En dold kraft bakom framtidens aluminiumlösningar ProfilGruppen Àr lösningspartern bakom dagens mÄnga smarta aluminiumprodukter. Med skrÀddarsydda aluminiumprofiler och komponenter kan vi spela en avgörande roll i att forma morgondagens hÄllbara produkter.
VĂ€lkommen till ProfilGruppen - www.ProfilGruppen.se
INNEHĂ LL
Kackel i grönsakslandet
Krönika av Anders Ohlsson
14 47 Är Àr vÀl ingen Älder, eller?
Krönika av Staffan Zetterström
17 Skrotsortering â den bĂ€sta sorteringen Ă€r den som inte behövs
Text av Tomas Liljenfors
22 Handlingsplan för att sÀkra Europas aluminiumindustri
Text av Patrik Ragnarsson
22 Ny rapport redovisar koldioxidutslÀppen frÄn den europeiska aluminiumindustrin
24 Hydro och Rio Tinto satsar pÄ koldioxidinfÄngning för aluminiumsmÀltverk
26 Svensk design â en outnyttjad konkurrensfördel
Dag Holmgren reflekterar
28 En vision för framtidens aluminiumproduktion
32 IAC stÀrker sin position med förvÀrvet av Nyströms Pressgjuteri
34 Medlemssidor
Information frÄn Svenskt Aluminium
36 Metallbulletiner Börsnytt
38 Design: den förbisedda pusselbiten i samhÀllet
NĂSTA NUMMER 2/2025
Utgivning: 11 april 2025
Materialdag: 28 mars 2025
Omslag: Arbete med gjuteriprodukter i aluminium. Foto: Norsk Hydro ASA
ALUMINIUM SCANDINAVIA Nr. 1 · Februari 2025 · Ă rgĂ„ng 42 · ISSN 0282-2628 UTGIVARE Nortuna HerrgĂ„rd AB · Romfartuna Nortuna · 725 94 VĂ€sterĂ„s · aluminium@nortuna.se · www.aluminium.nu CHEFREDAKTĂR/ANSVARIG UTGIVARE Torbjörn Larsson torbjorn.larsson@nortuna.se I REDAKTIONEN Anders Ohlsson ao.ohlsson@telia.se · Tomas Liljenfors tomas.liljenfors@bryne.se · Patrik Ragnarsson ragnarsson.consulting@gmail.com · Lars-Inge Arwidson lars-inge.arwidson@svensktaluminium.se PRODUKTION OCH LAYOUT Marie Andersson, Creatiff marie@creatiff.se ANNONSMATERIAL annons.aluminium@nortuna.se ANNONSER BOKNING/FĂRSĂLJNING Kontakta Torbjörn Larsson · Tel. 0708-18 81 00 · torbjorn.larsson@nortuna.se
ALUMINIUMFOLIE FORTSATT EN HUSHĂ LLSFAVORIT
En ny undersökning frÄn EAFA visar att aluminiumfolie Àr en oumbÀrlig hushÄllsprodukt i Europa. 67 % av de tillfrÄgade anvÀnder folie för att slÄ in eller tÀcka mat, sÀrskilt i Frankrike (75 %), Spanien (74 %) och Italien (72 %). Folien Àr ocksÄ populÀr vid bakning
(44 %) och grillning (36 %), med högst anvĂ€ndning av grillfolie i Polen och Tyskland. Yngre generationer, sĂ€rskilt 25â34-Ă„ringar, Ă€r de flitigaste anvĂ€ndarna.
Alternativa produkter som plastfilm (54 %) och Äterförslutningsbara burkar (50 %) anvÀnds ocksÄ,
men EAFA betonar vikten av att lyfta fram aluminiumfoliens Ätervinningsfördelar.
LÀs mer pÄ https://www. alufoil.org/media-releases-2/ new-survey-showshigh-use-of-aluminium-householdfoil-across-europe
Elumatec och Emmegi blir VoilĂ p Scandinavia
Elumatec Skandinavien och Emmegi Scandinavia gÄr samman och bildar Voilà p Scandinavia
AB i Sverige med dotterbolaget Voilà p Norway AS. SamgÄendet Àr en del av Voilà p-koncernens strategi att samla sin expertis inom bearbetningsmaskiner och bredda sitt erbjudande.
Större produktutbud och bÀttre service
âą Someco âPVC-bearbetning
âą Keraglass âGlasbearbetning
âą Imecon â Digital skyltning
âą VoilĂ p Digital âDigitala utstĂ€llningsrum
VoilĂ p expanderar inom glas
Fusionen stÀrker servicen och effektiviteten för kunder i Skandinavien, Finland, Estland och Island. Voilà p Scandinavia utökar sitt produktutbud med fler varumÀrken, inklusive:
förpacknings- och avfallsdirektiv nu i kraft
11 februari 2025 trÀdde EU:s nya förpacknings- och avfallsdirektiv i kraft, med en övergÄngsperiod fram till augusti 2026. Direktivet syftar till att minska avfall
och frÀmja en mer hÄllbar anvÀndning av material genom strÀngare krav pÄ Ätervinning, minskad engÄngsanvÀndning och ökad cirkulÀritet i förpacknings-
industrin. För aluminiumindustrin innebÀr detta nya möjligheter att lyfta fram materialets Ätervinningsbarhet och lÄga miljöpÄverkan. Branschen uppma-
nas att anpassa sig till de nya reglerna och utnyttja aluminiumets fördelar i den cirkulÀra ekonomin.
Voilà p Group har Àven köpt en 51 % andel i Mappi International, en ledande tillverkare av glasbearbetningsmaskiner, vilket stÀrker koncernens position i branschen.
Vi levererar kundanpassade aluminiumlegeringar av Ätervunnet material.
Hög kvalitet, leveransprecision och lÄg klimatpÄverkan Àr vÄrt löfte till dig som kund.
Kontakta oss, sÄ hjÀlper vi ditt företag in i aluminium-loopen med vÄra klimatsmarta legeringar!
LÀs mer pÄ stenaaluminium.com
Den tyska verktygsmaskinindustrin stÄr stark i den internationella konkurrensen trots utmaningar, sÀger VDW:s ordförande Franz-Xaver Bernhard vid föreningens Ärskonferens.
Tysk verktygsmaskinindustri behÄller sin globala position trots utmaningar
Den tyska verktygsmaskinindustrin fortsÀtter att hÀvda sig i den globala konkurrensen trots ekonomiska utmaningar, enligt VDW:s (Tyska Verktygsmaskinbyggarnas Förening) senaste rapport. Under 2024 var Tyskland den nÀst största producenten av verktygsmaskiner efter Kina och delade förstaplatsen i exportvolym.
Trots fallande efterfrÄgan och osÀkerheter pÄ de viktiga marknaderna USA och Kina, investerar den tyska industrin cirka 3 % av sin omsÀttning i forskning och utveckling. Dessutom har branschen fortsatt att öka sin arbetsstyrka, vilket möjliggör flexibilitet i tuffa tider.
VDW:s prognos för 2025 pekar dock pÄ en produktionsminskning med 10 % till 13,3 miljarder euro, frÀmst pÄ grund av krisen inom fordonsindustrin och minskad konsumtion i Europa. Samtidigt ser branschen möjligheter i diversifiering mot nya marknader som Indien och Sydostasien, samt i tillvÀxtsektorer som flygindustri, medicinteknik, förnybar energi och elektronik.
VDW efterlyser nu politiska reformer för att minska byrÄkrati, sÀnka energikostnader och förbÀttra digitaliseringen, vilket skulle stÀrka industrins konkurrenskraft ytterligare.
Tysk aluminiumindustri fortsatt under press â osĂ€kerhet inför 2025
Den tyska aluminiumindustrin stÄr fortsatt inför stora utmaningar, med sjunkande produktionsvolymer för tredje Äret i rad. Rob van Gils, ordförande för Aluminium Deutschland (AD), betonar vikten av att nÀsta tyska regering prioriterar industrins konkurrenskraft.
â VĂ„r bransch Ă€r innovativ och tekniskt förstklassig, men politiska hinder mĂ„ste undanröjas för att Ă„terstĂ€lla vĂ„r internationella konkurrenskraft, sĂ€ger van Gils.
Produktionstapp 2024 â Ă„terhĂ€mtning uteblev
âą Under 2024 minskade den totala aluminiumproduktionen i Tyskland med 2 % till cirka 2,7 miljoner ton.
⹠à tervunnen aluminium var den enda sektorn som ökade, med 3 % upp till 648 000 ton under fjÀrde kvartalet.
⹠Halvfabrikat sÄg en fortsatt nedgÄng, med 11 raka kvartal av minskad produktion. Den totala volymen föll till 2,3 miljoner ton (-3 %), dÀr strÀngpressade produkter sjönk med 7 % och valsade produkter minskade med 2 %.
Försiktig prognos för 2025
Industrin ser ingen snabb vÀndning 2025.
â Det krĂ€vs tydliga politiska Ă„tgĂ€rder direkt efter koalitionsförhandlingarna för att Ă„terupprĂ€tta förtroendet och fĂ„ ekonomin att vĂ€nda, sĂ€ger van Gils.
Aluminium Deutschland har formulerat sex konkreta krav till regeringen, dÀr huvudmÄlet Àr att stÀrka den internationella konkurrenskraften genom smart politik frÄn dag ett.
Rob van Gils, ordförande för Aluminium Deutschland
Med framtiden i Ätanke
Vi Ă€r fast beslutna att hjĂ€lpa dig att uppnĂ„ en mer hĂ„llbar framtid. VĂ„ra erbjudanden strĂ€cker sig frĂ„n Ă„tervunnet aluminium med lĂ„ga koldioxidutslĂ€pp till skrĂ€ddarsydda tjĂ€nster som Ă€r utformade för att minska ditt CO2-fotavtryck och stödja dig pĂ„ din hĂ„llbarhetsresa. För att hjĂ€lpa dig att ta nĂ€sta steg har vi utvecklat ett koncept som heter Hydro Extrusions Partner Packages, med tre olika paket, vart och ett noggrant utformat för att uppfylla dina specifika behov. Tillsammans kan vi arbeta för att minimera din miljöpĂ„verkan och uppfylla kraven pĂ„ en grönare morgondag. Ăr du redan pĂ„ vĂ€g?
Visa mig nÀsta steg
Aluminiumindustrin i USA varnar för nya tullar pÄ nordamerikansk handel
President Donald Trump meddelade nyligen att USA inför 25 % tullar pÄ import frÄn Kanada och Mexiko, samt 10 % tullar pÄ import frÄn Kina. Efter förhandlingar pausades dock de nordamerikanska tullarna i en mÄnad, medan de kinesiska tullarna förblir oförÀndrade.
Aluminum Association har reagerat pÄ beslutet och betonar vikten av stark handelstillsyn inom Nordamerika, men utan tullar pÄ aluminiumflöden mellan lÀnderna.
â USA Ă€r en global ledare inom aluminiumproduktion, men vi Ă€r beroende av import frĂ„n Kanada och Mexiko. Att försvĂ„ra denna handel skulle skada den inhemska industrin, sĂ€ger Charles Johnson, vd för
Aluminum Association.
