:s långsiktiga strategi att stärka sin position på marknaden. – Vi är vana vid att vända företag som har haft det tufft, och vi gillar den här branschen. När vi såg att Nyströms Pressgjuteri gick i konkurs såg vi möjligheter – företaget kompletterar oss väl, särskilt med deras produkter till möbelindustrin, säger Dan Nilsson.
IAC:s historia sträcker sig tillbaka till 1922 då tre fabrikörer i Eskilstuna grundade EBÖ Metallgjuteri. Redan från start låg fokus på aluminiumgjutning i sandformar, och som ett av de första metallgjuterierna i
och har sedan 2017, då Dan Nilsson kom in i företaget, förvärvat flera gjuterier, inklusive Ankarsrum Die Casting och Tenhults Pressgjuteri.
– Vi ser en tydlig konsolidering i branschen. Små gjuterier har svårt att bära alla overheadkostnader själva. Vd, marknadschef, inköpschef – det blir mycket att hantera. Vår modell innebär att vi tar ansvar för ledningen så att varje fabrikschef kan fokusera på sin enhet.
kvartalet ser vi en förändring och en acceleration in i 2026. Elektrifieringen kommer, men det går inte riktigt så fort som många tror.
Fler förvärv på gång?
Dan Nilsson ler när frågan kommer upp.
– Vi behöver kraftsamla nu, men om rätt möjlighet dyker upp så är vi alltid lyhörda. Just nu fokuserar vi på att integrera Nyströms i vår organisation.
Sverige använde EBÖ brännolja för att värma upp smältugnarna. Idag har IAC fem gjuterier i Sverige och Estland och är en av Nordens ledande aktörer inom aluminiumgjutning.
Förvärvet av Nyströms Pressgjuteri stärker inte bara företagets erbjudande utan även dess geografiska närvaro.
– Vi kallar det för gjuteriallén –en strategisk placering av våra fabriker längs riksväg 40 och E4:an, vilket ger logistiska fördelar och skapar synergier mellan våra anläggningar, förklarar Dan Nilsson.
IAC ingår i Grönskär Gruppen, som omsätter cirka en miljard kronor,
Han ser också en ljusare framtid för branschen, även om 2025 kan inledas svagt.
– Vi tror att början av 2025 blir fortsatt tuff, men redan under andra
IAC:s tillväxtresa fortsätter, och med Nyströms Pressgjuteri i portföljen tar bolaget ännu ett steg mot att bli en ännu starkare aktör i aluminiumindustrin.
Text av Lars-Inge Arwidson
Idet nya forskningsprogrammet
Swedish Metals & Minerals är ett av nio s.k. ”arbetspaket” Social Innovation! Van vid det tidigare forskningsprogrammet ”Metalliska Material”, var majoriteten projekt som till största delen gällde forskningsmedel för processer, metaller och innovationer. Så detta – Social Innovation – är ett nytt område.
Vad är då ”Social Innovation” och hur berör det vår industri?
I programmet Swedish Metals & Minerals arbetspaket Social Innovation har man valt att fokusera på aktiviteter som, som det står i utlysningen, ”ska stärka relationen mellan människa, teknik, industri och samhälle för att främja engagemang, välmående och samhällets attraktivitet för att långsiktigt bidra till kompetensförsörjning och kon-
kurrenskraft”.
Den 30 januari öppnade två nya utlysningar. Den första är ”Samhälle – Industri”. Vad betyder det? Jo, här vill vi gärna se projekt som utvecklar och testar metoder och processer som gynnar utvecklingen av samhällen där vår industri är verksam. Och vår industri är ofta på mindre orter där möjligheten till att locka ny kompetens ofta är svårt. Hur får man människor att flytta till mindre orter där industrin finns? Här behövs ett bättre samspel mellan industrin och samhället.
Vad är då ”samhället” i detta? Naturligtvis har kommuner och regioner ett ansvar att skapa attraktiva och inkluderande platser där kompetensen behövs. Men också kultur-, idrotts- och föreningsliv bidrar till detta. Så det gäller att tänka lite ”utanför boxen”.
Vi hoppas på idéer som kan bidra till att göra det enklare och mer
attraktivt att hitta nya medarbetare till våra medlemsföretag som finns på våra mindre orter.
Vem kan då söka?
