Design: den förbisedda pusselbiten i samhället

Text av Åsa Wikberg Nilsson, professor i Design, Luleå tekniska universitet, i samverkan med företrädare för Sveriges designuniversitet och -högskolor, företrädare för SVID, Svensk Form, Svenska Designsällskapet, Svenska Designakademien, Design Leadership Community, Form/Design Center och svenska designers och designföretag.

Regeringen har initierat en utredning om att slå ihop Moderna museet, ArkDes och Statens konstråd (DN 25 juni 2024) för att skapa ett gemensamt nav för arkitektur, design och konst. Trots Sveriges politik för gestaltad livsmiljö (Prop. 2017/18:110), som förespråkar att arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart och jämlikt samhälle, förbises ofta design som ett självständigt område i myndighetsbeslut. Gestaltad livsmiljö inkluderar all design vi möter i vardagen, från skyltning och produkter till informationssystem och offentliga tjänster. För att verkligen förbättra våra gestaltade livsmiljöer måste design få en central roll i beslut, tillsammans med arkitektur och konst. En väl gestaltad livsmiljö är inte bara den byggda miljön utan allt som finns designat runt omkring oss, se dig omkring, det är en hel del! Regeringen satsar på teknik med motivationen att Sveriges välstånd vilar på teknisk innovation och att denna kompetens kan bidra till klimatomställning och konkurrenskraft (DN 6 juni 2024). Utan en djupare förståelse för hur artefakter, människor och miljö fungerar i samspel räcker ny teknik inte tillräckligt långt. Behovet av detta samspel är en av orsakerna till att design som kunskapsområde uppstod, och att design kommit att bli ett centralt verktyg för förändringsarbete med utgångspunkt i människa och hållbarhet. Många ser design som enbart fokuserat på ”en vacker yta” men det är så mycket mer. När det gäller såväl fysiska som digitala produkter och tjänster är design avgörande för att skapa tydlighet, funktionalitet och en god användarupplevelse. Men en djupare förståelse av värdet av att det som är designat i vår omvärld, som påverkar vår dagliga livskvalitet, tycks osynligt för allmänheten och faller mellan stolarna i politiken. Design är varken teknik, arkitektur eller konst, utan ett eget kunskapsområde med flera möjliga synergier och samarbeten med de andra områdena. God design är en kunskapsintensiv praktik, det är en systematik för att se alternativ och skapa värde, samt en strategisk, kreativ och estetiskt driven utvecklingskraft, och det är allt detta samtidigt. Design är erkänt bra på att hantera komplexa problem och skapa innovation utifrån svåra utmaningar, något som samhället verkligen behöver idag.

För att design som kunskapsområde ska uppmärksammas behöver allmänheten använda sin påverkansmöjlighet i hur vår designade omvärld fungerar, och regeringen med företrädare måste öka sin kunskap om värdet av design.

Utbildning och medvetenhet

Inför fler utbildningsinitiativ från förskola till universitet och medvetandehöjande kampanjer om designens betydelse inom olika samhällsområden. Vad skulle hända med Sveriges innovationsförmåga om alla barn självklart hade design på schemat och fick utveckla kopplingen mellan hjärna och hand och öva sina kreativa förmågor? Vad skulle hända med företagens innovations- och konkurrensförmåga om teknik-, handels- och ekonomutbildningar införde obligatoriska kurser i design? Vad skulle hända med våra samhällsutmaningar om det gjordes lika stora satsningar på design som på teknik?

Integrering i policy och planering

Gör design till en integrerad del av all statlig planering och policyutveckling. I Helsingfors finns en statsdesigner med uppgift att bidra till hela stadens organisation, stimulera användningen av design i all offentlig verksamhet och involvera invånarna samt utveckla stadens internationella designprofil. I såväl Danmark som Norge arbetar designorganisationerna nära departementen för att utveckla företag och innovationskraft i hållbar riktning med mycket goda resultat.

Genom ökad kunskap om design hos både allmänhet och politiken kan vi bättre nyttja de förmågor som finns och säkerställa att vår gestaltade livsmiljö är genomtänkt, funktionell och estetiskt tilltalande. Det är dags att politiker och beslutsfattare förstår och använder design strategiskt för att skapa ett bättre vardagsliv, ökad konkurrenskraft och en hållbar framtid för alla.