USA:s aluminiumindustri Àr avgörande för bÄde ekonomin och försvarsindustrin, med material som anvÀnds i allt frÄn
fordon och flygplan till elnÀt och militÀra system. Branschen genererar 228 miljarder dollar i ekonomisk produktion och sysselsÀtter 700 000 personer. Trots ökande investeringar i USA:s aluminiumsektor importeras tvÄ tredjedelar av primÀraluminiumet frÄn Kanada, eftersom de inhemska smÀltverken inte kan tÀcka efterfrÄgan.
Aluminum Association uppmanar nu den amerikanska administrationen att undanta aluminium frÄn tullarna, samtidigt som de stödjer fortsatta ÄtgÀrder mot orÀttvis kinesisk handel.
â Det krĂ€vs mĂ„ngmiljardinvesteringar under flera decennier för att USA ska bli sjĂ€lvförsörjande pĂ„ aluminium, och tills dess mĂ„ste vi ha en stabil och förutsĂ€gbar handel med vĂ„ra nordamerikanska grannar, avslutar Johnson.
ALUMINIUM I FRAMTIDENS VINDTURBINER
Speira och Bayards har utvecklat ett nytt koncept för vindturbiner dÀr aluminium ersÀtter glasfiberförstÀrkt plast (GRP) och stÄl i konstruktionen av turbinhus. Lösningen ger flera fördelar:
⹠18 % lÀgre vikt Àn GRP
⹠67 % lÀgre CO2-utslÀpp vid produktion
⹠100 % Ätervinningsbart vid varje livscykelslut
Aluminiums hÄllbarhet, lÄga vikt och korrosionsbe-
stÀndighet gör det till ett effektivt och miljövÀnligt alternativ i vindkraftsindustrin. Dessutom krÀver aluminium betydligt mindre energi vid Ätervinning, vilket ytterligare förbÀttrar den klimatmÀssiga balansen.
â Det Ă€r dags att driva materialomstĂ€llningen inom vindkraft. Aluminium öppnar en ny dimension av hĂ„llbarhet,sĂ€ger Reinhard Pritzlaff, teknisk rĂ„dgivare pĂ„ Speira.
Charles Johnson, vd för Aluminum Association.
Reinhard Pritzlaff, teknisk rÄdgivare pÄ Speira
Skandinaviens största pulverlackerare av aluminiumprofiler
Vi lackerar och bearbetar aluminium med fokus pÄ hÄllbarhet
alackering.se lackering ab
Diplom
Ebba Andersson har vid genomgÄngen kurs i hÄllbarhet för ledningsgrupper inhÀmtat kunskaper om aluminium, hÄllbarhet, produktkedjan, stand- arder och Ätervinning. DÀri ingÄr berÀkningsmodeller för legeringsval, tillverkningsmetoder och produkt- anvÀndning för aluminiumgods.
Diö 2023-03-10 Bryne AB
Utbildningar inom aluminium
bryne.se
Utbildningsansvarig, Bryne AB
Bryne AB info@bryne.se www.bryne.se
HÄllbarhet för inköpare, Aluminiumkunskap, SmÀltugnar och process, Gjuteriteknik grundkurs, Pressgjutning för konstruktörer, Analys av aluminium, eller kundspecifikt.
Australien satsar pÄ aluminiumindustrins framtid
Den australiska regeringen har beslutat att stödja landets aluminiumindustri med produktionskrediter pÄ 2 miljarder australiska dollar, som en del av initiativet Future Made in Australia. Satsningen syftar till att sÀkerstÀlla konkurrenskraftig och mer klimatvÀnlig energiförsörjning för aluminiumsmÀltverk, en avgörande faktor för att stÀrka Australiens position pÄ den globala marknaden.
Enligt Marghanita Johnson, vd för Australian Aluminium Council, har mÄnga andra lÀnder redan infört stöd för sin aluminiumproduktion, medan Australien har legat efter. Nu tar regeringen ett viktigt steg för att sÀkra lÄngsiktig hÄllbarhet och investeringar i branschen. Australien Àr ett av fÄ lÀnder
med hela aluminiumvĂ€rdekedjan inom landets grĂ€nser â frĂ„n bauxitbrytning och aluminaförĂ€dling till smĂ€ltverk och vidareförĂ€dling. Stödet ska underlĂ€tta övergĂ„ngen till en mer hĂ„llbar produktion genom:
⹠TillgÄng till konkurrenskraftig, lÄgutslÀppande energi
⹠Kapitalstöd för investeringar i klimatvÀnliga teknologier
⹠Effektivare och mer förutsÀgbara tillstÄndsprocesser
Australiens aluminiumindustri sysselsÀtter över 75 000 personer, med hög andel jobb i regionala omrÄden. Global efterfrÄgan pÄ aluminium vÀntas fördubblas till 2050, vilket gör denna satsning strategiskt viktig bÄde för landets ekonomi och energiomstÀllning.
Exempel pÄ en vÀrmevÀxlar-komponent tillverkad genom att sammanfoga den sintrade aluminiumdelen frÄn BJT med en smidd legering (Foto: Ricoh).
Ricoh utvecklar diffusionsteknik för att sammanfoga BJT-tillverkade aluminiumdelar
Ricoh har utvecklat en ny metod för att sammanfoga aluminiumkomponenter tillverkade med Binder Jetting (BJT) med smidda aluminiumlegeringar. Tekniken eliminerar storleksbegrÀnsningar vid additiv tillverkning och kan samtidigt sÀnka produktionskostnaderna avsevÀrt.
BJT Àr en effektiv och kostnadseffektiv additiv tillverkningsteknik, men den krÀver sintring, vilket kan pÄverka dimensionsnoggrannheten vid produktion av stora delar. Ricohs nya diffusionsteknik för BJTsintrade material löser dessa problem genom att kombinera BJT med flytfassintring, vilket Àr sÀrskilt fördelaktigt vid tillverkning av högpresterande vÀrmevÀxlare.
I praktiken innebÀr detta att BJT anvÀnds för att skapa komplexa kylflÀnsar, medan aluminiumkapslingen tillverkas med traditionella metoder. Denna kombination ger bÀttre kylprestanda och sÀkerstÀller samtidigt att komponentens dimensioner blir exakta.
Mer information hittar du pÄ https://3d. ricoh.com
Marghanita Johnson, vd för Australian Aluminium Counci
Det mest hÄllbara materialet Àr det som aldrig behöver anvÀndas.
Genom innovativ design, viktoptimering och effektiv a produktionsprocesser minimerar vi spill, reducerar materialÄtgÄng och maximerar resurseffektiviteten.
UpptÀck hur vi kombinerar precision , viktoptimering och hÄllbarhet i varje detalj.
Design som process â en nyckel till framgĂ„ng!
PĂ„ DH Design ser vi design som mer Ă€n bara estetik â det Ă€r en strategisk process. Genom att inkludera design tidigt i utvecklingen av produkter och tjĂ€nster kan du maximera innovation och effektivitet. Vi hjĂ€lper dig att utveckla bĂ„de ditt företag och dina produkter genom att inspirera till nytĂ€nkande och hĂ„llbara lösningar.
Vad köper du nÀr du köper design?
Du köper mer Àn bara en form. Du investerar i en metod för att skapa vÀrde, förbÀttra anvÀndarupplevelser och differentiera dig pÄ marknaden.
Kontakta oss idag för att ta första steget mot framtidens designlösningar!
Dag Holmgren: +46 705 30 21 90, dag@dhdesign.se
möjligheterna med Candor Vi stÀller ut pÄ Scandianvian Coating i monter 05:22
âą Komplett anodiseringsprogram
âą Komplett krom- och fosfatfritt program
⹠Komplett miljöprogram med E-CLPS i fokus
Candor Sweden AB Box 946 ⹠S-601 19 Norrköping www.candorsweden.com info@candorsweden.com
Det tyska företaget Toolcraft har utvecklat SupportBlaster 320-HA, ett system för att effektivisera borttagning av stödstrukturer frÄn metallkomponenter tillverkade med additiv tillverkning. Genom att anvÀnda torrisblÀstning minskar systemet bearbetningstiden med upp till 80 % jÀmfört med traditionella metoder som hammare
och mejsel. Förutom att förbÀttra produktionseffektiviteten bidrar systemet Àven till bÀttre arbetsmiljö genom att minska fysiskt pÄfrestande arbetsmoment. Toolcraft ser tekniken som en nyckel till framtidens automatiserade efterbehandling av 3D-printade metallkomponenter. Se filmen pÄ https://youtu.be/-2LztEMg3OE
AGES Industri AB har tecknat avtal om att sÀlja AGES Casting Unnaryd till Lazarus Industriförvaltning AB. FörsÀljningen Àr en del av AGES strategi att fokusera pÄ Precision Components, med inriktning pÄ skÀrande bearbetning och Engineering Solutions.
AGES Casting Unnaryd, som tillverkar pressgjutna aluminiumkomponenter, omsatte 503 MSEK under 2024 men redovisade ett negativt resultat pÄ -20,5 MSEK. Köpeskillingen motsvarar ett företagsvÀrde pÄ cirka 70 MSEK och affÀren vÀntas stÀrka AGES finansiellt genom minskade skulder.
â Efter att ha lĂ€rt kĂ€nna verksamheten vid AGES Cas-
ting Unnaryd har vi imponerats av medarbetarnas hÄrda arbete för att stÀlla om verksamheten efter nÄgra utmanande Är. Bolaget har en intressant position pÄ marknaden, och vi ser stora möjligheter att utveckla affÀren tillsammans med kunderna, sÀger Yann Blandy, partner pÄ Lazarus Industriförvaltning AB. AffÀren berÀknas slutföras under första kvartalet 2025, förutsatt myndighetsgodkÀnnande.
Kulltorp ingÄr inte
Pressgjuteriet i Kulltorp ingÄr inte i försÀljningen till Lazarus. Kulltorp Àr en lönsam verksamhet, men med tanke pÄ att AGES strategi Àr att fokusera pÄ Precision Components, fÄr man rÀkna med att Àven Kulltorp kan komma att sÀljas framöver. Samtidigt har AGES sedan tidigare inlett diskussioner om ett eventuellt samgÄende med Ekets Group. Ett sÄdant samgÄende skulle i sÄ fall genomföras genom att AGES övertar samtliga aktier i Ekets mot utgivande av nyemitterade aktier i AGES. NÄgon slutlig överenskommelse har Ànnu inte trÀffats, och det Àr inte sÀkert att transaktionen blir av eller pÄ vilka villkor den i sÄ fall skulle genomföras.
Yann Blandy, partner pÄ Lazarus Industriförvaltning AB
PROFILGRUPPEN
SATSAR I POLEN
Profilgruppen har inlett en process för att förvÀrva en aluminiumfabrik i Polen. Den aktuella fabriken har befunnit sig i ekonomiska svÄrigheter och produktionen har minskat avsevÀrt. Trots detta ser Profilgruppen potentiella möjligheter i att Äteruppbygga verksamheten och stÀrka sin nÀrvaro pÄ den vÀxande polska marknaden.