Ansökan är öppet för konsortier med minst tre parter, varav en måste vara ett svenskt företag.
Lämpliga projektpartners inkluderar offentlig sektor (kommuner och regioner), näringsliv, akademi, och civilsamhälle (kultur, idrott, organisationer)
Du hittar utlysningen på Vinnovas hemsida; Samspelet samhälle och industri - Swedish Metals & Minerals | Vinnova där du kan läsa
mer om vem som kan söka och hur. Den andra utlysningen ”Människa – Teknik” som öppnar samtidigt. vill titta närmare på hur ny teknik påverkar företagets medarbetare. Här ser man gärna projekt som undersöker samspelet mellan människa och teknik och hur det kan stödja medarbetares engagemang, effektivitet och trivsel vid införandet av ny teknik och nya processer.
Vi ser mer och mer av digitalisering, automation och kanske inte minst AI. Alla verktyg som ska effektivisera våra arbetsplatser. Och detta påverkar naturligtvis en del människor i ett företag. Kanske till
och med utlöser en viss ”rädsla” för ny teknik.
Vem kan då söka?
Ansökan är öppen för konsortier med minst tre parter, varav en måste vara ett svenskt företag. Lämpliga projektparter inkluderar offentlig sektor, näringsliv, akademi, industri och civilsamhället.
Läs mer om denna utlysning också på Vinnovas hemsida Samspelet människa och teknik - Swedish Metals&Minerals | Vinnova Har ni frågor om programmet och utlysningen, kontakta lars-inge. arwidson@svensktaluminium.se
Kan ni er Pettson och Findus, om inte så kan jag meddela att rubriken här är densamma som titeln på en av Sven Nordqvists böcker, en annan är Tuppens minut. Det är där någonstans som jag tycker att vi nu befinner oss. Tuppen Jussi kan ni säkert räkna ut vem det är, och grönsakslandet är väl där vi alla nu befinner oss. Det är ett osannolikt kacklande numera och man har nästan slutat att förvånas över det som kommer ut. Det är importtullar hit och importtullar dit, allting ska straffbeskattas och det finns inget stopp på hur stor tilltro man tycks ha till denna typ av tariffer. Det är som om världens frälsare vore skattmästaren själv, fast så illa kan det väl inte vara. Bill Clinton vann presidentvalet en gång i tiden, jag tror det var 1992, med en slogan i stil med ”It’s the economy, stupid” och jag undrar om det är vad tuppen Jussi kommer att fundera över när USA går mot mellanårsval om två år. Det scenario som nu börjar att utkristalliseras riskerar att ta en ände med förskräckelse. Det USA inte själva har ska nu bestraffas med extra importpålagor, vilken lysande ide’. Till och med en blind höna kan se hur bra det kommer att fungera. Det hävdas att det är förhandlingstaktik men jag kan inte se hur man kan nå framgång när det är man själv som står där med rumpan bar. Nu har i alla fall tuppen Jussi en gång för alla bestämt att det ska bli en 25 procentig importtariff på all import av aluminium och stål till USA, och den träder i kraft i mars. Aluminium i USA prissätts enligt LME men med en amerikansk Midwest premium på toppen. Sedan Trump blev vald har denna Midwest premium gått upp med över
60 procent och ligger nu kring 650 USD per ton. Med dagens LME priser innebär det ett faktiskt metallpris på 3200-3300 USD/Mt. De inhemska producenterna jublar, fast de är väl också de enda. Konsumenterna lär snart bli varse och tillverkningsindustrin har i dagsläget inga problem med att hålla sig för skratt. Att de amerikanska producenterna kan få se täckningsbidragen öka är ju trevligt för dom, de är bara de att dom inte är så många numera. År 2000 producerade USA 3,7 miljoner ton aluminium och redan då var man kraftigt beroende av import. Förra året producerade USA inte mer än 670 tusen ton av metallen. På 25 år har man alltså tappat 3 miljoner ton produktion, men tro då inte att man för det har minskat behovet av metall, snarare tvärt om.
