
5 minute read
Svensk design – en outnyttjad konkurrensfördel
Text av Dag Holmgren, Professor i Industridesign, grundare av DH Design AB, dag@dhdesign.se, 0705-30 21 90
Med utgångspunkt för rubrikerna nedan, är frågan hur vi i Sverige ska möta upp för den utveckling och innovationskraft som pågår utanför Sverige.
Min absoluta uppfattning är att förutsättningarna för att vi ska hänga med finns.
Problemet är ofta att berörda personer inte alltid ser dessa möjligheter.
Här kommer fortsättningen från min senaste krönika 2024 med nya rubriker:
1. Lek mer
2. Så agerar myndigheterna –staten – när det gäller designfrågorna!
3. Så ska företagen informeras!
Rubrik 1 – Lek mer
Min krönika i nr 6, 2024, slutade med orden – LEK MER!
Den uppfattningen har inte ändrats. Tittar man på vad som menas med att vara kreativ så hittar man flera förklaringar.
Jag såg ett antal föreläsningar på YouTube, med bl.a. John Cleese där han talade om kreativitet. Slutsatsen av föreläsningarna är att de människor som är mest kreativa är de som har förmågan att leka , och leka endast för att det är kul!
John Cleese har sammanställt detta i en bok ”Kreativitet – En kort munter guide”.
Han talar även om ”Open mind” och ”Closed mind”, där förutsättningen för att kunna vara kreativ är att man har ett öppet sinne – Open mind. Alltså att leka mer.
Problemet är att alldeles för många människor, framför allt i ledande ställning, tror att leka är oseriöst och slöseri med tid. Det är i leken som det oförutsedda dyker upp, då gäller det att ha ett öppet sinne för att kunna se och tolka det man ser.
John Cleese berättade på en föreläsning att han ställt frågan till ett antal experter: ”Vad gör ni?”. I 5-20 % av fallen visste man det, men i övrigt var svaren väldigt svävande. Ganska intressant. Jag tänker osökt på Simon Sinek och ”The Golden Circle” (Nr 4, 2021).
Rubrik 2 – Så agerar myndigheterna - staten - när det gäller designfrågorna
Thomas Pålsson, Patentverket, har fått statens uppdrag och lämnat ett förslag att Statens centrum för arkitektur och design och ArkDes ska inordnas i Moderna museet. (Moderna – en ny myndighet för modern konst, arkitektur och design, Ds 2025:2).
Tanken är att skapa en sammanhållen myndighetsstruktur. Man vill stärka konst-, arkitektur-, form- och designområdet nationellt och internationellt.
Återigen ett bevis för myndighetens totala okunskap och ointresse för industridesignområdet. Jag har inte hittat ordet ”industridesign” någonstans i utredningen! Min uppfattning är att hela utredningen handlar om museer och konst, och att spara pengar.
Detta område har behandlats väldigt styvmoderligt under alla år. En intressant notering är valet av utredare!
Min upplevelse är att myndigheten anser att området är så ointressant att man kan välja vem som helst för denna utredning. Tråkigt men verkligt!
Man har totalt missat design och industridesigns betydelse för både samhället och framför allt för industrin.
Produkter och tjänsters möjligheter att nå slutkonsumenten, så att man uppfattar hur saker och ting fungerar, handlar ofta om design! Teknik fungerar inte enskilt – man måste tänka på användaren av tekniken för att den ska fungera.
Design som kunskapsområde och utvecklingspotential måste få en egen plattform för att få ett tydligt genomslag i samhället, industrin och våra svenska företag. Det finns ju faktiskt högskolor och universitet som utbildar designers, även på masternivå, och vi har ett antal designprofessorer i Sverige.
Ett ytterligare problem i nuläget är att alla dessa frågor hanteras av Kulturdepartementet. Min absoluta uppfattning är att det är Näringsdepartementet som måste ansvara för dessa frågor.
Ett lysande exempel på när man tror att det räcker med enbart teknik är systemet ”Millennium” som köpts in för att underlätta hanteringen av information inom sjukvården. Utan att ha den fulla informationen, är min uppfattning att design – användarvänlighet – inte varit med på den resan. Vi vet alla hur det gick, nämligen inte alls!
Titta på Norge
Vi kan titta på hur det ser ut i exempelvis Norge, där organisationen DOGA (sammanslagning av Norsk Form, Norsk Designråd och Arkitektur) får mellan 70–100 miljoner NOK/ år för sin verksamhet från flera olika departement. På detta sätt kan man verkligen visa vad norsk design kan betyda för den norska industrin.
Motsvarande organisationer i Sverige får endast 10–20 miljoner SEK/år. Detta har jag skrivit om i tidigare krönikor och blir lika förvånad över att skillnaden är så stor.
Har inte Sverige väsentligt fler tillverkande företag än Norge?
Rubrik 3 – Så ska företagen informeras
Designvärlden måste fortsätta informera och missionera om design som den kraft den är när det gäller att utveckla produkter och tjänster. Jag vet att många företag har fattat galoppen.
Ett bra exempel är den monter som HYDRO presenterade på senas- te Subcontractor på Elmia i Jönköping, där design var den ledande faktorn för det man ville visa upp. Detta exempel borde fler ta till sig.
Det finns uppfattningen att designfrågan inte är en fråga för underleverantörer, vilket jag hävdar är direkt felaktigt. Om inte underleverantören förstår designfrågan som process och möjligheter till rätt kommunikation med den slutliga kunden, kommer den underleverantören att på sikt bli bortvald.
Alla produkter kommer att hanteras av människor. Om den som använder produkten inte förstår hur den fungerar, blir den bortvald. Det är till och med så att om slutanvändaren av någon anledning inte ”gillar” produkten eller tjänsten, blir den också bortvald.
Jämför med Apple
Jag kan ta Apple som ett exempel. Deras produkter är tekniskt inte bättre än konkurrenternas, men de blir ändå valda – varför?
Därför att man gillar produkterna och då väljer man dem.
Åter igen, jag upprepar!
Vill vi vara ett industriland?
Vill vi som företag kunna konkurrera på den svenska och internationella marknaden?
Då måste vi snabba på.
Kineserna bygger en ny bil på två år. I Europa tar det cirka fem år.
Vi måste förstå hur de unga människorna tänker och lever –våra framtida användare och kunder. Det räcker inte med bra lön. Det finns forskning som styrker detta!
Syns man inte så finns man inte, men tänk på att visa upp er på rätt sätt.
Lite galenskap förlänger livet!
Och igen – sluta aldrig att leka!