En möjlig expansion med bÄde möjligheter och utmaningar
â Vi ser en intressant möjlighet, men det finns naturligtvis ocksĂ„ utmaningar. FörvĂ€rvet skulle innebĂ€ra ett omfattande arbete med att Ă„teruppbygga verksamheten, berĂ€ttar Fredrik Uhrbom, chef contract manufacturing, Profilgruppen.
Profilgruppen betonar att det finns bÄde möjligheter och risker med investeringen."
â Den största risken Ă€r att
Äteruppbyggnaden tar lÀngre tid Àn berÀknat och att vi behöver göra ytterligare investeringar innan verksamheten nÄr full kapacitet, skriver företaget i sitt pressmeddelande.
Polen â en strategisk marknad
Den polska marknaden för aluminiumprofiler Àr betydligt större Àn den svenska, och genom detta eventuella förvÀrv kan Profilgruppen fÄ tillgÄng till produktionskapacitet som kompletterar deras befintliga verksamhet.
Att investera i Polen skulle kunna stĂ€rka bolagets konkurrenskraft och skapa bĂ€ttre möjligheter att möta efterfrĂ„gan pĂ„ aluminiumprodukter i Europa. â Vi har inlett vissa satsningar och ser en intressant potential i detta, avslutar Fredrik Uhrbom.
NĂ€sta steg
Profilgruppen har inlett processen men betonar att inget beslut Àr taget. Om affÀren gÄr i lÄs vÀntar ett omfattande arbete med att Äteruppbygga verksamheten, dÀr fokus ligger pÄ att sÀkerstÀlla produktionens lÄngsiktiga hÄllbarhet och att behÄlla viktig kompetens.
Denna potentiella expansion Àr ett viktigt steg för Profilgruppen i deras strategi att stÀrka sin position pÄ den europeiska aluminiumprofilmarknaden.
En
mÄnad kvar
till Scandinavian Coating â Nordens stora ytbehandlingsmĂ€ssa!
Den 12â13 mars slĂ„r Forum Copenhagen upp dörrarna för Scandinavian Coating, Nordens ledande mötesplats för ytbehandlingsbranschen
Starkt intresse
â fler internationella utstĂ€llare
Arbetet med mÀssan gÄr enligt plan, och intresset Àr större Àn nÄgonsin och arrangörerna ser ett ökat intresse Àven utanför Norden.
â Bokningen av monterplatser gĂ„r utmĂ€rkt, och det Ă€r tydligt att branschen efterfrĂ„gar en mötesplats för att trĂ€ffa kunder och utbyta kunskap, sĂ€ger Marie Hemdal, försĂ€ljningsansvarig för Scandinavian Coating.
Internationell konferens och nÀtverkande
MÀssans konferensprogram prÀglas av den ökade internationella nÀrvaron och kommer att lyfta Àmnen som automation och digitalisering.
För mer information: https://scandinaviancoating.se
Fredrik Uhrbom, chef contract manufacturing, Profilgruppen.
Staffan Zetterström
Staffan Zetterström Àr krönikör pÄ Aluminium Scandinavia. Staffan har erfarenhet inom förÀndringsledning och har arbetat inom telekom, lastbilar och allmÀn industri. Idag Àr han marknads- och försÀljningschef pÄ Comptech och driver podden Goldcasting.
47 Är Àr vÀl ingen Älder, eller?
AI-genererad bild
PĂ„ ett möte med en av vĂ„ra tyska partners kom vi in pĂ„ Ă„ldersstrukturen i tyska gjuterier, efter att den tyska gjuteriföreningen presenterat sin Ă„rliga statistik. I rapporten framgĂ„r att medelĂ„ldern Ă€r 47 Ă„r, och hela 20 % av personalen Ă€r 60 Ă„r eller Ă€ldre. Dessutom verkar medelvĂ€rdena öka i takt med tiden som gĂ„r, vilket tyder pĂ„ att det Ă€r en relativt statisk grupp som analyseras â med fĂ„ nykomlingar, eller Ă„tminstone
fÀrre Àn de som gÄr i pension.
Ăr dĂ„ personalens Ă„lder ett problem? Jag tror det. För Ă€ven om Ă€ldre medarbetare bidrar med erfarenhet och möjligheter, sĂ„ skapar det ocksĂ„ begrĂ€nsningar.
Det mest akuta problemet Ă€r vad som hĂ€nder nĂ€r erfarenheten gĂ„r i pension. Jag vet inte hur det fungerar i andra metallindustrier, men inom gjuterivĂ€rlden, som domineras av mindre företag, Ă€r man oftast rĂ€tt kass pĂ„ att dokumentera sitt kunnande. Kunskap om gjutsystem och verktygskonstruktion â och inte minst hur man hĂ„ller i gĂ„ng gjutmaskiner â pĂ„verkar direkt ett gjuteris förmĂ„ga att ta nya affĂ€rer. Varje ny produkt Ă€r en möjlighet till affĂ€r, men ocksĂ„ en risk att förlora till en konkurrent som Ă€r bĂ€ttre förberedd. NĂ€r ett gjuteri vĂ€l har fĂ„tt en order handlar det om att leverera lönsamhet. Ju fĂ€rre problem man förbisett i förberedelserna, desto bĂ€ttre gĂ„r det. SmĂ„ detaljer kan göra stora skillnader, och brister kan snabbt leda till stora förluster, sĂ€rskilt nĂ€r volymerna Ă€r höga.
Men sedan har vi konkurrenskraften pĂ„ lĂ€ngre sikt. Jag tror att vi snart kommer att prata om olika typer av digitalisering inom gjuterinĂ€ringen. Det Ă€r ingen slump att jag lyfter detta â jag har inte sett
sÀrskilt mÄnga spÀnnande nyheter pÄ omrÄdet sedan jag började i branschen 1998. Visst har simuleringsverktyg anvÀnts under lÄng tid för att designa verktyg, men nu ser vi nya hjÀlpmedel som stödjer allt frÄn metallurgi och legeringar via DFX till mer avancerad maskin- och processtyrning. Och snart ser vi AI kliva in i gjuterierna.
SĂ„ hur ska vi lyckas digitalisera vĂ„ra verkstĂ€der nĂ€r vi har personal i min egen Ă„lder â vi som oftast ber vĂ„ra barn om hjĂ€lp med att lösa problem med telefoner eller vĂ„ra bilars infotainmentsystem?
Varför digitalisera, kan man undra? Med tanke pÄ handelskrigen vi ser idag, dÀr konkurrenter frÄn lÄglönelÀnder tvingas spela efter samma regler som vi i Europa, försvinner lÄga priser som konkurrensfaktor. DÄ blir det andra vÀrden som avgör, till exempel bÀttre kundsupport. Och som det ser ut idag behövs nog lite mer avancerade verktyg Àn ett Excel-ark för att lyckas med det. SÄ nog finns det skÀl att se över personalstyrkan och fundera pÄ om det Àr dags att ta steget mot digitalisering. Jag tror att det första steget Àr att rekrytera nÄgon som inte bara förstÄr den digitala omgivningen, utan ocksÄ kan börja dokumentera den kunskap som snart gÄr i pension.
Text av Tomas Liljenfors, vd Bryne
Skrotsortering âden bĂ€sta sorteringen Ă€r den som inte behövs
à tervinning Àr i ropet. Kusinen frÄn landet Àr idag inbjuden till finrummet för att vara en del i företags strategier. Det pratas om aluminiumÄtervinning i ledningsgrupper, och berÀkningar bestÀlls för att bekrÀfta att sin egna produkt framstÄr som den mest hÄllbara. Det finns dock mycket okunskap om Ätervinning och de berÀkningar som utförs idag görs pÄ grunder som inte alltid representerar verkligheten. Denna artikelserie kommer dÀrför fortsÀtta att försöka ge en objektiv bild av aluminiums Ätervinningsprocess för att förklara grunderna och ifrÄgasÀtta pÄstÄenden som aldrig bevisats, och peka pÄ förestÀllningar som Àr uppenbart felaktiga. Saknar du en referens till artikelns utsagor eller helt enkelt vill veta mer, sÄ hör av dig. Denna artikelserie kommer under följande tre nummer av Aluminium Scandinavia fokusera
pÄ skrotberedning frÄn insamling av skot och hela vÀgen till att skrotet stoppas i ugnen. Denna gÄng Àr fokus pÄ grovsortering av osorterat skrot. Följ med.
Sortera processkrot?
Det verkar finnas en allmÀn förvirring kring vad som Àr Ätervunnet och vad som Àr end-of-life (EoL). Nej, det Àr inte samma sak. à tervunnet innefattar bÄde pre- och postkonsumentskrot. EoL Àr en synonym till postkonsumentskrot, vilket ibland ocksÄ kallas gammalt skrot. Prekonsumentskrot, nytt skrot, eller processkrot som det ocksÄ heter, Àr aluminium som blir över i tillverkningsprocessen och som alltsÄ aldrig anvÀnts i en produkt. NÀr man blandar ihop termerna blir det ocksÄ fel nÀr man till exempel rÀknar pÄ en livscykelanalys. Det Àr dumt, sÄ sluta upp med att sÀga att Ätervunnet Àr samma som EoL! Varför ska man dÄ sortera Ätervunnen aluminium?
Det ska man för de mesta inte. Man ska sortera EoL men processkrot behöver inte sorteras eftersom det ska hÄllas i separata behÄllare dÀr det uppstÄr. Av allt Ätervunnen aluminium globalt sÄ var Är 2011 cirka 76 % processkrot och endast 24 % EoL [Global Aluminium Recycling Committee 2011]. Det kanske har förÀndrats nÄgot pÄ 14 Är, men av all Ätervunnen aluminium Àr Àven idag den största delen processkrot. Att det förekommer att processkrot idag ÀndÄ blandas beror pÄ logistiska problem, eller lÀttja, och inte tekniska hinder.
Separering
De flesta produkter bestÄr av en blandning av olika material och former. Att separera produkter i sina bestÄndsdelar görs ofta i stora anlÀggningar dÀr krossar, kvarnar och saxar delar produkterna i mindre delar. Fragmentering Àr en teknik som ökar i anvÀdning dÀr till exem-
Det finns personer som sÀger sig kunna smaka skillnad pÄ en gjutlegering med kopparhalt pÄ ca 2% jÀmfört med utan koppar. Rekommenderas ej.
Att slÀppa en skrotbit i marken och lyssna pÄ den uppkomna tonen Àr en klassiker, dÀr hÄrdare legeringar (vanligtvis legerade med magnesium, koppar eller zink) fÄr en högre ton Àn olegerade skrotbitar
applikation kan den erfarna sorteraren lÀgga en bit i rÀtt hög. Att sortera skrot krÀver lÄng erfarenhet för att kunna sÀrskilja olika legeringstyper men Àven för en erfaren operatör gÄr det inte att sÀrskilja till exempel smÄ skillnader i legeringshalt. DÄ behövs analysverktyg. Manuell separering Àr inte kostnadseffektivt vid större skrotflöden varför det idag finns flera kommersiellt tillgÀngliga tekniker. Manuell sortering Àr dock fortsatt den vanligaste separationstekniken pÄ marknader med billig arbetskraft.