Lösningen på den något skeva ekvationen heter Kanada, landet med skaplig produktion av både el och aluminium. Nu ska den produktionen straffbeskattas. Förra året importerade USA totalt 5,46 milj ton aluminium och av det kom 3,08 milj ton från Kanada. Nu tror analytiker att denna volym kommer att dirigeras om till Europa och andra delar av världen samtidigt som produktion från Mellanöstern ska skeppas över till USA. Det tror inte jag, utan min bild är snarare att USA efter en tid kommer att behöva backa på tull-
beslutet för åtminstone Kanada och México, den inhemska tillverkningsindustrin kommer annars att gå på knäna. Kanske hinner Trump backa på beslutet redan innan det träder i kraft, och då har vi bara fått ett par månader med turbulens. Vill det sig illa kan vi få en uppgång i priserna och inte bara i premierna. Vi kan också få en backwardationsituation, ja egentligen har vi redan nu tendenser till det, där cashpriserna går upp mer än terminerna. Teorin här är ju den att backwardation uppkommer när det uppstår en bristsituation, och en bristsituation kan vi ju nu säga att vi har. Dvs i det korta perspektivet så har vi en bristsituation då aktörer försöker få in leveranser av metall innan de nya tarifferna träder i kraft. Om du vore tillverkare av något i USA som innefattar aluminium, skulle du då inte idag då jobba häcken av dig för att få tag i metall innan prisuppgången. Och samtidigt, om du hade metall skulle du då inte sitta och tjuvhålla på den så länge du bara kunde och gambla på att tarifferna inte förhandlas bort i första taget. För att sammanfatta, det kan bli lite rörigt den närmaste tiden. Risk finns på både upp och nersidan så ta det försiktigt. Lycka till!
Ps. Det finns också en bok kallad Stackars Pettson. Ds
Text av Åsa Wikberg Nilsson, professor i Design, Luleå tekniska universitet, i samverkan med företrädare för Sveriges designuniversitet och -högskolor, företrädare för SVID, Svensk Form, Svenska Designsällskapet, Svenska Designakademien, Design Leadership Community, Form/ Design Center och svenska designers och designföretag.
Regeringen har initierat en utredning om att slå ihop Moderna museet, ArkDes och Statens konstråd (DN 25 juni 2024) för att skapa ett gemensamt nav för arkitektur, design och konst. Trots Sveriges politik för gestaltad livsmiljö (Prop. 2017/18:110), som förespråkar att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart och jämlikt samhälle, förbises ofta design som ett självständigt område i myndighetsbeslut. Gestaltad livsmiljö inkluderar all design vi möter i vardagen, från skyltning och produkter till informationssystem och offentliga tjänster. För att verkligen förbättra våra gestaltade livsmiljöer måste design få en central roll i beslut, tillsammans med arkitektur och konst. En väl gestaltad livsmiljö är inte bara den byggda miljön utan allt som finns designat runt omkring oss, se dig omkring, det är en hel del! Regeringen satsar på teknik med motivationen att Sveriges välstånd vilar på teknisk innovation och att denna kompetens kan bidra till klimatomställning och konkurrenskraft (DN 6 juni 2024). Utan en djupare förståelse för hur artefakter, människor och miljö fungerar i samspel räcker ny teknik inte tillräckligt långt. Behovet av detta samspel är en av orsakerna till att design som
kunskapsområde uppstod, och att design kommit att bli ett centralt verktyg för förändringsarbete med utgångspunkt i människa och hållbarhet. Många ser design som enbart fokuserat på ”en vacker yta” men det är så mycket mer. När det gäller såväl fysiska som digitala produkter och tjänster är design avgörande för att skapa tydlighet, funktionalitet och en god användarupplevelse. Men en djupare förståelse av värdet av att det som är designat i vår omvärld, som påverkar vår dagliga livskvalitet, tycks osynligt för allmänheten och faller mellan stolarna i politiken. Design är varken teknik, arkitektur eller konst, utan ett eget kunskapsområde med flera möjliga synergier och samarbeten med de andra områdena. God design är en kunskapsintensiv praktik, det är en systematik för att se alternativ och skapa värde, samt en strategisk, kreativ och estetiskt driven utvecklingskraft, och det är allt detta samtidigt. Design är erkänt bra på att hantera komplexa problem och skapa innovation utifrån svåra utmaningar, något som samhället verkligen behöver idag.
För att design som kunskapsområde ska uppmärksammas behöver allmänheten använda sin påverkansmöjlighet i hur vår designade omvärld fungerar, och regeringen med företrädare måste öka sin kunskap om värdet av design.