Mekanisk separation
pel bilar och diskmaskiner krossas genom att roterande hammare slÄr sönder skrotet. Vid fragmentering kan ocksÄ viss förzinkning, fÀrg och plast separeras frÄn produkten, samtidigt som delarna slÄs sönder till mindre bitar. Processen Àr vÄldsam och ger skrotet en uppvÀrmning och oxidering av aluminiumet. Det Àr en effektiv process dÀr stora delar skrot kan passera och separeras. Att klippa material i en skrotsax Àr ocksÄ vanligt förekommande och Àr lÄngsammare, men ocksÄ snÀlllare mot oxidering. Idag finns flera andra metoder för separering pÄ frammarsch dÀr vattenskÀrning Àr en intressant metod med betydligt
lÀgre energiförbrukning och mindre damm. Det som kommer ut frÄn en separationsprocess Àr en blandning av storlekar och olika typer av material, som behöver sorteras för att Ätervinnas.
Manuell sortering
Manuell sortering som sker med hjĂ€lp av en operatörs sinnen Ă€r ofta lĂ„ngsam och individberoende. En fĂ€rgskiftning, ett ljud, vikt, eller en form Ă€r vanliga egenskaper som en skrotsorterare sorterar efter. Och sĂ„ klart den lilla magneten i fickan. Ăr materialet magnetiskt sĂ„ Ă€r det inte aluminium. Genom att se hur produkten har tillverkats och i vilken
Separationstekniker bygger pÄ att kunna separera olikheter i egenskaper, som storlek, magnetism, ledningsförmÄga, densitet och fÀrg. De mekaniserade separationsteknikerna sker i ett flöde av skrot. Robusta separationstekniker, som kan hantera ett snabbt skrotflöde, möjliggör ett lÄgt pris för sorteringen, medan mer avancerade tekniker Àr lÄngsamma och dyra, vilken följaktligen ger en dyr sortering. De stora skrotflödena görs dÀrför med robusta tekniker, som behandlas i detta nummer, medan skrotflöde med ett högt försÀljningspris Àven separeras med mer avancerade tekniker. Att köra allt aluminiumskrot genom dyr analysutrustning krÀver att skrotet har samma storlek och att dess ytor Àr fria frÄn smuts och ytbelÀggning. Skrotsorter med högre legeringsinnehÄll grovsorteras och anvÀndas i gjutlegeringar. Skrotklasser med vÀldefinierat innehÄll, som processkrot eller slutna Ätervinningsloopar som pantburkar, behöver inte sorteras. De skrotklasser som behöver avancerad sorteringsteknik Àr alltsÄ det EoL som
har grovsorterats till samma storlek och en hög enhetlighet, och som ska anvÀndas till produkter som krÀver en hög renhet. Större flöden blir helt enkelt för dyrt att sortera med avancerad teknik.
Storleksseparation
Skrot kan ha alla möjliga former och storlekar. Att hantera skrot Ă€r enklare om skrotet har samma storlek. Det första separationssteget Ă€r ofta en storleksseparation dĂ€r ett raster lĂ„ter mindre bitar passera igenom medan större bitar skickas vidare. Det finns mĂ„nga olika tekniker för att âsiktaâ skrot dĂ€r finare fraktioner behandlas pĂ„ ett sĂ€tt och större
pÄ ett annat. Storleksseparation Äterkommer ofta flera gÄnger under separationsprocessen.
Magnetseparation
Aluminium Àr inte magnetiskt, medan jÀrn oftast Àr det. Eftersom de största volymerna metallskrot utgörs av jÀrn Àr en magnetseparation en snabb och effektiv metod för att sortera ut magnetiskt skrot. JÀrn Àr magnetiskt precis som dess legering stÄl. MÄnga rostfria stÄl (legerade med frÀmst nickel och krom) Àr mindre magnetiska och gÄr inte att separera frÄn andra metaller med magnetsortering. StÄl som Àr ingjutet i aluminium separeras
ibland bort med magnetseparation, men om mÀngden stÄl Àr liten i förhÄllande till mÀngden aluminium sÄ separeras det inte.
Principen Àr att ett magnetfÀlt frÄn en elektromagnet drar till sig magnetiska material. Det finns magnetseparatorer som fÀstes i en maskinarm och dras igenom en skrothög för att lyfta bort magnetiskt skrot. Magnetseparering av mindre bitar sker pÄ snabbgÄende transportband dÀr magneten antingen Àr placerat i bandet och suger det magnetiska material till bandet medan övriga materialet slungas av, eller sÄ gÄr ett magnetiskt band ovanför transportbandet och magnetiskt
Skrotsortering efter utseende â olika legeringar har olika fĂ€rgskiftning. Kromlegerat ger en gulaktig ton, magnesium en mörkare ton. Bitar med vitrost innehĂ„ller oftast koppar.
Magnetseparation för tvÄ olika uppstÀllningar av transportband dÀr starka magneter suger Ät sig magnetiskt material. Antingen placeras magneterna inuti transportbandet sÄ att magnetiskt skrot följer med bandet eller i ett transportband ovanför dÀr magnetiska bitar sugs fast och avlÀgsnas frÄn övrigt skrot.
material lyfts upp och sugs till ett övre transportband med starka magneter. Kvar blir det icke-magnetiska skrotet. Magnetseparation separerar magnetiskt jÀrn och stÄl och övrigt skrot, som plast, aluminium, koppar, tenn, papper, magnesium, passerar igenom och behöver vidare sortering.
Densitetsseparation
Tryckluft anvĂ€nds för att blĂ„sa bort lĂ€ttare material, som papper, damm och trĂ€. Vad som blĂ„ser bort beror pĂ„ lufthastigheten och pĂ„ densiteten och formen av skrotet, men oftast Ă€r det plastfolie, trĂ€ och damm som avlĂ€gsnas med tryckluft. Om ett skrotflöde slungas frĂ„n ett transportband ut i fria luften sĂ„ kommer tyngre föremĂ„l flyga ett kortare avstĂ„nd Ă€n lĂ€tta. I luft blir skillnaden mellan olika densiteter mindre och sorteringen dĂ€rmed grov. Genom att lĂ„ta skrotflödet istĂ€llet transporteras i en vĂ€tska blir densitetsseparationen mer effektiv. Tekniken heter âsink and floatâ och som namnet antyder sĂ„ flyter vissa material pĂ„ ytan
medan andra sjunker i badet. Ofta anvÀnder man flera vÀtskebassÀnger efter varandra med olika densitet pÄ vÀtskan. I en första bassÀng har man en vÀtska med lÄg densitet (vanligtvis vatten) dÀr trÀ och lÀttare plaster flyter pÄ ytan medan övrigt skrot sjunker till botten. I nÀsta steg anvÀnds istÀllet en vÀtska med högre densiteten sÄ att nÀsta material som ska separeras flyter pÄ ytan och de metallerna med högre densitet sjunker till botten. PÄ detta sÀtt kan olika material separeras i olika tankar, genom att ha olika vÀtskor i tankarna. För aluminiumseparation Àr det ofta rester frÄn jÀrnframstÀllningen som anvÀnds för att höja vÀtskans densitet i badet till ca 3kg/l, vilket innebÀr att aluminiumskrotet flyter, men ocksÄ att skrotet efter separering blir tÀckt av jÀrnoxider. JÀrnoxider kan skapa problem vid fortsatt separation, men ocksÄ skapa föroreningar vid nedsmÀltning.
Eddie current
Genom att utrusta ett transportband med en magnetrotor sÄ kan
skrotbitar separeras efter elektriska ledningsförmĂ„ga. Enligt Faradays lag uppstĂ„r elektromotoriska krafter vinkelrĂ€tt mot ett magnetfĂ€lt. En icke-magnetisk skrotbit ger i magnetfĂ€ltet upphov till en inducerad ström dĂ€r strömstyrkan beror pĂ„ bitens ledningsförmĂ„ga. Den uppkomna strömmen kallas âEddie currentâ och gör att metallbitarna svĂ€var ovanför transportbandet. Skrotbitar som transporteras framĂ„t pĂ„ bandet lyfts upp och vid transportbandets slut sĂ„ slungas de ut och landar pĂ„ ett avstĂ„nd beroende pĂ„ bitens strömstyrka. Genom att placera skrotbehĂ„llare pĂ„ olika avstĂ„nd frĂ„n transportbandet kan materialen dĂ€rmed separeras efter sin ledningsförmĂ„ga. NĂ€rmst bandet faller icke ledande material, som plast, trĂ€ och keramer, och dĂ€refter faller ickemagnetiska material efter den Eddie-ström vid olika avstĂ„nd, efter deras ledningsförmĂ„ga.
Sortera End-of-Life-skrot
OvanstÄende nÀmnda tekniker för att separera och sortera skrot Àr
idag standardtekniker som en stor andel av EoL-aluminium passerar. Att sortera med dessa metoder ger renare skrot, men sÀllan tillrÀckligt rent för att kunna tillverka legeringar avsedda för strukturkomponenter, plÄt eller profillegeringar. Höga krav pÄ legeringsinnehÄll innebÀr att en felsorterad skrotbit kan förstöra
en hel tillverkningsomgÄng, varför mer sofistikerad sorteringsutrustning krÀvs för vissa skrotflöden. Hanteringskostnaden av sorterat EoL med högra renhetskrav blir hög men sÄ lÀnge marknaden Àr villig att betala ett högre pris för en hÄllbarhetsstÀmpel sÄ kommer sorteringstekniker fortsÀtta utveck-
las. Att anvÀnda processkrot, som inte behöver sorteras, Àr en enklare vÀg och dÀrmed det som anvÀnds först. I nÀsta nummer ska vi se mer pÄ mer avancerad sorteringsteknik för applikationer dÀr ocksÄ EoL ska anvÀndas i produkter med höga legeringskrav. Vi ses dÄ.
Densitetsseparation med sink and float Àr en enkel princip dÀr skrot, lÀttare Àn vÀtskan de lÀggs i, separeras frÄn det skrot som sjunker. Genom att ha flera olika vÀtskebad kan olika material med olika densitet separeras, hÀr i tre bassÀnger.
Eddie-ström (Eddie current) har en roterande magnet vid transportbandets rotor som skapar ett magnetfÀlt. Ickemagnetiska metaller lyfts upp frÄn bandet olika mycket beroende pÄ dess ledningsförmÄga. Genom att placera behÄllare pÄ olika avstÄnd kan metallerna separeras
à tervinning av aluminium Àr en av flera viktiga delar av lösningen pÄ de utmaningar som Europas aluminiumindustri stÄr inför. Genom att minska skrotlÀckage och stÀrka inhemsk Ätervinning kan vi bidra till en mer hÄllbar och konkurrenskraftig industri, men det krÀvs Àven ÄtgÀrder inom energi, handel och rÄvaruförsörjning för att sÀkra Europas strategiska sjÀlvstÀndighet.
Text av Patrik Ragnarsson
Handlingsplan för att sÀkra Europas aluminiumindustri
Europas aluminiumindustri stÄr inför utmaningar av aldrig tidigare skÄdat slag: skyhöga energikostnader, koldioxid- och skrotlÀckage samt orÀttvisa handelsmetoder. European Aluminium har nyligen slÀppt en handlingsplan som lyfter fram sex viktiga steg som beslutsfattare mÄste ta för att sÀkra Europas industriella framtid och skydda dess strategiska sjÀlvstÀndighet.
FÄ industrier Àr sÄ exponerade för den krassa verkligheten och
Europas industriella utmaningar som aluminiumindustrin. EU erkĂ€nner aluminium officiellt som ett strategiskt och kritiskt rĂ„material, avgörande för ren energi, elektrisk mobilitet, byggnation, förpackningar och mycket mer. Nato har ocksĂ„ identifierat aluminium som ett försvarskritiskt material och betonar dess roll för sĂ€kerhet och strategisk autonomi. ĂndĂ„ har hĂ€lften av Europas produktionskapacitet för primĂ€raluminium tagits ur drift sedan energikrisen började 2021, och aluminiumskrot lĂ€mnar kontinenten pĂ„ rekordnivĂ„er.
Utan brĂ„dskande Ă„tgĂ€rder kommer Europa inte bara att förlora denna industri â det kommer att förlora kontrollen över sitt strategiska oberoende.
Den goda nyheten Àr att konkurrenskraft nu har fÄtt en central plats pÄ den politiska agendan, med viktiga förslag som Clean Industrial Deal och Metals Action Plan som vÀntas inom kort. Men med tanke pÄ aluminiumets unika utmaningar behövs ett mÄlinriktat tillvÀgagÄngssÀtt. European Aluminium har dÀrför tagit fram en tydlig handlingsplan med sex steg som beslutsfattare
mÄste ta för att sÀkra och framtidssÀkra industrin:
1. Energikostnaderna
mÄste ner
För att ÄterstÀlla konkurrenskraften mÄste vi sÀkerstÀlla tillgÄng till prisvÀrd energi med lÄga koldioxidutslÀpp. Detta innebÀr att undanröja hinder för elavtal och pÄskynda utbyggnaden av förnybar energi. Det krÀvs ocksÄ uthÄlligt stöd genom sÀnkta elavgifter, finansiella ÄtgÀrder för energiintensiva industrier och en förlÀngning av systemet för kompensation för indirekta kostnader i ETS bortom 2030. Detta Àr avgörande eftersom de indirekta energikostnaderna fortfarande Àr oproportionerligt höga och Europas elnÀt Àr lÄngt ifrÄn helt koldioxidfritt.
2. Insatser och stöd för minskade koldioxidutslÀpp
Den europeiska aluminiumindustrin mÄste snabbt minska sina koldioxidutslÀpp, vilket krÀver minst 33 miljarder euro för att minska utslÀppen med 93 % och uppnÄ klimatmÄlen för 2050. Det handlar inte om att ge pengar direkt till företagen, utan om att sÀkerstÀlla att rÀtt investeringar görs för att Europa ska kunna behÄlla sin konkurrenskraft. Nya och befintliga EU-finansieringsinstrument, som EU:s konkurrenskraftsfond och ETS innovationsfond, mÄste vara en del av lösningen. Fokus pÄ elektrifiering, cirkularitet och ett effektivt genomförande av bÄde Net Zero Industry Act och Critical Raw Materials Act (CRMA) kommer att vara avgörande.
3. StÀrka skyddet mot koldioxidlÀckage
EU:s mekanism för koldioxidtullar (CBAM) var tÀnkt att vara det vik-
tigaste instrumentet för att stoppa koldioxidlĂ€ckage, men just nu Ă€r den lĂ„ngt ifrĂ„n att leverera. Den Ă€r full av utmaningar och kryphĂ„l mĂ„ste tĂ€ppas till. Riskerna för att importörer kringgĂ„r reglerna mĂ„ste hanteras och antalet produkter som inkluderas bör utvidgas till att omfatta Ă€ven fĂ€rdiga produkter som innehĂ„ller aluminium. Viktigast av allt Ă€r att indirekta utslĂ€pp för aluminiumvaror mĂ„ste uteslutas frĂ„n CBAM tills EU:s elnĂ€t Ă€r helt och permanent koldioxidfritt â vilket sannolikt inte kommer att ske före 2035. Om vi inte Ă„tgĂ€rdar dessa problem kommer koldioxidlĂ€ckaget bara att förvĂ€rras.
4. SÀkra rÄvaruförsörjningen och frÀmja cirkularitet
En stark strategisk rĂ„varustrategi för EU, i kombination med ett ramverk för cirkulĂ€r ekonomi, Ă€r nyckeln till att sĂ€kra en tillförlitlig rĂ„varuförsörjning för europeiska industrier. Ett snabbt genomförande av lagen om kritiska rĂ„varor (CRMA) kommer att stĂ€rka bĂ„de primĂ€rproduktion och Ă„tervinning. Detta mĂ„ste dock backas upp av riktad finansiering â t.ex. en rĂ„varufond, statligt stöd och stöd frĂ„n Europeiska investeringsbanken â för att driva pĂ„ investeringarna. Utan ett verkligt finansiellt Ă„tagande riskerar CRMA att inte rĂ€cka till. Ett vĂ€xande hot mot Europas strategiska sjĂ€lvstĂ€ndighet Ă€r exporten av aluminiumskrot. Varje ton skrot som lĂ€mnar Europa innebĂ€r att vi exporterar vĂ€rdefullt material, energi, utslĂ€ppsbesparingar och ekonomiskt vĂ€rde â resurser som vi inte har rĂ„d att förlora. EU mĂ„ste prioritera inhemsk Ă„tervinning genom att begrĂ€nsa exporten av skrot och investera i bĂ€ttre infrastruktur för insamling och sortering. En stark övervakning och ett tydligt ram-
verk för att öka Ätervinningen inom Europa Àr avgörande för att bygga en cirkulÀr ekonomi och stÀrka Europas industriella motstÄndskraft.
5.
StÄ fast i handelsfrÄgor
Europas aluminiumindustri har varit utlÀmnad till orÀttvisa handelsmetoder alldeles för lÀnge. Kinas kraftigt statssubventionerade överkapacitet Àr ett uppenbart exempel, men det Àr inte det enda. Europa mÄste sluta vara naivt. Detta innebÀr att stÀrka EU:s handelspolitiska skyddsinstrument för att motverka dumpning, samt att införa ett tullsystem för icke-marknadsekonomier.
6. Minska byrÄkratin
Slutligen mÄste byrÄkratin minska. SÀrskilt smÄ och medelstora företag drunknar i pappersarbete idag. Genom att förenkla rapporteringsskyldigheterna enligt ramverk som CBAM och direktivet om hÄllbarhetsrapportering för företag kommer företagen att kunna fokusera pÄ tillvÀxt och innovation.
Budskapet kan inte vara tydligare: agera nu eller förbered dig för en framtid dÀr Europas aluminiumbehov frÀmst tillgodoses genom import, med allvarliga konsekvenser för vÄr strategiska sjÀlvstÀndighet, den europeiska ekonomin, jobben och samhÀllet i stort. NÀr vi vÀl har förlorat den hÀr industrin fÄr vi den inte tillbaka. Den goda nyheten Àr att inget av detta Àr oundvikligt. De viktigaste lösningarna Àr tydliga. Allt som ÄterstÄr Àr att Europa finner den politiska viljan, modet och mÄlmedvetenheten för att genomföra dem. De första tecknen frÄn den nya kommissionen Àr mycket uppmuntrande. Mer Àn nÄgonsin kÀnner vi oss sedda, hörda och förstÄdda.
Hydro och Rio Tinto satsar pÄ
Hydro och Rio Tinto har inlett ett samarbete för att identifiera och utvĂ€rdera koldioxidinfĂ„ngningstekniker som kan anvĂ€ndas i aluminiumets elektrolysprocess. Genom ett partnerskapsavtal delar företagen information, forskningsresultat och kostnader kopplade till tester â frĂ„n laboratorieförsök med externa leverantörer till större pilotprojekt pĂ„ plats.
Tillsammans planerar parterna att investera cirka 45 miljoner USD under en femÄrsperiod. Större delen av forskningen kommer att ske vid Hydros anlÀggningar i Norge och Rio Tintos anlÀggningar i Europa. Utöver detta samarbete fortsÀtter bÄda företagen sina individuella satsningar pÄ att minska utslÀppen
frÄn aluminiumproduktion.
Förbrukningen av anodmaterial i elektrolysprocessen stÄr för cirka 75 % av ett smÀltverks direkta CO2-utslÀpp. Hydro och Rio Tinto har i flera Är utforskat olika koldioxidinfÄngningstekniker som ett komplement till utvecklingen av koldioxidfri aluminiumproduktion, sÄsom Hydros HalZero-teknologi och Rio Tintos samarbete i ELYSIS-projektet.
â Hydro accelererar vĂ„r ambitiösa fĂ€rdplan för att uppnĂ„ nettonollutslĂ€pp frĂ„n aluminiumproduktion senast 2050. KoldioxidinfĂ„ngning Ă€r avgörande för att minska utslĂ€ppen frĂ„n befintliga smĂ€ltverk, och vĂ„rt samarbete med Rio Tinto kommer att stĂ€rka utvecklingen av lösningar som kan pĂ„skynda industrins omstĂ€llning, sĂ€ger Eivind Kallevik, vd och koncernchef för Hydro.
â Rio Tinto Ă€r fast beslutet att uppnĂ„ nettonollutslĂ€pp frĂ„n vĂ„ra verksamheter senast 2050. För att nĂ„ vĂ„ra klimatmĂ„l behövs en bred portfölj av lösningar. Genom samarbetet med Hydro kan vi utnyttja vĂ„ra nĂ€tverk och FoU-resurser pĂ„ ett effektivare sĂ€tt för att möta klimatutmaningarna, sĂ€ger Jakob Stausholm, vd för Rio Tinto.
Tekniken för att fÄnga in koldioxid frÄn rökgaser i aluminiumsmÀltverk Àr fortfarande under utveckling. Med dagens tekniknivÄ krÀvs omfattande forskning för att skala upp lösningarna frÄn laboratorienivÄ till kommersiell drift. Samarbetet mellan Hydro och Rio Tinto syftar till att pÄskynda denna utveckling och dÀrmed minska vÀxthusgasutslÀppen frÄn aluminiumindustrin.
Hydros vd och koncernchef Eivind Kallevik (vÀnster) och Rio Tintos vd Jakob Stausholm (höger), undertecknar partnerskap.
Dag Holmgren
Professor i Industridesign, grundare av DH Design AB dag@dhdesign.se, 0705-30 21 90, â en outnyttjad konkurrensfördel
Einar Aslaksen
Svensk design
Med utgÄngspunkt för rubrikerna nedan, Àr frÄgan hur vi i Sverige ska möta upp för den utveckling och innovationskraft som pÄgÄr utanför Sverige.
Min absoluta uppfattning Àr att förutsÀttningarna för att vi ska hÀnga med finns.
Problemet Àr ofta att berörda personer inte alltid ser dessa möjligheter.
HÀr kommer fortsÀttningen frÄn min senaste krönika 2024 med nya rubriker:
1. Lek mer
2. SĂ„ agerar myndigheterna âstaten â nĂ€r det gĂ€ller designfrĂ„gorna!
3. SÄ ska företagen informeras!
Rubrik 1 â Lek mer
Min krönika i nr 6, 2024, slutade med orden â LEK MER!