Inför fler utbildningsinitiativ från förskola till universitet och medvetandehöjande kampanjer om designens betydelse inom olika samhällsområden. Vad skulle hända med Sveriges innovationsförmåga om alla barn självklart hade design på schemat och fick utveckla kopplingen mellan hjärna och hand och öva sina kreativa förmågor? Vad skulle hända med företagens innovations- och konkurrensförmåga om teknik-, handels- och ekonomutbildningar införde obligatoriska kurser i design? Vad skulle hända med våra samhällsutmaningar om det gjordes lika stora satsningar på design som på teknik?
Gör design till en integrerad del av all statlig planering och policyutveckling. I Helsingfors finns en statsdesigner med uppgift att bidra till hela stadens organisation, stimulera användningen av design i all offentlig verksamhet och involvera invånarna samt utveckla stadens internationella designprofil. I såväl Danmark som Norge arbetar designorganisationerna nära departementen för att utveckla företag och innovationskraft i hållbar riktning med mycket goda resultat.
Genom ökad kunskap om design hos både allmänhet och politiken kan vi bättre nyttja de förmågor som finns och säkerställa att vår gestaltade livsmiljö är genomtänkt, funktionell och estetiskt tilltalande. Det är dags att politiker och beslutsfattare förstår och använder design strategiskt för att skapa ett bättre vardagsliv, ökad konkurrenskraft och en hållbar framtid för alla.
www.profilgruppen.se
Vill du också synas här?
Kontakta Torbjörn Larsson så berättar han mer om hur du kan synas här och på www.aluminium.nu
Torbjörn Larsson, 0708-18 81 00 torbjorn.larsson@nortuna.se www.hydal.se
www.klarvik.se
www.hydro.com
www.voilap.com
3M SVENSKA AB
191 89 Sollentuna
Tel: 08-92 21 50
Fax: 08-92 22 88
Kontakt: Elisabet Englund www.3M.com/se/lim
AHLINS I HABO AB
Lilla Fiskebäck 5 566 91 Habo
Tel: 036-460 60
Kontakt: Johan Gustafsson Tel: 036-485 51 www.ahlins.com
AHLSELL MASKIN AB
Södra Vägen 10 702 27 Örebro
Tel: 019-19 79 90 Fax: 019-18 52 45 www.ahlsellmaskin.se
A-LACKERING AB
Hjärtlandavägen 24, 576 33 Sävsjö Tel: 0382-676 70 www.alackering.se
ALUMINIUMFÖRLAGET
Bruksvägen 16, 730 61 Virsbo Tel: 0223-360 60
Mob: 0708-45 09 39
Kontakt: Staffan Mattson staffan@alumin.se
ALU-S AB
Exportgatan 67B 422 46 Hisings Backa Tel: 031-91 46 85 www.alu-s.se
ALUTRADE AB
Älgvägen 10 352 45 Växjö Tel: 0470-745400 www.aluminium.se
BEIJER INDUSTRI AB
Jägershillgatan 16 213 75 Malmö 040-35 83 00 info@beijerind.se
BODYCOTE YTBEHANDLING AB
Mossvägen 4, 641 49 Katrineholm Tel: 0150-778 00 sales.sverige@bodycote.com www.bodycote.se
BRINK FÖRNICKLINGSFABRIKEN AB
Box 3017
600 03 Norrköping
Tel: 011-21 96 90
Fax: 011-18 86 63
Kontakt: Björn Brink www.brinkfornickling.se
BÜHLER AB
Krusegatan 19
212 25 Malmö
Tel: 040-24 59 00 Fax: 040-24 59 95 www.buhlergroup.com/die-casting
CANDOR SWEDEN AB
Kontakt: Jörgen Pettersson Tel: 011-21 75 00 info@candorsweden.com www.candorsweden.com
CHEMETALL AB
Backa Strandgata 18
422 46 Hisings Backa Tel: 0171-46 86 00 Fax: 031-254 497 www.chemetall.com