Den uppfattningen har inte Àndrats. Tittar man pÄ vad som menas med att vara kreativ sÄ hittar man flera förklaringar.
Jag sÄg ett antal förelÀsningar pÄ YouTube, med bl.a. John Cleese dÀr han talade om kreativitet. Slutsatsen av förelÀsningarna Àr att de mÀnniskor som Àr mest kreativa Àr de som har förmÄgan att leka , och leka endast för att det Àr kul!
John Cleese har sammanstĂ€llt detta i en bok âKreativitet â En kort munter guideâ.
Han talar Ă€ven om âOpen mindâ och âClosed mindâ, dĂ€r förutsĂ€ttningen för att kunna vara kreativ Ă€r
att man har ett öppet sinne â Open mind. AlltsĂ„ att leka mer.
Problemet Àr att alldeles för mÄnga mÀnniskor, framför allt i ledande stÀllning, tror att leka Àr oseriöst och slöseri med tid. Det Àr i leken som det oförutsedda dyker upp, dÄ gÀller det att ha ett öppet sinne för att kunna se och tolka det man ser.
John Cleese berĂ€ttade pĂ„ en förelĂ€sning att han stĂ€llt frĂ„gan till ett antal experter: âVad gör ni?â. I 5-20 % av fallen visste man det, men i övrigt var svaren vĂ€ldigt svĂ€vande. Ganska intressant. Jag tĂ€nker osökt pĂ„ Simon Sinek och âThe Golden Circleâ (Nr 4, 2021).
Thomas PĂ„lsson, Patentverket, har fĂ„tt statens uppdrag och lĂ€mnat ett förslag att Statens centrum för arkitektur och design och ArkDes ska inordnas i Moderna museet. (Moderna â en ny myndighet för modern konst, arkitektur och design, Ds 2025:2).
Tanken Àr att skapa en sammanhÄllen myndighetsstruktur. Man vill stÀrka konst-, arkitektur-, form- och designomrÄdet nationellt och internationellt.
Ă terigen ett bevis för myndighetens totala okunskap och ointresse för industridesignomrĂ„det. Jag har inte hittat ordet âindustridesignâ nĂ„gonstans i utredningen! Min uppfattning Ă€r att hela utredningen handlar om museer och konst, och att spara pengar.
Detta omrÄde har behandlats vÀldigt styvmoderligt under alla Är. En intressant notering Àr valet av utredare!
Min upplevelse Àr att myndigheten anser att omrÄdet Àr sÄ ointressant att man kan vÀlja vem som helst för denna utredning. TrÄkigt men verkligt!
Man har totalt missat design och industridesigns betydelse för bÄde samhÀllet och framför allt för industrin.
Produkter och tjĂ€nsters möjligheter att nĂ„ slutkonsumenten, sĂ„ att man uppfattar hur saker och ting fungerar, handlar ofta om design! Teknik fungerar inte enskilt â man mĂ„ste tĂ€nka pĂ„ anvĂ€ndaren av tekniken för att den ska fungera.
Design som kunskapsomrÄde och utvecklingspotential mÄste fÄ en egen plattform för att fÄ ett tydligt genomslag i samhÀllet, industrin och vÄra svenska företag. Det finns
ju faktiskt högskolor och universitet som utbildar designers, Àven pÄ masternivÄ, och vi har ett antal designprofessorer i Sverige.
Ett ytterligare problem i nulÀget Àr att alla dessa frÄgor hanteras av Kulturdepartementet. Min absoluta uppfattning Àr att det Àr NÀringsdepartementet som mÄste ansvara för dessa frÄgor.
Ett lysande exempel pĂ„ nĂ€r man tror att det rĂ€cker med enbart teknik Ă€r systemet âMillenniumâ som köpts in för att underlĂ€tta hanteringen av information inom sjukvĂ„rden. Utan att ha den fulla informationen, Ă€r min uppfattning att design â anvĂ€ndarvĂ€nlighet â inte varit med pĂ„ den resan. Vi vet alla hur det gick, nĂ€mligen inte alls!
Titta pÄ Norge
Vi kan titta pĂ„ hur det ser ut i exempelvis Norge, dĂ€r organisationen DOGA (sammanslagning av Norsk Form, Norsk DesignrĂ„d och Arkitektur) fĂ„r mellan 70â100 miljoner NOK/ Ă„r för sin verksamhet frĂ„n flera olika departement. PĂ„ detta sĂ€tt kan man verkligen visa vad norsk design kan betyda för den norska industrin.
Motsvarande organisationer i Sverige fĂ„r endast 10â20 miljoner SEK/Ă„r. Detta har jag skrivit om i tidigare krönikor och blir lika förvĂ„nad över att skillnaden Ă€r sĂ„ stor.
Har inte Sverige vÀsentligt fler tillverkande företag Àn Norge?
Rubrik 3 â SĂ„ ska företagen informeras
DesignvÀrlden mÄste fortsÀtta informera och missionera om design som den kraft den Àr nÀr det gÀller att utveckla produkter och tjÀnster. Jag vet att mÄnga företag har fattat galoppen.
Ett bra exempel Àr den monter som HYDRO presenterade pÄ senas-
te Subcontractor pÄ Elmia i Jönköping, dÀr design var den ledande faktorn för det man ville visa upp. Detta exempel borde fler ta till sig.
Det finns uppfattningen att designfrÄgan inte Àr en frÄga för underleverantörer, vilket jag hÀvdar Àr direkt felaktigt. Om inte underleverantören förstÄr designfrÄgan som process och möjligheter till rÀtt kommunikation med den slutliga kunden, kommer den underleverantören att pÄ sikt bli bortvald.
Alla produkter kommer att hanteras av mĂ€nniskor. Om den som anvĂ€nder produkten inte förstĂ„r hur den fungerar, blir den bortvald. Det Ă€r till och med sĂ„ att om slutanvĂ€ndaren av nĂ„gon anledning inte âgillarâ produkten eller tjĂ€nsten, blir den ocksĂ„ bortvald.
JÀmför med Apple
Jag kan ta Apple som ett exempel. Deras produkter Ă€r tekniskt inte bĂ€ttre Ă€n konkurrenternas, men de blir Ă€ndĂ„ valda â varför?
DÀrför att man gillar produkterna och dÄ vÀljer man dem.
Ă ter igen, jag upprepar!
Vill vi vara ett industriland?
Vill vi som företag kunna konkurrera pÄ den svenska och internationella marknaden?
DÄ mÄste vi snabba pÄ.
Kineserna bygger en ny bil pÄ tvÄ Är. I Europa tar det cirka fem Är.
Vi mĂ„ste förstĂ„ hur de unga mĂ€nniskorna tĂ€nker och lever âvĂ„ra framtida anvĂ€ndare och kunder. Det rĂ€cker inte med bra lön. Det finns forskning som styrker detta!
Syns man inte sÄ finns man inte, men tÀnk pÄ att visa upp er pÄ rÀtt sÀtt.
Lite galenskap förlÀnger livet!
Och igen â sluta aldrig att leka!
Text av Torbjörn Larsson
En vision för framtidens aluminiumproduktion
I ett historiskt kontor i TĂ€ndstickspalatset i Stockholm, omgivet av industrihistoria och innovation, trĂ€ffar vi Torbjörn Sternsjö, vd för Arctial. Samtalet kretsar kring vad som kan bli Europas största aluminiumprojekt pĂ„ över 30 Ă„r â och vad det betyder för bĂ„de branschen och Europas försörjning av primĂ€raluminium.
Karta som markerar Karleby, Finland â den planerade platsen för Arctials nya aluminiumsmĂ€ltverk. Med tillgĂ„ng till grön energi och strategisk logistik kan Karleby bli ett nytt nav för Europas framtida hĂ„llbara aluminiumproduktion.
FrÄn Kina till Europas grönaste aluminiumprojekt
Torbjörn Sternsjö har en gedigen bakgrund inom aluminiumindustrin. Efter studier i industriell ekonomi vid Linköpings universitet började han sin karriÀr pÄ SKF och SAAB, men det var pÄ GrÀnges som han gjorde avtryck. Han var med och byggde upp GrÀnges aluminiumvalsverk i Shanghai och tillbringade 17 Är i Kina, dÀr han senare ocksÄ arbetade för Sapa (nuvarande Hydro Extrusion) med ansvar för den asiatiska marknaden.
â Jag sĂ„g pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll hur efterfrĂ„gan pĂ„ aluminium vĂ€xte och vilka hĂ„llbarhetsutmaningar det innebar globalt. NĂ€r jag lĂ€mnade GrĂ€nges 2022 började jag fundera pĂ„ hur vi kunde skapa en mer cirkulĂ€r och hĂ„llbar aluminiumförsörjning i Europa, sĂ€ger han.
â Vi insĂ„g att teknologin för koldioxidfria smĂ€ltverk, som inerta anoder, Ă€nnu inte var redo för full industriell skala. DĂ€rför valde vi en beprövad men energieffektiv teknik: Rio Tintos AP60, förklarar han.
Med Mitsubishi Corporation, Rio Tinto och finska Tesi som tidiga investerare tog projektet fart. Nu har ABB, Fortum och Siemens Financial Services anslutit sig, vilket stÀrker projektets finansiella bas och tillför viktig industriell kompetens.
⹠ABB bidrar med elektrifieringsteknik och automation för att optimera smÀltverksprocessen och effektivisera produktionen.
⹠Fortum Àr en strategisk energipartner, som sÀkrar lÄngsiktiga elavtal och bidrar till en koldioxidsnÄl energiförsörjning.
⹠Siemens Financial Services erbjuder finansiella lösningar och riskhantering för att sÀkerstÀlla en hÄllbar investeringsmodell.
Röster om Arctial
European Aluminiums generalsekreterare Paul Voss
I en alltmer osÀker global miljö hÄller Europas strategiska oberoende snabbt pÄ att övergÄ frÄn en diffus ambition till en brÄdskande nödvÀndighet. Arctials framvÀxt som en inhemsk producent av det hÄllbara aluminium som vÄrt samhÀlle oundvikligen kommer att behöva Àr dÀrför bÄde efterlÀngtad och kommer vid exakt rÀtt tidpunkt.
Tillsammans med de tidigare investerarna bildar dessa aktörer en stark allians för att realisera Europas mest avancerade aluminiumprojekt. â Vi Ă€r oerhört glada över att vĂ€lkomna vĂ„ra nya partners. Utöver deras investeringar bidrar de med ovĂ€rderliga strategiska insikter, kunskap och nĂ€tverk. Deras expertis kommer att hjĂ€lpa oss att navigera genom de tekniska och regulatoriska utmaningarna pĂ„ vĂ€gen mot en mer hĂ„llbar aluminiumproduktion, sĂ€ger Torbjörn Sternsjö.