COREMA SVETSEKONOMI AB
Box 237
433 24 Partille
Tel: 031-336 36 82
Fax: 031-336 36 81 info@corema.se www.corema.se
COVENTYA AB
Ödegärdsgatan 3
504 64 Borås
Tel: 033-20 28 40 www.coventya.com
E2 SYSTEMS
Strömlundsgatan 3, 507 62 Borås
Tel: 033-20 88 40 e2@e2systems.se www.e2systems.se
ELEMENT MATERI-
ALS TECHNOLOGY
Box 1340, 581 13 Linköping
Tel: 013-16 90 00
Fax: 013-16 90 20 www.element.com/se
HOLSBY METALL AB
Vetlandavägen 48, 574 53 Holsbybrunn
Tel: 0383-24 60 00
Fax: 0383-76 39 43 hapab@hydal.com www.hydal.se
HYDAL COMPONENTS AB
Tomasbacken 6, 574 37 Vetlanda
Tel: 0383-76 39 40 hapab@hydal.com www.hydal.se
HYDRO
Metallvägen
574 81 Vetlanda
Tel: 0383-941 00
Fax: 0383-154 35 www.hydroextrusions.com info.profiler.se@hydro.com
INTERAL AB
Box 119, 566 22 Habo
Tel: 036-486 80
Kontakt: Niclas Fotsjö www.interal.se
KMC YTBEHANDLING AB
Fakturavägen 6
175 62 Järfälla
Tel: 08-445 84 40
Fax: 08-445 84 49 info@kmc.se www.kmc.se
MACDERMID SCANDINAVIA AB
Box 83
601 02 Norrköping
Tel: 011-36 74 70
Fax: 011-36 74 90 macdscandinavia@macdermid.com www.macdermid.com/industrial
MICOR AB
Industrigatan 10, 312 34 Laholm Tel: 0430-492 24 stig.nicklasson@micor.se www.micor.se
MASTEC CCTECH AB
Industrivägen 20 523 90 Ulricehamn Tel: 010-218 13 39 www.mastec.se
MM TECH CAST AB
Skjulstagatan 3 632 29 Eskilstuna
Tel: 016-12 08 06
Fax: 016-12 14 35 www.mmtechcast.se info@mmtechcast.se
MÄKELÄ ALU AB
Olofsgatan 1
364 30 Åseda
Tel: 0703-242 444
Kontakt: Anders Bengtsson anders.bengtsson@alu.se www.alu.se
MÖNSTERÅS METALL AB
Box 43
383 21 Mönsterås Tel: 0499-495 00 www.monsterasmetall.se
NORDISK ALU PROFIL
Industrivägen 17, 302 41 Halmstad Tel: 035-22 75 30 info@nordiskaluprofil.se www.nordiskaluprofil.se
PALLCO AB
Box 2023, 574 02 Ekenässjön Tel: 0383-348 00
Kontakt: Fredrik Hedberg www.pallco.se
POLLUX YTBEHANDLING AB
Östgärde Industriväg 406
417 29 Göteborg
Tel: 031-55 05 04
Fax: 031-55 19 55
Kontakt: Tony Lembing Susanne Nielsen www.polluxytbehandling.se
PROFILGRUPPEN
Box 36
360 70 Åseda
Tel: 0474-550 00
Fax: 0474-711 28 info@profilgruppen.se www.profilgruppen.se
PYROTEK SCANDINAVIA AB
Box 53
668 92 Ed
Tel: 0534-620 00
Fax: 0534-620 01
Kontakt: Lennart Skoogh lensko@pyrotek.com
Kontakt: Rune Heggland runheg@pyrotek.com
Kontakt: Kent Smit kensmi@pyrotek.com www.pyrotek.com
SARLIN FURNACES AB
Regattagatan 13
723 48 Västerås
Tel: 021-10 98 00
Kontakt: Magnus Bergman
Tel: 070-644 80 82
SIKA SVERIGE AB
Box 8061
163 08 Spånga
Tel: 08-621 89 00
Fax: 08-621 89 89 info@se.sika.com www.sika.se
SJØLUND A/S, PROFILVALSTEKNIK
Tel: +45 7699 1777
Fax: +45 7557 4917
Kontakt: Søren Ravn Jensen sr@sjoelund.dk www.sjoelund.dk
STENA ALUMINIUM AB
Box 44, 343 21 Älmhult
Tel: 010-445 95 00
Kontakt: Erik Petré
erik.petre@stenaaluminium.com www.stenaaluminium.com
TESA AB
Box 10275, 434 23 Kungsbacka
Tel: 0300-553 00
Fax: 0300-194 94 customerservice.se@tesa.com www.tesa.se
VOILÀP SCANDINAVIA AB
Box 123, 575 21 Eksjö
Tel: 0381-143 80
Fax: 0381-61 12 76
Kontakt: Richard Münch www.voilap.com
VÅ PRESSGJUTERI AB