Grön energi och en framtidssÀkrad marknad
EU har under de senaste Ären infört flera ÄtgÀrder för att stÀrka den
Röster om Arctial
Karlebys stadsdirektör Stina Mattila
Att internationella aktörer vÀljer Karleby för en satsning pÄ koldioxidsnÄl aluminiumproduktion visar pÄ styrkan i vÄrt industriella ekosystem. Vi ser med spÀnning fram emot projektets utveckling.
europeiska industrin och minska beroendet av importerade rÄmaterial. CBAM och CRMA (se faktaruta) Àr tvÄ centrala initiativ för att skydda europeiska producenter och sÀkra regionens strategiska sjÀlvförsörjning.
Utöver dessa finns Àven antidumpingtullar pÄ kinesiskt aluminium, sanktioner mot ryskt aluminium samt skyddstullar för att stabilisera den europeiska marknaden. MÄlet Àr att frÀmja hÄllbar industriell utveckling och minska koldioxidutslÀppen genom skÀrpta regler för importerat aluminium.
Europa importerar idag över 50 % av sitt aluminiumbehov, och efterfrÄgan kan enligt prognoser fördubb-
las till 18 miljoner ton Är 2050. Samtidigt har aluminium lagts till pÄ EU:s lista över kritiska rÄmaterial, vilket kan öppna dörren för ekonomiskt stöd och förenklade tillstÄnd.
â Marknaden finns dĂ€r. Europa behöver primĂ€raluminium, och vi ser redan ett stort intresse frĂ„n kunder som vill teckna lĂ„nga kontrakt för att sĂ€kra sina leveranser, sĂ€ger Torbjörn.
Precis som Stegra (tidigare H2 Green Steel) lyckats fÄ en grön premie för sitt stÄl, rÀknar Arctial med att kunna kapitalisera pÄ efterfrÄgan av lÄgkoldioxid-aluminium tillverkat i Europa. Projektet undersöker Àven carbon capture-teknologi för att ytterligare minska sitt klimatavtryck.
Byggstart 2027?
För att projektet ska realiseras krÀvs en tydlig affÀrsmodell som visar att investeringen Àr bÄde hÄllbar och lönsam. Arctial analyserar dÀrför energimarknaden och de regulatoriska förutsÀttningarna i Finland och EU.
â Vi ser ett vĂ€xande intresse för grönt aluminium. Kunder vill sĂ€kra sina behov med lĂ„ngsiktiga avtal, vilket Ă€r en styrka för projektet. Men vi mĂ„ste ocksĂ„ sĂ€kerstĂ€lla att alla ekonomiska och miljömĂ€ssiga faktorer Ă€r pĂ„ plats innan vi tar det slutgiltiga investeringsbeslutet, sĂ€ger Torbjörn.
Förstudier och investeringsberĂ€kningar pĂ„gĂ„r nu, och ett slutgiltigt investeringsbeslut vĂ€ntas 2026â2027. Om allt gĂ„r enligt plan kan byggstart ske 2027 och start av aluminiumproduktion 2029.
â Det finns mycket som ska falla pĂ„ plats, men vi har redan ett starkt team, kapitalstarka partners och ett stort marknadsintresse. Nu handlar det om att sĂ€kra energiförsörjningen och finansieringen för att kunna leverera en acceptabel avkastning för investerarna, avslutar Torbjörn Sternsjö.
Med den ambitionen kan Arctial bli ett av Europas mest betydelsefulla industriprojekt och sÀtta en ny standard för hÄllbar aluminiumproduktion.
CBAM höjer importkostnaderna för aluminium frÄn lÀnder utan koldioxidskatt, vilket gynnar EU-produktion med grön energi. EfterfrÄgan pÄ Ätervunnet aluminium ökar, dÄ CBAM endast gÀller primÀraluminium. Importörer mÄste rapportera koldioxidavtryck och köpa CBAM-certifikat, vilket medför mer byrÄkrati och kostnader.
CRMA och aluminium
CRMA minskar EU:s importberoende av kritiska rÄmaterial som aluminium genom förenklade tillstÄnd och stöd till inhemsk produktion. Detta kan gynna projekt som Arctial.
VAD ĂR AP60-TEKNOLOGIN?
En avancerad elektrolysprocess utvecklad av Rio Tinto Aluminium. Minskar energiförbrukningen per ton aluminium jÀmfört med traditionell teknologi.
Ger upp till 40 % högre produktivitet per elektrolyscell.
AnvÀnds i Rio Tintos Alma-smÀltverk i Kanada.
IAC stÀrker sin position med förvÀrvet av Nyströms Pressgjuteri
International Aluminium Casting AB (IAC) fortsÀtter att vÀxa genom strategiska förvÀrv. Det senaste tillskottet Àr Nyströms Pressgjuteri i Gnosjö, ett anrikt företag med stark förankring i branschen. Vi trÀffar Dan Nilsson, vd för IAC, för att höra mer om satsningen och framtiden för aluminiumgjutning.
Ett strategiskt förvÀrv
FörvĂ€rvet av Nyströms Pressgjuteri, som gick i konkurs under 2024, Ă€r en del av IAC:s lĂ„ngsiktiga strategi att stĂ€rka sin position pĂ„ marknaden. â Vi Ă€r vana vid att vĂ€nda företag som har haft det tufft, och vi gillar den hĂ€r branschen. NĂ€r vi sĂ„g att Nyströms Pressgjuteri gick i konkurs sĂ„g vi möjligheter â företaget kompletterar oss vĂ€l, sĂ€rskilt med deras produkter till möbelindustrin, sĂ€ger Dan Nilsson.
IAC:s historia strÀcker sig tillbaka till 1922 dÄ tre fabrikörer i Eskilstuna grundade EBà Metallgjuteri. Redan frÄn start lÄg fokus pÄ aluminiumgjutning i sandformar, och som ett av de första metallgjuterierna i
Text av Torbjörn Larsson
och har sedan 2017, dÄ Dan Nilsson kom in i företaget, förvÀrvat flera gjuterier, inklusive Ankarsrum Die Casting och Tenhults Pressgjuteri.
â Vi ser en tydlig konsolidering i branschen. SmĂ„ gjuterier har svĂ„rt att bĂ€ra alla overheadkostnader sjĂ€lva. Vd, marknadschef, inköpschef â det blir mycket att hantera. VĂ„r modell innebĂ€r att vi tar ansvar för ledningen sĂ„ att varje fabrikschef kan fokusera pĂ„ sin enhet.
kvartalet ser vi en förÀndring och en acceleration in i 2026. Elektrifieringen kommer, men det gÄr inte riktigt sÄ fort som mÄnga tror.
Fler förvÀrv pÄ gÄng?
Dan Nilsson ler nÀr frÄgan kommer upp.
â Vi behöver kraftsamla nu, men om rĂ€tt möjlighet dyker upp sĂ„ Ă€r vi alltid lyhörda. Just nu fokuserar vi pĂ„ att integrera Nyströms i vĂ„r organisation.
Sverige anvÀnde EBà brÀnnolja för att vÀrma upp smÀltugnarna. Idag har IAC fem gjuterier i Sverige och Estland och Àr en av Nordens ledande aktörer inom aluminiumgjutning.
FörvÀrvet av Nyströms Pressgjuteri stÀrker inte bara företagets erbjudande utan Àven dess geografiska nÀrvaro.
IAC ingÄr i GrönskÀr Gruppen, som omsÀtter cirka en miljard kronor,
Han ser ocksÄ en ljusare framtid för branschen, Àven om 2025 kan inledas svagt.
â Vi tror att början av 2025 blir fortsatt tuff, men redan under andra
IAC:s tillvÀxtresa fortsÀtter, och med Nyströms Pressgjuteri i portföljen tar bolaget Ànnu ett steg mot att bli en Ànnu starkare aktör i aluminiumindustrin.
Dan Nilsson, vd för IAC, utanför företagets kontor efter förvÀrvet av Nyströms Pressgjuteri
Text av Lars-Inge Arwidson
Vad betyder âSocial Innovationâ för svensk aluminiumindustri?
Idet nya forskningsprogrammet
Swedish Metals & Minerals Ă€r ett av nio s.k. âarbetspaketâ Social Innovation! Van vid det tidigare forskningsprogrammet âMetalliska Materialâ, var majoriteten projekt som till största delen gĂ€llde forskningsmedel för processer, metaller och innovationer. SĂ„ detta â Social Innovation â Ă€r ett nytt omrĂ„de.
Vad Ă€r dĂ„ âSocial Innovationâ och hur berör det vĂ„r industri?
I programmet Swedish Metals & Minerals arbetspaket Social Innovation har man valt att fokusera pĂ„ aktiviteter som, som det stĂ„r i utlysningen, âska stĂ€rka relationen mellan mĂ€nniska, teknik, industri och samhĂ€lle för att frĂ€mja engagemang, vĂ€lmĂ„ende och samhĂ€llets attraktivitet för att lĂ„ngsiktigt bidra till kompetensförsörjning och kon-
kurrenskraftâ.
Den 30 januari öppnade tvĂ„ nya utlysningar. Den första Ă€r âSamhĂ€lle â Industriâ. Vad betyder det? Jo, hĂ€r vill vi gĂ€rna se projekt som utvecklar och testar metoder och processer som gynnar utvecklingen av samhĂ€llen dĂ€r vĂ„r industri Ă€r verksam. Och vĂ„r industri Ă€r ofta pĂ„ mindre orter dĂ€r möjligheten till att locka ny kompetens ofta Ă€r svĂ„rt. Hur fĂ„r man mĂ€nniskor att flytta till mindre orter dĂ€r industrin finns? HĂ€r behövs ett bĂ€ttre samspel mellan industrin och samhĂ€llet.
Vad Ă€r dĂ„ âsamhĂ€lletâ i detta? Naturligtvis har kommuner och regioner ett ansvar att skapa attraktiva och inkluderande platser dĂ€r kompetensen behövs. Men ocksĂ„ kultur-, idrotts- och föreningsliv bidrar till detta. SĂ„ det gĂ€ller att tĂ€nka lite âutanför boxenâ.
attraktivt att hitta nya medarbetare till vÄra medlemsföretag som finns pÄ vÄra mindre orter.
Vem kan dÄ söka?
Ansökan Àr öppet för konsortier med minst tre parter, varav en mÄste vara ett svenskt företag.
LÀmpliga projektpartners inkluderar offentlig sektor (kommuner och regioner), nÀringsliv, akademi, och civilsamhÀlle (kultur, idrott, organisationer)
Du hittar utlysningen pÄ Vinnovas hemsida; Samspelet samhÀlle och industri - Swedish Metals & Minerals | Vinnova dÀr du kan lÀsa
mer om vem som kan söka och hur. Den andra utlysningen âMĂ€nniska â Teknikâ som öppnar samtidigt. vill titta nĂ€rmare pĂ„ hur ny teknik pĂ„verkar företagets medarbetare. HĂ€r ser man gĂ€rna projekt som undersöker samspelet mellan mĂ€nniska och teknik och hur det kan stödja medarbetares engagemang, effektivitet och trivsel vid införandet av ny teknik och nya processer.
Vi ser mer och mer av digitalisering, automation och kanske inte minst AI. Alla verktyg som ska effektivisera vÄra arbetsplatser. Och detta pÄverkar naturligtvis en del mÀnniskor i ett företag. Kanske till
och med utlöser en viss ârĂ€dslaâ för ny teknik.
Vem kan dÄ söka?