Ås, 330 10 Bredaryd
Tel: 0371-708 80
Fax: 0371-708 90
Kontakt: Anders Jendrot www.vapress.se
YTCENTER I
UPPLANDS VÄSBY AB
Turbingatan 3
195 60 Arlandastad
Tel: 08-590 750 50
Fax: 08-590 750 22
Kontakt: Hans Brammer info@ytcenter.se www.ytcenter.se
LEGOARBETEN
Anodisering
Ahlins i Habo AB
Bockning
Extral
Holsby Metall AB
Hydro
ProfilGruppen
Rullbockning
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Hydroformning Hydro
Kapning
Ahlins i Habo AB
A-Lackering AB
Extral
Hydro
Interal AB
PALLCO AB ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Montering
Ahlins i Habo AB
A-Lackering AB
Extral
Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro
Interal AB
ProfilGruppen
Profilbearbetning
A-Lackering AB
Holsby Metall AB Interal AB PALLCO AB ProfilGruppen
Skärande bearbetning
A-Lackering AB Alutrade AB Extral
Holsby Metall AB Hydal Components AB Hydro Interal AB PALLCO AB
ProfilGruppen
Sjølund A/S, Profilvalsteknik
Smide/Varmpressning
Holsby Metall AB
Trumling
Ahlins i Habo AB
MASKINER FÖR
SKÄRANDE
BEARBETNING
CNC-maskiner för
aluminiumbearbetning
Ahlsell Maskin AB
CNC-maskiner för
profilbeabetning
Ahlsell Maskin AB
Maskinpartner AB
Voilàp Scandinavia AB
Borr-, gäng- och fräsenheter E2 Systems
Fräsning
Voilàp Scandinavia AB
Kapning
Voilàp Scandinavia AB
Stansning
Voilàp Scandinavia AB
VERKTYG FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
Dormer Pramet AB
Kapning Micor AB
LEGOARBETEN
Friction Stir Welding Hydro
Svetsning
Alu-S AB
Extral
PALLCO AB
MASKINER
Svetsmaskiner
Corema svetsekonomi AB
Tillsatsmaterial
Corema svetsekonomi AB
MATERIAL
Lim
3M Svenska AB-3M Industrilim
Sika Sverige AB
Lod, fluss
COREMA SVETSEKONOMI AB
Tejp
3M Svenska AB-3M Industritejp Tesa AB
RÅDGIVNING/ UTBILNING
Svetsning
AluminiumFörlaget
Element Materials Technology AB
Gjuteriförnödenheter
Allt för gjuteriet
G & L Beijer Industri AB
Avgasningsenheter Pyrotek Scandinavia AB
Blacker
Pyrotek Scandinavia AB
Eldfasta produkter Pyrotek Scandinavia AB
Flussmedel
Pyrotek Scandinavia AB
Isolationsprodukter Pyrotek Scandinavia AB
Keramiska filter Pyrotek Scandinavia AB
Pressgjutmaskiner Bühler AB
G & L Beijer Industri AB
Prototyptillverkning för gjutgods
Mifa Aluminium bv
Service och underhåll Sarlin Furnaces AB
Smält- och värmebehandlingsanläggningar Sarlin Furnaces AB
Bearbetning av gjutgods
Mönsterås Metall AB Swedmec AB
Kokillgjutning
MM Tech Cast AB
Mönsterås Metall AB
Metallgjuteri Beckmans Gjuteri
Precisionsgjutning
Mifa Aluminium bv MM Tech Cast AB
Pressgjutning
Interal AB
Mönsterås Metall AB VÅ Pressgjuteri AB
Sandgjutning
Mönsterås Metall AB Nya Elektrogjuteriet AB Swedmec AB
Information
Litteratur, läromedel AluminiumFörlaget
Chemetall AB
Silikon
Alcan Nordic AB
Silikongummi
Alcan Nordic AB
Tillsatsmedel, färg, lack, papp o plast Alcan Nordic AB
Analystjänster
Element Materials Technology AB Materialeprøvning
Materialprovning Materialeprøvning
Skadeutredningrar
Element Materials Technology AB Materialeprøvning
Metallförsäljning
Gjutaluminium
Stena Aluminium AB
Plåt, lackerad
Profiler, rör
Alutrade AB Holsby Metall AB Hydro
Mäkelä Alu AB ProfilGruppen
Plåt, slät Alutrade AB
Profiler, special Alu-S AB
Alutrade AB Extral
Holsby Metall AB
Hydro
Mäkelä Alu AB
Nordisk Alu Profil ProfilGruppen
Profiler, standard Alu-S AB Extral
Sandwich paneler Alu-S AB
Tvättsystem
KMC Ytbehandling AB
Konstruktörskurser
AluminiumFörlaget
Svetskurser
AluminiumFörlaget
Element Materials Technology AB
Ytbehandlingskurser
Chemetall AB
Element Materials Technology AB
Ytbehandling
LEGOARBETEN
Alutin
ProfilGruppen
Anodisering
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB Extral
Hydro
Mastec CCTech AB
Mäkelä Alu AB
Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
CompCote
Bodycote Ytbehandling AB
Decoral
Hydro
Dekorativ slipning
Bodycote Ytbehandling AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Brink Förnicklingsfabriken AB
E-Clips
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Elpolering
Pollux Ytbehandling AB
Glaspärleblästring
Bodycote Ytbehandling AB
Gulkromatering
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering
Bodycote Ytbehandling AB Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Hårdanodisering och beläggning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB
Infärgning
Ahlins i Habo AB
Bodycote Ytbehandling AB
Extral
Hydro
Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen
Kemisk förnickling
Bodycote Ytbehandling AB
Brink Förnicklingsfabriken AB
Keronitebehandling
Brink Förnicklingsfabriken AB
Kromatering
Chemetall AB Extral
Hydro
Ytcenter i UpplandsVäsby AB
Mekanisk polering
Brink Förnicklingsfabriken AB Extral Hydro
Nedox
Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv
Nickel/tenn
Mifa Aluminium bv ProfilGruppen
Passivering Mastec CCTech AB
Pulverlackering A-Lackering AB
Mäkelä Alu AB PALLCO AB
Slipning Extral Hydro
Teflonbeläggning
Bodycote Ytbehandling AB
Trumling
Ahlins i Habo AB Pollux Ytbehandling AB ProfilGruppen
Tufram
Bodycote Ytbehandling AB Mifa Aluminium bv
KEMIKALIER OCH PROCESSER FÖR: Anodisering
Chemetall AB Coventya AB
Avfettning
Chemetall AB Coventya AB
Skärvätskor Chemetall AB
Kromfri ytbehandling Candor Sweden AB Chemetall AB
MASKINER OCH
KEMIKALIER FÖR: Anodisering Candor Sweden AB
Avfettning
MacDermid Scandinavia AB
Blästermaskiner
Burco Blästermaskiner AB KMC Ytbehandling AB
Eftertätning
Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Elektrolytisk metallbeläggning
Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Fosfatering
MacDermid Scandinavia AB Ytteknik AB
Infärgning
Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Kemisk metallbeläggning Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Kromfri passivering Coventya AB MacDermid Scandinavia AB
Smörjmedel Chemetall AB
Trumlingsmaskiner
G & L Beijer Industri AB KMC Ytbehandling AB
RÅDGIVNING
Ytbehandling, allmänt Bodycote Ytbehandling AB Brink Förnicklingsfabriken AB Chemetall AB Element Materials Technology AB
Företag:
Adress & postadress:
Kontaktperson + underskrift:
Hemsida:
Org.nr:
vill även prenumerera på Aluminium Scandinavia.