Ansökan Àr öppen för konsortier med minst tre parter, varav en mÄste vara ett svenskt företag. LÀmpliga projektparter inkluderar offentlig sektor, nÀringsliv, akademi, industri och civilsamhÀllet.
LÀs mer om denna utlysning ocksÄ pÄ Vinnovas hemsida Samspelet mÀnniska och teknik - Swedish Metals&Minerals | Vinnova Har ni frÄgor om programmet och utlysningen, kontakta lars-inge. arwidson@svensktaluminium.se
Kan ni er Pettson och Findus, om inte sĂ„ kan jag meddela att rubriken hĂ€r Ă€r densamma som titeln pĂ„ en av Sven Nordqvists böcker, en annan Ă€r Tuppens minut. Det Ă€r dĂ€r nĂ„gonstans som jag tycker att vi nu befinner oss. Tuppen Jussi kan ni sĂ€kert rĂ€kna ut vem det Ă€r, och grönsakslandet Ă€r vĂ€l dĂ€r vi alla nu befinner oss. Det Ă€r ett osannolikt kacklande numera och man har nĂ€stan slutat att förvĂ„nas över det som kommer ut. Det Ă€r importtullar hit och importtullar dit, allting ska straffbeskattas och det finns inget stopp pĂ„ hur stor tilltro man tycks ha till denna typ av tariffer. Det Ă€r som om vĂ€rldens frĂ€lsare vore skattmĂ€staren sjĂ€lv, fast sĂ„ illa kan det vĂ€l inte vara. Bill Clinton vann presidentvalet en gĂ„ng i tiden, jag tror det var 1992, med en slogan i stil med âItâs the economy, stupidâ och jag undrar om det Ă€r vad tuppen Jussi kommer att fundera över nĂ€r USA gĂ„r mot mellanĂ„rsval om tvĂ„ Ă„r. Det scenario som nu börjar att utkristalliseras riskerar att ta en Ă€nde med förskrĂ€ckelse. Det USA inte sjĂ€lva har ska nu bestraffas med extra importpĂ„lagor, vilken lysande ideâ. Till och med en blind höna kan se hur bra det kommer att fungera. Det hĂ€vdas att det Ă€r förhandlingstaktik men jag kan inte se hur man kan nĂ„ framgĂ„ng nĂ€r det Ă€r man sjĂ€lv som stĂ„r dĂ€r med rumpan bar. Nu har i alla fall tuppen Jussi en gĂ„ng för alla bestĂ€mt att det ska bli en 25 procentig importtariff pĂ„ all import av aluminium och stĂ„l till USA, och den trĂ€der i kraft i mars. Aluminium i USA prissĂ€tts enligt LME men med en amerikansk Midwest premium pĂ„ toppen. Sedan Trump blev vald har denna Midwest premium gĂ„tt upp med över
60 procent och ligger nu kring 650 USD per ton. Med dagens LME priser innebÀr det ett faktiskt metallpris pÄ 3200-3300 USD/Mt. De inhemska producenterna jublar, fast de Àr vÀl ocksÄ de enda. Konsumenterna lÀr snart bli varse och tillverkningsindustrin har i dagslÀget inga problem med att hÄlla sig för skratt. Att de amerikanska producenterna kan fÄ se tÀckningsbidragen öka Àr ju trevligt för dom, de Àr bara de att dom inte Àr sÄ mÄnga numera. à r 2000 producerade USA 3,7 miljoner ton aluminium och redan dÄ var man kraftigt beroende av import. Förra Äret producerade USA inte mer Àn 670 tusen ton av metallen. PÄ 25 Är har man alltsÄ tappat 3 miljoner ton produktion, men tro dÄ inte att man för det har minskat behovet av metall, snarare tvÀrt om.
Lösningen pÄ den nÄgot skeva ekvationen heter Kanada, landet med skaplig produktion av bÄde el och aluminium. Nu ska den produktionen straffbeskattas. Förra Äret importerade USA totalt 5,46 milj ton aluminium och av det kom 3,08 milj ton frÄn Kanada. Nu tror analytiker att denna volym kommer att dirigeras om till Europa och andra delar av vÀrlden samtidigt som produktion frÄn Mellanöstern ska skeppas över till USA. Det tror inte jag, utan min bild Àr snarare att USA efter en tid kommer att behöva backa pÄ tull-
Ps. Det finns ocksÄ en bok kallad Stackars Pettson. Ds
Debatt
Ă sa Wikberg Nilsson
Text av à sa Wikberg Nilsson, professor i Design, LuleÄ tekniska universitet, i samverkan med företrÀdare för Sveriges designuniversitet och -högskolor, företrÀdare för SVID, Svensk Form, Svenska DesignsÀllskapet, Svenska Designakademien, Design Leadership Community, Form/ Design Center och svenska designers och designföretag.
Design: den förbisedda pusselbiten i samhÀllet
Regeringen har initierat en utredning om att slÄ ihop Moderna museet, ArkDes och Statens konstrÄd (DN 25 juni 2024) för att skapa ett gemensamt nav för arkitektur, design och konst. Trots Sveriges politik för gestaltad livsmiljö (Prop. 2017/18:110), som föresprÄkar att arkitektur, form och design ska bidra till ett hÄllbart och jÀmlikt samhÀlle, förbises ofta design som ett sjÀlvstÀndigt omrÄde i myndighetsbeslut. Gestaltad livsmiljö inkluderar all design vi möter i vardagen, frÄn skyltning och produkter till informationssystem och offentliga tjÀnster. För att verkligen förbÀttra vÄra gestaltade livsmiljöer mÄste design fÄ en central roll i beslut, tillsammans med arkitektur och konst. En vÀl gestaltad livsmiljö Àr inte bara den byggda miljön utan allt som finns designat runt omkring oss, se dig omkring, det Àr en hel del! Regeringen satsar pÄ teknik med motivationen att Sveriges vÀlstÄnd vilar pÄ teknisk innovation och att denna kompetens kan bidra till klimatomstÀllning och konkurrenskraft (DN 6 juni 2024). Utan en djupare förstÄelse för hur artefakter, mÀnniskor och miljö fungerar i samspel rÀcker ny teknik inte tillrÀckligt lÄngt. Behovet av detta samspel Àr en av orsakerna till att design som
kunskapsomrĂ„de uppstod, och att design kommit att bli ett centralt verktyg för förĂ€ndringsarbete med utgĂ„ngspunkt i mĂ€nniska och hĂ„llbarhet. MĂ„nga ser design som enbart fokuserat pĂ„ âen vacker ytaâ men det Ă€r sĂ„ mycket mer. NĂ€r det gĂ€ller sĂ„vĂ€l fysiska som digitala produkter och tjĂ€nster Ă€r design avgörande för att skapa tydlighet, funktionalitet och en god anvĂ€ndarupplevelse. Men en djupare förstĂ„else av vĂ€rdet av att det som Ă€r designat i vĂ„r omvĂ€rld, som pĂ„verkar vĂ„r dagliga livskvalitet, tycks osynligt för allmĂ€nheten och faller mellan stolarna i politiken. Design Ă€r varken teknik, arkitektur eller konst, utan ett eget kunskapsomrĂ„de med flera möjliga synergier och samarbeten med de andra omrĂ„dena. God design Ă€r en kunskapsintensiv praktik, det Ă€r en systematik för att se alternativ och skapa vĂ€rde, samt en strategisk, kreativ och estetiskt driven utvecklingskraft, och det Ă€r allt detta samtidigt. Design Ă€r erkĂ€nt bra pĂ„ att hantera komplexa problem och skapa innovation utifrĂ„n svĂ„ra utmaningar, nĂ„got som samhĂ€llet verkligen behöver idag.
För att design som kunskapsomrÄde ska uppmÀrksammas behöver allmÀnheten anvÀnda sin pÄverkansmöjlighet i hur vÄr designade omvÀrld fungerar, och regeringen med företrÀdare mÄste öka sin kunskap om vÀrdet av design.
Utbildning och medvetenhet
Inför fler utbildningsinitiativ frÄn förskola till universitet och medvetandehöjande kampanjer om designens betydelse inom olika samhÀllsomrÄden. Vad skulle hÀnda med Sveriges innovationsförmÄga om alla barn sjÀlvklart hade design pÄ schemat och fick utveckla kopplingen mellan hjÀrna och hand och öva sina kreativa förmÄgor? Vad skulle hÀnda med företagens innovations- och konkurrensförmÄga om teknik-, handels- och ekonomutbildningar införde obligatoriska kurser i design? Vad skulle hÀnda med vÄra samhÀllsutmaningar om det gjordes lika stora satsningar pÄ design som pÄ teknik?
Integrering i policy och planering
Gör design till en integrerad del av all statlig planering och policyutveckling. I Helsingfors finns en statsdesigner med uppgift att bidra till hela stadens organisation, stimulera anvÀndningen av design i all offentlig verksamhet och involvera invÄnarna samt utveckla stadens internationella designprofil. I sÄvÀl Danmark som Norge arbetar designorganisationerna nÀra departementen för att utveckla företag och innovationskraft i hÄllbar riktning med mycket goda resultat.
Genom ökad kunskap om design hos bÄde allmÀnhet och politiken kan vi bÀttre nyttja de förmÄgor som finns och sÀkerstÀlla att vÄr gestaltade livsmiljö Àr genomtÀnkt, funktionell och estetiskt tilltalande. Det Àr dags att politiker och beslutsfattare förstÄr och anvÀnder design strategiskt för att skapa ett bÀttre vardagsliv, ökad konkurrenskraft och en hÄllbar framtid för alla.
www.profilgruppen.se
Vill du ocksÄ synas hÀr?
Kontakta Torbjörn Larsson sÄ berÀttar han mer om hur du kan synas hÀr och pÄ www.aluminium.nu
Markera med kryss de rubriker du vill finnas under â du kan ocksĂ„ ge förslag pĂ„ egna rubriker. Fyll i namn, adress etc och posta/maila talongen till Aluminium Scandinavia. Pris per rad och Ă„r Ă€r SEK 400:- exklusive moms. Minimum 1 Ärs införande. Om du inte Ă€r prenumerant pĂ„ Aluminium Scandinavia kan du bli detta genom att kryssa i rutan pĂ„ talongen ovan.
Jag/vi
Missa inte nÀsta nummer!
PRENUMERERA GRATIS NU!
Nu kan du prenumerera gratis pÄ vÄr digitala tidning pÄ nÀtet. AnmÀl dig till vÄrt nyhetsbrev pÄ vÄr hemsida. KÀnner du nÄgon du vill tipsa om tidningen sÄ gör det!
Aluminium Àr över allt
Medlemskapet i Svenskt Aluminium ger oss möjlighet att knyta vÀrdefulla kontakter, möta kollegor och diskutera branschfrÄgor pÄ neutral mark.
â Jerker Blomqvist. CEO, Klarvik AB
Du fÄr inte bara en stark organisation som arbetar med och för branschfrÄgor och ett brett nÀtverk, utan ocksÄ tillgÄng till intressanta seminarier och medlemsförmÄner.
Kontakta oss sÄ berÀttar vi mer, eller lÀs om fördelarna pÄ www.svensktaluminium.se