LEGOARBETEN
☐ Bockning
☐ CNC-Stansning
☐ Kapning
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Montering
☐ Perforering
☐ Profilbearbetning
☐ Skärande bearbetning
☐ Smidning
MASKINER FÖR SKÄRANDE BEARBETNING
☐ CNC-maskiner för profilbearbetning
☐ Bockning
☐ Fräsning
☐ Kapning
☐ Kundanpassade maskiner för profilbearbetning
☐ Stansning
VERKTYG FÖR
SKÄRANDE BEARBETNING
☐ Diamantverktyg
Fogning
LEGOARBETEN
☐ Explosionssvetsning
☐ Friction Stir Welding
☐ Lödning
☐ MIG-svetsning
☐ Nitning
☐ Reparationssvetsning
☐ TIG-svetsning
MASKINER
☐ Mekaniserad svetsning
☐ TIG- & MIGsvetsutrustningar
☐ Motståndssvets
☐ Plasmasvets
☐ Svetsmaskiner
☐ Tillsatsmaterial
MATERIAL
☐ Fästelement
☐ Blindnitar
☐ Självstansande nitar
☐ Stuknitning
☐ Gänginsatser
☐ Specialskruv
☐ Lim
☐ Lod, fluss
☐ Tillsatsmaterial svetsning
☐ Tejp
☐ Fästelement titan
RÅDGIVNING
☐ Svetsning
Gjuteriförnödenheter
☐ Allt för gjuteriet
☐ Avgasningsenheter
☐ Blacker
☐ Eldfasta produkter
☐ Flussmedel
☐ Isolationsprodukter
☐ Keramiska filter
☐ Kokiller och verktyg
☐ Pressgjutmaskiner
☐ Prototyptillverkning för gjutgods
☐ Smält- och värmebehandlingsanläggningar
☐ Smältpreparat
☐ Bearbetning av gjutgods
☐ Kallflytpressning
☐ Kokillgjutning
☐ Lågtrycksgjutning
☐ Metallgjutning
☐ Modelltillverkning
☐ Precisionsgjutning
☐ Pressgjutning
☐ Sandgjutning
☐ Smide
Information
☐ Litteratur, läromedel
☐ Konstruktionsfirma
E-post:
Telefon:
Insändes till: Aluminium Scandinavia, Romfartuna, Nortuna SE-725 94 Västerås E-post: aluminium@nortuna.se
☐ Analystjänster
☐ Skadeutredningrar
Metallförsäljning
☐ Band, lackerade
☐ Band, olackerade
☐ Börsaffärer
☐ Gjutaluminium
☐ Plåt, lackerad
☐ Plåt, olackerad
☐ Plåt, slät
☐ Profiler, rör
☐ Profiler, special
☐ Råvaror
Utbildning
☐ Konstruktörskurser
☐ Svetskurser
RÅDGIVNING
☐ Ytbehandling, allmänt
LEGOARBETEN
☐ Anodisering
☐ Beläggning av skyddsplast
☐ Blästring
☐ Dekorativ slipning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Elförtenning
☐ Elpolering
☐ Glaspärleblästring
☐ Gulkromatering
☐ Hårdanodisering
☐ Hårdanodisering och beläggning
☐ Infärgning
☐ Kemisk förnickling
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kemisk polering
☐ Kromatering
☐ Lackering
☐ Mekanisk polering
☐ Metalonbeläggning
☐ Nickel/tenn
☐ Pulverlackering
☐ Screentryck
☐ Silketryckning
☐ Slipning
☐ Tampongtryckning
☐ Teflonbeläggning
☐ Trumling
MASKINER FÖR
ANODISERING
☐ Likriktare
MASKINER OCH KEMIKALIER FÖR
☐ Avfettning
☐ Blästermaskiner
☐ Blästring
☐ Eftertätning
☐ Elektrolytisk metallbeläggning
☐ Fosfatering
☐ Infärgning
☐ Kemisk metallbeläggning
☐ Kromatering
☐ Slungrensmaskiner
☐ Trumlingsmaskiner
FÖRSLAG PÅ EGNA RUBRIKER
Markera med kryss de rubriker du vill finnas under – du kan också ge förslag på egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och år är SEK 400:- exklusive moms. Minimum 1 års införande. Om du inte är prenumerant på Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan på talongen ovan.
Nu kan du prenumerera gratis på vår digitala tidning på nätet. Anmäl dig till vårt nyhetsbrev på vår hemsida. Känner du någon du vill tipsa om tidningen så gör det!
Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta värdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrågor på neutral mark.
— Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB
Du får inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrågor och ett brett nätverk, utan också tillgång till intressanta seminarier och medlemsförmåner.
Kontakta oss så berättar vi mer, eller läs om fördelarna på www.svensktaluminium.se
